Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 17 april 1931.
Godkänd av andra kammaren den 17 april 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga
beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8 och memorial nr 72.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Eders
Kungl. Majit i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma
dag) föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1931 från ecklesiastikdepartementets övergångsstat
utesluta den där uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i
lönegraden B 21;

dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att
tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —
.Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
................................... »_53,800: —

Summa kronor 248,200: —

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag ...................... kronor 10,600: —

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 266,100 kronor, med 7,300
kronor till 258,800 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får därför anmäla, att riksdagen

dels från och med den 1 juli 1931 från ecklesiastikdepartementets övergångsstat
uteslutit den där uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i
lönegraden B 21;

dels godkänt följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att
tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
................................... » 53,800: —

Summa kronor 248,200: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag......................kronor 10,600: —

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Eders Kungl. Majis kansli, nu 266,100 kronor, med 7,300
kronor till 258,800 kronor.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Majis förslag (punkt 2) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av
arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets avdelning av Eders Kungl.
Majis kansli för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 6,048
kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Eders Kungl. Maji har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till åtgärder
för riksarkivets sigillvård för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med
vad departementschefen i statsrådsprotokollet angivit samt i enlighet med
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maji kan finna gott meddela.

Riksdagen finner visserligen påkallat, att riksarkivet sättes i tillfälle att
på nöjaktigt sätt konservera sitt värdefulla och omfattande sigillbestånd.
Men riksdagen kan icke finna det nödvändigt eller lämpligt att, såsom i
Eders Kungl. Majis förslag förutsättes, för detta ändamål inrättas en sär -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3

skild tjänst, låt vara på extra stat. Vad som för vinnande av det avsedda
syftet erfordras, är enligt riksdagens mening allenast, att ett skäligt belopp
ställes till riksarkivets förfogande att för ändamålet användas, på sätt Eders
Kungl. Maj:t närmare bestämmer. I sådant hänseende har riksdagen ansett
en summa av 4,500 kronor tillfyllest för budgetåret 1931/1932. Denna summa
har anvisats såsom ett extra reservationsanslag.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen till
åtgärder för riksarkivets sigillvård för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
reservationsanslag av 4,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 5) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av
expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att från och med budgetåret 1931/1932 kostnader för ersättning
för eldning och skötsel av värmeledningarna i landsarkiven i Uppsala,
Vadstena, Lund och Göteborg samt vid arkivdepån i Visby må — i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivits — avföras å det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.;

dels ur de ordinarie staterna för landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund
och Göteborg utesluta de där ingående anslagsposterna: Ersättning för skötsel
av värmeledning, en var å 300 kronor;

dels ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby utesluta den där ingående
anslagsposten: För skötsel av värmeledning å 150 kronor;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m.,
nu 102,950 kronor, med 1,350 kronor till 101,600 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att från och med budgetåret 1931/1932 kostnader för ersättning
för eldning och skötsel av värmeledningarna vid landsarkiven i Uppsala,
Vadstena, Lund och Göteborg samt vid arkivdepån i Visby må — i
huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
under punkt 6 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari
1931 angivits — avföras å det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.;

dels ur de ordinarie staterna för landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund
och Göteborg uteslutit de där ingående anslagsposterna: Ersättning för skötsel
av värmeledning, en var å 300 kronor;

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby uteslutit den där ingående
anslagsposten: För skötsel av värmeledning å 150 kronor;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m.,
nu 102.950 kronor, med 1,350 kronor till 101,600 kronor.

6:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till inköp
av böcker för ett referensbibliotek ''vid länsarkivet i Östersund för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får därför anmäla, att riksdagen till inköp av böcker för ett referensbibliotek
vid länsarkivet i Östersund för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

7:o) Sedan 1930 års riksdag till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för ett
landsarkiv i Härnösand beviljat ett anslag å 330,000 kronor samt därav
för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp
av 50,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 8) föreslagit riksdagen
att av förutnämnda belopp, 330,000 kronor, förbudgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till uppförande av en byggnad
för ett landsarkiv i Härnösand av 1930 års riksdag beviljade anslaget
å 330,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisat ett belopp av 50,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att

dels öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,
inköp och inbindning, nu 90,000 kronor, med 5,000 kronor till 95,000
kronor,

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till
kungl, biblioteket, nu 268,200 kronor, med 5,000 kronor till 273,200 kronor;

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får
därför anmäla, att riksdagen

dels ökat den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,
inköp och inbindning, nu 90,000 kronor, med 5,000 kronor till 95,000
kronor

samt förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till
kungl, biblioteket, nu 268,200 kronor, med 5,000 kronor till 273,200 kronor;

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

5

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att

dels till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 8,500 kronor;

dels ock till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930,
samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 46:e årgång,
omfattande år 1931, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

12,500 kronor att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, som i realiteten icke medför någon merutgift
för statsverket i vidare mån, än vad som betingas av vederbörliga uppflyttningar
i löneklass, men som i övrigt allenast innebär en åtgärd av bokföringsteknisk
art i syfte att vinna större reda och överskådlighet i denna del
av budgeten, föranleder ingen erinran från riksdagens sida. Riksdagen får
därför anmäla, att riksdagen

dels till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1931/
1932 anvisat ett extra anslag av 8,500 kronor;

dels ock till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930,
samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 46:e årgång,
omfattande år 1931, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av

12,500 kronor att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten
inom kungl, biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 29,800 kronor.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till katalogiseringsarbeten inom kungl, biblioteket,
enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret
1931 1932 anvisat ett extra anslag av 29,800 kronor.

ll:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökning
av i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m.
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 4,100 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

12:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att
dels från och med den 1 juli 1931, med uteslutande av den å stifts- och
landsbibliotekets i Linköping ordinarie stat uppförda bibliotekariebefattningen

6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i lönegraden B 24, å samma stat upptaga en bibliotekariebefattning i lönegraden
B 26 ;

dels höja den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket
ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten: Avlöningar
till ordinarie tjänstemän, nu 9,500 kronor, med 1,000 kronor till 10,500
kronor;

dels ock öka det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping
med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,300 kronor,
med 1,000 kronor till 14,300 kronor.

Onekligen kan en viss tvekan råda örn det lämpliga i att nu i ett enstaka
fall företaga en ändring i lönegradsplaceringen för en viss befattningshavare.
Riksdagen har emellertid funnit så starka skäl anförda till förmån för det
nu föreliggande förslaget — riksdagen vill i detta hänseende peka på dels
de ökade kompetensfordringar, som efter 1926 års riksdags beslut i ämnet
föreskrivits för denna befattningshavare, dels ock den betydligt ökade arbetsbördan
vid befattningen — att riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förslag. Riksdagen vill härvid i likhet med departementschefen betona,
att Linköpingsbiblioteket med hänsyn till sin storlek och värdet av sina
samlingar intager en sådan särställning i biblioteksorganisationen, att ett
bifall till det nu föreliggande förslaget enligt riksdagens mening icke kan
åberopas till stöd för liknande framställningar från andra bibliotek.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels från och med den 1 juli 1931, med uteslutande av den å stifts- och
landsbibliotekets i Linköping ordinarie stat uppförda bibliotekariebefattningen
i lönegraden B 24, å samma stat upptagit en bibliotekariebefattning i
lönegraden B 26;

dels höjt den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket
ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten: Avlöningar
till ordinarie tjänstemän, nu 9,500 kronor, med 1,000 kronor till 10,500
kronor;

dels ock ökat det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping
med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,300 kronor,
med 1,000 kronor till 14,300 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning
av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och vissa expenser
för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till
uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1931/1932

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

7

anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de villkor, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till
avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Genevieve-biblioteket i Paris för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag
av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.

16:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att

öka den i den ordinarie staten för nationalmuseum upptagna anslagsposten:
nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden, nu 9,600 kronor, med
1,700 kronor till 11,300 kronor

samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum, nu
154,200 kronor, med 1,700 kronor till 155,900 kronor.

Riksdagen har funnit goda skäl anförda för den av Eders Kungl. Majit
föreslagna löneförbättringen för ifrågavarande befattningshavare. Likaledes
finner riksdagen vad av Eders Kungl. Majit föreslagits i fråga örn rätt till
semester och rätt att under sjukdom uppbära viss del av arvodet välgrundat.
I likhet med departementschefen anser riksdagen riktigt, att även de
av sistberörda förmåners åtnjutande föranledda utgifterna bestridas av anslagsposten
till nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden. Riksdagen
har alltså intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
ökat den i den ordinarie staten för nationalmuseum upptagna anslagsposten:
nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden, nu 9,600 kronor, med
1,700 kronor till 11,300 kronor samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget
till nationalmuseum, nu 154,200 kronor, med 1,700 kronor till 155,900
kronor.

17:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att höja det
till boksamlingen vid nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget,
nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

Riksdagen har, örn än med en viss tvekan, ansett sig kunna bifalla
Eders Kungl. Majits förslag men vill därvid, i likhet med departementschefen,
framhålla vikten av att museichefen, till undvikande av dubbelköp,
vid sina inköp samråder med riksbibliotekarieu.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det till boksamlingen vid
nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 3,000 kronor,
med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1931/1932

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anvisa ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå efter de grunder, Eders
Kungl. Majit må äga att bestämma.

Riksdagen har av den förebragta utredningen icke funnit styrkt, att det
behov av juridisk och administrativ sakkunskap, som vid museet må förefinnas,
påkallar anställandet av en särskild arbetskraft. I den mån sådan
sakkunskap behöver anlitas, torde detta kunna ske från fall till fall mot
gottgörelse av museet till buds stående medel. Riksdagen anser sig därför
icke kunna för budgetåret 1931/1932 bevilja högre anslag till förstärkning
av arbetskrafterna vid museet än som utgår för det nu löpande budgetåret
eller 14,800 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, med anledning
av Eders Kungl. Majrts förslag, till förstärkning av arbetskrafterna
vid nationalmuseet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av
14,800 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t må äga att
bestämma.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 20) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till täckande av utgifter
för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor
att utgå enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Majrt kan finna skäl
föreskriva.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 21) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och
transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

21:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 22) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom extra reservationsanslag
för budgetåret 1931/1932 anvisat

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor;

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av bandteckningar
och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande
av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms
slott för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

12,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj.t kan finna
gott bestämma.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

9

Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag men vill
därvid framhålla, att riksdagen förutsätter, att endast tavlor av konstnärligt
eller historiskt värde ifrågakomma till konservering. Härjämte vill
riksdagen uttala önskvärdheten av att vid den framställning örn anslag för
ifrågavarande ändamål, som Eders Kungl. Majit kan komma att göra till 1932
års riksdag, måtte fogas en utredning rörande vad som av ifrågavarande
samlingar ytterligare återstår av beskaffenhet att böra bliva föremål för
konserveringsåtgärder jämte en beräkning av den tid och de kostnader, dessa
återstående konserveringsarbeten kunna komma att kräva.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms
slott för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 12,000
kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

23:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen att
dels i personalstaten för livrustkammaren uppföra en befattning såsom
livrustmästare med placering i lönegraden B 10;

dels godkänna följande stat för livrustkammaren att tillämpas från och
med budgetåret 1931/1932.

Stat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 15,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
.................................... » 23,500: —

Summa kronor 38,500: —

dels ock med anledning härav höja det i riksstaten under rubriken Livrustkammaren,
avlöningar, upptagna ordinarie förslagsanslaget, nu 11,000 kronor,
med 27,500 kronor till 38,500 kronor.

Frågan om vissa befattningars vid livrustkammaren — däribland även
livrustmästartjänstens — förändring till ordinarie tjänster var så sent som
år 1929 föremål för riksdagens prövning. Riksdagen ställde sig då avvisande
med hänsyn till den osäkerhet, som rådde beträffande livrustkammarens
framtida ställning i museiorganisationen. Denna ovisshet gäller alltjämt.
Riksdagen kan därför icke finna någon anledning att frångå den ståndpunkt,
1929 års riksdag intog till berörda spörsmål. På grund härav kan
riksdagen icke bifalla Eders Kungl. Majits förslag vare sig i fråga örn
livrustmästartjänsten eller beträffande livrustkammarens avlöningsanslag
i övrigt utan anser, att såväl det ordinarie anslaget till avlöningar vid livrustkammaren
som det extra anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
därstädes böra för budgetåret 1931/1932 bibehållas oförändrade.

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, med avslag
å Eders Kungl. Majits förslag, i vad det avser förändringar i de till livrustkammaren
utgående avlöningsanslagen,

dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid
livrustkammaren med oförändrat belopp, 11,000 kronor;

dels ock till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag avj 26,950
kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt fastställa.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 25) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll och vård
av livrustkammarens samlingar anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter de grunder, som Eders
Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 26) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för förhyrande av ökade
lokaler för livrustkammaren inom nordiska museets byggnad anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 1,100 kronor.

26:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit riksdagen att höja den
i den nuvarande ordinarie staten för naturhistoriska riksmuseet ingående
anslagsposten: Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,800
kronor, med 350 kronor till 13,150 kronor;

samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med
rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,650
kronor, med 350 kronor till 230,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt den i den nuvarande ordinarie staten
för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten: Avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare, nu 12,800 kronor, med 350 kronor till 13,150
kronor;

samt förty ökat det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med
rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,650
kronor, med 350 kronor till 230,000 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 28) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt
en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 29) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av den

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

11

i reservationsanslaget till samlingar m. m. för naturhistoriska riksmuseet ingående
anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna m. m.
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.

29:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till
samlingar m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid
Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till
expenser samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,475 kronor att utgå
med fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till förstärkande av såväl den i naturhistoriska
riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående anslagsposten
till expenser för avdelningarna vid Frescati som den i samma reservationsanslag
ingående anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll
och förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 20,475 kronor att utgå med den fördelning, som av
Eders Kungl. Majit bestämmes.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 31) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1931/
1932 anvisat

dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 4,000 kronor,

dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett
extra reservationsanslag av 3,000 kronor.”

31:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde
m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 3,150 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna skäl meddela.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 33) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ordnande av framlidne
kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde
vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 2,520 kronor.

34:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till ritnings-
och retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska
avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till ritnings- och retuscheringsarbeten för
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1931/
1932 anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj.-t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till
fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt material, tillhörigt naturhistoriska
riksmuseets paleozoologiska avdelning, bevilja ett belopp av 7,000 kronor
samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa

3,500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt
material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning,
beviljat ett belopp av 7,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/
1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 3,500 kronor.

36:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till inköp
av instrument för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000
kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till inköp av instrument för naturhistoriska
riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 38) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt
biträde för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets
evertebratavdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av

4,000 kronor.

38:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för
naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

13

20.000 kronor samt därav anvisat för ett vart av budgetåren 1928/1931
såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t
(punkt 39) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor
för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

5.000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till anskaffande av nya skåp
m. m. för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av 1928 års
riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisat återstoden, 5,000 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till anskaffande
av nya skåp för naturhistoriska riksmuseets vertebratavdelning
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,730 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till anskaffande av nya skåp för naturhistoriska
riksmuseets vertebratavdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra reservationsanslag av 5,730 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid
naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor,

41:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till uppvärmning
m. m. av vissa lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
5,840 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till uppvärmning m. m. av vissa lokaler för
naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra reservationsanslag av 5,840 kronor.

42:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till fortsatt
iordningställande av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till
etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet återgivet förslag för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 230,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till fortsatt iordningställande av f. d. livregementets
dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet framlagt, av departementschefen
under punkt 43 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3
januari 1931 återgivet förslag för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
reservationsanslag av 230,000 kronor.

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43:o) Eders Kungl, Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till nordiska
museet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att
under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Maj:t förordnad
ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj :t må föreskriva, utgå till
nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till nordiska museet för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor att
en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Majit förordnad ävensom
på de övriga villkor, Eders Kungl. Majit må föreskriva, utgå till nämnden
för att enbgt dess bestämmande användas till museets ändamål.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till kulturhistoriska
museet i Lund anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 30,000
kronor att under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att
användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till
avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

45:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 46) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska
museet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor
att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Majit kan finna
skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

46:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till svenska
skolmuseet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor
att på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till svenska skolmuseet anvisat förbudgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor att på de villkor, Eders Kungl.
Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

47:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 48) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 10,000
kronor till 140,000 kronor.

Riksdagen bar icke något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

15

48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål,
nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastik verk, kyrkliga ändamål, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till

3.000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt vissa församlingar till följd av
lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 45,000 kronor, med

5.000 kronor till 40,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till ersättning
åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares
skattskyldighet, nu 45,000 kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

50:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 52) föreslagit riksdagen att i riksstaten
under rubrik: Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors
uppföra ett ordinarie anslag av 6,000 kronor.

Den svenska församlingsorganisationen i Hälsingfors synes numera hava
vunnit sådan stabilitet, att inrättandet av en ordinarie prästerlig befattning
därstädes måste anses befogat. Med hänsyn härtill och på de av departementschefen
i övrigt ^anförda skälen, vill riksdagen medgiva, att, på sätt
Eders Kungl. Majit föreslagit, anslaget ifråga uppföres på ordinarie stat.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten under rubrik:
Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors uppfört ett ordinarie
anslag av 6,000 kronor.

51:o) Sedan riksdagen år 1929 till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag
å 10,800 kronor samt därav för vart och ett av budgetåren 1929/1931 anvisat
ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela’
de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda
anvisade medlens användande, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 53) föreslagit
riksdagen att av det utav 1929 års riksdag beviljade extra anslaget
för budgetåret 1931/1932 anvisa''återstoden, 3,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1929 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, för budgetåret 1931/1932 anvisat återstoden,
3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har (punk154) föreslagit riksdagen att till religiös och
social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 45,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 145), vari föreslagits, att riksdagen ville till avlöning av
svensk sjömanspräst i Danzig och Gdynia anslå 5,000 kronor och således
höja anslaget till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnar för budgetåret 1931/1932 till 50,500 kronor samt företaga
den höjning av förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt sjömansprästerna (nu

15,000 kronor), som härav kan föranledas.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Det enorma uppsving, som skeppningen över Danzig och Gdynia av polska
och schlesiska kol tagit efter fredsslutet, har medfört en enastående
utveckling av sjöfarten på dessa hamnar, som ligga på ett inbördes avstånd
av endast 17 kilometer.

Dessa hamnars betydelse är särskilt stor för Sveriges vidkommande. Sedan
några år tillbaka är Danzig den av alla världens hamnstäder utanför
Sverige, som besökes av det största antalet svenska fartyg, Enligt från
vederbörande konsulat inhämtade upplysningar hade Danzig år 1930 icke
mindre än 1,170 inkomna svenska fartyg och Gdynia 636. Tillhopa representerade
dessa 1,806 svenska fartyg en besättningssiffra å 29,700 man.
Vad antalet svenska fartyg beträffar, komma sålunda Danzig och Gdynia
ganska nära upp emot den sammanlagda svenska sjöfarten på världshamnarna
Rotterdam, Andverpen och London.

Under åtskilliga år har svenska kyrkans sjömansvård fått upprepade
maningar från sjöfolk och andra att påbörja verksamhet i Danzig och
Gdynia. De moraliska missförhållandena i dessa hamnar äro synnerligen
svårartade. Ett krog- och bordellväsende av råaste slag råder i hamnområdena.
Enbart i Neufahrwasser linnas 64 krogar med spritutskänkning,
däremot icke ett enda nykterhetskafé. På krogarna ser man ej gärna att
någon bara förtär kaffe. Då är man påpasslig och dukar genast av. Såväl
i Neufahrwasser som i Gdynia belägras tidtals alla fartyg av lösaktiga kvinnor.

Ett hyggligt samlingsställe för vårt sjöfolk framstod som ett oundgängligt
krav. Ett sådant anskaffades också i Danzig, då missionsstyrelsen i december
1928 tack vare några särskilda gåvor för ändamålet sattes i stånd
att utsända en sjömansvårdsassistent, som efter några månader ersattes med
en sjömanspräst. Tack vare i hemlandet gjorda insamlingar och med välvilligt
bistånd av vårt lands konsulära representanter där nere har allt
sedan dess ett effektivt och allmänt uppskattat sjömansvårdsarbete pågått
såväl i Danzig-Neufahrwasser som i Gdynia, där provisorisk lokal förhyrdes
i början av innevarande år.

På stationen i Danzig finnas för närvarande anställd sjömanspräst, assistent
och läsrumsföreståndarinna och i Gdynia assistent och föreståndarinna. Till
belysning av verksamhetens omfattning må nämnas att på vardera platsen
antalet besökare å läsrum uppgår till omkring 1,000 pr månad. I Danzig
avlades under föregående år 1,184 skeppsbesök av präst och assistent och i
Gdynia under de åtta månader av samma år verksamheten hittills varat
980 skeppsbesök. På vardera platsen finnas ett fyrtiotal svenska tidningar
och tidskrifter, bibliotek med bildande och underhållande lektyr, anordningar

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

för brevskrivning m. m. Som motvikt mot de moraliska farorna ha idrottstillställningar
och utflykter visat sig vara av stor betydelse. Sålunda ha
under assistentens ledning i Gdynia i fjol 41 fotbollsmatcher varit anordnade.
Liksom på sjöm ans vårdens övriga stationer i främmande hamnar
utgöra veckosamkväm med föredrag och musikalisk underhållning ett viktigt
inslag i verksamheten, så mycket mer som sjömännen själva i stor utsträckning
medverka vid underhållningen. Varje dag serveras kaffe på
läsrummen till självkostnadspris.

Det säger sig självt, att en så omfattande verksamhet är förenad med
stora utgifter. Frånsett vad som på platsen insamlats bland sjömän och
andra för arbetet intresserade, räknar missionsstyrelsen med en kostnad för
innevarande års löpande verksamhet i Danzig och Gdynia å sammanlagt
kronor 26,000, vilka måste insamlas på frivillighetens väg. Men härutöver
föreligger en särskild uppgift av större ekonomisk räckvidd. På bägge
platserna svara lokalerna icke mot verksamhetens behov. Särskilt gäller
detta Gdynia, där missionsstyrelsen hyrt en liten magasinslokal vid hamnen.
Utrymmet i densamma är så trångt, att på juldagen icke mindre än tre
fester Ängö hållas för att alla i hamnen varande svenskarna skulle få vara
med örn julfirandet. Vid ett annat tillfälle lågo 16 båtar i hamnen, av
vilka assistenten med hänsyn till de små lokalerna endast vågade uppsöka
fem med inbjudan till ett festligt samkväm. Som vanligt infunno sig också
de inbjudna besättningarna mangrant.

Som ett villkor för att svenska kyrkans missionsstyrelse skall våga gripa
sig an med arbetet för en tillfredsställande lösning av lokalfrågan, till att
börja med i Gdynia, framstår dock en viss avlastning av dess ekonomiska
börda genom att statsmakterna, på samma sätt som är fallet i vissa andra
hamnar med betydande svensk sjöfart, ville bevilja anslag av statsmedel
till avlöning av sjömanspastorn i Danzig, vilken även bär huvudansvaret
för arbetet i Gdynia.

Dessa synpunkter hava i svenska kyrkans missionsstyrelses skrivelse till
Kungl. Majit den 4 september 1930 framhållits. Statskontoret har den 23
september s. å. avgivit följande utlåtande:

»Vidkommande slutligen den religiösa och sociala verksamheten i Danzig
med Gdynia framgår av ansökningen, att densamma påbörjats i Danzig i
slutet av år 1928 och i Gdynia först i början av år 1930. Med hänsyn
härtill och i anslutning till förut tillämpade grunder för statsbidragens beviljande,
skulle det kunna sägas, att tiden ännu icke är inne för en sådan
åtgärd beträffande dessa hamnstäder. Vad som i ansökningen anföres om
det stora antal svenska fartyg, som besöker hamnarna, med besättningar på
tillsammans omkring 26,000 personer och de svåra missförhållanden, som
vållas av att stora skaror svensk sjöfarande ungdom i dessa hamnar icke
rönte någon tillsyn eller omvårdnad från hemlandets sida, synes emellertid
vara omständigheter, som tala för att någon ytterligare erfarenhet örn behovet
av en sjömanspräst i Danzig med Gdynia icke behöver avvaktas,
utan att ur denna synpunkt sett hinder icke bör möta för statsbidrags beviljande.
Med hänsyn härtill och då, enligt vad av ansökningen framgår,
missionsstyrelsens sjömansvård för år 1929 medfört brist i de för densamma
avsedda medel, anser sig statskontoret böra tillstyrka, att understöd lämnas
för nu ifrågavarande ändamål. Missionsstyrelsen föreslår i sådant hänseende
— förutom provisorisk tilläggslön — ett belopp av 5,000 kronor. Med

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A.

2

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hänsyn till att styrelsen avlönar både en sjömanspräst i Danzig och en
assistent i Gdynia, har statskontoret intet att erinra mot detta belopp.»

Statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet har likaledes
kraftigt understrukit behovet av statsunderstöd till verksamheten å dessa
platser, men ansett, att de statsekonomiska förhållandena icke i år medgiva,
att statsanslag lämnas.

Vi äro emellertid övertygade örn, att här föreligga sådana trängande
förhållanden, att statsmakterna icke böra låta detta arbete helt vara överlämnat
åt den privata hjälpverksamheten, utan bör i stället staten känna
sin förpliktelse att biträda. Det är från alla håll tillfullo vitsordat, både
att de kriminella förhållandena i dessa hamnstäder äro med de svåraste bland
kontinenthamnarna — möjligen med undantag för Antwerpen — och att den
hjälptjänst som sjömansprästen här lämnar sker i de mest tidsenliga och
effektiva former. De väldiga ungdomsskaror, som passera ut och in i dessa
hamnar, kunna verkligen begära, att icke hemlandet låter det vara beroende
av de statsekonomiska förhållandena, om och när de skola få ett hjälpande
handtag. Den sydöstra östersjökusten är så pass infekterad av lösliga och
kriminella förhållanden i hamnstäderna — varom spritsmugglingen är oss
ett dagligt vittnesbörd — att arbetet på att skaffa dessa utposter för svenskt
kulturellt och moraliskt arbete ingalunda bör uppskjutas.

Av den utredning, motionärerna förebragt, och vad eljest i ämnet är för
riksdagen känt, synes riksdagen uppenbart, att den verksamhet, missionsstyrelsen
bedriver i Danzig och Gdynia, har den allra största betydelse för den
sociala och sedliga omvårdnaden örn våra sjömän. Då det vidare visats,
att de ekonomiska uppoffringar, denna verksamhet påkallar från missionsstyrelsens
sida, äro så avsevärda, att arbetet endast med stora svårigheter
torde kunna uppehållas utan bistånd från annat håll, synes det riksdagen
vara statens plikt att här hjälpande träda emellan, oaktat, såsom departementschefen
riktigt framhållit, den ekonomiska situationen kräver varsamhet
med nya statsutgifter. Det understöd, som här ifrågasättes, är dock av
relativt ringa storlek. Vid vägandet av de statsekonomiska synpunkterna
mot värdet av den allmängagneliga verksamhet, varom här är fråga, har
riksdagen funnit det befogat att låta de förra träda tillbaka och därför
ansett sig böra bifalla motionärernas förslag örn ett anslag å 5,000 kronor
för avlöning av en svensk sjömanspräst i nämnda båda hamnstäder. Hela
anslaget till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder skulle alltså för budgetåret 1931/1932 komma att uppgå till

50,500 kronor.

Vad angår motionärernas yrkande i fråga örn anslaget till dyrtidstillägg
åt sjömansprästerna kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 50,500
kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

53:o) Eders Kungl. Maj :t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av
lägenheter å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot det av Eders Kungl. Majit under denna
punkt äskade anslagsbeloppet. Vad departementschefen anfört rörande önskvärdheten
av ett återupptagande av utredningen örn de ecklesiastika boställena,
anser riksdagen icke för närvarande påkalla något dess yttrande. Därest
denna fråga i en framtid blir aktuell, lärer det få ankomma på riksdagen
att närmare pröva densamma.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, anvisat för
budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

54: o) Sedan 1930 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för uppförande
i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat ett belopp
av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kunde finna gott
föreskriva, och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisat 25,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 58) föreslagit
riksdagen att av förutnämnda belopp, 75,000 kronor, för budgetåret 1931/
1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 25,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1930 års riksdag för
uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljade
beloppet, 75,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisat 25,000 kronor.

Akademier m. m.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 59) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande av en
katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. förbudgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 60) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av
kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,100 kronor.

57:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 61) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande av kost -

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

naderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen
under år 1931 och för vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 2,875 kronor.

58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel för
fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets
fornminnen, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott bestämma.

59:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till omedelbara
iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1931/
1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 45,450 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 såsom
extra anslag anvisat:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 45,450
kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till resekostnads-
och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna gott
meddela.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till resekostnads- och traktamentsersättningar
åt befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
samt riksantikvariens ombud för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
förslagsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

62:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vakthållning

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 21

för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 8,900 kronor.

63:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till en från statens
historiska museum ledd upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet
med de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

64:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 68) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och
konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor
att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll
av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

66:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det
under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.

67:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp av instrumentutrustning
för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

68:o) Sedan 1930 års riksdag för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning
av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför Visby samt
till bearbetning av därvid gjorda fynd beviljat ett anslag av 15,000 kronor
samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat
ett belopp av 10,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 72) föreslagit
riksdagen att av förutnämnda belopp, 15,000 kronor, för budgetåret 1931/
1932 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden, 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning
av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför
Visby samt till bearbetning av därvid gjorda fynd beviljade anslaget å 15,000
kronor för budgetåret 1931/1932 anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden,
5,000 kronor.

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att till iståndsättande
av Ovikens ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet
framlagt förslag bevilja ett belopp av 20,000 kronor samt därav för budgetåret
1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet erinras, har frågan örn iståndsättande av
nämnda ödekyrka redan förut varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.
I anledning av motioner vid 1930 års riksdag om anslag för ändamålet
anförde statsutskottet i utlåtande den 12 mars 1930, nr 8 A, punkt 71, att
utskottet ansåge det vara i hög grad önskvärt, att åtgärder vidtoges för att
åt eftervärlden bevara ifrågavarande synnerligen värdefulla kulturminnesmärke.
Då emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, frågan härom vore
beroende på Kungl. Maj:ts prövning, syntes enligt utskottets förmenande
vid sådant förhållande intet skäl föreligga för riksdagen att då upptaga
saken. Riksdagen fattade sitt beslut i ämnet i enlighet med utskottets hemställan.

Då nu Eders Kungl. Majit efter utredning och prövning av ärendet gjort
framställning örn statsanslag för ändamålet, vill riksdagen, i anslutning till
vad 1930 års statsutskott i frågan anfört, lämna sin medverkan till den
ålderdomliga kyrkobyggnadens bevarande.

Mot det av Eders Kungl. Majit för ändamålet äskade beloppet har riksdagen
intet annat att erinra än att riksdagen ansett detsamma kunna nedsättas
till 15,000 kronor att utgå med 7,500 kronor under vartdera av två budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till iståndsättande av Ovikens
ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag beviljat
ett belopp av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932
såsom extra reservationsanslag anvisat 7,500 kronor.

70:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 96 och lii 104)
har hemställts, att riksdagen för en systematisk undersökning av den forntida
sjöfästningen, det s. k. Bulverket i Tingstäde träsk på Gotland, ställer
ett belopp av 6,000 kronor till major A. Zetterlings förfogande att användas
enligt av riksantikvarien godkänd plan och under hans kontroll.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:

På bottnen av Tingstäde träsk, Gotlands näst största insjö, ligger ett av
vårt lands märkligaste fornminnen, det s. k. Bulverket. Enligt vad de
hittills utförda undersökningarna givit vid handen består Bulverket av lämningar
efter en omfattande s. k. pålbyggnad, uppförd sannolikt för omkring

1,500 år sedan mitt ute i träsket och utgörande en befästning, som i fråga
örn betydelse och omfattning kan jämställas med den beryktade Torsburgen
på östra Gotland och den medeltida Visby ringmur. Befästningen i Tingstäde
har varit en av de väldigaste träkonstruktioner som uppbyggts i Norden
och torde sakna motstycke i Europa.

De uppmätningar, fotograferingar m. m., som sedan 1921 utförts av major
A. Zetterling, ha ådagalagt att anläggningen bestått av en väldig fyrkant
av stockar, omgiven av flerdubbla pallissader och sträckande sig över

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

23

ett område av över 7 hektar med en genomskärning av cirka 300 meter.
Fyrkanten har utgjorts av sinnrikt konstruerade och hopfogade timmerkistor,
vilka åtminstone inom vissa delar uppburit trägolv, på vilka i sin
tur byggnader varit uppförda. Mycket tyder på, att dessa strax ovan vattenytan
liggande trägolv burit en rad bostäder, som under belägringstider
inhyst inte endast besättningen utan också del av den kringboende befolkningen.
Rester av eldstäder i dessa bus bäntyda på bostäder av mer permanent
art.

Fästningens ålder kan ännu icke med bestämdhet fastslås, men en del
omständigheter tala för att den uppförts under den s. k. romerska järnåldern
(Kristi födelse—400 e. Kr.) eller kort därefter — en kulturell blomstringstid
på ön.

Anläggningen, som delvis synes ha förstörts genom eld, har uppförts under
stora yttre svårigheter. Man beräknar att byggnadsarbetet ute i träsket
krävt minst 150,000 dagsverken, vilket ger en god föreställning örn fästningens
omfattning.

Under en följd av år har en för Bulverket särskilt intresserad man, majoren
A. Zetterling, lagt ner ett omfattande och oegennyttigt arbete på att
så långt möjligt och med till buds stående medel skingra dunklet kring det
egenartade fornminnet. De medel som härför varit nödvändiga ha av honom
hopsamlats till största delen på privat väg.

Det är emellertid nu önskvärt, att arbetet får ett mera verksamt ekonomiskt
stöd för att kunna uppläggas på bredare bas och för att det skall bli
möjligt att göra en uppdämning ute i träsket. Endast därigenom är det
nämligen möjligt att göra de iakttagelser och undersökningar, som äro nödvändiga
för att fullt kunna klarlägga fästningens konstruktion, användning,
ålder m. m. Därvid har man också beräknat att kunna komma åt eventuellt
befintliga kulturlager med fynd, som skulle kunna bidraga till exakt
datering och till ett närmare belysande av det liv, som levts ute i pålbyggnaden.

“Enligt av sakkunnig (civilingenjör Sven L. Segerfors i Visby) uppgjord
kostnadsberäkning skulle den planerade uppdämningen kring en del av
Bulverket draga en kostnad av 4,500 kronor. Den vetenskapliga undersökningen
inom det så blottade området torde kunna utföras för omkring 2,000
kronor. För de fortsatta uppmätnings- och fotograferingsarbetena av hela
anläggningen ha beräknats omkring 3,500 kronor. Av denna totala summa
torde det vara möjligt att uppbringa någon del (möjligen 4,000 kronor) på
privat väg. För de sålunda planerade undersökningarna, avsedda att utföras
under innevarande år, är ett belopp av minst 6,000 kronor erforderligt.

Vad som gör att detta arbete bör påskyndas så mycket som möjligt är
det förhållandet, att en ganska kraftig igenslamning synes äga rum inom
södra delen av träsket, där redan ett hörn av Bulverket begravts under en
hastigt framryckande ävjebank, vilken under de senaste 10 åren förflyttat
sig cirka 50 meter. Skulle dessa för vårt lands kulturhistoria så betydelsefulla
arbeten icke kunna utföras med tillräcklig snabbhet, är den möjligheten
icke utesluten, att sjöfästningen i Tingstäde träsk till stor del begraves
och sedan icke alls eller med långt större svårigheter än nu kan bli föremål
för utforskning.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av ovannämnda motioner
(1:96 och II: 104) för en systematisk undersökning av den forntida sjöfäst -

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ningen, det s. k. Bulverket, i Tingstäde träsk på Gotland för budgetåret
1931/1932 beviljat ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att ställas
till förfogande av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien enligt de
närmare bestämmelser, som Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.

71:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 75) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1931/1932 anvisa

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen ett extra reservationsanslag av 15,200 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 38,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 anvisat

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen ett extra reservationsanslag av 15,200 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 38,000 kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 76) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av förstärkning
av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna
uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. anvisat
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 15,600 kronor.

73:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 77) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande
av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan
för dekorativ konst för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av
20,600 kronor.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 78) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av
den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för
akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000 kronor till
skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret 1931/1932
ett extra anslag av 500 kronor.

75:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 79) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra
lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1931/1932
ett extra anslag av 3,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

25

76:o) I enlighet nied Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparationsarbeten
i de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan
i Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet företett kostnadsförslag
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av

5.500 kronor.

77:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 81) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1931/
1932 anvisat

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiel och expenser m. m. ett extra anslag av

16.500 kronor,

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek
ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

78:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien
hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

79:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att till ökad
undervisning i ämnena pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till ökad undervisning i ämnena pianospelning
och harmonilära vid musikkonservatoriet för budgetåret 1931/1932
auvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

80:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 84) föreslagit riksdagen

dels att för anordnande under år 1931 vid fyra folkskoleseminarier av
kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 12,500 kronor,

dels ock medgiva, att, i fall då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium
erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i kurs
för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för s. k.
övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Majit i varje särskilt fall,
utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits förslag och får därför anmäla,
att riksdagen

dels för anordnande under år 1931 vid fyra folkskoleseminarier av kurser
för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 12,500 kronor,

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock medgivit, att, i fall då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium
erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i kurs för
utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för s. k.
övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall,
utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 85) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i
operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom
av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad
och där förvarad lösegendom för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 13,147 kronor att utgå med den fördelning, som av Eders
Kungl. Maj:t bestämmes.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för
brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom av den av
departementschefen under punkt 85 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1931 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 13,147
kronor att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

82:o) Sedan 1930 års riksdag för brandskyddsanordningar i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad i huvudsaklig överensstämmelse med
av byggnadsstyrelsen framlagda förslag beviljat ett belopp av 127,000 kronor
och därav för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 72,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 86) föreslagit riksdagen
att av förutnämnda belopp, 127,000 kronor, förbudgetåret 1931/1932 anvisa
såsom extra reservationsanslag återstoden, 55,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1930 års riksdag för
brandskyddsanordningar i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
beviljade anslaget å 127,000 kronor för budgetåret 1931/1932 anvisat såsom
extra reservationsanslag återstoden, 55,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

83:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 87) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att den utav professorn K. B. Wiklund nu innehavda personliga
professuren i finsk-ugrisk språkforskning vid universitetet i Uppsala
skall förvandlas till en ordinarie professur i finsk-ugriska språk, särskilt
lapska och finska,

dels — med uteslutande från allmänna indragningsstaten av vad där finnes
uppfört beträffande avlöning åt Wiklund — i utgiftsstaten för universitetet

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

27

i Uppsala under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat
för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen,
från och med den 1 juli 1931 uppföra ytterligare 1 professor med
lön 8,000 kronor, tjänstgöringspenningar 4,000 kronor eller sammanlagt
12,000 kronor,

dels besluta, att under Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen, ej
mindre i den där upptagna anmärkning 2., professorsbefattningarna angivas
till 21 ävensom under 19) upptages en professur med ämnesområde: finskugriska
språk, särskilt lapska oeh finska, än även den därstädes upptagna
anmärkningen örn Wiklunds personliga professur uteslutes,

dels ock med anledning bärav böja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,369,804 kronor, med 12,000 kronor till
1,381,804 kronor.

Riksdagen har funnit goda skäl anförda för förslaget om inrättande vid universitetet
i Uppsala av en ordinarie professur i finsk-ugriska språk. I likhet
med departementschefen anser riksdagen välbetänkt, att huvudvikten med
avseende å professurens ämnesområde lägges på de för vårt land särskilt
betydelsefulla lapska och finska språken, och att detta kommer till uttryck
i professurens benämning, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

Gentemot förslaget, att riksdagen redan innevarande år må fatta beslut
örn professurens inrättande, skulle kunna invändas, att professor Wiklund
uppnår pensionsåldern först år 1933. Det bör emellertid påpekas, att ett
avgörande i frågan redan i år torde få anses påkallat med hänsyn till gällande
bestämmelser örn förtidsprocedur vid tillsättning av professorsbefattningar.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att den utav professorn K. B. Wiklund nu innehavda
personliga professuren i finsk-ugrisk språkforskning vid universitetet i Uppsala
skall förvandlas till en ordinarie professur i finsk-ugriska språk, särskilt
lapska och finska;

dels — med uteslutande från allmänna indragningsstaten av vad där
finnes uppfört beträffande avlöning åt Wiklund — i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,
A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Humanistiska
sektionen, från och med den 1 juli 1931 uppfört ytterligare 1 professor med
lön 8,000 kronor och tjänstgöringspenningar 4,000 kronor eller sammanlagt
12,000 kronor;

dels beslutat, att under Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen, ej
mindre i den där upptagna anmärkning 2. professorsbefattningarna skola
angivas till 21 ävensom under 19) upptages en professur med ämnesområde:
finsk-ugriska språk, särskilt lapska och finska, än även den därstädes upptagna
anmärkningen örn Wiklunds personliga professur skall uteslutas;

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie anslaget till universitetet

28 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,369,804 kronor, med 12,000 kronor till

l, 381,804 kronor.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att — med
uteslutande av den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under II. Anslag
till materiel m. m. under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna
uppförda anslagsposten till uppvärmning och belysning å 6,050 kronor —
under samma rubrik uppföra en anslagspost till uppvärmning, belysning

m. m. å 6,050 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen — med uteslutande av den i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under II. Anslag till materiel m. m. under rubrik De i
Gustavianum inrymda institutionerna uppförda anslagsposten till uppvärmning
och belysning å 6,050 kronor — under samma rubrik uppfört en
anslagspost till uppvärmning, belysning m. m. å 6,050 kronor.

85:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubrik Institutionen
för allmän och analytisk kemi uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor
— under rubrik Fysikalisk-kemiska institutionen till arvode åt en amanuens
uppföra ett anslag av 1,800 kronor ävensom besluta, att i gällande personalstat
för tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
orden: fysikalisk-kemiska laboratoriet ändras till: fysikalisk-kemiska
institutionen.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen
I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser — med uteslutande
av ett av de under rubrik Institutionen för allmän och analytisk kemi
uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under rubrik Fysikaliskkemiska
institutionen till arvode åt en amanuens uppfört ett anslag av 1,800
kronor ävensom beslutat, att i gällande personalstat för tjänstemän och
betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar orden: fysikaliskkemiska
laboratoriet ändras till: fysikalisk-kemiska institutionen.

86:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala ej mindre under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubriken Anatomiska
institutionen uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under
rubrik Histologiska institutionen till arvode åt en amanuens uppföra ett
anslag av 1,800 kronor, än även under II. Anslag till materiel m. m. minska
det därstädes upptagna anslaget till anatomiska institutionen från 11,100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 29

kronor till 5,550 kronor ävensom upptaga ett anslag till histologiska institutionen
å 5,550 kronor,

dels ock besluta, att i personalstaten för universitetet i Uppsala under
vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna skola vidtagas följande ändringar: preparator vid anatomiska
institutionen ändras till preparator vid histologiska institutionen,
tekniskt biträde vid anatomiska institutionen ändras till tekniskt biträde vid
histologiska institutionen och vaktmästare vid anatomiska institutionen ändras
till vaktmästare vid anatomiska och histologiska institutionerna.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala ej mindre under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubriken Anatomiska
institutionen uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under rubrik
Histologiska institutionen till arvode åt en amanuens uppfört ett anslag av
1,800 kronor, än även under II. Anslag till materiel m. m. minskat det
därstädes upptagna anslaget till anatomiska institutionen från 11,100 kronor
till 5,550 kronor ävensom upptagit ett anslag till histologiska institutionen
å 5,550 kronor,

dels ock beslutat, att i personalstaten för universitetet i Uppsala under
vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och
filosofiska fakulteterna, skola vidtagas följande ändringar: preparator vid
anatomiska institutionen ändras till preparator vid histologiska institutionen,
tekniskt biträde vid anatomiska institutionen ändras till tekniskt biträde vid
histologiska institutionen och vaktmästare vid anatomiska institutionen ändras
till vaktmästare vid anatomiska och histologiska institutionerna.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att
dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppföra

efter 2 vaktmästare vid zoologiska institutionen 1 vaktmästare vid paleontologiska
institutionen med placering i lönegraden B 7,

dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 95,140 kronor, med 3,000 kronor till 98,140 kronor,

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till
Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid uni -

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

versitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 374,400 kronor, med 3,000
kronor till 377,400 kronor.

Då behovet av den föreslagna vaktmästarbefattningen synes styrkt, anser
riksdagen sig böra bifalla Eders Kungl. Majda förslag och får därför anmäla,
att riksdagen

dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppfört efter 2 vaktmästare vid zoologiska institutionen 1 vaktmästare
vid paleontologiska institutionen med placering i lönegraden B 7,

dels höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 95,140 kronor, med 3,000 kronor till 98,140 kronor,

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till
Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., nu 374,400 kronor, med 3,000
kronor till 377,400 kronor.

88:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att förberedande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 34,780 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid
universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 34,780 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas
för de av departementschefen under punkt 92 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

89:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå
i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna
skäl meddela.

Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att anledning saknas
att i fråga örn storleken av anslagen till här förevarande ändamål göra
någon åtskillnad mellan de båda universiteten på sådant sätt, att universitetet
i Uppsala, såsom hittills skett, erhölle ett högre belopp än Lundauni-;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

31

versitetet. Riksdagen anser, i likhet med departementschefen, att anslagen
böra bestämmas till lika belopp för båda universiteten. Emellertid kan riksdagen
icke medgiva en så avsevärd höjning av totalsumman för ifrågavarande
ändamål som från 14,500 kronor till 20,000 kronor. Riksdagen
finner för sin del, att ett totalbelopp av 16,000 kronor bör vara skäligt, och
anser, att denna summa bör fördelas på de båda universiteten med 8,000
kronor till vartdera.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av den praktisk-teologiska
undervisningen vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor att utgå i enlighet med
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna skäl meddela.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till arvode
åt en ledare av juridiska fakultetens vid universitetet i Uppsala propedeutiska
kurs i civilrätt m. m. anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 2,000 kronor.

Riksdagen finner det motiverat, att ett anslag av riksdagen anvisas för
ifrågavarande ändamål, på det att de studerande må kunna befrias från att
för berörda undervisning, som är av obligatorisk karaktär, behöva vidkännas
särskilda kursavgifter. Emellertid synes riksdagen, vid jämförelse med
vad som för motsvarande ändamål utgår vid Lunds universitet, det för
universitetet i Uppsala äskade beloppet av 2,000 kronor för högt beräknat.
Då på beloppet ifråga givetvis kommer att utgå dyrtidstillägg, förefaller det
riksdagen, som örn ett anslag av 1,500 kronor vore fullt tillräckligt.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen till arvode åt en ledare av
juridiska fakultetens vid universitetet i Uppsala propedeutiska kurs i civilrätt
m. m. anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,500 kronor.

91:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 95) föreslagit riksdagen att till materiel
för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 76,700 kronor att av
Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiel för vissa institutioner
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 76,700 kronor att av Eders Kungl. Majit användas
för de av departementschefen under punkt 95 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda ändamålen.

92:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten å psykologiska laboratoriet vid universitetet i
Uppsala för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
1,600 kronor.

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten å psykologiska
laboratoriet vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

93:o) Sedan 1929 års riksdag beviljat ett belopp av 791,000 kronor till
uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala samt därav såsom extra reservationsanslag
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 150,000 kronor
samt för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 400,000 kronor, har nu Eders
Kungl. Maj:t (punkt 97) föreslagit riksdagen att av förutnämnda belopp,
791,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 241,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till uppförande och inredning
av en byggnad för paleontologiska institutionen vid universitetet i Uppsala
av 1929 års riksdag beviljade anslaget å 791,000 kronor för budgetåret
1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden, 241,000 kronor.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 98) föreslagit riksdagen att till komplettering
av institutionens för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala utrustning med instrument och apparatur för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,210 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majda förslag,
får anmäla, att riksdagen till komplettering av institutionens för allmän
och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala utrustning med instrument
och apparatur för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 8,210 kronor.

95:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 99) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att den beslutade om- och tillbyggnaden av anatomiska
institutionen vid universitetet i Uppsala må utföras i enlighet med av byggnadsstyrelsen
i dess skrivelse den 4 november 1930 tillstyrkta, av ingenjören
S. Lindsjö uppgjorda ändrade ritningar;

dels ock av det till örn- och tillbyggnad av nämnda institution av 1930
års riksdag beviljade beloppet av 538,000 kronor för budgetåret 1931/1932
såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 200,000 kronor.

Riksdagen har — under den angivna förutsättningen, att de ifrågasatta
jämkningarna i byggnadsplanen icke äro ägnade att framdeles medföra
någon kostnadsökning — funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får därför anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att den beslutade örn- och tillbyggnaden av anatomiska
institutionen vid universitetet i Uppsala må utföras i enlighet med av bygg -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33

nadsstyrelsen i dess skrivelse den 4 november 1930 tillstyrkta, av ingenjören
S. Lindsjö uppgjorda ändrade ritningar;

dels ock av det till om- och tillbyggnad av nämnda institution av 1930
års riksdag beviljade beloppet av 538,000 kronor för budgetåret 1931/1932
såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 200,000 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till omläggning
av fysiologiska institutionens vid universitetet i Uppsala värmeledning
m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
16,850 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till omläggning av fysiologiska institutionens
vid universitetet i Uppsala värmeledning m. m. för budgetåret 1931/
1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 16,850 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 109,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
reservationsanslag av 109,500 kronor.

98:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 102) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000
kronor.

Riksdagen, som förväntar, att den i statsrådsprotokollet omförmälda omläggningen
av beräkningen av vissa inkomsttitlar vid universitetet skall äga
rum, så snart tiden härför visar sig lämplig, och att härför nödiga förberedande
åtgärder i god tid vidtagas, har funnit sig böra bifalla Eders
Kungl. Majits förslag och får därför anmäla, att riksdagen för beredande av
ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen under
punkt 102 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1931 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1931/

1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 103) föreslagit riksdagen att höja den
i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund
samlingar och inrättningar m. m. under kansliet uppförda anslagsposten
till arvoden åt tjänstemän vid universitetets och fakulteternas kanslier, nu

6,500 kronor, med 2,400 kronor till 8,900 kronor samt förty höja det ordinarie
förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A. 3

34 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av
2,400 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m.
under kansliet uppförda anslagsposten till arvoden åt tjänstemän vid universitetets
och fakulteternas kanslier, nu 6,500 kronor, med 2,400 kronor
till 8,900 kronor samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och
inrättningar m. m. med ett belopp av 2,400 kronor.

100:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 104) föreslagit riksdagen att
dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna
efter 2 trädgårdsmedhjälpare uppföra 3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet
med placering i lönegraden B 4;

dels — med uteslutande ur avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte
vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. av den
under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna uppförda anslagsposten å 3,600 kronor till räknebiträden
vid astronomiska observatoriet — höja den under samma rubriker
uppförda förslagsanslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 64,100 kronor, med 7,200 kronor till 71,300 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar
och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,600 kronor.

Riksdagen, som förvissat sig örn att ifrågavarande biträden utföra ett relativt
högt kvalificerat arbete, har funnit goda skäl anförda för Eders Kungl.
Majlis förslag och har därför bifallit detsamma. Riksdagen får följaktligen
anmäla, att riksdagen

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna
efter 2 trädgårdsmedhjälpare uppfört 3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet
med placering i lönegraden B 4;

dels — med uteslutande ur avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte
vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. av den
under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna uppförda anslagsposten å 3,600 kronor till räknebiträden
vid astronomiska observatoriet — höjt den under samma rubriker
uppförda förslagsanslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 64,100 kronor, med 7,200 kronor till 71,300 kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

35

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar
och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,600 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 99:o) och 100:o) omförmälda
beslut har det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m., nu
261,600 kronor, ökats med 6,000 kronor till 267,600 kronor.

101 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 46,335 kronor att med särskilda belopp av Eders
Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet
i Lund anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 46,335
kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av
departementschefen under punkt 105 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

102:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i
Lund för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att
utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna
skäl meddela.

Riksdagen har under punkt 89:o) här ovan till behandling förehaft frågan
örn anslag för uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen vid
universiteten i Uppsala och Lund och därvid funnit, att för vartdera universitetet
bör anvisas ett anslag av 8,000 kronor för budgetåret 1931/1932.

Under hänvisning härtill får riksdagen anmäla, att riksdagen till uppehållande
av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Lund
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor att utgå
i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna skäl
meddela.

103:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till bidrag
till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse vid universitetet i Lund för
svensk folkminnesforskning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 12,700 kronor.

Såsom departementschefen framhållit, innebär det föreliggande förslaget
på intet sätt ett föregripande av den alltjämt olösta frågan örn en fastare

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

organisation av folkminnesforskningen i vårt land. Förslaget åsyftar i
själva verket allenast att bereda bättre villkor åt föreståndaren för den
institution, Hyltén-Cavalliusstiftelsen, som vid Lunds universitet handhar
den vetenskapliga verksamheten på detta område. Denna befattning
innehaves sedan många år av docenten C. W. von Sydow, vilken i nämnda
egenskap utfört ett högt förtjänt arbete mot en skäligen ringa ersättning.
Genom bifall till förslaget skulle von Sydows avlöning kunna ökas från

4,500 kronor till 8,200 kronor och von Sydow erhålla ställning såsom biträdande
lärare i ämnet vid universitetet. Riksdagen vill för sin del bifalla
detta förslag, under förutsättning att vid anslagshöjningen knytes såsom
villkor, att nu angivna löneförmåner utgå till docenten von Sydow
i egenskap av biträdande lärare i folkminnesforskning vid universitetet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag, till bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse vid universitetet
i Lund för svensk folkminnesforskning för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 12,700 kronor, under villkor att till docenten C.
W. von Sydow i egenskap av biträdande lärare i folkminnesforskning vid
nämnda universitet utgår ett arvode av 8,200 kronor för samma budgetår.

104:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 108) föreslagit riksdagen att till materiel
för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Eders Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda
ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiel för vissa institutioner
vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 51,225 kronor att av Eders Kungl. Majit användas för
de av departementschefen under punkt 108 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1931 omförmälda ändamålen.

105:o) Sedan 1930 års riksdag till ändrings- och reparationsarbeten i
universitetshuset i Lund beviljat ett belopp av 122,500 kronor att utgå på
de villkor, Eders Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva, och därav för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat 70,000 kronor, har
nu Eders Kungl. Majit (punkt 109) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp,
122,500 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 52,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1930 års riksdag till
ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset i Lund beviljade beloppet
av 122,500 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisat återstoden, 52,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

37

106:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 110) föreslagit riksdagen att till utförande
av vissa inredningsarbeten i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet
i Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens
därstädes lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

Riksdagen finner behovet av anslag för ifrågavarande ändamål styrkt.

I fråga om anslagets belopp ansluter sig riksdagen till Eders Kungl. Maj:ts
förslag, helst som det förefaller riksdagen sannolikt, att åtskilliga poster i den
framlagda kostnadsberäkningen, särskilt de, som avse inköp av bord och stolar,
skola genom en på förståndigt sätt verkställd anskaffning kunna reduceras.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, till utförande
av vissa inredningsarbeten i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet
i Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens
därstädes lokaler, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

107:o) Eders Kungl. Majit har (punkt lil) föreslagit riksdagen att för installation
av värmeanläggning med varmvattenberedning m. m. i den s. k. gamla
observatoriebyggnaden vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra reservationsanslag av 10,500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen för installation av värmeanläggning med varmvattenberedning
m. m. i den s. k. gamla observatoriebyggnaden vid universitetet
i Lund anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 10,500 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj :t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att till ombyggnad
av person- och varuhissen inom universitetsbibliotekets i Lund byggnad
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 11,400 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till ombyggnad av person- och varuhissen inom
universitetsbibliotekets i Lund byggnad anvisat för budgetåret 1931/1932
ett extra reservationsanslag av 11,400 kronor.

109:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 95,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 95,000 kronor.

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

110:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen
under punkt 114 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3
januari 1931 angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 103,000 kronor.

Hl:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 115) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 99,658 kronor att med särskilda
belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Marits förslag, får
anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra
ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid karolinska medikokirurgiska
institutet anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av
99,658 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas
för de av departementschefen under punkt 115 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

112:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 116) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökning av anslagsposten till materiel m. m. för kemiska institutionen
från 3,000 kronor till 5,500 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget
till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska medikokirurgiska
institutet, nu 78,600 kronor, med 2,500 kronor till 81,100 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen för beredande av ökning av anslagsposten
till materiel m. m. för kemiska institutionen från 3,000 kronor till

5,500 kronor ökat det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m.
för vissa institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,
nu 78,600 kronor, med 2,500 kronor till 81,100 kronor.

113:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 117) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa
institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten å
22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 25,325 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska
institutet ingående anslagsposten å 22,000 kronor till institutets mate -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

39

riel i allmänhet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 25,325 kronor.

114:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 118) föreslagit riksdagen att till materiel
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor
att av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda ändamål.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag; dock att
riksdagen i fråga örn den i förevarande anslag ingående posten å 1,000 kronor
till färgfotografering å syfilidologiska kliniken vid sjukhuset S:t Göran, för
vilket ändamål medel utgått sedan år 1922, velat framhålla, att det synes
riksdagen böra tagas under övervägande, huruvida för tiden efter budgetåret
1931/1932 fortsatt anslag härtill kan vara erforderligt eller, i varje fall,
huruvida ej en reducering av beloppet må kunna ske.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till materiel
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor att av
Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen under punkt 118
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda
ändamålen.

115:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till materiel
m. m. för psykiatriska kliniken vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till materiel m. m. för psykiatriska kliniken
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

116:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 120) föreslagit riksdagen att till anordnande
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda program
och ritningar av ny kylanläggning i patologiska institutionens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet bårhus för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till anordnande i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet framlagda program och ritningar av ny kylanläggning
i patologiska institutionens vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
bårhus för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 11,500 kronor.

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/1932,
dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 148,500 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag utom
vad angår den nya vaktmästarbefattningen, av vilken riksdagen icke funnit
behovet ådagalagt. Posten nr 7. Avlöning till vaktmästare, tillika portvakt
å 2,600 kronor bör i enlighet härmed utgå ur omkostnadsstaten, vars slutsumma
följaktligen kommer att utgöra 145,900 kronor i stället för av Eders
Kungl. Majit föreslaget belopp, 148,500 kronor. Till samma belopp, 145,900
kronor, bör ävenledes det extra anslaget till omkostnader för tandläkarinstitutets
verksamhet bestämmas för budgetåret 1931/1932.

I samband med behandlingen av förevarande anslagsäskande har riksdagen
uppmärksammat ett förhållande, som synes riksdagen icke böra få passera
oanmärkt. Riksdagen har nämligen inhämtat, att eleverna vid tandläkarinstitutet
för deltagande i vissa teoretiska obligatoriska undervisningskurser
äro betungade med avgifter, vilka med relativt avsevärda belopp utgå till
de för kurserna anställda lärarna. Riksdagen kan icke finna denna anordning
tillfredsställande. Enligt vad riksdagen har sig bekant, har också institutets
lärarråd haft sin uppmärksamhet riktad härå samt, åtminstone
i vad angår en av kurserna, vidtagit åtgärd för ändring härutinnan. Riksdagen
anser önskvärt, att berörda förhållanden av Eders Kungl. Majit göras
till föremål för närmare undersökning, på det att rättelse i saken måtte
komma till stånd. Huruledes en omläggning lämpligen bör ske — örn
genom inrättande av särskilda med fixerade arvoden avlönade speciallärare
för denna undervisning eller på annat sätt — därom är det givetvis icke
möjligt för riksdagen att nu yttra sig. Riksdagen förutsätter emellertid,
att resultatet av den blivande undersökningen skall föreligga, då riksdagen
nästa år har att taga ställning till tandläkarinstitutets anslagsäskanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Majits förslag,

dels godkänt följande omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret
1931/1932:

Omkostnadsstat.

1. Värme och lyshållning.....................

2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter .

3. Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt

telefonavgifter

kronor 30,000:
» 25,000:

6,000: —

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

41

4.

5.

6.

7.

8.
9.

10.

11.

Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till

biträden på röntgenavdelningen.............. kronor 8,700: —

Avlöning till en sköterska på protesavdelningen ... » 2,400: —

Avlöning till två sköterskor på tandfyllningsavdel ningen

och tandkirurgiska avdelningen........ » 4,800: —

Biblioteket.............................. » 1,000: —

Separationer och oförutsedda utgifter.......... » 10,000: —

Underhåll av inventarier................... » 8,000: —

Förbrukningsmateriel för institutets praktiska verksamhet,
förslagsanslag..... ............... » 40,000: —

Undervisnings- och åskådningsmateriel......... »_10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 145,900

Anni. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnad sstaten under
1—3, 7—9 samt 11 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan
ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 145,900 kronor,
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/
1932 anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till
anordnande av särskilda undervisningskurser vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till anordnande av särskilda undervisningskurser
vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag
av 6,000 kronor.

119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen att i enlighet
med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande
av driftkostnaderna under år 1930 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av
62,628 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna
grunderna såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år
1930 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 62,628 kronor.

120:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till täckande av kostnaderna dels för ändringsarbeten inom medicinska
kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för till -

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

byggnad till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten Salomon Sörensen upprättat förslag,
bevilja ett belopp av 41,875 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932
såsom extra reservationsanslag anvisa 20,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av kostnaderna
''"dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas
röntgeninstitut, allt i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten Salomon Sörensen upprättat förslag, beviljat ett belopp av 41,875
kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisat 20,000 kronor.

121:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) samt med
framhållande av vad departementschefen anfört i fråga om angelägenheten
av att sparsamhet iakttages vid nyanställning av personal och nyanskaffning
av inventarier och annan materiel, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i
likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 510,000 kronor till beredande av ökade medel för
upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1
juli 1931 —30 juni 1932 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 127,487 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 anvisat för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 127,487 kronor.

123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt av vederbörande
departementschefer till statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt av Eders
Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

124:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1931/1932 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt
av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp
av 30,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

125:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning
för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande
universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

126:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till
uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris
universitet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

127:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande
i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

128:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1931/1932 anvisat såsom extra reservationsanslag

dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av
20,000 kronor,

dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten
i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

129:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder, Eders
Kungl. Majit må äga att bestämma.

130:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma
universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i
Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och littera -

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

turen under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av
37,500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1931 anvisat ett
extra anslag av 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 136) föreslagit
riksdagen att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisa ett belopp av 7,500 kronor att
utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt meddela.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för
uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur
i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från och med
den 1 juli 1928, beviljade beloppet av 37,500 kronor för budgetåret 1931/
1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 7,500 kronor att utgå i
enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt
meddela.

131:o) Eders Kungl.''Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen
dels att till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor
att disponeras enligt av Edefs Kungl. Majit fastställda grunder,

dels ock såsom bidrag till tryckning av första delen av rasbiologiska institutets
arbete örn de svenska lapparnas rasbiologi för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att likaledes disponeras enligt de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag såväl
ifråga örn årsanslaget till upprätthållande av institutets verksamhet som
beträffande engångsanslaget till tryckning av omförmälda arbete örn de
svenska lapparnas rasbiologi.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor
att disponeras enligt av Eders Kungl. Majit fastställda grunder;

dels ock såsom bidrag till tryckning av första delen av rasbiologiska institutets
arbete örn de svenska lapparnas rasbiologi för budgetåret 1931/
1932 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor att likaledes disponeras enligt
de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Tekniska högskolan m. m.

132:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 138) föreslagit riksdagen
angående arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan har riksdagen i
skrivelse nr 30 anmält sitt beslut; varom riksdagen velat härigenom erinar.

133:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att öka den
i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: arvode

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45

till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, nu 9,350 kronor, med 6,000
kronor till 15,350 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 6,000 kronor.

Riksdagen anser den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förstärkningen av
bibliotekets arbetskrafter behövlig; dock synes det riksdagen att i stället
för ett e. o. kanslibiträde med en lön av 2,520 kronor bör upptagas ett
e. o. kontorsbiträde med 2,052 kronor i lön, i följd varav den begärda ökningen
å 6,000 kronor torde böra nedsättas med 450 kronor till 5,550 kronor. Anslagsposten
till arvode till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket skulle
alltså komma att uppgå till 14,900 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts
förslag, ökat den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda
anslagsposten: arvode till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, nu
9,350 kronor, med 5,550 kronor till 14,900 kronor samt förty höjt det i
riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,
med 5,550 kronor.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att öka den
i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar
till icke-ordinarie i förvaltningspersonal, nu 5,000 kronor, med 800
kronor till 5,800 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen ökat den i den ordinarie staten för tekniska
högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal,
nu 5,000 kronor, med 800 kronor till 5,800 kronor samt förty
höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,
avlöningar, med 800 kronor.

135:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att öka den
i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar
till icke-ordinarie vaktmästare m. fl., nu 13,500 kronor, med 2,520
kronor till 16,020 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 2,520 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen ökat den i den ordinarie staten för tekniska
högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare
m. fl., nu 13,500 kronor, med 2,520 kronor till 16,020 kronor
samt förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska
högskolan, avlöningar, med 2,520 kronor.

Såsom riksdagen i den ovan under punkt 132:o) omförmälda skrivelse
redan anmält, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts underpunkt
138 framställda förslag om en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till

46

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

avlöningar vid tekniska högskolan med 1,120 kronor, avseende anslagsposten:
arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan. På grund härav och
de nu under punkterna 133:o), 134:o) och 135:o) omförmälda besluten
har det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan, nu
710,450 kronor, ökats med 9,990 kronor till 720,440 kronor.

136:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 142) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 43,000 kronor att
av Eders Kungl. Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,
på sätt Eders Kungl. Majit finner skäligt bestämma.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 43,000 kronor att av Eders Kungl. Majit fördelas
på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Eders Kungl. Majit
finner skäligt bestämma.

137:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 47,000 kronor.

Med hänsyn till prisläget på bränslemarknaden anser riksdagen den ifrågasatta
höjningen av berörda anslag kunna begränsas till 10,000 kronor, i följd
varav anslaget skulle för budgetåret 1931/1932 komma att uppgå till 42,000
kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Majits förslag, till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till
uppvärmning, belysning och diverse utgifter för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 42,000 kronor.

138:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 144) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning
av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska
högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt, Eders Kungl. Majit
finner skäligt bestämma.

139:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 145) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation
av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

47

140:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp,
bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

141 :o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 147) föreslagit riksdagen att till inredning
och utrustning av det i tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen
belägna laboratoriet för hyttmekanik samt järnets bearbetning och
behandling, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritning
och kostnadsberäkningar, bevilja ett belopp av 66,700 kronor samt
därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa ett
belopp av 40,000 kronor.

Riksdagen bar funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till inredning och utrustning av det i tekniska
högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna laboratoriet för hyttmekanik
samt järnets bearbetning och behandling, i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritning och kostnadsberäkningar, beviljat
ett belopp av 66,700 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 40,000 kronor.

142:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöningsförbättring
m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat för Chalmers tekniska
institut uppförda befattningarna för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 3,300 kronor.

143:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers
tekniska institut för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av
17,000 kronor.

144:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 151) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1931/1932 anvisa

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 10,000 kronor,

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/1930 uppkommen
brist i institutets anslag till bibliotek, samlingar och laboratorier
ett extra anslag av 8,600 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 anvisat

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 10,000 kronor,

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/1930 uppkommen
brist i institutets anslag till bibliotek, samlingar och laboratorier ett
extra anslag av 8,600 kronor.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till inköp
av apparatur m. m. för det organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers
tekniska institut för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till inköp av apparatur m. m. för det organiskt-kemiska
laboratoriet vid Chalmers tekniska institut för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid Chalmers tekniska institut av undervisning rörande arbetsledningens
praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska
problem för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må
finna gott meddela.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen, till uppehållande vid Chalmers tekniska
institut av undervisning rörande arbetsledningens praktiskt ekonomiska,
sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem för budgetåret 1931/
1932 anvisat att extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.

Skolöverstyrelsen.

147:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 154) föreslagit riksdagen att dels å skolöverstyrelsens
ordinarie stat under rubrik: resekostnadsersättningar uppföra
en såsom förslagsanslag betecknad anslagspost å 35,000 kronor,

dels ock i anledning härav öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen, nu 541,800 kronor, med 35,000 kronor
till 576,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels å skolöverstyrelsens ordinarie stat under rubrik: resekostnadsersättningar
uppfört en såsom förslagsanslag betecknad anslagspost å 35,000
kronor,

dels ock i anledning härav ökat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen, nu 541,800 kronor, med 35,000 kronor
till 576,800 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

49

148:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 10,500 kronor.

149:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode
åt ett byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 4,800 kronor.

150:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande
av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 1,800 kronor.

151:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 31 och II: 62),
har hemställts, att riksdagen ville till tryckning av undervisningsstatistik
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor,
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna
sköl meddela.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

I den stat för skolöverstyrelsen, som den 22 juni 1921 fastställdes att
träda i kraft från och med år 1922 och som slutade på ett belopp av
560,400 kronor, ingick ett förslagsanslag, högst, till skrivmaterialier, expenser,
bränsle samt tryckningskostnader å 100,000 kronor. Av denna anslagspost
bestredos, jämte annat, kostnaderna för tryckning av statistiska
avdelningens redogörelser för skolväsendet, överstyrelsens årsberättelse och
vissa cirkulär.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124 av 1923 års åttonde
huvudtitel) vidtogs från och med budgetåret 1923/1924 en sänkning av sagda
anslagspost, så att efter nämnda tidpunkt intet anslag av statsmedel utgick
för tryckning av skolstatistik, skolöverstyrelsens årsberättelser m. m.

Under punkt 132 av 1928 års åttonde huvudtitel föreslogs ett återupptagande
av undervisningsstatistikens tryckning i viss omfattning; kostnaderna
härför beräknades för budgetåret 1928/1929 till 17,000 kronor.

I skrivelse den 15 maj 1928, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 129
bland annat:

Riksdagen funne starka skäl tala för återupptagande av utgivandet av
undervisningsstatistiken. Emellertid syntes det riksdagen icke nödvändigt
att åtminstone nu till en början utgivandet skedde genom årliga publikationer.
Ett offentliggörande i tryck av det väsentligaste och mest betydelsefulla
av ifrågavarande statistik torde, efter vad riksdagen inhämtat, kunna ske
med vissa tidsperioders mellanrum, exempelvis vart tredje år, utan att därigenom
några större olägenheter skulle vållas.

I anslutning till vad sålunda anförts anvisade riksdagen för budgetåret
1928/1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor. Genom Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 14 sami. Nr 8 A. 4

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Maj:ts beslut den 8 juni 1928 ställdes ifrågavarande extra reservationsanslag
till överstyrelsens förfogande, varjämte föreskrevs, att anslaget skulle disponeras
så, att dels högst 6,000 kronor skulle användas till bestridande av de
egentliga tryckningskostnaderna för en berättelse över folkskolorna och högre
folkskolorna, dels ock högst 2,000 kronor till den förstärkning av arbetskrafterna
på skolöverstyrelsens statistiska avdelning, som kunde finnas erforderlig
till följd av arbetet med nämnda berättelse. Den 15 februari 1929
medgav Kungl. Maj:t, att ovannämnda belopp å högst 6,000 kronor finge
användas jämväl till bestridande av tryckningskostnaderna för en berättelse
över lärarutbildningen.

Även för budgetåret 1929/1930 anvisades till tryckning av undervisningsstatistik
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor. Genom Kungl. Maj:ts
beslut den 16 maj 1929 ställdes nämnda anslag till överstyrelsens förfogande,
varvid föreskrevs, att dels högst 6,000 kronor skulle användas för en berättelse
över det högre undervisningsväsendet, dels ock högst 2,000 kronor
till förstärkning av arbetskrafterna på skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

För budgetåret 1930/1931 har riksdagen för samma ändamål anvisat ett
belopp av 3,400 kronor. Genom beslut den 23 maj 1930 har föreskrivits,
att nämnda anslag skall — med anlitande tillika av högst 2,100 kronor av
de å föregående års anslag för samma ändamål uppkomna besparingar —
sålunda disponeras, att dels högst 3,500 kronor användas till bestridande av
de egentliga tryckningskostnaderna för en berättelse över yrkesundervisningen,
dels ock högst 2,000 kronor till förstärkning av arbetskrafterna på
skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen gjort framställning
om anslag för ändamålet för budgetåret 1931/1932 och därvid anfört bland
annat följande:

I överensstämmelse med planen har överstyrelsen budgetåret 1928/1929
utgivit två publikationer, nämligen en berättelse över folkskolorna och de
högre folkskolorna redovisningsåret 1926/1927 samt en berättelse över lärarutbildningen
läsåret 1927/1928. Budgetåret 1929/1930 utkom en berättelse
över det högre skolväsendet läsåret 1927/1928. För närvarande förberedes
en berättelse över yrkesundervisningen läsåret 1928/1929, vartill medel anvisats
av 1930 års riksdag. Budgetåret 1931/1932 skulle alltså berättelser
över folkskolorna och de högre folkskolorna samt över lärarutbildningen
vara i tur att utgivas.

Berättelsen över folkskolorna och de högre folkskolorna ävensom berättelsen
över det högre skolväsendet hava alltså utkommit sedan något mera
än ett helt år förflutit efter det läsår, som de avse. Detta blir också förhållandet
med den budgetåret 1930/1931 utkommande berättelsen över yrkesundervisningen.
Endast berättelsen över lärarutbildningen utgavs under budgetåret
närmast efter det läsår, som berättelsen avsåg. För framtiden torde
sistnämnda berättelse icke böra intaga någon undantagsställning i här berörda
hänseende. Den nästa berättelsen över lärarutbildningen skulle, med
iakttagande av att 3 år förflyta mellan varje, komma att omfatta läsåret
1930/1931 och utkomma budgetåret 1932/1933.

För budgetåret 1931/1932 skulle alltså endast återstå berättelsen över folkskolorna
och de högre folkskolorna, avseende redovisningsåret 1929/1930.
Det har vid åtskilliga tillfällen inom överstyrelsen och redan dessförinnan,
då den statistiska avdelningen hörde under ecklesiastikdepartementet, varit

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

51

på tal att fullständiga berättelsen över folkskolorna, så att uppgifterna bleve
mera detaljerade, i överensstämmelse med vad fallet är beträffande övriga
undervisningsanstalter. Rörande de högre folkskolorna, kommunala mellanskolorna,
de allmänna läroverken, privatläroverken och yrkesskolorna lämnas
i de statistiska berättelserna uppgifter om lärare, lärjungar och andra förhållanden
vid varje särskild skola. För folkskolorna åter lämnas endast
summariska uppgifter för varje län.

Uppgifter av det senare slaget äga företrädesvis statistiskt intresse. I det
dagliga arbetet inom skolöverstyrelsen erfordras ofta uppgifter såväl för de
särskilda skoldistrikten som ock för varje särskild skola beträffande skolans
namn och adress, skolform, antal undervisnings- och läraravdelningar, antal
lärjungar å små- och folkskolestadiet samt undervisningslokaler. Förfrågningar
om lätt tillgängliga uppgifter i förevarande hänseende hava hos överstyrelsen
ofta gjorts från statsdepartement och från olika ämbetsverk. Aven
från andra för skolväsendet intresserade har behov i detta hänseende ofta
yppats. Det är tydligt, att endast genom en dylik mera fyllig framställning
kan statistiken giva en någorlunda konkret bild av vårt folkskoleväsens
organisation och verksamhet. Tryckningskostnaden för en dylik detaljerad
framställning skulle enligt inhämtade upplysningar kunna bliva ganska
måttlig och genom vidtagande av lämpliga förkortningar i regel kunna inskränkas
till en enda rad för varje skola.

Utom denna detaljerade framställning erfordras givetvis en del översiktstabeller.
I vissa fall torde översikten böra, i likhet med vad hittills ägt
rum, göra länsvis, i andra fall torde en tillräckligt överskådlig bild av förhållandena
erhållas, örn länen sammanföras i vissa huvudgrupper, förslagsvis
5, nämligen övre Norrland, nedre Norrland och Dalarna, Målar- och
Hjälmarlandskapen, Vänernområdet samt södra Sverige med Gotland.

Tryckningskostnaden för en berättelse över folkskolorna och de högre
folkskolorna med här antydd uppställning har beräknats komma att uppgå
till omkring 9,500 kronor. När planen till ett periodvis utgivande av
undervisningsstatistiken uppgjordes, räknades med en medelkostnad för
tryckningen av 6,000 kronor örn året eller för hela treårsperioden 18,000
kronor. Under den första treårsperioden komma tryckningskostnaderna,
för så vitt de nu kunna överskådas, att utgöra

1928—1929: folkskolorna och de högre folkskolorna
1926—1927 ...........kronor 3,688: 10

lärarutbildningen 1927—1928 .... » 1,663: 72 5,351: 82

1929— 1930: det högre skolväsendet 1927—1928 ............ 5,634: 75

1930— 1931: yrkesskolorna 1928—1929 (beräknat belopp)...... 3,500: —

Kronor 14,486: 57

Denna summa understiger den till en början till 18,000 kronor beräknade
med omkring 3,500 kronor. Om dessa besparingar kvarstått å reservationsanslaget,
hade för tryckning av den utvidgade berättelsen över folkskolorna
och de högre folkskolorna endast erfordrats ytterligare 6,000 kronor, då,
enligt vad ovan anförts, tryckningskostnaden har beräknats till omkring
9,500 kronor. Emellertid har den besparing, som uppstod budgetåret 1928/
1929, tagits i anspråk vid riksstatens uppgörande för budgetåret 1930/1931,
varjämte för sistnämnda budgetår endast räknats med 3,500 kronor till
tryckningskostnaden.

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Till förstärkning av arbetskrafterna å den statistiska avdelningen räknades
med 2,000 kronor om året. Den arbetskraft, som för ändamålet anställts,
har ansetts böra placeras i fjärde lönegraden av den löneplan, som
upptages i 6 § av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser
för icke ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Under budgetåret
1928/1929 var extra arbetskraft endast anställd en del av året, varigenom
en besparing av 1,521 kronor 8 öre uppstod. Budgetåret 1929/1930
utbetalades i avlöning till befattningshavaren i fråga 1,752 kronor 75 öre.
Då denna nu fyllt 21 år, kommer årsavlöningen att uppgå till 2,052 kronor.
Anslagsbehovet för utgivandet av en berättelse över folkskolorna och de
högre folkskolorna i den utvidgade gestalt, för vilken här redogjorts, skulle
alltså uppgå till 11,552 kronor, vilket belopp torde böra avrundas uppåt till
12,000 kronor. Kostnaderna för det statistiska trycket variera alltså olika år
med de undervisningsanstalter, som avhandlas, och det ligger i sakens natur
att kostnaderna bli större de år, då folkskolestatistiken utges, för så vitt
man vill göra denna del av undervisningsstatistiken så pass detaljerad, att
den kan fylla sin uppgift.

På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att för fortsatt utgivande av undervisningsstatistik
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av
12,000 kronor.

Emellertid har Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag
icke upptagit något anslag för ändamålet. Uppenbarligen är det ägnat att
medföra mycket betydande olägenheter att icke äga tillgång till offentlig
statistik över undervisningsväsendet ens i den begränsade omfattning, varav
riksdagen så sent som år 1928 funnit bestämt behov föreligga. Och det
torde med fog kunna ifrågasättas, om den sunda sparsamheten främjas
genom att bekosta utarbetandet av denna statistik men uraktlåta att sörja
för att resultatet av arbetet ställes till myndigheters och enskildas förfogande.
Då ej minst i nuvarande läge en bekväm tillgång till statistiska
uppgifter rörande undervisningsväsendet är synnerligen behövlig och kostderna
för tryckning av desamma äro förhållandevis blygsamma, synes
ingen tvekan kunna råda därom, att erforderligt anslag bör av riksdagen
anvisas.

Då efter det avbi’ott i utgivningen av undervisningsstatistiken, som varade
under budgetåren 1923/1928, riksdagen år 1928 ånyo beviljade anslag för
ändamålet, skedde detta otvivelaktigt i känslan av att under det pågående
genomgripande reformarbetet på skolans område behovet av ett lätt tillgängligt
och överskådligt statistiskt material till vägledning vid bedömandet
av uppkommande organisatoriska frågor gjorde sig särskilt starkt gällande
för de mångtaliga myndigheter och enskilda, som hade att syssla med dessa
spörsmål. Enligt riksdagens mening föreligger nämnda behov alltjämt i oförminskad
grad. Speciellt torde detta gälla de till folkundervisningen hörande
läroanstalterna, i fråga örn vilka, med hänsyn till organisationens omfattning
och ekonomiska betydelse för stat och kommun, det synes i all synnerhet
behövligt att i statistiska framställningar äga ett hjälpmedel att följa
utvecklingens gång. Riksdagen finner det fördenskull önskligt, att även hädan -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

53

efter medel ställas till förfogande för tryckning av undervisningsstatistik,
vilken för budgetåret 1931/1932 torde böra begränsas att avse allenast folkskoleväsendet
med beaktande av de önskemål i fråga om en mera fyllig
framställning av de olika skoldistriktens särskilda förhållanden, som i motionerna
omförmälts. I fråga om det härtill erforderliga beloppet anser sig
riksdagen icke kunna medgiva ett så högt anslag, som av motionärerna äskats,
eller 12,000 kronor, utan vill bevilja allenast hälften av denna summa,
alltså 6,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av ovannämnda motioner (I: 31 och II: 62), till tryckning
av undervisningsstatistik anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att för inrättande
av en ny övningsskollärartjänst vid högre lärarinneseminariet, för ombildning
av en ämneslärarinnebefattning vid seminariet till adjunktsbefattning samt
för beredande av avlöningsförbättring åt sådana lärarinnor vid seminariet,
som innehava behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, höja
det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 144,185 kronor, med
5,800 kronor till 149,985 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen för inrättande av en ny övningsskollärartjänst
vid högre lärarinneseminariet, för ombildning av en ämneslärarinnebefattning
vid seminariet till adjunktsbefattning samt för beredande av
avlöningsförbättring åt sådana lärarinnor vid seminariet, som innehava
behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, höjt det ordinarie
anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 144,185 kronor, med 5,800 kronor
till 149,985 kronor.

153:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor
för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 58,960 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majda förslag och
får därför anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 kornmal åtnjutande av tillfällig löneförbättring
till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för
eldaren,

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 58,960 kronor.

154:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till arvoden
åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 39,420 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier
vid högre lärarinneseminariet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 39,420 kronor.

155:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att medgiva, att
samrealskolan i Kristinehamn må från och med höstterminen 1931 eller
den senare tidpunkt, som av Eders Kungl. Majit bestämmes, successivt ombildas
till ett högre samläroverk med fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium
på så sätt, att under första året upprättas första ringen av det fyraåriga
latin- och det treåriga realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år
av vardera gymnasielinjen, till dess gymnasiet är i sin helhet å båda linjerna
färdigbildat.

Riksdagen har av den nu förebragta utredningen funnit ådagalagt, att inrättandet
av ytterligare ett samgymnasium för ifrågavarande del av landet
är behövligt ävensom att detta gymnasium lämpligen bör förläggas till staden
Kristinehamn genom ombildning av därvarande samrealskola, på sätt
Eders Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen bifaller alltså Eders Kungl. Majits
förslag och får därför anmäla, att riksdagen medgivit, att samrealskolan i
Kristinehamn må från och med höstterminen 1931 eller den senare tidpunkt,
som av Eders Kungl. Majit bestämmes, successivt ombildas till ett högre
samläroverk med fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium på så sätt,
att under första året upprättas första ringen av det fyraåriga latin- och det
treåriga realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år av vardera gymnasielinjen,
till dess gymnasiet är i sin helhet å båda linjerna färdigbildat.

156:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 162) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Eders Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1931/
1932, då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk
skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes, samt för

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

55

ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie
teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna allmänna läroverk
höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med
360,180 kronor.

Riksdagen finner intet att erinra mot förslaget örn inrättande av 8 nya
rektorstjänster för nästkommande budgetår.

Vad däremot angår de begärda 20 nya lektorstjänsterna, synes det riksdagen
knappast vara lämpligt att nu på en gång inrätta så många tjänster
av detta slag. Enligt vad riksdagen har sig bekant, är nämligen för närvarande
tillgången på kompetenta sökande till lektorat, särskilt i vissa ämneskombinationer,
synnerligen knapp. Till åtskilliga ledigförklarade lektorstjänster
hava under den senare tiden anmält sig allenast en eller ett par
kompetenta sökande. Det är vid sådant förhållande klart, att, örn man nu
vidtager åtgärder för tillsättning av ett så stort antal nya lektorat som 20,
detta måste leda till att flera av dessa nya tjänster icke kunna vinna kompetenta
sökande och att man i andra fall måste åtnöja sig med kanske
ganska svagt meriterade. Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes
det riksdagen ur det allmännas synpunkt riktigare, att det antal lektorstjänster
— omkring 35 — som återstår att inrätta för slutförande av den år
1927 beslutade omorganisationen, fördelas på ett flertal år, så att platserna
kunna beräknas erhålla på ett tillfredsställande sätt meriterade innehavare.
Jämväl för dem, som nu arbeta på att förskaffa sig erforderliga kvalifikationer
för erhållande av lektorat, synes en dylik anordning böra framstå
såsom fördelaktig. För budgetåret 1931/1932 anser riksdagen, att antalet
nya lektorstjänster lämpligen bör bestämmas till 8.

I fråga örn adjunkts- och ämneslärarinnebefattningarna vill riksdagen ansluta
sig till departementschefens uppfattning, att tiden ännu icke torde
vara mogen för en definitiv reglering av proportionen mellan antalet manliga
och antalet kvinnliga lärare. Riksdagen vill därför medgiva, att det nu
gällande provisoriet, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, förlänges till utgången
av budgetåret 1931/1932. Riksdagen vill dock framhålla, att härvid
bör noga beaktas 1928 års riksdags uttalande därom, att den Eders Kungl.
Maj:t förbehållna prövningsrätten i fråga om ledig ämneslärarbefattnings
kungörande såsom adjunkts- eller ämneslärarinnetjänst måtte handhavas med
all varsamhet, så att i allt fall proportionen mellan antalet manliga och
kvinnliga lärare ej måtte ändras i vidare mån, än det av skolöverstyrelsen
på sin tid i ärendet avlåtna, å sid. 21 i propositionen nr 231 till 1928 års
riksdag återgivna förslaget innebar.

Beträffande antalet nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster för budgetåret
1931/1932 har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag, varvid riksdagen i fråga om adjunkts!] änsterna tagit särskild hänsyn

56 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till det för närvarande stora antalet av obefordrade adjunktskompetenta
extralärare.

Mot förslaget om ombildning och nyinrättande av övningslärarbefattningar
har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Riksdagens beslut om minskning av antalet nya lektorstjänster från 20
till 8 möjliggör en nedsättning av den av Eders Kungl. Majit föreslagna
ökningen av det ordinarie reservationsanslaget å 360,180 kronor med (12 X
5,800 =) 69,600 kronor till 290,580 kronor.

Under åberopande vad ovan anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag,

dels bemyndigat Eders Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret
1931/1932, då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid
samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras
ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes,
samt för ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya
ordinarie teckningslärarbefattningar vid av departementschefen under punkt
162 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931
angivna allmänna läroverk höjt det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med 290,580 kronor.

157:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 163) föreslagit riksdagen att höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: bibliotekarierna, nu 54,600, med 3,000 kronor till 57,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna, nu 54,600
kronor, med 3,000 kronor till 57,600 kronor.

158:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 164) föreslagit riksdagen att höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 41,700 kronor, med
4,500 kronor till 46,200 kronor.

Såsom departementschefen framhållit, sammanhänger förslaget om ändrade
grunder för ifrågavarande arvoden med spörsmålet örn en omläggning av
läroverkens ekonomiska och administrativa förvaltning genom rektorerna.
Departementschefen har — under uttalande av en förhoppning örn att utredning
härutinnan snart skall kunna igångsättas — icke ansett någon mera
väsentlig ändring av berörda arvodesgrunder böra ifrågasättas, så länge
resultat av en sådan utredning saknades. Riksdagen delar denna departementschefens
uppfattning men vill samtidigt betona önskvärdheten av att
den omtalade utredningen, som berör en för läroverken synnerligen bety -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

57

delsefull fråga, måtte snarligen påbörjas och skyndsamt bedrivas, så att
de nuvarande förhållandena, vilka riksdagen icke finner tillfredsställande, må
inom ej alltför avlägsen framtid kunna avlösas av en bättre ordning.

Mot den av Eders Kungl. Majit föreslagna anslagshöjningen har riksdagen
intet att erinra.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt den i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:
arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 41,700 kronor, med
4,500 kronor till 46,200 kronor.

159:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att öka
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: arvoden åt skolläkare, nu 40,900 kronor, med 3,000 kronor till 43,900
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot här ifrågavarande beräkningar,
får anmäla, att riksdagen ökat den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu
40,900 kronor, med 3,000 kronor till 43,900 kronor.

160:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 166) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 65,470
kronor.

Med anledning av riksdagens under punkterna 156, 157, 158 och 159
omförmälda beslut skulle reservationsanslaget till de allmänna läroverken
behöva höjas från 8,076,850 kronor med 301,080 kronor till 8,377,930 kronor.
Örn man i likhet med departementschefen räknar med att en reservation
å minst 75,000 kronor bör finnas tillgänglig å anslaget för budgetåret
1931/1932 samt uppskattar den vid utgången av nu löpande budgetår förefintliga
reservationen till 48,000 kronor, bör till nyssnämnda summa å
8,377,930 kronor läggas ett belopp av 27,000 kronor. Med hänsyn emellertid
till en inom skolöverstyrelsens statistiska avdelning verkställd beräkning
av medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 torde sistnämnda belopp
böra sättas något högre och riksdagen har för sin del stannat vid en summa
av 42,070 kronor —- motsvarande en minskning i det av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna beloppet med 23,400 kronor — varmed reservationsanslaget alltså
skulle höjas utöver vad i förut nämnda punkter angivits. Anslagets slutsumma
skulle då bliva 8,420,000 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förslag, höjt det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken med 42,070 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 156:o), 157:o), 158:o), 159:o) och
160:o) omförmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de all -

58 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

männa läroverken, nu 8,076,850 kronor, ökats med 343,150 kronor till

8,420,000 kronor.

161:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 167) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,253,000 kronor, med 6,000 kronor till 1,247,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu 1,253,000
kronor, med 6,000 kronor till 1,247,000 kronor.

162:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 170) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
i enlighet med av 1929 års riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg
under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 åt vissa ordinarie Övningslärare
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
förslagsanslag av 3,000 kronor.

163:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 171) föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 142,660 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare vid
de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag
av 142,660 kronor.

164:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 140,460 kronor.

Med hänvisning till vad departementschefen anfört därom, att budgetåret
1931/1932 finge betraktas såsom ett försöksår, i vad anginge gymnastikundervisningen
vid de allmänna läroverken, har riksdagen bifallit den för
nämnda budgetår ifrågasatta anslagshöjningen. Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 140,460 kronor.

165:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 60,430 kronor.

Ehuru riksdagen icke kunnat undgå att känna en viss betänksamhet inför
de alltmera ökade anslagskrav, som musikundervisningen vid de allmänna
läroverken ställer på statsverket, har riksdagen dock, med beaktande av vad

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

59

departementschefen framhållit därom att överstyrelsens plan för en utsträckt
sådan undervisning ej får anses bindande för framtiden, icke velat motsätta
sig beviljandet av det nu äskade beloppet. Riksdagen vill emellertid framhålla
önskvärdheten av att till nästa riksdag framlägges en ny fullständig
kalkyl över de kostnader, som ifrågavarande undervisning vid ett helt genomförande
av omförmälda plan kan beräknas medföra.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till extra
arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 60,430 kronor.

166:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 174) föreslagit riksdagen att till
extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 60,750 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt
handarbete vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra anslag av 60,750 kronor.

167:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 175) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna
läroverken, nu 50,000 kronor, med 6,800 kronor till 56,800 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till
undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 50,000 kronor,
med 6,800 kronor till 56,800 kronor.

168:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 176) föreslagit riksdagen att till
undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 7,200 kronor att efter Eders Kungl.
Majits beprövande användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål,
beräknade efter 80 kronor för veckotimme.

Med hänsyn till den ringa medelsåtgången under budgetåret 1930/1931
synes det riksdagen befogat, att någon sänkning av anslagsbeloppet sker för
budgetåret 1931/1932, och riksdagen har därför bestämt anslaget för sistnämnda
budgetår till 6,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Majits förslag, till undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken
anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000 kronor att efter
Eders Kungl. Majits beprövande användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål,
beräknade efter 80 kronor för veckotimme.

169:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 177) föreslagit riksdagen att till
arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 62,000 kronor.

60

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 62,000 kronor.

170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för upprätthållande
under läsåret 1931/1932 vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg
av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 14,700 kronor.

171 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 179) föreslagit riksdagen att dels för
anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och
franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 10,500 kronor,

dels ock medgiva, att från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar må till här ifrågavarande
lärare i franska språket utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt
rese- och traktamentsklass II D i allmänna resereglemente!.

Med hänsyn till vad av vederbörande skolmyndigheter gjorts gällande i
fråga om nyttan av ifrågavarande undervisning, vill riksdagen icke motsätta
sig fortsatt beviljande av anslag för undervisning i tyska och engelska. Vid
sådant förhållande anser sig riksdagen, under hänvisning till 1930 års riksdags
uttalande i ämnet, jämväl böra bifalla förslaget örn undervisning även
i franska genom infödda lärare. Med avseende å anslagsbeloppet har riksdagen
intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag.

Inom riksdagen har vid behandlingen av denna anslagsfråga det spörsmålet
framkommit, huruvida icke de utgifter, statsverket har att vidkännas
för ifrågavarande undervisning i främmande språk genom infödda lärare —
inberäknat rese- och traktamentsersättningar torde den årliga totalkostnaden,
sedan undervisning i franska tillkommit, komma att uppgå till i genomsnitt
omkring 25,000 kronor — skulle lända till större nytta för den sak, det
gäller, därest nämnda belopp i stället användes till resestipendier åt vederbörande
svenska lärare. Riksdagen har icke nu velat ifrågasätta någon åtgärd
för en omläggning i sådan riktning, men anser spörsmålet förtjänt att av
vederbörande närmare övervägas.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska
och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 10,500 kronor,

dels ock medgivit, att från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar må till här ifrågavarande

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

61

lärare i franska språket utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt
rese- och traktamentsklass II D i allmänna resereglementet.

172:o) I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 180) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för undervisning
i norska och danska språken vid högre läroanstalter för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå med 1,500
kronor åt vardera undervisningsgrenen, allt under förutsättning att undervisningen
meddelas av respektive norsk eller dansk lektor vid Stockholms
högskola.

173:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
en svensk studiekurs i Frankrike anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 1,000 kronor.

174:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan
vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 284,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må, efter Eders Kungl. Maj:ts
beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar
av avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses
alltför tyngande.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av utgifter, som
skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisat för
budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 284,000 kronor, därav högst

20,000 kronor må, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom
bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda
kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

175:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 183) föreslagit riksdagen att till
bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (1: 88), däri hemställts, att riksdagen måtte till bokinköp
och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Riksdagen anser sig icke kunna medgiva en så betydande höjning av ifrågavarande
anslag, som motionärerna påyrkat, men finner, att med hänsyn till

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

de på grund av 1927 års skolreform nytillkommande statsläroverken en
mindre ökning av det av Eders Kungl. Majit äskade beloppet är påkallad.
Riksdagen har för budgetåret 1931/1932 bestämt anslaget till 88,000 kronor,
alltså 3,000 kronor mer än nu utgår för innevarande budgetår. I enlighet
härmed får riksdagen anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning
för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1931/1932
ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor.

176:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 184) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1931/1932 anvisat

dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna
läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,

dels ock till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt
vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor.

177:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 185) har riksdagen,
i likhet med vad som skett beträffande läsåren 1928/1931, medgivit,
att terminsavgiften till biblioteks- och materielkassorna vid de allmänna
läroverken må, enligt av Eders Kungl. Majit meddelade föreskrifter, från
och med höstterminen 1931 under en tid av tre år utgå med högst 10
kronor, lägst 4 kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven
ordning befrias.

178:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 186) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,460,000
kronor, med 90,000 kronor till 1,370,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor, nu 1,460,000 kronor, med 90,000 kronor till 1,370,000
kronor.

179:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd
samt handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 1,000
kronor till 23,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala
mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 1,000 kronor till 23,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

63

180:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 188) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30
juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med'' 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
förslagsanslag av 270,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—
30 juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant
hänseende nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
förslagsanslag av 270,000 kronor.

3 81:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 189) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna
anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor
att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.

182:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 190) föreslagit riksdagen att öka det
ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 50,000 kronor, med

115,000 kronor till 165,000 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Majit föreslagit har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget
till kommunala flickskolor, nu 50,000 kronor, med 115,000 kronor
till 165,000 kronor.

183:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30
juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders Kungl.
Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 33,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30
juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders
Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunder bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 33,500 kronor.

184:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600 kronor, med
20,600 krono! till 700,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932
uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,
nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 450,800
kronor, högre goss- och samskolor 222,200 kronor, enskilda lärarinneseminarier
7,000 kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
700,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (1:90), däri hemställts, att riksdagen måtte ställa till
Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor
att, på de villkor Eders Kungl. Majit kan komma att bestämma, användas
till understöd åt Anna-skolan.

Till stöd för det i motionen I: 90 framförda yrkandet örn anslag till understöd
åt Anna-skolan har i motionen anförts följande:

Med anledning av en motion nr 84 i första kammaren hade statsutskottet
föregående år till behandling frågan örn extra anslag till stöd åt vissa enskilda
läroanstalter, vilkas metoder kunde betraktas som försöksverksamhet
på det reformpedagogiska området. Statsutskottet fann saken synnerligen
behjärtansvärd men ansåg, att lämpligaste formen för dylikt understöd borde
av Kungl. Maj:t göras till föremål för utredning, vilket statsutskottet på
grund av frågans stora betydelse förväntade skola i sinom tid komma
att ske.

Nu har i en av skolöverstyrelsen med utlåtande den 30 augusti 1930 till
Kungl. Majit överlämnad framställning föreståndarinnan för en dylik skola

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

65

—- den s. k. Anna-skolan — fröken Ester Edelstam, anhållit, att statsunderstöd
för läsåret 1930—1931 måtte beviljas skolan med 3,400 kr., att utgå
av reservationsanslaget till privatläroverken. Överstyrelsen har ej ansett sig
kunna tillstyrka, att anslag utginge till skolan ur reservationsanslaget till
privatläroverken, men förordar däremot mycket varmt sin redan föregående
år gjorda hemställan örn ett extra anslag av 8,000 kronor till Annaskolan.

Överstyrelsen motiverar denna sin hemställan med, att de metoder för
undervisningen, som vid denna skola användas, gåve synnerligen värdefulla
erfarenheter angående de i 1927 års skolreform föreslagna omläggningarna
av det inre skolarbetet. Sålunda hade den i Anna-skolan använda koncentrationsläsningen,
inskränkningen av hemarbetet och läxläsningens förläggande
till skolan, samt en i viss utsträckning praktiserad fri flyttning av
lärjungarna mellan de olika klasserna givit mycket goda resultat. Överhuvud
taget hade man strävat att lägga vikt vid lärjungarnas självverksamhet och
betonat det karaktärsdanande momentet i uppfostran. Överstyrelsen ansåg,
»att Anna-skolan utfört och utförde ett pedagogiskt försöksarbete, som kunde
bliva av stor betydelse för hela landets skolväsen, samt att detta arbete
vunnit allt större beaktande och erkännande och att intresset för de pedagogiska
principer, som tillämpades vid skolan, härigenom stimulerats».

Föredragande departementschefen erkänner också det berättigade i detta
överstyrelsens uttalande och säger sig i likhet med överstyrelsen finna »starka
skäl tala för att Anna-skolan för sin verksamhet erhåller något stöd från
det allmänna».

Departementschefen kommer emellertid till den slutsatsen, att skolan bör
tillsvidare vänta, då det synes departementschefen önskvärt, »att ytterligare
någon tids erfarenhet kunde vinnas rörande resultatet av de av Anna-skolan
använda arbetsmetoderna, innan det allmänna lämnade sitt understöd- i en
eller annan form».

Till en annan enskild skola — Sigtuna humanistiska läroverk —- som även
den är att betrakta som en försöksskola och som börjat sin verksamhet
senare än Anna-skolan, föreslår emellertid statsrådet, att statsunderstöd redan
nu skall utgå.

De argument, som tagits till stöd för detta i och för sig mycket berättigade
förslag, torde med minst samma styrka kunna göras gällande beträffande
Anna-skolan, som även den är i hög grad i behov av understöd.

Att hjälp här är synnerligen nödvändig framhåller överstyrelsen med styrka
i sitt meromnämnda utlåtande. Överstyrelsen säger sig vilja understryka
statsutskottets uttalande angående vikten av, att åtgärder vidtagas för att
utröna på vilka vägar staten lämpligast borde söka framgå för att kunna
främja dylikt reformarbete inom skolan, men överstyrelsen anser sig icke
dess mindre böra, ehuru en sådan utredning ännu ej hunnit verkställas,
redan nu hemställa om understöd åt Anna-skolan. »Skolans ekonomiska
ställning vore svag och det syntes vara fara värt, att skolan, om ej understöd
snarast tilldelades densamma, nödgades upphöra, vilket enligt överstyrelsens
åsikt vore ur det pedagogiska reformarbetets synpunkt högst olyckligt.»

Detta förhållande har av föreståndarinnan ytterligare bekräftats, i det att
hon meddelat, att skolan från och med detta år icke vidare kan räkna med
ett av sina större bidrag, nämligen från sällskapet för folkundervisningens
befrämjande, som endast utfäst sig att lijälpa över starten.

Att skolan så pass länge har kunnat draga sig fram utan hjälp från det

Bihang till riksdagens protokoll ISSI. 14 sami. Nr 8 A. 5

66

Riksdagens skrivelse Nr SA.

allmänna, har dels berott på ovan nämnda sällskaps tillskott samt på tillfälliga
gåvor från stiftelsen Lars Hiertas minne, dels på att föreståndarinnan
endast till mycket ringa del uttagit henne tillkommande lön.

Det blir emellertid med varje år allt svårare att utan hjälp klara skolan
och då den både från enskilt håll och från myndigheterna allmänt erkänts
vara av verklig nytta som försöksskola och då påbegynta försök givetvis
bliva till ofantligt mycket större nytta, örn de få ostört fullföljas, synes det
rimligt och rättvist, att det allmänna nu''träder hjälpande emellan.

I fråga örn Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande reservationsanslaget till
privatläroverken har riksdagen — som beaktat departementschefens förklaring i
fråga örn de högre flickskolorna, att, därest på grund av vissa i statsrådsprotokollet
angivna, med 1927 års skolreform sammanhängande förhållanden, någon
minskning i de till olika läroanstalter utgående anslagsbeloppen bleve möjlig,
detta komme att iakttagas vid den kommande anslagsfördelningen — ej
funnit anledning till erinran i vidare mån än vad angår hemställan örn
anslag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk.

Riksdagen finner visserligen denna skola vara förtjänt av understöd från
privatläroverksanslaget, då den synes väl skött och äga värde såsom pedagogisk
försöksanstalt. Men riksdagen anser sig icke kunna åt skolan medgiva
så högt understöd som 11,000 kronor utan vill bevilja ett belopp av

7,000 kronor, vartill givetvis komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
från vederbörande anslag. Med hänsyn härtill skulle anslagsposten
till högre goss- och samskolor, nu 221,000 kronor, icke behöva ökas med
det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 1,200 kronor, utan kan i
stället minskas med (9,800—-7,000=) 2,800 kronor till 218,200 kronor.
Reservationsanslaget till privatläroverken, nu 720,600 kronor, skulle i följd
härav komma att minskas med 24,600 kronor till 696,000 kronor.

Vad beträffar Anna-skolan, anser riksdagen den pedagogiska försöksverksamhet,
som där bedrives, vara av så stort intresse för det allmänna,
att skäl föreligger för riksdagen att bevilja skolan ett understöd. Med hänsyn
såväl till de ekonomiska konsekvenserna som till skolans särställning
torde det vara lämpligast, att detta understöd anvisas såsom ett särskilt
extra anslag å riksstaten. I fråga örn understödets storlek anser sig riksdagen
icke kunna bifalla motionärernas yrkande utan vill anvisa hälften av
det av dem föreslagna beloppet. Skolan skulle alltså för budgetåret 1931/
1932 erhålla ett understöd av 4,000 kronor. Det torde få ankomma på Eders
Kungl. Majit att meddela erforderliga närmare bestämmelser angående understödets
åtnjutande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

i anledning av Eders Kungl. Majits förslag minskat det ordinarie
reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600 kronor, med 24,600
kronor till 696,000 kronor

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 67

samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppfört de i nämnda anslag
ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor............................ 20,000 kronor

högre flickskolor................................ 450,800 »

högre goss- och samskolor......................... 218,200 »

enskilda lärarinneseminarier....................... 7,000 »

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 696,000
kronor,

dels ock i anledning av ovannämnda motion (I: 90) till understöd åt Annaskolan
i Stockholm anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

4.000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa, nu 19,000 kronor, med 1,000 kronor till 18,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariatskassa, nu 19,000
kronor, med 1,000 kronor till 18,000 kronor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att till beredande
under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 av tillfällig löneförbättring åt
lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre gosseller
samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra förslagsanslag av 2,236,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från riksdagens sida,
varför riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande under tiden 1 juli
1931—30 juni 1932 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor samt
enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 2,236,000 kronor.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till
beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av

23.000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

68

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

188:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till
beredande av understöd enligt Eders Kungl. Majits beprövande åt kommunalt
gymnasium, som är förenat med en statens realskola, för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på
de villkor och under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit må finna
gott meddela.

Riksdagen bar bifallit Eders Kungl. Majits förslag och får alltså anmäla,
att riksdagen till beredande av understöd enligt Eders Kungl. Majits beprövande
åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en statens realskola,
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor
att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit
må finna gott meddela.

189io) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 197) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor, Eders
Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget
Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
med högst 8,000 kronor till vardera.

190:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 198) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 80,000 kronor.

191 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 199) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt
vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och
bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit föreskrivas,
utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i
Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre
handarbetsseminarium i Stockholm.

192;o) Eders Kungl. Majit har (punkt 200) föreslagit riksdagen att till
resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att
utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande levande

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

69

språk vid privatläroverk anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

193:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 201) föreslagit riksdagen att
dels minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,700,000 kronor, med

80.000 kronor till 1,620,000 kronor,

dels öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminariet nu

205.000 kronor, med 12,000 kronor till 217,000 kronor,

dels vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, nu 1,905,000 kronor, med 68,000 kronor
till 1,837,000 kronor,

dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid
vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet
i Luleå anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 74,000 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får därför anmäla,
att riksdagen

dels minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,700,000 kronor, med

80.000 kronor till 1,620,000 kronor;

dels ökat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid fokskoleseminarier, nu

205.000 kronor, med 12,000 kronor till 217,000 kronor;

dels minskat det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,
nu 1,905,000 kronor,''med 68,000 kronor till 1,837,000 kronor;

dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid
vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet
i Luleå anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 74,000 kronor.

194:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 202) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,
nu 180,000 kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 180,000 kronor, med

20.000 kronor till 200,000 kronor.

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda
rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 15,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till rektorerna
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad
och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 15,500 kronor.

196:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,
utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 14,000 kronor.

197:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 205) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för sådana studiebesök vid folkskolor, vilka
lärare vid folkskoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom örn folkskolor
av olika slag inom Sverige, förbudgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor.

198:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 206) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor att
utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott
meddela;

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Eders Kungl. Majit kan komma att bestämma.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor att
utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott
meddela;

71

Hiksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

199:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 207) föreslagit riksdagen att
dels höja det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 173,000 kronor, med 5,000 kronor till 178,000 kronor;

dels ock medgiva, att för iordningställande av lek- och idrottsplats vid
småskoleseminariet i Lycksele må av nämnda reservationsanslag utgå ett
belopp av högst 800 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 173,000 kronor, med 5,000 kronor till 178,000 kronor;

dels ock medgivit, att för iordningställande av lek- och idrottsplats vid
småskoleseminariet i Lycksele må av nämnda reservationsanslag utgå ett
belopp av högst 800 kronor.

200:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 208) föreslagit riksdagen att
dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i
Hagaström för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

36,000 kronor;

dels ock medgiva, att för inköp av ett piano samt inventarier vid nämnda
småskoleseminarium må ur befintliga reservationer å sagda extra reservationsanslag
användas ett belopp av högst 2,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 36,000 kronor;

dels ock medgivit, att för inköp av ett piano samt inventarier vid nämnda
småskoleseminarium må ur befintliga reservationer å sagda extra reservationsanslag
användas ett belopp av högst 2,000 kronor.

201 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 209) föreslagit riksdagen att
dels för budgetåret 1931/1932 i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp 310,000
kronor;

dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under
tiden’ den 1 juli 1931—den 30 juni 1932 nedlägges eller ordinarie lärare

72

Riksdagens skrivelse Nr SA.

vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit
för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Maj:ts
beprövande kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön
och ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana
ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre
erfordras för seminariets uppehållande, dock att Eders Kungl. Maj:t må äga
för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag
må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t eljest finner för gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels för budgetåret 1931/1932 i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp, 310,000
kronor;

dels ock medgivit, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under
tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1932 nedlägges eller ordinarie lärare
vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit
för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Majits
beprövande kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön
och ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana
ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej
längre erfordras för seminariets uppehållande, dock att Eders Kungl. Majit
må äga för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande
statsbidrag må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders
Kungl. Majit eljest finner för gott föreskriva.

202:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 210) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall
för budgetåret 1931/1932 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma,
motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;

dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
förslagsanslag av 49,000 kronor.

203:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 211) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna
fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor
att utgå enligt Eders Kungl. Majits bestämmande och på de villkor, Eders
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

73

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare vid de av departementschefen under punkt 212 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna, till
folkundervisningen hörande läroanstalterna anvisat för budgetåret 1931/1932
ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

205:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 213) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tilläggsersättning
för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 10,400 kronor.

206:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 214) föreslagit riksdagen att till
gymnastikinspektionen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 70,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må, enligt grunder,
som av Eders Kungl. Majit bestämmas, utgå till gratifikationer åt de för
gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre
folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda inspektörerna.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till gymnastikinspektionen för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor, därav högst

20.000 kronor må, enligt grunder, som av Eders Kungl. Majit bestämmas,
utgå till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och
småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma
och blinda anställda inspektörerna.

207:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 215) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu

50.200.000 kronor, med 800,000 kronor till 51,000,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning
åt lärare vid folkskolor, nu 50,200,000 kronor, med 800,000 kronor
till 51,000,000 kronor.

208:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 217) föreslagit riksdagen att till
provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå
enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930,
bevilja för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (I: 91 och lii 132), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ur extra förslagsanslaget till pro -

74

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor må för budgetåret
1931/1932 utgå provisorisk avlöningsförbättring även till särskilda
lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförlig
läroanstalt på de villkor och med de belopp, som finnas angivna i
det av skolöverstyrelsen avgivna förslag, för vilket redogörelse lämnats under
punkt 217 i bilaga till 1931 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln.

I motionen I: 91 har till stöd för det av motionärerna framförda yrkandet
anförts bland annat:

Föredragande departementschefen har icke ansett sig kunna förorda, att
förslag i ärendet förelädes riksdagen. Utom statsfinansiella skäl anför departementschefen,
i likhet med statskontoret, såsom motivering för sin avvisande
hållning, att, då 1928 års lönekommitté framlagt förslag till lönereglering för
bland annat här ifrågavarande läraregrupper, provisorisk avlöningsförbättring
ej borde medgivas åt dem, innan kommittéförslaget blivit av statsmakterna
prövat. Uppgiften att 1928 års lönekommittés förslag avsåg lönereglering
även för här ifrågavarande läraregrupper är emellertid ej riktig. I kommitténs
betänkande (statens offentliga utredningar 1930: 20 s. 181) heter det
härom följande:

»Till kommittén har genom remiss överlämnats en framställning från
slöjdlärarnas riksförbund angående löne-, tjänste- och pensionsreglering för
manlig facklärare i slöjd vid folkskola. Skolöverstyrelsen, till vilken ärendet
varit hänskjutet, har framhållit, att framställningen endast vore en del
av den större frågan om avlöning och statsbidrag till avlöning för olika
grupper av Övningslärare vid folkskolor m. fl. läroanstalter samt att frågan
borde göras till föremål för särskild utredning. Kommittén har övervägt
lämpligheten och möjligheten av en sådan utredning och har därvid ansett,
att den inom ramen av sitt löneregleringsuppdrag, med utredningar av huvudsakligen
löneteknisk art, icke lämpligen kunde utföra den åsyftade utredningen,
som berör spörsmål mera av pedagogisk och organisatorisk än av
lönereglerings natur. Till överstyrelsens mening, att sådan utredning bör
åvägabringas, ansluter sig kommittén och delar uppfattningen, att denna
utredning bör utsträckas till även andra Övningslärare än slöjdlärare. Kommittén
anser, att utredningen snarast möjligt bör komma till stånd.»

Härtill kommer, att, örn lönekommittén föreslagit en förbättring av nämnda
lärares avlöning, detta förhållande ej rimligen kunde anföras som skäl mot
en provisorisk avlöningsförbättring under den tid som förgick, till dess att
statsmakterna kunde taga ställning till en definitiv lönereglering. Slutligen
kan tilläggas, att starka skäl för en sådan avlöningsförbättring lia förebragts
såväl i de ovannämnda motionerna vid 1930 års riksdag som i skolöverstyrelsens
utredning.

Vad den ekonomiska sidan av saken beträffar, vilja vi anföra följande.
Enligt de under sagda punkt i bilagan till statsverkspropositionen lämnade
uppgifterna uppkom under sistförflutna budgetår på extra förslagsanslaget
till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor en besparing
på 525,000 kronor 91 öre. Då detta anslag likväl uppförts med
oförändrat belopp i budgetförslaget för 1931/1932, torde — även örn hänsyn
tages till de av skolöverstyrelsen och departementschefen anförda skälen
för ett högre anslag än som motiveras av medelåtgången under 1929/1930
— nämnda anslag dock kunna beräknas bliva tillräckligt för provisorisk
avlöningsförbättring även åt lärare i slöjd och hushållsgöromål.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

75

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor,
att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret
1929/1930, beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av

5,720,000 kronor;

dels ock med bifall till ovannämnda motioner (I: 91 och II: 132) medgivit,
att från omförmälda förslagsanslag må för budgetåret 1931/1932 utgå
provisorisk avlöningsförbättring jämväl till särskilda lärare i slöjd och hushållsgöromål
vid folk- och småskolor och därmed jämförlig läroanstalt med
de belopp och enligt de grunder, som finnas angivna i det av skolöverstyrelsen
avgivna, under punkt 217 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1931 omnämnda förslaget, samt enligt de bestämmelser
i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

209:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 218) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter, nu 466,000 kronor, med 84,000 kronor till 550,000
kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter, nu 466,000 kronor,
med 84,000 kronor till 550,000 kronor.

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter
beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 325,000
kronor, att utgå under de villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna gott meddela.

211:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 220) föreslagit riksdagen att öka
det ordinarie förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,
nu 68,000 kronor, med 5,000 kronor till 73,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till särskilt
lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande
befolkning samt i Överkalix församling, nu 68,000 kronor, med 5,000 kronor
till 73,000 kronor.

2l2:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 221) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt
understöd åt skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och Dalarna på grund

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

av kronoparkskolonisation eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp eller odlingslägenheter
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av

30,000 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit
kan finna gott föreskriva.

213:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 222) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, beviljat för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå enligt de
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

214:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 223) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 28,000
kronor, med 7,000 kronor till 35,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen böjt det ordinarie förslagsanslaget till avlönande
av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna för skolhem eller
arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej
rikets nordligaste gränsorter, nu 28,000 kronor, med 7,000 kronor till 35,000
kronor.

215:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 224) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till skolhem sbyggnader och deras inredning i skoldistrikt
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Majit fastställda grunder;

dels ock medgiva, att ur nämnda reservationsanslag må för framdragande
av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck
utgå bidrag med 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Majit fastställda
grunder;

dels ock medgivit, att ur nämnda reservationsanslag må för framdragande
av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck
utgå bidrag med 5,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

77

216:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 225) föreslagit riksdagen att under
riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie anslaget
till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter — under
rubriken »Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter» uppföra ett ordinarie anslag av 548,000 kronor.

Då riksdagen icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får riksdagen anmäla, att riksdagen, under riksstatens åttonde huvudtitel
— med uteslutande av det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för
vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter — underrubriken »Inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter» uppfört ett
ordinarie anslag av 548,000 kronor.

217:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till bidrag
för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare
villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft vissa inom
riksdagen i ämnet väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner (I: 33 och lii 71), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen ville besluta att till bidrag för anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn för budgetåret 1931/1932 anvisa ett ordinarie
förslagsanslag av 100,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor och
bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;

dels en motion (lii 31), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
till bidrag för anordnandet av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå
enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva,

dels en motion (lii 109), vari hemställts, att riksdagen ville till bidrag
för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret
1931/1932 ett ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor, att utgå med
75 procent av de kostnader, som skoldistrikten genom denna anordning
åsamkats;

dels ock en motion (lii 151), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå enligt de närmare
villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagen anser anordningen med skolskjutsar vara ur flera synpunkter av

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

så stort gagn att en något större höjning av anslaget än den av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna synes påkallad. Riksdagen kan likväl icke bevilja ett så
högt belopp som av motionärerna föreslagits utan anser sig böra stanna
för ett belopp av 85,000 kronor.

På grund härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till bidrag för anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 85,000 kronor, att utgå enhgt de närmare villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

218:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till avlönande
av lärare åt vid statsunderstödda sjuk vårdsanstalter och vid vissa
barnhem intagna barn i skolåldern bevilja för budgetåret 1931/1932 ett
extra förslagsanslag av 47,500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern
beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 47,500
kronor.

219:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 228) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål
i egentlig folkskola, nu 345,000 kronor, med 50,000 kronor till 295,000
kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu

345,000 "kronor, med 50,000 kronor till 295,000 kronor.

220:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor,
nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget till
undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor
till 5,000 kronor.

22l:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1931/1932 har Eders Kungl. Majit
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor med oförändrat belopp av 90,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 2) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i villkoren för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande
anslag, att detsamma blir tillgängligt med avseende å biljettned -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

79

sättning för barn från landsbygden inom de fyra översta länen i Norrland
vid ferieresor, som av dem företagas för att i hälsovårdssyfte vistas utom
hemorten under minst fjorton dagar.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

På riksstaten är för närvarande uppfört ett förslagsanslag till understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor med ett belopp av 90,000
kronor för budgetåret 1930/1931.

Anslaget är enligt riksdagens skrivelse nr 223/1925 avsett bland annat för
att bereda nedsättning av biljettpriset vid färd å statens järnvägar av medellösa
eller svagt bemedlade barn vid småskola och folkskola i stad, köping
eller municipalsamhälle, då barnen utsändas till landet under ferierna för
att vistas där under minst 14 dagar. Nedsättningen är således icke tillgänglig
för barn från landsbygden enligt nu gällande villkor.

Nu förhåller det sig emellertid så, att behov av sommarkolonier föreligger
även för barn från landsbygden åtminstone i de fyra översta, av tuberkulos
mest hemsökta norrlandslänen. Detta behov har bland annat understrukits
vid en av medicinalstyrelsen anordnad sammankomst för diskussion angående
svenska nationalföreningens mot tuberkulos utredning angående fortsatta
åtgärder till tuberkulosens bekämpande i Sverige. För var och en,
som känner till förhållandena på vår norrländska landsbygd, är det klart
att så är, ty behovet beror framför allt på hemmens beskaffenhet, deras
förmåga att ge barnen sunda bostäder, närande föda och luftombyte m. m.,
men icke så mycket på den omständigheten, huruvida de äro belägna inom
eller utanför stad eller stadsliknande samhälle. Klimatets påfrestning torde
väl också ha sin betydelse. Detta har föranlett folkskolestyrelserna i vissa
landskommuner i Jämtlands län att i samverkan med dispensärerna ordna
sommarkolonier för barn från landet. Flera barn skulle dock kunna bli
delaktiga av denna förmån, om resekostnaderna minskades genom nedsättning
av biljettpriset medelst bidrag från ifrågavarande anslag.

Med hänsyn till de särskilda förhållandena inom ifrågakomna landsdelar
anser riksdagen ett visst fog föreligga för motionärens hemställan. Riksdagen
kan dock icke utan vidare bifalla det framställda yrkandet, utan finner
nödigt, att före sitt slutliga ståndpunkttagande till saken närmare utredning
verkställes angående de konsekvenser, ett bifall till förslaget skulle medföra
såväl ur statsfinansiell synpunkt som eljest.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om här förevarande anslag för budgetåret
1931/1932 föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alltså

dels anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppfört
det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor med oförändrat belopp, 90,000 kronor,

dels ock, anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning,
huruvida och under vilka förutsättningar sådan prisnedsättning för färd å
statens järnvägar, som enligt för närvarande gällande bestämmelser eljest
förekommer vid folkskolebarns ferie- och studieresor, må äga rum även
vid ferieresor, som av barn från landsbygden inom Västernorrlands, Jämt -

80

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lands, Västerbottens oell Norrbottens län företagas för att i hälsovårdssyfte
vistas utom hemorten under minst fjorton dagar, ävensom för riksdagen
framlägga berörda utredning och det förslag, vartill densamma kan
giva anledning.

222:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till
upprätthållande av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med
högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med
högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen
enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa.

223:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 231) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 4,750,000 kronor, med 250,000 kronor till 5,000,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till
understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 4,750,000
kronor, med 250,000 kronor till 5,000,000 kronor.

224:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 232) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisat för budgetåret 1931/1932
ett extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl.
Majits bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 233) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt
samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat
för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

226:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 930,000 kronor,
med 50,000 kronor till 980,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkhögskolor, nu 930,000 kronor, med 50,000 kronor till

980,000 kronor.

227.-o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till ökat
understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 83,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

81

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för
budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 83,000 kronor.

228:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) har riksriksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt samma
grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för
budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

229:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att öka detordinarie
förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000
kronor, med 60,000 kronor till 350,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 14 och II: 18), i vilka
motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att öka ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med

120,000 kronor till 410,000 kronor,

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 141), vari hemställts, bland
annat, att riksdagen måtte till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid folkhögskolor för budgetåret 1931/1932 anvisa ett förslagsanslag
av 400,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:14 och 11:18 framförda yrkandet har i
motionen 1:14 anförts huvudsakligen följande:

Såsom framgår av den under punkt 237 i statsverkspropositionen, åttonde
huvudtiteln, förebragta utredningen har under de senare åren elevantalet
vid folkhögskolorna varit i ständig stegring. Särskilt stark var
denna stegring under det senast tilländalupna läsåret. Samtidigt har emellertid
de stipendiebehövande elevernas antal stigit ännu mer än elevantalet. Den
tendens till en förskjutning från ungdom ur de mera burgna till ungdom
ur mindre bemedlade samhällslager, som redan tidigare gjort sig gällande,
framträdde särskilt starkt under läsåret 1929/1930. Sålunda ökades vid
huvudkurserna de stipendieberättigade elevernas antal med 366, samtidigt
som elevantalet steg med 390. Orsaken till ökningen av elevantalet var
framförallt den möjlighet till ökade stipendier, som blivit en följd av 1929
års riksdags beslut angående ändrade grunder för stipendier åt folkhögskoleelever.
I sin under nämnda punkt i statsverkspropositionen anförda framställning
om statsanslag till dylika stipendier har skolöverstyrelsen rörande
nämnda förhållande bland annat framhållit följande:

»Överstyrelsen har vid flera föregående tillfällen, då det gällde anslag
till folkhögskolestipendier, framhållit, att folkhögskolorna i alltmer stigande
grad erhålla sina elever från mindre bemedlade samhällslager. Ungdom av
arbetarklassen, söner och döttrar till småbrukare och mindre hemmansägare
lia inom dessa skolor ersatt den majoritet, som förut utgjordes av ungdom
från burgna lantbrukarhem. Aven inom den egentliga jordbrukarungdomen
har antalet stipendiebehövande betydligt ökats på grund av jordbrukets under
senare åren tryckta läge.

Bihang till riksdagens protokoll Heil. 14 sand. Nr 8 A.

6

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Det är då lätt förklarligt, att utsikten till erhållande av högre stipendier
skulle utöva en stor lockelse för många obemedlade unga, som önskade
komma i åtnjutande av folkhögskolutbildning, och som nu kunde hoppas
att genom statens understöd bestrida en väsentlig del av kostnaderna för
en folkhögskolevistelse. Den ökade tillströmningen till folkhögskolorna har
sålunda kommit att utgöras till större delen av obemedlade elever och av
just den kategori, för vilken de högsta stipendiebeloppen voro avsedda.

Avsikten med den höjning av folkhögskolestipendierna, som 1929 års riksdag
beviljade, var givetvis också att för de i egentligaste mening obemedlade
möjliggöra en vistelse vid folkhögskola.»

Följden av det sagda blev, att det i riksstaten beräknade beloppet av
ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor visade
sig otillräckligt, och att skolöverstyrelsen, trots en noggrann prövning, som
ledde till att det beviljade beloppet med cirka 55,000 kronor understeg det
av vederbörande skolstyrelser tillstyrkta, överskred förslagsanslaget med
88,431 kronor 50 öre. Med anledning härav hemställde överstyrelsen, att
nämnda förslagsanslag måtte för budgetåret 1931/1932 höjas med 90,000
kronor.

Emellertid har föredragande departementschefen hemställt örn en ökning
med endast 60,000 kronor.

Därest skolöverstyrelsens diskretionära prövning av stipendieansökningarna
skulle kunna leda till att det bleve möjligt att hålla utgifterna inom anslagsramen,
måste detta givetvis innebära, att en ökning av de stipendieberättigade
elevernas antal skulle leda till minskning av stipendiebeloppet per elev, och
att vid en förskjutning bland de stipendieberättigade från mindre bemedlade
till obemedlade och synnerligen behövande åtminstone de förstnämnda
skulle erhålla lägre stipendier än vad eljest skulle varit fallet. Att en diskretionär
prövning av detta slag skulle strida mot anslagets karaktär av förslagsanslag
synes tydligt. Anslaget har givetvis erhållit denna karaktär för
att möjliggöra för eleverna att — oavsett förskjutningar i elevantalet — erhålla
de stipendier, vartill de kunna anses berättigade. Härtill kommer, att
beviljandet av stipendier är beroende av örn skolan erhåller statsbidrag till
vederbörande kurs eller ej. Stipendierna kunna därför bestämmas först ett
par månader efter kursernas början. Givetvis måste emellertid den, som ämnar
besöka folkhögskola, redan innan han bestämmer sig härför kunna beräkna,
hur stort stipendium han kan erhålla.

Här nämnda svårigheter skulle inträda, redan örn antalet stipendieberättigade
elever bleve lika stort som 1929/1930. Enligt uppgifter, som i dagarna
blivit tillgängliga, har emellertid vid nu pågående huvudkurser de stipendiesökandes
antal ytterligare högst väsentligt ökats. I jämförelse med föregående
års huvudkurs har elevantalet ökats med 360 och de stipendiesökandes
antal med 235. Enligt vederbörande skolstyrelsers ansökningar har dessutom
den förut konstaterade förskjutningen bland de stipendiebehövande eleverna
fortsatt. Antalet elever, som förts till den högsta behovsgraden, har sålunda
enligt nämnda ansökningar ökats med 286. Det totala av skolstyrelserna
sökta beloppet utgör 416,316 kronor mot 353,844 kronor för 1929/1930 års
huvudkurs. Ett flertal av eleverna är arbetslösa unga arbetare, som begagna
sin nödtvungna fritid till deltagande i en folkhögskolekurs.

Givetvis är det icke möjligt beräkna, i vad mån antalet stipendieberättigade
elever kan komma att ytterligare stiga, eller om ökningen delvis beror
på mera tillfälliga förhållanden.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

83

Emellertid synes det oss riktigast att för budgetåret 1931/1932 beräkna
anslagsbehovet högre än vad skolöverstyrelsen gjorde i sin ovannämnda
framställning av den 30 augusti 1930.

I motionen II: 141 har hemställts om höjning av anslaget till 400,000
kronor. I motionerna I: 14 och II: 18 har åter framställts förslag örn anslagets
höjning till 410,000 kronor. Det synes riksdagen, att i sistnämnda två
motioner övertygande skäl anförts för den större höjningen. Riksdagen finner
sig därför böra i enlighet med dessa motioner bestämma anslaget för budgetåret
1931/1932 till 410,000 kronor. Vid dispositionen av anslaget böra
givetvis alltjämt iakttagas de av riksdagen härutinnan fastställda grunderna.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med

120.000 kronor till 410,000 kronor.

230:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med villkor, som Eders
Kungl. Maj:t äger fastställa.

231 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de
villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

232:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

190.000 kronor,

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1931/
1932 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp av högst 1,000
kronor, än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga
barn, likaledes under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett
belopp av högst 4,200 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 38), vari hemställts, att statsbidraget till skolan för
döva småbarn i Stockholm och förskolan för dövstumma i Göteborg skall
utgå efter samma grunder, som finnas föreskrivna angående bidrag till
distriktsskolor.

I motionen I: 38 har anförts följande:

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I ingiven skrivelse till Kungl. Majit hade svenska föreningen för dövas
väl hemställt om höjt statsbidrag för den förskola för döva småbarn, som
föreningen sedan 1925 upprätthåller i Stockholm. Enahanda hemställan
hade ingivits från sällskapet för bildande av småbarnsskolor i Göteborg för
den av detta sällskap skötta förskolan för dövstumma.

Båda dessa skolor mottaga dövstumma och döva småbarn, som äro för
unga för att kunna intagas i de av distrikten underhållna skolorna, och
barnen åtnjuta i dessa skolor undervisning till dess de kvinna intagas i
vederbörande distriktsskolor och vinna då i regel inträde i distriktsskolornas
andra årsklass eller övergå till annan undervisning.

Förskolorna stå under statsinspektion, undervisningen såväl i Stockholm
som i Göteborg ledes av föreståndarinna, som är utexaminerad dövstumlärarinna,
med biträde av utbildade småskole- eller kindergartenlärarinnor.
Denna lärarpersonal har sedan 1929 pensionsrätt för såväl föreståndarinnor
som biträdande lärarinnor.

Båda skolornas ekonomi är svag. Sålunda hade skolan i Stockholm under
läsåret 1928/1929 en utgiftsstat av 8,476 kronor 18 öre, som täcktes av ett
statsbidrag å 800 kronor, anslag från Stockholms stad 4,500 kronor, terminsavgifter
av bemedlade elever 460 kronor samt återstoden 2,716 kronor 18
öre genom gåvor, insamling, basar o. d. Skolan i Göteborg, som undervisar
även ett antal av högst 10 barn från andra län, vilka bo i ett litet hem,
upprättat på föreståndarinnans initiativ och hittills bekostat av enskilda
givare och elevavgifter, äger vissa inkomster i ränteavkastningen av för
densamma givna testamentsmedel, men dess största inkomst är anslag från
Göteborgs stad, som enligt beslut av stadsfullmäktige överlämnat dess övervakande
åt sällskapet för bildande av småbarnsskolor. Såsom av föregående
framgår är statens bidrag till upprätthållande av dessa skolors verksamhet
synnerligen litet, endast 50 kronor för varje barn, som endast åtnjuter undervisning,
samt 100 kronor för varje barn, som av skolan eller på dess bekostnad
erhåller underhåll, under det att skolorna genom sin verksamhet i
alla de fall, då de från förskolorna utgångna eleverna vinna inträde i
distriktsskolornas andra årsklass, avlyfta en del av statens utgifter för barnens
fortsatta undervisning.

Beträffande de ingivna ansökningarna har såväl inspektören för dövstumundervisningen
som skolöverstyrelsen tillstyrkt desamma under vitsordande av
skolornas betydelse för barnens uppfostran och undervisning.

Emellertid har Kungl. Majit i statsverkspropositionen (240) förklarat sig
för närvarande icke vilja ifrågasätta någon ändring i nu gällande bestämmelser
örn bidrag till dessa skolor av det skäl, att inom departementet pågår
utredning rörande omorganisation av dövstumundervisningsväsendet m. m.

Att på förhand uttala sig örn resultatet av en pågående utredning är
givetvis i allmänhet synnerligen svårt. Men i detta fall avser ju utredningen
den nu av distrikten drivna obligatoriska verksamheten, och den
frivilliga verksamhet, som i gjorda framställningar söker en höjning i ett
nu utgående obetydligt statsbidrag, kan svårligen tänkas därav röna något
som helst inflytande. Det torde dessutom vara synnerligen ovisst, när resultatet
kan föreligga av denna utredning och när statsmakterna komma att
fatta beslut i anledning därav.

Det belopp, som ett bifall till de gjorda framställningarna skulle röra sig
örn, torde vara omkring 3,600 kronor merkostnad för budgetåret med nuvarande
elevantal, som icke nämnvärt torde komma att kunna ökas, och är

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

85

så pass obetydligt, att det torde rymmas inom det i riksstaten upptagna förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen å 190,000 kronor.

De båda i motionen omförmälda skolorna bedriva en verksamhet, som
uppenbarligen är av stort gagn för det allmänna. Då, enligt vad som framgår
av utredningen i ärendet, deras ekonomi är svag och i varje fall fotad
på ganska osäkra grunder, synes det riksdagen skäligt, att de erhålla det
kraftigare ekonomiska stöd av staten, som i motionen avses. För statsverket
innebär ett bifall till motionen endast en ringa merkostnad. Riksdagen bifaller
därför motionen.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp

190,000 kronor,

dels medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1931/1932
utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under
de villkor, Eders Kungl. Majit bestämmer, ett belopp av högst 1,000 kronor,
än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga
barn, likaledes under de villkor, Eders Kungl. Majit bestämmer, ett belopp
av högst 4,200 kronor,

dels ock medgivit, att till skolan för döva småbarn i Stockholm och förskolan
för dövstumma i Göteborg statsbidrag må utgå efter samma grunder,
som äro bestämda för statsbidrag till dövstumskola, anordnad av skoldistrikt.

233:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 241) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1931/1932
ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

234:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 242) har riksdagen,
i .likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 20,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.

235m) Eders Kungl. Majit har (punkt 243) föreslagit riksdagen att till
understöd åt Svenska föreningen för dövas väl anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till understöd åt Svenska föreningen för
dövas väl anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000 kronor

86 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att utgå under de villkor och bestämmelser. Eders Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.

236:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 244) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt runi,

dels till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 48,000 kronor,

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda
institut för samma budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.

237:o) Sedan 1930 års riksdag till utvidgning och förbättring av lokalerna
för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda i huvudsaklig överensstämmelse
med ett i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 31
januari 1930 omnämnt, såsom alternativ IV betecknat förslag beviljat ett
anslag av 450,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra
reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor, har nu Eders Kungl.
Majit (punkt 245) föreslagit riksdagen att av förutberörda anslag, 450,000
kronor, för budgetåret 1931/1932 anvisa återstoden, 300,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till utvidgning och förbättring
av lokalerna för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda av 1930 års
riksdag beviljade anslaget av 450,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisat återstoden, 300,000 kronor.

238:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till
förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
far anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 4,100 kronor.

239:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 247) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.
för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 11,100 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till förstärkande Av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 11,100 kronor.

240:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 248) föreslagit riksdagen att till
uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av en extra

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 87

avdelning anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av
6,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Marits förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda av en extra avdelning anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,600 kronor.

241 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn
för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

242:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning av
extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 7,500 kronor.

243:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

244:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning
av blindskrifter anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.

245:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslagav
100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

246:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 254) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk med oförändrat belopp 463,400 kronor
att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna besparingar för -

88

Riksdagens skrivelse Nr SA.

delas mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivits;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket
i Örebro anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid
tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 1,600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp
för samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan
i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu
463,400 kronor, med 2,975 kronor till 460,425 kronor att jämte erforderligt
belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika
läroverken på sätt av departementschefen under punkt 254 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivits;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket
i Örebro anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 24,000
kronor;

dels såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid
tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 1,600 kronor att utgå under villkor, att enahanda belopp för
samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i
Eskilstuna anvisat för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.

247:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier åt
obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor
att utgå enligt av Eders Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

248:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda
läroanstalter anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

249:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

89

anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 139,500 kronor att utgå
under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant
bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den
fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma.

250:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier åt
lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisat för budgetåret 1931/
1932 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

251:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 259) föreslagit riksdagen att

dels öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlöning av lärare
vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 675,000 kronor, med

155.000 kronor till 830,000 kronor,

dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 100,000 kronor,
med 10,000 kronor till 110,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen

dels ökat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlöning av
lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 675,000 kronor,
med 155,000 kronor till 830,000 kronor,

dels ock ökat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 100,000 kronor,
med 10,000 kronor till 110,000 kronor.

252:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1931/1932 uppföra dels det ordinarie reservationsanslaget
till understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning
med oförändrat belopp, 610,000 kronor,

dels ock det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning likaledes med oförändrat
belopp, 65,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels uppfört det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning
av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,

610.000 kronor,

dels ock uppfört det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning likaledes med
oförändrat belopp, 65,000 kronor.

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

253:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 261) föreslagit riksdagen att till stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med av riksdagen
i dess skrivelse den 26 april 1930, nr 165, angivna grunder och enligt
de närmare bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Majit finner gott meddela.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 140), vari hemställts, bland annat, att skyndsam utredning
må verkställas beträffande behovet och möjligheterna av en utvidgning av
yrkesutbildningsanstalterna, varvid hänsyn särskilt må tagas till förefmtligheten
av ungdomsarbetslösheten.

I motionen har till stöd för de där framförda yrkandena anförts bland
annat följande:

Massarbetslösheten utgör utan tvivel ett av tidens och samhällets för närvarande
mest angelägna problem. Varje mera industrialiserat samhälle hemsökes
av arbetslöshetens sociala olycka. En del av detta problem, vilken
hittills ej ägnats den uppmärksamhet, som sakens vikt krävt, är de unga
åldersklassernas andel i de allmänna arbetslöshetssiffrorna. Och dock ha
gjorda undersökningar tydligt ådagalagt, att ungdomsarbetslösheten även i
vårt land är skrämmande stor.

Vid den stora arbetslöshetsräkningen, som genom socialstyrelsens försorg
skedde i maj år 1927, visade det sig sålunda, att av de 64,075 anmälda
arbetslösa befunne sig 11,723 i åldern 15—20 år och 21,550 i åldern 21—30
år. Särskilt befunnos våra bruksbygder vara svårt hemsökta av denna ungdomsarbetslöshet.
Endast en bråkdel av dessa arbetslösa var anmäld till
erhållande av hjälp från arbetslöshetskommissionen.

Efter offentliggörandet av denna undersöknings resultat hördes i den allmänna
diskussionen åtskilliga röster, vilka förklarade, att företeelsen ifråga
vore temporär och att en snabb övergång till normala förhållanden skulle
följa, varvid även antalet av unga arbetslösa hastigt skulle nedgå. Mot
slutet av år 1929 angavs också från olika håll, att arbetslösheten bland
ungdomen under då rådande jämförelsevis gynnsamma arbetstillgång vore
örn också ej obefintlig så likväl av synnerligen ringa omfattning.

För att då klargöra det faktiska läget beträffande ungdomsarbetslösheten
lät en av landets största organisationer av arbetarungdom •— Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund — företaga en undersökning av arbetstillgången
bland förbundets till över 60,000 uppgående medlemsnumerär. Undersökningen
planlades och företogs under sakkunnig statistisk ledning, och
dess resultat ha påtagligen framkommit efter ett noggrant och omsorgsfullt
arbete med insamlingen av uppgifterna och granskningen samt sammanställningen
av desamma. De avse tiden februari 1930 och äro inhämtade från
organisationer å 682 platser, spridda över alla delar av riket. Större delen
av medlemmarna inom det anförda förbundet befinna sig i åldern mellan
17—25 år, och — ehuru efter all sannolikhet att döma arbetslösheten inom
arbetareungdomens led torde vara större bland den ungdom, som politiskt
sett står oorganiserad, än bland den organiserade — lära deras förhållanden
vara representativa för förhållandena i hithörande avseende.

Från de 682 ortsorganisationerna rapporterades tillhopa 5,143 arbetslösa,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

91

av vilka 4,469 voro män och 674 kvinnor. I fråga om arbetslöshetens växlingar
visade det sig, att icke mindre än 27 procent av de uppgiftslämnande
platserna kunde uppgiva, att arbetslösheten ökat, 44 % att den förhållit sig
konstant och 29 procent att den minskat. Anmärkas bör, att arbetstillgången vid
tidpunkten för uppgifternas avlämnande var relativt god. Och om också
möjligheter saknas att bedöma ungdomsarbetslöshetens omfattning just nu,
förefaller det sannolikt, att de angivna siffrorna på grund av den nuvarande
konjunkturavmattningen äro mycket mera skrämmande.

Det torde här böra anmärkas, att av den undersökning, som Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund företagit, framgår otvetydigt, att en betydande
arbetslöshet ävenledes förekommer bland ungdom, sysselsatt inom
jordbruksarbete. För de manliga förbundsmedlemmarnas vidkommande befunno
sig av 2,945 i räkningen deltagande unga jordbruksarbetare ej mindre
än 332, d. v. s. 11.3 procent, utan arbete. De torde till stor del utgöras av söner
till smärre jordbrukare, torpare och arrendatorer. Ungdomsarbetslösheten
är tydligen ett problem, som allvarligt berör både städer och landsbygd,
både industri och jordbruk.

Örn den oförvållade arbetslösheten måste kännas som en hård livets prövning
för vuxna människor, vilka redan ha åtskillig erfarenhet av skoningslösheten
i kampen örn bröd och utkomst och örn otryggheten i lönearbetet,
så torde den verka ännu mera ödeläggande å en yngling, som nyss blivit
mogen för förvärvsarbetet. Det vållar lätt nedbrytande tvivel å alla värden
att i unga år finna sig, ehuru villig och duglig till arbete, bortvisad från
möjligheten att ens förtjäna ett torftigt dagligt bröd. Känslan av att vara obehövlig
och onyttig, att aldrig få en chans att visa vad man duger till,
måste komma unga människor att gripas av modlöshet och likgiltighet inför
fordran å ungdomen att rusta sig för medborgarskapets förpliktelser i olika
hänseenden. De som mycket orda om ungdomens tilltagande förvildning
ha förvisso stor anledning att fråga, vad ungdomens omfattande arbetslöshet
har för andel häri.

Det kan visserligen i åtskilliga fall inträffa, att föräldrahemmen äro en
tillflyktsort för många unga, som ställts utom förvärvsmöjligheterna. Detta
förhållande kan dock ej bringa lösning åt frågan i dess hela vidd, särskilt
som vid inträffad arbetslöshet bland ungdomen ofta följer, att även de
egentliga familjeförsörjarna träffas av samma olycka. För övrigt kvarstå
de moraliska vådorna av att de unga gå utan arbete, även om fattiga föräldrar
tvingas att bära deras försörjning.

Det torde därför över allt bland ansvarskännande människor stå klart,
att det för samhället är ett livsvillkor att komma till rätta med ungdomsarbetslöshetens
problem.

Svårigheterna inställa sig emellertid, då det gäller att anvisa gångbara
framkomstvägar för att nå syftet. Ungdomens arbetslöshet är en del av
det allmänna arbetslöshetsproblemet och kan näppeligen lösas isolerat. Ej
heller torde det vara lätt att nyskapa särskilda arbetstillfällen för unga arbetare.
För den ungdom, som befinner sig i åldern över 18 år, kunna väl
i allmänhet de av statsmakterna uppdragna linjerna för arbetslöshetens bekämpande
anses böra komma till användning. Deras effektivitet liksom
humanitet i tillämpningen äro emellertid underkastade starka tvivel, vilka
med särskild vikt kunna gälla deras tillämplighet å arbetare inom yngre
ålderskategorier. Vid den verkliga tillämpningen har det också visat sig,
att do i stort sett betytt synnerligen litet i fråga om bekämpandet av ungdomsarbetslösheten
.

92

Riksdagens skrivelse Nr SA.

Detta inskridande från samhällets sida till den arbetslösa ungdomens
hjälpande torde i stor utsträckning böra inriktas å åtgärder för underlättande
av denna ungdoms framtida möjligheter att vinna en tryggad utkomst.
Ett utbyggande av resurserna för meddelande och tillgodogörande av den yrkesutbildning,
vilken under senare år genom det allmännas försorg igångsatts,
torde därvidlag vara av synnerligen stor betydelse. Jämte fördelen av att de
unga arbetslösa under en kritisk period hade något gagneligt att syssla med
och därigenom erhölle tillfälle till både intellektuell och sedlig lyftning, så
bleve den ungdomliga arbetskraften genom en rationell yrkesutbildning mera
anpassbar efter de olika möjligheterna å arbetsmarknaden. En kraftig och
målmedveten understödsverksamhet från det allmännas sida skulle härvidlag
kunna uträtta mycket.

Tänkas kan, att av arbetslöshet bland de unga särskilt hårt träffade kommuner
bereddes möjlighet till statsunderstöd för anordnande av särskilda
kurser för dessa, varvid inom kommunen förefintligt folk- eller fortsättningsskoleväsen
måhända kunde tjäna som föreningsmedel.

Vid strävan efter en mera varaktig och effektiv anordning för yrkesutbildning
åt unga arbetslösa torde ett övervägande av behovet av en utbyggnad
av landets ungdomsskoleväsen komma att visa sig erforderlig. i918
års riksdags beslut angående yrkesutbildningen avsåg vad beträffar lärlingsoch
yrkesskolor framförallt att skapa en till lärlingsutbildningen på arbetsplatsen
sidoordnad och densamma kompletterande yrkesutbildning. Och man
tänkte sig då, att denna utbildning skulle komma att stödjas av en lärlingslag.
Den allmänna utvecklingen på näringslivets område har, som förut
anförts, mer och mer försvårat det för arbetskrafter i minderårighetsåldern
att få en fast anställning i yrket, och förhoppningarna på att erhålla reglerade
lärlingsförhållanden ha ej blivit uppfyllda. Numera har man att tillse,
att yrkesundervisningen även blir inställd på att taga hand örn den minderåriga
arbetskraft, som ej fått ordnad anställning i yrkeslivet eller befinner
sig utan möjlighet att erhålla förvärvsarbete. Kunde dessa unga i högre
grad än nu är fallet bliva omhändertagna i heldagsskolor och heldagskurser
med ej blott teoretisk utan framförallt praktisk utbildning, skulle samhället
därmed göra icke endast de unga en stor tjänst, utan det skulle även motverka
den art av arbetslöshet, som framkallas av bristande yrkesutbildning
och därmed förorsakad svårighet att komma in i arbetet och där göra sig
nyttig.

För att möjligheter härtill skola givas, fordras emellertid en utvidgning
av yrkesskoleorganisationen. Frågan härom torde vara värd en allsidig och
grundlig utredning.

Likaledes torde det vara av behovet att undersöka i vad mån åtgärderna
för underlättande av arbetsförmedling och anvisande av arbete åt ungdom
skola kunna utvecklas. Redan ha åtskilliga mycket värdefulla och betydelsefulla
åtgärder vidtagits för att skaffa arbete åt de unga, som lämna skolan,
genom ett samarbete mellan skolmyndigheterna och arbetsförmedlingsanstalterna.
Särskilt gäller detta de stora städerna. Det återstår dock åtskilligt,
särskilt vad beträffar arbetsförmedling åt den ungdom, som icke
kommit till arbetsförmedlingen direkt från skolan, samt ungdomen å våra
bruksplatser och samhällen, varest arbetsförmedlingsanstalter i deras mera
effektiva form saknas. Aven i detta hänseende torde en närmare undersökning
måhända kunna vara av värde vid kampen mot ungdomsarbetslösheten
.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93

Mot Eders Kungl. Majda förslag har riksdagen intet att erinra.

Vad angår motionärernas hemställan örn utredning rörande utvidgning
av yrkesutbildningsanstalterna med särskild hänsyn till arbetslös ungdom,
anser riksdagen, att den rådande arbetslösheten bland ungdomen måste betraktas
såsom en allvarlig samhällsfara, vars skadeverkningar statsmakterna
hava all anledning att söka med lämpliga medel avvärja eller minska. Ett
sådant lämpligt medel utgör otvivelaktigt beredandet i största möjliga utsträckning
åt denna ungdom utan yrkesanställning av ökade möjligheter
till förkovran inom yrkena. Örn rätta sättet att vinna detta mål är en utvidgning
av ifrågavarande anstalter eller syftet bättre vinnes på någon
annan väg, därom kan riksdagen icke nu yttra sig. I varje fall synes under
nuvarande förhållanden i hög grad påkallat, att en utredning skyndsamt
äger rum rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten
bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen till stipendier åt obemedlade och mindre
bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 200,000
kronor att utgå i överensstämmelse med av riksdagen i dess skrivelse den
26 april 1930, nr 165, angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser
i övrigt, Eders Kungl. Majit finner gott meddela;

dels ock anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte låta skyndsamt verkställa
utredning rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten
bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning,
ävensom för riksdagen framlägga berörda utredning och det förslag,
vartill densamma kan giva anledning.

254:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att

dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor under
villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samina belopp som
statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden,

dels ock till bestridande av kostnaden för inköp av en elektrisk ugn och
en drejskiva m. m. för den keramislca undervisningen vid tekniska skolan
i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000
kronor.

Det begärda anslaget å 3,000 kronor till inköp av en elektrisk ugn m. m.
kan riksdagen icke bevilja, då enligt riksdagens mening med hänsyn till
ifrågavarande skolas ställning en dylik kostnad icke bör påvila staten. 1
övrigt har riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag.

94

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 33,000 kronor under
villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som
statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden,

dels ock avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till inköp av en
elektrisk ugn m. m. för den keramiska undervisningen vid ifrågavarande
skola.

255:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj.ts förslag (punkt 263) har riksdagen
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i
Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt
243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,
anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 20,000 kronor
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna
för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga
om nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare
vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisat för
nämnda budgetår ett extra anslag av 10,020 kronor att utgå under förutsättning
att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt
under de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders
Kungl. Maj:t i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner skäligt
föreskriva.

256:6) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 264) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 14,050 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 3 januari 1931 angivits.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid vävskolan
i Borås anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 14,050
kronor att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor, som
under punkt 264 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari
1931 angivits.

257:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till åtgärder
för utbildande av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkom -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

95

mande av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisat
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att
utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kuugl. Majit finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

258:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 267) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu

860.000 kronor, med 20,000 kronor till 880,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (1:87 och lii 117), i vilka motioner
— med hänvisning till den i bilaga till 1931 års statsverksproposition,
åttonde huvudtiteln, punkt 267, förebragta utredningen — hemställts, att
riksdagen måtte besluta att ur anslaget till folkbiblioteksväsendet må utgå
understöd till skolbiblioteken efter i huvudsak de grunder, som angivits i
ovannämnda utredning, samt att det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt folkbiblioteksväsendet på grund härav måtte, utöver vad som föreslagits
i statsverkspropositionen, höjas med 22,500 kronor till 902,500 kronor.

De av skolöverstyrelsen föreslagna ändrade grunderna för understöd åt
skolbibliotek hava följande innehåll:

1.

Understöd av statsmedel må med belopp av lägst 15 kronor och högst

1.000 kronor, för år räknat, utgå till skoldistrikt för upprättande och underhåll
av ett skolbibliotek eller system av bibliotek (huvudbibliotek med
filialer).

2.

Understöd av statsmedel må i nedannämnda fall med belopp av lägst 15
kronor; och högst 300 kronor, för år räknat, utgå för upprättande och underhåll
av skolbibliotek,

a) till styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola eller under
statens kontroll stående småskoleseminarium,

b) till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,
ettårig handelsskola eller hushållsskola, varvid dock, där beträffande viss
kommun statsunderstöd anses böra tillkomma kommunen tillhöriga skolor
av mer än en av de under b) angivna skolformer, understödet skall utgå
till en för samtliga dessa skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15
kronor och högst 300 kronor för varje skolform,

c) till styrelse för under statens kontroll stående folkhögskola eller lantmannaskola,
varvid dock, där folkhögskola och lantmannaskola äro förlagda
på samma plats med gemensamma lokaler, understödet skall utgå till en
för dessa båda skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och
högst 300 kronor för varje skolform.

3.

För utgående av de ovan i punkterna 1—2 omnämnda understöden skola
följande villkor gälla:

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

a) Tillskott av andra än statsmedel (s. k. ortsbidrag) skall för det år, för
vilket statsunderstöd sökes, lämnas för bibliotekets utveckling och vård.
Ortsbidraget skall utgå kontant och avse verkliga utgifter. För kostnadsfritt
upplåten lokal må dock på av skolöverstyrelsen närmare föreskrivna
villkor i ortsbidraget inräknas ett belopp, som kan anses motsvara skälig
hyra, vilket belopp emellertid ej får överstiga det kontanta ortsbidraget.
Anslag till bestridande av lokalkostnad, däri inbegripna utgifter för lokalens
uppvärmning, belysning och renhållning, må i intet fall medräknas, därest
icke lokalen är avsedd enbart för biblioteket,

b) Bokinköp till skolbibliotek skall tillgodose lärjungarnas behov, dock
må en mindre del av bokanslaget användas till anskaffning av litteratur,
som kan vara till hjälp för lärarna vid undervisningen.

Under inga förhållanden må med skolbibliotek införlivas andra skönlitterära
arbeten än sådana, som kunna anses lämpliga för ungdom.

c) Skolbibliotek skall hållas tillgängligt under lästerminerna regelbundet
minst en gång i veckan samt under ferierna på tider, som vederbörande
styrelse äger att bestämma.

d) Biblioteket skall i övrigt i tillämpliga delar vara underkastat samma
bestämmelser i avseende på statsunderstödets utgående, bibliotekarie, lokal,
utlåning, försäkring, bokbestånd, inspektion, böckers avhändande från biblioteket
m. m., som äro stadgade i punkt 4 av bestämmelserna angående
understödjande av folkbiblioteksväsendet.

e) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de
villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

4.

Statsunderstöd till de i punkt 1 omnämnda biblioteken må utgå dels som
allmänt grundunderstöd, dels ock i de fall, då vederbörande bibliotek uppfyller
därför stadgade särskilda villkor, som tilläggsunderstöd. Därvid skola
i tillämpliga delar gälla de föreskrifter, som i punkterna 4—9 av bestämmelserna
angående understödjande av folkbiblioteksväsendet äro stadgade.

5.

Statsunderstöd till de i punkt 2 omnämnda biblioteken må utgå med
högst lika stort belopp som ortsbidraget.

Till stöd för det i motionerna I: 87 och II: 117 framförda yrkandet har
i motionen I: 87 anförts huvudsakligen följande:

Med anledning av motioner i båda kamrarna uttalade 1929 års riksdag
sin förhoppning, att Kungl. Maj:t inom en snar framtid skulle finna det
möjligt att underställa riksdagen förslag om en förbättring av understödsvillkoren
för skolbiblioteken.

Då vid 1930 års riksdag ingen proposition i ärendet framlades, uttalade
riksdagen, att riksdagen fann det beklagligt att ej utrymme ansetts kunna
beredas för den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen
av riksdagen erkänts. Med framhållande av vad av föregående riksdag
anförts örn önskvärdheten av en snar lösning av denna fråga fann sig
riksdagen dock i avbidan på framställning i ämnet från Kungl. Maj:ts sida
ej heller denna gång böra vidtaga någon åtgärd i saken.

Ej heller i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har frågan
emellertid upptagits av Kungl. Maj:t.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 97

Det är emellertid synnerligen angeläget, att denna fråga ej uppskjutes
längre.

Såväl 1929 som 1930 års riksdagar hava, sedan frågan örn ändrade grunder
för understöd åt skolbibliotek genom enskilda motioner bragts under
deras prövning, med styrka framhållit angelägenheten av att berörda omläggning
komme till stånd. Då nu, sedan Eders Kungl. Maj:t ej heller till
innevarande riksdag ansett sig kunna framställa förslag i ämnet, motionsvis
ånyo frågan hänskjutits till riksdagen, har riksdagen icke längre ansett försvarligt
att ytterligare låta anstå med genomförande av ifrågavarande förändring,
som kan sägas utgöra den sista återstående etappen i den stora
folkbiblioteksreformen. Riksdagen har vid granskning av de föreslagna nya
grunderna ej funnit anledning till anmärkning mot dessa och vill därför
bifalla motionerna. Förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet
bör i anledning härav höjas med 22,500 kronor för budgetåret 1931/1932.
Det torde få ankomma på Eders Kungl. Majit att utfärda bestämmelser i
ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med de föreslagna, ovan omtalade
grunderna.

I övrigt har riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 860,000 kronor, med

42,500 kronor, till 902,500 kronor ävensom medgivit, att av nämnda anslag
må utgå understöd till skolbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse med
ovan angivna grunder.

259:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 268) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 402,000 kronor,

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Maj :t fastställda
villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent, högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt
föreläsningskonsulenten, högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer
för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, högst 10,000 kronor
till understöd åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor till understöd åt
vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare
samt 1,500 kronor till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 402,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A.

7

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Majit fastställda
villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent, högst 700 kronor till en amanuens som biträde
åt föreläsningskonsulenten, högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer
för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, högst

10.000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor
till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader
för föreläsare samt 1,500 kronor till understöd för utgivande av
Tidskrift för föreläsnings verksamheten.

260:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders
Kungl. Majit äger bestämma.

261:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 270) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och
administrationskostnader anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för
samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort
belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.

262:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 271) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till konferenser
mellan de centrala organen för folkbildningsarbetet anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor att utgå efter de
grunder, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

263:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 272) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej
åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1
juli 1931-—30 juni 1932 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor varav

5.000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet,
att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande
av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som
statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Majit må
finna skäl föreskriva.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

99

264:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 273) föreslagit riksdagen att till anordnande
av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 13,650 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Eder Kungl. Majit finner gott meddela.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majlis förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,650 kronor
att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott
meddela.

265:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 274) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att sommaren 1931 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1931 eller senare vid
Göteborgs högskola anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1931/
1932 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

266:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (1:93 och lii 103),
har hemställts, att riksdagen för anordnande av utbildningskurser i esperanto
för lärare må för budgetåret 1931/1932 bevilja ett anslag av 3,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört bland annat följande:

Riksdagen har under de två senaste åren beviljat medel till hållande av
utbildningskurser i esperanto för lärare. Samtliga kurser ha genom Kungl.
Majits beslut — enligt Kungl, skolöverstyrelsens förslag — anordnats av en
kursbestyrelse bestående av styrelserna för Sveriges folkskollärareförbund och
Sveriges folkskollärarinneförbund, vilka till kursledare utsett folkskollärare
Emfrid Malmgren, Stockholm.

Då hittillsvarande kurser omfattats med mycket livligt intresse från lärarna
och de influtna anmälningarna till kurserna varit avsevärt många flera
än tillgängliga platser, tyder detta på ett stort behov av liknande kurser
även under nästkommande budgetår. Behovet framhävdes i icke ringa grad
av 1930 års kursdeltagare, av vilka åtskilliga deltogo direkt uppmanade av
studieintresserad ungdom i respektive hemtrakt för att sedermera kunna leda
kurser och cirklar i esperanto.

Föregående års esperantokurser ha samtliga haft tio dagar till förfogande
men har under alla kurser kunnat konstateras det lämpliga i kursernas förlängning
till tolv eller femton dagar. På grund av önskvärdheten av att
åtminstone för närvarande ej öka anslagsbehovet föreslås dock samma belopp
som det av riksdagen under föregående år beviljade, men med tillägg av
100 kronor till täckande av kursernas lokalhyra. Anslagsbehovet utgör alltså:

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Bidrag till 50 kursdeltagare, 4 lektionstimmar under 10

dagar ä 90 öre (50 X 40 X 90)...................kronor 1,800: —

Lärare, 10 kronor per lektionstimme................ ». 800: —

Ersättning till kursledare........................ » 100: —

Lokalhyra.................................... » 100: —

Annonser, material m. m......................... » 200: —

Summa kronor 3,000

Riksdagen har ansett skäl föreligga, att riksdagen, som för vartdera av
budgetåren 1929/1931 beviljat ett extra anslag å 2,900 kronor för här
ifrågavarande ändamål, genom fortsatt anslag möjliggör hållandet av omförmälda
kurser även under budgetåret 1931/1932. Dock har riksdagen icke
funnit sig kunna tillmötesgå motionärernas förslag örn en ökning av anslaget
utan har för sistnämnda budgetår bestämt detsamma till samma belopp
som för innevarande budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovannämnda
motioner (I: 93 och II: 103), för anordnande av utbildningskurser i esperanto
för lärare beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 2,900 kronor
att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
267:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 275) föreslagit riksdagen att
dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 200,500
kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor,
som av Eders Kungl. Maj :t prövas lämpliga, samt till de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda
ändamålen med högst de av departementschefen angivna beloppen,
dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en hygienisk fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare m. fl.
samt av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare
m. fl. avsedda belopp må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas
till utarbetande, utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, varvid riksdagen
dock, med anledning av vad statsrådsprotokollet innehåller rörande
de av centralförbundet för nykterhetsundervisning framställda äskandena
örn anslag för vissa förvaltningskostnader, velat uttala önskvärdheten av att
nämnda förbunds organisations- och förvaltningskostnader i det hela underkastas
närmare undersökning. Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

200,500 kronor under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga,
samt till de av departementschefen under punkt 275 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 om förmälda ändamålen
med högst de av departementschefen angivna beloppen,

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

101

dels ock medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en hygienisk fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare m.
fl. samt av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare
m. fl. avsedda belopp må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande,
användas till utarbetande, utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen.

Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag ävensom de under
nästföljande två punkter omförmälda anslagen kommer riksdagen att
framdeles anmäla sitt beslut.

268:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276) har riksdagen
till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,
bedriven i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan
finna lämpligt fastställa, anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.

269:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 277) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av nykterhet på andra sätt än vad under punkterna 267:o) och 268:o) angivits
samt till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

270:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 278) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt
föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion
av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet, anvisat för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag å 57,000 kronor.

271:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 279) föreslagit riksdagen att till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1931/1932 bevilja för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Majits förslag, till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1931/1932 beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

272:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 280) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till befrämjande
av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor att utgå med
den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Eders Kungl. Majit
bestämmas.

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

273:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 281) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1931/1932 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria
studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år 1932
må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra anslag
av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

274:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 282) föreslagit riksdagen
i fråga örn gymnastiska centralinstitutet kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.

275:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 283) föreslagit riksdagen att till
understödjande av gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000
kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majits
förslag, till understödjande av gymnastik och idrott anvisat för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
55,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan
finna skäl bestämma.

276:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 284) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret 1931/1932 ett
extra reservationsanslag av 34,500 kronor att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

277:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 285) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 12,500 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Majit kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.

278:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 286) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

fornskriftsällskapet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1931 utgivna arbeten.

279:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 287) föreslagit riksdagen att till
understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000
kronor under villkor att samfundet av den för år 1930 avsedda publikationen
till ecklesiastikdepartementet avlämnar det antal exemplar, som Eders
Kungl. Majit bestämmer.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt samfundet för utgivande av
handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, under villkor att samfundet
av den för år 1930 avsedda publikationen till ecklesiastikdepartementet avlämnar
det antal exemplar, som Eders Kungl. Majit bestämmer.

280:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 288) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1931 anvisat för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsahslag av 2,000 kronor att utgå
på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

281:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 289) har riksdagen,
i likhet med vad för nästföregående treårsperiod ägt rum, till understöd
under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst beviljat ett anslag av 60,000 kronor att
efter grunder och på villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämmas, efter
sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Majit fördelas mellan därav förtjänta
vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna understöd,
samt av ifrågavarande anslag för budgetåret 1931/1932 såsom extra
anslag anvisat ett belopp av 20,000 kronor.

282:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 290) föreslagit riksdagen att till ortnamnskommissionen
för bestridande av med ortnamnsundersökningarna i
riket förenade kostnader för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor,
Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till ortnamnskommissionen för bestridande
av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå med den närmare
fördelning och enligt de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

283:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 291) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av med landsmålsundersökningarna i riket förenade kostnader för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 67,040 kronor att utgå i enlighet
med den närmare fördelning och enligt de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.

284:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels såsom understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt utgivande av
hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 8,000 kronor,

dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens utgivning
samt för böcker och materiel anvisat för samma budgetår ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor, allt att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Majit kan finna gott bestämma.

285:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 293) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Eders
Kungl. Majit kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1931 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

286:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 294) har riksdagen,
i likhet med för innevarande budgetår ägt rum, till understöd för
utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Majit kan finna lämpligt bestämma.

287:o) J enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 295) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar
rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1931/1932 anvisat
till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av 4,000 kronor
med rätt för Eders Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag
meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

288:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 296) föreslagit riksdagen att till utredigering
och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons
efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,
som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

Då det synes önskvärt, att ifrågavarande arbete, på vilket statsverket redan
nedlagt betydande kostnader, bringas till fullbordan, har riksdagen ansett

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

105

sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag. Riksdagen förutsätter emellertid
härvid, att arbetet skall komma att slutföras inom den nu beräknade
tiden, d. v. s., förutom löpande budgetår, inom ytterligare tre budgetår.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till utredigering och tryckning av
framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar av
äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå på de villkor, som av Eders Kungl.
Maj:t bestämmas.

289:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 297) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1931 anvisat för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen till statens
historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg
utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade föremål.

290:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 298) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till fortsatt utgivande under år 1931 genom riksantikvarien S. Curman
och professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium», anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan
finna skäl bestämma.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid
vill riksdagen uttala önskvärdheten av att vid den framställning örn
fortsatt anslag för ändamålet, som kan komma att göras till 1932 års riksdag,
måtte fogas dels en översiktlig redogörelse för vad som hittills med
statsunderstöd blivit utfört av ifrågavarande arbete, dels ock en plan för
arbetets fortsatta bedrivande med beräkning av den tid, som återstår till
dess fullbordan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
såsom bidrag till fortsatt utgivande under år 1931 genom riksantikvarien
S. Curman och professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium», anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl.
Majit kan finna skäl bestämma.

291 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 299) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som av
Eders Kungl. Majit bestämmas.

292:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 300) föreslagit riksdagen att till

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

understöd åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/
1937 av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» bevilja ett belopp av

24,000 kronor och därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisa
ett belopp av 4,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till understöd åt doktor Paul Rosenius för
fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar
och fågelbon» beviljat ett belopp av 24,000 kronor och därav för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 4,000 kronor.

293:o) Sedan 1929 års riksdag med anledning av två inom riksdagen väckta
likalydande motioner (I: 139 och II: 238) beviljat såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934
av hans Rosa-forskningar ett belopp av 24,000 kronor samt därav för vart
och ett av budgetåren 1929/1931 såsom extra anslag anvisat 4,800 kronor
att utgå under förutsättning, att Matsson odelat ägnade sig åt dessa forskningar,
samt på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva,
har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 301) föreslagit riksdagen att av
ovanberörda anslag, 24,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 anvisat såsom
extra anslag 4,800 kronor.

Riksdagen vill erinra om att till grund för riksdagens beslut örn årligt
understöd till Matsson å 4,800 kronor låg en beräkning, enligt vilken kostnaden
för avlönande av vikarie åt Matsson under tjänstledighet för bedrivande
av ifrågavarande forskningsarbete beräknades till 4,835 kronor 50 öre
(förutom adjunktsarvodet, som skulle utgå från kyrkofonden) för år. Enligt
vad som från ecklesiastikdepartementet meddelats riksdagens vederbörande
utskott, kommer emellertid, på grund av ett av Eders Kungl. Majit den 13
februari 1931 meddelat beslut angående arvodet åt Matssons vikarie, avdraget
från Matssons lön under tjänstledigheten att uppgå till allenast ett
belopp av 3,577 kronor för år. Med hänsyn härtill anser riksdagen, att någon
nedsättning av den beviljade anslagssumman å 24,000 kronor visserligen
icke nu lämpligen bör ske, men att för budgetåret 1931/1932 anslaget bör
minskas till 3,575 kronor.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, med anledning av Eders Kungl.
Majits förslag, av det av 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av
hans Rosa-forsknirigar beviljade anslaget å 24,000 kronor för budgetåret
1931/1932 anvisat såsom extra anslag 3,575 kronor.

294:o) Sedan 1930 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i
Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett belopp av 5,400 kronor, att utgå efter
Eders Kungl. Majlis beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Majit

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

107

kunde finna skäligt föreskriva, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 302) föreslagit
riksdagen att av förenämnda anslag å 27,000 kronor för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 5,400 kronor, att utgå
efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t
kan finna skäligt föreskriva.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund av det utav 1930 års riksdag beviljade anslaget
av 27,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett
belopp av 5,400 kronor att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och
på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

295:o) Sedan 1929 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i
Neapel beviljat ett extra anslag av 5,400 kronor samt därav anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor och för budgetåret
1930/1931 likaledes ett anslag av 1,800 kronor, har nu Eders Kungl. Majit
(punkt 303) föreslagit riksdagen att av nämnda år 1929 beviljade belopp
å 5,400 kronor för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra anslag återstående
beloppet, 1,800 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1929 till förhyrande för
en tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den
zoologiska stationen i Neapel beviljade beloppet å 5,400 kronor för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisat återstående beloppet, 1,800 kronor.

296:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 304) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor.

297:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges
fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat
för ett vart av budgetåren 1928/1931 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 305) föreslagit riksdagen
att av omförmälda belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning
av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret
1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 10,000
kronor.

298:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 306) föreslagit riksdagen att till ytterligare
medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till ytterligare
medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor;

299:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 307) föreslagit riksdagen att till
inköp av 124 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1921/1925 för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 9,300 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till inköp av 124 exemplar av Svensk bokkatalog
för åren 1921 /1925 för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag
av 9,300 kronor.

300:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 308) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för hållande av en internationell konsthistorisk kongress
i Stockholm år 1933 bevilja ett anslag av 15,000 kronor samt därav
för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 5,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för hållande
av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år 1933 beviljat
ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932
såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor.

301 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 309) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella
polaråret bevilja ett belopp av 100,000 kronor samt därav för budgetåret
1931/1932 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp av 50,000 kronor
med rätt för Eders Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag meddela
de närmare bestämmelser, som kunna befinnas erforderliga.

Under förutsättning att det avsedda internationella samarbetet i fråga örn
berörda s. k. polarår kommer till stånd, synes det riksdagen, att Sveriges
deltagande bör möjliggöras på sätt Eders Kungl. Majit föreslagit, och riksdagen
har därför ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till kostnaderna
för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella polaråret beviljat
ett belopp av 100,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 anvisat
såsom extra reservationsanslag ett belopp av 50,000 kronor med rätt för
Eders Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag meddela de närmare
bestämmelser, som kunna befinnas erforderliga.

302:o) I en inom riksdagen väckt motion (lii 153) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att som understöd åt stationsinspektoren Karl Tirén för
fullföljandet och avslutande av hans samlings- och forskningsarbete beträf -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

109

fande lapparnas musik för budgetåren 1931/1934 anslå 6,660 kronor per år
på de villkor, som i motionen anförts eller som Eders Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.

Motionärerna Lava till stöd för sin framställning anfört huvudsakligen
följande:

Stationsinspektor Karl Tirén i Bergvik har, sedan han år 1903 placerades
för tjänstgöring vid Kiruna station, under lediga stunder, semestrar och
tjänstledigheter ägnat sig åt att uppteckna eller per fonograf upptaga lapska
visor och melodier, förekommande huvudsakligast på svenskt riksområde.
Den lapska musikkulturen, som kan antagas ursprungligen ha varit mycket
rik, har emellertid, icke minst genom den närmare kontakten med den
moderna kulturen, blivit alltmer sparsamt framträdande. Bland de äldre
lapparna levde dock kvar en musikskatt i det fördolda, gömd, ja, av vissa
skäl hemlighållen för utomstående, och det var hos dessa gamla musikförfarna
lappar, nu i stort antal avlidna, som stationsinspektor Tirén började
sitt samlingsarbete. Genom att leva med lapparna i deras dagliga liv, följa
stammar och familjer från betesplats till betesplats under vinter och sommar
och därunder visa sig för dem som en pålitlig vän av deras folk vann
Tirén deras förtroende och kunde så förmå dem att meddela sina hemliga
melodier.

Dessa melodier, kallade vuolleh eller jojkningar — ibland förekomma
även rent hedniska galdersånger — representera en art av musik, som, såvitt
man hittills kunnat utröna, är helt ursprunglig, urlapsk, utan påverkan
från kringboende germanska folks musik. Idéinnehållet i melodierna består i
att i karakteriserande tonföljder beskriva egenarten hos medmänniskor, djur,
fjäll, sjöar, floder, naturföreteelser och dylikt, t. ex. varje medlem av en
lappfamilj, svenska myndighetspersoner, vargen, björnen, bävern, norrskenet,
snön o. s. v.; melodierna kunna lämpligast jämföras med de s. k. ledmotiven
i Richard Wagners operor, återkommande då och då för att beteckna
en hjälte, en kvinna och dylikt i musikdramat. Wagner har här,
utan aning örn dessa lapska melodikarakteristiker, intuitivt infört ledmotiven
i sina musikdikter som moment av en högre musikkultur. Det är ju
påfallande, att den europeiska högtstående musikkulturen med ledmotiven
nått fram till vad som sedan urminnes tider varit ett primitivt nomadfolks
arvedel.

Genom Karl Tiréns oförtrutna arbete lia dessa melodier nu i stort antal
räddats åt eftervärlden, åt den internationella etnografiska forskningen och
åt skapande kompositörer, vilka redan genom Karl Tiréns förmedling inarbetat
åtskilliga lappmotiv i sina tondikter och därigenom åstadkommit en
sällsam stämning. Den etnografisk-etnologiska forskningen har hälsat insamlingen
av lapplåtarna som en högst förtjänstfull kulturgärning av största
vetenskapliga intresse, ty utforskningen av primitiva folks musik står ännu
ej på höjden av andra undersökningar inom etnografien. Att Sverige, som
hyser den största delen av lappfolket, har skyldigheter att stödja insamlingen
av detta folks musik, säger sig självt, och det skulle vara otänkbart, att
vårt land, som härbärgerar rika etnografiska samlingar i Stockholm och
Göteborg från de utom Europa liggande världsdelarna, skulle förbigå den
systematiska utforskningen av det nomadfolk, som vistas inom rikets landamären.

Uppteckningarna av lapplåtarna ha gjorts och ekonomiskt burits av Karl

Ilo

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Tirén, som samtidigt skött sitt borgerliga yrke med sådant nit och sådan
framgång, att han tillerkänts guldmedaljen i åttonde storleken för »nit och
redlighet i rikets tjänst». Hans tjänstgöring som järnvägsman tillåter emellertid
honom ej att samla sig till en sammanfattning av sina upptecknade
resultat, utan man kan befara att hans rika arkiv skall gå till eftervärlden
endast som primärmaterial, utan befruktande värde för den internationella
vetenskapen och den internationella tonkonsten. Farhågorna härför äro så
mycket större som Tirén instundande juni fyller sextiotvå år och först vid
pensionsålderns inträde kan få tid att ägna sig åt bearbetningen av materialet
för att sammanföra det i ett samlingsverk. Det kan tilläggas, att
ingen annan än den, som är helt förtrogen med lappkulturen och har
den musikaliska begåvning, som är förutsättningen för uppteckningarna,
kan verkställa och föra arbetet till slut. Vidare gäller det här i stor utsträckning
en utdöd och i allmänhet en utdöende kultur, som aldrig så stora
ansträngningar i senare tid icke skola kunna rekonstruera.

Karl Tirén har också uppskattats av in- och utrikeskompetenta myndigheter,
sålunda har han kallats att vara associé i musikaliska akademien och
likaså associé i nationernas förbunds institut för intellektuellt samarbete.
Han har förlänats medaljen Litteris et Artibus. Tirén är hedersledamot av
Norrlands nation i Uppsala samt hedersledamot av Gävleborgs läns amatörmusikerförbund.
Han har för språkstudier under längre perioder vistats i
England, Frankrike och Tyskland.

Tirén har åren 1908—1925 under sammanlagt 20 månader med avstående
av lönen samt ett tiotal nylanader med hel eller avkortad lön genomströvat
Lappland från Lyngenfjord i norr till Härjeådalens södra gräns och dels
upptecknat, dels fonografiskt upptagit lapparnas musik (ett arbete med expeditioner,
som kostat honom personligen cirka 12,000 kronor). Av skörden
har etnografiska museet i Stockholm erhållit 500 fonogram. I hans ägo
finnas ytterligare ett par hundra fonogram samt dagböcker och 540 upptecknade
lapska låtar jämte flera föredrag i ämnet. Tirén har varit kallad
att halla flera uppmärksammade föredrag i detta ämne. Av dessa må nämnas
för Institut de Coopération intellectuelle, ett föredrag i Carlo Magnouniversitetet
i Prag år 1927 på nationernas förbunds l:a congrés des arts
populaires.

En inbjudan 1928 från Palais des beaux Arts i Bryssel kunde Tirén icke
hörsamma på grund av dödsfall inom familjen. Tirén har vidare hållit ett
föredrag i musikaliska akademien, ett i nordiska museet samt ett flertal i
olika delar av landet. För närvarande föreligga underhandlingar om tre
föredrag i Berlin och ett i Köpenhamn.

Dessutom visa motionen bifogade intyg från representanter för vetenskapen
och tonkonsten i vårt land den höga värdesättningen av Tiréns insatser.

Det torde sålunda vara påtagligt, att de av Tirén bedrivna forskningarna
äro av sådant vetenskapligt värde, att tillfälle bör beredas honom att ostört
ägna sig åt deras fullföljande och avslutande. Det har redan tidigare inträffat,
att riksdagen, då det gällt forskargärning av särskilt märklig art
och för vetenskapen av högt värde, lämnat understöd i liknande syfte; så
var fallet senast 1929 beträffande kontraktsprosten L. P. R. Matsson för
hans Rosa-forskningar.

Den lämpligaste formen för att bereda Tirén möjlighet att slutföra sitt
verk torde vara att han blir tjänstefri under de 3 år, som återstå till dess.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lil

han ingår i pensionsåldern, och att riksdagen för dessa tre år anslår ett
understöd åt Tirén, motsvarande den lön, som han helt går miste om, nämligen
6,660 kronor per år. Härvid förutsattes, att den förmån, som han i
sin egenskap av stationsinspektor åtnjutit i form av fribiljetter, får kvarstå
jämte bibehållen rätt till oavkortad pension.

Som en förutsättning för anslagets utgående bör gälla, att Tirén årligen
till ecklesiastikdepartementet lämnar en redogörelse angående sitt arbete.
Till vilken statens institution, som Tiréns verk i sinom tid skall överlämnas,
må då bliva beroende av ecklesiastikdepartementets prövning.

Motionärerna hänvisa slutligen till utlåtanden i ämnet, som i motionen
bilagda intyg avgivits av lappforskningens främste representant professorn
vid Uppsala universitet, K. B. Wiklund, av föreståndaren för naturhistoriska
riksmuseets etnografiska avdelning, professor K. G. Lindblom samt av direktören
för musikkonservatoriet, professor Sven Kjellström.

Det forskningsarbete, varom här är fråga, finner riksdagen vara av så högt
kulturellt värde, att ett understöd från statens sida synes befogat i syfte,
att arbetet må kunna fullföljas och avslutas. Då det emellertid för vinnande
av detta syfte icke torde vara oundgängligen nödvändigt, att Tirén
åtnjuter fullständig ledighet från sin tjänst, anser riksdagen det begärda anslagsbeloppet
kunna nedsättas till 9,000 kronor att utgå med 3,000 kronor
per år under vart och ett av budgetåren 1931/1934.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, i anledning av ovannämnda
motion (II: 153), såsom understöd åt stationsinspektoren Karl Tirén för fullföljandet
och avslutandet av hans samlings- och forskningsarbete beträffande
lapparnas musik beviljat ett belopp av 9,000 kronor samt därav för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisat 3,000 kronor att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

303:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 95 och 11:118),
har hemställts, att riksdagen ville

1) för utgivande av otryckta delar av August Fredins verk »Gotlandstoner»
med supplement anslå ett belopp av femtusen kronor att utgå enligt
bestämmelser, som må av Eders Kungl. Majit meddelas, och

2) tilldela Fredin för hans arbete med detta verk en gratifikation av tvåtusen
kronor.

I motionen 1:95 har till stöd för det av motionärerna framförda yrkandet
anförts:

August Fredin, tidigare folkskollärare å Gotland, sedermera folkskollärare
och kantor i Loftahammar i Kalmar län, har till ett verk, benämnt Gotlandstoner,
sammanfört av honom under flera tiotal av år gjorda uppteckningar
av å Gotland hörda folkmelodier. Med revisionssekreteraren Nils Andersson
hade han överenskommit, att denne skulle omhändertaga den fastlandssvenska
folkmusiken jämte den på Öland, under det att den gotländska folkmusiken
skulle helt falla på Fredins lott.

År 1894 inlämnades till tryckning i tidskriften »Svenska landsmål och
svenskt folkliv» de av Fredin intill den tiden gjorda uppteckningar. Femton

112

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

år senare, eller år 1909, utkom det första häftet; detta följdes år 1912 av
ett andra, och det sist utkomna tredje häftet utgavs år 1923. Tryckningen
av återstående delar av samlingarna — utgörande något mer än en tredjedel
av dessa, vartill kommer en samling biografiska anteckningar av stort vetenskapligt
värde örn spelmän och örn den gamla spelmanskulturen —
kunde emellertid icke komma till stånd utan ett avsevärt bidrag från hans
sida, vilket var honom omöjligt att åstadkomma. Länsstyrelsen i Gotlands
län avlät därför under 1927 års sommar framställning till länets landsting
att träda emellan. Efter inhämtande av vissa upplysningar beslöt landstinget
år 1928 att vidtaga åtgärder i syfte att hemställan bleve gjord till
1929 års riksdag om anslag för samlingarnas färdigtryckande. Landstingets
skrivelse i ärendet, som i juli månad år 1929 inkom till ecklesiastikdepartementet,
innehöll en begäran att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att för nämnda ändamål bevilja ett belopp av 8,444 kronor 50 öre. Med
detta belopp och genom subskription influtna 398 kronor skulle täckas
kostnaden för utgivande av återstående delar av verket, 19 ark, 5,086 kronor,
och kostnaden för omtryckning av de 17 första arken, 1,755 kronor 50 öre,
sammanlagt 6,842 kronor 50 öre, varjämte såsom honorar till Fredin beräknats
en summa av 2,000 kronor,

Musikaliska akademien, som blivit hörd i frågan, har uttalat, att den av
Fredin hopbragta melodisamlingen ägde avsevärt intresse såväl ur musikalisk
synpunkt som för studiet av gotländsk folklore. Avenså syntes melodierna
vara upptecknade och utgivna med sakkunskap och omsorg, varför kantor
Fredins samling torde kunna jämföras med och i viss mån sägas fullständiga
revisionssekreterare Anderssons samlingar av svensk folkmusik, till vilkas
ordnande och utgivande genom folkmusikkommissionen riksdagen under en
följd av år beviljat avsevärda belopp. Sedan över hälften av Fredins samling
utgivits i landsmålstidskriften, återstodo emellertid en väsentlig del
därav, vars offentliggörande skulle bilda ett nödvändigt komplement till det
redan publicerade materialet och vara av betydelse för en mera allsidig
kunskap örn Gotlands folkmusik. Akademien har ansett, att, då Fredin för
sitt samvetsgranna, mångåriga kulturarbete ej erhållit något honorar, en
skälig ersättning till honom syntes vara välbefogad. Vad däremot beträffade
ett ifrågasatt statligt understöd för omtryckning av redan utgivna delar av
samlingen fann akademien tillräckliga skäl härtill icke föreligga.

Nordiska museets nämnd har även yttrat sig i ärendet. Den Fredinska
samlingen vore gjord alldeles oberoende av tidigare publikationer i ämnet,
vilket visade hur rik den gotländska folkmusiken varit. Den torde även på
vissa punkter intaga en särställning gentemot den övriga svenska. Redan
på grund härav vore ett fullständigt utgivande av Fredins samling väl
motiverat. På grund av samlingens stora kulturhistoriska, allmänt kulturella
och av musikaliska akademien vitsordade musikaliska värde vore Gotlands
läns landstings initiativ till sakens slutliga avveckling värt livligt beaktande.
Nämnden ansåge dock, i likhet med musikaliska akademien, att understöd
till utgivning borde komma ifråga endast för de ännu icke publicerade
delarna.

Utom musikaliska akademiens och nordiska museets nämnda utlåtanden
kunna ifråga örn värdet av de Fredinska samlingarna även åberopas yttranden
av enskilda auktoriteter. Professorerna J. A. Lundell och Adolf Noreen
anföra (26 mars 1902): »Det är en av de största och mest mångsidiga melodisamlingar
som hittills sammanbragts i något svenskt landskap, och upp -

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113

teckningen ar verkställd med mycken omsorg och sakkunskap.» Tonsättaren
Wilhelm Peterson-Berger förklarar (16 april 1928) sin åsikt vara »att dessa
samlingar äro av samma kulturhistoriska, folkloristiska och musikaliska betydelse
som de genom folkmusikkommissionens försorg offentliggjorda Nils
Anderssonska samlingarna från Dalarna, Härjedalen och Medelpad och i
lika hög grad som dessa förtjäna att genom bidrag från det allmänna göras
tillgängliga för vetenskaplig forskning och konstnärliga studier».

Ar 1923 hade proposition avlåtits till riksdagen örn statsbidrag till utgivande
av sistberörda samlingar. Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
yttrade vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat:

Jag vill till en början framhålla, att de omkring 12.000 olika melodier,
som av framlidne revisionssekreteraren Andersson själv eller på hans initiativ
uppsökts och upptecknats ute i bygderna, till större delen härstamma
från tiden före år 1880. Örn ej detta insamlingsarbete skett, skulle troligen
de flesta av dessa melodier inom kort ha gott förlorade. De tillhöra nämligen
den krets av vallåtar, gånglåtar, visor m. m. men framför allt polskor
och valser, som numera på de flesta ställen ersättas av musik av modernare
läggning, samtidigt som fiolen allt mer får vika för mer lättspelade musikinstrument
och de ålderdomliga föreställningar, minnen och sägner, till vilka
de gamla folklåtarna anknyta sig, förgätas och försvinna. Att de senare
ej samtidigt hemfalla åt glömskan är givetvis ett intresse av stor kulturell
vikt, och detta ej endast ur antikvarisk synpunkt. Ingen torde nämligen
förneka, att den äldre folkmusiken, som redan förut visat sig äga en vittgående
betydelse för det moderna högre musiklivet, såväl hos oss som
annorstädes, än mer kan förväntas fylla en dylik uppgift, i mån som den-''
samma blir allmännare bekant i hela sin rikedom. -— — — Men också för
hembygdskänsla och hembygdsliv inom de landskap, i vilka de olika melodierna
upptecknats, torde det vara av betydelse, att dessa melodier, i den
män de äro av fullödig halt, tillvaratagas och på ett nöjaktigt sätt offentliggöras.
Medan nämligen de musikstycken, som numera tillvinna sig popularitet
ute i våra bygder, merendels äro internationella både till ursprung
och prägel och så raskt avlösa varandra, att de aldrig hinna få verkligt
rotfäste i folkets sinnen, hava våra gamla låtar merendels tillkommit eller
åtminstone erhållit sin säregna karaktär under inverkan av natur och folklynne
inom vårt land. Stundom kunna de t. o. m. kännetecknas såsom
talande uttryck för hävdvunna traditioner och stämningar bland folkets
djupa led i de särskilda landskap, där de sedermera upptecknats.

_ När till denna de gamla folklåtarnas betydelse för folktraditionen sluter
sig det stora musikaliska värde, som enstämmigt tillerkännes en mångfald
av dem, är det uppenbart, att folkmusiken alltjämt är sällsport ägnad att
öka samkänslan med hembygden i de nejder, där den från äldre tider bevarats,
och att det också av sådan grund finnes riklig anledning att hålla
denna folkliga tradition vid makt.

Riksdagen biföll propositionen örn anslag för utgivande av de Anderssonska
samlingarna och har sedermera varje år anvisat nya anslag för ändamålet.
Men Gotlands landstings begäran örn anslag för tryckning av de
Fredinska samlingarna blev avslagen; dock lärer Kungl. Maurts beslut härutinnan
icke vara att anse som ett underkännande av dessa samlingars
värde. Dessa samlingar äro liksom de Anderssonska förstahandsuppteckningar,
vilka återgiva meddelarnas personliga tolkning i all dess omedelbara

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A.

8

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

friskhet, de representera liksom dessa en från undergång bevarad kulturskatt
av oersättligt värde.

Inalles innehålla de Fredinska samlingarna 734 melodier. Av dessa utgöras
185 av »visor» (text och melodi, mest sjömansvisor, kärleksvisor m. m.
men även, några gamla ballader), 28 av sånglekar (melodi och beskrivning),
196 av polskor, 157 av valser, 130 av andra danser och 38 av marscher
och andra högtidsstycken.

Styrelsen för den s. k. Gotlandsfonden har, under förutsättning att för
ändamålet statsmedel till ett belopp av 5,000 kronor kunde erhållas, beslutat
att bidraga med det belopp, som för tryckning av de Fredinska samlingarnas
hittills otryckta delar ytterligare erfordrades.

Till gäldande av kostnaden för nytryck av de 17 första arken av dessa
samlingar har 1930 års landsting i Gotlands län, under förutsättning att
utgivandet av de otryckta delarna därav kommer till stånd, beviljat ett
anslag av 1,000 kronor. Härtill skulle vidare användas de subskriberade
medlen, 398 kronor, varjämte styrelsen för gotlandsfonden ställt i utsikt att
bidraga med därutöver erforderligt belopp.

Örn nödiga medel sålunda beviljades, borde enligt en av professor Nils
Lithberg upprättad promemoria, vilken lär ha tjänat till ledning för landstingets
nyssberörda beslut,

landstinget uppdraga åt en korporation, t. ex. föreningen Gotlands fornvänner
eller sällskapet för gotländsk forskning att medelst de härför erhållna
medlen slutföra utgivningen;

professor Lundell åtaga sig att utan särskild kostnad slutföra korrekturläsning
och annat redaktionsarbete av de icke omtryckta arken;

professor Lundell avlämna till den av landstinget utsedda korporationen
hela restupplagan av ark 1-—31;

professor Lundell erhålla av ark 32—slutet det antal exemplar han behöver
för subskribenter på tidskriften Svenska landsmål - och för tidskriftens
byte; och

den återstående upplagan distribueras av den utav landstinget utsedda
korporationen.

Professor Lundell har förklarat sig icke ha något att erinra mot en sådan
anordning och filosofie licentiaten H. Gustafsson, som redigerar den med
statsmedel utgivna Gotlandsordboken, har förklarat sig vilja biträda Lundell
vid redigering och korrekturläsning.

Beträffande honorar åt Fredin har antytts att han under sin återstående
livstid skulle kunna erhålla uppkommande behållning å försäljningen av
de exemplar av samlingen, vilka icke skulle överlämnas till redaktionen för
landsmålstidskriften.

Det synes oss icke böra ifrågakomma att det allmänna skall utan nämnvärt
vederlag tillgodogöra sig resultatet av den ålderstigne (han lär ha uppnått
en ålder av 76 år), bräcklige och obemedlade mannens livsgärning.
Ett belopp av 2,000 kronor har tidigare nämnts som ett lämpligt honorar.
Mindre synes oss icke kunna ifrågasättas. Så stor och av sådan betydelse
är den kulturgärning Fredin uträttat, att han väl må vara värd att det allmänna
i någon mån gottgör honom för hans mångåriga arbete och för de
utgifter han haft för resor och annat.

Den inkomst som kan uppstå å de tryckta samlingarnas försäljning torde
lämpligen kunna komma någon kulturell institution på Gotland, exempelvis
Gotlands fornsal, till godo.

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

115

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels för utgivande av otryckta delar av Augnst Fredius verk »Grotlandstoner»
med supplement beviljat för budgetåret 19311/1932 ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor att utgå enligt bestämmelser, som må av Eders
Kungl. Maj:t meddelas,

dels ock såsom gratifikation åt Fredin för hatis arbete med detta verk
beviljat för samma budgetår ett extra anslag av 2,000 kronor.

Diverse.

304:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 310) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 160,000 kronor, med 10,000 kronor till 150,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit, något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 160,000
kronor, med 10,000 kronor till 150,000 kronor.

. 305:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 311) föreslagit riksdagen att minska
det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 175,000 kronor, med 120,000 kronor
till 55,000 kronor.

Under erinran att riksdagen, på sätt förut i denna skrivelse anmälts, bifallit
Eders Kungl. Majits förslag under punkterna 65, 154 och 214 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 örn upptagande
under särskilda anslag eller anslagsposter av resekostnaderna för vissa
till åttonde huvudtiteln hörande grupper av befattningshavare, får riksdagen
anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu

175.000 kronor, med 120,000 kronor till 55,000 kronor.

306:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 312) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 36,000 kronor), med 15,000 kronor till 300,000
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor).

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

36.000 kronor), med 15,000 kronor till 300,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 37,500 kronor).

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

307:o) Beträffande Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 313) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att
framdeles meddela sitt beslut.

308:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för
budgetåret 1931/1932 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 17 april 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1931, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
811206