Kungl. Majlis proposition Nr 87.
1
Nr 87.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående godkännande av
en i Oslo den 22 december 1930 undertecknad konvention om
ekonomiskt närmande; given Stockholms slott den 13 februari
1931.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för denna dag samt med överlämnande av en i Oslo den 22
december 1930 undertecknad konvention örn ekonomiskt närmande, vill
Kungl. Majit härmed äska riksdagens godkännande av berörda konvention.
Under Hans Maj:ts
Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
D. Hansén.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 13 februari 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt
cheferna för finans- och jordbruksdepartementen anför chefen för han
delsdepartementet, statsrådet Hansén:
»I enlighet med ett vid Nationernas förbunds församling år 1929 fattat
beslut sammanträdde i februari 1930 en konferens i Genéve med uppgift
att söka få till stånd en allmän överenskommelse örn en europeisk tullBihang
till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 73 höft. (Nr 87.)
1
2
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 87.
fred för en tid av två ä tre år framåt. Detta syfte blev icke förverkligat,
men i det närmaste alla europeiska stater undertecknade den 24 mars 193(1
en handelskonvention, vars huvudbestämmelse var, att inga handelsfördrag
finge uppsägas intill den 1 april 1931. De tullar, som vid undertecknandet
voro bundna genom handelsfördrag, skulle följaktligen icke
kunna höjas före sistnämnda tidpunkt. Beträffande övriga tullar stadgades,
att sådana stater, som icke hade några tullar bundna genom han
delsfördrag, icke finge höja sina skyddstullar under samma tidsperiod.
Återstående tullar, alltså finanstullar i sistnämnda stater och av handelsfördrag
obundna tullar i övriga stater, skulle visserligen kunna hö
jas, men endast elter iakttagande av en viss procedur. Sålunda skulle
varje planerad dylik tullhöjning viss tid i förväg delgivas alla övriga till
konventionen anslutna stater, varvid den stat, som hade för avsikt att
verkställa tullhöjningen, skulle förklara sig beredd att inleda förhandlin
gar med de stater, som funne sina intressen berörda av den ifrågasatta
tullhöjningen. Angående det närmare innehållet i handelskonventionen
får jag i övrigt hänvisa till den redogörelse härför, som på sin tid av min
företrädare i ämbetet lämnades i proposition nr 279 till 1930 års riksdag
angående godkännande av konventionen. Sådant godkännande meddela
des av riksdagen i skrivelse nr 398.
Den största betydelsen av denna handelskonvention torde fa anses ligga
däri, att den fastslog som en grundsats, att den enskilda statens tullpolitik
icke bör betraktas uteslutande som en denna stat ensamt vidkommande
inre angelägenhet, utan att hänsyn måste tagas även till övriga staters
intressen.
Emellertid innehöll konventionen åtskilliga reservationer, som i hög
grad voro ägnade att förminska dess praktiska betydelse, varjämte vissa
stater redan från början intogo en hållning, som icke kunde undgå att
väcka tvivel på möjligheten av konventionens ikraftträdande. Med hän
syn till sistnämnda förhållande fattades vid konferensen intet definitivt
beslut angående tidpunkten, då konventionen skulle bliva gällande. Man
överenskom endast, att ratifikationshandlingarna skulle deponeras hos
Nationernas förbund före den 1 november 1930, varefter en ny konferens
skulle sammankallas med uppgift att bestämma angående tidpunkten
och villkoren för ikraftträdandet- Denna sistnämnda konferens sam
manträdde i Genéve i november 1930. Då hade emellertid endast åtta
stater, däribland Sverige, ratificerat konventionen, och då dessa stater
icke voro villiga att utan ytterligare anslutning försätta konventionen
i kraft, beslöt man att utsträcka fristen för ratifikationen till den 25 januari
1931, varefter vid en ytterligare konferens definitivt beslut örn
ikraftträdandet skulle fattas. Då endast två stater begagnat sig av den
utsträckta ratifikationsfristen, synes det emellertid knappast föreligga
någon större sannolikhet för att en. allmän anslutning skall kunna vinnas
ens vid denna tredje konferens.
3
Kungl. May.ts proposition Nr 87.
1 anledning av de sålunda alltjämt minskade utsikterna för handels
konventionens förverkligande uppkom i några stater, som föra en mera
moderat tullpolitik och där man önskade se nyssnämnda grundsats
örn tullpolitiken såsom en för alla gemensam angelägenhet tillämpad i
praktiken, tanken på att sluta en liknande överenskommelse mellan en
mindre grupp av hithörande inbördes närstående stater. I överensstämmelse
härmed gjordes från norsk sida till svenska, danska och holländska
regeringarna i september 1930 en hänvändelse i sådan riktning. Under
de därpå följande månaderna fördes underhandsöverläggningar i ämnet
mellan dessa regeringar, till vilka även belgiska regeringen senare anslöt
sig. Den 18 december 1930 sammanträffade ombud för dessa fem regerin
gar till en konferens i Oslo. varvid man uppnådde enighet om och den
22 december 1930 undertecknade en konvention om ekonomiskt närmande.
Denna konvention vilar på grundsatsen, att de undertecknande staterna
skola i sin tullpolitik taga största möjliga hänsyn till varandras berdt
tigade intressen, likväl utan att berövas sin handlingsfrihet genom några
direkta förbud mot tullhöjningar eller mot införande av nya tullar. Utom
i sistnämnda avseende skiljer den sig även i andra väsentliga punkter
från den internationella handelskonventionen av den 24 mars 1930. Sålunda
stadgas ingenting angående handelsfördragen, vilket givetvis sammanhänger
därmed, att de fem staterna tillsammans endast hava slutit
ett obetydligt antal tarifftraktater. Då själva tarifftraktatmetoden är
främmande för de flesta av de anslutna staterna, hava bestämmelserna
angående den procedur, som skall iakttagas vid tilltänkta tullhöjningar,
ändrats i överensstämmelse härmed. Förpliktelsen att på begäran upptaga
förhandlingar har sålunda ersatts med förpliktelse att sorgfälligt
pröva alla från de övriga staterna framställda förslag om modifikationer
av planerade tullhöjningar. Vidare gäller konventionen icke beträffande
sådana finanstullar, som av någon anledning måste försättas i kraft omedelbart,
varemot de många i handelskonventionen upptagna reservationerna
i övrigt icke hava någon motsvarighet.
Angående det närmare innehållet i konventionen må i övrigt följande
framhållas.
Grundtanken i konventionen kommer till uttryck i ingressen, vari förklaras,
att de fördragsslutande staterna överenskommit att sluta en kon
vention örn ekonomiskt närmande i syfte att bringa i tillämpning de
principer, som ligga till grund för Nationernas förbunds verksamhet på
det ekonomiska området, samt att så mycket som möjligt taga hänsyn
till varandras ömsesidiga intressen.
De fyra första artiklarna innehålla bestämmelser angående vad som
skall iakttagas, örn någon av staterna finner sig föranlåten att höja sina
tullar eller införa nya tullar. I sådant fall skall vederbörande stat
lämna de övriga staterna meddelande härom minst 15 dagar före den
tilltänkta dagen för ikraftträdandet av en ifrågakommande fullhöjning
4
Kungl. Majlis proposition Nr 87.
eller ny tull. Om någon av dessa övriga stater anser, att den planerade
åtgärden skulle lända densamma till skada, har denna stat rätt att inom
10 dagar efter det den mottagit meddelandet föreslå de modifikationer,
som den anser erforderliga för tillgodoseende av sina intressen. Sådana
förslag skola av den förstnämnda staten underkastas en sorgfällig prövning,
men örn den icke ser sig i stånd att tillmötesgå de framställda
önskemålen, har den rätt att företaga tullhöjningarna eller införa de nya
tullarna 1 månad efter dagen för första meddelandet. Den skall likväl
i sådant fall telegrafiskt meddela de övriga staterna, när ikraftträdandet
sker. I sistnämnda fall, d. v. s. örn tullhöjningarna eller de nya tullarna
försättas i kraft, äger den av de övriga staterna, som meddelat, att den
ansett sina intressen härav berörda, rätt att inom 1 månad uppsäga konventionen
med en frist av 15 dagar antingen helt och hållet eller endast
i förhållande till den stat, som vidtagit den ifrågavarande förändringen
av sina tullar. Under den därpå följande månaden har var och en av
de övriga staterna rätt att på samma villkor och med samma tidsfrist
uppsäga konventionen.
I femte artikeln stadgas, att nya eller förhöjda finanstullar, vilkas
omedelbara ikraftträdande befinnes nödvändigt, i undantagsfall kunna
genomföras utan förhandsmeddelande. Underrättelse härom skall dock
genast lämnas de övriga staterna.
Artikel 6 innehåller bestämmelser angående konventionens giltighets
tid. Konventionen skall gälla för en tid av 6 månader och därefter för
nya perioder örn 6 månader åt gången, såvida icke uppsägning skett
minst 1 månad före utgången av varje sådan period.
Artikel 7 stadgar, att utomstående stater kunna ansluta sig till konventionen,
örn de fördragsslutande staterna äro överens härom.
I artiklarna 8 och 9 förekomma bestämmelser örn ratificering samt örn
konventionens ikraftträdande, som skall äga rum den femtonde dagen
efter den dag, då instrumenten till den femte ratifikationen blivit depo
nerade i utrikesdepartementet i Oslo.
I artikel 10 slutligen föreskrives, att de fördragsslutande staternas utomeuropeiska
territorier icke äro inbegripna, örn vederbörande stat vid deponeringen
av sina ratifikationsinstrument avgiver en deklaration i sådant
hänseende. Den stat, som begagnar sig av denna rätt, äger dock
sedermera förklara, att dess utomeuropeiska territorier skola vara anslutna
till konventionen, och denna anslutning sker i sådant fall 15 dagar
efter förklaringens avgivande.
Vid undertecknandet av konventionen anmälde Belgiens ombud, att
belgiska regeringen för sin del önskade göra det förbehållet, att örn tullhöjningar
ifrågasattes beträffande varor, som icke vore av intresse för
något av de fyra övriga länderna, belgiska regeringen skulle kunna begära
omedelbart meddelande från de övriga regeringarna örn att de icke
hade någon invändning att göra mot de tilltänkta tullhöjningarna, vat
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.
efter dessa skulle kulina genomföras utan iakttagande av den föreskrivna
tidsfristen. Då detta undantag från bestämmelserna i konventionen up
penbarligen icke bör kunna medföra några olägenheter, bar det belgiska
förbehållet lämnats utan anmärkning från de övriga regeringarnas sida.
Den överenskommelse örn ekonomiskt närmande, för vilken jag nu redo- b-partevumu
gjort, synes mig på ett i allt väsentligt tillfredsställande sätt giva ut- rhetev
tryck åt den grundsats, som handelskonventionen av den 24 mars 1930
avsåg att förverkliga och som i korthet innebär, att de till överenskommelsen
anslutna staterna förbinda sig att i sin tullpolitik taga hänsyn
till varandras intressen. Innehållet i de särskilda artiklarna motsvarar
likaledes de önskemål, som för Sveriges del härutinnan gjort sig gällande.
Särskilt må framhållas, att föreskrifterna angående vissa meddelanden
ävensom proceduren i övrigt vid tilltänkta tullhöjningar icke äro
ägnade att medföra några avsevärda förändringar i det tillvägagångssätt,
som enligt svensk konstitution och praxis tillämpas vid framförande
och behandling av tullfrågor. Härtill kommer, att överenskommelsen
kan betraktas som ett insegel på det samarbete inom handelspolitiken,
som inletts mellan de fem undertecknande staterna och som utgör ,ett
gott stöd åt de strävanden till en allmän handelspolitisk avspänning,
vilka dessa stater i eget och allmänt intresse söka befrämja vid det under
Nationernas förbunds egid pågående internationella samarbetet på det
ekonomiska området. I syfte att ytterligare betona detta gemensamma
intresse av fortsatt samverkan hava de fem regeringarna samtidigt med
den nu berörda överenskommelsen undertecknat ett protokoll, vari de
förklara sig hava för avsikt att fortsätta det påbörjade samarbetet på det
ekonomiska området samt att undersöka möjligheten av att utsträcka
tillämpningen av den princip, som ligger till grund för konventionen, till
andra bestämmelser av betydelse för varuutbytet dem emellan.
Till belysning av de omedelbara praktiska verkningarna för Sveriges
del av den nu träffade överenskommelsen får jag erinra örn, att i Sveriges
varubyte med samtliga de fyra övriga till överenskommelsen anslutna
länderna utförseln i regel är större än införseln. Utförseln till dessa länder
hade år 1929 ett värde av 337 miljoner kronor, medan värdet av införseln
uppgick till 282 miljoner kronor. Motsvarande siffror för Sveriges
totala utrikeshandel voro 1,812 miljoner kronor för utförseln och 1,783
miljoner kronor för införseln. Sålunda var oxportöverskottet till ifrågavarande
fyra länder större än till alla länder tillsammans.
Jag får slutligen framhålla, att kommerskollegium, generaltullstyrelsen
och lantbruksstyrelsen avgivit yttranden i ärendet under dess förberedande
behandling, och att från dessa ämbetsverks sida ingen invändning
framförts mot avslutandet av en överenskommelse sådan som den
nu föreliggande.
Konventionen bär för Sveriges del undertecknats under förbehåll av
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.
ratifikation efter riksdagens godkännande. Med hänsyn tili dess innehåll
är konventionen också uppenbarligen att hänföra till det slag av avtal
med främmande makter, som jämlikt gällande grundlagsbestämmelser
skall underställas riksdagen. Under åberopande av vad ovan anförts
får jag därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte äska riksdagens godkännande
av den i Oslo den 22 december 1930 undertecknade konventionen
örn ekonomiskt närmande.»
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Einar Engelstedt.
Kungl. Majlis proposition Nr 87.
i
(Autentisk text.)
Convention de rapprochement
économique.
Sa Majesté le Roi des Beiges,
agissant tant en son nom qu’en ce
lui de Son Altesse Royale la Gran
de-Duchesse de Luxembourg, en
vertu d’accords existants; Sa Ma
jesté le Roi de Danemark et delande;
Sa Majesté le Roi de Norvége;
Sa Majesté la Reine des
Pays-Bas et Sa Majesté le Roi de
Suéde,
désireux de mettre en pratique
les prineipes qui sont å la base
de 1’action économique de la Société
des Nations et de respecter
autant que possible leurs intéréts
réciproques, ont décidé de conclure
a, Gette fin une Convention de
Rapprochement économique et ont
désigné poul- leurs plénipotentiaires,
savoir:
Sa Majesté le Roi des Beiges:
M. Maximilien Suetens, Directeur
au Ministére des Affaires
Etrangéres;
Sa Majesté le Roi de Danemark
et delande:
M. M. J. C. T. Clan, Chambel
lan, Envoyé Extraordinaire et Mi
nistre Plénipotentiaire;
Sa Majesté le Roi de Norvége:
(Svensk översättning.)
Konvention om ekonomiskt
närmande.
Hans Majit Belgiernas Konung,
å såväl egna som, i kraft av bestående
överenskommelser, Hennes
Kungl. Höghet Storhertiginnans
av Luxemburg vägnar, Hans
Majit Konungen av Danmark och
Island, Hans Majit Konungen av
Norge, Hennes Majit Drottningen
av Nederländerna samt Hans
Majit Konungen av Sverige,
vilka önska förverkliga de principer,
som ligga till grund för Nationernas
förbunds verksamhet på
det ekonomiska området, samt så
långt möjligt taga hänsyn till
varandras ömsesidiga intressen,
hava beslutat att för detta ändamål
avsluta en konvention örn
ekonomiskt närmande och hava
till sina befullmäktigade ombud
utsett:
Hans Majit Belgiernas Konung:
Herr
Maximilien Suetens, direktör
i utrikesministeriet;
Hans Majit Konungen av Danmark
och Island i
Herr M. J. C. T. Clan, kammarherre,
envoyé extraordinaire och
ministre plénipotentiaire;
Hans Majit Konungen av Nor -
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.
M. Gunnar Jahn, Directeur en
Chef du Bureau Central de Statistique;
M.
Rolf Andvord, Chef de Division
au Ministére des Affaires
Etrangéres;
Sa Majes t é la Reine des PaysBas:
M.
le Docteur J. A. Nederbragt,
Directeur des affaires économiques
et consulaires au Ministére
des Affaires Etrangéres;
Sa Majesté le Roi de Suéde:
M. le Docteur Torvald Höjer,
Son Envoyé Extraordinaire et Mi
nistre Plénipotentiaire å Oslo;
M. C. Gunther, Directeur des
affaires commerciales au Ministére
des Affaires Etrangéres;
lesquels, aprés s’étre communiqué
leurs pleins pouvoirs trouvés en
bonne et due forme, sont convenus
des dispositions suivantes:
Artide I.
Ees Hautes Parties Contractantes
s’engagent å ne pas procéder
å 1’augmentation de leurs droits
de douane ou å 1’établissement de
nouveaux droits de douane sans
avoir donné communication aux
autres Hautes Parties Contractantes
des projets ou des décisions
qui y sont relatifs, au moins 15
jours avant la date envisagée pour
la mise en vigueur des droits relevés
ou des nouveaux droits. Si la
communication n’est pas faite
plus de 20 jours avant la mise en
vigueur elle doit étre transmise té
-
Herr Gunnar Jahn, direktör för
statistiska centralbyrån;
Herr Rolf Andvord, byråchef i
utrikesministeriet;
Hennes Maj:t Drottningen av
Nederländerna:
Herr Dr J. A. Nederbragt, direktör
för ekonomiska och konsulära
ärenden i utrikesministeriet;
Hans Majit Konungen av Sverige:
Herr
Dr Torvald Höjer, envoyé
extraordinaire och ministre plénipotentiaire
i Oslo;
Herr C. Gunther, chef för handelsavdelningen
i utrikesdepartementet;
vilka,
efter att hava utväxlat
sina fullmakter, som befunnits i
god och behörig form, överenskommit
örn följande bestämmelser:
-
Artikel I.
De höga för dragsslutande parterna
förbinda sig att icke vidtaga
förhöjning av sina tullar eller
införa nya tullar utan att hava
lämnat de andra höga för dragsslutande
parterna meddelande örn
ifrågakommande förslag eller beslut
i sådant hänseende minst 15
dagar före den dag, då tullhöjningarna
eller de nya tullarna äro
avsedda att träda i kraft. Därest
meddelandet icke lämnats tidigare
än 20 dagar före ikraftträdandet,
skall detsamma befordras telegrafiskt.
Den part, som avser att vid
-
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.
légraphiquement. La Partie qui
projette la mesure dont il s’agit
pourra exiger que sa communication
ait un caractére confidentiel.
Ar tide II.
Si, apres réception de la communication
visée å 1’article I, une
des Hautes Parties Contractantes
estime que les augmentations ou
nouveaux droits projetés seraient
de natnre å lui porter préjudice,
elle aura la faculté, au cours des
10 jours suivants, de proposer, le
cas échéant, les modifications
quille jugerait utiles pour la sauvegarde
de ses intéréts.
Artide lil.
Si, aprés un examen attentif des
propositions qui lui sont ainsi faites,
la Partie en cause ne pouvait
les agréer, elle aura le droit de
mettre la mesure quille projette
en vigueur, sans autres formalités,
un mois aprés le jour de la
communication visée å 1’article I.
Elle devra toutefois en aviser télégraphiquement,
le jour méme,
les autres Hantes Parties Contractantes.
taga åtgärden i fråga, skall kunna
påfordra, att det lämnade meddelandet
behandlas konfidentiellt.
Artikel II.
Därest någon av de höga fördragsslutande
parterna, efter mottagandet
av det meddelande, som
omförmäles i artikel I, skulle anse,
att de avsedda förhöjningarna
eller nya tullarna äro av beskaffenhet
att skada dess intressen,
skall ifrågavarande part under de
10 följande dagarna vara berättigad
att, allt efter omständigheterna,
föreslå de modifikationer, som
den må finna erforderliga för tillgodoseende
av sina intressen.
Artikel III.
I händelse den part, till vilken
ifrågavarande förslag framställts,
efter sorgfällig prövning icke anser
sig kunna bifalla desamma,
skall den vara berättigad att, efter
det att en månad förflutit från
dagen för det meddelande, som
omförmäles i artikel I, utan vidare
formaliteter försätta den avsedda
åtgärden i kraft. Den skall
likväl samma dag härom telegrafiskt
underrätta de andra höga
fördragssl utande parterna.
Artide IV. Artikel IV.
Dans les circonstances visées k I lall som avses i artikel III
1’article III, la Partie qui s’estime skall den part, som anser sig lida
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 73 höft. (Nr 87.)
2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.
lésée aura la faculté, dans le meik
qui suit l’augmentation des droits
ou 1’établissement des nouveaux
droits, de notifier télégraphiquement
aux autres Hautes Parties
Contraetantes quille dénonce la
présente Convention pour lui faire
prendre fin, en ce qui la concerne,
15 jours apres, soit å 1’égard de
la Partie qui aura procédé å une
augmentation de droits ou å la
création de droits nouveaux, soit
å 1’égard de toutes les Hautes Parties
Contraetantes. Dans le mois
qui suit la réception d’une pareille
notification, les autres Hautes
Parties Contraetantes auront le
droit de dénoncer- la Convention
de la méme maniére et avec le
méme délai.
A r t i c 1 e V.
Dans des cas exeeptionnels, les
droits fiscaux nouveaux ou relevés,
dont la mise en vigueur immédiate
serait nécessaire, peuvent
étre appliquées sans communication
préalable. Toutefois la Partie
en cause en avisera immédiatement
les autres Hautes Parties
Contraetantes.
Ar tide VI.
La présente Convention est eon.
olue pour une durée de six mois.
Hn mois avant Pexpiration de
cette période, chacune des Hautes
Parties Contraetantes aura le droit
de notifier an Gouvernement nor
-
sunda, vara berättigad att under
loppet av en månad efter tullförhöjningarna
eller införandet
av de nya tullarna lämna de andra
höga fördragsslutande parterna
telegrafiskt meddelande örn
sin uppsägning av konventionen
att efter utgången av 15 dagar
för dess vidkommande upphöra
att gälla antingen i förhållande
till den part, som vidtagit tullförhöjningarna
eller infört de nya
tullarna, eller i förhållande till
alla de höga fördragsslutande parterna.
Under loppet av en månad
efter mottagandet av sådant meddelande
skola de andra höga fördragsslutande
parterna vara berättigade
att i samma ordning och
med iakttagande av samma tidsfrist
uppsäga konventionen.
Artikel V.
1 undantagsfall skola nya eller
förhöjda finanstullar, som det må
befinnas nödvändigt att omedelbart
försätta i kraft, kunna bringas
i tillämpning utan föregående
meddelande. Likväl skall vederbörande
part härom omedelbart
underrätta de andra höga fördragsslutande
parterna.
Artikel VI.
Denna konvention är sluten för
en tid av sex månader.
Envar av de höga fördragsslutande
parterna skall vara berättigad
att, en månad före utgången
av nämnda tidsperiod, delgiva
Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.
11
végien sou intention de se retirer
de la Convention å 1’expiration de
la période en cours. Il en inför
mera immédiatement les autres
Hautes Parties Contractantes, en
indiquant la date de la dénonciation.
Poul* les Hautes Parties Con
tractantes qui n’ont pas dénoncé
la Convention, celle-ei restera en
vigueur, aux mémes conditions,
pour uno nou velle période de six
mois, et ainsi de suite de six mois
en six mois.
Article VII.
Un Etat qui n’est pas partie å
la présente Convention pourra y
adhérer si les Hautes Parties Contractantes
en sont d’aecord.
Article VIII.
La présente Convention sera ratifiée
aussitöt que possible et les
instruments de ratification seront
déposés au Ministére des Affaires
Etrangéres å Oslo, qui en informera
immédiatement les autres
Hautes Parties Contractantes.
Article IX.
La présente Convention entrera
en vigueur le 15eme jour apres la
date du dépöt des instruments de
la cinqniéme ratification.
norska regeringen sin avsikt att
vid utgången av den löpande perioden
frånträda konventionen.
Norska regeringen skall härom
omedelbart underrätta de andra
höga fördragsslutande parterna
under angivande av dagen för
uppsägningen.
Med avseende å de höga fördragsslutande
parter, vilka icke
uppsagt konventionen, skall densamma
på enahanda villkor förbliva
gällande för en ny period
av sex månader och därefter i
fortsättningen för nya perioder av
sex månader åt gången.
Artikel VII.
Stat, som icke är fördragsslutande
part i denna konvention,
skall kunna ansluta sig till densamma,
såvida enighet härom råder
mellan de höga fördragsslutande
parterna.
Artikel VIII.
Benna konvention skall snarast
möjligt ratificeras och ratifikationshandlingarna
skola deponeras
i utrikesministeriet i Oslo,
som därom omedelbart skall underrätta
de andra höga fördragsslutande
parterna.
Artikel IX.
Denna konvention skall träda i
kraft den femtonde dagen räknat
från dagen för deponerandet av
handlingarna till den femte rafi
fikationen.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.
Artide X.
Lors de la signature de la présente
Convention ou du dépöt des
instruments de ratification chaque
Haute Partie Contractante peut
déclarer quille ne se lie que pour
ses territoires en Europé.
La Haute Partie Contractante
qui fait usage de cette faculté a
le droit de déclarer ultérieurement
au Gouvernement norvégien quille
désire voir s’étendre la Convention
å ses Territoires d’outre-mer,
Colonies ou Territoires sous mandat.
Ce Gouvernement transmettra
cette déclaration immédiatement
aux autres Hautes Parties Contractantes.
La Convention entrera
en vigueur, pour ce qui concerne
les Territoires d’outre-mer, Colonies
ou Territoires sous mandat,
15 jours apres la déclaration susvi
sée.
La Haute Partie Contractante
qui a fait cette déclaration a également
le droit de déclarer ultérieurement
quille désire voir cesser
les effets de la Convention
pour les territoires en cause. La
procédure indiquée ci-dessus sera
également applicable å ce dernier
cas.
En foi de quoi, les Plénipotentiaires
ont signé la présente Convention.
Fait å Oslo, le vingt-deux Décembre
mil neuf cent trente, en un
saul exemplaire, qui sera déposé
aux archives du Ministére des Af
-
Artikel X. -
Envar av de höga fördragsslutande
parterna skall vid undertecknandet
av denna konvention
eller deponerandet av ratifikationsliandlingarna
kunna förklara
sig bunden endast i vad angår
dess områden i Europa. :
Den höga fördragsslutande part,
som begagnar sig av nämnda rätt,
skall sedermera kunna till norska
regeringen avgiva förklaring; att
den önskar utsträcka giltigheten
av konventionen till sina transma
rina områden, kolonier eller man
dat områden. Nämnda regering
skall omedelbart bringa denna förklaring
till de andra höga fördragsslutande
parternas kännedom.
Konventionen skall, vad
angår ifrågavarande transmarina
områden, kolonier eller mandatområden,
träda i kraft 15 dagar
efter ovannämnda förklaring.
Den höga fördragsslutande part,
som avgivit ovanberörda förklaring,
skall likaledes vara berättigad
att i fortsättningen förklara,
att dess önskan är, att konventionen
skall upphöra att gälla såvitt
de ifrågavarande områdena angår.
Ovan angivna förfarande
skall i sådant fall likaledes tilllämpas.
Till bekräftelse härav hava de
befullmäktigade ombuden undertecknat
denna konvention.
Som skedde i Oslo den tjugoandra
december nittonkundratrettio,
i ett exemplar, som skall
deponeras i utrikesministeriets
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 87.
faires Etrangeres å Oslo; copia
conforme en sera transmise aux
Hautes Parties Contractantes.
Belgique:
(signé) M. Suetens.
Pour le Danemark.
(signé) J. Clan.
Norvége:
(signé) Gunnar Jahn.
(signé) Rolf Andvord.
Pays-Bas:
(signé) Nederbragt.
Suéde:
Söös réserve de ratification de
Sa Majesté le Roi de Suéde avec
1’approbation du Riksdag.
(signé) Torvald Höjer.
(signé) Christian Gunther.
i Oslo arkiv; bestyrkt avskrift
skall överlämnas till de höga fördragsslutande
parterna.
Belgien:
(underteckn.) M. Suetens.
För Danmark:
(underteckn.) J. Clan.
Norge:
(underteckn.) Gunnar Jahn.
(underteckn.) Rolf Andvord.
Nederländerna:
(underteckn.) Nederbragt.
Sverige:
Under förbehåll av ratifikation
av Hans Maj:t Konungen av Sverige
med Riksdagens godkännande:
(underteckn.
) Torvald Höjer.
(underteckn.) Christian Gunther.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 73 hafi. (Nr 87.)
3