Riksdagens skrivelse Nr 202.
1
Nr 202.
Godkänd av lörsta kammaren den 16 maj 1931.
Godkänd av andra kammaren den 16 maj 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar
rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensions-
och indragning sstaterna.
(Bankoutskottets utlåtande nr 27.)
Till Konungen.
Riksdagen får härmed anmäla sina beslut i anledning av nedannämnda
framställningar rörande elfte huvudtiteln.
A. Civila pensionsväsendet.
l:o.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 54 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att lärarinnan vid förskolan för blinda å
Tomteboda Ellen Emilia Linde må för erhållande av pension tillgodoräkna
sig den tid, bon före sitt inträde i statens tjänst den 1 januari 1922
tjänstgjort såsom lärarinna vid folkskola och vid den med drottning Sofias
stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg.
I likhet med departementschefen anser riksdagen skäligt, att Ellen
Linde, som genom statens övertagande av en enskild vårdanstalt gått
miste örn sin på avgiftsplikt grundade pensionsrätt, för erhållande av
pension tillgodoräknas den tid, hon innehaft anställning såsom lärarinna
vid folkskola och vid berörda enskilda vårdanstalt.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. H sami. Nr 202.
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 202.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Marits ifrågavarande
proposition.
2:o.
I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1931 dagtecknad proposition
nr 178 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att förra småskollärarinnan Signe Eriksson
må från och med den 1 januari 1931 under sin återstående livstid
från statens pensionsanstalt uppbära en årlig pension av 600 kronor, att
utgå enligt de beträffande pension åt småskollärare i övrigt gällande bestämmelserna
i anstaltens reglemente.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
i anledning av propositionen väckt motion (1:245), vari hemställts,
»att riksdagen måtte medgiva, att förra småskollärarinnan Signe Eriksson
må från och med den 1 januari 1931 under sin återstående livstid från
statens pensionsanstalt uppbära en årlig pension av 928 kronor 12 öre
att utgå enligt de beträffande pension åt småskollärare i övrigt gällande
bestämmelser i anstaltens reglemente».
Med hänsyn till i ärendet upplysta omständigheter har det synts riksdagen
knappast billigt, att Signe Eriksson på grund av sitt avskedstagande
skall gå i mistning av hela den pension, hon varit berättigad erhålla,
därest hon förblivit i tjänst den korta tid, som återstått till dess
hon i anledning av sin sjukdom blivit skyldig att avgå. Riksdagen har därför
ansett sig böra medgiva, att åt Eriksson beviljas någon pension från
statens pensionsanstalt. De särskilda förhållanden, vilka i detta fall föreligga,
hava synts riksdagen motivera, att reduktionen av det belopp,
som under nyss angiven förutsättning författningsenligt skulle hava utgått,
icke göres så stor, som Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Riksdagen
bär — med tillmötesgående i viss mån av den i motionen gjorda framställningen
— ansett sig böra bestämma reduktionen till endast omkring
10 procent och alltså fastställt pensionen till i avrundat tal 840 kronor.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande proposition samt omförmälda motion, medgivit, att
förra småskollärarinnan Signe Eriksson må från och med den 1 januari
1931 under sin återstående livstid från statens pensionsanstalt uppbära en
årlig pension av 840 kronor, att utgå enligt de beträffande pension åt
småskollärare i övrigt gällande bestämmelserna i anstaltens reglemente.
3:o.
I två inom riksdagen väckta motioner (1:124 och II: 280) har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta tillerkänna slöjdläraren Fritz Vilhelmi
Ljung en fyllnadspension av 600 kronor årligen att utgå av statsmedel
från och med budgetåret 1931/1932».
3
Riksdagens skrivelse Nr 202.
Av utredningen framgår, att Ljung författningsenligt kan räkna tjänstår
för pension endast från och med den 1 juli 1907. Emellertid Ilar han
redan från och med ingången av år 1905 haft tjänstgöring med en omfattning
av sammanlagt minst 20 veckotimmar vid skolor, tillhörande
den allmänna folkundervisningen, och även dessförinnan har han under
en följd av år fullgjort slöjdundervisning vid folkskolor. Under sådana
förhållanden har det synts riksdagen vara billigt, att någon tilläggspension
beredes honom utöver den pension, vartill han författningsenligt är
berättigad. I anslutning till vad statens pensionsanstalt i avgivet utlåtande
ifrågasatt har riksdagen ansett denna tilläggspension böra så avvägas,
att sammanlagda pensionsförmånen ungefär motsvarar vad som
skolat utgå, därest Ljung ägt räkna tjänstår för pension från 1905 års
ingång. Riksdagen har bestämt tilläggspensionen — vilken ansetts böra
anvisas från statens pensionsanstalt — till belopp, motsvarande 3/33 av hel
pension eller till 170 kronor 45 öre. Sammanlagda pensionsförmånen torde
böra regleras enligt föreskrifterna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280)
med bestämmelser örn ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer, i vad dessa föreskrifter avse
lärarpersonal vid folkskolor.
Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motioner, medgivit, att slöjdläraren Fritz Vilhelm
Ljung må från och med månaden näst efter den, vari han avgår från sin
tjänst, under sin återstående livstid från statens pensionsanstalt uppbära,
utöver honom författningsenligt tillkommande pension, en tilläggspension
av 170 kronor 45 öre, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen
åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18
juni 1925 (nr 280).
B. Militära pensionsväsendet.
4:o.
I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1931 dagtecknad proposition
nr 185, avseende militära pensionsväsendet, har Eders Kungl. Majit, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att envar av verkmästaren av lia klass vid flottans varv i Stockholm
Ernst Leonard Andersson, verkmästaren av 2:a klass vid samma varv
Karl Johan Sjöblom och verkmästaren av 2:a klass vid flottans varv i
Karlskrona Adolf Verner Kjellberg må från och med månaden näst efter
den, varunder han efter uppnådda 30 tjänstår avgår ur tjänst med pension
från flottans pensionskassa, under sin återstående livstid uppbära årlig pensionsförbättring
med 1,155 kronor 60 öre, att utgå från anslag, som är eller
4
Riksdagens skrivelse Nr 202.
må varda beviljat till pensionsförbättring för viss personal vid marinen,
och i samma ordning som fyllnadspension; samt
att extra ordinarie kontorsskrivaren av l:a klass, kontorsföreståndaren vid
ingenjördepartementet vid flottans varv i Karlskrona Johan Adolf Teodor
Langwagen må från och med månaden näst efter den, varunder han avgår
ur tjänst med pension från flottans pensionskassa, under sin återstående
livstid uppbära årlig pensionsförbättring med 1,155 kronor 60 öre, att utgå
från anslag, som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring för viss
personal vid marinen, och i samma ordning som fyllnadspension.
Riksdagen har ansett, att pensionsförbättring bör beviljas ifrågavarande
befattningshavare enligt de grunder, som tidigare tillämpats i
fråga om verkmästare å månadslönarstat vid flottans varv.
På grund härav får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit Eders
Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
5:o.
I en till riksdagen avlåten, den 6 februari 1931 dagtecknad proposition
nr 71 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvar sär enden för samma
dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att till Lage Enok
Ljungor må — utan hinder därav att framställning örn ersättning icke
blivit gjord inom den tid, som föreskrives i 12 § av förordningen den
18 juni 1909 örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring — från och med den 1 januari 1931 från beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill
han enligt grunderna för nämnda förordning kan anses berättigad.
Riksdagen vill erinra, att riksdagen tidigare i åtskilliga fall meddelat
dispens från de i 1909 års militärersättningsförordning stadgade preskriptionsbestämmelserna.
Efter den år 1920 vidtagna utsträckningen
av preskriptionstiden från 2 till 3 år har dylik dispens till en början i
regel förekommit endast i sådana den äldre preskriptionsbestämmelsen
underkastade fall, i vilka ersättningsanspråket likväl gjorts gällande
inom den tid, som sedermera stadgats, eller 3 år. Emellertid hava, framför
allt under de senaste åren, i vissa fall särskilda omständigheter ansetts
böra föranleda till dispens, oaktat även sistnämnda tidsgräns överskridits.
Så har varit fallet, då förhållandena synts giva vid handen,
att särskild undersökning enligt 11 § i berörda förordning bort äga rum
men av vederbörande militärbefäl underlåtits. I det fall, varom nu är
fråga, synes anledning hava förelegat till dylik undersökning. Med hänsyn
härtill och på grund av vad i övrigt i ärendet åberopats har riksdagen
ansett sig böra biträda Eders Kungl. Maj :ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Majits förevarande
framställning vunnit riksdagens bifall.
Riksdagens skrivelse Nr 202.
6:o.
5
Under punkten 2 av förevarande proposition kar Eders Kungl. Majit
föreslagit riksdagen medgiva, att till Valfrid Henriksson må — utan
hinder därav att framställning örn ersättning icke blivit gjord inom den
tid, som föreskrives i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring —
från och med den 1 januari 1931 från beväringsmanskapets invalid- och
pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för
nämnda förordning kan anses berättigad.
Av skäl, som under nästföregående punkt angivits i fråga örn där behandlat
ärende, bar riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits
föreliggande förslag.
Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits
förevarande framställning.
7:o.
Eders Kungl. Majit föreslår i punkten 3 av samma proposition riksdagen
medgiva, att till Axel Gunnar Porsson må — utan hinder därav
att framställning örn ersättning icke blivit gjord inom den tid, som föreskrives
i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från och med
den 1 januari 1931 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning
kan anses berättigad.
Under hänvisning till vad riksdagen yttrat under punkten 5 i det föregående
får riksdagen, som icke haft anledning till erinran mot Eders
Kungl. Majits förslag, anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits
förevarande framställning.
Sio.
I punkten 4 av förevarande proposition har Eders Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att till Ernst Albin Linden må — utan hinder
därav att framställning örn ersättning icke blivit gjord inom den tid,
som föreskrives i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — från
och med den 1 januari 1931 från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för
nämnda förordning kan anses berättigad.
Under hänvisning till vad riksdagen yttrat under punkten 5 i det föregående
får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Majits förevarande framställning
vunnit riksdagens bifall.
6
Riksdagens skrivelse Nr 202.
9:o.
I punkten 5 av ifrågavarande proposition nr 71 kar Eders Kungl.
Majit föreslagit riksdagen medgiva, att till John Albert Nilsson må —
utan hinder därav att framställning örn ersättning icke blivit gjord inom
den tid, som föreskrives i 12 § av förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
— från och med den 1 januari 1931 från beväringsmanskapets invalidoch
pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna
för nämnda förordning kan anses berättigad.
Åberopande vad riksdagen anfört under punkten 5 i det föregående får
riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majlis förevarande
framställning.
10: o.
I en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931 dagtecknad proposition
nr 112 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma
dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att till Simon Fredrik
Cedervall må — utan binder därav att framställning örn ersättning icke
blivit gjord inom den tid, som föreskrives i 12 § av förordningen den 18
juni 1909 örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
—- från och med den 1 januari 1931 från beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han
enligt grunderna för nämnda förordning kan anses berättigad.
Av skäl, som under punkten 5 i det föregående angivits i fråga örn
där behandlat ärende, bar riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl.
Majits föreliggande förslag.
Riksdagen anmäler förty, att riksdagen bifallit Eders Kungl Majits
förevarande framställning.
lim.
Under punkten 2 av samma proposition nr 112 har Eders Kungl. Majit
föreslagit riksdagen medgiva, att till Bernhard Evert Pettersson må —
utan binder därav att framställning örn ersättning icke blivit gjord
inom den tid, som föreskrives i 12 § av förordningen den 18 juni 1909
örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
— från och med den 1 januari 1931 från beväringsmanskapets invalid-
och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill ban enligt grunderna
för nämnda förordning kan anses berättigad.
Under hänvisning till vad riksdagen yttrat under punkten 5 i det
föregående får riksdagen, som icke baft anledning till erinran mot Eders
Kungl. Majits förslag, anmäla, att Eders Kungl. Majits ifrågavarande
framställning vunnit riksdagens bifall.
Riksdagens skrivelse Nr 202. •
12 :o.
1 en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1931 dagtecknad proposition
nr 179, avseende militära pensionsväsendet, har Eders Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att arbetarna
vid flottans varv i Karlskrona Anton Emanuel Petersson Wilson
och Folke Alfred Leonard Danielsson må vid avgång från tjänsten
komma i åtnjutande av pension utan binder av att de ej uppnått därtill
berättigande levnadsålder.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, som ansluter sig till vad riksdagen tidigare
i liknande fall medgivit, har icke givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Majlis ifrågavarande proposition.
C. Allmänna indragningsstaten.
I. Utrikesdepartementet.
13 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 50 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i
punkten 1, avseende utrikesdepartementet, föreslagit riksdagen medgiva,
att kanslivaktmästaren vid svenska beskickningen i Berlin Karl Grevlach
må från och med månaden näst efter den, då han kan komma att entledigas
från sin ifrågavarande anställning, under sin återstående livstid
uppbära pension å allmänna indragningsstaten med ett belopp av 1,500
kronor för år räknat, dock att därutöver icke må utgå pensionstillägg,
pensionsförhöjning eller dyrtidstillägg.
Eders Kungl. Majits förslag bar icke givit riksdagen anledning till
erinran, varför riksdagen anmäler, att Eders Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning vunnit riksdagens bifall.
14 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition
nr 153 bär Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, i punkten 1, avseende utrikesdepartementet, föreslagit riksdagen
medgiva, att generalkonsuln å extra stat i Calcutta Carl August Ehrenfrid
Silfwerhjelm må från och med dagen näst efter den, då han efter
uppnådd levnadsålder av 60 år avgår från sin befattning, under sin åter
-
8 Riksdagens skrivelse Nr 202.
stående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 5,400 kronor.
Med hänsyn till de i propositionen anförda särskilda omständigheterna
har riksdagen ansett sig böra medgiva, att Silfwerhjelm vid uppnådda
60 år beviljas pension med av Eders Kungl. Majit föreslaget belopp.
Riksdagen får således anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Majits förevarande framställning.
15 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1931 dagtecknad proposition
nr 181 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
i punkten 1, avseende utrikesdepartementet, föreslagit riksdagen medgiva,
att vicekonsuln i Liverpool, konsuln Emil Augustin Enhörning må
från och med månaden näst efter den, varunder han avgår från befattningen
såsom vicekonsul, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 4,152 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits ifrågavarande framställning.
16:o.
I en inom riksdagen väckt motion (lii 43) har hemställts, »att riksdagen
ville besluta, att till ingenjören Harald Hall måtte utgå ett årligt
understöd av 1,600 kronor».
Av den utredning i ärendet, som för riksdagen varit tillgänglig, synes
framgå, att Hall till följd av påfrestningar, för vilka han vid fullgörandet
av ett krävande statligt uppdrag i utlandet varit utsatt, ådragit
sig sjukdomar, som i avsevärd grad nedsatt hans arbetsförmåga samt
minskat möjligheterna för honom att skaffa sig försörjning, sedan hans
egendom på grund av omvälvningarna i Ryssland gått förlorad. Ehuru
det icke kunnat påvisas, att nämnda sjukdomar förorsakats av visst
olycksfall, och ersättning i anledning av desamma således icke kunnat
utgå enligt förordningen den 1 juni 1923 angående ersättning av statsmedel
för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena
under 1914—1919 års världskrig, hava omständigheterna i förevarande
fall synts vara sådana, att ett understöd av statsmedel likväl
ansetts motiverat. I likhet med riksförsäkringsanstalten, som avgivit utlåtande
i ärendet, håller riksdagen före, att detta understöd bör avvägas
enligt grunderna för nyssnämnda förordning och alltså — med hänsyn
till vad anstalten upplyst angående graden av nedsättning i Halls arbetsförmåga
fastställas till 800 kronor årligen. Därest berörda förordning
varit tillämplig, skulle ersättning med nämnda belopp hava utgått från
och med den 1 juli 1923, då förordningen trädde i kraft. Med hänsyn till
9
Riksdagens skrivelse Nr 202.
de alldeles särskilda förhållanden, som i detta fall otvivelaktigt föreligga,
har riksdagen ansett sig böra medgiva, att understödsbeloppet får åtnjutas
från nämnda tidpunkt.
Understödet har ansetts böra beviljas från allmänna indragningsstaten,
varvid särskild föreskrift meddelats därom, att dyrtidstillägg å understödsbeloppet
icke må utgå.
Med stöd av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att ingenjören Harald Hall må,
räknat från och med den 1 juli 1923, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 800 kronor ^
dock utan rätt att därå åtnjuta dyrtidstillägg.
II. Försvarsdepartementet.
17:o.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 50, vilken beträffande försvarsdepartementet innefattar förslag i
nitton med nummer 2—20 betecknade punkter, bar Eders Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 2 föreslagit riksdagen medgiva,
att verkmästaren och föreståndaren vid arméns intendenturförråds
verkstadsavdelning i Stockholm Hans Andersson Hemberg må från och
med månaden näst efter den, varunder han avgår från sin befattning vid
intendentur förrådet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 3,000 kronor.
I fråga örn storleken av Hembergs pension bar riksdagen, i likhet med
föredragande departementschefen och de i ärendet börda myndigheterna,
ansett att uttryck bör givas åt erkännande av det gagn kronan baft av
det särskilt förtjänstfulla arbete, Hemberg utfört under sin anställningstid
i statens tjänst. På grund härav biträder riksdagen förslaget örn en
årlig pension av 3,000 kronor och anmäler, att riksdagen bifallit Eders
Kungl. Marits ifrågavarande framställning.
18:o.
I punkten 3 av förevarande proposition har Eders Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att snickaren vid arméns intendenturförråds
förrådsavdelning i Stockholm Carl Hustaf Svensson och magasinarbetaren
vid intendenturförrådet Carl Anders Albert Johansson må från och
med månaden näst efter den, varunder de entledigas från sina anställningar,
under återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
årliga pensioner, den förre med så stort belopp, att detsamma, tillika
10
Riksdagens skrivelse Nr 202.
nied vad av honom åtnjutes från Vadstena krigsmanshuskassa, uppgår
till sammanlagt 1,260 kronor, samt den senare med ett belopp av 840
kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
19 :o.
Eders Kungl. Majit har i punkten 4 av förevarande proposition föreslagit
riksdagen medgiva, att skogvaktaren å Järvafältet Emil Hjalmar
Rudolf Karlsson må från och med månaden näst efter den, varunder han
entledigas från ifrågavarande anställning, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,224 kronor.
Eders Kungl. Majits ifrågavarande framställning har av riksdagen bifallits.
20: o.
Eders Kungl. Majit föreslår i punkten 5 av samma proposition riksdagen
medgiva, att maskinisten vid ammunitionsfahrikens avdelning å
Karlsborg Erik Teodor Ödmark må från och med månaden näst efter
den, varunder han avgår från sin anställning vid fabriken, under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 1,224 kronor.
Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna pensionsbeloppet ansluter sig till
vad riksdagen tidigare i jämförliga fall beviljat och har ej givit riksdagen
anledning till erinran. Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
21 :o.
Eders Kungl. Majit har i punkten 6 föreslagit riksdagen medgiva, att
skrädderiarbetaren vid Svea ingenjörkårs kustingenjör kompanis intendenturverkstäder
Karl Leonard Enström må från och med månaden
näst efter den, varunder han avgår från sin anställning vid kåren, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension aAr 1,152 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har av riksdagen bifallits.
22 :o.
Under punkten 7 föreslås, att riksdagen må medgiva, att förre maskinisten
vid förutvarande Västgöta regemente Carl Erik Larsson må från
och med den 1 juli 1929 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,116 kronor; dock med skyl
-
Riksdagens skrivelse Nr 202. 11
Vighet för Larsson att till statsverket återbetala ett belopp av 1,000 kronor,
som genom Eders Kungl. Majits beslut den 11 april 1930 tillerkänts
honom.
Då Eders Kungl. Majits förslag under denna punkt ej givit riksdagen
anledning till invändning, får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit
Eders Kungl. Majits förevarande framställning.
23 :o.
I punkten 8 av ifrågavarande proposition har Eders Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att skrädderiarbetaren vid Kronobergs regementes
detachements i Karlskrona intendenturverkstäder Otto Antonsscm
Lindquist må från och med månaden näst efter den, varunder avgång
från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 996 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits ifrågavarande framställning.
24 :o.
Eders Kungl. Majit bär i punkten 9 av förevarande proposition föreslagit
riksdagen medgiva, att arbetaren vid fastighetsförvaltningen i
Karlsborg Gustaf Adolf Grahn må från och med månaden näst efter den,
varunder avgång från tjänsten ägt rum, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 900 kronor.
Eders Kungl. Majits ifrågavarande framställning har av riksdagen bifallits.
25 io.
Eders Kungl. Majit föreslår i punkten 10 av samma proposition riksdagen
medgiva, att skomakeriarbetaren vid Västerbottens regementes
intendenturverkstäder Johan Reinhold Forsgren må från och med månaden
näst efter den, varunder han entledigats från sin anställning vid
regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 864 kronor.
Eders Kungl. Majits förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits
ifrågavarande framställning.
26 :o.
Uti punkten 11 av propositionen nr 50 har Eders Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att förestånderskan för Dalregementets marketenterirörelse
Stina Nordqvist må från och med månaden näst efter den,
12
Riksdagens skrivelse Nr 202.
varunder avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 852 kronor.
Riksdagen, som ej velat motsätta sig bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag, anmäler, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning av
riksdagen bifallits.
27 :o.
Eders Kungl. Maj:t bar i punkten 12 föreslagit riksdagen medgiva, att
arbetaren vid ammunitionsfabriken Frans Gottfrid Skoog må från och
med månaden näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning
vid fabriken, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 828 kronor.
Till riksdagens bankoutskott har, efter ovan omförmälda propositions
avlåtande till riksdagen, från finansdepartementet överlämnats en till
departementet inkommen framställning örn utverkande av högre pension
åt Skoog jämte över nämnda framställning avgivna utlåtanden.
Med hänsyn till vad numera i detta ärende blivit upplyst har riksdagen
funnit sig böra medgiva, att pension beredes Skoog med av statskontoret
i utlåtande i ärendet den 2 februari 1931 angivet belopp, 1,032
kronor för år.
Riksdagen anmäler således, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, medgivit, att arbetaren vid ammunitionsfabriken
Frans Gottfrid Skoog må från och med månaden näst efter
den, varunder han entledigas från sin anställning vid fabriken, under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 1,032 kronor.
28:o.
Under punkten 13 föreslås, att riksdagen må medgiva, att arbetaren
vid Marma skjutfält Anton Eriksson må från och med månaden näst
efter den, varunder avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av
756 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
vunnit riksdagen bifall.
29 :o.
I punkten 14 har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att
skrädderiarbetaren vid Jämtlands fältjägarregementes intendenturverkstäder
Erik Larsson må från och med månaden näst efter den, var
-
Riksdagens skrivelse Nr 202.
13
under han avgår från sin anställning vid regementet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av
€24 kronor.
Riksdagen, som ej velat motsätta sig bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
30:o.
I punkten 15 av ifrågavarande proposition bar Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att kokerskan vid Göta livgarde Anna Persdotter
Dahl må från och med månaden näst efter den, varunder avgång
från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 720 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majlis förevarande framställning.
31 :o.
Eders Kungl. Majit bär i punkten 16 av förevarande proposition föreslagit
riksdagen medgiva, att kokerskan vid Livregementets grenadjärer
Amanda Sofia Lager må från och med månaden näst efter den, då avgång
från tjänsten ägt rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 660 kronor; dock med skyldighet
för benne att för tid, varunder bon uppburit understöd jämlikt
Eders Kungl. Majits beslut den 24 oktober 1930, återbetala beloppet av
sagda understöd.
Eders Kungl. Majlis förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Majits förevarande framställning.
32 :o.
Eders Kungl. Majit föreslår i punkten 17 av samma proposition riksdagen
medgiva, att förre skomakeriarbetaren vid Upplands regementes
intendenturverkstäder Johan Oskar Vilhelm Lindgren må från och med
månaden näst efter den, varunder ban avgått från sin anställning vid
regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 696 kronor.
Eders Kungl. Majits ifrågavarande framställning har av riksdagen bifallits.
14
Riksdagens skrivelse Nr 202.
33 :o.
Under punkten 18 föreslås, att riksdagen må medgiva, att förra arbeterskan
vid arméns tvättanstalt i Stockholm Agnes Sofia Ros må från
och. med månaden näst efter den, varunder lion avgått från sin tjänst,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension av 660 kronor.
Då Eders Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt ej givit riksdagen
anledning till invändning, får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
34 :o.
Eders Kungl. Majit bar i punkten 19 föreslagit riksdagen medgiva, att
stickerskan vid Vendes artilleriregemente, änkan Kerstin Persson, född
Jeppson, må från och med månaden näst efter den, varunder avgång från
tjänsten äger rum, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 384 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits förevarande framställning.
35 :o.
I punkten 20 av ifrågavarande proposition nr 50 har Eders Kungl.
Majit föreslagit riksdagen medgiva, att överkonstapeln på övergångsstat
vid flottans poliskår Ernst Alfred Sjödahl må från och med dagen
efter den, då han avgår från sin anställning, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,800
kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits förevarande framställning.
36 io.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 51, vilken beträffande förvarsdepartementet innefattar förslag i tre
med nummer 1—3 betecknade punkter, har Eders Kungl. Majit, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva,
att förre domänofficeren vid östra arméfördelningens stab, översten i armén
friherre Gustaf Daniel Leuhusen må, utöver honom på grund av
hans förutvarande militära anställning tillkommande pensionsförmåner,
från och med den 1 januari 1930 åtnjuta en årlig tilläggspension från allmänna
indragningsstaten till belopp av 504 kronor.
Riksdagen, som ansett tilläggspension i förevarande fall böra beviljas,
Riksdagens skrivelse Nr 202. 15
har ej funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl. Majit i sådant
hänseende föreslagit.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit
Eders Kungl. Majlis ifrågavarande framställning.
37 :o.
Uti punkten 2 av samma proposition föreslår Eders Kungl. Majit riksdagen
medgiva, att musikkonstapeln av 2:a graden över stat Erik Wilhelm
Pettersson må från och med den tidpunkt, då han berättigats till
pension, under sin återstående livstid jämte honom tillkommande pension
åtnjuta en årlig tilläggspension från allmänna indragningsstaten till belopp
av 420 kronor.
Med hänsyn till vad i propositionen upplysts angående Petterssons
tjänstgöring och arbetsuppgifter har riksdagen icke velat motsätta sig
bifall till Eders Kungl. Majits förevarande förslag. Riksdagen får alltså
anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits ifrågavarande
framställning.
38 :o.
I punkten 3 av ifrågavarande proposition nr 51 har Eders Kungl. Majit
föreslagit riksdagen medgiva, att förre rektorn vid skeppsgosseskolan i
Karlskrona Karl Johan Rikard Segrell må från och med månaden näst
efter den, under vilken avgång från tjänsten ägt rum, under sin återstående
livstid uppbära, utöver honom författningsenligt tillkommande
pension, en årlig tilläggspension från allmänna indragningsstaten till
belopp av 260 kronor.
Enär, såsom föredragande departementschefen i ärendet uttalat, Segrells
tjänstgöring i prästerlig befattning torde få anses hava varit av betydelse
för hans senare verksamhet såsom lärare och rektor vid skeppsgosseskola,
har riksdagen — i anslutning till vad riksdagen tidigare i jämförliga fall
beslutit — ansett sig höra medgiva, att sagda tjänstgöring i föreslagen
omfattning tillgodoräknas honom för erhållande av statspension. Mot
vad Eders Kungl. Majit i ärendet föreslagit har riksdagen icke haft
annat att erinra än att — med hänsyn till lydelsen av § 2 mom. 2 i kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser örn ny pension för
vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
— föreskrift ansetts böra meddelas därom, att å sammanlagda pensionsförmånen
må utgå förhöjning enligt stadgandena i nämnda kungörelse.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Majits förevarande framställning, medgivit, att
förre rektorn vid skeppsgosseskolan i Karlskrona Karl Johan Rikard
16
Riksdagens skrivelse Nr 202.
Segrell må från och med månaden näst efter den, under vilken avgång
från tjänsten ägt rum, under sin återstående livstid uppbära, utöver
honom författningsenligt tillkommande pension, en årlig tilläggspension
å allmänna indragningsstaten till belopp av 260 kronor, med rätt att å
sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
39 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 13 februari 1931 dagteeknad proposition
nr 92 bar Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att den arbetaren Karl Johan Johansson
jämlikt Göta hovrätts dom den 28 juni 1929 tillerkända årliga livränta
av 50 kronor i månaden till dess Johansson fyllt sextio år och
av 30 kronor i månaden för tiden därefter må från och med budgetåret
1931/1932 bestridas från anslaget till allmänna indragningsstaten, med
iakttagande av att å livräntebeloppet icke må åtnjutas någon sådan tillläggsförmån,
som enligt gällande bestämmelser tillkommer pensionstagare.
Riksdagen, som ansett sig böra biträda vad Eders Kungl. Majit föreslagit,
får anmäla, att Eders Kungl. Majits ifrågavarande proposition
vunnit riksdagens bifall.
40 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagteeknad proposition
nr 153, vilken beträffande försvarsdepartementet innefattar fem
med nummer 2—6 betecknade punkter, bar Eders Kungl. Majit, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, i punkten 2 föreslagit riksdagen medgiva,
att förre skrädderiföreståndaren vid Upplands regemente Gustaf Alfred
Brunnberg må, räknat från och med den 1 februari 1930, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 1,092 kronor.
Eders Kungl. Majits förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Majits ifrågavarande framställning.
41 io.
I punkten 3 av förevarande proposition bar Eders Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att föreståndaren för Svea ingenjörkårs
skrädderiverkstad Emil Fredrik Friström må från och med månaden
17
Riksdagens skrivelse Nr 202.
näst efter den, varunder lian lämnar sin anställning vid kåren, under 6in
Återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 792 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits förevarande framställning.
42 :o.
Eders Kungl. Majit bär i punkten 4 av förevarande proposition föreslagit
riksdagen medgiva, att tillsyningsmannen över Sannaheds övningsfält
Per Erik Eriksson må från och med månaden näst efter den,
varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 540 kronor.
Eders Kungl. Majits ifrågavarande framställning har av riksdagen bifallits.
43 :o.
Eders Kungl. Majit föreslår i punkten 5 av samma proposition riksdagen
medgiva, att hästskötaren vid Herrevadsklosters remontdepå
Nils Johan Bengtsson må från och med månaden näst efter den, varunder
han lämnar sin anställning vid remontdepån, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av
€96 kronor.
Eders Kungl. Majits förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran,
varför riksdagen anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Majits ifrågavarande framställning.
44 io.
I punkten 6 av ifrågavarande proposition nr 153 har Eders Kungl.
Majit föreslagit riksdagen medgiva, att förra arbeterskan vid Jönköpings—Kalmar
regementes bageri Signe Nancy Adéle Bonell må, räknat
från och med den 1 maj 1930, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 564 kronor.
Eders Kungl. Majits ifrågavarande framställning har av riksdagen
bifallits.
45 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1931 dagtecknad proposition nr
181, vilken beträffande försvarsdepartementet innefattar förslag i tre
med nummer 2—4 betecknade punkter, har Eders Kungl. Maj :t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över fiBihang
till riksdagens protokoll 1931. U sami. Nr 202. 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 202.
liansärenden för samma dag, i punkten 2 föreslagit riksdagen medgiva,
att konstruktören vid flottans varv i Karlskrona Carl Ulrik Möller må
från och med dagen näst efter den, då han avgår från sin tjänst, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig:
pension av 2,400 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två i anledning
av Eders Kungl. Majtts förevarande framställning inom riksdagen
väckta motioner (1:242 och 11:407), i vilka motioner hemställts, »att riksdagen
ville besluta, att konstruktören vid flottans varv i Karlskrona Carl
Ulrik Möller må från och med dagen näst efter den, då han avgår från
sin tjänst, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 3,712 kronor».
Riksdagen har ansett sig böra medgiva, att pension beviljas Möller i
anledning av hans anställning vid flottans varv. I betraktande av vad
utredningen visat beträffande Möllers tjänsteställning och arbetsuppgifter
samt hans löneförhållanden före genomförandet av nu gällande
avlöningsbestämmelser för vissa civila icke-ordinarie befattningshavare
vid försvarsväsendet har riksdagen ansett pensionen skäligen böra fastställas
till något högre belopp än vad departementschefen — efter jämförelse
med pensionsförmånerna för verkmästare vid marinen — ansett
sig böra tillstyrka. Med tillmötesgående i viss mån av motionärernas
framställning har riksdagen funnit sig böra bevilja ett belopp av 2,808
kronor för år.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning samt omförmälda
motioner, medgivit, att konstruktören vid flottans varv i Karlskrona Carl
Ulrik Möller må från och med dagen näst efter den, då han avgår från sill
t jänst, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 2,808 kronor.
46 :o.
I punkten 3 av förevarande proposition har Eders Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att förrådsförmannen vid ammunitionsfabrikens
avdelning å Marieberg Johan August Johansson må från och med månaden
näst efter den, varunder han avgår från sin anställning vid fabriken, under
sill återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 1,152 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag, anmäler,
att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning vunnit riksdagens
bifall.
Riksdagens skrivelse Nr 202.
47: o.
19
Eders Kungl. Majit har i punkten 4 av förevarande proposition nr 181
föreslagit riksdagen medgiva, att arbeterskan vid ammunitionsfabrikens
avdelning å Marieberg Tyra Wilhelmina Gullander, född Jansson, må —
med avstående av benne tillerkänd avskedsersättning — från och med månaden
näst efter den, varunder hon avgår från sin anställning vid fabriken,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 504 kronor.
Riksdagen bar ansett sig böra biträda Eders Kungl. Marits förslag och
får alltså anmäla, att Eders Kungl. Majlis förevarande framställning vunnit
riksdagens bifall.
48: o.
I två inom riksdagen väckta motioner (1:126 och II: 281) bar hemställts,
»att riksdagen må medgiva, att värnpliktige nr 66 53/1916 Stig
Åke Olof Brate tillerkännes ersättning enligt grunderna i förordningen den
18 juni 1909 jämte tilläggsbestämmelser örn ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, oberoende av att ansökningen
ej inkommit i föreskriven tid».
Riksförsäkringsanstalten har, med ledning av för anstalten tillgänglig
medicinsk utredning i ärendet, funnit Brates militärtjänstgöring icke skäligen
kunna antagas hava bidragit till uppkomsten och utvecklingen av
den sjukdom, varav han drabbats. Brate har på grund härav ansetts icke
kunna i anledning av sjukdomen tillerkännas ersättning enligt grunderna
för förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring. Av den ytterligare utredning,
som på föranstaltande av riksdagens bankoutskott verkställts, framgår
emellertid, att delade meningar råda bland de medicinska sakkunniga beträffande
den inverkan, som militärtjänstgöringen haft på Brates sjukdom.
Från vissa håll Ilar sålunda framhållits, att det icke kan anses uteslutet
att det olycksfall, för vilket Brate under militärtjänstgöringen blivit utsatt,
varit av betydelse för uppkomsten av hans sjukdom samt att militärtjänsten
även haft ett ogynnsamt inflytande på sjukdomens utveckling.
Med hänsyn till dessa förhållanden och då Brate för återvinnande eller
töi bättrande a\ sin hälsa fått vidkännas betydande utgifter, har riksdagen
funnit billighetsskäl tala för att något understöd från statens sida beviljas
honom. Detta understöd, vilket synts böra från och med den 1 januari
1931 utgå från allmänna indragningsstaten, har riksdagen bestämt
till det belopp, som vid en invaliditetsgrad av 20 procent skulle med tilllämpning
av 1909 års militärersättningsförordning hava utgått i årlig
livränta eller ISO kronor. Då tilläggsförmån icke utgår å dylik livränta.
20
Riksdagens skrivelse Nr 202.
har föreskrift ansetts böra meddelas därom, att å det ifrågavarande understödet
icke må åtnjutas dyrtidstillägg.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motioner, medgivit, att Stig Åke Olof Brate må från
och med den 1 januari 1931 å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt
understöd av 180 kronor; dock utan rätt att därå åtnjuta dyrtidstillägg.
49 :o.
I en inom riksdagen väckt motion (II: 182) har hemställts, bland annat,
att riksdagen måtte tillerkänna förmannen Oskar Sundkvist samt arbetarna
Oskar Vikström, Nils Johan Englund och Felix Eriksson årligt
understöd eller pension under deras återstående livstid till belopp, som
riksdagen kunde finna för gott att bestämma.
Av i ärendet föreliggande utredning synes framgå, att ifrågavarande
personer — vilka alla uppnått hög ålder samt hava väsentligt nedsatt
arbetsförmåga — kunna räkna en tjänstetid vid statliga arbeten av omkring
18 år eller däröver. Under sådana förhållanden har riksdagen, örn
ock med någon tvekan, funnit sig böra medgiva, att någon pension från
statens sida beviljas dem under deras återstående livstid. Pensionen har
synts riksdagen böra för envar av dem bestämmas till 420 kronor, att
utgå å allmänna indragningsstaten. Pensionsförmånen torde få åtnjutas
från och med ingången av år 1931, i fråga örn Oskar Vikström — som
enligt ett i ärendet företett intyg den 16 januari 1931 fortfarande innehade
statsanställning — dock tidigast från och med månaden näst efter
den, vari han avgår från sin anställning.
Med åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i
anledning av förevarande motion, medgivit, att envar av förmannen vid
fästnings- och kasernbyggnadsarbetena i Boden Oskar Sundkvist samt arbetarna
därstädes Oskar Vikström, Nils Johan Englund och Felix Eriksson
må, Sundkvist, Englund och Eriksson från och med den 1 januari 1931
samt Vikström från och med månaden näst efter den, vari hans anställning
upphör, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av 420 kronor.
50 :o.
I en inom riksdagen väckt motion (II: 276) har gjorts framställning
bland annat i fråga örn förhöjning av den av 1930 års riksdag åt förre förmannen
vid ammunitionsfabriken F. G. Leijon beviljade pensionen.
Fråga örn pension åt Leijon behandlades vid 1930 års riksdag i anledning
av framställning av Eders Kungl. Majit, därvid riksdagen på hemställan
av dess bankoutskott i utlåtande nr 30, punkten 41, bestämde
21
Riksdagens skrivelse Nr 202.
pensionsbeloppet för Leijon i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj.ts
förslag till 1,092 kronor.
Riksdagen finner visserligen den omständigheten, att — på sätt i motionen
omnämnts — före avskedet pension till visst högre belopp föi Leijon
från fabriksledningens sida ifrågasatts, icke utgöra anledning till ändring
i den av riksdagen fastställda pensionsförmånen. Då emellertid under
punkten 46 i det föregående i ett där avsett liknande fall beviljats ett pensionsbelopp
av 1,152 kronor årligen, har riksdagen ansett sig böra i anledning
av den föreliggande motionen medgiva, att pensionsbeloppet för
Leijon höjes till samma belopp.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att förre förmannen vid ammunitionsfabriken
Prans Gustaf Leijon må från och med den 1 januari 1931
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära, i stället
för honom av 1930 års riksdag beviljad pension av 1,092 kronor för år,
en pension till belopp av 1,152 kronor årligen.
51:o.
I en inom riksdagen väckt motion (II: 285) bar hemställts, »att riksdagen
må medgiva, att förre arbetaren vid ammunitionsfabriken å Karlsborg
Frans Rudolf Wahlström må från och med den 1 januari 1931 under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 600 kronor».
Såsom av utredningen i ärendet framgår, har Wahlström haft anställning
vid ammunitionsfabriken endast under en tid av något mer än 12 år.
Emellertid har han på grund av sjukdom nödgats före uppnådd pensionsålder
frånträda denna anställning. Ehuru ett direkt orsakssammanhang
icke kunnat påvisas mellan Wahlströms arbete vid fabriken och den sjukdom,
som föranlett avgången, synes dock sannolikheten av att — såsom
i ärendet uppgivits — den under krigsåren starkt utsträckta arbetstiden
vid ammunitionsfabriken medverkat till sjukdomens uppkomst och utveckling
hava vunnit ökat stöd genom den utredning, som verkställts efter det
riksdagen år 1930 hade frågan till behandling. I detta avseende må framhållas,
att läkaren vid ammunitionsfabriken i ett den 24 juli 1930 dagtecknat
intyg uttalat bland annat, att Wahlströms sjukdomssymptom, vilka
börjat år 1915 och föranlett viss minskning av arbetsförmågan från slutet
av samma år samt höggradig nedsättning av arbetsförmågan från augusti
1917, med stor sannolikhet kunna anses förorsakade av den utsträckta arbetstiden
under krigstiden. Vid nu angivna förhållanden har riksdagen
ansett sig kunna av billighetsskäl medgiva, att en mindre årlig pension
beviljas Wahlström under hans återstående livstid. Pensionen har bestämts
till 420 kronor, att från och med den 1 januari 1931 utgå från allmänna
indragningsstaten.
22
Riksdagens skrivelse Nr 202.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att förre arbetaren vid ammunitionsfabrikens
avdelning å Karlsborg Frans Rudolf Wahlström må från
och med den 1 januari 1931 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av 420 kronor.
lil. Socialdepartementet.
52 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 13 fehruari 1931 dagtecknad proposition
nr 82 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i punkten
1, avseende socialdepartementet, föreslagit riksdagen medgiva, att f. d.
yrkesinspektörsassistenten i sjunde distriktet Carl Fredrik Rommel må
från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, under
sin återstående livstid uppbära, utöver honom författningsenligt tillkommande
pension, en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till
belopp av 1,008 kronor för år.
Med hänsyn till vad som upplysts angående arten av Rommels tjänstgöring
före tillträdande av assistenttjänsten har riksdagen icke velat motsätta
sig bifall till Eders Kungl. Maj :ts förevarande förslag. Riksdagen
får alltså anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits ifrågavarande
framställning.
53:o.
I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1931 dagtecknad proposition nr
184, avseende socialdepartementet, har Eders Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att landshövdingen
i Kopparbergs län Svante Herman Kvarnzelius må från och med dagen
näst efter den, då han efter uppnådd levnadsålder av 67 år avgår från sin
befattning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 6,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två i anledning
av förevarande proposition inom riksdagen väckta motioner (Ii 244
och lii 410), i vilka motioner hemställts, »att riksdagen vid bifall i övrigt
till vad som föreslagits i Kungl. Majits proposition nr 184 måtte bestämma
den årliga pensionen till landshövding Kvarnzelius till ett belopp av 7,000
kronor.»
I likhet med departementschefen finner riksdagen det vara naturligt, att
landshövdingen Kvarnzelius tillerkännes pension, ehuru antalet tjänstår
23
Riksdagens skrivelse Nr 202.
i hans egenskap av landshövding icke uppgår till fullt 10 år. I fråga örn
pensionens storlek har riksdagen, i anslutning till vad i motionerna gjoits
gällande, ansett det värdefulla och gagnerika arbete, som Kvarnzelius under
en lång följd av år utfört i det allmännas tjänst, motivera någon höjning
av det utav Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet. Vad i motionerna
i sådant hänseende föreslagits har ej givit riksdagen anledning till
annan erinran än att beloppet synts böra jämkas till närmaste i helt krontal
med tolv jämnt delbara tal och alltså bestämmas till 6,996 kronor.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Majits förevarande proposition samt omförmälda
motioner, medgivit, att landshövdingen i Kopparbergs län Svante Herman
Kvarnzelius må från och med dagen näst efter den, då han efter uppnådd
levnadsålder av 67 år avgår från sin befattning, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 6,996 kronor.
IV. Kommunikationsdepartementet.
54 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 50 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i punkten
21, avseende kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen medgiva,
att förre arbetsförmannen vid Väddö kanal Carl Erik Wallerström
må från och med månaden näst efter den, varunder han entledigats från
sin tjänst, under sin återstående livstid a allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 552 kronor.
Eders Kungl. Majits ifrågavarande framställning har av riksdagen bifallits.
55 io.
I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition
nr 153 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
i punkten 7, avseende kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen
medgiva, att förre maskinisten vid statens järnvägsbyggnader Carl
Gustaf Gustafsson må från och med dagen näst efter den, då han lämnat
sin anställning vid statens järnvägsbyggnader, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 996 kronor.
Riksdagen, som funnit det av Eders Kungl. Majit föreslagna pensionsbeloppet
väl avvägt, anmäler, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits
ifrågavarande framställning.
24 Riksdagens skrivelse Nr 202.
56:o.
I en inom riksdagen väckt motion (II: 174) har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att bevilja timmermannen Karl August Andersson^
Jorund nr 5, Trollhättan, pension till det belopp, som kan anses skäligt»-
I likhet med i ärendet hörda myndigheter finner riksdagen billigt, att
Andersson tillerkännes pension av statsmedel i anledning av sin anställning
i vattenfallsverkets tjänst. Mot det från de hörda myndigheternas
sida ifrågasatta beloppet av 768 kronor har riksdagen icke haft något
att erinra. Pensionen lärer böra utgå från och med ingången av år 1981
samt anvisas å allmänna indragningsstaten.
Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av förevarande motion, medgivit, att f. d. timmermannen vid statens
vattenfallsverks byggnadsavdelning Karl August Andersson må från oell
med den 1 januari 1931 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension av 768 kronor.
V. Finansdepartementet.
57:o.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 50 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i punkten
22 föreslagit riksdagen medgiva, att extra ordinarie kanslibiträdet
i statskontoret Alma Augusta Charlotta Byström, född Lindahl, må från
och med dagen efter den, då avgång från befattningen efter den 16 juni
1931 kommer att äga rum, under återstående livstiden från allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 996 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
58 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 52 har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att expeditionschefen i finansdepartementet
friherre Karl Skogman må från och med dagen näst efter den, då efter
avsked från kanslirådsbefattningen förordnandet för honom å expeditionschefsämbetet
upphör, under sin återstående livstid åtnjuta, utöver
honom författningsenligt tillkommande pension, en tilläggspension från
allmänna indragningsstaten till belopp av 564 kronor årligen.
Riksdagens skrivelse Nr 202.
25
I likhet med departementschefen finner riksdagen skäligt, att friherre
Skogman med hänsyn till den långa tid, under vilken han bestritt expeditionschefsämbete,
tillerkännes en tilläggspension utöver den pension,
som tillkommer honom såsom kansliråd. Mot vad Eders Kungl. Maj:t
i sådant hänseende föreslagit har riksdagen — under framhållande att
1925 års riksdag tillerkänt expeditionschefen i kommunikationsdepartementet
W. F. Schalén tilläggspension enligt samma grunder — icke funnit
anledning till invändning. Riksdagen vill i detta sammanhang erinra
att — på sätt vid behandling av frågan om tilläggspension åt expeditionschefen
Schalén anfördes — spörsmålet örn expeditionschefsbefattningarnas
tillsättande med fullmakt varit föremål för övervägande
såväl i sammanhang med statsdepartementens omorganisation år 1917
som ock vid den senaste löneregleringen för departementen år 1921 samt
att 1921 års riksdag därvid uttalat den meningen, att övervägande skäl
kunde anföras för beredande av fullmakt åt ifrågavarande befattningshavare
men att, då riksdagen så sent som år 1917 fattat beslut i denna
sak, en något längre tids erfarenhet syntes böra avvaktas, innan ändring
vidtoges härutinnan.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
59: o.
I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition
nr 153 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
i punkten 8 föreslagit riksdagen medgiva, att verkmästaren vid myntoch
justeringsverket Nils Hemborg må från och med månaden näst efter
den, under vilken han erhåller entledigande från sin befattning, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 2,544 kronor.
Ehuru riksdagen icke kunnat undgå att finna ur principiell synpunkt
anmärkningsvärt, att Hemborg vid så hög ålder som 74 år befordrats
till verkmästare, har riksdagen ej velat motsätta sig, att han i denna
egenskap erhåller pension med belopp, som kan anses skäligt. Det av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet motsvarar den pensionsförmån,
som — inberäknat av riksdagen efter prövning i varje särskilt fall beviljad
pensionsförbättring — tillkommer verkmästare vid flottan med
delaktighet i flottans pensionskassa. Då dylik verkmästare emellertid, i
olikhet med vad fallet varit beträffande Hemborg, har att erlägga avgifter
för egen pensionering, har det föreslagna pensionsbeloppet för Hemborg
ansetts böra underkastas någon reduktion och bestämmas till 2,244
kronor årligen.
26
Riksdagens skrivelse Nr 202.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Majits förevarande framställning, medgivit, att
verkmästaren vid mynt- och justeringsverket Nils Hemborg må från och
med månaden näst efter den, under vilken han erhåller entledigande från
sin befattning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 2,244 kronor.
Yl. Ecklesiastikdepartementet.
60 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 50, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet innefattar förslag i
två med nummer 23 och 24 betecknade punkter, har Eders Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 23 föreslagit riksdagen
medgiva, att förste vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Linköping
Carl Johan Claeson må från och med månaden näst efter den, under
vilken han avgår från sin befattning, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,584 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag står i överensstämmelse med vad riksdagen
tidigare i åtskilliga liknande fall beslutit och har icke givit riksdagen
anledning till erinran. På grund härav anmäler riksdagen, att
riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
61 :o.
Uti punkten 24 av förevarande proposition nr 50 har Eders Kungl.
Majit föreslagit riksdagen medgiva, att städerskan vid högre allmänna
läroverket i Linköping Karolina Matilda Andersson må från och med
månaden näst efter den, under vilken hon avgår från sin befattning, under
sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension av 660 kronor.
Eders Kungl. Majits förevarande framställning har av riksdagen bifallits.
62 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 51, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet innefattar förslag i
tre med nummer 4—6 betecknade punkter, har Eders Kungl. Majit, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
27
Riksdagens skrivelse Nr 202.
över finansärenden för samma dag, i punkten. 4 föreslagit riksdagen medgiva,
att förre lektorn vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm
Gustaf (Gösta) Anders Sören Göransson må från och med månaden näst
efter den, under vilken avgång från tjänsten ägt rum, under sin återstående
livstid uppbära, utöver honom författningsenligt tillkommande
pension, en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av
840 kronor för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta
förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Eders Kungl. Maj:ts förslag står i överensstämmelse med vad riksdagen
tidigare i liknande fall beslutit och har icke givit riksdagen anledning
till erinran. På grund härav får riksdagen anmäla, att riksdagen
bifallit Eders Kungl. Majlis ifrågavarande framställning.
63:o.
Eders Kungl. Majit har under punkten 5 av förevarande proposition
nr 51 föreslagit riksdagen medgiva, att förre lektorn vid folkskoleseminariet
i Skara Elida Sanomon må, räknat från och med den 1 januari 1931,
under sin återstående livstid uppbära — utöver henne eljest tillkommande
pension av statsmedel — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till belopp av 120 kronor för år, med rätt att å ett sammanlagt belopp
av 3,000 kronor åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280).
Eders Kungl. Majits förslag innebär, att Elida Sanomon skulle i pensionshänseende
få tillgodoräkna sig två tredjedelar av den tid, tillhopa
två och ett halvt år, hon före sin statsanställning haft full tjänstgöring
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. Då detta förslag står i överensstämmelse
med de principer, som i likartade fall förut tillämpats, har
riksdagen funnit sig böra biträda detsamma.
Riksdagen anmäler förty, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits
förevarande framställning.
64 :o.
Under punkt 6 av förevarande proposition nr 51 har Eders Kungl. Majit
föreslagit riksdagen medgiva, att förre förste expeditionsvakten hos länsstyrelsen
i Gotlands län C. J. Lindström må, räknat från och med den 1
oktober 1930, under sin återstående livstid uppbära, utöver den honom
författningsenligt tillkommande pensionen, en tilläggspension å allmänna
indragningsstaten till belopp av 408 kronor för år räknat.
Även riksdagen finner billigt, att Lindström, som under något mer än
8 år innehaft anställning såsom vaktmästare vid högre allmänt läroverk,
på grund av denna tjänstgöring tillerkännes viss tilläggspension. Mot
vad härutinnan föreslagits av Eders Kungl. Majit har riksdagen, då an
-
28
Riksdagens skrivelse Nr 202.
ställningen, vid läroverk måste anses i förevarande avseende likställd
med statstjänst, icke funnit anledning till erinran.
Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
65 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 13 februari 1931 dagtecknad proposition
nr 82, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet innefattar förslag i
tre med nummer 2—4 betecknade punkter, bar Eders Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, i punkten 2 föreslagit riksdagen medgiva,
att f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Skara John Brynolf Sundler
må, räknat från och med den 1 augusti 1930, under sin återstående livstid
uppbära, utöver honom författningsenligt tillkommande pension, en
tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av 560 kronor
för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånerna åtnjuta förhöjning
enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Eders Kungl. Maj:ts förslag ansluter sig till vad riksdagen tidigare i
åtskilliga liknande fall medgivit. Vid sådant förhållande och då riksdagen
icke funnit anledning till erinran mot förslaget, får riksdagen anmäla,
att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning vunnit riksdagens
bifall.
66: o.
Uti punkten 3 av nämnda proposition nr 82 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att folkskolinspektören Nils Johan Jonsson
må från och med månaden näst efter den, under vilken avgång från
tjänsten äger rum, under sin återstående livstid, utöver honom författningsenligt
tillkommande pension, å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig tilläggspension å 510 kronor, med rätt att å sammanlagda
pensionsförmånerna åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280).
Då den av Jonsson före tillträdet till folkskolinspektörsbefattningen
bestridda lärartjänstgöringen vid folkskolor torde få anses hava varit
av väsentlig betydelse för hans lämplighet såsom folkskolinspektör, har
riksdagen — i anslutning jämväl till tidigare praxis i likartade fall —
ansett skäl föreligga för medgivande åt honom av tilläggspension, grundad
på tillgodoräknande i föreslagen omfattning av nämnda tjänstgöring
utom statens tjänst.
Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen bifallit Eders Kungl, Maj:ts
förevarande framställning.
Riksdagens skrivelse Nr 202.
67:o.
29
I punkten 4 av samma proposition nr 82 har Eders Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att specialläraren i frihandsteckning vid tekniska
högskolan Carl Axel Engéne Kjellin må från och med månaden
näst efter den, varunder han avgår från sin tjänst vid högskolan, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension å 1,152 kronor utöver honom förut tillerkänd pension å 1,848
kronor.
Eders Kungl. Majits förevarande framställning har vunnit riksdagens
bifall.
68 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition
nr 153, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet innefattar förslag
i två med nummer 9 och 10 betecknade punkter, har Eders Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 9 föreslagit riksdagen
medgiva, att maskinisten vid högre realläroverket i Göteborg Frans
Linus Lindqvist må från och med månaden näst efter den, varunder han
avgår från sin befattning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,584 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl.
Majit föreslagit och får sålunda anmäla, att riksdagen bifallit Eders
Kungl. Majits förevarande framställning.
69 :o.
I punkten 10 av samma proposition nr 153 har Eders Kungl. Majit
föreslagit riksdagen medgiva, att städerskan vid naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning Nanny Maria Andersson, född Welander,
må från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 384 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits förevarande framställning.
70io.
I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition
nr 158, avseende ecklesiastikdepartementet, har Eders Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
dels att föreståndaren och förste läraren vid vävskolan i Borås, ingen -
30
Riksdagens skrivelse Nr 202.
jören Arthur Theodor Krebs må från och med månaden näst efter den,
varunder han efter erhållet entledigande avgår från sin anställning vid
vävskolan, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,992 kronor, under villkor att pension till
minst lika stort belopp årligen utgår från Älvsborgs läns landsting;
dels ock att å ifrågavarande pension av statsmedel må — under villkor
att sådan förmån beredes jämväl å den pension, som utgår från Älvsborgs
läns landsting — åtnjutas dyrtidstillägg enligt de grunder, som
äro eller kunna varda fastställda för pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst, med iakttagande likväl, att dyrtidstillägget skall beräknas
å det sammanlagda pensionsbeloppet men av statsmedel bestridas
allenast till vad som av det sålunda beräknde dyrtidstillägget belöper å
den från allmänna indragningsstaten utgående delen av pensionsbeloppet.
De i ärendet åberopade omständigheterna göra det enligt riksdagens
mening påkallat, att staten — i anslutning till vad tidigare i likartade
fall ägt rum — bidrager till pensionering av Krebs, vilken under en tid
av omkring 48 år tjänstgjort vid ifrågavarande läroanstalt och i väsentlig
omfattning uppburit avlöning av statsmedel. Mot vad Eders Kungl.
Majit i sådant hänseende föreslagit har riksdagen icke haft något att
erinra.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majlis förevarande
proposition.
71io.
I en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1931 dagtecknad proposition nr
180, avseende ecklesiastikdepartementet, bar Eders Kungl. Majit, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva,
dels att ämneslärarinnan vid högre lärarinneseminariet i Stockholm
och den därmed förenade statens normalskola för flickor Anna Sofia Sondén
må från och med månaden näst efter den, under vilken hon avgår
från sin ämneslärarinnebefattning, under sin återstående livstid uppbära
— utöver henne författningsenligt tillkommande pension — en årlig tilläggspension
å allmänna indragningsstaten till belopp av 310 kronor,
dels ock att pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr
280) och dyrtidstillägg för Anna Sofia Sondén må beräknas å ett sammanlagt
pensionsbelopp av 2,900 kronor.
I anslutning till av riksdagen tidigare i liknande fall fattade beslut vill
riksdagen medgiva, att tilläggspension beviljas Sondén i anledning av
hennes tjänstgöring vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.
I fråga om tilläggspensionens storlek får riksdagen till en början
erinra om följande. I proposition nr 116 till 1929 års riksdag framlade Eders
31
Riksdagens skrivelse Nr 202.
Kungl. Majit förslag rörande tilläggspensioner för åtskilliga lärarinnor, vilka
före inträde i statstjänst haft anställning vid enskilda läroanstalter. I denna
proposition omnämndes i fråga örn grunderna för tilläggspensions beräknande,
att statskontoret ansett det böra tillses, att sådan pension utginge
med högst så stort belopp, att detsamma jämte redan beviljad statspension
och pension från lärarinnornas pensionsanstalt, pensionsinrättningen för
lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom eller svenska
lärarinnornas pensionsförening uppginge till det pensionsunderlag, som för
vederbörande gällde vid avsked från statstjänst. Till denna uppfattning,
som avvek från vad skolöverstyrelsen i ämnet gjort gällande, anslöt sig
föredragande departementschefen. Ifrågavarande proposition lämnades visserligen
— av skäl, som i detta sammanhang äro utan betydelse — av riksdagen
utan bifall, men påföljande år framlades förslag rörande tilläggspension
åt två av de i propositionen avsedda befattningshavarna, nämligen
f. d. ämneslärarinnorna vid högre lärarinneseminariet Sigrid Een och vid samskolan
i Ängelholm Karin Åhman. Enligt Eders Kungl. Majits förslag, vilket
bifölls av riksdagen, blevo därvid tilläggspensionerna, i överensstämmelse
med vad i 1929 års proposition uttalats, beräknade på sådant sätt, att —
enär sammanlagda pensionsförmånen eljest skulle hava överstigit vederbörandes
pensionsunderlag — avdrag gjordes för vederbörande tillkommande
pensioner från nämnda pensionsinrättningar.
I den nu föreliggande propositionen har påvisats, att en av 1930 års riksdag
i enlighet med proposition nr 158 åt biträdande föreståndarinnan vid högre
lärarinneseminariet i Stockholm Gerda von Sydow beviljad tilläggspension, i
olikhet med vad som skett i nyss angivna två fall, beräknats med avdrag allenast
för den del av pensionsförmåner från enskilda pensionsinrättningar,
som utginge på grund av statsbidrag och för dessas utbekommande erlagda
avgifter. Med anledning härav får riksdagen framhålla, att i propositionen
örn tilläggspension åt von Sydow icke upplysts, att hon från förenämnda
pensionsinrättningar ägde åtnjuta andra pensioner än sådana från svenska
lärarinnornas pensionsförening samt lärarinnornas pensionsanstalt å tillhopa
1,000 kronor, för vilka vid tilläggspensionens avvägande avdrag gjordes i
den mån så erfordrades för att sammanlagda pensionsförmånen icke skulle
överstiga pensionsunderlagets belopp. På grund härav lärer riksdagens beslut
i fråga örn tilläggspension åt von Sydow näppeligen med fog kunna
åberopas till stöd för annat förfaringssätt än det, som i enlighet med gjorda
principuttalanden tillämpats i fråga örn lärarinnorna Een och Åhman.
Med erinran örn vad sålunda förekommit vill riksdagen för sin del i sakfrågan
framhålla att, när det gäller att efter prövning i varje särskilt fall
av billighetsskäl medgiva förhöjning av ifrågavarande författningsenligt
utgående statspensioner, man enligt riksdagens uppfattning icke kan bortse
från de pensionsbelopp, som från enskilda statsunderstödda pensionsinrättningar
tillkomma vederbörande, vare sig dessa pensionsbelopp i sin helhet
32
Riksdagens skrivelse Nr 202.
motsvaras av statsbidrag eller ej. Ett annat förfaringssätt skulle, såsom
tidigare erinrats, kunna medföra att en lärarinna, som under en del av sin
verksamhet haft enskild anställning, komme i bättre ställning än en lärarinna,
vilken hela tiden varit i statens tjänst. Framhållas må ock, att grunderna
för pensioner från berörda enskilda pensionsinrättningar fastställts
under en tid, då principen örn tillgodoräknande för statspension av utomstatlig
tjänstgöring ännu icke vunnit insteg och då vederbörande alltså
saknade anledning att för statsanställningen vänta högre pension än som
svarar mot antalet tjänstår i denna anställning.
I enlighet med den uppfattning, som här uttalats, har riksdagen ansett
avdrag i förevarande fall böra göras med hela det pensionsbelopp, som
tillkommer Sondén från svenska lärarinnornas pensionsförening. Enligt
vad handlingarna i ärendet utvisa, utgör nämnda belopp 215 kronor, i
följd varav tilläggspensionen ansetts böra fastställas till (380 — 215) 165
kronor.
Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgivit,
dels att ämneslärarinnan vid högre lärarinneseminariet i Stockholm
och den därmed förenade statens normalskola för flickor Anna Sofia
Sondén må från och med månaden näst efter den, under vilken hon avgår
från sin ämneslärarinnebefattning, under sin återstående livstid uppbära
— utöver henne författningsenligt tillkommande pension — en årlig
tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av 165 kronor;
dels
ock att pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr
280) och dyrtidstillägg för Anna Sofia Sondén må beräknas å ett sammanlagt
pensionsbelopp av 2,900 kronor.
72:o.
I punkten 2 av förevarande proposition nr 180 har Eders Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen medgiva,
dels att f. d. första lärarinnan vid samrealskolan i Åmål Lilly Emilia
Högdahl må, räknat från och med den 1 september 1930, under sin återstående
livstid uppbära — utöver henne författningsenligt tillkommande
pension — en årlig tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp
av 365 kronor,
dels ock att pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr
280) och dyrtidstillägg för Lilly Emilia Högdahl må, likaledes räknat från
och med den 1 september 1930, beräknas å ett sammanlagt pensionsbelopp
av 2,700 kronor.
Riksdagen, som medgiver att tilläggspension beviljas Högdahl, har i
överensstämmelse med vad under nästföregående punkt anförts, ansett
33
Riksdagens skrivelse Nr 202.
nämnda förmån böra bestämmas i enlighet med vad statskontoret i sitt
i ärendet avgivna utlåtande föreslagit eller till 326 kronor.
På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Marits förevarande framställning, medgivit,
dels att f. d. första lärarinnan vid samrealskolan i Åmål Lilly Emilia
Högdahl må, räknat från och med den 1 september 1930, under sin återstående
livstid uppbära — utöver henne författningsenligt tillkommande
pension — en årlig tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp
av 326 kronor;
dels ock att pensionsförhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr
280) och dyrtidstillägg för Lilly Emilia Högdahl må, likaledes räknat
från och med den 1 september 1930, beräknas å ett sammanlagt pensionsbelopp
av 2,700 kronor.
73 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1931 dagtecknad proposition
nr 181, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet innefattar förslag i
två med nummer 5 och 6 betecknade punkter, har Eders Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 5 föreslagit riksdagen medgiva,
att förre överläraren vid tekniska skolan i Stockholm Karl Filip
Månsson må, från och med den 1 oktober 1930 räknat, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 672
kronor.
Med hänsyn till tidigare beslut i liknande fall har riksdagen icke velat
motsätta sig bifall till Eders Kungl. Maj:ts här avhandlade förslag.
Riksdagen anmäler således, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning av riksdagen bifallits.
74 :o.
I punkten 6 av samma proposition nr 181 har Eders Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att överlärarinnan vid tekniska skolan i Stockholm
Louise Annie Margarethe Frykholm må från och med månaden näst
efter den, varunder hon efter uppnådda sextio levnadsår avgår från sin
befattning vid skolan, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,332 kronor.
Riksdagen, som medgiver att pension beredes överlärarinnan Frykholm,
har icke funnit anledning till erinran mot pensionsbeloppets storlek,
varför riksdagen får anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1U sami. Nr 202.
3
34
Riksdagens skrivelse Nr 202.
VII. Jordbruksdepartementet.
75:o.
I en till riksdagen avlåten, den 23 januari 1931 dagtecknad proposition
nr 50, vilken beträffande jordbruksdepartementet innefattar förslag i två
med nummer 25 och 26 betecknade punkter, har Eders Kungl. Majit, under
åberopande av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 25 föreslagit riksdagen
medgiva, att hovslagaren vid veterinärinrättningens i Skara hovbeslagssmed
ja Klas Valfrid Johansson Stéen må från och med månaden näst
efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 900
kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att Eders Kungl. Majits ifrågavarande framställning
vunnit riksdagens bifall.
76 :o.
Eders Kungl. Majit har i punkten 26 av förevarande proposition nr 50
föreslagit riksdagen medgiva, att kusken vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp Per Persson må från och med månaden näst efter den,
varunder han frånträder sin anställning därstädes, dock tidigast från
och med den 1 juli 1931, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 900 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits förevarande framställning.
77 :o.
I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition
nr 153, vilken beträffande jordbruksdepartementet innefattar förslag
i tre med nummer 11—13 betecknade punkter, har Eders Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 11 föreslagit riksdagen
medgiva, att assistenten vid statens skogsförsöksanstalts entomologiska
avdelning Paul Spessivtseff må från och med den dag efter den
31 december 1931, med vilken han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 2,400 kronor.
Under åberopande av vad i ärendet förekommit får riksdagen, som
icke velat motsätta sig bifall till Eders Kungl. Majits ifrågavarande förslag,
anmäla, att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits förevarande
framställning.
Riksdagens skrivelse Nr 202.
78:o.
35
Under punkten 12 av ifrågavarande proposition föreslås, att riksdagen
må medgiva, att befallningsmannen vid utgården Kungsängen under
Ultuna egendom Axel Emil Pettersson Sundén må från och med månaden
näst efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 1,980 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har av riksdagen
bifallits.
79 :o.
I punkten 13 av förevarande proposition nr 153 har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen medgiva, att förre domänintendenten i Södermanlands
län Ernst August Lindblad må, räknat från och med den 1 januari
1931, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 2,448 kronor.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Stockholm den 16 maj 1931.
Med undersåtlig vördnad.