Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående arvodesförhöjning
åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier;
given Stockholms slott den 13 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 13 februari 1931.

N ärvar ande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gaede, Hamein, von Stockensteöm, Stadenee, Gyllenswäed,
Labsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener anför härefter:

Under punkt 169 av 1931 års åttonde huvudtitel erinrade jag, hurusom
1927 års riksdag uttalat, att, med hänsyn till vissa svårigheter, som under
skolreformens övergångstid kunde uppstå för de dåvarande extra lärarna vid
de allmänna läroverken genom att ordinarieblivande och därmed följande
förbättrad löneställning kunde komma att uppskjutas på ett sätt, som för
den enskilde läraren kunde te sig såsom betungande och obilligt, åtgärder
borde vidtagas för att bereda sådana extra lärare, som en avsevärdare tid
komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning vid de allmänna
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 83 haft. (Nr 97.) 1

Arvodesförhöjning
åt
vissa extra
ordinarie
ämneslärare
vid högre
lärarinneseminariet,

allmänna
läroverk och
statens
folkskoleseminarier.

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

läroverken, särskild arvodesförhöjning. I anledning av ett utav Kungl.
Maj:t i sådant hänseende till 1928 års riksdag framlagt förslag medgav
riksdagen, att från och med budgetåret 1928/1929 till och med budgetåret
1934/1935 sådan extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
ällmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier, vilken förvärvat behörighet
för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk
och med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring
vid någon av nu nämnda läroanstalter, finge åtnjuta arvode, manlig
lärare med 3,800 kronor och kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.

I enlighet med detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Majit sedermera
kungörelse den 29 juni 1928 (nr 274). I denna kungörelse intogos jämväl
i överensstämmelse med av 1928 års riksdag i annat sammanhang fattat
beslut bestämmelser angående rätt för vissa extra ordinarie lektorer vid de
kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna i Eksjö m. fl. städer att
under närmare angivna villkor åtnjuta viss arvodesförhöjning.

För bestridande av med här ifrågavarande arvodesförhöjningar förenade
kostnader har riksdagen för vart och ett av budgetåren 1929/1931 anvisat
ett extra anslag av 55,000 kronor.

Under samma punkt av 1931 års åttonde huvudtitel erinrade jag vidare,
att fråga blivit väckt om ändring i grunderna för utgående av här ifrågavarande
arvodesförhöjningar, och att den utredning, som i anledning härav
blivit igångsatt, ännu icke vore slutförd. Jag anförde emellertid, att jag
hade för avsikt att, så snart ärendet förelåge i färdigberett skick, underställa
detsamma Kungl. Majits prövning i och för avlåtande av proposition
till 1931 års riksdag. Enligt vad preliminära kostnadsberäkningar
gåve vid handen, skulle för ändamålet erfordras ett belopp av 100,000 kronor.
Jag hemställde därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
till beredande av arvodesförhöjning till här avsedda extra ordinarie ämneslärare,
för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor, och blev denna min hemställan av Kungl. Majit bifallen.

Sedan ärendet nu undergått erforderlig förberedande behandling, anhåller
jag få ånyo framlägga detsamma till Kungl. Majits prövning.

I en till Kungl. Majit ingiven skrivelse har Sveriges extralärarförening
framhållit det trängande behovet av förbättrade löne- och anställningsvillkor
för extralärarna och hemställt, att Kungl. Majit måtte för de icke ordinarie
lärarnas vidkommande överväga möjligheterna av provisoriska åtgärder för
beredande av lönetursrätt åt de till ordinarie tjänst behöriga icke ordinarie
lärarna vid de allmänna läroverken i överensstämmelse med de för e. o.
och extra tjänstemän inom allmänna civilförvaltningen gällande bestämmelser.
Ur skrivelsen må anföras följande:

Av en år 1929 av extralärarföreningen upprättad statistik framgår, bland
annat, att extralärarnas medelålder detta år uppgick till 34,s år, att medel -

3

Kungl. Majlis ''proposition Nr 97.

åldern för de nyutnämnda adjunkterna var 38,6 år, att antalet tjänstgöringsterminer
före första befordran i medeltal utgjorde 16,3 terminer och att
40,5 procent av samtliga extralärare voro familjeförsörjare. Vid i dessa
dagar företagna preliminära beräkningar har konstaterats, att dessa siffror
(för den sist anförda ha dock inga nya beräkningar gjorts) sedermera förskjutits
ytterligare uppåt, bland annat är medelåldern för nyutnämnd adjunkt
för närvarande 39,3 år.

Extralärarnas anställningsförhållanden äro synnerligen egendomliga och
föråldrade och i hög grad ägnade att hos yrkesutövaren uppväcka känslor
av social vantrevnad. Övriga med extralärarna jämförliga statens ickeordinarie
tjänstemän erhålla vid antagandet anställningsbevis oell förbliva
sedan kontinuerligt i statens tjänst. Én extralärare däremot anställes för
termin eller läsår. Under tiden efter det att förordnandet utgår och tills
nytt förordnande sker är han icke anställd i statens tjänst. Hans statsanställning
är alltså periodisk. Denna anställningsform medför för extraläraren
icke obetydliga risker — risker, som särskilt för familjeförsörjare
måste te sig hart när olidliga — och ökar den otrygghet, som den icke
ordinarie ställningen i sig själv innebär. Drabbas han till exempel efter
förordnandets utgående av sjukdom, som omöjliggör förnyad anställning,
kan han från statens sida icke påräkna någon som helst sjukhjälp, hur
många år han än har tjänstgjort.

Efter övervägande av åtgärder i det av extralärarföreningen i dess
skrivelse begärda syftet har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet utarbeta
följande promemoria, innefattande preliminärt förslag till ändring av bestämmelserna
i vissa delar rörande högre arvode till extra eller vikarierande
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk samt statens
folkskoleseminarier.

P. M.

angående preliminärt förslag till avlöningsförmåner för vissa icke-ordinarie
lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.

Enligt beslut av 1928 års riksdag utgår till vissa extra eller vikarierande
lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken samt statens
folkskoleseminarier arvode med 500 kronor (för manlig lärare) respektive
400 kronor (för kvinnlig lärare) högre belopp per år än för sådan lärare
eljest bestämd avlöning. De ifrågavarande lärarna äro sådana, som förvärvat
behörighet för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk
och med nit och skicklighet under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring
vid någon av nämnda läroanstalter (k. kung. 274/1928).

Härutinnan föreslås följande ändrade grunder:

1. Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet
för anställning såsom ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och
under minst sex terminer varit förordnad att bestrida full tjänstgöring vid
någon av nu nämnda läroanstalter samt under minst fyra femtedelar av
denna tid med nit och skicklighet fullgjort sådan tjänstgöring, skall åtnjuta
arvode, manlig lärare med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250
kronor för år räknat.

4

Kungl. Majlis proposition Nr 97.

2. Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex terminer varit
förordnad att bestrida full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda läroanstalter,
skall under enahanda villkor, som i första momentet sägs, åtnjuta
arvode, manlig lärare med 4,000 kronor och kvinnlig lärare med 3,500
kronor för år räknat.

Nedanstående jämförelse utvisar nuvarande och sålunda föreslagna avlöningsbelopp
för här ifrågavarande befattningshavare.

Extra och vikarierande adjunktshehöriga ämneslärare.

Befattningshavare

Orts-

grupp

Nuvarande

lön

Föreslagen

lön

Lön

och

dyrtids-

tillägg

Kronor

Proviso-risk av-

lönings-

förbätt-

ring

Kronor

Summa

Kronor

Lön med
dyrtids-tillägg
samt
proviso-risk av-lönings-förbätt-ring

Kronor

Arvodes-

förhöj-

ning

med dyr-

tidstill-

lägg

Kronor

Summa

Kronor

Manliga lärare:

l:a t. o. m. 3:e året.......

A-B

4,938

—

4,938

4,938

_

4,938

0

5,082

—

5,082

5,082

—

5,082

D

5,226

—

5,226

5,226

—

5,226

E

5,371

—

5,371

5,371

—

5,371

F—G

5,371

180

5,551

5,551

—

5;551

4:e t. o. m. 6:e året.......

A—B

4,938

—

4,938

4,938

350 + 108

5,396

C

5,082

—

5,082

5,082

350 + 108

5,540

D

5,226

—

5,226

5,226

350 + 108

5,684

E

5,371

—

5,371

5,371

350 + 108

5,829

F—G

5,371

180

5,551

5,551

350 + 108

6,009

7:e och följande år.......

A—B

5,593

—

5,593

4,938

700 + 217

5,855

0

5,737

—

5,737

5,082

700 + 217

5,999

D

5,881

—

5,881

5,226

700 + 217

6,143

E

6,026

—

6,026

5,371

700 + 217

6,288

F—G

6,026

180

6,206

5,551

700 + 217

6,468

Kvinnliga lärare:

l:a t. o. m. 3:e året.......

A—B

4,480

—

4,480

4,480

_

4,480

C

4,624

—

4,624

4,624

—

4,624

D

4,768

—

4,768

4,768

—

4,768

E

4,912

—

4,912

4,912

—

4,912

F—G

4,912

180

5,092

5,092

—

5,092

4:e t. o. m. 6:e året.......

A—B

4,480

—

4,480

4,480

250 + 77

4,807

C

4,624

—

4,624

4,624

250 + 77

4,951

D

4,768

—

4,768

4,768

250 + 77

5,095

E

4,912

—

4,912

4,912

250 + 77

5,239

F—G

4,912

180

5,092

5,092

250 + 77

5,419

7:e och följande år .......

A—B

5,004

—

5,004

4,480

500 + 155

5,135

C

5,148

—

5,148

4,624

500 + 155

5,279

D

5,292

—

5,292

4,768

500 + 155

5,423

E

5,436

—

5,436

4,912

500 + 155

5,567

F—G

5,436

180

5,616 |

5,092

500 + 155

5,747

Dyrtidstillägg räknade efter 31 procent.

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Beräkning av antalet extralärare, vilka äro adjunktsbehöriga, vid allmänna
läroverk, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarier, ger för höstterminen
1930 följande resultat (placering inom dyrortsgrupperna angiven):

Extralärare, behöriga till adjunktstjänst, höstterminen 1930.

A

B

C

D

E

F

G

S:a

Manlig adjunktskomp. med arvo-det 3,800 kronor............

9

19

17

17

18

80

Manlig adjunktskomp. med arvo-det 3,300 kronor............

2

7

11

20

19

24

83

Kvinnlig adjunktskomp. med arvo-det 3,000 kronor............

—

1

3

2

1

3

1

11

Antalet vikarierande lärare, behöriga till adjunktstjänst, är icke beräknat.

Icke-adjunktsbehöriga extralärare höstterminen 1930 äro till antalet 82.

Över denna promemoria hava yttranden avgivits av skolöverstyrelsen och
statskontoret, respektive den 8 januari och den 22 januari 1931.

Skolöverstyrelsens utlåtande har följande lydelse:

Förslaget avser en förändring av kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274)
angående avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium. Till
grundtanken i förslaget vill överstyrelsen uttala sin anslutning; men överstyrelsen
tillåter sig framställa vissa erinringar med anledning av detaljerna
i förslagets utformning.

Såsom förutsättning för erhållande av det förhöjda arvodet angives i förslaget,
i anslutning till vad som för närvarande är föreskrivet, bland annat
tjänstgöring vid läroanstalter av vissa slag och under viss tid. I det förra
av dessa båda avseenden tillåter sig överstyrelsen hemställa, att bland de
ifrågavarande läroanstalterna må upptagas jämväl de kommunala gymnasierna
och gymnasielinjerna. I viktiga avseenden har om dessa gällt och
gäller alltjämt, i den mån de fortfarande existera, att de icke äro att betrakta
såsom fristående läroanstalter utan tillsammans med de statliga realskolor,
med vilka de i varje särskilt fall varit eller äro förenade, bilda en enhetlig
läroanstalt. Detta förhållande framgår tydligt av de kungliga brev, med
stöd av vilka de upprättats. Det har också mången gång berott nära nog
på en tillfällighet, örn en icke-ordinarie lärare, som varit anställd vid en
sådan läroanstalt, blivit förordnad vid realskolan eller vid gymnasiet. Att
under sådana omständigheter, såsom med nu gällande bestämmelser måste
ske, från här ifrågavarande tjänstgöring frånräkna vissa delar av en i själva
verket ensartad tjänstetid har vid behandling av hithörande ärenden synts
överstyrelsen såsom ett på rent formella grunder _ vilande nödtvång utan
saklig motsvarighet i den faktiska verkligheten. Överstyrelsen vill också
framhålla, att frågan gäller endast ett fåtal läroanstalter, vilket genom omorganisationen
av de allmänna läroverken blivit ytterligare minskat, och fördenskull
har mycket ringa statsekonomisk räckvidd. Då härtill kommer,
att hela den föreliggande frågan avser en tillfällig hjälp åt en särskilt missgynnad
grupp av lärare och icke någon mera definitiv löneregleringsåt -

6

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

gärd, anser sig överstyrelsen böra göra ovannämnda hemställan utan hinder
därav, att ordinarie lärare för uppfattning i högre lönegrad för närvarande
icke få tillgodoräkna tjänstgöring vid kommunalt gymnasium eller kommunal
gymnasielinje.

Vidare vill överstyrelsen framhålla, att det skulle göra de ifrågasatta bestämmelserna
tydligare, ifall uttrycket »behörighet för anställning såsom
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk» utbyttes mot »behörighet för
lektors- eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid folkskoleseminarium».
Det i promemorian använda uttrycket, vilket redan förekommer
i ovannämnda kungörelse nr 274/1928, kan nämligen, med hänsyn
till det allt allmännare språkbruk, som exempelvis funnit ett uttryck i § 119
mom. 3 av 1928 års läroverksstadga, lämna utrymme för den tolkningen,
att även behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk
skulle medföra rätt till den ifrågavarande förhöjda avlöningen, en tolkning,
som med hänsyn till den för sagda ordinarie tjänster stadgade avlöningen
icke kan vara avsedd men som synes ganska svår att med formella grunder
vederlägga.

Ytterligare vill överstyrelsen fästa uppmärksamhet vid den avfattning,
som i förslaget givits åt bestämmelsen angående längden av den tjänstetid,
som erfordras för att komma i åtnjutande av den förhöjda avlöningen.
Enligt nu gällande bestämmelser skall vederbörande hava under minst tolv
terminer bestritt full tjänstgöring; enligt förslaget skall han hava under minst
sex terminer varit förordnad att bestrida full tjänstgöring samt under
minst fyra femtedelar av denna tid fullgjort sådan tjänstgöring. Denna
avfattning ansluter sig närmare än den nu gällande till vad som är
föreskrivet angående ordinarie tjänstinnehavares uppflyttning i högre lönegrad
och avser att göra åtnjutandet av den högre avlöningen oberoende
av kortare ledigheter. Överstyrelsen finner detta syfte behjärtansvärt men
kan, med hänsyn till skillnaden mellan de ordinarie och de icke-ordinarie lärarnas
anställningsform, icke ansluta sig till den i promemorian givna avfattningen.
I fråga om en ordinarie lärare är det lätt att göra skillnad
mellan den tid, under vilken han innehar en anställning, och den, under
vilken han tjänstgör i densamma. Men för en icke-ordinarie lärare föreligger,
sådana som dessa lärares anställningsförhållanden för närvarande
äro, icke denna skillnad. Örn en icke-ordinarie lärare behöver ledighet under
någon del av den tid, för vilken han blivit förordnad, blir han för ifrågavarande
period icke tjänstledig utan entledigad, varefter han efter samma
periods förlopp automatiskt återinträder i det redan tidigare meddelade förordnandet.
Under den tid, han varit ledig, har han således i själva verket
icke innehaft något förordnande. Under sådana omständigheter komma för
en icke-ordinarie lärare anställningstiden och tjänstgöringstiden att sammanfalla,
varför det icke kan inträffa fall, då den senare tiden utgör allenast
en del av den förra. Med anledning härav skulle överstyrelsen anse lämpligast,
att den åsyftade bestämmelsen finge form av ett särskilt moment av
lydelse, som överstyrelsen nedan föreslår.

Slutligen tillåter sig överstyrelsen föreslå ytterligare ett moment, vilket
meddelar bestämmelse i ett avseende, som i nu gällande författning icke
finnes berört, nämligen ett närmare angivande av den tidpunkt, då en
lärare tillträder den högre avlöning, till vilken han intjänat lätt.

På grund av vad sålunda anförts får överstyrelsen hemställa, att förslag

7

Kungl, Maj:ts ''proposition Nr 97.

i det i den remitterade promemorian avsedda syftet må föreläggas riksdagen,
men att förslaget må erhålla följande lydelse: ....

1. Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt
läroverk eller statens folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet
för lektors- eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid
folkskoleseminarium och med nit och skicklighet under minst sex terminer
bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda läroanstalter eller vid
kommunalt gymnasium eller kommunal gymnasielinje, skall åtnjuta arvode,
manlig lärare med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250 kronor för

år räknat. _ . .

2. Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex terminer bestritt
full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda läroanstalter, skall under enahanda
villkor, som i första momentet säges, åtnjuta arvode, manlig lärare
med 4,000 kronor och kvinnlig lärare med 3,500 kronor för år räknat.

3. Ovan angivna arvodesbelopp må jämväl tillkomma här avsedd lärare,
som i övrigt fullgjort därför stadgade villkor, ändock att han på grund av
vederbörligen styrkt sjukdom varit entledigad från meddelat förordnande
under högst Ve av eljest föreskrivna tjänstgöringsperioder.

4. Här föreskriven avlöning tillträdes vid början av terminen efter den,
under vilken lärare uppfyllt ovan föreskrivna villkor.

Inom skolöverstyrelsen anmäldes av undervisningsrådet K. A. \V. Björck
reservation mot vissa delar av det beslutade utlåtandet. Reservanten anför.

Den uppfattning, som kommit till uttryck i överstyrelsens utlåtande, delar
även jag, utom i det avseendet, att det efter min mening icke kan vara
tillrådligt att vid en provisorisk reglering av nu förevarande karaktär taga
i betraktande tjänstgöring fullgjord utom statens tjänst, så mycket mindre
som densamma icke får tillgodoräknas av ordinarie befattningshavare. Konsekvenserna
av att medgiva tillgodoräknande av tjänstgöring vid icke statlig
läroanstalt jämväl under tid, då densamma icke åtnjutit något soln helst
bidrag av statsmedel, synas mig särskilt betänkliga. Jag kan alltså icke
biträda förslaget, att tjänstgöring vid kommunalt gymnasium eller kommunal
gymnasielinje må tillgodoräknas.

Jag finner mig slutligen böra erinra, att 1928 års riksdag, med ändring
av Kungl. Maj:ts förslag i ärendet, ansett nödigt att åt hithörande ^bestämmelser
giva en provisorisk giltighet till och med läsåret 1934/1935. Då
det nu gäller en jämkning av det av riksdagen sa nyligen lämnade medgivandet,
har jag ''ansett det vara en självklar förutsättning, att jämväl de
sålunda modifierade bestämmelserna böra föreslås att gälla allenast till och
med utgången av läsåret 1934/1935.

Statskontoret har anfört följande:

Statskontoret erinrar, att den i mom. 1 av kungörelsen angående avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier den 29 juni 1928 (nr 274)
meddelade föreskriften om högre arvode för vissa extra ordinarie ämneslärare
vid nyss uppräknade läroanstalter tillkommit för att kompensera de
extra ordinarie lärarna för den minskning i befordringsmöjligheter, som föranletts
av den år 1927 beslutade läroverksorganisationens genomförande
(se 1928 års riksdags skrivelse nr 8 A, p. 136). Enär sagda organisation
beräknades vara i sin helhet genomförd med ingången av höstterminen

° Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

1935 beslöts, att tiden för berörda bestämmelses giltighet skulle begränsas
till utgången av läsåret 1934/1935. g

Då i föreliggande handlingar icke synas hava andragits några skäl för
förlängning av ifrågavarande bestämmelses giltighetstid eller för utökning
av de genom densamma tillförsäkrade förmånerna, har statskontoret, som
mke ar i tillfälle att bedöma, huruvida efter riksdagens beslut år 1928 omständigheter
inträffat, vilka kunna anses böra föranleda de föreslagna ändringarna,
endast velat bringa det förestående i erinran.

Vad angår detaljerna i det framlagda förslaget får statskontoret biträda
jad skolöverstyrelsen anfört i sitt i ärendet avgivna utlåtande, med undantag
likväl för den av styrelsen gjorda hemställan, att tjänstgöring vid vissa
kommunala läroanstalter skulle få tillgodoräknas såsom tjänstetid för erhållande
av ifrågavarande arvodesförhöjningar. I denna del instämmer statskontoret
i det av reservanten inom skolöverstyrelsen gjorda uttalandet.

Mtechefen. 1 Sltt betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid
undervisningsväsendet har 1928 års lönekommitté föreslagit ändrade bestämmelser
angående icke-ordinarie lärares såväl löne- som anställningsförhållanden.
Något förslag på grundval av 1928 års lönekommittés utredningar
har icke nu kunnat föreläggas riksdagen, och vid sådant förhållande torde
frågan örn ändring i de icke-ordinarie lärarnas anställningsförhållanden böra
ansta och upptagas till prövning i samband med spörsmålet örn definitiv
lönereglering för dessa lärare.

Yad däremot angår de extra ordinarie ämneslärarnas befordringsmöjligheter
samt deras därav beroende ekonomiska villkor, så har de sistförflutna
årens erfarenhet uppväckt inom kåren allvarliga bekymmer, vilka påfordra
uppmärksamhet. Den stigande medelåldern för ordinarie befordran, i följd
varav tjänstgöringstiden i extra ordinarie ställning alltmer ökats, utgör en
omständighet, som synes mig tala för att trots de rådande statsfinansiella
förhållandena söka genomföra någon ekonomisk förbättring för de extra
lärare, som med hänsyn till sin kompetens och längden av föregående
tjänstgöring synas mig förtjänta att därav komma i åtnjutande. Jag har
därvid tagit till utgångspunkt de bestämmelser örn arvodesförhöjning för
vissa extra lärare, som godtogos av 1928 års riksdag, och tillåter mig hänvisa
till den av mig förut omnämnda, inom ecklesiastikdepartementet utarbetade
promemorian.

De av Sveriges extralärarförening anförda siffrorna äro ägnade att giva
stöd åt den uppfattningen, att tidigare än först efter tolv terminers eller
sex års tjänstgöring arvodesförhöjning borde givas icke-ordinarie lärare med
full tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och folkskoleseminariet
Med de särskilt vid de allmänna läroverken rådande
befordringsförhållandena — medelåldern för nyutnämnd adjunkt är numera
omkring 39 år synes den ändringen i nu gällande ordning vara lämplig,
att icke-ordinarie ämneslärare vid ovan nämnda undervisningsanstalter finge,
efter förvärvad behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, rätt till

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

arvodesförhöjning efter tre års full tjänstgöring vid meranämnda läroanstalter
och sedan efter ytterligare tre års sådan tjänstgöring rätt till lika
stor arvodesförhöjning. Det må härvid erinras, att inom den allmänna
civilförvaltningen extra ordinarie tjänstemän äga rätt till uppfattning i
högre löneklass efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år.

Det kan mot sådan anordning invändas, att för befattningshavare vid
samma slags institutioner två olika tidsintervaller för ålderstillägg skulle
komma att gälla, i det att ordinarie lärare åtnjuta ålderstillägg efter fem år,
medan för extra ordinarie lärare tre års intervall föreslås. Häremot torde
kunna göras gällande, att redan nu föreligger samma slags olikhet, fem år
mot sex år.

Det nu såsom förhöjning utgående arvodet för extra ordinarie manlig
lärare är 500 kronor och för kvinnlig 400 kronor. Jag föreslår i stället,
att två arvodesförhöjningar utgå, och att varje förhöjning bestämmes till
350 kronor för manlig lärare och 250 kronor för kvinnlig lärare.

För jämförelse lämnas här en översikt över avlöningsförmåner för adjunkt
i lägsta lönegraden.

A. Manlig adjunkt

Dyrort

Grundlön

Tillfällig

löneför-

bättring

Dyrtids-

tillägg

31 %

Provisorisk

avlönings-

förbättring

Summa

A—B

4,300

600

1,519

_

6,419

C

4,300

700

1,550

—

6,550

D

4,300

800

1,581

—

6,681

E

4,300

900

1,612

—

6,812

F—G

4,300

900

1,612

300

7,112

B. Kvinnlig adjunkt samt ämneslärarinna med adjunkts-

kompetens

A—B

3,600

550

1,286: 50

—

5,436: 50

C

3,600

650

1,317:50

—

5,567: 50

D

3,600

750

1,348: 50

—

5,698: 50

E

3,600

800

1,364: —

—

5,764: —

F—G

3,600

800

1,364: —

240

6,004: —

Jämföras med nu angivna slutsiffror de av mig i promemorian återgivna
slutsiffrorna, finner man, att en i flertalet fall väsentlig skillnad föreligger
mellan adjunkts begynnelselön och det föreslagna högsta extralärararvodet.
Vidare vill jag erinra, att 1928 års lönekommittés förslag innebär för
adjunktskompetent manlig extra ordinarie lärare å billigaste ort lägst 5,400
kronor, efter sex år 6,480 kronor och å dyraste ort lägst 6,936 kronor, efter
sex år 8,304 kronor samt för adjunktskompetent kvinnlig extra ordinarie
lärare å billigaste ort lägst 4,320 kronor, efter sex år 5,400 kronor och å
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 83 haft. (Nr 97.) 2

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

dyraste ort lägst 5,568 kronor, efter sex år 6,936 kronor. Mitt förslag kan
således icke innebära något föregripande av nämnda kommittés förslag.

I likhet med statskontoret och reservanten inom skolöverstyrelsen anser
jag, att nu ifrågasatta anordning bör gälla allenast till utgången av läsåret
1934/1935, ehuru jag icke är på förhand övertygad därom, att vid sagda
tidpunkt genomförandet av läroverkens omorganisation medfört den väsentliga
inskränkning av extra!ärarsystemet, Som vid 1927 års riksdag verkställda
beräkningar byggde på.

De av skolöverstyrelsen gjorda erinringarna mot det preliminära förslagets
formulering kunna dess mera av mig godtagas, som därigenom anordningens
syfte tjänas. Av reservanten inom skolöverstyrelsen anförda betänkligheter
mot bestämmelsens tillämpning jämväl beträffande tjänstgöring, vilken
fullgjorts vid icke-statlig läroanstalt, finner jag böra tillmätas betydelse.
Jag anser de nuvarande bestämmelserna för lärare vid kommunala gymnasier
och gymnasielinjer böra i här ifrågavarande avseende fortfarande gälla.

Kostnaderna för den föreslagna arvodesförhöjningen hava med utgångspunkt
från antalet extra lärare med här ifrågavarande olika tjänstgöringslängd
ansetts kunna beräknas till 95,000 kronor, innebärande alltså en
kostnadsökning med 40,000 kronor i förhållande till det för motsvarande
ändamålet nu utgående anslaget.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta följande ändrade grunder angående avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre
lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarier,
att gälla från och med läsåret 1931/1932 till
och med läsåret 1934/1935:

1) Extra eller vikarierande ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium,
vilken förvärvat behörighet för lektors- eller
adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller lektorstjänst vid
folkskoleseminarium och med nit och skicklighet under
minst sex terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av
nu nämnda läroanstalter, skall åtnjuta arvode, manlig lärare
med 3,650 kronor och kvinnlig lärare med 3,250 kronor för
år räknat.

2) Här avsedd lärare, som under ytterligare minst sex
terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nyssnämnda
läroanstalter, skall under enahanda villkor, som i mom. 1
säges, åtnjuta arvode, manlig lärare med 4,000 kronor och
kvinnlig lärare med 3,500 kronor för år räknat.

3) Ovan angivna arvodesbelopp må jämväl tillkomma
här avsedd lärare, som i övrigt fullgjort därför stadgade

11

Kungl. Majlis proposition Nr 97.

villkor, ändock att han på grund av vederbörligen styrkt
sjukdom varit entledigad från meddelat förordnande under
högst en femtedel av eljest föreskrivna tjänstgöringsperioder.

4) Här föreskriven avlöning tillträdes vid början av terminen
efter den, under vilken lärare uppfyllt ovan föreskrivna
villkor.

dels ock, vid bifall till ovan framlagda förslag, under
åttonde huvudtiteln till arvodesförhöjning åt i det föregående
nämnda icke-ordinarie lärare för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra förslagsanslag av.......kronor 95,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Sprinchorn.