Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
1
Nr 26.
Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1932 kl. 1 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion otti
höjning av tullsatsen för kondenserad mjölk.
(lia avd.)
I en inom andra kammaren av kerr Bengtsson i Kullen m. fl. väckt,
till bevillningsutskottet känvisad motion, nr 233, kai- kemställts, »att
riksdagen ville besluta sådan ändring av tulltaxan (nr 20) att den nu
utgående tullsatsen för kondenserad mjölk köjes från 10 kronor till 20
kronor per 100 kilogram».
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till
motionen.
Vid behandlingen av motionen kar utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
T. Alsén såsom sakkunnig.
Vid 1931 års riksdag framställdes i två likalydande motioner, nr 160
i första kammaren ock nr 37 i andra kammaren, enahanda förslag örn
tullförhöjning å kondenserad mjölk som i den nu föreliggande motionen.
I avgivet betänkande nr 16 i anledning av motionerna lämnade bevillningsutskottet
vid nämnda riksdag till en början en redogörelse för tullbestämmelserna
på området, såväl de tidigare gällande som de vid 1929
års tulltaxerevision beslutade, för produktionen av kondenserad mjölk
inom landet och de därmed förenade kostnaderna samt för införselns
storlek och värde.
Utskottet anförde vidare i huvudsak följande,
Då tullen före år 1930 utgick med 15 procent av varans värde, innebure
den år 1929 beslutade vikttullen av 10 öre per kilogram för den å
fat förekommande varan, som vore den utan jämförelse största importartikeln
och som betingade ett pris av 60 öre per kilogram, snarare en höjning
än en sänkning av förut utgående tull. Av de upplysningar, som
kommit utskottet till handa, framginge, att den inhemska produktionen
av kondenserad mjölk utvecklats i sådan omfattning, att den redan fyllde
större delen av landets behov. Tillverkningen utgjorde nämligen under
år 1930 omkring 1,200 ton, under det att införseln, som under de senaste
åren påtagligen gått avsevärt tillbaka, endast uppgick till något mer än
200 ton, d. v. s. ungefär en sjättedel av produktionen. Avsättningen av
mjölk för den inhemska kondenseringsindustrien kunde enligt utskottets
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 20 haft. (Nr 26.)
Utskottet.
1931 års
riksdag.
1
Utskottets
yttrar de.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
mening icke nämnvärt påverka mjölkpriset. I förhållande till den mjölkkvantitet,
vilken funne avsättning för smörproduktion, vore det nämligen
en jämförelsevis obetydlig kvantitet, som åtginge för kondenseringsindnstrien.
Sistnämnda kvantitet kunde vid en produktionskvantitet som
den nämnda uppskattas till omkring 3,600 ton för år. I varje fall syntes
osannolikt, att en höjd tull å kondenserad mjölk skulle kunna medföra
ett högre mjölkpris för producenterna ens inom de områden, där mjölken
funne användning för ifrågavarande ändamål. En höjning av tullen
å kondenserad mjölk kunde därför icke få nämnvärd betydelse såsom
stöd för vår modernäring.
Anledning syntes sålunda icke finnas för riksdagen att, innan resultatet
förelåge av 1928 års tullkommittés utredning, upptaga denna tullskyddsfråga
till slutlig prövning.
Med denna motivering hemställde utskottet, att motionerna icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd. Av nio reservanter inom utskottet
yrkades emellertid bifall till desamma. Vid behandling av frågan stannade
kamrarna i olika beslut, i det att första kammaren antog det förslag,
som innefattades i reservationen, medan andra kammaren biföll
vad utskottet hemställt. Vid gemensam omröstning beslöt riksdagen i
enlighet med andra kammarens mening. Motionerna föranledde alltså
icke någon riksdagens åtgärd.
Enligt den utredning, som verkställdes i anledning av de vid 1931 års
riksdag väckta motionerna örn höjning av tullen å kondenserad mjölk,
kunde den årliga mjölkförbrukningen för dåvarande inhemska produktion
av nämnda vara uppskattas till omkring 3.6 miljoner liter. Ehuru
förbrukningen under det senaste året torde hava något ökats, kan densamma
givetvis icke jämföras med mjölkåtgången för landets smörproduktion.
Betydelsen av kondenseringsfabrikernas fortbestånd, särskilt
för mjölkproducenterna inom fabrikernas inköpsområden, synes dock icke
böra underskattas. Oavsett de avsättningsmöjligheter för mjölken, som
erbjudas, befrämjar denna fabrikation, som endast har användning för
mjölk av högsta kvalitet vad renhetsgraden beträffar, ett systematiskt
genomförande av hygienisk mjölkskötsel, vilket måste anses utgöra en nödvändig
förutsättning för upprätthållandet av en hög kvalitet på våra mejeriprodukter.
Fördelarna av en inhemsk produktion av kondenserad mjölk
komma även andra näringar till godo, bland dem de industrier, vilka tillverka
trä- och bleckemballage.
Införseln av kondenserad mjölk, som under år 1930 utgjorde omkring
207,000 kilogram, har visserligen år 1931 nedgått till omkring 165,000
kilogram, men denna företeelse sammanhänger i främsta rummet med
valutaförhållandena och är därför sannolikt av mera tillfällig natur.
I det bekymmersamma läge vår modernäring för närvarande befinner
sig bör enligt utskottets mening den möjlighet till en om också obetydlig
förbättring tillvaratagas, som en tullförhöjning å kondenserad mjölk bör
kunna medföra. Den merkostnad, tullförhöjningen skulle innebära,
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
torde utan nämnvärd olägenhet kunna bäras av karamell- och chokladfabrikerna,
vilka äro de egentliga förbrukarna av varan.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till motionen II: 238
av herr Bengtsson i Kullen m. fl., besluta, att nr 20 i
gällande tulltaxa skall från och med dag, som Kungl.
Majit bestämmer, hava följande ändrade lydelse:
Tull tor
100 kg.
kronor
N 20:—.
Stockholm den 15 mars 1932.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Mjölk och grädde:
20 kondenserad ____
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bergman, Ericson i Oberga, Björnsson, Wohlin,
Åström, Jönsson i Slätåker, Lövgren i Nyborg, Lithander, Olsson i Gävle,
Wijkström, Östergren, Hjalmarsson, Anderson i Storegården, Werner, Heiding,
Johansson i Krogstorp, Eklund, Ander och Svedberg,
Reservation
av herrar Bergman, Björnsson, Aström, Lövgren i Nyborg, Olsson i Gävle,
Östergren, Hjalmarsson, Werner, Eklund och Ander, vilka ansett, att
utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»De skäl, som förra året föranledde riksdagen att i enlighet med bevill
ningsutskottets hemställan avslå de då föreliggande motionerna örn höjning
av tullen å kondenserad mjölk, äga alltjämt giltighet. I nu föreva
rande motion har, utöver de av fjolårets motionärer åberopade skälen,
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
i huvudsak allenast anlörts, att det sedan år 1929 inträdda prisfallet i
vårt land å kondenserad mjölk nu uppgår till 7 å 8 öre per kilogram
mot 4 å 5 öre förra året.
Vad beträffar den prisreduktion, som sedan förra året inträtt, torde
densamma icke kunna vara beroende på någon skärpt utländsk konkurrens
och detta så mycket mindre som den holländska valutan — införseln
sker huvudsakligen från Holland — nu står avsevärt högre än förra året.
Införseln av kondenserad mjölk, som år 1930 uppgick till omkring 207,000.
kilogram, har också under år 1931 visat minskning. Enligt utskottet
tillhandakommen preliminär uppgift angående införselkvantiteten sistnämnda
år uppgick densamma till omkring 165,000 kilogram. Den inhemska
produktionen har däremot enligt uppgift något ökats.
Då enligt irtskottets uppfattning anledning sålunda icke föreligger för
riksdagen att till denna fråga intaga annan ståndpunkt än förra året, får
utskottet hemställa,
att motionen II: 238 av herr Bengtsson i Kullen
m. fl., örn höjning av tullen å kondenserad mjölk, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.