Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

Kr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 20 mars 1931.

Godkänd av andra kammaren den 20 mars 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret 1931!1932 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen
till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta
motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932 har Eders
Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till
socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att
till förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning av Eders
Kungl. Maj:ts kansli för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av
10,020 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning
av Eders Kungl. Majds kansli för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra anslag av 10,020 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

2:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) angående ordinarie
förslagsanslaget till socialstyrelsen kommer riksdagen att framdeles meddela
sitt beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 5 A.

600 31 1

2 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen,
i likhet nied vad för innevarande budgetår ägt rum, till förlikning smän för
medling i arbetstvister m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 95,000 kronor.

4-o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5) att till arbetsdomstolen
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 75.000
kronor.

Eders Kungl. Maj :ts nu framlagda förslag innebär dels höjning av arvodena
åt ordföranden och vice ordföranden i arbetsdomstolen, dels omändring av
sekreterarbefattningen hos domstolen till en heltidstjänst med placering i
24:e lönegraden, därvid i överensstämmelse med de föreskrifter, som gälla
beträffande befattningshavare å extra stat, begynnelselönen förutsatts skola
utgå enligt 23:e löneklassen i den för ordinarie tjänstemän gällande löneplanen,
dels förändring av en kanslibiträdesbefattning till en kameralbiträdestjänst
med placering i 8:e lönegraden enligt den för extra ordinarie tjänstemän
gällande löneplanen, dels ock höjning av posterna till ersättningar åt
extra tjänstemän och övriga biträden samt för vakthållning och till arvoden
åt ersättare för ledamöter, vikariatsersättningar m. m. ävensom av omkostnadsstaten.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, berörde andra lagutskottet år 1928 i
sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 36) angående förslaget till lag örn
arbetsdomstol m. m. frågan örn arvodena åt ordföranden och ledamöterna i
domstolen. Utskottet anförde härutinnan, att, eftersom det icke vore möjligt
att då beräkna storleken av den arbetsbörda, som kunde komma att åvila arbetsdomstolen,
det icke syntes vara lämpligt att föreslå, att nämnda befattningshavare
skulle helt ägna sig åt domstolsarbetet. Men utskottet framhöll tillika,
att även örn befattningarna i arbetsdomstolen skulle utövas såsom bisysslor, ordförandens
och ledamöternas arvoden borde bestämmas på sådant sätt, att de
personer, som vore mest lämpade för uppdraget, icke av ekonomiska skäl bleve
hindrade att antaga detsamma.

Den sedan arbetsdomstolens tillkomst vunna erfarenheten rörande domstolens
arbetsbörda och svårigheterna att under nuvarande organisationsformer
uppehålla domstolens verksamhet har synts riksdagen giva vid handen, att
en förändring av domstolens organisation är av behovet påkallad. I främsta
rummet gäller detta givetvis ordförandebefattningen hos domstolen, för vars
förändring till en heltidstjänst starka skäl synts riksdagen föreligga. Riksdagen
får alltså uttala sin anslutning till förändringen i fråga.

Vad angår frågan örn de avlöningsförmåner, som härvid böra tillkomma
ordföranden, hava, såsom av utredningen i ärendet framgår, delade meningar
gjort sig gällande. Departementschefen har sålunda i likhet med arbetsdomstolen
och statskontoret ansett, att avlöningen till ordföranden bör bestämmas
till 21,000 kronor, under det att allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordat
ett belopp av 17,000 kronor, att utgå i form av arvode.

Vid bedömande av detta spörsmål har riksdagen med hänsyn till den utomordentliga
vikten av att för befattningen ifråga kunna förvärva en person med

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

särskilda personliga oell juridiska kvalifikationer samt då, på sätt departementschefen
ock framhållit, det lärer få anses vara ett allmänt intresse, att ordförandeskiften
icke förekomma med så täta mellanrum som hittills, ansett möjligheterna
till lämpligt val vid kommande nytillsättning av befattningen böra vara sådana,
att en person med dylika kvalifikationer må kunna erhållas. Såsom nyss nämnts,
har departementschefen i likhet med arbetsdomstolen ansett, att avlöningen bör
bestämmas till 21,000 kronor, under det att allmänna civilförvaltningens lönenämnd
förordat ett arvode å 17,000 kronor. Riksdagen har emellertid efter övervägande
funnit sig icke kunna ansluta sig till någotdera av dessa förslag, utan
riksdagen har bestämt arvodet till samma belopp, som utgå till ämbetsverksehefer,
vilka utses på viss tid, eller 19,000 kronor. Å sagda belopp torde
dyrtidstillägg böra utgå enligt de grunder, som må komma att gälla
vid nyreglerade verk, och torde i övrigt i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,
som i 2 kap. av allmänna civilförvaltningens lönereglemente meddelats
för där avsedda befattningshavare. Emellertid vill riksdagen hava uttalat,
att, därest till befattningen utses innehavare eller f. d. innehavare av
justitierådsämbete, arvodet må höjas med 2,000 kronor till 21,000 kronor samt
att i sådant fall de justitieråd tillkommande särskilda förmånerna böra i tilllämpliga
delar gälla för innehavaren av befattningen.

Såsom nämnts, innebär Eders Kungl. Majlis förslag vidare höjning av vice
ordförandens arvode, nämligen med 1,000 kronor eller från 5,000 till 6,000 kronor.
Till stöd för detta förslag har anförts i huvudsak, att vice ordföranden
under ordinarie ordförandens semester regelmässigt samt jämväl eljest vid förfall
för denne komme att handhava dennes kvalificerade arbetsuppgifter samt
att vid tillfällig stark anhopning av arbetet det kunde tänkas bliva nödvändigt,
att vice ordföranden för visst sammanträde övertoge ledningen av förhandlingarna.
Utan att vilja förneka att de sålunda angivna skälen för en förhöjning
av arvodet ifråga äga ett visst berättigande, har riksdagen dock ansett
sig icke kunna nu bifalla en så stor förhöjning av detsamma, som Eders Kungl.
Majit föreslagit, utan synes riksdagen att, i avvaktan på erfarenhet rörande
storleken av den arbetsbörda, som kan komma att påvila vice ordföranden efter
den föreslagna omorganisationens genomförande, arvodet bör för närvarande
höjas med allenast 500 kronor och sålunda bestämmas till 5,500 kronor.

Eders Kungl. Majlis förslag i fråga örn sekreterarbefattningens förändring
till en heltidstjänst och denna befattnings placering i lönegrad samt rörande
kanslibiträdesbefattningens förändring till en kameralbiträdestjänst har riksdagen
funnit sig böra bifalla.

I enlighet härmed och då riksdagen i övrigt icke haft något att erinra mot
vad Eders Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit riksdagen, kan
det av Eders Kungl. Majit äskade anslaget minskas med 2,500 kronor och sålunda
bestämmas till 72,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
till arbetsdomstolen för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 72,500 kronor.

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

5:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) Ilar riksdagen,
i likhet med Yad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilda skiljedomare
i arbetstvister för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av

4,000 kronor.

6:o) Eders Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 7) att till offentliga
arbetsförmedlingen i riket m. m., att utgå enligt av departementschefen
förordade ändrade grunder, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 260,000 kronor.

Gällande föreskrifter angående understöd av statsmedel till befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen återfinnas i kungörelse
den 30 juni 1916 (nr 320) med däri genom kungörelser den 16 maj
1918 (nr 278), den 8 juni 1928 (nr 193) och den 9 maj 1930 (nr 129) gjorda
ändringar. Sistnämnda två kungörelser hava medfört utvidgning av de ändamål,
vartill ifrågavarande anslag får disponeras. Sålunda innebar 1928 års
kungörelse, att understöd från anslaget skulle — intill ett sammanlagt belopp
av högst 10,000 kronor för budgetår — kunna tilldelas arbetsförmedlingsanstalterna
till bestridande av kostnaderna för särskilda anordningar
för underlättande av yrkesval och för arbetsanvisning åt ungdom. Genom
den år 1930 vidtagna kungörelseändringen har föreskrivits, att enligt vissa
grunder understöd även kan erhållas till bestridande av kostnader för reseoch
traktamentsersättning, som i anledning av företagen tjänsteresa utbetalats
till tjänsteman vid arbetsförmedlingsanstalt. Understöd för sistnämnda
ändamål må sammanlagt utgå med högst 2,000 kronor för budgetår.

Eders Kungl. Majits nu framlagda förslag innebär, att maximigränsen för
det understöd, som under ett budgetår sammanlagt må utgå för det i 1930 års
omförmälda kungörelse avsedda ändamålet, skulle höjas från 2,000 till 3,000
kronor.

Denna ändring har icke synts motivera någon höjning av anslaget.
Emellertid hava utgifterna å anslaget, som för budgetåret 1928/1929 utgjorde
omkring 245,000 kronor, under sistförflutna budgetår stigit till 267,692
kronor. Då denna stegring ansetts bero på en i och för sig önskvärd utveckling
av arbetsförmedlingsverksamheten och kan väntas bliva bestående,
har anslaget för budgetåret 1931/1932 synts icke lämpligen böra beräknas till
lägre belopp än 260,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion, (I: 73), vari
hemställts, att riksdagen måtte, med avslag på Eders Kungl. Majits i femte
huvudtiteln framförda förslag örn fortsatt maximering av de belopp, som
av socialstyrelsen inom ramen av för den offentliga arbetsförmedlingen anvisat
anslag får användas beträffande främjandet av yrkesval och arbetsanvisning
för ungdom samt till resekostnader för tjänstemän vid arbetsförmedlingsanstalterna,
medgiva, att hittills stadgad maximigräns icke längre skall
gälla, samt förklara hinder icke möta att använda för den offentliga arbetsförmedlingen
anvisat anslag jämväl för understödjande av fackarbetsanvisningar
för kvinnlig sjukvårdspersonal inom den offentliga arbetsförmedlingen.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

5

I anledning av det av Eders Kungl. Majit för sistlidet års riksdag framlagda
förslaget örn statsunderstöd för av arbetsförmedlingarnas befattningshavare
företagna resor i förmedlingssyfte anförde riksdagen i sin skrivelse
nr 5 A, punkt 7, att riksdagen icke kunnat undgå att hysa viss tveksamhet mot
förslaget ifråga. Då emellertid förslaget vore avsett att tillgodose vissa praktiska
krav, som gjorde sig gällande vid den offentliga arbetsförmedlingens
bedrivande, ville riksdagen icke motsätta sig framställningen. Med hänsyn
till svårigheten av att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall
till förslaget fann dock riksdagen försiktigheten bjuda, att visst begränsat
belopp ställdes till socialstyrelsens förfogande för ändamålet. Riksdagen
bestämde nämnda belopp till högst 2,000 kronor för innevarande budgetår.

Såsom nämnts, har Eders Kungl. Majit nu föreslagit, att berörda maximibelopp
måtte höjas till 3,000 kronor, under det att motionsvis ifrågasatts, att
maximigränsen måtte helt bortfalla.

Givetvis tala enligt riksdagens förmenande vissa skäl för att — särskilt
under tider av större arbetslöshet — de medel, varom fråga är, icke, på
sätt nu är fallet, äro begränsade till visst belopp, men vid beaktande av
vad sistlidet års riksdag i frågan anfört synes dock tidpunkten nu icke vara
inne för ett borttagande av maximeringen. Med hänsyn till de skäl, som
anförts för en höjning av maximibeloppet till 3,000 kronor, finner sig riksdagen
emellertid böra bifalla förslaget härutinnan.

Motionsvis har vidare ifrågasatts, att den nu stadgade maximeringen av
kostnaderna för särskilda anordningar för underlättande av yrkesval och
för arbetsanvisning åt ungdom skulle upphöra samt hinder icke möta att
använda för den offentliga arbetsförmedlingen anvisat anslag jämväl för
understödjande av fackarbetsanvisningar för kvinnlig sjukvårdspersonal inom
den offentliga arbetsförmedlingen.

Yad den förstnämnda frågan beträffar, vill riksdagen erinra, att, då förslag
örn statsbidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda anordningar
för underlättande av yrkesval och för arbetsanvisning åt ungdom förelåg för
1928 års riksdag, socialstyrelsen i sin framställning härutinnan icke ifrågasatte
bidragets maximering. Då det emellertid med hänsyn till anordningarnas
försökskaraktär icke syntes vederbörande departementschef lämpligt att
då vidtaga några mera vittgående åtgärder, ansåg departementschefen det
böra föreskrivas ett maximum för det statsbidrag, som under viss period
finge utgå för ändamålet. I sådant avseende föreslogs nu gällande belopp
av högst 10,000 kronor, vilket förslag av riksdagen godkändes.

Vid bedömande av nu berörda spörsmål har riksdagen i likhet med motionärerna
numera måst finna, att, då ungdomsförmedlingen är under uppbyggnad
och strävanden göras på åtskilliga håll att nå fram till positiva åtgärder
i denna viktiga fråga samt det icke kan anses rimligt, att eventuellt
uppnåeliga resultat skulle kunna äventyras genom brist på medel, starka
skäl tala för, att maximeringen av ifrågavarande bidrag upphäves. Riksdagen
bär därför bifallit motionärernas förslag i denna del.

” Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Beträffande motionärernas förslag om användandet av anvisat anslag folden
offentliga arbetsförmedlingen för understödjande av fackarbetsanvisningar
för kvinnlig sjukvårdspersonal får riksdagen erinra, att, då vid 1919
års lagtima riksdag förslag förelåg örn sjuksköterskebyråernas anslutning
till den offentliga arbetsförmedlingen i form av fackarbetsanvisningar, riksdagen
anföide, att fran såväl sjuksköterske- som läkarebåll bestämda invändningai
bliv it resta mot förslaget i fråga. I en gemensam skrivelse bade
Frediika Bremer-förbundets styrelse, stiftelsen Böda korsets sjuksköterskebem
och Svensk sjuksköterskeförening av 1910 uttryckt den åsikten, att en
sådan anordning vore »opraktisk» samt ägnad att »belt och hållet förrycka
detta grannlaga slag av arbetsförmedling». De påyrkade i stället, att vederbörande
godkända byråer skulle stå under ledning av medicinalstyrelsen
eller en särskild central organisation, sammansatt av på detta område prövade
krafter oell samverkande med respektive sjuksköterskeorganisationer.
Liknande mening, sammanfallande med medicinalstyrelsens och sakkunniges
tidigare yttranden, bade även kommit till uttryck från åtskilliga läkare.

Riksdagen kunde icke undgå att tinna, att, även örn vissa beaktansvärda
fördelar skulle ernås genom sjuksköterskebyråernas anslutning till den
offentliga arbetsförmedlingen, starka skäl dock kunde anföras emot att en
sådan fordran då uppställdes. Sjuksköterskebyråerna vore och syntes allt
framgent böra för de bos dem engagerade sköterskorna vara något belt
annat och mera än en blott oell bar arbetsförmedlingsanstalt. De borde
för dem verka med något av ett berns omtanke och handledning. En privatsköterska,
som icke bade stöd av en god sköterskebyrå, bade en synnerligen
osäker oell svår ställning. Och det syntes knappast kunna undgås, att en
byråernas subordination under den offentliga arbetsförmedlingen härutinnan
komme att inverka på ett mindre gynnsamt sätt.

Därest förbindelse de olika byråerna emellan upprättades genom tillkomsten
av en för deni gemensam central organisation, skulle sannolikt
utan nämnvärda kostnader ett lämpligt verkande organ för arbetskraftens
fördelning erhållas. Möjligen skulle såsom lämplig överledning kunna fungera
den av vederbörande departementschef då i utsikt ställda styrelsen för statens
skola för utbildning av distriktssköterskor eller delegerade ur denna,
kompletterad med representanter för sjuksköterskeorganisationerna. I varje
fall liyste riksdagen den övertygelsen, att det skulle bliva möjligt för Eders
Kungl. Majit att på ett lämpligt och billigt sätt organisera denna verksamhet
utan att anlita en utväg, som bade, bland annat, det emot sig, att den starkt
ogillades av dem, för vilkas räkning den närmast skulle inrättas och från
vilka intresserad medverkan med skäl borde kunna påräknas.

Med erinran örn vad sålunda i frågan förut förekommit och då riksdagen,
sorn icke kunnat undgå att tinna vissa av motionärerna nu anförda skäl
värda beaktande, icke anser sig kunna utan utredning från Eders Kungl.
Majis sida förorda motionärernas förslag i nu berörda del, förutsätter riksdagen
emellertid, att Eders Kungl. Majit ägnar spörsmålet förnyad uppmärksamhet.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

i

Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot det av Eders Kungl. Maj:t
äskade anslagsbeloppet, får riksdagen sålunda anmäla, att riksdagen i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag till offentliga arbetsförmedlingen
i riket m. m., att utgå enligt av riksdagen förordade ändrade
grunder, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 260,000
kronor.

7:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till yrkesinspektionens
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 195,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med 75,000
kronor.

För nästkommande budgetår bär med hänsyn till de ändamål, vilkas
kostnader för närvarande bestridas från anslaget, någon ändring i anslagsbeloppets
storlek ej synts påkallad. Den föreslagna höjningen är helt
föranledd av ifrågasatt utbrytning av kostnaderna för reseersättningar vid
yrkesinspektionen från femte huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar
och dessa kostnaders bestridande av nu ifrågavarande anslag.
Berörda kostnader hava uppskattats till 120,000 kronor.

Riksdagen, som ansett ur redovisningssynpunkt lämpligt och praktiskt,
att kostnaderna för reseersättningar vid yrkesinspektionen bestridas från
förevarande anslag, bär icke haft något att erinra mot storleken av det beräknade
anslagsbeloppet och har alltså till yrkesinspektionens verksamhet för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 195,000 kronor.

8:o) På grund av Eders Kungl. Majis därom gjorda framställning (punkt
10) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
föreningen för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra anslag av 6,000 kronor.

9:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 11)
har riksdagen till arbetsrådet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 59,600 kronor.

10:o) Med bifall till Eders Kungl. Majis förslag (punkt 12) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upplysningsverksamhet
i emigrationsfrågor. för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av

10,000 kronor.

Illo) Med bifall till Eders Kungl. Majis förslag (punkt 14) har riksdagen,
med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sociala verk och
inrättningar, underavdelningen arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd
m. m., uppförda ordinarie förslagsanslaget till Sveriges deltagande i den
internationella arbetsorganisationens konferens, under samma avdelning och
underavdelning med rubriken Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens
konferens m. m. uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 25,000
kronor.

12:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
15) har riksdagen till avveckling av statens byggnadsbyrå för budgetåret 1931
1932 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

13:o) Eders Kungl. Maj:! har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till riksförsäkringsanstaltens
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
förslagsanslag av 1,450,000 kronor.

Eders Kungl. Marits nu framlagda förslag åsyftar, bland annat, omreglering
av tre befattningar såsom tillfälliga ledamöter i anstalten. Dessa befattningar,
som nu uppehållas av tjänstemän i sekreterargraden (lönegraden B 24),
skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag förändras till befattningar å extra
stat, placerade i lönegraden B 28, med beteckning såsom ledamöter och byrådirektörer.
Vid bifall härtill skulle tre sekreterarbefattningar å extra stat
indragas.

I sammanhang med sistnämnda framställning har föreslagits, att befattningshavare,
som vid övergången innehar förordnande såsom tillfällig ledamot i anstalten,
må, därest han förordnas till ledamot och byrådirektör, berättigas att,
utan hinder av de i avlöningsreglementet stadgade inskränkningarna för placering
i löneklass, i den nya befattningen oavkortat räkna sig till godo förutvarande
tjänstetid såsom tillfällig ledamot.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen, har
riksdagen ansett sig böra bifalla.

Beträffande särskilt frågan örn uppflyttning i lönegrad av tre tillfälliga
ledamöter hos riksförsäkringsanstalten har riksdagen i likhet med statskontoret
och allmänna civilförvaltningens lönenämnd funnit tillräckliga skäl anförda för
att ifrågavarande befattningshavare erhålla en med hänsyn till deras ställning
såsom ledamöter av ämbetsverket och ledare av arbetgt å självständiga byråer
förbättrad ställning i lönehänseende. Riksdagen medgiver sålunda åtgärders vidtagande
i detta hänseende och har ej något att erinra emot vad Eders Kungl.
Majit härutinnan föreslagit.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till riksför säkring sanstaltens
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av

1,450,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 17) att till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 59,100 kronor.

Vad ifrågavarande anslag angår, har med hänsyn till ökad arbetsbalans
rådets arbetskrafter ansetts böra utökas nied ytterligare ett försäkringsråd.

I följd härav och andra angivna orsaker har anslaget föreslagits höjt i förhållande
till det för innevarande budgetår utgående beloppet.

Riksdagen har funnit Eders Kungl. Majits förevarande förslag till fyllest
motiverat och har alltså till för säkring srådets verksamhet för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 59,100 kronor.

15:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(punkt 18) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kostnader
enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete m. m., nu 255,000 kronor,
med 10,000 kronor till 265,000 kronor.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 19) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till dödsfallsersättning ar

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

9

i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

17:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 20)
har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares
försäkring, nu 60,000 kronor, nied 50,000 kronor till 110,000 kronor.

18:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag (punkt 21) angående det
ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.

19:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 23)
har riksdagen till pensionsstyrelsens verksamhet m. rn. för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra förslagsanslag av 660,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen
om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 45,800,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.

Mot Eders Kungl. Majits förevarande förslag, som står i överensstämmelse
med av pension sstyrelsen framlagda kalkyler rörande anslagets beräkning,
har riksdagen icke funnit skäl till erinran. Riksdagen får alltså anmäla, att
riksdagen

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 45,800,000 kronor;

dels ock medgivit, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.

21:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att medgiva,
att av det förslagsanslag, som för budgetåret 1931/1932 kunde komma att
beviljas till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen
örn allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit meddelas,
av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett .belopp av högst

100,000 kronor.

Allt sedan år 1914 hava varje år statsmedel ställts till pensionsstyrelsens
förfogande för vidtagande jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit
meddelades, av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Sedan
budgetåret 1923/1924 har årliga beloppet utgjort 100,000 kronor. Från och
med år 1921 hava för sådant ändamål kommit till användning jämväl överskottsmedel
ur pensionsförsäkringsfonden.

Denna pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet sönderfaller i två delar,
nämligen dels den s. k. individuella verksamheten, d. v. s. vård, yrkesutbildning
m. m. åt av styrelsen utsedda personer, vilka kunna väntas komma
att genom dylika åtgärder återvinna eller bibehålla arbetsförmågan, och dels

10

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

annan verksamhet, som avser att i pensionsförsäkringens intresse förebygga
och häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan.

Verksamheten i fråga skulle, på sätt av statsrådsprotokollet framgår, nu
utvidgas att omfatta kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna.

Beträffande frågan örn anslag till förevarande ändamål under nu löpande
budgetår anförde sistlidet års riksdag, att riksdagen anslöte sig till den av
departementschefen då uttalade uppfattningen, att avvikelse icke borde ske
från den av statsmakterna beträffande statens understödjande av ifrågavarande
verksamhet under senare åren intagna ståndpunkten. Anslagsbeloppet
—• 100,000 kronor — borde sålunda bestämmas i överensstämmelse med det
då föreliggande förslaget. Riksdagen ansåge sig dock böra ifrågasätta, huruvida
icke, vid jämförelse mellan sagda belopp och de medel, som för ändamålet
bestredes ur pensionsförsäkringsfonden, sistnämnda medel toges i anspråk
i allt för stor omfattning.

Vad anginge spörsmålet om användande av fondmedel för försöksverksamhet
på folktandvårdens område, framhöll riksdagen, att det syntes riksdagen
kunna ifrågasättas, huruvida icke genom utökning av pensionsstyrelsens
sjukvårdsverksamhet jämväl till detta område verksamheten ifråga måste
anses erhålla en alltför stor omfattning. Riksdagen förutsatte, att denna
fråga komme att prövas ej blott av de den 12 mars 1929 tillkallade sjukvårdssakkunniga
utan jämväl av pensionsutredningen.

Med hänsyn till den ståndpunkt, sistlidet års riksdag sålunda intog till
frågan örn utökning på pensionsförsäkringsfondens bekostnad av pensionsstyrelsens
sjukvårdande verksamhet, har riksdagen ansett det synnerligen
tvivelaktigt, huruvida pensionsförsäkringsfonden nu även bör anlitas för
kuratorsverksamhet vid vanförevården. Riksdagen har kommit till den uppfattningen,
att redan nu så stora belopp tagas ur fonden för pensionsstyrelsens
sjukvårdande verksamhet, att ett övervägande bör ske örn en proportionsvis
riktigare fördelning av kostnaderna härför mellan fonden och
riksstatsanslaget. Det torde ock kunna sättas ifråga, huruvida icke, örn
statsanslag överhuvudtaget må anses erforderligt till kuratorsverksamheten
vid vanförevården, medel böra för ändamålet anvisas under rubriken »vanföreanstalterna
».

Yad angår beloppet av de medel, som må utgå till åtgärder för förebyggande
och hävande av invaliditet under nästkommande budgetår, har
riksdagen ansett någon ändring av nu gällande maximibelopp icke böra ske.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att
riksdagen medgivit, att av det förslagsanslag, som för budgetåret 1931/1932
beviljats till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen
örn allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit meddelas,
av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp av högst

100,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

11

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att till ersättning
till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra förslagsanslag av 270,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande anslagsberäkning,
har alltså till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 270,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning till häradssicrivarna
för pension sfer teckning ar för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
förslagsanslag av 54,000 kronor.

24:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) angående anslag
till statens tvångsarbetsanstalter kommer riksdagen att framdeles meddela
sitt beslut.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för uppförande
och ombyggnad av bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö i
huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Å. Tengelin i augusti 1930
uppgjorda ritningar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 50,000 kronor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av i ärendet ingivna ritningar
och kostnadsförslag, har i likhet med departementschefen ansett en
utökning och förbättring av anstaltens bostadsbestånd påkallad. Lika med
departementschefen har riksdagen ock funnit anstaltsstyrelsens förslag innebära
en lämplig lösning av frågan örn ordnandet av anstaltens bostadsbehov.
Mot de beräknade kostnaderna synas skäl till erinran ej kunna framställas.

Riksdagen har alltså för uppförande och ombyggnad av bostadshus vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
A. Tengelin i augusti 1930 uppgjorda ritningar för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till utvidgning
av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 100,000 kronor.

För utförande av de av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna arbetena vid
Landskronaanstalten skulle för nästkommande budgetår erfordras följande

belopp:

installation av värmeledning i byggnaderna nr 3 och 19............ kr. 22,600

utförande av byggnadsarbeten å byggnaden nr 3 ........................ » 50,970

ombyggnad av den norra kurtinmuren framför byggnaden nr 4 » 16,500

utbyggnad av den nya kloakanläggningen....................................... » 4,715

tillägg för arvoden och oförutsedda utgifter ...... » 5,500

eller i avrundat tal 100,000 kronor.

Summa kronor 100,285,

12

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen
funnit sig böra medgiva, att arbetena i fråga komma till utförande
i enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit. Vad särskilt angår förslaget
till omändring av byggnaden nr 3 vid anstalten, vill riksdagen framhålla
den ur social synpunkt stora betydelsen av att de vid anstalten internerade
erhålla förbättrade bostadsförhållanden, en angelägenhet, som utgör
ett av de viktigare leden i strävandena att göra anstalten ifråga mera lämpad
för sitt ändamål.

Riksdagen har alltså till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landscrona
m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.

27:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till frälsningsarméns
räddningshem för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 10,000 kronor.

Med beaktande av ifrågavarande hems stora betydelse från samhällelig
synpunkt och enskilda funktionärers vid hemmen uppoffrande arbete har
riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen har alltså till frälsningsarméns räddningshem för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.

28:o) I fråga örn Eders Kungl. Majits förslag (punkt 33) angående anslag
till statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister kommer riksdagen att
framdeles meddela sitt beslut.

29:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till
restaurering av Yenngarns slott i huvudsaklig överensstämmelse med av
intendenten Ärland Noreen uppgjort, den 12 juli 1928 dagtecknat förslag
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 50,000 kronor.

Av den i förevarande ärende verkställda utredningen synes riksdagen till
fullo ådagalagt, att en restaurering av Yenngarns slott är av omständigheterna
påkallad såväl med hänsyn till önskvärdheten av att på ett värdigt
och betryggande sätt kunna bevara slottsbyggnaden som ock ur synpunkten
av de fördelar, en restaurering skulle medföra för den till Yenngarn förlagda
vårdanstalten. Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot storleken
av de beräknade kostnaderna, har alltså till restaurering av Yenngarns slott i
huvudsaklig överensstämmelse med av intendenten Ärland Noreen uppgjort,
den 12 juli 1928 dagtecknat förslag för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.

30:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 36) att till vissa
arbeten vid erkända alkoholistanstalten" Hemmet Älvgården i huvudsaklig

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

IO

O

överensstämmelse med ett av byggmästaren C. J. Palm uppgjort förslag för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 55,000 kronor.

Av utredningen i ärendet har riksdagen bibragts den uppfattningen, att
ifrågavarande anstalt, som i realiteten kan betraktas såsom en statsanstalt,
är behäftad med vissa brister, vilkas snara avhjälpande måste anses önskvärt.

Det nu framlagda förslagets realiserande skulle icke blott undanröja
bristerna i fråga utan vissa nödiga förbättringar skulle ock därigenom ernås.
Vidare skulle platsantalet vid anstalten ökas med 8 platser, vilket med hänsyn
till nu rådande brist på vårdplatser synes riksdagen välbehövligt. På
grund härav och då det torde få anses lämpligast, att arbetena utföras i ett
sammanhang, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslagom
medels anvisande för utförande av samtliga de arbeten, varom fråga är.

Vad beträffar anslagets storlek och villkoren för erhållande av medel från
anslaget, har riksdagen icke funnit något att erinra mot vad härutinnan föreslagits.
Riksdagen, som förutsätter, att all möjlig sparsamhet iakttages vid
arbetenas utförande, har alltså till vissa arbeten vid erkända alkoholistanstalten
Hemmet Åhgården i huvudsaklig överensstämmelse med ett av byggmästaren
C. J. Palm uppgjort förslag för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 55,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.

31 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att till statsinspektion
av fattigvård och barnavård för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har från och med år 1920 utgått med 49,650 kronor.
Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av ifrågasatt utbrytning
av resekostnaderna för statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter
från femte huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar
och deras bestridande av nu ifrågavarande anslag. Dessa kostnader hava
uppskattats till 45,000 kronor, och anslaget, som ansetts hädanefter böra
erhålla förslagsanslags karaktär, har på grund härav synts böra fixeras till

95,000 kronor.

Då riksdagen ansett det ur redovisningssynpunkt lämpligt, att kostnaderna
för rese- och traktamentsersättningar till statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter
bestridas från förevarande anslag, samt icke haft något att erinra
mot anslagets storlek och natur, får riksdagen sålunda anmäla, att
riksdagen till statsinspektion av fattigvård och barnavård för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att, med uteslutande
ur riksstaten av det under avdelningen sociala verk och inrättningar,
underavdelningen fattigvård och barnavård, upptagna ordinarie förslagsanslaget
till fattigvård och barnavård i allmänhet, under samma avdelning och underavdelning
med rubriken fattigvård i allmänhet uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 1,250,000 kronor.

14

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Enligt nu föreliggande förslag skulle förslagsanslaget till fattigvård och
barnavård i allmänhet uppdelas på tre ordinarie förslagsanslag. Från det
första — till fattigvård i allmänhet — skulle avföras statsverkets kostnader
enligt fattigvårdslagen samt för vissa speciella fattigvårdsändamål i Stockholm
och i vissa landsortskommuner. Från det andra — till barnavård i
allmänhet — skulle bestridas sådan ersättning, som enligt 63 § barnavårdslagen
skall i vissa fall lämnas kommun. Övriga kostnader, som nu utgå från
förstnämnda anslag, skulle bestridas från det tredje anslaget, som lämpligen
— efter det huvudsakliga ändamålet därmed — ansetts böra givas rubriken
fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen m. m. På
sistnämnda anslag ha synts böra avföras de ersättningar, som enligt fattigvårdskonventionen
kunna inflyta från grannländerna.

Summan av de tre anslagen har upptagits till 1,700,000 kronor eller samma
belopp som det, varmed anslaget till fattigvård och barnavård i allmänhet
är uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

Eders Kungl. Majlis under förevarande punkt och punkterna 39 och 40 i
statsrådsprotokollet framlagda förslag har riksdagen funnit sig böra bifalla
och får alltså anmäla, att riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det
underavdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen fattigvård
och barnavård, upptagna ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård
i allmänhet, under samma avdelning och underavdelning med rubriken
fattigvård i allmänhet uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 1,250,000 kronor.

33:o) Under hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts får
riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Majits förslag
(punkt 39) under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen
fattigvård och barnavård, med rubriken barnavård i allmänhet uppfört ett ordinarie
förslagsanslag av 150,000 kronor.

34:o) Under hänvisning till vad under punkt 32 anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen på grund av Eders Kungl. Majits förslag (punkt 40)
under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen fattigvård
och barnavård, med rubriken fattigvård och barnavård enligt den nordiska
fattigvårdskonventionen m. m. uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 300,000
kronor.

35:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård för lappar, nu 100,000
kronor, med 200,000 kronor till 300,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård för
lappar, nu 100,000 kronor, med 200,000 kronor till 300,000 kronor.

36:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt
42) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra anslag av 16,500 kronor.

37:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 43)
har riksdagen till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

15

38:o) Eders Kungl. Majit har i riksstaten uppfört ordinarie anslaget till
barnhusen nied oförändrat belopp, 115,830 kronor.

Beträffande detta anslag kommer riksdagen att framdeles meddela sitt
beslut.

39:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 44) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 480,000 kronor, med

30,000 kronor till 510,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Majits förslag,
har alltså höjt det ordinäre förslagsanslaget till slcyddsuppfostran, nu 480,000
kronor, med 30,000 kronor till 510,000 kronor.

40:o) Eders Kungl. Majit har förslagit riksdagen (punkt 45) att till inspektions-
och upplysningsarbete med avseende å spädbarns- och förlossningshem
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för vartdera av sistförflutna och
innevarande budgetår anvisat extra anslag å 3,000 kronor.

Enligt vad av utredningen i ärendet framgår, har av det för budgetåret
1929/1930 anvisade anslaget ett belopp å 2,407 kronor 20 öre tagits i anspråk.
Detta belopp har i enlighet med föreskrifterna i brev den 27
juli 1929 och den 21 februari 1930 använts till dagarvoden för de sociala
experterna, kostnader för telefonsamtal, skrivmaterial, tryckning av blanketter
och utskrift av rapporter, ävensom till upprättande av ett kortregister m. m.
Rese- och traktamentskostnaderna för de sociala experterna under budgetåret
1929/1930 har enligt brevet den 27 juli 1929 utgått ur femte huvudtitelns
förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar samt belöpt sig till
2,284 kronor 84 öre. Den medicinskt-hygieniska kontrollen åter har i regel
utförts av förste provinsialläkarna i samband med tjänsteresor.

Med hänsyn till de skäl, som nu anförts till stöd för fortsatt anslag för
förevarande verksamhet, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Majits förslag och får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till inspektions- och upplysningsarbete med avseende
å spädbarns- och förlossningshem för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 3,000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

41 :o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag (punkt 46) angående ordinarie
avlönings- och omkostnadsstat för medicinalstyrelsen samt ordinarie förslagsanslaget
till samma ämbetsverk kommer riksdagen att framdeles meddela
sitt beslut.

42:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 47)
har riksdagen till sinnessjuknämnden för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra förslagsanslag av 13,200 kronor.

16

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

43:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
48) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
statens farmaceutislca laboratorium för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 24,500 kronor.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att

dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 januari 1932
till 316;

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för
förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas från och med
budgetåret 1931/1932;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 3,023,500 kronor, med 41,000 kronor till 3,064,500
kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som avser fullföljande, ehuru i
långsammare tempo än hittills varit fallet, av 1916 års provinsialläkardistriktskommittés
på sin tid framlagda plan, såvitt densamma rör totala antalet
ordinarie provinsialläkardistrikt, har riksdagen ansett sig böra bifalla och
får alltså anmäla, att riksdagen,

dels bestämt antalet provinsialläkare från och med den 1 januari 1932
till 316;

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 3 januari 1931 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932;

dels och höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, nu 3,023,500 kronor, med 41,000 kronor till 3,064,500 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att under avdelningen
medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
medicinalstyrelsen med dithörande stater, med rubriken reseersättningar vid
provinsialläkarstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 140,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till allmän hälso- och sjukvård var i riksstaten
för budgetåret 1926/1927 upptaget till 850,000 kronor men blev för
budgetåret 1927/1928 nedsatt till 800,000 kronor. Med sistnämnda belopp
har anslaget jämväl uppförts för vart och ett av de därpå följande budgetåren.

Enligt riksräkenskapsverkets räkenskaper hava nettoutgifterna under ifrågavarande
anslag för budgetåret 1929/1930 uppgått till 832,101 kronor 31 öre.

Krån nämnda anslag bestridas utgifter till en mångfald olika ändamål.
Med hänsyn till den härav följande svårigheten att överblicka anslagets användning
har nu föreslagits uppdelning av anslaget, allt efter de huvudsakliga
ändamål, som därmed tillgodoses.

Därvid har ansetts, att kostnaderna för könssjukdomarnas bekämpande,
vilka kostnader utgöra huvuddelen av de på anslaget bokförda utgifterna
och samtidigt bilda en från andra utgifter väl avgränsad grupp, lämpligen
böra utgå av ett särskilt, för dessa kostnader avsett förslagsanslag, benämnt
åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. Beloppet av nämnda anslag

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

17

Ilar med hänsyn till det belopp, vartill ifrågavarande kostnader under det
senast gångna budgetåret uppgått, synts kunna upptagas till 690,000 kronor.
Medelbeloppet av ifrågavarande kostnader under de tre sist förflutna budgetperioderna
hava enligt medicinalstyrelsen utgjort omkring 698,000 kronor.

Vidare bestridas för närvarande från anslaget till allmän hälso- och sjukvård
till största delen kostnaderna för reseersättningar vid provinsialläkarstaten.
Sålunda vitbetalades, såvitt av verkställd utredning framgår, under
budgetåret 1929/1930 genom länsstyrelserna omkring 114,250 kronor för
tjänsteförrättningar, i allmän hälso- och sjukvård, företagna huvudsakligen
av läkare vid nämnda stat. I anslutning härtill och med inberäknande av
de utgifter för ifrågavarande ändamål, vilka — ander budgetåret 1929/1930
uppgående till 33,338 kronor — för närvarande bestridas från det under
femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,
har det föreslagna anslaget till reseersättningar vid provinsialläkarstaten
synts böra upptagas till förslagsvis 140,000 kronor. Motsvarande
minskning kommer givetvis att inträda i utgifterna å anslaget till rese- och
traktamentspenningar.

Vad slutligen angår de övriga kostnader, som för närvarande utgå av
allmänna hälso- och sjukvårdsanslaget, har föreslagits, att för bestridande av
desamma uppföres ett förslagsanslag av 25,000 kronor, benämnt kostnader i
övrigt för allmän hälso- och sjukvård. Summan av de tre nya anslagen
kommer alltså — oberäknat överflyttningen av ett till 30,000 kronor beräknat
belopp från anslaget till rese- och traktamentspenningar — att bliva

825,000 kronor eller 25,000 kronor mera än det nuvarande anslaget till
allmän hälso- och sjukvård, en höjning, som är påkallad av den förut omnämnda
överbelastningen å sistnämnda anslag.

Det förslag till uppdelning av det ordinarie förslagsanslaget till allmän
hälso- och sjukvård, som sålunda framlagts, har synts riksdagen väl gagna
det avsedda syftet att möjliggöra en bättre översikt över den huvudsakliga
fördelningen å olika ändamål av här ifrågavarande utgifter.

Vad angår beräkningen av förevarande och de under punkterna 74 och 75
här nedan omförmälda anslagen till åtgärder mot utbredning av könssjukdomar
och till kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård, har riksdagen
icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts därutinnan framlagda
förslag. Icke heller i övrigt har Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet
givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså under denna punkt anmäla, att riksdagen under avdelningen
medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
medicinalstyrelsen med dithörande stater, med rubriken reseersättningar vid
provinsialläkarstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 140,000 kronor.

46:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 51)
har riksdagen till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 5 A. eoo 3i 2

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1931 /1932 anvisat
ett extra anslag av 3,600 kronor.

48:o) I enlighet nied Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 53) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

49:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utbildning skurs för
rättsobducenter för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus på
följande sätt:

I. Läk ar per sonat.

Befattning.

Lönegrad.

13 överläkare av l:a klass .................

15 förste läkare....................................

4 överläkare av 2:a klass ..................

14 överläkare av 3:e klass .................

31 andre läkare ....................................

1 läkare vid Visby sinnessjukhus ...

B 29
B 28
B 28
B 27
B 26
B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass ...
9 sysslomän av 2:a klass ...
7 sysslomän av 3:e klass ...

15 bokhållare .......................

19 kassörer ...........................

10 kameralbiträden ................

13 kanslibiträden .................

2 kontorsbiträden ...............

B 24
B 22
B 21
B 15
B 11
B 8
B 7
B 4

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass ...

24 förestånderskor av l:a klass......

18 uppsyningsmän av 2:a klass ...

144 Överskötare ................................

30 förestånderskor av 2:a klass ...

867 skötare .......................................

267 översköterskor .........................

B 14
B 12
B 10
B 8
B 7
B 6
B 6
B 3

1,027 sköterskor

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 19

IV. Ekonomipersonal.

Befattning. Lönegrad.

11 maskinmästare av l:a klass................................................................ B 14

7 maskinmästare av 2:a klass................................................................ B 12

8 befallningsmän ............................................................... B 10

29 hantverksföreståndare av lia klass...................................................... B 10

16 maskinister av Ira klass..................................................................... B 10

17 trädgårdsmästare.................................................................................. B 10

102 hantverksföreståndare av 2:a klass...................................................... B 8

20 maskinister av 2:a klass........................................... B 8

13 köksförestånderskor av lia klass ........................................................ B 7

10 magasinsföreståndare .......................................................................... B 7

18 arbetsförestånderskor .......................................................................... B 6

12 bageriförestånderskor ......................................................................... B 6

10 chaufförer................................................................................................ B G

15 eldare av l:a klass ............................................................................... B 6

6 förmän i trädgård och jordbruk .................................... B 6

90 hantverkare..............:........................................................................... B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass........................................................ B 6

19 post- och stadsbud........................................................................ B 6

16 tvättförestånderskor av l:a klass ......................................................... B 6

81 eldare av 2:a klass.............................................................................. B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ...................................... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska......................................... B 5

22 yttre nattvakter....................................................................................... B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska ...................................... B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass........................................................ B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska.......................................... B 3

35 sömmerskor eller väverskor.................................................................. B 3

Anni. Under tiden 1 juli—31 december 1931 skall antalet skötare utgöra
821 och antalet sköterskor vara 943.

dels godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från
och med budgetåret 1931/1932:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 8,525,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................. 800,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsan
slag....................................................................................................

2,600,000

20

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

B. Omkostnadsstat- Kronor.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag.. 10,200,000
Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag
........................................................................................... 160,000

Summa kronor 22,285,000

dels oell nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus,
nu 10,300,000 kronor, med 100,000 kronor till 10,200,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande delvis är beroende på
det väckta spörsmålet örn inskränkning av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen
vid statens sinnessjukhus, har riksdagen först till behandling
upptagit denna fråga.

I avseende härå bör framhållas, att med hänsyn till de å sinnessjukhusen
intagnas tillstånd och den omständigheten, att nämnda sjukhus äro så gott
som ständigt överbelagda, den därstädes anställda personalens tjänstgöring
måste anses vara av så säregen beskaffenhet, att härav kan motiveras en viss
begränsning äv tjänstgöringstiden. På grund härav och då riksdagen icke
haft något att erinra mot de av departementschefen framlagda grunderna
för en sådan begränsning, har riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget
härutinnan.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn ändringar i antalet ordinarie befattningar
vid sinnessjukhusen och beträffande beräkningen av de särskilda
anslagsposterna i staten för samma sjukhus har riksdagen likaledes bifallit.

Då riksdagen icke heller haft något att erinra mot vad Eders Kungl.
Maj:t i övrigt föreslagit under förevarande punkt, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus på
följande sätt:

I. Lärarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

13 överläkare av l:a klass ........................................................................... B 29

15 förste läkare.......................................................................................... B 28

4 överläkare av 2:a klass ........................................................................... B 28

14 överläkare av 3:e klass.......................................................................... B 27

31 andre läkare........................ B 26

1 läkare vid Visby sinnessjukhus .......................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass ......................................................................... B 24

9 sysslomän av 2:a klass .......................................................................... B 22

7 sysslomän av 3:e klass ........................................................................... B 21

15 bokhållare ............................................................................................... B 15

19 kassörer .................................................................................................. B 11

10 kameralbiträden....................................................................................... B 8

13 kanslibiträden .......................................................................................... B 7

2 kontorsbiträden ....................................................................................... B 4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 21

lil. Sjukvårdspersonal

Befattning.

18 uppsyningsman av Ira klass ........................

24 förestånderskor av lia klass ........................

18 uppsyningsman av 2:a klass ........................

144 Överskötare,....................................................

30 förestånderskor av 2:a klass ........................

867 skötare ...........................................................

267 översköterskor ................................................

1,027 sköterskor......................................................

IV. Ekonomipersonal.

11 maskinmästare av lia klass..................................

........ B

14

7 maskinmästare av 2:a klass ...................................

......... B

12

8 befallningsmän ........................................................

......... B

10

29 bantverksföreståndare av l:a klass ......................

......... B

10

16 maskinister av lia klass.........................................

........ B

10

17 trädgårdsmästare.....................................................

......... B

10

102 bantverksföreståndare av 2:a klass .......................

......... B

8

20 maskinister av 2:a klass........................................

......... B

8

13 köksförestånderskor av l:a klass ..........................

......... B

7

10 magasinsföreståndare..............................................

........ B

7

18 arbetsförestånderskor...............................................

......... B

6

12 bageriförestånderskor...............................................

......... B

6

10 chaufförer...............................................................

........ B

6

15 eldare av lia klass..................................................

B

6

6 förmän i Brädgård och jordbruk ..........................

......... B

6

90 hantverkare ..............................................................

......... B

6

6 köksförestånderskor av 2:a klass .........................

......... B

6

19 post- och stadsbud..................................................

......... B

6

16 tvättförestånderskor av l:a klass ..........................

.................

......... B

6

81 eldare av 2:a klass..................................................

......... B

5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ........

......... B

5

15 närmaste biträden till köksförestånderska..........

........ B

5

22 yttre nattvakter ...................................................

......... B

5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska........

......... B

3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass.........................

........ B

3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska...........

B

3

35 sömmerskor eller väverskor...................................

....... B

3

Anm. Under tiden 1 juli—31 december 1931 skall antalet skötare utgöra
821 och antalet sköterskor vara 943.

dels godkänt följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från
och med budgetåret 1931/1932:

Lönegrad.

..... B 14

..... B 12

..... B 10

..... B 8

..... B 7

..... B 6

..... B 6

..... B 3

22

Riksdagens skrivelse Nr B A.

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 8,525,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................. 800,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 2,600,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag 10,200,000
Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag
...................................................................... 160,000

Summa kronor 22,285,000

dels och nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus, nu

10,300,000 kronor, med 100,000 kronor till 10,200,000 kronor.

öko) Eders Kungl. Hajd har föreslagit riksdagen (punkt 57) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 760,000
kronor, med 60,000 kronor till 820,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot beräkningen av förevarande
och de under de två närmast följande punkterna begärda anslagen till anstalter
för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, samt till epileptikeranstalter.

Riksdagen får alltså under denna punkt anmäla, att riksdagen höjt det
ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 760,000
kronor, med 60,000 kronor till 820,000 kronor.

52:o) Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen på grund av Eders Kungl. Majrts
därom gjorda framställning (punkt 58) höjt det ordinarie förslagsanslaget till
anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 820,000 kronor,
med 30,000 kronor till 850,000 kronor.

53:o) Under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkt 51, får riksdagen
anmäla, att riksdagen i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 59) höjt det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,
nu 175,000 kronor, med 45,000 kronor till 220,000 kronor.

54:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 60) att för budgetåret
1931/1932 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,600 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett
extra förslagsanslag av 31,200 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag. Emellertid vill riksdagen på given anledning hava uttalat,
att riksdagen förutsätter, att, därest på grund av elevantalets nedgång viss
reducering av anstaltspersonalen anses böra äga rum, undersökning göres,
huruvida icke sålunda övertalig personal lämpligen kan beredas anställning
å annan anstalt.

23

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 anvisat
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,600 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 31,200 kronor.

55:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för budgetåret
1931/1932 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,900 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett
extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förevarande förslag har icke föranlett någon erinran
från riksdagens sida. Yad riksdagen under nästföregående punkt anfört
rörande undersökning örn beredande av annan anställning åt av viss anledning
eventuellt övertalig personal gäller emellertid även beträffande den vid nu
ifrågavarande anstalt befintliga personalen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 anvisat
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,900 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 7,000 kronor.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 62) har riksdagen
nedsatt det ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska,
nu 23,500 kronor, med 3,500 kronor till 20,000 kronor.

57:o) I överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit föreslagit (punkt 63)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 3,000 kronor.

58:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 64) att
I, dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
1,000,000 kronor;

dels medgiva, att från nämnda anslag må av Eders Kungl. Majit beviljas
till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn ej mindre till fullbordande
av vissa i statsrådsprotokollet angivna arbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett
byggnadsbidrag av högst 207,200 kronor än även för den del av tiden 1 juli—
30 september 1931, varunder till statligt driftkostnadsbidrag berättigade vårdplatser
inom paviljong II vid sanatoriet på grund av utförandet av nyssnämnda
arbeten icke kunnat vara belagda, ett evakueringsbidrag till belopp av 2 kronor
75 öre för varje dylik obelagd vårdplats och dag; samt

till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av vissa arbeten vid
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Rarkakra ett byggnadsbidrag av
högst 18,784 kronor 25 öre;

dels ock föreskriva, att här omförmälda statsbidrag skola utgå, byggnadsbidragen
i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande anslag till uppförande

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter stadgade grunderna och evakueringsbidraget
i tillämpliga delar i huvudsaklig enlighet med de beträffande anslag
till bidrag till driftkostnaderna för dylika anstalter gällande grunderna
samt såväl byggnadsbidragen som evakueringsbidraget på de närmare villkor i
övrigt, som må av Eders Kungl. Majit bestämmas;

II. med ändring av vad 1929 års riksdag bestämt i fråga örn bidrag till byggnadsarbeten
vid Styrsö kustsjukhus

dels medgiva, att Eders Kungl. Majit må från anslag till nämnda ändamål
bevilja föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt för utförande
i huvudsaklig anslutning till ett i statsrådsprotokollet återgivet, av föreningen
med skrivelse den 29 september 1930 avgivet förslag av vissa i förslaget angivna
arbeten vid nämnda sjukhus ett byggnadsbidrag av högst 368,100 kronor;

dels föreskriva, att av nämnda bidrag må, successivt i mån av arbetenas utförande
på sätt medicinalstyrelsen förordat, utgå före den 1 juli 1932 högst
223,987 kronor samt före den 1 juli 1933 ytterligare högst 144,113 kronor.;

dels ock förklara, att för åtnjutande av ifrågavarande bidrag i övrigt skola
gälla de särskilda villkor och föreskrifter, som må av Eders Kungl. Majit
bestämmas.

Vad först angår Eders Kungl. Majlis förslag ifråga örn byggnadsbidrag för
arbeten vid kustsanatoriet vid Apelviken, har riksdagen i likhet med departementschefen
ansett de föreslagna förändringarna i planen till ombyggnadsarbetena
vid sanatoriet ifråga innebära sådana förbättringar, att riksdagen
ansett sig, trots de härav föranledda merkostnaderna, icke böra motsätta sig
ifrågavarande förslag. Riksdagen medgiver sålunda, att av anslaget till bidrag
till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter må till föreningen
för kustvård åt skrofulösa barn utgå ett byggnadsbidrag å högst 207,200
kronor. Då samma skäl, som föranledde beslutet örn evakueringsbidrag för
budgetåret 1930/1931, måste anses gälla även i nu föreliggande fall, vill riksdagen
ock bifalla förslaget i denna del.

Eders Kungl. Maj :t har vidare hemställt örn riksdagens medgivande att från
det anslag, varom fråga är, till föreningen för skrofulösa barns vård bevilja ett
byggnadsbidrag av högst 18,784 kronor 25 öre för utförande av vissa arbeten
vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra. Mot förslaget härutinnan
har riksdagen icke haft något att erinra.

Vidkommande förslaget örn byggnadsbidrag åt föreningen för vård av
skrofulösa barn vid havskuranstalt för utförande av vissa arbeten vid Styrsö
kustsjukhus har riksdagen icke utan tvekan ansett sig böra bifalla detsamma.
Då emellertid riksdagen, som förutsätter, att förslaget realiseras på sätt nu förordats,
och att ytterligare statsbidrag för utvidgning av sjukhuset ej må ifrågakomma,
funnit förslaget kunna anses ur sjukvårdssynpunkt praktiskt och
lämpligt, har riksdagen icke velat motsätta sig förslaget ifråga.

Vad slutligen angår Eders Kungl. Majlis förslag ifråga örn beräkningen av
anslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
har riksdagen ansett sig böra godtaga. Eders Kungl. Majits förslag
härutinnan.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

25

Då riksdagen i övrigt ej haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

I. dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberjculossjulcvårdsanstalter
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av
1,000,000 kronor;

dels medgivit, att från nämnda anslag må av Eders Kungl. Maj:t beviljas

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn ej mindre till fullbordande
av vissa i statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 januari 1931 angivna
arbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett byggnadsbidrag av högst 207,200
kronor än även för den del av tiden 1 juli—30 september 1931, varunder till
statligt driftkostnadsbidrag berättigade vårdplatser inom paviljong II vid
sanatoriet på grund av utförandet av nyssnämnda arbeten icke kunnat vara
belagda, ett evakueringsbidrag till belopp av 2 kronor 75 öre för varje dylik
obelagd vårdplats och dag; samt

till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av vissa arbeten
vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett byggnadsbidrag
aA'' högst 18,784 kronor 25 öre;

dels och föreskrivit, att här omförmälda statsbidrag skola utgå, byggnadsbidragen
i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande anslag till uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter stadgade grunderna
och evakueringsbidraget i tillämpliga delar i huvudsaklig enlighet med de
beträffande anslag till bidrag till driftkostnaderna för dylika anstalter gällande
grunderna samt såväl byggnadsbidragen som evakueringsbidraget på de närmare
villkor i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas;

II. med ändring av vad 1929 års riksdag bestämt i fråga om bidrag till
byggnadsarbeten vid Styrsö kustsjukhus

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må från anslag till nämnda ändamål
bevilja föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt för utförande
i huvudsaklig anslutning till ett i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 3 januari 1931 återgivet, av föreningen med skrivelse den 29
september 1930 avgivet förslag av vissa i förslaget angivna arbeten vid
nämnda sjukhus ett byggnadsbidrag av högst 368,100 kronor;

dels föreskrivit, att av nämnda bidrag må, successivt i mån av arbetenas
utförande på sätt medicinalstyrelsen förordat, utgå före den 1 juli 1932 högst
223,987 kronor samt före den 1 juli 1933 ytterligare högst 144,113 kronor;

dels ock förklarat, att för åtnjutande av ifrågavarande bidrag i övrigt skola
gälla de särskilda villkor och föreskrifter, som må av Eders Kungl. Maji
bestämmas.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,
nu 4,300,000 kronor, med 100,000 kronor till 4,400,000 kronor.

I samband med Eders Kungl. Majis förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två inom riksdagen väckta likalydande motioner,
I: 74 och II: 146, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till 2 § i

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

kungl, kungörelsen den 28 juni 1918 enligt dess lydelse i kungl, kungörelsen
den 11 april 1924 måtte göras följande tillägg:

»Där anstalt är i första liand avsedd för sjuka, tillhörande viss eller vissa
kommuner eller visst landstingsområde, må hinder för statsbidrags åtnjutande
ej föranledas av den omständigheten att vårdavgift för person från
annan ort utgår med högre belopp än ovan sägs.»

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag angående beräkningen för nästkommande
budgetår av ifrågavarande anslag har icke föranlett erinran från
riksdagens sida.

Yad angår det motionsvis väckta yrkandet, innebär detsamma, såsom av
motionerna framgår, en fråga örn rätta tolkningen av Eders Kungl. Maj:ts
cirkulär den 12 december 1930 angående den ersättning, som enligt de i
51 § fattigvårdslagen angivna grunder skall utgå för patientvård vid vissa
anstalter. Riksdagen förutsätter, att, därest ett klarläggande av de av motionärerna
angivna bestämmelserna kunna befinnas av behovet påkallade, åtgärder
härutinnan komma att i vederbörlig ordning vidtagas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till driftkostnaderna för tuherkulossjukvåirdsanstalter, nu

4.300.000 kronor, med 100,000 kronor till 4,400,000 kronor.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till folksanatorierna för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 150,000 kronor.

61 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att till understödjande
av dispensärverksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
förslagsanslag av 480,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har alltså till understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 480,000 kronor.

62:o) På. grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till behandling av medellösa lupuspatienter
från landsorten, nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor till 50,000 kronor.

63:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
69) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till radiumhemmets i
Stockholm klinik, nu 25,000 kronor, med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till bidrag
till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 400,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Majits förslag
och har alltså till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av

400.000 kronor.

65:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 71) har riksdagen
till bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra förslagsanslag av 800,000 kronor.

27

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

66:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 72) att till bidrag
till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Mot beräkningen av nu ifrågavarande anslag har riksdagen icke funnit
skäl till erinran.

Riksdagen har alltså till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000
kronor.

67:o) På grund av Eders Kungl. Majits förslag (punkt 73) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag till driften
av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 750,000 kronor.

68:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 74) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalter, nu 160,000 kronor,
med 40,000 kronor till 200,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot beräkningen av förevarande
och de under de tre nästföljande punkterna omförmälda anslagen, får riksdagen
alltså under denna punkt anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie
förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalter, nu 160,000 kronor, med 40,000
kronor till 200,000 kronor.

69:o) Under hänvisning till vad riksdagen under närmast föregående punkt
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till polikliniker vid vanföreanstalter, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till

20.000 kronor.

70:o) Under åberopande av vad riksdagen under punkt 68 anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till skol- och
uppfostra g shem för vanföra, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till 80,000
kronor.

71:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 68 anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till yrkesskolor
för vanföra m. m., nu 150,000 kronor, med 25,000 kronor till 175,000
kronor.

72:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 79) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, nu

130.000 kronor, med 20,000 kronor till 150,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Majits förslag
och har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor
för vanföra jämte vårdare, nu 130,000 kronor, med 20,000 kronor till 150,000
kronor.

73:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 80) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till Eugeniahemmet för
budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

74:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 45 här ovan anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen, i enlighet med vad Eders Kungl.
Majit föreslagit (punkt 81), med uteslutande ur riksstaten av det under av -

28

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

delningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen hälsovård
i allmänhet upptagna ordinarie förslagsanslaget till allmän hälso- och
sjukvård, under samma avdelning och underavdelning med rubriken åtgärder
mot utbredning av könssjukdomar uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 690,000
kronor.

75:o) Under åberopande av vad riksdagen anfört under punkt 45 här ovan,
får riksdagen anmäla, att riksdagen på grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 82) under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården,
underavdelningen hälsovård i allmänhet med rubriken kostnader i övrigt för
allmän hälso- och sjukvård uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 25,000 kronor.

76:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen
till lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

77:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 84) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bidrag för anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra förslagsanslag av 220,000 kronor.

78:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 85)
har riksdagen till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret 1931/1932
anvisat ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

79:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 86) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag till avlöning
åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.

80:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 87) att till dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majits
förslag, har alltså till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

Silo) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 89) att till förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förevarande förslag bär icke givit riksdagen anledning
till erinran, och riksdagen har alltså till förbättrad sjukvård inom rikets
ödemarksområden för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 120,000 kronor.

82:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 90) att till sjuktransporter
med flygplan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
har alltså till sjuktransporter med flygplan för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

83:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 91) att till
stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser m. m. för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 6,400 kronor.

Riksdagons skrivelse Nr 5 A.

29

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag Ilar riksdagen bifallit, och riksdagen
har alltså till stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser
m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 6,400 kronor.

84:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 92) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m.
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

85:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 93) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie
avlöningsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas från och
med budgetåret 1931/1932;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid
länsstyrelserna, nu 4,073,600 kronor, med 11,500 kronor till 4,062,100 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Majit föreslagit
under förevarande punkt, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 3 januari 1931 förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat för
befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas från och med budgetåret
1931/1932;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid
länsstyrelserna, nu 4,073,600 kronor, med 11,500 kronor till 4,062,100 kronor.

86:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 94) att under
avdelningen Överståthållarämbetet och landsstaten med rubriken reseersättningar
till landshövdingarna och befattningshavare vid länsstyrelserna uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor.

Kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar åt landshövdingarna och
befattningshavare vid länsstyrelserna hava hittills bestritts från femte huvudtitelns
ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

Då uppförandet av ett särskilt anslag för omförmälda ändamål synts riksdagen
välbetänkt, får riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot anslagsbeloppets
storlek, alltså anmäla, att riksdagen under avdelningen Överståthållarämbetet
och landsstaten med rubriken reseersättningar till landshövdingarna
och befattningshavare vid länsstyrelserna uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 100,000 kronor.

87:o) Enligt Eders Kungl. Majits förslag till riksstat har det ordinarie
förslagsanslaget till fögderiförvaltningarna för budgetåret 1931/1932 upptagits
med oförändrat belopp, 2,350,000 kronor.

Vid an mi il an av förevarande anslagsbehov för nästkommande budgetår
har departementschefen till behandling upptagit frågan örn beviljande av
personligt lönetillägg åt vissa tillförordnade landsfiskaler.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två inom riks -

30

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dagen väckta likalydande motioner, I: 71 och II: 110, vari hemställts, att
riksdagen ville besluta, att det till landsfiskalerna utgående förvaltningsbidraget
skall från och med budgetåret 1931/1932 höjas med 600 kronor till
1,100 kronor, samt i anledning härav bevilja erforderligt anslag.

Yad angår den väckta frågan örn personligt lönetillägg åt vissa tillförordnade
landsfiskaler, har riksdagen på de av departementschefen anförda
skälen ansett sig böra medgiva, att sådant tillägg beviljas i enlighet med
vad departementschefen därom närmare anfört. Då fråga endast är örn att
bereda vissa tillförordnade befattningshavare ett sådant tillägg till lönen,
vilket i form av ålderstillägg skulle tillkommit vederbörande, därest han
varit ordinarie innehavare av befattningen, torde åtgärden icke vara ägnad
att försvåra genomförandet av en blivande lönereglering.

Det i motionerna framställda yrkandet åter örn förhöjt förvaltningsbidrag
till landsfiskalerna har riksdagen ansett sig icke kunna bifalla. Ett bifall
till nämnda yrkande skulle nämligen medföra en förändring i de med ordinarie
landsfiskal^ än st förenade löneförmånerna, vilket måste anses olämpligt
med hänsyn till att omorganisation av landsfiskalstjänsterna och definitiv
lönereglering för de befattningshavare, varom här är fråga, är att förvänta.
Riksdagen vill emellertid hava uttalat önskvärdheten av att sistnämnda
två frågor snarast måtte föreläggas riksdagen för avgörande.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till fögderiförvaltningarna med oförändrat belopp, 2,350,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,
nu 270,000 kronor, med 20,000 kronor till 290,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättningar
vid fögderiförvaltningarna, nu 270,000 kronor, med 20,000 kronor till

290,000 kronor.

89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 96) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra anslag av 200 kronor.

90:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 97) att till ersättning
åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 130,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser, bland annat, att kostnaderna
för rese- och traktamentsersättningar till lappfogdar och lapptillsyningsmän,
vilka kostnader hittills bestritts från femte huvudtitelns anslag till rese- och
traktamentspenningar, skulle från och med nästa budgetår utbrytas från sistnämnda
anslag och överföras till anslaget till ersättning åt lappfogdar m. m.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla förslaget örn överförande till ifrågavarande
anslag av kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar till lappfogdar
och lapptillsyningsmän. Till följd härav torde anslaget, såsom ock föreslagits,
böra erhålla förslagsanslags karaktär.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 31

Mot beräkningen av anslagets storlek bär riksdagen icke funnit skäl till erinran.

Riksdagen har alltså till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.

Polisväsendet.

91:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 98) att till polisväsendet
i riket för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

2.290.000 kronor.

Vad Eders Kungl. Majit i skilda hänseenden föreslagit riksdagen under
förevarande punkt, bar riksdagen funnit sig böra i allt väsentligt bifalla.

Endast i ett hänseende bar riksdagen ansett sig böra vidtaga en avvikelse
från Eders Kungl. Majits förslag. Detta gäller ersättningen av statsmedel
till Stockholms stad för pension åt polisskolans föreståndare, fjärde polisintendenten
V. Ekström.

Vad denna fråga angår, vill riksdagen först och främst framhålla, att det
härför avsedda beloppet, 10,000 kronor, torde vara avsevärt för högt. Emellertid
lärer i varje fall något särskilt belopp för ändamålet icke böra beräknas,
innan storleken av pensionen och ersättningen i vederbörlig ordning
bestämts. På grund härav har riksdagen ansett sig icke kunna godtaga
förslaget, att ifrågavarande belopp nu inräknas i anslaget.

I detta sammanhang vill riksdagen hava uttalat, att det, med hänsyn,
bland annat, till den korta tid — allenast något över 5 år — Ekström
tjänstgjort som föreståndare för polisskolan, framstår för riksdagen såsom
uppenbart, att gottgörelse av statsmedel icke rimligen bör beredas staden
för hela det belopp, Ekström av denna tillerkännes i pension. Det synes
riksdagen riktigt och skäligt, att vid avgörande av frågan örn den utsträckning,
i vilken pensionen bör ersättas staden, hänsyn tages till förhållandet
mellan den tid, Ekström innehaft befattningen såsom föreståndare för polisskolan,
och den tid, han i övrigt varit i Stockholms stads tjänst.

Riksdagen har således funnit sig böra företaga en nedsättning med

10.000 kronor av det nu äskade anslaget till polisväsendet i riket.

En dylik beskärning av anslaget utgör emellertid naturligtvis ej hinder
för att, därest så skulle påkallas, redan under nästkommande budgetår från
anslaget, vilket har förslagsanslags karaktär, utbetalas vederbörligen bestämd
gottgörelse i ifrågavarande hänseende. Till den sålunda bestämda ersättningen
torde sedermera vid uppgörande av kommande budgetförslag hänsyn
böra tagas.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen till polisväsendet i riket för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra förslagsanslag av 2,280,000 kronor.

92:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 99) att till vissa
ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 950,000 kronor.

32

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har
riksdagen icke funnit skäl till erinran.

Riksdagen har alltså till vissa ersättningar åt befattningshavare vid pollock
åklagarväsendet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 950,000 kronor.

93:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 101) att till utbildningskurs
i kriminalteknik m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
förslagsanslag av 40,000 kronor.

Riksdagen har medgivit, att, såsom tidigare förutsatts, jämväl under nästkommande
budgetår genom statens försorg anordnas en kurs i kriminalteknik
m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet angivna grunder.

Då riksdagen ävenledes funnit sig kunna bifalla förslaget ifråga örn anslagets
beräkning, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till utbildningskurs i
kriminalteknik m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.

Diverse.

94:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) angående ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.

95:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 103) att till utredning
angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla förevarande förslag, har alltså
till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen förbudgetåret 1931/1932
anvisat ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

96:o) Beträffande Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 107) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.

Övriga ordinarie anslag.

97:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppfört samtliga de
ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt
omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 20 mars 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.