Kungl. Maj-As'' proposition Nr 82.
1
Kr S2.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension
åt vissa i statens tjänst anställda personer; given Stockholms
slott den 13 februari 1931.
Kungl. Maj :t, vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Felix Hamrin.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kron pri rise »Regent en i statsrådet å Stockholms slott
den 13 februari 1931.
Närvarande:
Statsministern Kkman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler följande,
frågor örn tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer och
anför därvid:
Socialdepartementet.
l:o.
Med skrivelse elen 12 december 11)30 bär socialstyrelsen överlämnat en
till Kungl. Maj:t ställd skrift, däri f. d. yrkesinspektörsassistenten i sjunde
distriktet Carl Fredrik Rommel anhållit att få komma i åtnjutande av
tilläggspension på grund av tjänstgöring såsom biträde hos yrkesinspektör
före tillträdandet av förordnande såsom yrkesinspektörsassistent.
Bihang (il! riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 69 höft. (Nr 82—83.)
Äng.
tilläggspension
dt f. d.
yrkesinapehtfirsassistevten
C. F.
Rommel.
I
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.
Av handlingarna i ärendet framgår, att Rommel, som är född den 29 juli
1865, den 30 december 1912 förordnades att från och med den 1 januari 1913
tills vidare vara yrkesinspektörsassistent samt den 21 december 1917 utnämndes
till ordinarie yrkesinspektörsassistent från och med den 1 januari
1918; att han under tiden före den 1 januari 1913 på förordnande uppehöll
yrkesinspektörsbefattning under sammanlagt 1 år 10 månader; att
han under tiden från och med den 2 januari 1902 till och med den 31 december
1912, med undantag för juli månad 1902 samt förenämnda tid av 1
år 10 månader, tjänstgjorde såsom biträde å yrkesinspektörens i Göteborgs
distrikt expedition; att statskontoret, sedan Rommel hos statskontoret
anhållit att från och med den 30 juli 1930 komma i åtnjutande
av hel pension å sin tjänst som yrkesinspektörsassistent, genom beslut
den 19 juni 1930, vilket beslut efter besvär av Rommel fastställts av
kammarrätten genom utslag den 7 oktober 1930, förklarat honom berättigad
att från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten efter
den 29 juli 1930 uppnådd levnadsålder av 65 år bomme att äga rum, under
sin återstående livstid åtnjuta avkortad pension till belopp av 3,192 kronor
årligen, att utgå enligt bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension; samt att vid bestämmandet
av nämnda pensionsbelopp, som efter föreskriven avrundning motsvarar
I * * * * * * * * * * * * * * * * * 19/25 av det för Rommel gällande pensionsunderlaget, 4,200 kronor
(lönegrad B 21), såsom tjänstår tillgodoräknats honom, förutom tiden från
och med år 1913, allenast den tid av 1 år 10 månader, varunder han före år
1913 på förordnande uppehållit yrkesinspektörsbefattning.
I utlåtande den 11 september 1930 över de av Rommel hos kammarrätten
anförda besvären anförde statskontoret, bland annat, följande.
Rommel ville göra gällande, att hela den tid, åren 1902—1912, varunder
han tjänstgjort såsom biträde åt yrkesinspektören i Göteborgs distrikt,
borde tillgodoräknas honom såsom tjänstår för pension, och åbero
pade
till stöd härför, att denna tjänstgöring vore jämförbar med så
dan,
som för yrkesinspektörsassistent omnämndes i instruktionen för yr
kesinspektionens
befattningshavare av den 18 oktober 1912. Först vid
den tidpunkt, den 1 januari 1913, då nämnda instruktion trädde i tillämpning,
hade biträdesbefattningar (assistenter) blivit inrättade vid yrkes
inspektionen,
medan däremot dittills allenast visst belopp, 1,500 kronor,
varit i staten beräknat att till varje yrkesinspektör mot redovisningsskyl
dighet
utgå till bestridande av kostnaden för skrivbiträden och likartade
utgifter ävensom för hyra, uppvärmning, belysning och städning av expe
ditionslokal.
Till följd därav hade yrkesinspektörerna i allmänhet plägat
anordna expeditionslokal i sammanhang med egen bostad och i regel an
vänt
någon familjemedlem såsom biträde å expeditionen. På grund av
dessa förhållanden och då under liknande omständigheter anställda biträ
den
hos statstjänstemän — exempelvis skrivbiträden på häradsskrivar- och
landsfiskalskontor eller ritbiträden hos lantbruksingenjör eller lantmätare
— icke ansetts innehava statsanställning under annan förutsättning, än
att anställningen ägt rum genom vederbörande överordnade myndighet.
Kungl. May.ts proposition Nr 82.
3
syntes Eommel icke äga att för pension tillgodoräkna ifrågavarande tjänstgöring.
Därest omständigheterna i förevarande fall ansåges böra föranleda
ett tillgodoräknande i pensionshänseende av biträdesanställningen,
syntes den utvägen böra anlitas att genom framställning till riksdagen
söka utverka någon tilläggspension.
Socialstyrelsen bar i sin förenämnda skrivelse den 12 december 1930 för
egen del anfört följande.
Såsom av statskontorets yttrande över Bommels besvär bos kammarrätten
närmare framginge, kunde Eommel visserligen icke sägas ha varit
statsanställd i egentlig mening under sin tjänstgöring såsom biträde bos
yrkesinspektören i Göteborgs distrikt. Då denna tjänstgöring emellertid
måste anses i avseende å art oell omfattning vara jämförbar med den
yrkesinspektörsassistent enligt gällande instruktion för yrkesinspektionens
befattningshavare åliggande expeditionstjänsten oell omfattade så lång
tid som över 9 år utöver förut angivna tid av 1 år 10 månader, som Eommel
tillgodoräknats av statskontoret, samt det för beviljande av full pension erfordrats
en ytterligare tjänstgöringstid av blott något över 5 år 7 månader,
syntes det socialstyrelsen skäligt, att Eommel, räknat från och med den
30 juli 1930, tillerkändes en årlig tilläggspension av 1,008 kronor. Styrelsen
tillstyrkte därför, att proposition härom avlätes till riksdagen.
Statskontoret, som den 15 januari 1931 avgivit infordrat utlåtande över
den nu föreliggande ansökningen, har därvid anfört, bland annat, följande.
Även örn den tid av över 9 år, varunder Eommel tjänstgjort såsom biträde
åt yrkesinspektör, icke författningsenligt kunde tillgodoräknas för
pension, ville statskontoret dock med hänsyn till de starka skäl, som otvivelaktigt
kunde anföras till stöd för framställningen, icke motsätta sig densamma.
Såsom ett likartat fall kunde framhållas, att 1926 års riksdag
med bifall till Kungl. Majrts proposition nr 149, punkt 1, beviljade tilläggspension
åt kansliskrivaren i jordbruksdepartementet Kristina Maria
Bengtson med hänsyn därtill, att hon utöver anställningstiden i egentlig
statstjänst kunde räkna mångårig anställning såsom biträde å domsagekansli.
På grund härav och då tilläggspensionen i förevarande fall syntes böra
utgöra skillnaden mellan den Eommel tillerkända avkortade pensionen,
3,192 kronor, och vad hel pension skulle liava utgjort, 4,200 kronor, eller
alltså såsom socialstyrelsen föreslagit 1,008 kronor, hemställde statskontoret,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Eommel finge
från och med den 30 juli 1930 under sin återstående livstid, utöver honom
författningsenligt tillkommande pension, åtnjuta en årlig tilläggspension
från allmänna indragningsstaten till sådant belopp, att pensionsförmånen
i sin helhet uppginge till 4,200 kronor.
På de av socialstyrelsen och statskontoret anförda skäl tillstyrker jag Depariementsden
föreliggande framställningen i enlighet med ämbetsverkens förslag, chefen.
och tillåter jag mig i detta sammanhang framhålla, att efter vad jag inhämtat
fråga om rätt för yrkesinspektörsassistent att i pensionshänseende
tillgodoräkna icke-statlig anställning såsom biträde åt yrkesinspektör
icke lärer kunna uppkomma i något ytterligare fall.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. yrkesinspektörsassistenten i sjunde distriktet
Carl Fredrik Rommel må från och med dagen näst
efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, under sin
återstående livstid uppbära, utöver honom författningsenligt
tillkommande pension, en tilläggspension å allmänna
indragningsstaten till belopp av 1,008 kronor för år.
Ecklesiastikdepartementet.
no.
Äng. tilläggs- Med eget utlåtande av den 23 december 1930 har skolöverstyrelsen till
fPed*Uktorn Kungl. Majit överlämnat en av f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Skara
J. B. Sundler. John Brynolf Sundler gjord framställning att utöver den pension, som tillerkänts
honom vid avgången från hans lektorsbefattning, komma i åtnjutande
av tilläggspension på grund av tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild läroanstalt.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Sundler, som är född den 8 juli
1865, utnämndes till adjunkt vid Uppsala högre allmänna läroverk den 27
mars 1901, vilken befattning han tillträdde höstterminen 1902; att han
utnämndes till adjunkt vid Skara högre allmänna läroverk den 15
december 1905 samt till lektor vid folkskoleseminariet i Skara den 18 juli
1921; att han den 11 juli 1930 erhöll avsked från sistnämnda befattning;
att statskontoret genom beslut den 19 juni 1930 förklarat honom berättigad
att från och med månaden näst efter den, varunder avgång från tjänsten
efter den 8 juli 1930 uppnådd levnadsålder av 65 år bomme att äga rum,
under återstående livstiden åtnjuta avkortad pension till belopp av 3,910
kronor årligen, att utgå enligt bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt till pension; att, enär han vid sin
avgång haft att åberopa en tjänstetid av något över 28 år 1 månad i statens
tjänst, hans pension bestämts till av det för honom gällande pensionsunderlaget
4,600 kronor; att Sundler före tillträdandet av sin statstjänst
varit anställd vid en statsunderstödd enskild läroanstalt, nämligen
såsom ämneslärare vid Beskowska skolan i Stockholm under läsåren 1895—
1896 och 1897—1902 eller sammanlagt sex år, under vilken tid han varit
tjänstledig endast en vecka; samt att hans veckotjänstgöring vid sistnämnda
skola, bortsett från avhållandet av morgonböner, uppgått till, under läsåret
1895—1896 24 lektioner, under läsåret 1897—1898 26 lektioner, under läsåret
1898—1899 27 lektioner, under läsåret 1899—1900 18 lektioner, under
läsåret 1900—1901 28 lektioner och under läsåret 1901—1902 26 lektioner.
a
Kungl. Maj:Is proposition Nr 82.
Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande anfort, bland annat, att därest
Sundler erhölle rätt att — i likhet med vad i flera tidigare fall ägt rum —
för tilläggspension tillgodoräkna 2/3 av sin tjänstgöringstid vid statsunderstödd
enskild läroanstalt, han skulle hava att i pensionshänseende tillgodoräkna
sig i runt tal 28 + ä/3 x 6 år eller 32 tjänstår. Enär pensionsunderlaget
för Sundler utgjorde 4,600 kronor, skulle alltså hans pension
jämte tilläggspension uppgå till 32/33 x 4,600 kronor eller, i avrundat tal,
4,470 kronor. Då Sundler redan tillerkänts en pension av 3,910 kronor,
skulle sålunda tilläggspensionen utgöra 560 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt, att
Sundler måtte från och med den 1 januari 1931 under sin återstående livstid
få åtnjuta — utöver honom författningsenligt tillkommande pension —
en tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp av 560 kronor
för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånerna åtnjuta förhöjning
enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser
örn ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer.
Statskontoret, som den 12 januari 1931 avgivit infordrat utlåtande i
ärendet, har under åberopande av tidigare beslut i liknande fall tillstyrkt,
att åtgärd vidtoges i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan.
I likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret anser jag, att Sundler, i Departementsöverensstämmelse
med de principer, som följts vid behandlingen av tidigare
framställningar av enahanda innebörd, bör komma i åtnjutande av
tilläggspension på grund av sin tjänstgöring vid Beskowska skolan. Beträffande
beräkningen av tilläggspensionen ansluter jag mig till vad ämbetsverken
förordat. Tilläggspensionen synes mig böra utgå från samma tidpunkt
som den Sundler författningsenligt tillkommande pensionen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Skara John
Brynolf Sundler må, räknat från och med den 1 augusti
1930, under sin återstående livstid uppbära, utöver
honom författningsenligt tillkommande pension, en
tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp
av 560 kronor för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånerna
åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.
Äng.
tilläggspension
åt folkskolinspektören
N. J.
Jonsson.
3:o.
I en av skolöverstyrelsen med eget utlåtande av den 24 december 1930
till Kungl. Majit överlämnad ansökning har folkskolinspektören Nils Johan
Jonsson anhållit att vid avgången från innehavande befattning komma i
åtnjutande av tilläggspension på grund av tidigare tjänstgöring såsom lärare
vid folkskola och högre folkskola.
Av handlingarna i ärendet framgår, att Jonsson, som är född den 21
februari 1866, efter avlagd folkskollärarexamen tjänstgjorde såsom extra ordinarie
folkskollärare under tiden den 15 januari 1889—30 juni 1900; att
han därefter tjänstgjorde såsom ordinarie folkskollärare intill utgången av år
1904 samt såsom ordinarie lärare vid och föreståndare för högre folkskola
under åren 1905—1908; att han från och med den 1 september 1894 jämsides
med nämnda tjänstgöring varit Överlärare vid folkskolor; att han uppehöll
förordnande såsom statens folkskolinspektör inom Gästriklands inspektionsområde
under åren 1909—1914; att han konstituerades och förordnades
såsom folkskolinspektör inom sistnämnda inspektionsområde från och med
den 1 januari 1915; att han genom beslut av statskontoret den 29 januari
1931 förklarats berättigad att från och med månaden näst efter den, vari
avgång från tjänsten efter den 21 februari 1931 uppnådd levnadsålder av
65 år bomme att äga rum, under sin återstående livstid åtnjuta avkortad
pension till belopp av 3,790 kronor, att utgå enligt bestämmelserna i lagen
den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension;
att Jonsson såsom tjänstår för pension därvid tillgodoräknats allenast
22 år eller tiden från och med ingången av år 1909, efter vilken tidpunkt
han på förordnande uppehållit eller såsom ordinarie innehaft befattning
såsom folkskolinspektör; samt att, då för hel pension erfordrats 25
tjänstår, hans pension alltså bestämts till 22/2i-, av det för honom jämlikt
kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 520) angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer
m. m. gällande pensionsunderlaget av 4,300 kronor.
Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande den 24 december 1930 erinrat, bland
annat, att 1930 års riksdag, med bifall till ett av Kungl. Majit uti proposition
nr 137 (punkt 15) framlagt förslag, beviljat f. d. folkskolinspektören
E. E. Svänsson tilläggspension, grundad på tillgodoräknande av tidigare
tjänstgöring såsom folkskollärare.
I sitt i sistnämnda ärende den 13 januari 1930 avgivna utlåtande anförde
skolöverstyrelsen, bland annat, följande:
»Att folkskolinspektör för pensionering borde få tillgodoräkna viss föregående
tjänstgöring vid kommunal läroanstalt har redan framhållits vid de
speciella utredningar, som föregått den genom 1914 års riksdagsbeslut omorganiserade
folkskolinspektionen. Sålunda ha både löneregleringskommittén
i sitt den 30 januari 1913 avgivna betänkande del III, sid. 101 och 102,
och lärarlönenämnden i sitt huvudbetänkande den 31 oktober 1914, band 1,
sid. 134 och 135, framhållit önskvärdheten av tillerkännande av en dylik
Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.
7
rätt, och detta ej blott av billighetsskäl utan framför allt med hänsyn till
nödvändigheten av att för folkskolinspektionen förvärva personer med ingående
kännedom örn folkundervisningen.
Skolöverstyrelsen har — — — i utlåtanden den 30 april 1915 över lärarlönenämndens
förslag och den 29 september 1923 med anledning av en utav
folkskolinspektörernas förening ingiven framställning i ämnet gjort uttalanden
och förslag, däri bland annat framhållits behovet av rätt för folkskolinspektörer
att få tillgodoräkna sig viss utomstatlig tjänstgöring. I sistnämnda
yttrande har den tjänstgöringstid, som borde få tillgodoräknas, angivits
till sådana utom statstjänst förvärvade tjänstår, som få läggas till
grund för beräkning av pension enligt reglementet för statens pensionsanstalt.
»
Under hänvisning till innehållet i sitt sålunda över folkskolinspektören
Svänssons ansökning avgivna utlåtande har skolöverstyrelsen i anledning
av nu förevarande ansökning vidare anfört i huvudsak följande:
Folkskolinspektören Jonsson hade haft hela sin föregående verksamhet
förlagd till folkundervisningens område. Från den 1 juli 1900 hade han
tjänstgjort såsom ordinarie lärare först vid folkskola, sedan vid högre folkskola
och under hela denna tid som Överlärare vid folkskola. Att denna Jonssons
verksamhet varit av direkt allmännyttig beskaffenhet, liksom att den varit
till särskilt gagn för hans arbete såsom folkskolinspektör, syntes vara otvivelaktigt.
Vid folkskola och högre folkskola hade Jonsson mer än 20 år
fullgjort tjänstgöring av beskaffenhet att skola tillgodoräknas vid utmätande
av pension från statens pensionsanstalt. Även örn i enlighet med tidigare
tillämpade grunder endast 2/3 av denna tjänstgöring ansåges böra tagas i
betraktande för tilläggspension åt Jonsson, skulle antalet sådana år uppgå
till närmare 14 eller nära 11 år mer än som skulle erfordras för att Jonsson
skulle erhålla hel pension såsom folkskolinspektör.
På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Jonsson finge under sin
återstående livstid uppbära, utöver honom författningsenligt tillkommande
pension, en årlig tilläggspension å allmänna indragningsstaten med så stort
belopp, att hans hela pension komme att uppgå till 4,300 kronor för år.
Statskontoret har den 29 januari 1931 avgivit infordrat utlåtande i ärendet
och därvid under åberopande bland annat av riksdagens förenämnda
beslut örn tilläggspension åt folkskolinspektören Svänsson tillstyrkt, att åtgärd
vidtoges i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan.
Under hänvisning till det av skolöverstyrelsen och statskontoret åberopade Departementsprecedensfallet
tillstyrker jag, att Jonsson i pensionshänseende tillgodoräknas Nelert.
s/3 av den före förordnandet såsom folkskolinspektör bestridda tjänstgöringen
såsom lärare vid folkskola och högre folkskola, vilken tjänstgöring får anses
hava varit av väsentlig betydelse för hans lämplighet såsom folkskolinspektör,
samt att han i enlighet härmed tillerkännes tilläggspension av sådan storlek,
eller 510 kronor för år, att hans pensionsförmåner uppbringas till samma
belopp som hel tjänstepension för folkskolinspektör. Vid bifall härtill lärer
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.
Äng. tilläggspension
åt
sp edoll är ar en
vid tekniska
högskolan C.
A. E. Kjellin.
sammanlagda beloppet av Jonsson tillkommande pensionsförmåner böra regleras
i enlighet med föreskrifterna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280)
med bestämmelser örn ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att folkskolinspektören Nils Johan Jonsson må från
och med månaden näst efter den, under vilken avgång
från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid,
utöver honom författningsenligt tillkommande pension,
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
tilläggspension å 510 kronor, med rätt att å sammanlagda
pensionsförmånerna åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
4:o.
I en av styrelsen för tekniska högskolan med tillstyrkande yttrande
av den 7 november 1930 till Kungl.'' Majit överlämnad, den 6 i samma
månad dagtecknad framställning hav högskolans lärarkollegium
anhållit örn beredande av tilläggspension åt specialläraren i frihandkteckning
vid högskolan Carl Axel Eugéne Kjellin vid hans avgång från
speciallärarebefattningen.
I sin framställning har lärarkollegiet anfört:
»Specialläraren i frihandsteckning, konstnären Carl Axel Eugéne Kjellin,
född den 10 januari 1862, har sedan höstterminen 1899 haft anställning
vid tekniska högskolan med undantag av läroåret 1900—1901 och
tidsperioden höstterminen 1912—vårterminen 1919 och vid högskolan innehaft
följande befattningar:
assistent i frihandsteckning läroåret 1899—1900 och under tiden från och
med höstterminen 1901 till och med vårterminen 1912,
speciallärare i frihandsteckning från och med höstterminen 1919, vilken
befattning han fortfarande innehar.
Konstnären Kjellin har förutom sin tjänstgöring vid tekniska högskolan
varit teckningslärare vid Beskowska skolan i Stockholm under åren
1900—1930 samt under åren 1898—1927 Överlärare vid tekniska skolan i
Stockholm. Efter gjord framställning från styrelsen för sistnämnda skola
har 1927 års riksdag tillerkänt Kjellin en årlig pension av 1,848 kronor
för denna tjänstgöring från och med månaden efter hans avgång från
tekniska skolan.
Tekniska högskolans speeiallärarbefattningar tillsättas för femårsperioder,
och utgår med innevarande budgetår en dylik femårsperiod. Kjellin
har anmält, att han ej önskar komma i åtanke för ett nytt speciallärareförordnande.
På grund av ovanstående får lärarkollegiet härigenom i underdånighet
hemställa att Eders Kungl. Majit täcktes i proposition till 1931 års riksdag
föreslå, att Kjellin, som städse skött sina befattningar vid. högskolan
med utmärkt nit och utmärkt skicklighet, måtte från och med månaden
9
Kungl. Majlis proposition Nr 82.
elter hans avgång från speciallärarebefattningen vid högskolan tilldelas
en tilläggspension å belopp, som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt
föreslå.
Högskolan vill i detta sammanhang anmäla, att Kjellin för innevarande
femårsperiod från högskolan i enlighet med Eders Kungl. Majits beslut
uppbär ett årligt arvode av 3,000 kronor.»
Statskontoret, som deli 25 november 1930 avgivit infordrat utlåtande i
ärendet, har däri anfört följande:
Befattningarna såsom speciallärare och assistenter vid tekniska högskolan
tillsattes genom förordnande och vore förenade med arvoden, till
följd varav innehavaren av sådan befattning icke vore berättigad till
pension enligt bestämmelserna i den civila pensionslagen. Riksdagen hade
dock vid flera tillfällen på framställning av Kungl. Majit beviljat pension
av statsmedel åt sådan befattningshavare, såsom exempelvis framginge
av 1929 års riksdags beslut örn pension åt assistenten Hj. Berwald.
Härvid hade pensionsbeloppet i regel beräknats efter samma grunder,
som i nämnda lag vore fastställda med avseende å pensionsrätten för
ordinarie innehavare av civil tjänst med lön å stat, med iakttagande att
beloppet i någon mån reducerats i anledning därav, att vederbörande icke
erlagt avgifter för sin pensionering. På grund av vad sålunda tidigare
i dylika fall förekommit och då skäl syntes föreligga att bereda Kjellin
någon pension i anledning av hans långa och väl vitsordade verksamhet
såsom speciallärare vid tekniska högskolan, ville statskontoret, som, därest
Kjellin icke varit berättigad att enligt 1927 års riksdags beslut åtnjuta
pension å 1,848 kronor efter avgång från överlärarbefattning vid tekniska
skolan i Stockholm, skulle hava föreslagit ett pensionsbelopp av 1,632
kronor (=a/25 X 2 Is X 3,000 = 1,920; 1,920 — 15 % X 1,920), förorda, att åt
Kjellin utverkades en tilläggspension till sådant belopp, att pensionsförmånen
i dess helhet uppginge till 3,000 kronor, eller alltså till ett belopp
av 1,152 kronor. Enligt grunderna för stadgandena i 16 § civila pensionslagen
skulle nämligen vid förening av två pensioner sammanlagda beloppet
motsvara den större pensionen med tillägg av en tredjedel av den
mindre, dock att reduktionen icke skulle sträckas längre än att vad som
återstode uppginge till 3,000 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts har statskontoret hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att Kjellin finge från och
med månaden näst efter den, vari avgång från befattningen vid tekniska
högskolan komme att äga rum, under återstående livstiden åtnjuta pension
från allmänna indragningsstaten till sådant belopp, att densamma
jämte den honom av 1927 års riksdag beviljade pensionen uppginge till
3,000 kronor för år räknat.
Även jag finner det skäligt, att pension av allmänna medel beredes
Kjellin på grund av hans långvariga anställning vid tekniska högskolan.
Mot det av statskontoret föreslagna beloppet av pensionen har jag ingen
erinran att göra.
Departements
chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 69 haft. (Nr 32 - 33.)
2
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att specialläraren i frihandsteekning vid tekniska
högskolan Carl Axel Eugéne Kjellin må från och med
månaden näst efter den, varunder han avgår från
sin tjänst vid högskolan, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension å 1,152 kronor utöver honom förut tillerkänd
pension å 1,848 kronor.
Vad departementschefen ovan under
punkterna leo)—4:o) hemställt, däri statsrådets
övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla samt förordnar, att proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Vid protokollet:
Olga Gjörloff.