Riksdagens skrivelse Nr 235.

1

Nr 235.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1931.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående nybyggnad för statens historiska
museum m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 92 och memorial nr 134.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Eders Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 73 av det vid statsverkspropositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda
dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, till nybyggnad för statens historiska museum
m. m. för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra reservationsanslag av
150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 20
februari 1931 dagtecknad proposition, nr 131, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag,
föreslagit riksdagen att under förutsättning dels av sådana ändringar i den
för f. d. positionsartilleriregementets kasernområde nu gällande stadsplanen,
som av byggnadsstyrelsen föreslagits i skrivelse den 31 januari 1931, dels
ock att Stockholms stad utan ersättning till kronan återför äganderätten
till den mark, vilken kronan, enligt det den 11 april och den 22 oktober
1894 mellan kronan och staden rörande nyssnämnda område träffade
avtalet, avstått till staden och vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen
skall utläggas till kvartersmark, till örn- och ny byggnad sarbeten för statens

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 235—237.

2

Riksdagens skrivelse Nr 235.

historiska museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi
ställda statssamlingar å det, för ändamålet genom beslut av 1929 års riksdag
reserverade området, i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 31 januari 1931 framlagda ritningar, beskrivning
och kostnadsförslag, bevilja ett belopp av 3,850,000 kronor samt därav
för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 150,000
kronor, ävensom medgiva, att till Stockholms stad må utan ersättning med
full äganderätt avstås all den kronans mark, som enligt förberörda tilltänkta
nya stadsplan skall utläggas som gata eller öppen plats, med skyldighet
tillika för kronan att bekosta sagda marks iordningställande som gata eller
öppen plats enligt samma grunder, som 1894 års avtal mellan kronan och
staden angiver för där avsedda gatudelar.

Riksdagen vill erinra, hurusom riksdagen, i samband med att den år
1929 hade att taga ställning till frågan örn förläggningsplatsen för statens
historiska museum, beträffande det då föreliggande skissförslaget till nybyggnad
för museet uttalade, att den framlagda byggnadsplanen syntes
riksdagen väl omfattande. Det var särskilt administrationslokalerna, som
riksdagen fann hava tillmätts alltför rikliga utrymmen. Riksdagen betonade
också angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva
byggnadsförslaget begränsningar i största möjliga mån eftersträvades, samt
att det noga tillsåges, att å området redan befintliga byggnader effektivt utnyttjades.

Det byggnadsförslag, som nu underställts riksdagen, innebär icke annat
än till en ringa del, nämligen i fråga örn administrationslokalerna, en
uppfyllelse av de av 1929 års riksdag sålunda uttalade förväntningarna.
Museibyggnadens volym är 1,000 kubikmeter större än enligt 1929 års förslag,
kostnadssumman överstiger 1929 års beräkning med 700,000 kronor
— varav dock större delen betingats av prisstegringar och av det förhållandet,
att i detta förslag medtagits i det tidigare förslaget ej medräknade
inredningskostnader — och av de gamla byggnaderna å tomten skulle enligt
nu förevarande förslag vissa delar icke tagas i anspråk för museets räkning.

Vid nu angivna förhållanden har riksdagen helt naturligt icke kunnat
undgå att hysa någon tvekan inför ett godkännande av förslaget. Denna
tvekan har i viss mån ökats även på grund därav att, såvitt av tillgängliga
ritningar kunnat bedömas, den nya byggnadens yttre arkitektoniska utformning
förefallit icke tillräckligt väl harmoniera med de omgivande äldre
byggnaderna.

Emellertid har riksdagen, efter den detaljerade granskning, riksdagen ägnat
förslaget, och på grund av de upplysningar och förklaringar rörande detsamma,
riksdagen inhämtat såväl ur propositionen som i övrigt, trott sig
finna, att förslaget i och för sig har stora förtjänster och utgör en praktisk
och ändamålsenlig lösning av museets lokalfråga. Den omständigheten, att
planen erhållit en något vidare omfattning, än som år 1929 beräknats, synes

3

Riksdagens skrivelse Nr 235.

icke hava sin orsak i ett åsidosättande av de av riksdagen givna direktiven.
Fasthellre torde man hava strävat att i görligaste mån taga hänsyn till
dessa och med anledning härav liera gånger vidtagit omarbetningar i syfte
att nedbringa kostnadssumman, men storleken av det utrymme, som numera
konstaterats såsom oundgängligt, och nödvändigheten av att beräkna
lokalernas storlek så, att de bliva tillräckliga för en avsevärd tid framåt,
hava lett till det resultat, som nu föreligger. Visserligen kunde måhända
de gamla byggnaderna hava i större utsträckning än som skett utnyttjats
för museet, men dels skulle detta otvivelaktigt hava medfört rätt dyrbara
omändringsarbeten och dels kan det ej förnekas, att vissa skäl tala för att
reservera en del av berörda utrymmen för tillgodoseende av museets framtida
lokalbehov.

På nu anförda grunder har riksdagen ansett sig icke hava anledning att
påkalla utarbetandet av ett nytt förslag eller omarbetning av det nu framlagda,
vilket jämväl vore olägligt ur den synpunkten, att museets lokalfråga
tarvar en snar lösning. Då riksdagen alltså funnit sig kunna bifalla förslaget,
har riksdagen emellertid velat framhålla, att detta sker under den
uttryckliga förutsättningen, att vederbörande noggrant lägga sig vinn örn
att vid förslagets realiserande åstadkomma alla de besparingar och förenklingar,
som visa sig möjliga och att det — bortsett från vad fluktuationer
i prisläget kunna föranleda — under inga omständigheter må ifrågakomma,
att krav resas på tilläggsanslag utöver den nu angivna kostnadssumman.
Beträffande den arkitektoniska utformningen av den nya museibyggnadens
exteriör lärer det kunna förväntas, att denna uppgift löses på ett sådant
sätt, att icke de skönhetsvärden, som de gamla byggnaderna representera,
taga skada.

I övrigt har Eders Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen annan anledning
till erinran än att ifråga örn avståendet till Stockholms stad av viss
kronan tillhörig mark riksdagens medgivande synes böra inskränkas till att
åt staden utan ersättning med full äganderätt avstås allenast den kronans
mark, som enligt förberörda tilltänkta nya stadsplan skall utläggas som
gata, ävensom av den öppna plats, som enligt byggnadsstyrelsens skrivelse
den 31 januari 1931 avsetts att utläggas utmed Storgatan mellan Styrmansgatan
och Grevmagnigatans tilltänkta förlängning ett område av sex meters
bredd utmed Storgatan begränsat i väster av Styrmansgatan och i öster av
Grevmagnigatans tilltänkta förlängning, med skyldighet tillika för kronan
att bekosta sagda marks och områdes iordningställande som gata, respektive
öppen plats, enligt samma grunder, som 1894 års avtal mellan kronan och
staden angiver för där avsedda gatudelar.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
under förutsättning dels av sådana ändringar i den för f. d. positionsartilleriregementets
kasernområde nu gällande stadsplanen, som av byggnadsstyrelsen
föreslagits i dess skrivelse den 31 januari 1931, dock med den modi -

4

Riksdagens skrivelse Nr 235.

fikation, som föranledes av vad här nedan under b) sägs, dels ock att Stockholms
stad utan ersättning till kronan återför äganderätten till den mark,
vilken kronan, enligt det den 11 april och den 22 oktober 1894 mellan
kronan och staden rörande nyssnämnda område träffade avtalet, avstått
till staden och vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen skall utläggas
till kvartersmark,

a) till om- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum, vitterhetsakademien
och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar å
det för ändamålet genom beslut av 1929 års riksdag reserverade området,
i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen i skrivelse den
31 januari 1931 framlagda ritningar, beskrivning och kostnadsförslag, beviljat
ett belopp av 3,850,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932
såsom extra reservationsanslag anvisat 150,000 kronor;

b) medgivit, att till Stockholms stad må utan ersättning med full äganderätt
avstås all den kronans mark, som enligt förberörda tilltänkta nya stadsplan
skall utläggas som gata ävensom av den öppna plats, som enligt byggnadsstyrelsens
ovannämnda skrivelse avsetts att utläggas utmed Storgatan
mellan Styrmansgatan och Grevmagnigatans tilltänkta förlängning, ett område
örn sex meters bredd utmed Storgatan begränsat i väster av Styrmansgatan
och i öster av Grevmagnigatans tilltänkta förlängning, med skyldighet
tillika för kronan att bekosta sagda marks och områdes iordningställande
som gata, respektive öppen plats .enligt samma grunder, som 1894
års avtal mellan kronan och staden angiver för där avsedda gatudelar.

Stockholm den 20 maj 1931.

Med undersåtlig vördnad.