Kungl. Majlis proposition nr 70.

1

Nr 70.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av viss överenskommelse mellan kronan och
Visby stad; given Stockholms slott den 6 februari
1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 6 februari 1931.

Närvarande :

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gaede, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Earsson, Holmbäck,
Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman anhåller att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan örn godkännande av viss överenskommelse
mellan kronan och Visby stad samt anför därvid följande. I

I skrivelse den 13 november 1930 har kasernkommittén framlagt resultatet
av mellan kommittén och staden Visby förda förhandlingar i anledning
av den minskning beträffande de till staden förlagda truppförbanden, som
blivit en följd av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan. Dessa förhandlingar
hava lett till avslutandet av en den 29 oktober och den 11 november
1930 dagtecknad preliminär överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 99 höft. (Nr 70.) 28231 1

2

Kasorn kommitténs framställning.

Kungl. Majlis proposition nr 70.

genom kasernkommittén, linder förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens
godkännande, å ena sidan, samt Visby stad, å andra sidan. Ifrågavarande
överenskommelse torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet
rörande detta ärende.

Kasernkommittén har i nyssnämnda skrivelse till en början yttrat sig
beträffande betydelsen för Visby stad av 1925 års beslut i försvarsfrågan
m. m. Härutinnan har kommittén anfört följande.

Gotland utgjorde ett särskilt militärområde. Enligt 1914 års härordning
hade till Visby varit förlagda två truppförband: Gotlands infanteriregemente
och Gotlands artillerikår, vilka tillsammans bildat Gotlands trupper. Chefskapet
över dessa trupper hade utövats av militärbefälhavaren på Gotland,
uppförd å staten för militärbefälet på Gotland. Militärbefälhavare!!, vilken
plägat tilldelas generalmajors tjänstegrad, hade, då ej annat stadgats, haft
regementschefs makt och myndighet över Gotlands infanteriregemente. Sedan
flera år hade emellertid chefskapet för detta regemente utövats av överstelöjtnanten
därstädes.

Enligt 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan hade en väsentlig reducering
av Gotlands trupper kommit till stånd. Gotlands infanteriregemente,
som förut bestått av två bataljoner örn fyra kompanier ävensom ett kulsprutekompani
samt en bataljon örn två infanterikompanier, ett trängkompani
och en velocipedavdelning, bestode nu under namnet Gotlands infanterikår
av allenast fyra kompanier. Gotlands artillerikår, vilken varit organiserad
å kårstab samt två fältkanonbatterier, ett fälthaubitsbatteri och ett
tungt 15 cm. haubitsbatteri, bestode nu av två batterier. Under repetitionsövningarna
organiserades dessa båda batterier på fyra pjäser, varjämte kadrar
till ytterligare två batterier uppsattes.

Med hänsyn till den beslutade reduceringen av Gotlands trupper hade
en förenklad organisation av militärbefälet på Gotland kommit till stånd.
Militärbefälhavaren på Gotland förde själv befälet över Gotlands infanterikår
och åtnjöte lön såsom överste. I besparingssyfte hade vidare hela förvaltningen
vid Gotlands trupper ordnats gemensamt för de båda kårerna
under militärbefälhavarens överinseende.

Betydelsen för staden av 1925 års beslut i försvarsfrågan, vad anginge
truppförbanden och militärbefälet, framginge av nedanstående tablåer, innefattande
sammanställning av truppförbanden och militärbefälet på Gotland:

Enligt 1914 års försvarsordning.

A n

t a 1

Summa

O

Ars-

Utbild-ningstid
för värn-pliktiga
(antal
dagar)

Truppförband

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

militär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

nade av-lönings-för-måner

kontin-

gent

värn-

pliktiga

1. Gotlands artil-lerikår ............

21

13

144

6

i

185

238,376

120

365

2. Militärbefälet
på Gotland samt
Gotlands infan-teriregemente ..

53

38

314

34

7

446

648,876

650

( 340

\ 1 165

Summa

74

51

458

40

8

—

631

887,252

—

—

b Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

Kungl. Majus proposition nr 70.

3

Enligt 1925 års försvarsordning
(med däri sedermera vidtagna ändringar).

A n

t a 1

Summa
beräk-nade av-lönings-för-måner

Ärs-

Utbild-

Truppförband

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

militär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

kontin-

gent

värn-

pliktiga

för värn-pliktiga
(antal
dagar)

1. Gotlands artil-

18

10

lil

2

141

186,816

110

200

2. Gotlands infall-

20

»

84

21

4

2

147

238,548

550

140

3. Militärbefälet
på Gotland......

Summa

1

_

3

5

9

46,722

—

—

39

26

195

21

7

9

297

472,086

—

—

Av tablåerna framginge, att vid en jämförelse med 1914 års försvarsordning
hade den nja försvarsordningen nedbringat antalet fast anställda befattningshavare
vid truppförbanden (inklusive militärbefälet pa Gotland) i
Visby från 631 till 297, sålunda nied 334 eller mer än hälften. Av dessa
hade 35 varit officerare och 25 underofficerare. Musikpersonalen hade före
1925 års härordning utgjorts av 1 musikdirektör, 11 musikunderofficerare
och 22 man, tillhörande manskapsklassen, men utgjordes numera av 1
musikdirektör, 5 musikunderofficerare och 15 man, tillhörande manskapsklassen.
....

I det totala avlöningsbeloppet hade genom 1925 ars härordning inträtt
en minskning från 887,252 kronor till 472,086 kronor, sålunda med 415,000
kronor eller närmare hälften.

Visby stad hade för de till staden förlagda trupperna icke haft några
andra direkta utgifter än dels upplåtandet av ett jordområde örn 88.5 5 ar
beläget intill Gotlands infanterikårs kasernområde i s. k. Donnerska hagen
söder örn staden och med ett angivet värde av cirka 1,000 kronor, dels och
för vissa gatuarbeten för artillerikårens förläggning, beräknade till cirka
7,000 kronor.

Staden Visby hade hittills haft sig ålagd viss skyldighet att utgiva mkvarteringsbidrag.
Härom hade arméförvaltningen i ett den 22 oktober 1925
avgivet utlåtande anfört, bland annat, att enligt inkvarteringsordningen för
städerna utom Stockholm av den 22 februari 1841 (S.^ F. nr 3) vore landsortsstäderna
numera helt befriade från skyldighet att åt manskap eller örncerare
och underofficerare nied vederlikar bestå själva inkvarteringen, d. v. s.
bostad in natura eller ersättning därför. Manskapet vore nämligen i varje
fall förlagt i kronans kasernbyggnader. Vad officerare och underofficerare
med vederlikar beträffade, hade före genomförandet av 1921 års lönereglering
av statsmedel utgått inkvarteringsbidrag i de fall, då inkvartering in
natura ej kunde dem beredas i för ändamålet inrättade lägenheter i kronans
hus. Efter löneregleringens genomförande hade ersättning i form av inkvarteringsbidrag
inräknats i lönen; och skedde för personal, som tilldelades
bostad i kronans hus, avdrag å lönen för begagnande av sådan bostad.
Däremot kvarstode enligt författningen alltjämt skyldighet för vederbörande
stad att bekosta s. k. servis för den personal, som av staden på

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

angivna sätt åtnjöte inkvartering in natura eller ersättning därför. Uti inkvarteringsskyldigheten
hade nämligen av ålder, utöver tillhandahållandet
av bostad, ingått skyldighet att för inkvarteringstagarna bekosta, bland annat,
sängutredning, d. v. s. säng och sängkläder, vilken skyldighet fullgjordes
genom utbetalande av servisbidrag. Enligt särskilt stadgande i 21 § av gällande
officersavlöningsreglemente skulle för beställningshavare, som ägde
uppbära servisbidrag från ifrågavarande städer, å lönen avdragas ett belopp,
motsvarande vad han uppbure från vederbörande stad. Servisbidrag erlades
emellertid numera på långt när icke av alla de städer utom Stockholm, till
vilka garnisonerade truppförband vore förlagda. Beträffande de truppförband,
song nyuppsatts enligt 1901 och 1914 års härordningar, hade det sålunda
aldrig ifrågasatts, att vederbörande garnisonsstad skulle erlägga servisbidrag
för truppförbandets personal. A ena sidan hade nämligen beträffande
officerare och underofficerare med vederlikar under fjärde huvudtitelns
anslag till inkvarteringskostnader icke blott beräknats medel till inkvarteringsbidrag
för dem, som icke åtnjöte bostad in natura, utan jämväl upptagits
erforderliga belopp för servisbidrag åt all ifrågavarande personal. Å
andra sidan beräknades under anslaget till kasernutredning medel för tillhandahållande
åt allt manskap av bland annat sängutredning. Men även i
fråga örn vissa av de städer, till vilka redan vid tiden före tillkomsten av
1901 års härordning varit förlagda garnisonerade truppförband, gällde, att
de numera vore helt eller delvis befriade från dem enligt 1841 års inkvartermgsordning
åliggande förpliktelser. Anledning härtill hade för vissa av
städerna, . såsom Ängelholm och Härnösand, varit, att de helt upphört att
vara garnisonsorter. För andra städer åter hade ifrågavarande befrielse tillkommit
på det sätt, att, sedan de äldre garnisonerade truppförbanden från städerna
bortflyttats och efter det sedermera till dem förlagts andra i samband
med härordningen nyuppsatta sådana, servisbidragen ansetts böra utgå av
statsmedel enligt samma grund som vid truppförband i andra nya garnisonsstäder.
I följd av anförda omständigheter kvarstode ifrågavarande skyldighet
för närvarande blott beträffande ett fåtal städer, bland annat för Visby för
personalen vid Gotlands artillerikår. Nämnda stad bestode, i likhet med
de flesta andra av ifrågavarande städer, servisbidrag endast till officerare
och underofficerare med vederlikar, varemot den icke längre erlade servisersättning
för manskap. Några uttryckliga stadganden, varigenom befrielse
i sistnämnda hänseende vunnits, hade icke meddelats, utan torde stadens
skyldighet härutinnan allenast faktiskt hava upphört därigenom, att, då
medel för bekostande av servis (sängutredning) för manskap blivit tillgängliga
under vederbörligt statsanslag, stadens inbetalning till vederbörande
truppförband enligt inkvarteringsordningen icke vidare kommit att påfordras.

Enligt av arméförvaltningen lämnad uppgift hade Visby för budgetåret
1924/1925 i servisbidrag till personal vid Gotlands artillerikår inbetalat ett
belopp av 752 kronor. I följd av den genom 1925 års försvarsbeslut inträdda
minskningen i militärpersonalen vid kåren utginge för närvarande
servisbidraget med ett årligt belopp av allenast cirka 600 kronor.

Visby hade den 31/12 1925 haft en folkmängd av 9,989, den 31/.2 1927 av
10,103, den 31/12 1928 av 10,377 och den 31/12 1929 av 10,572 personer. Staden
hade haft en kommunalskatt: år 1924 å 7 kronor 90 öre, år 1925 å 8
kronor, år 1926 å 7 kronor 70 öre samt åren 1927—1930 å 7 kronor 65 öre.
Antalet skattekronor hade enligt 1929 års taxering utgjort 97,205, och den
för samma år uttaxerade kommunala progressivskatten hade utgjort 33,768
kronor. Den 3I/12 1928 hade stadens tillgångar utgjort 6,264,300 kronor och
dess skulder 2,764,600 kronor.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Beträffande de från stadens sida framställda kompensationsyrkandena
lämnar kasernkommittén följande redogörelse.

Under de av kasernkommittén med staden förda förhandlingarna hade
från stadens sida i huvudsak framhållits och yrkats följande.

Visby stad hade genom därvarande militärförläggning orsakats vissa utgifter
utöver de ovan för visst markområde och för gatuarbeten omförmälda.
Medan nämligen byggnadsverksamheten inom staden förut varit koncentrerad
till andra delar av stadsområde!, vilka icke ens ännu vore fullbyggda, hade
särskilt infanteriförläggningen framkallat en ny förstadsbebyggelse mellan
regementsområdet och staden. Denna bebyggelse hade dels omfattat bostäder
för fast anställda, dels ock bostäder, inrymmande rum avsedda för
uthyrning till det stora antal värnpliktiga vid detta regemente, som önskade
för sin fritid disponera rum utanför kasernområdet. Denna förstadsbildning
hade förorsakat staden — och komme att tarva än ytterligare — kostnader
för iordningställande med gator och ledningar betydligt utöver vad som
motsvarade stadens skatte- och andra inkomster från samma områden, och
dessa saknade därjämte numera alla utvecklingsmöjligheter. Härigenom hade
staden fått vidkännas i stort sett onödiga kostnader, eftersom denna bebyggelse
skulle med fördel för staden hava kunnat hänvisas till dess övriga
byggnadsområden, utan att staden där behövt vidkännas tillnärmelsevis så
stora utgifter för gator och ledningar, som genom den ifrågavarande förstadsbildningen
vid infanteriregementet hade uppkommit.

De inskränkningar i antalet fast anställd personal, årskontingenten värnpliktiga
samt övningstiden, sorn 1925 års härordningsorganisation innebure,
hade för staden medfört avsevärt avbräck. Sålunda hade antalet skattekronor,
belöpande å den fast anställda militärpersonalen, sjunkit högst betydligt.
Tillika hade genom såväl sagda personalinskränkningar som de minskade
leveranserna till de militära kårerna handelsomsättningen för affärsföretagen
inom Visby sjunkit icke oväsentligt, varav i sin tur följde minskning
uti ifrågavarande affärsföretags vinst och skattekraft. Slutligen hade
förberörda inskränkningar medfört minskning i elektricitetskonsumtionen, på
sätt framginge av följande tablå:

År

Belysning

Motorer

Summa

kr.

Summa

kwt.

Anmärk-

ningar

Artillerikår

Infanterikår

Artilleri- och
infanterikår

Fris

kwt

per

öre

Avgifter

kr.

Förbruk-

ning

kwt.

Avgifter

kr.

Förbruk-

ning

kwt.

Avgifter

kr.

Förbruk-

ning

kwt.

Belys-

ning

Motor

1919

6,186

12,456

9,769

28,411

_

65

65

1920

6,766

—

15,619

—

7,799

—

30,184

—

60

50

1921

6,991

—

13,331

—

4,978

—

25,300

'' —

60

b 50

1932

7,254

—

13,791

—

6,767

—

27,812

—

55

35

1923

4,231

—

11,490

—

6,375

—

22,096

—

50

25

1924

5,789

12,865

13,439

29,864

8,452

33 810

27.680

76,539

45

25

1925

5,412

13,530

12,716

31,791

6,691

30,413

24,819

75,734

40

22

1926

5,636

14,090

11,736

29,340

4,899

24,498

22,271

67,928

40

20

1927

5,836

14,591

5,819

14,547

4,527

22,636

16,182

51,774

40

20

1928

5,434

13,584

9,729

24,323

4,402

22,013

19,565

59,920

40

20

1929

4,707

11,767

8,293

20,734

4,539

22,697

17,539

55,198

40

20

l) Från augusti 4 0.

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 70.

För det avbräck, staden i enlighet nied det anförda åsamkats, hade staden
hemställt att varda tillerkänd viss kompensation.

Staden borde sålunda befrias från vidare utgivande av förberörda servisersättning
till personal vid artillerikåren. Vidare önskade staden, att kronan
utan ersättning till staden av.stode fastigheterna nr 56 i Klinterotens I kvarter
— den s. k. gamla artillerigården — och nr 24 i Strandrotens II kvarter,
vilka fastigheters förvärv skulle för staden underlätta vissa önskvärda ändringar
i stadsplanen för dessa och vidliggande stadsområden. Ingendera
av nämnda båda fastigheter erfordrades numera för något militärt ändamål,
utan de vore med nyttjanderätt upplåtna, den gamla artillerigården delvis
till fångvårdsstyrelsen.

I förevarande sammanhang borde till staden vidare överlåtas vissa kronans
markområden, som enligt gällande stadsplan redan utlagts eller ytterligare
skulle utläggas som gata eller park, ävensom, för att på grund av antikvariska
skäl utläggas som öppen plats, den intill stadsmuren vid Söderport
belägna s. k. arrestgården eller fastigheten nr 94 i Klinterotens III
kvarter. De ifrågavarande gatumarksområdena utgjordes till en början av
vissa delar, vilka redan utlagts till den fram till artillerikasernen ledande
Södra Hansegatan, tillhopa cirka 3,500 kvadratmeter. Till samma gata skulle
enligt stadsplanen ytterligare utläggas av artillerikårens etablissemang ett
område örn cirka 250 kvadratmeter, som emellertid delvis upptoges av en
byggnad, vilken, ursprungligen avsedd för ammunitionsförråd, numera hade
iordningställts som provisorisk tvätt- och badinrättning för artillerikåren.
Det nu ifrågavarande område, varmed gatan skulle vidgas, vore beläget mitt
emot ruinerna efter Solberga kloster, som stöde under vitterhets-, liistorieoch
antikvitetsakademiens vård och inseende. För att gatan skulle erhålla
erforderlig bredd, hade denna hittills måst delvis läggas ut över och sålunda
inkräkta på ruinområdet. Då det av givna skäl vore angeläget, att
denna inkräktning upphörde, syntes det önskvärt, att de för gatans vidgningavsedda
delarna av artillerietablissemanget finge snarast möjligt av staden
tillträdas för att iordningställas som gata. Detta syntes för övrigt vara av
intresse även ur militär synpunkt, enär såmedelst den vid transport av
artilleri pjäser för närvarande trånga passagen vid ifrågavarande gatudel
komme att försvinna.

För att i enlighet med gällande stadsplan utläggas som gata och öppen
plats önskade staden vidare få till sig överlåten en i infanterikårens kasernområde
ingående del av Visby Kungsladugård örn cirka 2,200 kvadratmeter,
som för närvarande delvis vore upplåten som hustomt.

Beträffande den s. k. arrestgården hade särskilt framhållits, att av antikvariska
skäl en frigörelse av områdena närmast intill stadsportarna ansåges
böra komma till stånd. I sådant syfte hade staden inköpt den mitt emot
arrestgården invid Söderports nordöstra sida belägna fastigheten för att
nedriva de å denna fastighet nu befintliga byggnaderna.

Kasernkommittén övergår därefter till det uppgjorda förslaget till överenskommelse
mellan kronan och staden samt anför härutinnan:

Kommittén hade för sin del funnit sådana omständigheter föreligga beträffande
Visby, att staden, som i förevarande sammanhang icke kunde framställa
några rättsanspråk å kronan, likväl skäligen borde beredas viss kompensation,
enär staden otvivelaktigt lidit ett icke oväsentligt avbräck i följd
av 1925 års härorganisation. Kommittén hade emellertid icke funnit sig
kunna tillmötesgå alla de av staden gjorda yrkandena utan ansåge, att skälig
kompensation bereddes staden, örn dels densamma befriades från det

7

Kungl. Maj:t& proposition nr 70.

vidare utgivandet av ovanberörda servisersättning, dels ock på vissa villkor
till staden utan ersättning avstodes ovan omförmälda, enligt fastställd stadsplan
i gata eller allmän plats ingående markområden ävensom den s. k. gamla
arrestgården.

I enlighet härmed hade kommittén med staden upprättat den villkorliga
överenskommelsen. Denna hade av Visby stadsfullmäktige godkänts a sammanträden
den 14 oktober och den 11 november 1930.

Rörande värdet av de till överlåtelse föreslagna fastigheterna och områdena
kunde meddelas, att den s. k. gamla arrestgården för närvarande vore
taxerad till 6,000 kronor. Överlåtelsen av denna fastighet avsåge att bereda
staden möjlighet att, utan några kostnader för själva fastighetsförvärvet,
nedriva byggnaderna å tomten i syfte att tillgodose det jämväl ur allmän
synpunkt angelägna antikvariska önskemålet, att trakten närmast stadsportarna
frigjordes. Med hänsyn till detta syfte med arrestgårdens överlåtelse
hade i den träffade överenskommelsen intagits bestämmelse örn skyldighet
för staden att inom viss kortare tid nedriva byggnaderna å den överlåtna
tomten och utlägga denna i stadsplanen som gata eller öppen plats. På
grund av detta förbehåll komrne emellertid överlåtelsen av denna fastighet
till staden icke att för denna medföra någon direkt ekonomisk vinst.

Enahanda vore givetvis förhållandet med de övriga till överlåtelse ifrågasatta
markområdena, vilka i enlighet med den fastställda stadsplanen vore
utlagda eller skulle ytterligare utläggas som gata respektive öppen plats
och förty jämlikt lagen örn fastighetsbildning i stad den 12 maj 1917 delvis
skrälle av kronan utan ersättning till staden avstås, eller ock gatumarksersättning
sedermera av kronan utgivas. Kronan åtnjöte icke heller för närvarande
av dessa gatuområden inkomst i annan mån, än att en del av det
i överenskommelsen under § 1 c) upptagna området vöre upplåtet mot en
årlig avgift av 10 kronor.

Rörande de särskilda bestämmelserna i avtalet finge kommittén anföra
följande.

''Beträffande tillträdet av den för utläggning till Södra Hansegatan avsedda
mark, som nu upptoges av artillerikårens tvätt- och badinrättning —
vilket tillträde enligt förslagsöverenskommelsen finge ske den 1 oktober
närmast efter den tidpunkt, då den för tvätt- och badinrättning disponerade
byggnaden icke längre användes för angivna ändamål — hade en del av
vederbörande militära myndigheter ifrågasatt sådan ändring i vad överenskommelsen
innehölle, att marken skulle få av staden tillträdas först vid
den tidpunkt, då berörda byggnad icke längre erfordrades för kronan. En
sådan ändring syntes emellertid vara, för allt fall i sin nu föreslagna formulering,
olämplig redan på den grund, att byggnadens användning för annat
än nuvarande ändamål väl kunde tänkas fordra sådana ändringsarbeten, vilka
kunde hänföras under 7 § lista stycket lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning
i stad. Såväl för undvikande av möjligheterna till tvist härvidlag
som med hänsyn till angelägenheten även ur statens synpunkt av att
snarast möjligt gatan här utlades i enlighet med stadsplanen och därmed
jämväl nuvarande inkräktning å Solbergaruinen upphörde, syntes överenskommelsen
i denna del icke böra undergå någon förändring.

På grund av att såväl en del av det under § 1 c) angivna området vore
på arrende upplåtet för tiden intill den 14 mars 1933, som ock arrestgården
för närvarande vore upplåten med nyttjanderätt, hade tiden för tillträdet av
dessa fastigheter bestämts med tagen hänsyn till berörda nyttjanderättsavtal.

I övrigt syntes överenskommelsens bestämmelser icke tarva någon särskild
motivering.

B

Yttranden
över kasernkommitténs

framställning.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Från de militära myndigheternas sida hade ifrågasatts, att med överenskommelsen
skulle som en slags kompensation förbindas ett villkor om skyldighet
för staden att på sin bekostnad utdraga stadens vattenledning till
Yisborgs slätt. Uppenbart syntes vara, att örn den kompensation till staden,
som den av kasernkommittén nu avslutade överenskommelsen avsåge att
innebära, skulle förbindas med ett villkor i avsikt att dymedelst i utbyte
tillföra kronan en kompensation, så skulle detta strida mot grunden för den
av kasernkommittén ingångna överenskommelsen och göra denna meningslös.
Kommittén kunde förty icke biträda, att den ingångna överenskommelsens
godtagande från kronans sida gjordes beroende av några dylika stadens
motprestationer, till värde som dessutom, enligt vad handlingarna utvisade,
mångdubbelt överstege värdet av kronans nu såsom kompensation för stadens
förluster vid genomförandet av 1925 års härordning lämnade prestationer.

Av handlingarna till stadsfullmäktiges beslut att godkänna den nu träffade
överenskommelsen framginge också, att staden vore villig utdraga vattenledningen
på villkor, att stadens därvid åsamkade kostnader ersattes staden
av kronan. Då en för båda parterna godtagbar lösning av vattenfrågan även
eljest torde kunna ernås, syntes anledning föreligga att icke sammankoppla
kompensationsfrågan med spörsmålet örn villkoren för utdragandet av stadens
vattenledning till kasernområdet å Yisborgs slätt.

Över kasernkommitténs förslag till överenskommelse hava yttranden avgivits
av militärbefälhavaren på Gotland, arméförvaltningen, riksantikvarien
och byggnadsstyrelsen.

Militär!) efälliav ar en på Gotland bär mot förslagsöverenskommelsen upprepat
de anmärkningar, som omförmälts i kasernkommitténs framställning
samt från kommitténs sida redan blivit bemötta, nämligen att staden borde
få tillträda det område, varå artillerikårens tvätt- och liad inrättning vore
belägen, först då ifrågavarande byggnad icke längre erfordrades för kronan,
samt att såsom villkor för överlåtelse till staden av de i överenskommelsen
avsedda fastigheterna borde stadgas skyldighet för staden att kostnadsfritt
för kronan framdraga vattenledning från stadens vattenverk till vattentornet
å Yisborgs slätt.

Arméförvaltningen har instämt i vad militärbefälhavaren i ärendet anfört.

Riksantikvarien och byggnadsstyrelsen hava icke funnit anledning till någon
erinran mot kasernkommitténs förslag.

Det föreliggande förslaget till överenskommelse mellan kronan och Visby
stad innebär, såsom av det anförda framgår, i huvudsak, att till staden skola
utan vederlag med äganderätt överlåtas vissa kronan tillhöriga markområden,
samt att staden från och med den 1 juli 1931 befrias från erläggande av
servisersättning för personal vid Gotlands artillerikår. Av de till överlåtelse
avsedda områdena hava de, som angivits under punkterna a), b) och c) i § 1
av förslagsöverenskommelsen, — i areal innehållande respektive cirka 3,500,

9

Kungl. Majus proposition nr 70.

250 och 2,200 kvadratmeter — i gällande stadsplan upptagits såsom mark
för gata eller allmän plats. Vad angår det återstående, under punkten d) i
samma paragraf angivna området eller fastigheten nr 94 i Klinterotens III
kvarter med en areal av omkring 115 kvadratmeter, avses överlåtelsen att ske
under villkor, bland annat, att området i stadsplanen utlägges som gata eller
allmän plats.

I likhet med kasernkommittén anser jag det skäligt, att Visby stad erhåller
någon gottgörelse av kronan i anledning av den reducering, som militärförläggningen
till staden undergått i följd av genomförandet av 1925 års
härordningsbeslut. I fråga örn sättet för beredandet av dylik gottgörelse
samt omfattningen därav har jag icke funnit anledning till erinran mot det
förslag härutinnan, som innefattas i den av kasernkommittén med staden
träffade preliminära överenskommelsen.

Vad beträffar de anmärkningar, som militärbefälhavaren på Gotland med
instämmande av arméförvaltningen framställt mot förslagsöverenskommelsen,
är jag i dessa frågor av samma mening som kasernkommittén.

På grund av vad nu anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att godkänna förut omförmälda den 29 oktober och den 11 november 1930
mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt
Visby stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Tor Ericsson-Arje.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 59 haft. (Nr 70.)

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Bil. A.

Med anledning av de förändringar, som jämlikt 1925 års riksdags beslut
i försvarsfrågan intriitt beträffande de till Visby stad förlagda truppförbanden,
har mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, under
förbehåll av Kungl. Majit» och riksdagens godkännande, å ena, samt Visby
stad, å andra sidan, träffats följande överenskommelse:

§ 1-

Kronan skall utan vederlag till staden överlåta följande:

a) de å den härtill hörande kartan Pl. A med brun färg och siffrorna 1
betecknade områden, vilka redan utlagts till Södra Hansegatan samt, i areal
innehållande tillhopa omkring 3,500 kvadratmeter, utgöra ägofigurerna nris
1098 och 1099 samt delar av ägofigurerna nris 1088 och 1095 å 1841—1844
års karta över Visby stad;

b) det å förenämnda karta med blå färg och siffran 2 betecknade område,
vilket enligt gällande stadsplan skall utläggas till Södra Hansegatan och, i
areal innehållande omkring 250 kvadratmeter, utgör del av ägofiguren nr
1088 å 1841—1844 års karta över Visby stad;

c) det å den härtill hörande kartan Pl. B med röd kantfärg och siffran 4
betecknade område, som enligt gällande stadsplan skall utläggas till gata och
allmän plats och, i areal innehållande omkring 2,200 kvadratmeter, utgör
del av Visby kungsladugård;

d) fastigheten nr 94 i Klinterotens III kvarter, dock under villkor att de
å tomten nu uppförda byggnaderna senast den 1 januari 1933 av staden
nedrivas samt att området i stadsplanen utlägges som gata eller allmän
plats.

§ 2-

I överlåtelsen av de under § 1 b) och c) angivna områdena ingå icke de
å desamma uppförda kronan tillhöriga byggnader, dock att, därest kronan
icke inom ett år efter den för områdenas tillträde här nedan i § 3 stadgade
tiden låtit bortföra byggnaderna, dessa skola tillfalla staden utan ersättning.

Kronan skall för sina intilliggande fastigheter vara befriad för utgivande
av gatumarksersättning för de delar av gator och öppna platser, som angränsa
de överlåtna områdena eller utgöras av dessa överlåtna områden.

§ 3.

Äganderätten till de under § 1 a) avsedda områdena skall övergå till
staden, så snart definitivt avtal örn överlåtelsen blivit av parterna upprättat
och godkänt.

Det i § 1 b) avsedda området må av staden tillträdas den 1 oktober som
inträffar närmast efter den tidpunkt, då den å området uppförda, som tvättsell
badinrättning nu disponerade byggnaden icke längre användes för angivna
ändamål.

Det i § 1 c) avsedda området må av staden tillträdas den 1 januari 1940,
dock att örn och så snart staden efter utlöpandet av det för området gällande
nyttjanderättsavtalet önskar utlägga den genom området i stadsplanen framgående
gatan, staden skall äga tillträda den för gatan avsedda delen av området.

Den i § 1 d) avsedda fastigheten må tillträdas så snart och i den mån
för densamma gällande nyttjanderättsavtal upphör att gälla.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

11

§ *■

Staden skall för tiden från och med tillträdesdagen uppbära avkastningen
från samt erlägga alla skatter och onera för de överlåtna områdena.

§ 5-

Staden skall ensam vidkännas alla utgifter för erforderliga avstyckningseller
andra mätningsförrättningar samt lagfart å de överlåtna områdena.

Sestaden
befrias från och med den 1 juli 1931 från vidare erläggande av
den s. k. servisersättning, som staden för närvarande på grund av den staden
åliggande inkvarteringsbördan har att utgiva för personal vid Gotlands
.artillerikår.

Av denna överenskommelse med tillhörande kartor äro två exemplar upprättade
och växlade.

Stockholm den 29 oktober 1930.

För kasernkommittén:

JÖHAN JÖNSSON.

Sten Grönvall.

Visby den 11 november 1930.

På stadsfullmäktiges vägnar:
CAEL BOLIN.

Carl Lindström.