Riksdagens skrivelse Nr 96.

1

Nr 96.

Godkänd av första kammaren den 11 april 1931.
Godkänd av andra kammaren den 16 april 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående wpjghävande av i vägtrafikstadgan
föreskriven skyldighet att å sparkstötting föra
signalapparat.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.)
(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har framställning gjorts därom, att stadgandet
i § 4 i vägtrafikstadgan örn skyldighet att å sparkstötting föra ringklocka
eller annan lämplig signalapparat måtte utgå.

Då förslag till ny vägtrafikstadga år 1930 förelädes riksdagen för yttrande,
åberopades inga särskilda skäl för att sparkstötting borde vara försedd med
ringklocka. Samma anledning ansågs föreligga för att sparkstötting borde
hava signalanordning som för velociped. Enligt riksdagens mening är emellertid
risken för fotgängare betydligt mindre beträffande sparkstötting än
velociped, och för automobilförare o. d. torde ingendera signalen i regel vara
möjlig att uppfatta.

Då andra kammaren förlidet år yttrade sig över förslaget, beslöt kammaren
för sin del också utan votering, att bestämmelsen örn signalanordning på
sparkstötting skulle utgå. Den infördes emellertid i det sammanjämkningsförslag,
som framlades med anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut.

Vid behandlingen av ärendet inom vederbörande utskott har det, enligt
därvid framkomna samstämmiga uppgifter, ur trafiksäkerhetssynpunkt ansetts
icke hava någon som helst betydelse, örn sparkstötting är försedd med signalanordning
eller ej. Icke ens i de delar av landet, där sparkstötting örn vintern
är ett flitigt använt fortskaffningsmedel, skulle avsaknaden av signalanordning
innebära några vådor.

Aven kostnadssynpunkten bör beaktas. I de flesta familjer i Norrland och
vissa andra delar av landet torde flertalet familjemedlemmar hava sin sparkstötting,
och för en stor familj betyder därför anskaffandet av ringklocka
eller annat signalredskap en extra utgift av ej ringa storlek, vilken utgift
följaktligen kan anses skäligen onödig.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 96—98.

2 Riksdagens skrivelse Nr 96.

Den allmänna meningen är också, enligt vad riksdagen trott sig finna,
mot denna bestämmelse. Ännu hava emellertid på grund därav helt visst
ingalunda alla sparkstöttingar försetts med ringklocka. Det synes därför
riksdagen, som örn det skulle vara en välbetänkt åtgärd, örn bestämmelsen
snarast möjligt kunde utgå ur vägtrafikstadgan, innan allmänheten hunnit
anskaffa signalanordningar, och riksdagen får därför hemställa, att stadgandet
i § 4 i vägtrafikstadgan örn skyldighet att å sparkstötting föra ringklocka
eller annan lämplig signalapparat snarast möjligt måtte utgå.

Stockholm den 15 april 1931.

Med undersåtlig vördnad.