Riksdagens skrivelse Nr 192.
1
Nr 192.
Godkänd av första kammaren den 9 maj 1931.
Godkänd av andra kammaren den 9 maj 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen om utredning och förslag angående
kontroll å handeln med fodermedel.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)
(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.)
Till Konungen.
Uti inom riksdagens båda kamrar väckta motioner av enahanda innehåll
hava framställningar gjorts i syfte att åstadkomma utredning och förslag angående
kontroll å handeln med fodermedel.
Riksdagens vederbörande utskott hava i den ordning, 46 § riksdagsordningen
stadgar, inhämtat utlåtanden över motionerna från kommerskollegium,lantbruksstyrelsen
och medicinalstyrelsen. Härjämte hava yttranden införskaffats från
Sveriges allmänna lantbrukssällskap, svenska lantmännens riksförbund och Sveriges
kemiska industrikontor. Samtliga dessa utlåtanden och yttranden äro såsom
bilagor fogade vid vederbörande utskotts betänkanden i ämnet. Jämväl har
kommerskollegium före sitt utlåtandes avgivande införskaffat yttrande från
samtliga handelskammare, Sveriges köpmannaförbund, svenska foderämnes- och
spannmålsimportörernas förening, svenska superfosfatförsäljningsaktiebolagct
och kooperativa förbundet.
Spörsmålet om statliga åtgärder för kontroll av handeln med fodermedel och
särskilt med konstgjorda gödningsämnen har tidigare varit föremål för riksdagens
omprövning. Redan vid 1896 års riksdag hemställde enskild motionär
i andra kammaren örn obligatorisk kontroll av handeln med gödselämnen och
fodermedel, vilken motion godkändes av riksdagens båda kamrar utan att dock,
när frågan i form av kungl, proposition slutligen förelädes riksdagen år 1904
— enär kamrarna stannade i skiljaktiga beslut — föranleda åsyftad lagstiftning
i ämnet. Även vid 1905 års lagtima riksdag var frågan på grund av
enskild motion föremål för riksdagens prövning utan att dock föranleda någon
riksdagens åtgärd.
I skrivelse av den 21 januari 1931 till Eders Kungl. Maj :t har jämväl svenska
foderämnes- oell spannmålsimportörernas förening genom hemställan örn
utredning rörande lagstiftning angående handeln med foderämnen, i likhet med
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 saini. Nr 192—198. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 192.
motionärerna, velat rikta statsmakternas uppmärksamhet på förevarande spörsmål.
Riksdagen Ilar av de inkomna yttrandena funnit vitsordat, att en utredning
örn skärpta kontrollbestämmelser för handeln med fodermedel är befogad.
Visserligen torde förhållandena härvidlag nu vara bättre än de förut varit, men
ännu synes kontroll a försald vara långt ifrån alltid vara så ordnad, att köparen
kan erhålla önskvärd säkerhet för att den levererade varan överensstämmer med
vad som utlovas örn dess sammansättning och näringsvärde. Särskilt torde
detta gälla örn foderblandningar och foderpreparat, vilkas näringsvärde och därmed
också saluvärde Iean vara högst olika, beroende på sammansättningen av i
blandningen ingående beståndsdelar. Det förekommer också, såsom i de avgivna
yttrandena omnämnes, ofta fodermedel med lika namn och utseende, men
med mycket stor olikhet i fråga om näringsämneshalt och därmed värde. Även
synas stundom felaktiga eller vilseledande benämningar åsättas salubjudna
fodermedel. Att missräkningar och ekonomiska förluster genom dessa förhållanden
kunna vållas jordbrukarna synes riksdagen tydligt liksom också, att de
ekonomiskt svaga köparna bliva mest lidande, varför en utredning, huru tryggare
inköpsförhållanden skola kunna åvägabringas, i jordbrukets intresse synes
böra företagas. En sådan utredning skulle också, såsom framgår av vissa yttranden
över motionerna, vara av värde för de lojala försäljarna av fodermedel.
\ id en sadan utredning i ämnet torde böra undersökas, dels huruvida föreskrifter
böra utfärdas för säljaren att lämna uppgift örn beståndsdelarna i foderblandningarna,
dels och på vilket sätt köpare av fodermedel skall kunna erhålla
garantier för att den levererade varan överensstämmer med de uppgifter
örn varans Irnit av värdebestämmande beståndsdelar, som utlovats. Vid bedömande
av de åtgärder, som i motionernas syfte böra beaktas, torde ock hänsyn
tagas till den kontrollerande verksamhet, som genom lantmännens egen föreningsrörelse
kan vara möjlig åstadkomma. \ id en blivande utredning torde oek uppmärksamheten
fästas därå, att de kontrollåtgärder, som bär avses, icke så utformas,
att de komma att verka alltför betungande för den lojala handeln oeh
onödigt fördyra varan för köparna.
Med stöd av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.
Maj :t täcktes lata verkställa utredning, på vilket sätt kontroll å handel med
lodermedel lämpligast bör ordnas, samt vidtaga de åtgärder, vartill utredningen
kan giva anledning.
Stockholm den 9 maj 1931.
Med undersåtlig vördnad.