Riksdagens skrivelse Nr 348.

1

Nr 348.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1931.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående de ekonomiska förutsättningarna
för en reglering av Fyrisån oell dess tillflöden
m. m.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utl&tanden nr 5 och 13.)
(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning, förutom
annat, varom nu icke är fråga, därom att riksdagen måtte i skrivelse till Eders
Kungl. Maj: t begära framläggande av förslag till åvägabringande av en fullständig
utredning angående de ekonomiska förutsättningarna för en reglering
av Fyrisån och dess tillflöden.

Första kammarens utskott infordrade i stadgad ordning yttranden från
lantbruksstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt länsstyrelsen i Uppsala
län, sorn hörde länets lantbruksingenjör. Dessa yttranden äro såsom bilagor
fogade till sagda utskotts utlåtande nr 5.

Till första kammarens utskott har jämväl överlämnats en till landshövdingen
i Uppsala län ställd skrivelse från 26 jordägare i de trakter, som skulle
beröras av det ifrågasatta regleringsföretaget, vilka anhållit örn landshövdingens
bistånd för ”denna viktiga frågas lösning” och därvid framhållit de
skäl, som talade för att företaget bragtes till stånd.

Andra kammarens utskott har vid ärendets beredning lämnat tillfälle
för skogsvårdsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län samt hushållningssällskapet
i Uppsala län att inkomma med yttranden, varjämte lantbruksingenjören
i Uppsala län inkommit med kompletterande yttrande.
Hushållningssällskapet instämmer i yttrandet från länsstyrelsen i Uppsala
län och tillstyrker således motionen. Dessa yttranden äro med undantag
av hushållningssällskapets såsom bilagor fogade till sistberörda utskotts betänkande.

Dessutom hava andra kammarens utskotts ledamöter personligen besökt det
område den ifrågasatta utredningen avser och därvid haft tillfälle att höra
. Bihang till riksdagens protokoll 1931. 11 sami. Nr 348. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 348.

ortsbefolkningens mening. Därvid överlämnades till utskottet en med 78 namnunderskrifter
försedd skrivelse, vilken ävenledes är såsom bilaga fogad till
detta utskotts utlåtande.

De i motionen omnämnda tillflödena till Fyrisån äro de från norr kommande
åarna, Vendelsån, som i sitt nedre lopp även kallas Tenstaån, samt
Vattholmaån, jämte dessas mindre tillflöden, vilka förena sig i närheten av
Lena kyrka. Vendelsån bär sina källor norr örn Tegelsmora kyrka och genomflyter
Tegelsmorasjön och Vendelsjön, Vattholmaån börjar norr örn Films kyrka
och flyter genom Gruvsjön och Dannemorasjön. Vid andra kammarens utskotts
betänkande i ämnet har fogats en kartskiss över områdena.

Riksdagen får erinra om, att riksdagen tidigare beaktat framställningar av
liknande innebörd sorn i motionen och beviljat anslag för sådana undersökningar,
som här avses. Så har t. ex. riksdagen åren 1928 och 1929 beviljat anslag för
undersökningar rörande reglering av vissa delar av Lyckebyån i Blekinge län
samt Örkilsälven i Älvsborgs län och Kalixälven i Norrbottens län, och vid 1930
års riksdag anvisades sådant anslag för liknande undersökning rörande reglering
av Smån i Kalmar län, Helgeån i Kristianstads län samt Olandsån i
Uppsala och Stockholms län, detta senare företag avseende trakter i Uppland,
som ligga i närmaste grannskap till den del av Uppland, som beröres av motionärens
förslag.

Den motivering, som legat till grund för dessa riksdagens beslut, kan till
alla delar också åberopas för ett bifall till motionen. Den nationalekonomiska
vinsten skulle bliva, att dels vidsträckta områden skyddas mot årligen återkommande
översvämningar, vilka nu dels minska, dels alldeles förstöra skörden,
dels att ännu större områden med mycket god jordmån skulle torrläggas,
så att de omedelbart skulle kunna läggas under plog, dels slutligen att skogbärande
mark i stor utsträckning, vilken nu ger ringa eller intet utbyte, skulle
genom den av regleringen möjliggjorda utdikningen bringas att giva god avkastning,
vilket särskilt för dessa trakter har sin stoira betydelse. Likaledes
kunna vägande ortssynpunkter, delvis av stark social innebörd, anföras för
ett bifall till framställningen. Därigenom att den jord, som genom regleringen
vinnes som åkerjord, ligger i omedelbart grannskap till redan befintliga och
bebyggda brukningsdelar och sålunda ökar dessas storlek, skulle en uppdelning
bliva möjlig, vilken i sin ordning medförde, att där en ägare hade flera söner,
dessa skulle kunna få övertaga var sin nya brukningsdel och sålunda bibehållas
vid jorden, en sak som från samhällets synpunkt knappast kan övervärderas. Vidare
skulle den betydande skogsareal, som på detta sätt gjordes fruktbärande,
ej allenast bliva till ekonomiskt stöd för brukarne av de jordbruk, som härav
berördes, utan bereda arbetstillfällen åt dem i trakten, som för sin utkomst
vöre beroende av sådana. Slutligen torde böra framhållas, att en utdikning och
torrläggning av så stora arealer vattensjuk mark, som här är fråga örn, skulle
verka förbättrande på klimatet i de ifrågavarande trakterna.

Riksdagens skrivelse Nr 348.

3

Emellertid torde det få anses uteslutet att bland de jordägare, som beröras
av den ifrågasatta regleringen, åstadkomma en sådan sammanslutning, som
förmår att bestrida kostnaderna för förberedande undersökning och arbetsplans
upprättande. Det är ett mycket vidsträckt område med många och delvis
även ekonomiskt svaga jordägare, ibland vilka också möjligen stridiga intressen
kunna vilja göra sig gällande. Ej heller torde det vara möjligt att som vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen förutsätter utföra arbetet i olika etapper. Erfarenheten
visar, att de fördelar, som härvid ernås för ett område, oftast motvägas
av svårigheter för andra, nedomliggande områden, varvid också rättstvister
kunna uppstå av den omfattning, att de kunna bliva av ruinerande innebörd
för dem, som från början trodde sig vinna fördelar av regleringen.
Flera typiska exempel skulle också kunna anföras härpå, och från ett mindre
företag uti ifrågavarande trakt hava de, som utav den utförda regleringen haft
fördel, blivit nödsakade att till nedom liggande jordägare, vilka lidit men, utgiva
betydande skadeersättningar. Vad nu föreslagna reglering vidkommer,
kunna visserligen områdena omkring Vendelsån, resp. Vattholmaån betraktas
som från varandra skilda företag, men de båda åarna förenas i den gemensamma
Fyrisån, och den ökade avrinningshastigheten skulle helt säkert medföra
betydande olägenheter för nedom sammanflödet liggande trakter på grund
av dels vattendragets förträngningar här och där, dels markens låga och flacka
beskaffenhet.

Riksdagen är i likhet med de hörda myndigheterna av den uppfattningen,
att denna utredning, örn den kommer till stånd, bör läggas så, att den resulterar
i en arbetsplan av den beskaffenhet, att den med hänsyn till arbetets
omfattning och därav betingade kostnader kan läggas till grund för en ekonomisk
organisation till arbetets utförande, och måste således i sig innesluta laga
syneförrättningar i enlighet med gällande laga bestämmelser.

Saken synes likväl hava den stora betydelsen såväl från näringslivets som
ortsintressets synpunkt, att den motiverar ett statsmakternas ingripande, och
detta så mycket mera som sådant understöd tidigare lämnats andra fullkomligt
likartade företag, varom också riksdagen förut erinrat. Vid dessa understöds
beviljande har dock såsom villkor fästs, att kostnaderna för erforderlig hantlangning
och därtill hörande material skulle bäras av jordägarna själva.

Riksdagen inser de föreliggande svårigheterna att ena de talrika jordägarna
till ett samfällt uppträdande för att genomföra en kostsam utredning av
den omfattning, som i föreliggande fall är nödvändig. Med hänsyn därtill synes
det således befogat att utredningen kommer att verkställas genom statens försorg.
För den händelse en reglering av Fyrisån och dess tillflöden senare kommer
till stånd, en sak, varom riksdagen känner sig övertygad, böra emellertid
de intresserade jordägarna i vanlig ordning bära sin del av samtliga kostnader
och således den av statsverket bekostade utredningen även inräknas vid stats -

4

Riksdagens skrivelse Nr 348.

understödets för regleringen uträknande. Under den förutsättningen synas
också s. k. hantlangningskostnader kunna förskotteras av statsmedel.

Riksdagen delar den av lantbruksingenjören framförda åsikten, att undersökningen
sannolikt skulle förbilligas genom fast anställda och inarbetade hantlangare,
då härigenom arbetet skulle bedrivas fortare och inom körnare tid
och sålunda en del andra kostnader sannolikt skulle nedbringas.

Gentemot lantbruksstyrelsen formella invändning att här icke någon sakägare
framfört begäran om utredning, vill riksdagen anföra, att sådan sakägare torde
få anses finnas, alldenstund, såsom ovan omförmälts, ett större antal jordägare
hemställt om bifall till motionen.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Maj :t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för åvägabringande av en fullständig
utredning angående de ekonomiska förutsättningarna för en reglering av
Fyrisån och dess tillflöden.

Stockholm den 4 juni 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tiden ISSI,