4

Riksdagens skrivelse Nr 208.

Nr 208.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1931.
Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande
av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 42.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 6 februari 1931 avlåten proposition, nr 122, har Kungl.
Majit under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag föreslagit riksdagen att för tiden intill den 1 juli 1932

dels medgiva,

att, då för ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande lag annan än kronan
kan förpliktas att efter expropriation avstå fastighet eller upplåta nyttjanderätt
eller servitutsrätt därtill, erfordras, att kronan tillhörig mark tages i anspråk,
förordnande örn avstående av marken eller upplåtande av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till densamma må, utan riksdagens hörande i varje särskilt
fall, meddelas:

a) av Kungl. Maj :t, där fråga är örn avstående eller upplåtande av mark för
järnväg eller elektrisk anläggning, eller där jordområde, som skall avstås eller
vartill särskild rätt skall upplåtas, är bebyggt eller överstiger fem hektar eller
i värde uppgår till mera än tvåtusen kronor; samt

b) i övriga fall av den centrala förvaltningsmyndighet, under vars vård och
inseende fastigheten står;

dels ock besluta:

1) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller upplåtes, lösen eller
ersättning skall med nedan angivna undantag utgå efter ty i lagen örn expropriation
är föreskrivet och till beloppet bestämmas

a) i de fall, då Kungl. Maj :t beslutat örn markens avstående eller upplåtande,
såvitt ej Kungl. Majit finner skäligt förordna örn ersättningens bestämmande
av sådan nämnd, som omförmäles i lagen örn expropriation, av tre gode män,
av vilka länsstyrelsen i länet och sökanden, var för sig, utse en och domaren
i orten den tredje; Kungl. Majit dock obetaget att, då fråga är allenast om begagnande
av mark för ändamål som förut nämnts, utan att marken avstås, be -

Riksdagens skrivelse Nr 208. 5

sluta om ersättningens bestämmande på sätt, Kungl. Majit prövar lämpligt,
samt

b) i fråga om sådan mark eller särskild rätt, om vars avstående eller upplåtande
central förvaltningsmyndighet förordnat, av samma myndighet;

2) att i fråga om mark, som är avsedd att användas för framdragande av
elektrisk ledning, utom vad under 1) stadgas jämväl föreskrifterna i lagen den
27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser örn elektriska anläggningar, skola
lända till efterrättelse;

3) att, där Kungl. Majit lämnat kommun, enskild person eller bolag tillstånd
att inom riket anlägga järnväg eller där fråga är örn anläggande eller förändring
av allmän väg, medgivande må, där så prövas lämpligt, lämnas ej mindre
därtill att mark, som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör
någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond,
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må avstås eller upplåtas utan
annan ersättning till kronan än att, därest och i den mån å marken växande
skog ingår i överlåtelsen och det icke finnes skäligt annorlunda medgiva, ersättning
för sådan skog skall utgå efter vederbörande myndighets bestämmande;
än även därtill att för företaget i fråga må kostnadsfritt begagnas sådana å
kronans ägor belägna kalk- och stenbrott samt grustäkter, som kunna vara
disponibla; samt

4) att vad sålunda stadgats icke har avseende å de fall, då rätt eller plikt
att lösa kronan tillhörig mark följer av bestämmelse i allmän lag.

Under åberopande av jordbruksutskottets bifogade, av riksdagen godkända
utlåtande nr 42, får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit Kungl. Maj :ts förevarande
proposition.

Stockholm den 13 maj 1931.

Med undersåtlig vördnad.