Riksdagens skrivelse Nr 212.

1

tfr 212.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1931.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Majus proposition med förslag till lag om kyrklig
samfällighet i Göteborg ävensom i ämnet väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 14.)

Till Konungen.

Genom en den 20 februari 1931 dagtecknad proposition, nr 130, bar Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till lag örn kyrklig samfällighet i Göteborg.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft de
i anledning av densamma inom riksdagen väckta likalydande motionerna
I: 223 och II: 381.

Den allmänna församlingslagens bestämmelser örn kyrklig samfällighet
äger för närvarande icke tillämpning å kyrkoinstitutionen i Göteborg, utan
regleras den ekonomiska gemenskap mellan församlingarna i Göteborg, som
för närvarande består, genom en av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt
antagen författning örn kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg av år
1882.

I propositionen nr 100 till 1930 års riksdag med förslag till lag örn församlingsstyrelse
m. m. framhöll dåvarande departementschefen, att den gemenskap,
som bestode mellan församlingarna i Göteborg, helt folie inom det
begrepp kyrklig samfällighet, som behandlades i förslaget till lag örn församlingsstyrelse,
varför det, sedan allmänna regler sålunda föreslagits,
näppeligen kunde anses påkallat att bibehålla särskilda föreskrifter för den
speciella samfälligheten i Göteborg. Konstitutionsutskottet vid föregående
års riksdag anförde emellertid i sitt utlåtande nr 31 i anledning av nämnda
proposition, att det, med hänsyn bland annat till att den kyrkliga gemenskap,
som bestått mellan församlingarna i Göteborg under en tid av omkring
femtio år, hittills reglerats genom en av Kungl. Majit och riksdagen
gemensamt antagen författning, syntes mindre lämpligt, att samfällighetens
fortbestånd gjordes beroende av en i administrativ ordning jämlikt lagen
örn församlingsstyrelse meddelad föreskrift, utan vore riktigare, att bestäm Bihang

till riksdagens protokoll 1031. 14 sami. Nr 212. löst si

2

Riksdagens skrivelse Nr 212.

melser härutinnan gåves i en särskild lag. Frågan om lagens innehåll fann
utskottet emellertid icke kunna avgöras utan en närmare utredning, örn vars
verkställande utskottet därför framlade förslag. Riksdagen hemställde, med
bifall till vad utskottet föreslagit, i sin skrivelse nr 331 örn skyndsam utredning
i fråga örn ersättande av 1882 års förordning angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg med en ny särskild lag samt framläggande
för påföljande års riksdag av det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda.

Den särskilda speciallagstiftning för samfälligheten i Göteborg, som sålunda
ansetts böra ersätta 1882 års förordning i ämnet, kan emellertid näppeligen
anses motiverad under annan förutsättning än att ett allmänt intresse
kräver, att samtliga inom stadens område belägna territoriella församlingar
oberoende av en särskild prövning för varje enskild församlings vidkommande
även i fortsättningen anses böra bilda en kyrklig samfällighet. Frågan
örn anslutningen av viss särskild församling inom stadens område till den
kyrkliga samfälligheten är en förvaltningsfråga, som icke bör hänskjutas till
riksdagens prövning. Den speciallagstiftning angående kyrkoinstitutionen i
Göteborg, som för närvarande gäller, innehåller också i det grundläggande
stadgandet i § 1 bestämmelsen, att »samtliga Göteborgs stads territoriella
församlingar utgöra i ekonomiskt hänseende en enhet». Föreskriften innebär
otvivelaktigt, att församling, som sammanfaller med kommun eller del av
kommun, som införlivas med Göteborgs stad, även skall ingå i den kyrkliga
gemenskapen. Lundby och Örgryte församlingar stå emellertid faktiskt ännu
utanför kyrkoinstitutionen i Göteborg, ehuru de genom införlivandet med
Göteborgs stad av Lundby och Örgryte kommuner helt kommo att falla
inom stadens område. Kungl. Majit uttalade emellertid vid meddelandet av
besluten örn inkorporering av dessa kommuner, att i fråga örn de ecklesiastika
förhållandena »tills vidare» skulle gälla för de församlingar, varom här
vore fråga, att de i rent kyrkligt hänseende skulle vara skilda från övriga
församlingar i Göteborg. Beslutet torde innebära, att Kungl. Majit med hänsyn
till vissa då rådande förhållanden väl funnit en övergångstid för dessa
församlingars inträde i den kyrkliga samfälligheten erforderlig, men i princip
ansett 1882 års förordning skola gälla även för de församlingar, som ligga
inom område, vilket efter tillkomsten av 1882 års förordning införlivats med
Göteborg.

I 1 § i förevarande av Kungl. Majit för riksdagen framlagda lagförslag hava
emellertid uppräknats de församlingar i Göteborg, som skulle ingå i den
kyrkliga samfälligheten, nämligen dels de församlingar, i vilka Göteborgs
stad med Carl Johans församling och vissa med staden införlivade lägenheter
i samband med utfärdandet av 1882 års förordning angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg indelats, dels de församlingar, som
genom senare beslut angående ny gränsreglering mellan de territoriella församlingarna
i Göteborg eller angående delning av vissa av dessa tillkommit.
Däremot skulle Lundby och Örgryte församlingar enligt förslaget icke ingå
i samfälligheten och ej heller de församlingar, vilka sammanfalla med eller

3

Riksdagens skrivelse Nr 212.

utgöra delar av områden, som framdeles införlivas med Göteborg stad.
Frågan örn framdeles någon eller några av dessa församlingar borde upptagas
i samfälligketen skulle sålunda enligt propositionen komma att behöva
underställas riksdagens prövning.

Såsom redan framgår av det föregående, kan emellertid en särskild lagstiftning
angående samfälligheten i Göteborg endast anses motiverad, örn
den avser samtliga församlingar inom stadens område, sa att enhetliga bestämmelser
för dem alla omedelbart givas i lags form. Riksdagen har därför
vidtagit den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att. såsom redan nu för
kyrkoinstitutionen i Göteborg i princip gäller och såsom även i motionerna
föreslås, samtliga territoriella församlingar i Göteborg skola ingå i samfälligheten.
Härmed avses sålunda, att även församling, vilken sammanfaller
med eller utgör del av kommun, som kan komma att införlivas med Göteborgs
stad, skall ingå i samfälligheten. Särskilda övergångsbestämmelser
torde emellertid vara erforderliga såväl för detta fall som beträffande Lundby
och Örgryte församlingars ingående i samfälligheten. Riksdagen har därför
i anledning av motionerna antagit förslag till dylika bestämmelser.

En naturlig konsekvens av den utvidgning av samfälligheten, som riksdagen
sålunda för sin del antagit, är, att antalet kyrkofullmäktige i samfälligheten
utökas från det i propositionen föreslagna antalet femtio till det
av motionärerna föreslagna antalet sextio, vilket överensstämmer med antalet
stadsfullmäktige i Göteborg.

Riksdagen har icke funnit anledning till särskilda erinringar mot de i
propositionen föreslagna bestämmelserna angående samfällighetens uppgifter
eller mot utformningen av flertalet av i propositionen föreslagna lagbestämmelser.

Enligt den i propositionen föreslagna lagtexten skulle, i den mån den
föreslagna samfällighetslagen saknade uttryckliga bestämmelser, i tillämpliga
delar gälla vad i lag örn församlingsstyrelse stadgas örn kyrklig samfällighet.
Den sålunda föreslagna formuleringen synes emellertid kunna förläna
Kungl. Maj:t behörighet att med stöd av den allmänna församlingslagens
bestämmelser örn kyrklig samfällighet utfärda särskilda föreskrifter
örn tillämpningen av den särskilda lag, som skall reglera samfälligheten i
Göteborg. Riksdagen, som icke anser en dylik tillämpning önskvärd, kar
därför företagit en omformulering av förevarande bestämmelse.

Mellan 2 och 3 §§ i Kungl. Maj:ts förslag anser riksdagen, i likhet med
motionärerna, en ny paragraf böra införas angående val av ordförande och
vice ordförande i samfällighetens kyrkofullmäktige, överensstämmande med
nuvarande för kyrkoinstitutionen gällande föreskrift i ämnet, enligt vilken
fullmäktige inom sig utse dessa förtroendemän. I avsaknad av särskild bestämmelse
i ämnet i propositionen skulle däremot enligt denna även den
av domkapitlet till ordförande i samfällighetens kyrkonämnd förordnade
prästen kunna utses till fullmäktiges ordförande, ändå att han icke vore fullmäktig.
En sådan ändring av redan bestående ordning har riksdagen med
hänsyn till de särskilda förhållandena i Göteborg icke ansett lämplig.

4

Riksdagens skrivelse Nr 212.

I 5 § i den av riksdagen för dess del antagna lag, vilken härutinnan
överensstämmer med motionärernas förslag, har införts en bestämmelse örn
att även de flesta av samfällighetens kyrkofullmäktige skola äga påkalla fullmäktiges
sammankallande i likhet med vad som gäller enligt allmänna församlingslagen.

I 6 § i berörda lagförslag har riksdagen funnit sig, med tillstyrkande av
motionärernas förslag i denna del, för att undanröja missförstånd böra utesluta
den i propositionen föreslagna bestämmelsen angående kungörelses
införande i tidning samt för att åvägabringa överensstämmelse med allmänna
församlingslagens bestämmelser beträffande tid för delgivning av kallelse
till fullmäktigsammanträde böra vidtaga en ändring i propositionens bestämmelser
härutinnan.

I 16 § har riksdagen ansett sig böra införa ett särskilt stadgande därom,
att de särskilda församlingarna icke skola vara skyldiga utse särskilda kyrkofullmäktige
såsom i församlingslagen föreskrives beträffande församling med
mer än fem tusen invånare. Med hänsyn till fördelningen av de kyrkliga,
angelägenheterna mellan samfälligheten och de särskilda församlingarna
torde nämligen i flertalet fall särskilda kyrkofullmäktige i dessa senare vara
obehövliga.

Med hänsyn till att riksdagen i den av densamma för dess del antagna
lag infört en bestämmelse angående kyrkofullmäktige i de särskilda församlingarna
i Göteborg, har riksdagen funnit det mindre lämpligt att bibehålla
den i propositionen föreslagna rubriken på lagen, vilken utmärker att den
uteslutande hänför sig till samfälligheten, och har i stället ansett sig böra
föreslå bibehållande av rubriken i 1882 års förordning angående kyrkoinstitutionen
i Göteborg.

I de i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna till den föreslagna
lagen har upptagits en föreskrift örn att kyrkofullmäktige i samfälligheten,
som valts under år 1930, skola fortfara med sina befattningar
till utgången av år 1934, under vilket år val av fullmäktige i enlighet med
de nya bestämmelserna första gången skall äga rum. Motionärerna däremot
hava föreslagit, att de nuvarande kyrkofullmäktiges tjänstgöringstid skall
upphöra med utgången av år 1932, då val enligt de nya bestämmelserna
skall äga rum. Riksdagen anser i förevarande fråga, i likhet med departementschefen,
det vara i viss mån oegentligt, att samfälliglietsinstitutionen
skall allt fortfarande uppbäras av organ, tillkomna enligt de äldre bestämmelserna.
Med hänsyn emellertid till den nära nog enhälliga önskan, som
av de hörda myndigheterna framförts örn kyrkofullmäktigevals förrättande
först 1934, har riksdagen ansett sig kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag i
denna del.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, med förklarande att Eders
Kungl. Majlis förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, anmäla, att riksdagen med anledning av detta förslag samt
ovannämnda motionerna I: 223 och II: 381 för sin del antagit följande

Riksdagens skrivelse Nr 212.

5

Lag angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Samtliga Göteborgs stads territoriella församlingar skola för vården örn
de angelägenheter, som avses i 2 § c), d), e), f), g) och j) i lagen den 6 juni
1930 örn församlingsstyrelse bilda en kyrklig samfällighet. I följd härav
skola församlingarnas tillhörigheter ävensom de avgifter, som uttaxeras för
kyrko väsendet eller eljest inflyta, användas för samfällighetens behov.

2 §•

Samfällighetens beslutanderätt utövas av sextio kyrkofullmäktige.

Samfällighetens kyrkoråd benämnes kyrkonämnd.

3 §•

Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår inom sig en
ordförande och en vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med angivande
av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till
länsstyrelsen för införande i länskungörelserna och till domkapitlet.

4§-

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äga kyrkonämndens ordförande samt
två av kyrkoherdarna i församlingarna, vilka utses av domkapitlet, ändå att
de icke äro kyrkofullmäktige, att yttra sig och framställa förslag men ej att
deltaga i besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl ordförande i församlings
kyrkoråd vid behandling av fråga, som angår församlingen särskilt.

5 §•

Kyrkofullmäktige sammanträda så ofta ordföranden finner det nödigt, så
ock när länsstyrelsen eller domkapitlet därom förordnar eller visitationsförrättare,
magistraten eller något av de särskilda församlingarnas kyrkoråd
eller de flesta av fullmäktige sådant äska.

6 §•

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde utfärdas av fullmäktiges ordförande
eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla
bestämd uppgift örn tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan
sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar
förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

6

Riksdagens skrivelse Nr 212.

7 §•

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden föres protokoll av deras sekreterare.

Sedan protokollet justerats, skall genom ordförandens försorg utdrag av
detsamma, innefattande däri förekommande beslut, tillika med tillkännagivande
örn justeringen tillställas envar av församlingarnas kyrkoherdar. Det
åligger kyrkoherde att ombesörja, dels att protokollsutdraget hålles tillgängligt
för envar å ordinarie mottagningstid å församlingens pastorsexpedition,
dels ock att meddelande härom ävensom tillkännagivandet örn justeringen
uppläsas från predikstolen. Dagen för uppläsningen, vilken skall vara densamma
för alla församlingarna, bestämmes av fullmäktige och må ej utsättas
senare än till andra söndagen efter sammanträdet.

8 §•

Kyrkofullmäktige välja till ledamöter i kyrkonämnden från envar av de
särskilda församlingarna en av ledamöterna i församlingens kyrkoråd. Jämte
ledamöterna utses en suppleant från varje församling.

9 §■

Av kyrkofullmäktige utses för varje år bland kyrkonämndens ordinarie
ledamöter en räkenskapsförare, som tillika är nämndens kassaförvaltare.

Itäkenskapsföraren, vilken är ensam ansvarig för den egentliga kassarörelsen,
åligger att föra räkenskaper över kyrkornas tillhörigheter samt
samfällighetens inkomster och utgifter.

10 §.

Kyrkonämnden antager sekreterare med tjänstgöringskyldighet enligt av
nämnden givna bestämmelser.

11 §•

Hava kyrkofullmäktige uppdragit åt kyrkonämnden att verkställa beslut,
må nämnden överlämna verkställandet åt vederbörande församlings kyrkoråd.

12 §.

Sedan kyrkonämndens protokoll justerats, skall tillkännagivande härom
tillställas envar av församlingarnas kyrkoherdar. Det åligger kyrkoherde att
ombesörja, att tillkännagivandet ävensom meddelande att protokollet linnes
tillgängligt hos kyrkonämndens sekreterare uppläsas från predikstolen.
Dagen för uppläsningen, vilken skall vara densamma för alla församlingarna,
bestämmes av nämnden.

13 §.

Det åligger kyrkonämnden att årligen före den 1 november upprätta och
till kyrkofullmäktiges ordförande avlämna förslag till utgifts- och inkomststat
för det nästföljande kalenderåret. För detta ändamål skola de särskilda församlingarnas
kyrkoråd och beträffande Kristine territoriella församling dess

Riksdagens skrivelse Nr 212. 7

och Tyska församlingens gemensamma nämnd före den 1 oktober till kyrkonämnden
avgiva sina specialförslag över utgifter och inkomster.

Kyrkonämndens förslag till utgifts- och inkomststat skall av kyrkofullmäktige
upptagas till granskning och fastställelse före december månads
utgång.

Å statens utgiftssida skall för varje församling upptagas erforderligt anslag
att ställas till församlingens kyrkoråds förfogande för främjande av församlingsvården
och tillgodoseende av de övriga uppgifter, beträffande vilka beslutanderätten
icke tillkommer samfälligheten.

14 §.

De särskilda församlingarnas kyrkoråd samt Kristine territoriella församlings
och Tyska församlingens gemensamma nämnd skola före den 15 februari
varje år till kyrkonämnden avgiva redovisning för de medel, de under
nästföregående kalenderår omhänderhaft.

15 §.

Revisionsberättelse över granskning av nästföregående års förvaltning skall
av revisorerna senast den 15 april avlämnas till kyrkofullmäktiges ordförande,
som över framställda anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar så
tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas till granskning
och avgörande hos fullmäktige före den 1 juli.

16 §.

För samfälligheten gäller i övrigt i tillämpliga delar lagen örn församlingsstvrelse.

Beträffande särskild i samfälligheten ingående församling skall vad som
stadgas i 4 § första stycket i ovannämnda lag ej äga tillämpning, för så vitt
församlingen ej annorlunda beslutar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1932.

Genom denna lag upphäves förordningen den 5 maj 1882 (nr 20) angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.

Örgryte och Lundby församlingar skola intill utgången av år 1938 ej
ingå i samfälligheten, därest ej Konungen efter framställning av vederbörande
församling annorlunda förordnar.

Ifrågakommer framdeles införlivande i administrativt, kommunalt och judiciellt
hänseende med Göteborgs stad av kommun eller del av kommun,
som sammanfaller med församling, ankommer på Konungen att bestämma
tid för församlingens ingående i samfälligheten.

De kyrkofullmäktige, som valts under år 1930, skola fortfara med sina befattningar
till utgången av år 1934. Avgår kyrkofullmäktig före nämnda dag,
inkallas den suppleant, som enligt hittills gällande bestämmelser bör inträda
i hans ställe. Val av kyrkofullmäktige i enlighet med de nya bestämmelserna
skall första gången äga rum under år 1934.

8

Riksdagens skrivelse Nr 212.

Kyrkofullmäktige skola under år 1931 med tillämpning av de nya bestämmelserna
välja ordförande och vice ordförande för år 1932 ävensom revisorer
för granskning av förvaltningen under sistnämnda år samt suppleanter
för dem.

Tjänstgöringstiden för de ledamöter och suppleanter i kyrkonämnden,
som utsetts enligt hittills gällande bestämmelser, skall utgå den 31 december
1931.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkonämnden skola enligt de nya
bestämmelserna äga rum första gången i november eller december månad
1931 och skola gälla för fyra år, räknade från och med den 1 januari 1932.

Stockholm den 20 maj 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.