Riksdagens skrivelse Nr 261.
1
Nr 261.
Godkänd av törsta kammaren den 27 maj 1931.
Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion
om utredning rörande ändrade grunder för biskoparnas
avlöning m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 144.)
Till Konungen.
I en inom riksdagen väckt motion (I: 8) har anhållits, att riksdagen
ville hemställa, att Eders Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning
rörande ändrade grunder för biskoparnas avlöning och därmed sammanhängande
frågor samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kunde föranleda.
Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:
I skrivelse den 18 mars 1857, nr 42, hemställde rikets ständer, att undersökning
måtte anställas angående de med biskopsämbetena i riket
förenade löneinkomster samt en reglering vidtagas, åsyftande bland annat
att bereda en jämnare fördelning av dessa inkomster.
Sedan vederbörlig utredning företagits, underställdes genom proposition
den 16 december 1859, nr 63, ständernas prövning vissa grunder
för en sådan reglering. De löner, som, fri bostad oberäknad, därvid borde
biskoparna i de särskilda stiften tilldelas, skulle bestämmas till vissa
fixerade belopp, nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1U sami. Nr 261—263.
1
i |
2 Uppsala |
Riksdagens stift 16,000 rdr rmt |
skrivelse Nr 261. i Lunds |
stift |
3 5,000 |
rdr rmt |
||||
» |
Linköpings |
» |
13,000 |
» |
» |
» Göteborgs |
» |
14,000 |
» |
» |
» |
Skara |
» |
12,000 |
» |
» |
» Kalmar |
» |
10,000 |
» |
» |
y> |
Strängnäs |
» |
12,000 |
» |
» |
» Karlstads |
» |
12,000 |
» |
» |
» |
Västerås |
» |
12,000 |
» |
» |
» Härnösands |
» |
12,000 |
» |
|
» |
Växjö |
» |
12,000 |
» |
» |
» Visby |
» |
10,000 |
» |
» |
Summa |
150,000 |
rdr |
rmt. |
Där biskopshus ej funnes, skulle biskopen erhålla hyresersättning, som
av Kungl. Majit bestämdes, dock ej överstigande 1,500 rdr. Vidare hemställdes,
bland annat, att, örn efter skedd utredning biskopslön befunnes
överstiga det bestämda beloppet med så stort värde, som svarade mot avkastningen
av ett eller flera med tjänsten förenade prebendepastorat,
samma pastorat borde därifrån skiljas, dock så att vid varje biskopsstol
ett prebendepastorat bleve såsom sådant bibehållet, att, örn biskopslön
befunnes överskjuta det för densamma bestämda värde med större belopp
än som motsvarade inkomsten av därifrån skilda prebendepastorat,
Kungl. Majit skulle äga att bestämma, vilka inkomster ytterligare borde
från lönen skiljas, att de inkomster, vilka icke vid biskopsstolen bibehöllos,
skulle ingå till statskontoret för att under titel »biskopslöneregleringsfonden»
redovisas och till jämnande av annan biskopslön användas,
samt att, örn biskopslön befunnes understiga det för densamma
fastställda beloppet, fyllnaden skulle tilldelas tjänsten av biskopslöneregleringsfonden.
I skrivelse den 29 oktober 1860, nr 206, meddelade rikets ständer, att
de till alla delar gillat och antagit vad Kungl. Majit i ovannämnda hänseende
föreslagit.
Genom beslut den 15 juni 1861 fastställde Kungl. Majit de av rikets
ständer antagna »grunder för en reglering av biskoparnas avlöning».
Genom cirkulär den 26 februari 1864 uppdrogs därefter åt de nämnder,
vilka enligt förordningen den 11 juli 1862 fått sig anförtrodd den allmänna
regleringen av prästerskapets löner, att jämväl verkställa utredning
av alla med biskopsämbetena förenade inkomster samt att, därest
dessa inkomster befunnes överstiga de av Kungl. Majit bestämda beloppen,
föreslå frånskiljandet av ett eller flera prebendepastorat.
I överensstämmelse med ovanberörda av Kungl. Majit och riksdagen
antagna grunder fastställde Kungl. Majit löneregleringar
den 23 april 1869 för biskopen i Linköpings stift,
den 16 april 1870 för biskopen i Härnösands stift,
den 12 april 1871 för biskopen i Västerås stift,
den 13 december 1872 för biskopen i Växjö stift,
den 28 mars 1873 för ärkebiskopen,
den 10 oktober 1873 för biskopen i Visby stift,
den 29 september 1876 för biskopen i Kalmar stift,
den 22 december 1876 för biskopen i Lunds stift,
den 2 november 1877 för biskopen i Strängnäs stift,
den 18 oktober 1878 för biskopen i Skara stift,
den 4 november 1881 för biskopen i Göteborgs stift,
den 14 april 1882 för biskopen i Karlstads stift.
Genom dessa löneregleringar skedde ej någon ändring i sättet för biskopslönernas
utgörande. Biskoparna fingo behålla så mycket av sina
dittillsvarande inkomster (av boställen, kronotiondelösen etc.), som efter
Riksdagens skrivelse Nr 261.
3
vid löneregleringarna skedd uppskattning enligt vissa grunder motsvarade
de av riksdagen fastställda lönebeloppen. Det övriga avskildes och
indrogs till biskopslöneregleringsfonden. Visade uppskattningen brist i
de fastställda lönerna, fylldes bristen av nämnda fond.
I do sålunda fastställda löneregleringarna hava vissa ändringar sedermera
vidtagits.
Sålunda hava enligt riksdagens och kyrkomötets beslut samtliga biskopsprebenden
— med undantag av Visby pastorat, som tills vidare bibehållits
— indragits i samband med fastställandet av nya löneregleringar
för prästerskapet i vederbörande pastorat mot ersättning av biskopslöneregleringsfonden
i enlighet med grunder, som finnas angivna i
kungl, cirkulär den 28 april 1882.
Vidare hava jämlikt kungörelsen den 27 oktober 1903 angående förändring
av rikets indelning i stift Västerbottens och Norrbottens län
från och med den 1 januari 1904 frånskilts Härnösands stift för att
bilda ett eget stift med benämningen Luleå stift och med biskopssäte i
Luleå. Enligt medgivande av riksdag och kyrkomöte skall lönen för biskopen
i det nya Härnösands stift irtgå med samma belopp som i det
odelade Härnösands stift. Avlöningen för biskopen i Luleå stift har
fastställts till 14,000 kronor årligen, därav 12,000 kronor såsom lön och
2,000 kronor såsom hyresersättning, att utgå av biskopslöneregleringsfonden.
Samtidigt har föreskrivits, att för biskopen i det nya Växjö stift,
som skulle omfatta dåvarande Växjö och Kalmar stift, skulle, utöver biskopslönen
i dåvarande Växjö stift, såsom lönetillägg utgå 2,000 kronor
årligen. Sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift ägde jämlikt
kungörelsen den 30 juni 1915 rum den 1 augusti 1915.
Vidare har genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 april 1927 fastställts
provisorisk reglering av lönen för biskopen i Lunds stift, enligt vilken
sagde biskop bekommer såsom lön — förutom fri bostad i nuvarande biskopshuset
samt dispositionsrätt över den till biskopshuset hörande trädgården
— avkastningen av till biskopsstolen anslagna hemman, lägenheter
och jordar till ett beräknat belopp av 28,000 kronor.
I skrivelse den 28 mars 1913, nr 39, i anledning av en inom riksdagen
väckt motion, anhöll riksdagen, det Kungl. Maj:! täcktes låta verkställa
utredning rörande ändrade grunder för biskoparnas avlöning samt därefter
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda. Till stöd härför anförde riksdagen, att riksdagen delade den
i motionen uttalade uppfattning därom, att de grunder för biskoparnas
avlöning, som fastställdes genom kungl, brevet den 15 juni 1861, icke
längre kunde anses tillfredsställande bland annat därutinnan, att
avkomsten av de åt biskoparna anslagna tionden, hemman och prebenden
numera otvivelaktigt uppginge till helt andra belopp än
vad vid nämnda tidpunkt beräknats. En förändring i avlöningsformen
syntes riksdagen därför böra äga rum och detta så mycket
hellre, som, på sätt i motionen påpekats, det icke torde förefinnas
någon anledning att, sedan det övriga prästerskapets avlöningar
numera reglerats efter nya grunder, enbart i avseende å biskoparna
bibehålla do gamla avlöningsformerna. En reglering jämväl för
biskoparna i huvudsaklig överensstämmelse med berörda nya grunder
syntes riksdagen alltså böra verkställas. Av denna riksdagens uppfattning
följde, att riksdagen, i likhet med vad i motionen framhölles, ansåge,
att de biskoparna på lön anslagna hemmanen borde, i den mån så
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 261.
dant k un do ske, indragas och avkastningen ingå till biskopslöneregleringsfonden.
Likaledes ville riksdagen uttala sig för att de församlingar,
som för det dåvarande vore biskoparna tilldelade såsom prebenden,
i allmänhet icke vidare skulle bibehålla denna egenskap utan erhålla
särskild pastor.
I samband med anmälan den 28 mars 1914 av riksdagens ifrågavarande
skrivelse beviljade Kungl. Majit kanslirådet och byråchefen i ecklesiastikdepartementet
H. Tigerschiöld för verkställande av förberedande
utredning beträffande omförmälda fråga ledighet från övriga till byråchefsämbetet
hörande göromål.
Med skrivelse den 31 juli 1916 överlämnade härefter Tigerschiöld till
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet en av honom verkställd
utredning angående ny lönereglering för biskoparna.
Den sålunda verkställda utredningen kom emellertid icke att läggas
till grund för någon Kungl. Majits framställning i ämnet till riksdagen;
och på grund av de förändrade förhållanden i avseende å prisnivå m. m.,
som under mellantiden inträtt, är densamma numera i vissa avseenden
föråldrad.
Det har synts mig som skulle tiden nu vara inne att upptaga frågan
örn ny lönereglering för biskoparna till förnyat övervägande.
Att gällande grunder för biskopslönernas utmätande icke äro tillfredsställande
är allmänt erkänt. Det torde vara tillräckligt att härutinnan
hänvisa till innehållet i 1913 års riksdagsskrivelse. Att även kyrkomötet
delar denna uppfattning framgår av dess skrivelse till Kungl. Majit
år 1929 örn åtgärder för beredande av provisorisk tilläggslön åt vissa
biskopar.
Anledningen till att den år 1914 igångsatta utredningen av här förevarande
fråga icke fullföljts och att några vidare åtgärder i frågan icke
vidtagits, torde, åtminstone till väsentlig del, hava varit beroende dels
på de stora ändringar i prisnivån, som inträffade under världskriget och
tiden närmast därefter, dels ock på en viss tvekan örn biskopslöneregleringsfondens
förmåga att bära de ökade krav, som i samband med en ny
lönereglering för biskoparna måste ställas å fonden.
I båda dessa hänseenden synas numera anledningarna till tvekan hava
bortfallit.
Prisnivån har de sista åren varit jämförelsevis oförändrad och måste
därför anses hava uppnått relativ stadga. Som bekant hava på grund
härav sedan åtskilliga år utredningar pågått, vilka nu slutförts, rörande
en defintiv lönereglering för statens befattningshavare, med lönerna
avpassade efter nuvarande prisläge. Även för prästerskapets del pågår
för närvarande utredning örn ny lönereglering.
Vad biskopslöneregleringsfonden beträffar har jag från statskontoret
under hand inhämtat, att fondens behållning vid ingången av nu löpande
budgetår uppgick till 1,591,333 kronor 53 öre, samt att Lunds biskopslönemedels
besparingsfond, upprättad i samband med förutberörda
provisoriska reglering av biskopslönen i Lunds stift, vid samma tidpunkt
hade en behållning av 73,359 kronor 54 öre. Det kan följaktligen
knappast råda något tvivel örn att icke nämnda fonder numera nått sådan
storlek, att desamma kunna fullgöra sin betydelsefulla uppgift vid
den blivande nya löneregleringen.
De utredningar, som i föreliggande ärende föreligga, äro, såsom jag
tidigare anfört, numera föråldrade, och en förnyad utredning av detta
Riksdagens skrivelse Nr 261.
5
spörsmål med aktgivande å de ändrade förhållanden, som på hithörande
och närbesläktade områden under senare år inträtt, synes mig nödvändig,
innan Kungl. Majit samt kyrkomöte och riksdag gå att taga
ställning till denna fråga.
Med anledning av ifrågavarande motion hava i vederbörlig ordning
från samtliga biskopar inhämtats uppgifter för vart och ett av ecklesiastikåren
1924—1930 å sammanlagda beloppet av från biskopsämbetet
härflutna inkomster. I de fall, då vederbörande icke innehaft biskopsämbetet
under hela den ovan angivna tiden, hava här omförmälda uppgifter
lämnats för den tid, ämbetet innehafts.
Beträffande de sålunda inhämtade uppgifterna får riksdagen hänvisa
till den tablå och det sammandrag, vilka äro såsom Bil. 1 och 2 fogade
vid statsutskottets utlåtande nr 144.
Såsom i motionen erinrats, har riksdagen redan år 1913 hos Kungl.
Majit anhållit örn verkställandet av en utredning rörande ändrade grunder
för biskoparnas avlöning. Med anledning härav igångsattes — såsom
jämväl i motionen erinrats — inom ecklesiastikdepartementet en utredning
i ämnet, men av olika anledningar har resultatet av densamma
ej kommit att framläggas för riksdagen. Vid en jämförelse med de ovan
nämnda, nu införskaffade uppgifterna framgår för övrigt, att berörda utredning
numera är i väsentliga avseenden föråldrad.
De skäl, som föranledde 1913 års riksdag att göra sin ovanberörda
framställning hos Eders Kungl. Majit, föreligga enligt riksdagens uppfattning
i det stora hela allt fortfarande. De inhämtade uppgifterna
rörande de olika biskoparnas löneinkomster under senare år belysa,
hurusom den metod för beräkningen och bestridandet av ifrågavarande
avlöningsförmåner, vilken allt fortfarande beträffande de flesta biskopsstolarna
kommer till användning, medför betydande växlingar år från
år i den till varje särskild befattningshavare utgående reallönen. Härjämte
hava under årens lopp ej oväsentliga förskjutningar ägt rum i
fråga örn det inbördes förhållandet mellan de olika biskoparnas löner,
något som givetvis icke varit avsett, när rikets ständer år 1860 fastställde
do grunder, enligt vilka hiskopslönerna ännu i huvudsak utgå. Genom
att vidare vid do olika biskopstjänsterna befattningshavarnas utgifter
för tjänstebostäder, representation m. m. avsevärt variera, utan
att någon anpassning av lönen efter dessa förhållanden skett, framträder
än starkare oregelmässigheten i det nuvarande lönesystemet. I det
hela måste berörda system anses otidsenligt, utan önskvärd stadga och
till sina verkningar ofta orättvist. Riksdagen anser därför kravet på
en reglering på detta område befogat och vill följaktligen bifalla motionärens
yrkando om en förnyad framställning i sådant hänseende från
riksdagens sida.
Några ytterligare direktiv för en utredning i ämnet utöver dem, som
kunna anses ligga i den ovan framförda kritiken av det nuvarande syste
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 261.
niet, anser sig riksdagen icke böra lämna. Utredningen torde, enligt
riksdagens mening, i övrigt böra ske helt förutsättningslöst, med beaktande
jämväl av de andra frågor, som med saken äga sammanhang.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, med bifall till ovannämnda
motion (1:8), anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte låta verk
ställa utredning rörande ändrade grunder för biskoparnas avlöning och
därmed sammanhängande frågor samt därefter för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 27 maj 1931.
Med undersåtlig vördnad.