Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1932 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
sänkning av stämpelavgiften vid köp av fast egendom.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren vackt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 245, hava herrar Johan August Larsson och Pålsson hemställt,
»att riksdagen måtte hemställa till Kungl. Majit örn förslag till
sänkning av stämpelavgiften vid köp av fast egendom från nuvarande 1
krona till 60 öre för varje fulla etthundra kronor av egendomens värde
samt att stämpelavgiften skall heräknas efter taxeringsvärdet».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till
motionen.

Avhandling örn köp av fast egendom skall enligt 8 § förordningen den
19 november 1914 angående stämpelavgiften, då avhandlingen företes för
lagfart, förses med stämpel, som skall utgöra 1 krona för varje fulla 100
kronor av egendomens värde utom i de fall, där lagfart sökes för aktiebolag
och vissa andra juridiska personer, varvid stämpeln i regel skall
utgöra 2 kronor för varje fulla 100 kronor av värdet. Detta må jämlikt
10 § 1 mom. samma förordning icke upptagas lägre än nästföregående
årets taxeringsvärde men skall beräknas efter den i penningar bestämda
köpeskillingen, så framt denna överstiger nämnda värde.

Ifrågavarande stämpelavgift, som tidigare under lång tid utgått med
60 öre — för aktiebolag m. fl. 1 krona 20 öre — för 100 kronors värde, höjdes
vid 1917 års riksdag till nuvarande belopp, vilken höjning närmast var
föranledd av ökat behov av statsinkomster. Samtidigt infördes emellertid
en bestämmelse, att örn köpare av fastighet vore svensk medborgare,
som icke under nästföregående året taxerats till inkomst- och förmögen
hetsskatt för minst 1,800 kronor, köpeavhandlingen skulle, där egendomens
värde icke överstege 5,000 kronor, förses med stämpel av allenast
60 öre samt, om värdet överstege 5,000 kronor men icke 8,000 kronor, med
stämpel av 80 öre för varje fulla 100 kronor av egendomens värde. Detta
särskilda stadgande upphävdes enligt beslut av 1921 års riksdag med hänsyn
till dess ringa betydelse samt vissa svårigheter vid tillämpningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1032. 7 samt. 13 haft. (Nr 10 ) 1

Utskottet.

Gällande bestämmelser

och deras tillkomst.

Utskottets

yttrande.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 19,

Förenämnda bestämmelse i stämpelförordningen angående beräkning:
av egendoms värde härrör i huvndsak från mitten av 1800-talet.

Såsom framgår av förestående redogörelse bär stämpelavgiftens böjning
till nuvarande belopp föranletts av statsfinansiella skäl. Av enahanda
skäl anser utskottet i nu rådande läge en sänkning av stämpelavgiften
icke böra ifrågakomma.

Vad angår förslaget, att fast egendoms värde skulle vid stämpelbeläggning
av köpeavbandling alltid beräknas efter taxeringsvärdet, även där
köpeskillingen överstiger detta värde, vill utskottet framhålla, att det
måste anses riktigt, att såsom norm för stämpelns beräkning lägges den
avtalade köpeskillingens storlek. Även örn i ett stort antal fall köpeskillingen
och taxeringsvärdet icke mera avsevärt skulle divergera, inträffar
dock icke sällan, att försäljningssumman avsevärt överstiger
taxeringsvärdet. Framför allt gäller detta, där fastighet undergått
förändring exempelvis genom nybyggnad efter den tidpunkt taxeringsvärdet
avser. Att i sådana fall låta sistnämnda värde vara avgörande
för stämpelplikten torde icke vara rimligt.

Utskottet får för övrigt erinra örn att 1929 års riksdag i skrivelse nr
314 bland annat anhållit, att Kungl. Majit ville verkställa en allmän revision
av stämpellagstiftningen, i vad densamma avser avgifter, som utgå
enligt 8 § stämpelförordningen. Vid denna revision torde säkerligen
bestämmelserna örn stämpelavgiften för köpeavbandling i fråga örn fast
egendom komma att uppmärksammas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen I: 245 av herrar Joban August Larsson
och Pålsson, örn sänkning av stämpelavgiften vid
köp av fast egendom, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Örne, Boman, Bergman, Björnsson, Jönsson i Slätåker,
Lövgren i Nyborg, Olsson i Ramsta, Björklund, Lithander, Olsson i Gävle,
Wahlmark, Forssberg, Andersson i Boda, Sjödahl, Ericson i Boxholm, Laurén,
Heiding, Larson i Tönnersa och Svedberg.

320828. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.