Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
1
Nr 60.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa delar av tullverket tillhöriga hemmanet Funäsdalen nr
31 i Tännäs socken av Jämtlands län; given Stockholms slott
den 30 januari 1931.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Felix Hamrin.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:
Enligt köpebrev den 31 mars 1853 försålde Christian Ingebrektsson till
tullverket för 1,333 riksdaler 16 skillingar banko skattehemmanet Funäsdalen
nr 3 örn 3A trög i Tännäs socken av Jämtlands län, å vilken fastighet
Hede tingslags häradsrätt den 22 februari 1855 meddeiade fastebrev.
Genom detta köp blev tullverket ägare till hälften av hemmanet Funäsdalen
nr 3 om 1 ‘/a trög.
Under år 1857 verkställdes klyvning av berörda hemman, vid vilken
förrättning tullverket samt Hans Ingebrektsson upptogos såsom gemensamma
innehavare av hemmanet. Tullverket tillskiftades därvid de ägor,
som å karta voro betecknade med litt. B. I sammanhang härmed skedde
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 51 höft. (Nr 60—61.)
1
2
Kungl. Martts proposition Nr 60.
ock ett mindre ägoutbyte, varigenom två tullverket tillskiftade ägor, å
kartan betecknade med nr 8 och 9, utbyttes mot två hemmanet nr 1 Funäsdalen
tillhörande ägor, nr 108 och 109.
Efter sedermera verkställd avvittring med Tännäs socken företogs ny
fördelning av samtliga ägares eller innehavares av jord inom Funäsdalen
by, Tännäs kyrkoby och Malmagens hemman genom avvittringen
fastställda skattetal, varvid tullverkets fastighet upptogs såsom 1/iS mantal
eller 3 trög nr 31 Funäsdalen.
Vid laga skifte, fastställt den 5 december 1898 av Hede tingslags ägodelningsrätt,
erhöll, på sätt framgår dels av en i augusti 1S96 upprättad
delningsbeskrivning dels ock av karta »över alla ägorna till Malmagens,
Funäsdalens, Kyrkbyns och Walmåsen gemensamma skiftelag uti Tennäs
socken Herjeådalen Jemtlands län upprättad åren 1887—98», tullverket
såsom ägare till hemmanet nr 31 Funäsdalen 3 trög eller V« mantal
kronoskatte fyra skiften med litterabeteckningen H Y.
Dessa skiften, betecknade på följande sätt, innehålla i areal:
första eller hemskiftet .......................... 2 har 67 ar 90 kvm.
andra eller potatisskiftet ........................ 54 » 10 »
tredje eller fäbod-(säter-)skiftet ................ 936 » 2 »
fjärde eller skogsskiftet ........................ 268 » 80 » 30 »
1,208 har 4 ar 30 kvm.
Av dessa skiften är skogsskiftet beläget ungefär en mil öster örn de i
Funäsdalen liggande byggnaderna å hemskiftet (jämte potatisskiftet hemmansdelens
inägor) samt fäbod- eller säterskiftet liggande i Malmagen,
omkring 2.5 mil väster örn hemskiftet. Hemmansdelen var tidigare taxeringsvärderad
till 13,100 kronor, men detta värde är numera nedsatt till
10,000 kronor.
Enligt ett den 6 oktober 1927 av vederbörande domhavande utfärdat
gravationsbevis kvarstår i fastigheten en den 21 februari 1882 meddelad
och den 1 februari 1901 senast förnyad inteckning för viss skogsavverkningsrätt
m. m., som numera upphört; i övrigt besväras icke fastigheten
av inteckning.
Vid den år 1922 genomförda omorganisationen av tullverket indrogs
med utgången av sagda år den i Funäsdalen befintliga å hemskiftet förlagda
gränsinspektionen och ersattes med en i Malmagen förlagd gränstullstation.
Då de byggnader, som använts för gränsinspektionens behov,
således blevo obehövliga, har fastigheten sedan dess utarrenderats.
Det nuvarande arrendeavtalet gäller till den 14 mars 1931; arrendesumman
är 400 kronor örn året. Tullstationen i Malmagen är förlagd å det
nyssnämnda därstädes belägna fäbod- eller säterskiftet, varest för stationens
räkning erforderliga byggnader numera uppförts på tullverkets
bekostnad.
3
Kungl. Majlis ''proposition Nr 60.
I skrivelse den 25 februari 1930 bar nu generaltullstyrelsen gjort framställning
om försäljning av vissa delar av ifrågavarande tullverket tillhöriga
fastighet.
Av generaltullstyrelsens skrivelse och därvid fogade handlingar inhämtas,
bland annat, följande.
Med anledning av tullinspektionens i Funäsdalen indragning ifrågasatte
tullkammaren i Östersund i skrivelse till generaltullstyrelsen den
4 april 1924, huruvida icke åtgärder för fastighetens försäljning borde
vidtagas, men uttalade tillika, att det med hänsyn till dåvarande låga
fastighetspriser och byggnadernas bristfälliga skick måhända icke vore
lämpligt, att försäljning omedelbart ägde rum. Sedan generaltullstyrelsen
med anledning härav anhållit örn domänstyrelsens yttrande, huruvida
fastigheten skulle kunna tillföras de under domänstyrelsens förvaltning
stående kronohemman, överlämnade domänstyrelsen, som med hänsyn
till hemmanets från annan domänfonden tillhörig jord avlägsna läge
icke ansåg hemmanet lämpligen böra övertagas av domänfonden, enligt
beslut den 20 maj 1924 generaltullstyrelsens framställning till länsstyrelsen
i Jämtlands län för den åtgärd, vartill framställningen kunde giva
anledning i och för ett eventuellt förvärvande av hemmanet såsom renbetesland.
Med skrivelse den 3 mars 1925 överlämnade sedermera domänstyrelsen
till generaltullstyrelsen en av Christian Berg i Funäsdalen gjord framställning,
avseende utbyte av del av det Berg tillhöriga hemmanet Funäsdalen
nr 33 litt. I. B. mot det till tullverkets hemman hörande hemskiftet.
I häröver avgivet yttrande anförde tullkammaren i Östersund, att vid en
eventuell försäljning av tullverkets hemman anbud kunde infordras dels
å byggnaderna och odlingsjorden dels å skogsskiftet och dels å hemmanet
i dess helhet. Försäljning av odlingsjorden ensamt utan tillhörande
byggnader borde icke lämpligen ifrågakomma.
I en den 20 mars 1925 dagtecknad ytterligare skrivelse till generaltullstyrelsen
hemställde tullkammaren i Östersund, att styrelsen måtte vidtaga
förberedande åtgärder för försäljning av det för tullverket obehövliga
området av hemmanet, samt anförde därvid i huvudsak följande.
Hemmanet vore utarrenderat för ett årligt arrende av endast 400 kronor.
Någon höjning av detta belopp torde icke kunna påräknas, då inägorna
vore obetydliga och ej heller skogen, hemmanets värdefullaste tillgång,
syntes vara av beskaffenhet, att bibehållande av hemmanet kunde
förväntas bliva ekonomiskt fördelaktigt för tullverket. Vid försäljning
av hemmanet måste åtminstone så stort område avsöndras, som erfordrades
lör den för tullstationen i Malmagen avsedda byggnaden. Tullkammaren
ansåge emellertid lämpligast, att hela säterskiftet undantoges
från försäljning och mot någon avgift upplätes till personalen i Malmagen
såsom betesland för erforderliga husdjur, varigenom personalen
skulle i fråga örn vissa oundgängliga förnödenheter, i främsta rummet
mjölk och smör, bliva oberoende av tillförsel från annat håll, något som
särskilt under vintertiden vore förenat med stora svårigheter. För per
-
4
Kungl. Marits proposition Nr 60.
sonalen erlorderligt bränsle kunde även utsynas från det å skiftet växande
fjällbjörksbeståndet. Undantagande av säterskiftet kunde icke antagas
utöva något nämnvärt inflytande på hemmanets försäljningsvärde,
då skiftet läge på alltför långt avstånd, 2.5 mil, från huvudgården för att
en blivande ägare av denna skulle kunna med fördel utnyttja betes- och
virkestillgången å skiftet. Slutligen hemställde tullkammaren örn bemyndigande
att införskaffa utredning örn värdet av å hemmanet växande
skog.
I skrivelse till generaltullstyrelsen den 7 maj 1925 meddelade därefter
länsstyrelsen i Jämtlands län — som, på sätt nyss nämnts, fått generaltullstyrelsens
hos domänstyrelsen gjorda framställning till sig överlämnad
— att länsstyrelsen funne det synnerligen önskvärt, att fäbodskiftet
bleve disponerat såsom renbetesland, samt att länsstyrelsen bomme att,
efter det utredning örn skiftets värde blivit verkställd, avgiva förslag i
ämnet. I anslutning härtill anförde länsstyrelsen i skrivelse till generaltullstyrelsen
den 27 oktober 1925 vidare i huvudsak följande.
Fäbodskiftet, vilket vore den enda delen av hemmanet, som ansåges
tjänlig såsom renbetesland, hade av vederbörande revirförvaltare värderats
till 5,139 kronor. Häri inginge dock värdet av rätten till jakt och
fiske med ej mindre än 3,000 kronor; värdet av själva fjällmarken hade
beräknats efter ett pris av 3 kronor för hektar. Länsstyrelsen ansåge för
sin del, att skiftet, som i sin helhet vore att betrakta såsom impediment,
borde värderas efter ett enhetligt grundpris av 3 kronor för hektar, alltså
efter en areal av 936 hektar till 2,800 kronor i avrundat tal. Värdet av
jakt- och fiskerätten vore mycket problematiskt och syntes ej böra läggas
till grund för uppskattningen av köpeskillingens skäliga storlek. Länsstyrelsen
anhölie alltså örn meddelande, huruvida skiftet kunde överlåtas
för en köpeskilling av 2,800 kronor; i sådan händelse vore länsstyrelsen
villig att hos Kungl. Maj:t göra framställning örn dess förvärvande för
utvidgning av renbeteslanden i Tännäs socken.
Vid länsstyrelsens sistberörda skrivelse fanns fogad en till länsstyrelsen
ställd skrift, däri Berg upprepade sin begäran att få tillbyta sig inägorna
till tullverkets ifrågavarande hemman, ävensom ett av jägmästaren i
Hede revir häröver avgivet yttrande, däri denne anförde, att Berg sannolikt
avsåge att i utbyte mot det tullverket tillhöriga hemskiftet, 2.68 har,
få lämna ett till hans hemman nr 33 litt. I. B. Funäsdalen hörande fäbodskifte
örn 593.77 har samt att, då detta skifte icke kunde värderas till mera
än 2,000 å 2,500 kronor, detsamma syntes utgöra ett allt för ringa vederlag
för tullverkets hemskifte.
I ett över länsstyrelsens förslag avgivet yttrande av den 6 februari 1926
vidhöll tullkammaren i Östersund sin tidigare uttalade åsikt, att fäbodskiftet
vore erforderligt för den i Malmagen stationerade personalens
behov och därför borde kvarbliva i tullverkets ägo. Då skiftet hade en
längd av 6 till 7 kilometer och en bredd av endast omkring 1 kilometer
samt vore nästan helt och hållet omgivet av privat mark, syntes detsamma
föga lämpa sig för att utläggas till renbetesland. Genom försäljning av
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 60.
5
säterskiftet skulle tjänstemännen i Malmagen för all framtid berövas
möjligheten av en något så när dräglig tillvaro, och tullkammaren kunde
för sin del ej tillstyrka en sådan åtgärd.
I en till generaltullstyrelsen ställd, den 3 april 1926 dagtecknad skrift
anmälde sig Salomon Wagenius i Funäsdalen såsom köpare till tullverkets
fastighet därstädes, med undantag för fäbodskiftet, mot en köpesumma
av 17,000 kronor. Tullkammaren i Östersund anförde i häröver avgivet
yttrande, att detta anbud syntes med hänsyn till egendomens nuvarande
tillstånd vara fördelaktigt men att tullkammaren förutsatte, att
detsamma icke kunde omedelbart antagas utan att fastigheten efter behörigt
tillstånd skulle i vanlig ordning försäljas.
Vidare anhöll i skrivelse till generaltullstyrelsen den 12 april 1926 Tännäs
fattigvårdsstyrelse örn upplysning, huruvida tullverkets fastighet
kunde få förvärvas av kommunen för inrättande av ålderdomshem. Fattigvårdsstyrelsen
uttryckte därvid den förhoppningen, att fastigheten
kunde åsättas ett för den skattetyngda kommunen överkomligt pris.
Slutligen omförmälde länsstyrelsen i Jämtlands län i skrivelse till generaltullstyrelsen
den 6 december 1929, att det icke vore uteslutet, att
Tännäs kommun önskade förvärva hemskiftet och potatisskiftet, för
den händelse ett ifrågasatt skolhem komme att uppföras i Funäsdalen
by.
För egen del har generaltullstyrelsen anfört följande.
Efter indragningen av tullinspektionen i Funäsdalen vore de tre skiften
av egendomen, som vore belägna i Funäsdalen och öster därom, nämligen
hemskiftet, potatisskiftet och skogsskiftet, obehövliga för tullverket och
borde enligt styrelsens mening försäljas eller eventuellt disponeras på annat
sätt. Vad däremot beträffade fäbodskiftet i Malmagen, där tullstationen
vore förlagd, ansåge styrelsen, i likhet med tullkammaren i Östersund
och på av denna anförda skäl, detta skifte böra i sin helhet bibehållas
för tullverkets räkning och alltså undantagas vid försäljning eller
annan disposition av egendomen. Fäbodskiftets behövlighet för tullpersonalens
i Malmagen räkning syntes framgå även därav, att egendomen
i sin helhet sedan mars 1925 varit och fortfarande intill den 14 mars 1931
vore utarrenderad till föreståndaren för tullstationen, gränsuppsyningsmannen
C. Ericson. Vid sådant förhållande kunde styrelsen icke biträda
länsstyrelsens i Jämtlands län förslag, att fäbodskiftet skulle upplåtas till
renbetesland.
Då gränsuppsyningsmannen Ericson, vilken under år 1930 uppnådde
62 års ålder, och därvid vore skyldig att avgå ur tullverkets tjänst, arrenderat
egendomen under allenast omkring fem år, syntes tillräckligt skäl
för hembud av egendomen åt Ericson icke föreligga.
Enligt vad tullkammaren i Östersund meddelat, hade Wagenius i början
av år 1928 blivit försatt i konkurs, varför det av honom gjorda köpeanbud
å hemskiltet, potatisskiftet och skogsskiftet torde få anses förfallet.
Vidkommande Tännäs fattigvårdsstyrelses ansökning örn förvärv av
egendomen ville styrelsen framhålla, att sökanden icke närmare angivit,
vilka delar av egendomen skulle vara erforderliga för inrättande av ål
-
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
derdomshem i församlingen, och ej heller lämnat någon antydan örn det
pris, församlingen skulle vara villig erlägga för den åstundade fastighetsdelen.
Någon framställning från församlingen att få inköpa viss del av
egendomen för uppförande av ett skolhem hade icke inkommit till generaltullstyrelsen.
Styrelsen ansåge sig icke kunna direkt tillstyrka, att
egendomen eller någon del därav mot ett mer eller mindre reducerat belopp
överlätes å församlingen, men hade för sin del icke något att erinra,
därest Kungl. Majit skulle linna skäligt att i någon form tillmötesgå något
av ifrågavarande önskemål.
Vad slutligen beträffade Christian Bergs framställningar att, mot vederlag
av honom tillhöriga ägor, få tillbyta sig delar av tullverkets hemmansdel,
kunde generaltullstyrelsen givetvis icke annat än avstyrka dessa
framställningar.
Under förmälan att länsstyrelsen i Jämtlands län med nyssberörda skrivelse
den 6 december 1929 till generaltullstyrelsen överlämnat instrument
över av jägmästaren i Hede revir W. Wendt verkställd salu- och arrendevärdering
av tullverkets ifrågakommande hemmansdel, har generaltullstyrelsen
vidare anfört:
På sätt framginge av sagda värderingsinstrument, hade de olika skiftena
åsatts följande saluvärden, nämligen:
hemskiftet och potatisskiftet med å hemskiftet
uppförda byggnader ................ kronor 4,000: —
skogsskiftet ................................................ » 15,716: — kronor 19,716: —
fäbodskiftet ................................................................... » 2,800: —
Summa kronor 22,516: —
Efter avdrag av kapitalvärdet av utskylder, utgörande kronor 3,900: —
hade hela hemmansdelen åsatts ett värde av .......... » 18,616: —.
Av utskyldernas kapitalvärde hade ett belopp av 925 kronor beräknats
belöpa å fäbodskiftet, i enlighet varmed saluvärdet utgjorde för
fäbodskiftet ............................................ kronor 1,875: —
de övriga tre skiftena med åbyggnader ................ » 16 741: —
Summa kronor 18,616: —.
Årliga arrendevärdet hade, under förutsättning att skogsmarken undantoges
från arrendet, att skatter och onera betalades av jordägaren, samt
att arrendatorn berättigades till 40 kubikfamnar fast mått ved årligen,
uppskattats
för hemskiftet och potatisskiftet med åbyggnader i nu be -
fintligt skick till ...................................... kronor 192: —
och för fäbodskiftet till .................................. » 150:—.
Beträffande sättet för försäljningen syntes enligt styrelsens mening
denna fråga sammanhänga med frågan örn sättet för redovisningen av
försäljningssumman. I ärende angående försäljning av vissa tullverket
tillhöriga, till ett sammanlagt värde av omkring 4,897 kronor uppskattade
jordlotter i Norrtälje, vilket ärende förelagts riksdagen i en den 18 februari
1927 dagtecknad proposition, nr 99, hade vederbörande departementschef
yttrat, att de för ifrågavarande jordlotter inflytande medlen syntes,
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
i överensstämmelse med vad tidigare ägt rum i liknande fall, lämpligen
böra i tullverkets räkenskaper uppdebiteras under inkomsttiteln »tullmedel»;
och hade departementschefen vidare anfort, att med hänsyn till
försäljningssummans relativa obetydlighet syntes, trots det att i förevarande
fall vore fråga örn en statens kapitaltillgång, betänklighet ej möta
att på detta sätt låta beloppet inflyta bland statsverkets löpande inkomster.
Därest det belopp, som milote vid försäljning av tullverkets ifrågavarande
ägolotter i Funäsdalen, vilka visserligen inköpts av tullmedel, ansåges
icke böra ingå bland tullmedlen, syntes försäljningsbeloppet böra
fonderas. 1 sådant avseende ansåge sig styrelsen böra, då någon fond
för inköp av för tullverket erforderliga markområden och byggnader icke
funnes, ifrågasätta, att beloppet tillfördes statens domäners fond och lotterna
överlämnades till domänstyrelsen för försäljning.
Länsstyrelsen i Jämtlands län, som den 14 oktober 1930 avgivit utlåtande
i anledning av generaltullstyrelsens förevarande framställning, har
däri, under erinran att generaltullstyrelsen från den föreslagna försäljningen
undantagit det s. k. fäbodskiftet samt att länsstyrelsen förut hos
generaltullstyrelsen anmält, att det för renskötseln i trakten vore av intresse
att förvärva detta skifte, vidare anfört;
Så vore också fortfarande förhållandet på grund av skiftets belägenhet
intill det till de jämtländska renbetesfjällen hörande s. k. Grönfjället,
som utgjorde ett betydelsefullt höstbetesland. Då området numera av
tullverket blivit bebyggt med byggnader för tullbevakningen väster örn
Malmagen vid landsvägen mot Norge, samt det tillika uppgåves, att den
därstädes förlagda gränsridaren kunde behöva tillgång till slåtter, bete
och bränsle på skiftet, hade länsstyrelsen tänkt sig, att överlåtelsen från
tullverket till renbetesland skulle ske med förbehåll örn rätt för tullverket
att nyttja såväl det för bevakningsplatsen erforderliga tomtområdet som
ock slåtter, bete och vedtäkt så långt det erfordrades för tullbevakningens
behov.
Denna överlåtelse innebure ju icke någon förändring i den statsverket redan
tillhöriga äganderätten, utan allenast en ändrad disposition av fastigheten,
vilken borde åtföljas av en överflyttning av ett kapitalbelopp från de
jämtländska renbetesfjällens skogsfond till tullverket såsom ersättning.
Beloppets storlek syntes böra fastställas av Kungl. Maj:t och hänsyn
därvid tagas till nyssnämnda förbehåll. Såsom lämpligt belopp tilläte
sig länsstyrelsen, under hänvisning till förut förebragt utredning, att
föreslå 3 kronor per hektar, eller i runt tal 2,800 kronor.
Därest denna framställning icke skulle kunna bifallas, förutsatte länsstyrelsen,
att ersättning för intrång av lapparna med deras renar å
ifrågavarande sidi te allt fortfarande ej skulle ifrågakomma.
Beträffande det till hemmanet hörande heinskiftet med potatisskiftet
hade länsstyrelsen i skrivelse den 6 december 1929 anmält, att Tännäs
kommun möjligen önskade förvärva dessa skiften för ett tilltänkt skolhem
i Funäsdalens by. Enligt vad länsstyrelsen inhämtat hade numera
också av kyrkostämman tillsatts en kommitté med uppdrag att utreda
och framlägga förslag angående frågan om skolhem i kommunen. Något
beslut förelåge däremot ännu icke. Därest ett sådant hem skulle uppföras,
syntes det på grund av de säregna terrängförhållandena på platsen
8
Kungl. May.ts proposition Nr 60.
Departements
chefen.
och bristen på vatten bli mycket svårt att finna en lämplig plats för skolhemmet
annorstädes än just på hemskiftet till förenämnda hemman. För
den fattiga kommunen vore det av stor vikt att skolhemmets tillkomst
icke försvårades genom en hög köpeskilling för det erforderliga tomtområdet.
Ej heller borde kommunen för att förvärva tomten nödgas köpa
den mest värdefulla och således dyraste delen av hemmanet, nämligen
skogsskiftet. Efter den gjorda uppskattningen syntes hemskiftet med
potatisskiftet, efter avdrag av utskyldernas därå belöpande värde, kunna
värderas till omkring 3,300 kronor. Länsstyrelsen tilläte sig således föreslå,
att nämnda två skiften finge hembjudas Tännäs kommun till inköp.
Sedan länsstyrelsen med anledning av vad i dess nyssberörda utlåtande
anförts fått sig anbefallt att från Tännäs församling infordra
handlingar angående församlingens i vederbörlig ordning fattade beslut
att för visst pris söka förvärva något område av tullverkets ifrågavarande
fastighet i och för anordnande av skolhem, har länsstyrelsen med skrivelse
den 19 december 1930 överlämnat utdrag av protokoll, hållet vid
kyrkostämma med Tännäs församling den 14 december 1930 samt utvisande,
att kyrkostämman beslutat inköpa hemskiftet och potatisskiftet av
nämnda fastighet för en köpesumma av 3,300 kronor att användas i skolväsendets
tjänst såsom till tomt för skolhem eller andra församlingens
behov; och har länsstyrelsen hemställt, att sagda båda skiften måtte få
till Tännäs socken försäljas för en köpeskilling, icke överstigande 3,300
kronor.
På grund av uppkommen fråga, huruvida hinder kunde möta att verkställa
avstyckning från förevarande hemmansdel på sådant sätt, att tre
fastigheter därav komme att bildas, en omfattande hemskiftet och potatisskiftet,
avsedd att användas såsom skolhem för Tännäs kommun, en
omfattande fäbodskiftet, avsedd att behållas av tullverket, samt en omfattande
skogsskiftet, avsedd för skogsbruk, har länsstyrelsen tillika överlämnat
från överlantmätaren i länet inhämtat yttrande i ärendet.
Överlantmätaren har i sitt yttrande meddelat, att han för egen del ansåge
hinder icke möta för verkställande av avstyckning från hemmanet
på förenämnda sätt, då de fastigheter, som därigenom skulle hildas, komme
att uppfylla jorddelningslagens fordringar.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, indrogs gränsinspektionen
i Funäsdalen med utgången av år 1922 och ersattes med en till Malmagen
förlagd gränstullstation. Till följd härav har fråga uppkommit örn
ändrad disposition av det tullverket tillhöriga hemmanet Funäsdalen nr
31, å vars s. k. hemskifte de byggnader äro belägna, i vilka den nyssnämnda
gränsinspektionen var inrymd.
Frånsett de i det föregående omnämnda framställningarna från enskilda
personer att få förvärva delar av hemmanet —• vilka framställningar
jag icke finner skäl förorda — föreligga numera följande förslag med
avseende å hemmanets olika delar. Generaltullstyrelsen har ansett, att
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
hemmanets i Malmagen belägna fäbod- eller säterskifte, ä vilket erforderliga
byggnader för därvarande tullstations räkning finnas uppförda,
bör i sin helhet bibehållas för tullverkets räkning. Länsstyrelsen i Jämtlands
län åter har ifrågasatt, att nämnda skifte upplåtes till renbetesland
med tullverket förbehållen rätt, bland annat, att nyttja det för
tullstationen erforderliga tomtområdet. Från Tännäs församling föreligger
en av länsstyrelsen tillstyrkt framställning att för en köpeskilling
av 3,300 kronor få inköpa hemskiftet och det s. k. potatisskiftet, vilka tillsammans
bilda hemmanets inägor, för att användas till tomtmark för
skolhem eller för andra församlingens behov. Beträffande den återstående
delen av hemmanet, det s. k. skogsskiftet, föreligger från myndigheternas
sida icke annat förslag än om dess försäljning genom tullverkets
försorg.
Vad till en början angår hemmanets fäbod- eller säterskifte anser jag
mig i anslutning till råd generaltullstyrelsen uttalat icke böra ifrågasätta
någon ändring i dispositionen av denna del av hemmanet, som alltså
torde böra i sill helhet bibehållas för tullverkets räkning. Övriga delar
av hemmanet torde däremot böra avyttras såsom ej längre behövliga för
tullverket. Med hänsyn till vad länsstyrelsen anfört vill jag ej motsätta
mig, att hemmanets inägojord må förvärvas av Tännäs församling för
det erbjudna priset av 3,300 kronor. Hemmanets skogsskifte slutligen,
vars saluvärde på grundval av den verkställda värderingen torde kunnauppskattas
till 13,400 cronor, synes böra genom tullverkets försorg försäljas
å offentlig auktion till den högstbjudande, med rätt för generaltullstyrelsen
att pröva avgivna anbud och med skyldighet för styrelsen
att, därest högsta budet icke uppgår till nyssnämnda saluvärde, underställa
ärendet Kungl. Majtts prövning. På Kungl. Majit torde få ankomma
att bestämma de villkor, som i övrigt böra uppställas med avseende
å hemmanets försäljning.
De inflytande försäljningssummorna torde, i överensstämmelse med
vad tidigare ägt rum i liknande fall, lämpligen böra i tullverkets räkenskaper
uppdebiteras under inkomsttiteln »tullmedel».
Under åberopande av vad sålunda anförts, och då riksdagens samtycke
torde böra inhämtas till den ifrågasatta försäljningen, hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
dels att följande delar av hemmanet Via mantal
Funäsdalen nr 31 i Tännäs socken av Jämtlands län,
nämligen hemskiftet, potatisskiftet och skogsskiftet,
må på de villkor, som Kungl. Maj:t äger bestämma,
genom tullverkets försorg försäljas, hemskiftet och
potatisskiftet till Tännäs församling för ett belopp
av 3,300 kronor samt skogsskiftet å offentlig auktion,
med skyldighet för generaltullstyrelsen, som skall
Hihumj lill rihs<laijens protokoll 11)111. 1 sami. fri hafi. (Nr 60- 61.) ‘J
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.
hava att pröva avgivna anbud, att, därest högsta budet
icke uppgår till 13,400 kronor, underställa ärendet
Kungl. Maj:ts prövning,
dels ock att de vid dessa försäljningar inflytande
medlen ina i tullverkets räkenskaper uppdebiteras
under inkomsttiteln »tullmedel».
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bil. litt.
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Einar Regnér.