Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
1
Nr 6 A.
Godkänd av första kammaren den 13 mars 1931.
Godkänd av andra kammaren den 13 mars 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna för budgetaret
1931 i1932 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande
anslagen till kommunikationsdepartementet.
(Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) Uti elen till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Eders
Kungl. Majit i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samina
dag) att till extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.
I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag har riksdagen till extra byråchef
för tekniska ärenden för budgetaret 1931/1932 anvisat ett extra anslag
av 12,000 kronor.
2:o) Med bifall till Eders Kungl. Majit* förslag (punkt 2) har riksdagen
till ökad föredragning i regeringsrätten för budgetaret 1931/1932 anvisat ett
extra anslag av 13,500 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) I enlighet med Eders Kungl. Majit* förslag (punkt 3) har riksdagen
till viig- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra anslag av 45,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 0A. 555 1,1
2 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverksamhet för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 46,500 kronor.
5:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till expenser
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 75,000 kronor.
Emot vad departementschefen i skilda hänseenden under förevarande
punkt anfört, har riksdagen icke funnit anledning till erinran och har alltså
till expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 75,000 kronor.
6:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar av
väg- och vattenbyggnadskåren utan angivet belopp.
I sammanhang med Eders Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion (I: 7), däri
hemställts, att riksdagen måtte — med uteslutande ur riksstaten av det
under sjätte huvudtiteln, avdelningen väg- och vattenbyggnadsväsendet, uppförda
ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar av vägoch
vattenbyggnadskåren — under samma avdelning med rubriken »stipendier
för studier inom väg- och vattenbyggnadsväsendet» uppföra ett ordinarie
reservationsanslag av 3,000 kronor.
Med hänsyn framför allt till den utveckling vägväsendet för närvarande
undergår, bör visserligen, såsom i motionen framhållits, nyttan av ett stipendieanslag
av i motionen angiven natur ej underskattas. Emellertid står till
Eders Kungl. Majits förfogande visst belopp av automobilskattemedlen, avsett
till understödjande av forsknings- och undersökningsarbeten, som anses i synnerlig
grad befrämja ett ändamålsenligt användande av automobilskattemedel.
Därest så skulle befinnas lämpligt, lärer Eders Kungl. Majit av nämnda belopp
kunna anvisa stipendier för studier på vägväsendets område. Med hänsyn
härtill har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majts förslag, att
ifrågavarande ordinarie anslag alltjämt uppföres utan angivet belopp och
under oförändrad rubrik »stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren».
Skäl kunna visserligen anföras för en ändrad rubricering av
anslaget, sa att härav framgar, att detsammas användning ej är begränsad
till allenast medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren. Med prövningen
av denna fråga lärer dock tillsvidare lämpligen kunna anstå.
Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen i riksstaten
uppfört det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar utväg-
och vattenbyggnadskåren utan angivet belopp.
7:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor, att direkt
utgå av automobilskattemedel.
Riksdagen har icke haft anledning till erinran emot Eders Kungl. Majits
3
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
förevarande förslag och har till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och
vägingenjörsassistenter för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 300,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
8:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 8) föreslagit riksdagen att till diverse
kostnader för vägorganisationen i länen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra förslagsanslag av 209,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra emot förevarande förslag, har
till diverse kostnader för vägorganisationen i länen för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra förslagsanslag av 209,000 kronor.
9:o) I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 9) har riksdagen
till resekostnader för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 150,000
kronor.
10:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen dels till byggande
av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 5,000,000 kronor, dels ock godkänna de av
departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunderna för bidrag
till kostnad för lösen av mark m. m. vid vägföretag.
I förevarande sammanhang har inom riksdagen väckts, bland annat, en
motion, lii 130, vari hemställts, att till byggande av landsvägar och vanliga
bygdevägar måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett reservationsanslag av
5,800,000 kronor.
Vikten av att anslagen till vägväsendet under dess nuvarande omdaningstid
ej tillmätas alltför knappt lärer vara uppenbar och har jämväl av riksdagen vid
upprepade tillfällen framhållits.
Vad nu ifrågavarande anslag till landsvägar och vanliga bygdevägar beträffar,
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat anslagsbehovet för nästkommande
år till 5,800,000 kronor, vilket belopp av Eders Kungl. Majit nedsatts
till 5,000,000 kronor eller samma summa, som beviljats för innevarande
budgetår. För egen del har riksdagen ansett sig böra företaga en mindre höjning
av anslaget, nämligen från 5,000,000 kronor till 5,250,000 kronor.
Eders Kungl. Majit har gjort framställning örn viss ytterligare utsträckning
av rätten till statsbidrag jämväl för marklösenskostnader; denna framställning
är, såsom framgår av statsrådsprotokollet, i huvudsak byggd på förslag av
1929 års vägsakkrmniga.
Medan för närvarande såväl beträffande nya vägföretag som förbättring
av redan befintliga vägar statsbidrag allenast må efter Eders Kungl. Majits beprövande
utgå, då så av allmänna samfärdselhänsyn befinnes särskilt önskligt
och fråga är om mark, vars förvärvande skulle ställa sig i särskilt hög
grad betungande, föreslås nu av departementschefen en allmän rätt till
dylik marklösensbidrag vid vägförbättringar (vägomläggningar). På de skäl,
som anförts av vägsakkunniga och departementschefen, godkänner riksdagen
förslaget i denna del. Vad åter angår nya väganläggningar biträder riks
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
dagen de sakkunnigas uppfattning, att nuvarande bestämmelser böra härutinnan
bibehållas. Riksdagen kan alltså ej godkänna departementschefens
förslag örn borttagande av nuvarande begränsning att bidragsrätten i fråga
örn nya väganläggningar skall vara beroende av att statsbidraget är av allmänna
samfärdselhänsyn särskilt önskligt.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört och med förmälan
tillika, att den av departementschefen berörda frågan örn sättet för finansieringen
av Sjölunda—Lommavägen ej föranleder särskilt uttalande från riksdagens
sida, får riksdagen anmäla, att riksdagen dels till byggande av landsvägar
och vanliga bygdevägar för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 5,250,000 kronor, dels ock godkänt de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 3 januari 1931 förordade
grunderna för bidrag till kostnad för lösen av mark m. m. vid vägföretag,
dock att i fråga örn nyanläggningar ingen annan ändring i nu gällande
grunder vidtages än att bland ägoslag, som i förekommande fall må
betinga bidrag till marklösen, uteslutes äng och upptages tomtmark.
ll:o) Eders Kungl Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att dels till
byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,200,000 kronor;
dels ock medgiva, att statsbidrag till ifrågavarande vägbyggnader må utgå
med högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, där ej på grund av
särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas.
I detta sammanhang hava inom riksdagen väckts två motioner nämligen
dels en (II: 69) vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till byggande
av enkla bygdevägar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,300,000 kronor; dels ock en (II: 131) däri yrkats, att riksdagen
måtte besluta att till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Med beaktande av vad departementschefen i ärendet anfört, har riksdagen
bifallit förslaget örn höjning av statsbidrag för byggande av ifrågavarande
vägar till normalt tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden.
Med hänsyn till föreliggande stora anslagsbehov, vilket ytterligare ökas
genom beslutet örn statsbidragets ökning, har riksdagen ansett sig böra höja
anslaget för nästkommande budgetår från det för innevarande år beviljade
och nu av Eders Kungl. Majit äskade beloppet av 1,200,000 kronor till
1,350,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor; dels ock medgivit, att statsbidrag
till ifrågavarande vägbyggnader må utgå med högst tre fjärdedelar
av den beräknade kostnaden, där ej på grund av särskilda skäl högre bidrag
prövas böra beviljas.
12:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till byggande
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorr
-
Riks dagot is skrivelse Nr 6 A. 5
lands samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 800,000 kronor.
I sammanhang med förevarande fråga har riksdagen till behandling förehaft
Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) att riksdagen må förklara, att
vägen Umfors—Tärna—Slussfors i Västerbottens län skall, räknat från och
nied år 1930, i underhållshänseende betraktas såsom ödebygdsväg.
I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förstnämnda förslag hava inom riksdagen
väckts tre särskilda motioner (I: 82 samt II: 10 och 67), vari hemställts,
att riksdagen måtte till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs
län för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
Vidare har i en inom riksdagen väckt motion (I: 83) hemställts, att riksdagen
måtte förklara, att jämväl vägen Västansjö—Ängesdal i Västerbottens
län skall, räkna! från och med år 1930, i underhållshänseende betraktas
såsom ödebygdsväg.
Riksdagen vill erinra om de behjärtausvärda samfärdselupiigifter, ifrågavarande
ödebygdsvägar avse att fylla. Dessa väganläggningars tillkomst är
— såsom tidigare av riksdagen framhållits — av en utomordentlig betydelse
för en ej. sällan talrik och i stora byar bosatt jordbrukarbefolkning, som
under nuvarande, ali utveckling hämmande isolering Ilar att draga sig fram
under synnerligen svåra livsbetingelser.
Med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig böra bestämma anslagsbeloppet
till 900,000 kronor. Detta belopp innebär en ökning med 100,000 kronor i
förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår och nu av Eders
Kungl. Majit äskats för budgetåret 1931/1932, men understiger med 100,000
kronor den summa, örn vars beviljande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt.
„ .
Eders Kungl. Majlis förslag, att vägen Umfors—Tärna—Slussfors ma i
underhållsavseendc betraktas som ödebygdsväg, föranleder ej erinran från riksdagens
sida. Riksdagen vill, i anledning av förenämnda motion (I: 83) likaledes
medgiva, att den anslutande vägen Västansjö—Ängesdal må — från tidpunkt,
som Eders Kungl. Majit äger bestämma — i underhållsavseende betraktas
som ödebygdsväg.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels till byggande av odebygdsvägar
i. Norrbottens, Västerbottens, -Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs län för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 900,000 kronor; dels förklarat, att vägen Umfors—Tärna—
Slussfors i Västerbottens län skall, räknat från och med år 1930, i underhållsliänscendc
betraktas såsom ödebygdsväg; dels och förklarat, att järnvä! vägen
Västansjö—Ängesdal i Västerbottens län skall från den tidpunkt, Eders Kungl.
Majit bestämmer, i underhållshänseende betraktas såsom ödebygdsväg.
i3:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till byggande
av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra lessi vationsanslag
av 500,000 kronor.
0 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag hava inom
riksdagen väckts vissa motioner, däribland
en (I: 28) i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att såsom villkor
för bidrag från anslaget till byggande av enskilda utfartsvägar skall gälla,
jamte i övrigt meddelade föreskrifter, att statsbidrag till företag ej må utgå
med mindre annan än sakägare till företaget beviljat bidrag, uppgående till
minst 15 procent av statsbidragets belöp]»; samt
en (II: 258) däri yrkats, att riksdagen måtte besluta att hos Eders Kungl.
Maj:t anhålla dels örn utredning angående lämpligheten att överflytta till
länsstyrelserna utbetalningen av hela det statsbidrag, som utgår till förrättning
för enskild utfartsväg, och dels örn utarbetandet av en särskild för
dessa förrättningar gällande taxa samt för riksdagen framlägga det förslag,
''artill utredningen kan giva anledning.
Utfartsvägarna äro av enskild vägs natur, oell ett understödjande av desamma
från statens sida har motiverats med de säregna och svåra samfärdselföihallanden,
som rada inom vissa delar av landet. Avsikten med före\
alunde anslag är såsom jämväl riksdagen tidigare framhållit —att uppmuntra
eller överhuvud göra det möjligt för befolkningen i avlägset liggande
byar eller gårdar att själv bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.
Detta syfte måste alltså anses synnerligen behjärtansvärt, och riksdagen Ilar
därför ansett sig böra bestämma anslaget till det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet, 500,000 kronor, vilket innebär en höjning av 50,000 kronor
1 förhållande till vad som senast beviljats.
Vidkommande därefter den av departementschefen ifrågasatta författningsändiingen,
innebär denna, att villkoret, att vederbörande landsting skall för
ändamålet hava sammanlagt beviljat medel uppgående till minst 15 % av det
belopp, som av anslaget blivit för vederbörande län anvisat, jämkas därhän,
att vederbörande landsting skall till det i varje särskilt fall avsedda vägföretaget
hava anvisat bidrag med minst 15 % av statsbidragets belopp. Ifrågavarande
jämkning skulle gälla ej blott de sydligare utan jämväl övriga län.
För samtliga de sydliga länen skulle Eders Kungl. Maj: t vid fördelningen av
förevarande anslag till sin disposition reservera visst belopp att successivt
anvisas i samband med prövning av inkommande ansökningar avseende
företag inom dessa län.
Mot vad sålunda föreslagits, har riksdagen icke haft anledning till erinran.
Gällande bestämmelser förutsätta för statsbidrags utgående, att landstinget
för ändamålet beviljat medel uppgående till visst angivet belopp. I motionen
I. 28 har uttalats, att statsbidrag borde utgå även för det fall att annan icke
sakägare än landsting beviljat medel till vägföretaget med 15 % av statsbidi
agets belopp. Da det kan inträffa, att icke landsting men väl kommun
eller annan korporation eller inrättning hyser sådant intresse för ett viigföretag,
att vederbörande utan att vara sakägare anslår medel härtill, har
riksdagen ansett den föreslagna ändringen i nu stadgade bidragsvillkor böra
vidtagas.
I motionen II: 258 hava påpekats de invecklade bestämmelser, som för
7
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
närvarande gälla för bestridande av kostnaderna för planläggning och övriga
förrättningar, som föregå beviljandet av anslag till ifrågavarande utfartsvägar.
Kiksdagen delar den i motionen framkomna uppfattningen örn behovet
av tidsenligare och mera praktiska normer uti ifrågavarande hänseende
och har ansett framställning härom böra göras hos Eders Kungl. Maj:t.
Kiksdagen får alltså dels anmäla, att riksdagen till byggande av enskilda utfartsvägar
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av
500.000 kronor; dels förklara, att såsom villkor för bidrag från anslaget skall,
jämte övriga föreskrifter, gälla, att statsbidrag till företag ej må utgå, med
mindre landsting, kommun eller annan icke-sakägare till det i varje särskilt
fall avsedda vägföretaget beviljat bidrag, uppgående till minst 15 procent
av statsbidragets belopp; dels ock hos Eders Kungl. Maj:t anhålla örn fastställelse
av ändrade föreskrifter för förrättningar för enskilda utfartsvägföretag,
avsedda att utföras med bidrag från ifrågavarande anslag.
14:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till byggande
av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 500,000 kronor.
Med uppmärksammande att den nya byggnadsplanen för byggande av
tillfartsvägar till inlandsbanan för sitt genomförande erfordrar ett årligt anslag
av 500,000 kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande
budgetår, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förevarande
förslag. Kiksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av
tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor.
15:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 15) har riksdagen
till anläggning av enkel bygdeväg från Ansavaara över Huuki till Kicksisvaara
i Norrbottens län för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 70,000 kronor.
16:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag angående förbättring och underhåll
av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna (punkt 16),
angående förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å
landsbygden (punkt 17), angående bidrag till vägunderhållet på landet m. m.
(punkt 18), angående ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m.
(punkt 19) samt angående understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
(punkt 20) kommer riksdagen att framdeles under riksdagen anmäla
sina beslut.
17:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 21) har riksdagen
till hamn- och farledsundersölcningar för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.
18:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till statens
fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
230.000 kronor.
I förevarande sammanhang hava inom riksdagen väckts två likalydande
motioner (I: 80 och lii 101), i vilka yrkats, att riksdagen i anledning av
Eders Kungl. Majits proposition rörande anslagen till kommunikationsdeparte
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
mentet i fråga om statens fiskehamnar måtte besluta, att den av riksdagen
senast år 1923 till anläggning beslutade hamnbyggnaden vid Byxelkrok, till
vars utförande vederbörande kommun och landsting anslagit av riksdagen
förutsatta penningbidrag, måtte enligt ingenjören Segerfors förslag bringas
till utförande ävensom att detta, på sätt överdirektören Enblom förordat,
måtte ske i två byggnadsstadier, att bekräfta att hamnen vid Byxelkrok
skall utföras och underhållas genom statens försorg samt att riksdagen till
statens fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 måtte anvisa ett extra reservationsanslag
av 305,000 kronor, varav 75,000 kronor till en fiskehamn vid
Byxelkrok.
Kiksdagen får anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att den av riksdagen senast år 1923 till anläggning beslutade
hamnbyggnaden vid Byxelkrok, till vars utförande vederbörande kommun
och landsting anslagit av riksdagen förutsatta penningbidrag, skall enligt
ingenjören S. L. Segerfors förslag bringas till utförande ävensom att detta,
på sätt överdirektören Fr. Enblom förordat, skall ske i två byggnadsstadier,
varjämte hamnen vid Byxelkrok skall utföras och underhållas genom statens
försorg;
dels och till statens fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
reservationsanslag av 305,000 kronor, varav 75,000 kronor till en fiskehamn
i Byxelkrok.
19:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 325,000 kronor.
I likhet med departementschefen bär riksdagen funnit en ökning av förevarande
anslag motiverad och får, då riksdagen ej heller i övrigt haft
någon erinran mot Eders Kungl. Majits förslag, alltså anmäla, att riksdagen
till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
reservationsanslag av 325,000 kronor.
20:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) har riksdagen
till handelshamnar oell farleder för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 350,000 kronor.
21:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till underhåll
av fiskehamnar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
Riksdagen, som ej haft någon erinran mot Eders Kungl. Majlis förslag
(punkt 25), får anmäla, att riksdagen till underhåll av fiskehamnar för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
22:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till uthamn
för Haparanda och Tornedalen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
I detta sammanhang hava inom riksdagen väckts två likalydande motioner
(I: 81 och lii 126), i vilka yrkats, att riksdagen måtte till uthamn för Haparanda
och Tornedalen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 9
Genom att arbetet å ifrågavarande hamnanläggning utsträckes över en
alltför lång tid förminskas, enligt vad sorn-, för riksdagens vederbörande utskott
framhållits, möjligheterna att på ett fullt ekonomiskt sätt genomföra
byggnadsplanen. På grund härav har riksdagen ansett sig böra höja anslagsbeloppet
från äskade 200,000 kronor till 300,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förevarande förslag och de i ämnet väckta motionerna I: 81 och II:
126, till uthamn för Haparanda och Tornedalen för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.
23:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till upprensning
av farled förbi Långören till Torhamnsfjärden för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
Under uppmärksammande att 1930 års riksdag uttalat sig för en upprensning
av Långörenleden i syfte att bereda nödhamnsmöjligheter a ifrågavarande
av havsfiskare och andra sjöfarande livligt trafikerade del av den
svenska Östersjökusten, har riksdagen ansett sig böra bifalla förevarande
förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till upprensning av farled förbi
Långören till Torhamnsfjärden för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.
24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen
till vissa med upprensning av Oxdjupet sammanhängande utgifter för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.
V ägtrafikväsendet.
25:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 29) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie reservationsanslaget till bidrag till vissa kommunikationsändamål,
nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.
Riksdagen, som ej haft någon erinran mot förevarande förslag, har höjt
det ordinarie reservationsanslaget till bidrag till vissa Icommunikationsändaniål,
nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.
26:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) har riksdagen
minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader, nu
50,000 kronor, med 10,000 kronor till 40,000 kronor.
27:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till registrering
av motorfordon för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor.
Riksdagen har icke haft anledning till erinran mot Kungl. Majis förslag
(punkt 31) och får alltså anmäla, att riksdagen till registrering av motorfordon
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 30,000
kronor.
28:o) Med bifall till Eders Kungl. Majis förslag (punkt 32) har riksdagen
till besiktning av motorfordon för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 1,050,000 kronor.
10
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
Byggnadsväsende!.
29:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till byggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslags
anslag av 133,000 kronor.
Med hänsyn till vad departementschefen anfört, Ilar riksdagen till byggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 133,000 kronor.
30:o) Eders Kungl. Majit bär (punkt 44) föreslagit riksdagen att till länsarkitekter
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 82,000
kronor.
liiksdagen har ej velat motsätta sig Eders Kungl. Majits förslag örn anvisande
av medel för anställande av ytterligare en länsarkitekt. Härigenom
skulle länsarkitektorganisationen bliva utsträckt att omfatta samtliga län.
Emot Eders Kungl. Majits förslag, att rese- och traktamentskostnaderna
för länsarkitekterna skola bestridas av förevarande anslag, har riksdagen ej
funnit anledning till erinran, liksom ej heller emot beräkningen av anslagets
belopp.
Med anledning av byggnadsstyrelsens uttalande örn anställande av tjänstebiträden
åt länsarkitekterna eller vidtagande av andra åtgärder för arbetets
underlättande och ärendenas påskyndande anser sig riksdagen icke böra
underlåta att som sin mening redan nu framhålla, att anställande av dylika
tjänstebiträden icke bör för framtiden ifrågakomma i andra fall än då sådant
finnes vara av omständigheterna oundgängligen påkallat. Därest någon
länsarkitekts arbetsbörda skulle befinnas så stor, att därigenom vållas avsevärt
men för ärendenas behöriga handläggning, lärer i stället andra utvägar
till frågans lösande böra undersökas. I första hand synes man böra se till,
huruvida icke en omläggning av distriktsindelningen lämpligen kan äga rum,
i syfte att mera jämnt mellan de olika länsarkitekterna fördela arbetsmängden.
Beslut härom torde emellertid ankomma på Eders Kungl. Majit.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
till länsarkitekter för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 82,000 kronor.
31 :o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.
Majit upptagit det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer
med oförändrat belopp, 525,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra medgiva, att för ifrågavarande ändamål
beviljas, utöver det ordinarie reservationsanslaget till oförändrat belopp, det
av Eders Kungl. Majit under punkt 45 till förstärkning av ifrågavarande
anslag äskade extra anslaget å 850,000 kronor, får under nu förevarande
punkt anmäla, att riksdagen i riksstaten upptagit det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer med oförändrat belopp 525,000
kronor.
32:o) Under åberopande av vad som anförts under nästföregående punkt,
11
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av reservationsanslaget
till byggnader och reparationer för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag
av 850,000 kronor.
33:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) bär riksdagen
minskat det ordinarie förslagsanslaget till lyshållning m. fl. utgifter
för kronans publika hus i Stockholm, nu 100,000 kronor, med 40,000 kronor
till 60,000 kronor.
34:o) Eders Kungl. Majit bär (punkt 47) föreslagit riksdagen att till restaurering
av slottskapellet och södra portiken å Stockkolms slott för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 59,000 kronor.
Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen vill riksdagen medgiva,
att de nu ifrågasatta restaureringsarbetena å Stockkolms slott komma
till utförande. Emot uppdelningen på tre budgetår av det till 177,000 kronor
beräknade anslagsbeloppet bär riksdagen intet att erinra. Riksdagen får
alitsa anmäla, att riksdagen till restaurering av slottskapellet och södra portiken
å Stockholms slott för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 59,000 kronor.
35:o) Med bifall till Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 48) bar riksdagen
till nybyggnad för Kungl. Maurts kansli för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra reservationsanslag av 650,000 kronor.
36:o) Eders Kungl. Majit bär (punkt 49) föreslagit riksdagen att till ämbetsbyggnad
å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 713,000
kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till ämbetsbyggnad å tomterna nr 8
och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra reservationsanslag av 713,000 kronor.
37:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 50) har riksdagen
till ersättning till Uppsala läns hushållningssällskap för överlåtelse till länsstyrelsen
av vissa lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av
3.000 kronor.
38:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 51) föreslagit riksdagen att för omoch
tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.
Trots den kostnadsfördyring, som uppstår genom ifrågavarande av riksdagen
redan beslutade byggnadsarbetens uppdelning på två olika entreprenader,
bar riksdagen ej velat motsätta sig förslaget att arbetena sålunda
utföras i två skilda perioder. Det nu närmast erforderliga beloppet skulle
härigenom kunna begränsas till 150,000 kronor, avseende kostnaden för tillbyggnad
av den mindre (västra) flygeln jämte vissa omändringsarbeten, emot
375.000 kronor, örn omedelbart i ett sammanhang även den större ombyggnaden
av en östra flygel fullbordas.
Av nämnda kostnadsbelopp, 150,000 kronor, bör — i enlighet med Eders
Kungl. Majits förslag — 125,000 kronor vid innevarande riksdag anvisas.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för om- och tillbyggnad av resi -
12
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
densiggg Haden i Nyköping för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 125,000 kronor.
39:o) Eders Kungl. Majit Ilar (punkt 52) föreslagit riksdagen att till restaureringsarbeten
å Gripsholms slott för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 35,000 kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen har givit vid handen, att de ifrågasatta
restaureringsarbetena icke kunna utan verklig olägenhet ytterligare uppskjutas.
På grund härav och då Eders Kungl. Maj :ts förevarande förslag icke
givit riksdagen anledning till erinran har riksdagen till restaureringsarbeten å
Gripsholms slott för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor.
40:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till förbättrade
lokaler för länsstyrelsen i Östergötlands län för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.
De brister, som vidlåda länsstyrelsens nuvarande lokaler, äro synnerligen
påfallande. Överhuvud synes ett snart iståndsättande av slottsbyggnaden,
enligt vad riksdagens vederbörande utskott vid avlagt besök på platsen
iakttagit, framstå som en nödvändighet.
Med hänsyn härtill anser sig riksdagen böra godkänna förevarande, av
byggnadsstyreisen utarbetade förslag till ombyggnad av slottet. Enligt vad
byggnadsstyrelsen framhållit, skulle ett dylikt iståndsättande låta sig genomföra
med bevarande av vissa kulturhistoriska detaljer inom slottsbyggnaden.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till förbättrade lokaler fen- länsstyrelsen
i Östergötlands län för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 150,000 kronor.
41:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 54) föreslagit riksdagen att till inköp
av tomt samt uppförande därå av nybyggnad för lantmäterikontoret i Kronobergs
län för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
85,000 kronor.
Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till inköp av
tomt samt uppförande därå av nybyggnad för lantmäterikontoret i Kronobergs
län för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 85,000
kronor.
42:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 57) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
å Bohus fästningsruin för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
De i den ursprungliga, av intendenten A. Roland uppgjorda planen under
första klassen upptagna arbetena, vartill medel anvisats under budgetåren
1926/1931, äro nu i huvudsak avslutade. Föreliggande förslag avser igångsättande
av i planen under andra klassen rubricerade arbeten. Med hänsyn
till Bohus fästningsruins betydelse som historiskt minnesmärke Ilar riksdagen
ej velat motsätta sig en fortsättning av iståndsättningsarbetena enligt
den sålunda uppgjorda planen. Såsom departementschefen föreslagit och i
likhet med vad tidigare varit fallet, bör emellertid hinder ej möta för byggnadsstyrelsen
att i samråd med riksantikvarien vidtaga de avvikelser från
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 13
planen, som under arbetets gång kunna befinnas erforderliga och som icke
öka kostnaderna.
De nu ifrågasatta arbetena hava beräknats kosta 150,000 kronor att fördelas
med 30,000 kronor på ett vart av fem budgetår. Häremot har riksdagen
ej haft anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
till konservering sarbet en å Bohus fästningsruin för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
43:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till inköp
av visst markområde vid länsresidenset i Härnösand m. m. för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,800 kronor.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran emot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen till inköp av visst markområde vid länsresidenset
i Härnösand m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag
av 20,800 kronor.
44:o) Edei*s Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till vissa
smärre ombyggnadsarbeten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 94,800 kronor.
De under förevarande punkt gjorda anslagsäskandena avse dels inredning
av vindsvåningen i fastigheten nr 9 Storkyrkobrinken i Stockholm (Försvarsdepartementet)
för en beräknad kostnad av 72,000 kronor m. m., dels
anordnande av vaktmästarbostad i tekniska högskolans gamla byggnad fölen
beräknad kostnad av 10,500 kronor, dels ock anordnande av expeditionsvaktbostad
inom länsresidenset i Visby för en beräknad kostnad av 12,300
kronor.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts sålunda framställda förslag har riksdagen
till vissa smärre ombyggnadsarbeten för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra reservationsanslag av 94,800 kronor.
Diverse.
45:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen
till ersättning åt statens järnvägar för• av Kungl Maj:t medgivna lindringar
i befi''or drings argifterna för vissa resor för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.
4G:o) Eders Kungl. Majit Ilar (punkt 61) föreslagit riksdagen att som
bidrag till utgivande av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.
Under uppmärksammande av vad departementschefen anfört, har riksdagen
bifallit Eders Kungl. Majda förslag och får alltså anmäla, att riksdagen
som bidrag till utgivande av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.
47:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 62) föreslagit riksdagen att som
bidrag till utgivande av »Brandkårstidskrift» för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 2,000 kronor.
14
Riksdagens skrivelse Nr 6 A.
Under uppmärksammande av vad departementschefen anfort, har riksdagen
bifallit Eders Kungl. Majis förslag och får alltså anmäla, att riksdagen
som bidrag till utgivande av »Rrandkårstidskrift» för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.
48.0) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) bär riksdagen
av det av 1929 års riksdag såsom bidrag till upprättande av en regionplan för
Stockholm med omgivningar beviljade beloppet av 57,000 kronor för budgetåret
1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 19,000 kronor.
49:o) Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Majis förslag under punkt 64, får anmäla, att riksdagen såsom bidrag
till Ovre finnbygdens belysningsförening u. p. a. för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 92,500 kronor.
50.0) Eders Kungl. Maji har (punkt 65) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,
nu 3,910,000 kronor, med 590,000 kronor till 4,500,000 kronor.
Då generalpoststyrelsen och statskontoret numera i enlighet med gällande
författning bestämt, att ersättning för postavgifter för tjänsteförsändelser skall
fiån och med den 1 januari 1931 utgå med förhöjd procent av frankoteckensuppbörden,
har riksdagen, som ej haft någon erinran emot departementschefens
beräkning av ifrågavarande anslag, höjt det ordinarie förslagsanslaget till
postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 3,910,000 kronor, med
590,000 kronor till 4,500,000 kronor.
51.0) Eders Kungl. Maji har (punkt 66) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 120,000
kronor, med 55,000 kronor till 65,000 kronor.
Den ifrågasatta utbrytningen av rese- och traktamentskostnaderna under
sjätte huvudtiteln för vissa grupper befattningshavare synes riksdagen lämplig.
På sätt i det föregående anmälts, har riksdagen också bifallit Eders Kungl.
Majis förslag rörande bestridande av nämnda kostnader för den genom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen utförda maskininspektionen beträffande enskilda
järnvägar, för byggnadsstyrelsens tjänstemän och för länsarkitekterna från
respektive anslag till expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till byggnadsstyrelsens
verksamhet och till länsarkitekter. Mot vad Eders Kungl. Maji
under nu förevarande punkt föreslagit, har riksdagen ej funnit anledning till
erinran.
Kiksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 120,000 kronor, med 55,000
kronor till 65,000 kronor.
52:o) Eders Kungl. Maji har (punkt 67) föreslagit riksdagen att höja etet
ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 30,000 kronor, med 45,000 kronor till 75,000 kronor.
Den av departementschefen förebragta utredningen synes riksdagen giva
vid handen, att en höjning av ifrågavarande anslag är av behovet påkallad.
Den av Eders Kungl. Maji föreslagna ökningen, 45,000 kronor, förefaller
visserligen avsevärd, men riksdagen har med hänsyn till de planerade be
-
Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 15
tydelsefulla utredningar, som skulle bestridas av anslaget, icke velat motsätta
sig förslaget härutinnan.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer oell utredningar genom sakkunniga, nu 30,000 kronor,
med 45,000 kronor till 75,000 kronor.
53:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
ar äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat, att samtliga de ordinarie
anslag under sjätte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
skola i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagas med oförändrade
belopp; dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader må göras den
jämkning, som må bliva erforderlig för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
Stockholm den 13 mars 1931.
Med undersåtlig vördnad.