Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

1

Nr 44.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
till Gävleborgs läns landsting av viss del
av Hälsinge regementes förutvarande mötesplats
Mohed; given Stockholms slott den 23 januari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 januari 1931.

Närvarande :

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman anför:

Sedan särskilda utredningsmän tillkallats för att verkställa utredning och
avgiva förslag till disposition genom försäljning eller annorledes av sådana
lantförsvaret tillhöriga jordbruksfastigheter, lägerplatser, delar av lägerplatser
eller andra fastigheter, vilka icke vidare kunna anses erforderliga för försvarets
behov, hava dessa utredningsmän, vilka antagit benämningen lantförsvarets
markkommitterade, i skrivelse den 9 oktober 1929 framlagt förslag
i fråga om den framtida användningen av Hälsinge regementes förutvarande
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 38 haft. (Nr 44) utsi 1

2 Kungl. Majus proposition nr 44.

mötesplats Mohed i Mo socken av Gävleborgs län. Kommitterade hava
därvid anfört följande.

Hälsinge regementes forna övningsplats Mohed vore belägen cirka 5 km.
norr örn Bergviks station på järnvägen mellan Söderhamn och Kilafors.
Den ursprungliga mötesplatsen Mohed, som uppgivits hava av konung
Gustaf II Adolf donerats till Hälsinge regemente och i allt fall sedan äldre
tider tillhört kronan, omfattade 68 tunnland 30.5 kappland enligt däröver
år 1863 och tidigare upprättade ägokartor. Genom kammarkollegii beslut
den 23 maj 1929 hade fastigheten upptagits i jordeboken bland kronoegendomar
under allmän disposition, jordlägenheter, med benämning Mo läger
nr 1, en jord (jordregisternummer l1).

I enlighet med medgivande i kungl, brev den 29 maj 1866 hade till mötesplatsens
utvidgning förvärvats:

8 tunnland 18 kappland av samfälld mark till hemmanen Kyrkbyn nr 1—
10 och Tyby nr 1—5 (jordregisternummer Kyrkbyn l10, 25, 319, 46, 58, 613,
710, 89, 94, 103, Tyby l8, 211, 315, 47, 5*);

5 tunnland 7.143 kappland av hemmanet Myskje nr 1 (jordregisternummer
Myskje l5);

5 tunnland 22.8 5 7 kappland av hemmanet Myskje nr 6 (jordregisternummer
Myskje 66, 67);

4 tunnland 4.5 71 kappland av Kyrkbyn nr sub 6 (jordregisternummer
Kyrkbyn 612);

3 tunnland 24.8 5 7 kappland av Mo sockens kyrkoherdeboställe Prästbordet
nr 1 (området ej upptaget i jordregistret). Från kyrkoherdebostället
hade expropriationen skett i den formen, att en årlig avgäld av 25 riksdaler
skulle utgå till kyrkoherden. Sedan Mo kyrkoherdeboställe undergått ett
av Kungl. Majit genom brev den 14 februari 1879 godkänt ägoutbyte, syntes
avgälden hava upphört att utgå och vore i varje fall för närvarande icke
upptagen bland pastoratets avlöningstillgångar.

Lagfart å de exproprierade områdena, med Undantag av den från Mo
sockens kyrkoherdeboställe härrörande marken, hade meddelats av Ala tingslags
häradsrätt den 6 maj 1907.

För anläggning av skjutbana hade på grund av kungl, brev den 7 maj
1880 till mötesplatsen exproprierats lägenheten »Hälsinge regementes skjutbana»
med en areal av 56 kvadratrevar 10 kvadratstänger, avsöndrad från
Kyrkbyn och Tybyn samt Myskje nr 1 och Myskje nr 6 (jordregisternummer
Kyrkbyn l9, 2", 315, 45, 5B, 610, 78, 86, 93, 102, Myskje l4, 64, Tyby l4,
210, 39, 45, 53). Lagfart å det exproprierade området hade meddelats vid
Ala tingslags häradsrätt den 28 november 1881.

Enligt kungl, brev den 8 februari 1889 hade inköpts lägenheterna Mohed
nr 1 örn 20.3 300 hektar, avsöndrad från Myskje nr 1 (jordregisternummer
Myskje l3), varå lagfart meddelats vid Ala tingslags häradsrätt den 14 september
1889, samt Mohed nr 2 örn 2.5862 hektar, avsöndrad från Stensved
Mogård nr 1 (jordregisternummer Stensved Mogård l7), varå lagfart meddelats
vid Ala tingslags häradsrätt den 1 september 1890.

Genom köpebrev den 1 september 1892 hade slutligen förvärvats lägenheten
Mohed nr 3 om 4.9400 hektar, varav 2.6 80 0 hektar avsöndrats från
Stensved Mogård nr 1 (jordregisternummer Stensved Mogård l14) och 2.31 oo
hektar från hemmanet Kyrkbyn nr 8 (jordregisternummer Kyrkbyn 810).
Lagfart härå hade meddelats vid Ala tingslags häradsrätt den 27 augusti
1892 och den 11 maj 1918.

Enligt dessa äldre arealuppgifter skulle mötesplatsen sålunda inalles omfatta
80.7 63 6 hektar. På föranstaltande av Gävleborgs läns landsting, som

3

Kungl. Majlis proposition nr 44.

för närvarande disponerade över mötesplatsen, hade distriktslantmätare!!
O. Hamrén år 1917 uppmätt och kartlagt densamma. Enligt beskrivningen
till den därvid upprättade kartan skulle mötesplatsen omfatta 83.44 30 hektar
eller något mera än den förut uppgivna arealen. De i mötesplatsen ingående
fastigheterna med undantag av Ilo läger nr 1 och det från Mo sockens
kyrkoherdeboställe förvärvade området, vilka vore av krononatur, vore enligt
utfärdade gravationsbevis fria från alla gravationer med det undantaget, att
lägenheterna Stensved Mogård l14 och Kyrkbyn 810 besvärades av en inteckning
till säkerhet för undantagsförmåner, som dock numera torde sakna all

betydelse. _ „

De på sin tid tillkallade sakkunniga för utredning angående den framtida
användningen av arméns mötesplatser m. m. (generallöjtnanten Gustaf Björlin
och riksdagsmannen Carl Persson i Stallerhult) hade den 18 januari 1909
avgivit utlåtande rörande Mohed och därvid, bland annat, föreslagit, att för
den händelse Mohed ej befunnes lämplig såsom skjutskola för infanteriet,
mötesplatsen tillhörande jord samt de därstädes befintliga kronan tillhöriga
byggnader, vilka icke lämpligen kunde flyttas till annan plats, skulle försäljas
å offentlig auktion till den högstbjudande, samt att den för jord och
byggnaders försäljning inflytande köpeskillingen skulle tillgodoföras lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål. Under ärendets vidare
beredning hade framkommit, att mötesplatsen väl lämpade sig för anordnande
av ett sanatorium, och hade förslag väckts örn inrättande av ett
militärsanatorium därstädes. I en till Kungl. Majit ingiven skrift hade emellertid
Gävleborgs läns förening mot tuberkulos anhållit, att mötesplatsens
hela område måtte upplåtas för anläggning därstädes av ett lungsotssanatorium,
samt att för sådant ändamål måtte överlämnas de därför behövliga,
kronan tillhöriga byggnaderna å Mohed antingen utan avgift eller, därest
detta icke skulle låta sig göra, mot vissa belopp. Härjämte hade statsbidrag
begärts för anordnande av anstalten, vilken avsetts för 110 patienter och
beräknats kosta 405,000 kronor.

Efter vederbörandes hörande hade Kungl. Majit genom brev den 23 december
1910 medgivit, att i och för anordnande av en tuberkulossjukvårdsanstalt
i enlighet med framlagt förslag hela det till mötesplatsen hörande
området, dock med undantag av de å området befintliga byggnaderna, finge,
så länge området användes för omförmälda ändamål, upplåtas till Gävleborgs
läns förening mot tuberkulos. Kungl. Majit hade tillika av anslag, som av
riksdagen anvisats till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
beviljat föreningen bidrag till anordnande av anstalten i
enlighet med av medicinalstyrelsen godkända ritningar och kostnadsförslag
under villkor, att högsta antalet sjukplatser å anstalten utgjorde 109, för
den händelse den forna officerspaviljongen på visst sätt förändrades,. men i
annat fall endast 06, ävensom att föreningen avgåve föreskriven förbindelse
att icke utan Kungl. Majits medgivande i framtiden använda anstalten till
annat än det därmed avsedda ändamålet. Genom en den 30 oktober samt
c^en 5 och deli 7 november 1911 dagtecknad avhandling hade, med godkännande
jämväl av Gävleborgs läns landsting, avtal träffats mellan chefen
för sjätte arméfördelningen och Gävleborgs läns förening mot tuberkulos
om mötesplatsens upplåtelse i enlighet med föreskrifterna i berörda kungl.
brev. Jämlikt kungl, brev deri 31 december 1914 hade föreningens rättigheter
och skyldigheter övertagits av Gävleborgs läns landsting.

Genom kungl, brev den 30 december 1910 och den 12 augusti 1911 hade
föreskrifter meddelats örn försäljning av de kronan tillhöriga byggnaderna
å mötesplatsen, vilka icke lämpligen kunde användas å annan plats för lantförsvarets -

4

Kungl. Maj.is proposition nr 44.

Då under föreliggande omständigheter lämpligheten av att den forna
mötesplatsen kvarstode under militär myndighets överinseende kunde ifrågasättas,
hade lantförsvarets markkommitterade från chefen för norra arméfördelningen
infordrat yttrande, huruvida något vore att erinra mot att
Mohed ställdes under civil myndighets överinseende eller eventuellt försåldes
till Gävleborgs läns landsting. I skrivelse till kommitterade den 22
maj 1929 hade arméfördelningschefen förklarat sig icke hava något att häremot
erinra.

Sedan kommitterade under hand erhållit underrättelse, att Gävleborgs
läns landsting vore intresserat av ett förvärv av mötesplatsen, hade kommitterade
den 22 augusti 1929 avlagt besök vid Mohed. Som kommitterade
likaledes under hand érfarit, att mötesplatsen genom sin belägenhet skulle
hava ett visst värde för flygvapnet såsom mellanlandningsplats, därest lämplig
landnings- och. startbana kunde utan större svårighet anordnas, hade flygstyrelsen
erhållit underrättelse örn besöket samt sänt representant till platsen
för undersökning och överläggning.

Vid besöket hade kommitterade iakttagit, bland annat, följande: Mötesplatsen
hade anlagts å en lös, tämligen plan sandmo, som i nordväst brant
sluttade ned mot Florsjön. Jordmånen vore mycket mager. Området ned
mot Florsjön syntes dock vara av något bättre beskaffenhet jin den övriga
marken. Med undantag för planteringarna kring lägerområdet, som numera
inneliölle en del vackra, väl utvuxna träd, med en del smärre skogsdungar
i dess närhet, saknades skogsbestånd å området. Å själva exercisheden
hade efter dess övergivande en gles självsådd av tall anflugit. Närmast
sanatoriet i det forna lägerområdet hade ett område nyligen planterats med
björk för att bereda ökat vindskydd. Sluttningen mot Florsjön erbjöde en
del vackra partier, men områdets belägenhet syntes icke kunna motivera,
att någon del därav värderades såsom tomtmark. Värde kunde därför åsättas
endast såsom för skogsmark.

I den forna exercishedens nordvästra del hade påträffats ett område, där
markytan vore något fastare än å heden i övrigt och där ett flygfält syntes
kunna anordnas utan större kostnad. Området vore utmärkt med grönt å
den utredningen bifogade kopian av 1917 års karta över Mohed. I närheten
av det uttagna flygfältet stöde en av Hälsinge regemente å heden rest
minnessten.

Vid de underhandlingar, som under besöket förts med närvarande representanter
för Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott och direktionen
för Moheds tuberkulossjukhus, hade anförts, att landstinget visserligen nu
hade nyttjanderätten till området, så länge det användes till sanatorieändamål,
men att med hänsyn till det stora kapital, som byggnaderna på platsen
representerade, landstinget funne det rådligast att förvärva mötesplatsen med
äganderätt. Någon del därav kunde icke gärna upplåtas till andra. En
dylik upplåtelse vöre för övrigt synnerligen olämplig, då, med hänsyn till
smittorisken, sanatoriet borde ligga isolerat. Vid förhandlingarna hade enighet
uppnåtts örn att landstinget borde inköpa området för en köpeskilling
av 100 kronor, per hektar enligt den areal, som 1917 års karta utvisade,
samt att landstinget dessutom skulle låta Kungl. Maj:t och kronan för flygvapnets
behov av landnings- och startplats å Mohed utan ersättning disponera
över ovan angivna, därtill passande område, varvid det dock skulle
ankomma på flygvapnet att hålla området i ett för flygning lämpat skick.
Landstinget skulle vidare väl vårda den av Hälsinge regemente uppresta
minnesstenen och omgivningarna däromkring.

Med skrivelse den 20 september 1929 hade ordföranden i Gävleborgs läns

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

landsting till kommitterade överlämnat utdrag av landstingets protokoll, utvisande,
bland annat, att landstinget vid sammanträde den 5 september 1929
beslutat att åt sitt förvaltningsutskott uppdraga att för ett pris av högst
8,344 kronor 30 öre inköpa Moheds gamla mötesplats på villkor, att kronan
för det militära flygväsendet för all framtid finge disponera ett område av
400 X 400 meter av mötesplatsen, vilken nyttighet finge säkras genom inteckning
med bästa rätt i fastigheten, som i övrigt skulle lämnas gravationsfri,
och att landstinget skulle åtaga sig vården av den inom området resta
minnesstenen, ävensom att landstinget beviljat medel till stämpel och lagfartskostnader.
Enligt tillika överlämnat utdrag av landstingets förvaltningsutskotts
protokoll hade utskottet uppdragit åt sin ordförande att till kommitterade
avgiva det av landstinget beslutade anbudet å mötesplatsen. I
skrivelsen hade ordföranden avgivit anbud i huvudsaklig överensstämmelse
med landstingets beslut, med erbjudande örn disposition för flygändamål av
det vid kommitterades besök uttagna området, samt framställt förslag till
erforderliga åtgärder för ett säkrande av kronans rätt därtill genom inteckning.

Genom ett antagande av landstingets anbud syntes frågan örn mötesplatsens
disposition kunna erhålla en tillfredsställande lösning. Landstinget tillförsäkrades
äganderätten till det för tuberkulossjukhuset disponerade området,
medan kronan ägde att å mötesplatsen förfoga över en mellanlandningsplats
för det militära flygväsendet. Len erbjudna köpeskillingen för
marken, som torde vara tre ä fyra gånger högre än taxeringsvärdet på skogsmark
i orten, måste anses fullt tillfredsställande med hänsyn till den dispositionsrätt
över mötesplatsen, som redan tillerkänts landstinget. Genom
överlåtelsen skedde givetvis icke någon rubbning i landstingets skyldighet
att icke utan Kungl. Majlis medgivande använda sjukhuset till annat än
det därmed avsedda ändamålet.

Den mark, som flygvapnet komme att få disponera, syntes utgöra delar
av de å kartan med A, C, E och G betecknade ägolotterna, motsvarande
fastigheterna Mo läger l1, Myskje l5, Myskje 66 och 67 samt det från Mo
sockens kyrkoherdeboställe exproprierade området. Huruvida den kronan
enligt anbudet tillförsäkrade rätten att vid behov låta flygmaskiner landa å
området samt att hålla detsamma i ett därför lämpat skick vore av beskaffenhet
att falla under de i 1 kap. 1 § i lagen örn nyttjanderätt till fast egendom givna
bestämmelserna _ i fråga örn tid för nyttjanderätts bestånd, syntes tveksamt.
Det gjorda erbjudandet innebure emellertid skyldighet för landstinget att,
när så kunde erfordras, lämna en ny upplåtelsehandling å nyttjanderätten
under oförändrade villkor. För att den utfästa inteckningssäkerheten för
nyttjanderätten skulle kunna användas, torde det ock vara erforderligt, att
särskild avhandling därom upprättades i enlighet med vad landstinget erbjudit.
De nu antydda svårigheterna hade givetvis kunnat undvikas, örn
visst område i stället uudantagits från försäljning, men landstingets representanter
vid underhandlingarna hade förklarat sig föredraga den nu valda
utvägen, mot vilken flygvapnets representant ej heller haft något att invända.
Densamma torde även innebära vissa fördelar, dels genom att äganderätten
till mötesplatsen på en gång avyttrades, dels genom möjligheten att på ett
enkelt sätt företaga jämkningar i det område, som finge disponeras. Kommitterade
hade därför ansett sig icke böra motsiitta sig, att flygvapnets disposition
över området lämnades i den föreslagna formen, särskilt som man
måste utgå ifrån, att villkoret komme att av landstinget lojalt uppfyllas.

Den inflytande köpeskillingen borde tillgodoföras lantförsvarets fond för
byggnader och andra försvarsändamål.

6

Kungl. Majus proposition nr 44.

Under åberopande av det anförda föresloge kommitterade,
dels att de i Moheds mötesplats ingående fastigheterna, vilka funnes upptagna
å en av distriktslantmätaren O. Hamrén år 1917 upprättad karta med
beskrivning, försåldes till Gävleborgs läns landsting mot en köpeskilling av
8,344 kronor 30 öre under villkor, bland andra, att landstinget förpliktades
att för all framtid utan ersättning lämna det militära flygväsendet dispositionsrätt
över ett område örn 400 X 400 meter av mötesplatsen, dock med
skyldighet för kronan att på egen bekostnad ombesörja, att området hölles
i för ändamålet lämpat skick; att landstinget förbunde sig att väl vårda den
å mötesplatsen uppresta minnesstenen samt hålla området kring densamma
i vårdat skick; att landstinget, i syfte att kronan måtte vinna inteckning till
säkerhet för dispositionsrätten, åtoge sig att, när helst så påfordrades, till
kronan utfärda upplåtelsehandling å dispositionsrätt under viss tid till det
för mellanlandningsplats avsedda området tillika med medgivande till inteckning
med bästa förmånsrätt i de av nyttjanderätten berörda fastigheterna,
därvid området vid den första upplåtelsen skulle utläggas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad den vid kommitterades skrivelse fogade
kartan utvisade; ävensom att lagfarts- och övriga med köpet förenade kostnader
gäldades av landstinget ensamt;

dels ock att den inflytande köpeskillingen skulle tillgodoföras lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål.

I infordrat utlåtande den 26 oktober 1929 har arméförvaltningens fortijiTcationsdepartement
anfört följande.

Det skäl, som föranlett, att förra mötesplatsen Mohed av kronan utan ersättning
upplåtits till plats för en tuberkulosanstalt, hade uppenbarligen
varit syftet att främja den med anstalten avsedda sociala verksamheten.
Upplåtelsen hade realiter inneburit detsamma som ett årligt understöd åt
samma verksamhet. I gengäld hade nyttjanderättshavaren, numera Gävleborgs
läns landsting, förbundit sig att använda mötesplatsen för det nämnda
ändamålet.

Lantförsvarets markkommitterade hade nu föreslagit, att mötesplatsen
skulle försäljas till landstinget för en köpeskilling, beräknad med hänsyn
till landstingets nuvarande avgiftsfria disposition, alltså till ett i förhållande
till mötesplatsens värde i och för sig uppenbart underpris. Detta underpris
hade kommitterade ansett antagbart, enär, såsom de uttryckte det, genom
överlåtelsen givetvis icke skedde någon rubbning i landstingets skyldighet
att icke utan Kungl. Maj:ts medgivande använda sjukhuset till annat än det
avsedda ändamålet.

Fortifikationsdepartementet kunde icke dela kommitterades uppfattning i
sistberörda hänseende. Landstingets ifrågavarande skyldighet grundade sig
på det avtal den 30 oktober samt den 5 och den 7 november 1911, varigenom
mötesplatsen av kronan upplåtits. Försåldes mötesplatsen, förfölle
berörda upplåtelseavtal och därmed även skyldigheten i fråga. Därest denna
även efter försäljningen skulle åvila landstinget, erfordrades sålunda, att
särskilt förbehåll härom träffades i försäljningsavtalet. Väl vore ovisst,, i
vad mån ett sådant i försäljningsavtalet intaget förbehåll kunde göras för
landstinget strängt juridiskt förpliktande, men å andra sidan syntes icke
behöva befaras, att landstinget icke skulle lojalt ställa sig detsamma till
efterrättelse.

Ett av motiven för ifrågavarande förslag örn mötesplatsens försäljning
utgjorde den omständigheten, att flygvapnet skulle erhålla viss dispositionsrätt
till ett såsom mellanlandningsplats avsett område. Kommitterade hade
föreslagit, att berörda rätt skulle göras för all framtid bestående, vilket,

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

7

därest gällande lag skulle anses lägga hinder i vägen för en upplåtelse på
mer än 50 år, skulle realiseras på det sättet, att landstinget skulle förbinda
sig att efter sagda tids förlopp utfärda en ny upplåtelsehandling. Departementet
ville därvid erinra, att enligt svensk lag längsta tiden för beståendet
av nyttjanderätt vore 50 år, samt att avtal, i vad de strede häremot, icke
kunde göras rättsligen gällande. Det kunde enligt departementets mening
icke heller ifrågakomma, att kronan inginge avtal, som syftade till kringgående
av gällande lagbestämmelser. Då emellertid en nyttjanderätt under
50 år måhända för flygvapnets tid vore tillräcklig, hade departementet —
under nämnda förutsättning — icke velat motsätta sig, att den ifrågavarande
upplåtelsen skedde med nyttjanderätt. Skulle 50 år åter av flygstyrelsen
anses vara en för kort tid, återstode ingen annan rättslig möjlighet att trygga
flygvapnets intressen än att området i fråga vid försäljningen undantoges
för flygvapnets behov och alltså av kronan behölles med äganderätt.

Markkommitterade hade föreslagit, att nyttjanderätten skulle intecknas,
vilket givetvis vore önskvärt. Emellertid vore att märka, att mötesplatsen
bestode av en mångfald var för sig rättsligen bestående fastigheter, och att
ett intecknande borde ske av just de fastigheter, varå det till flygplats föreslagna
området vore beläget. Kommitterade hade upplyst, att detta syntes
utgöra delar av vissa angivna fastigheter. En närmare utredning härvidlag
vore erforderlig och borde ske genom lantmätares försorg i samband med
utstakning av området å marken. Kostnaderna för utstakningen samt berörda
utredning borde gäldas av landstinget, varom bestämmelse borde intagas
i köpeavtalet.

Sedan härefter länsstyrelsen i Gävleborgs län anbefallts att avgiva utlåtande
i ärendet, har länsstyrelsen med skrivelse den 3 februari 1930 överlämnat
ett från landstingets förvaltningsutskott införskaffat yttrande i ämnet.

Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott har i nyssnämnda yttrande
anfört, bland annat, att därest nyttjanderättsupplåtelse icke ansåges böra
ske i fråga örn det för flygvapnet avsedda området av mötesplatsen, återstode
endast den utvägen, att området avstyckades för flygvapnets räkning.
Utskottet måste dock framhålla den olägenhet, som uppstode, ifall flygvapnet
skulle finna lämpligt att till annan upplåta området, dels till följd av
den smittofara, som sjukhusets närhet kunde medföra, och dels på grund
av det omak, som under olika former kunde av ovidkommande tillfogas
sjukhuset, och ansåge därför utskottet, att betryggande bestämmelser härutinnan
borde utfärdas. Utskottet anslöte sig i allo till fortifikationsdepartementets
mening, att, örn försäljning komme till stånd, därmed även förfölle
den landstinget enligt avtalet med kronan av den 30 oktober samt den 5
och den 7 november 1911 åliggande skyldigheten att icke utan Kungl. Maj:ts
medgivande använda sjukhuset till annat än det avsedda ändamålet, och
måste utskottet med all kraft hävda, att landstinget icke kunde finna sig i
några inskränkande bestämmelser rörande användningen av en fastighet,
som landstinget förvärvat genom köp.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har anfört, att då det för landstingets del
torde vara av stor betydelse att med äganderätt få disponera det ifrågavarande
området, tillstyrkte länsstyrelsen, att området överlätes på lands -

Departements chefen.

8 Kungl. Majus proposition nr 44.

tinget. I fråga örn villkoren för överlåtelsen samt sättet för tryggande av
flygvapnets dispositionsrätt till ett såsom mellanlandningsplats avsett område
anslöte sig länsstyrelsen till vad fortifikationsdepartementet i sitt utlåtande
anfört.

Flygstyrelsen Ilar i yttrande den 15 februari 1930 anfört, att för förflyttning
luftledes av flygvapnet tillhöriga flygplan från södra till norra Sverige
vore det ofta nödvändigt att äga tillgång till ett åtminstone provisoriskt
ordnat flygfält, beläget i södra eller mellersta Norrland. Då möjlighet att
utan nämnvärda kostnader ordna en dylik mellanlandningsplats, enligt vad
verkställd undersökning givit vid handen, förefunnes vid mötesplatsen Mohed,
syntes det styrelsen vara av stor vikt och betydelse, att erforderlig del av
mötesplatsen Mohed disponerades av flygvapnet. Då emellertid, såsom arméförvaltningens
fortifikationsdepartement anfört, en upplåtelse med nyttjanderätt
på längre tid än 50 år enligt gällande lag icke kunde ske, men det
icke nu kunde avgöras, huruvida icke det för flygvapnet erforderliga området
komme att behövas jämväl efter 50 år, hemställde flygstyrelsen, att ifrågavarande
område helt undantoges vid försäljningen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, medgav Kungl. Majit genom
brev den 23 december 1910, att för anläggning av en tuberkulossjukvårdsanstalt
hela det till mötesplatsen Mohed hörande området finge, så länge
detta område användes för berörda ändamål, upplåtas till Gävleborgs läns
förening mot tuberkulos, varjämte föreningen beviljades bidrag av statsmedel
till anstaltens anordnande, under villkor, bland annat, att föreningen
förbunde sig att icke utan Kungl. Majits särskilda medgivande i framtiden
använda anstalten till annat än det därmed avsedda ändamålet. De förmåner
och rättigheter, som genom nämnda brev beviljats föreningen, hava
sedermera med av Kungl. Majit lämnat tillstånd överlåtits å Gävleborgs
läns landsting under enahanda villkor och skyldigheter för landstinget, som
i förhållande till staten ålegat föreningen.

Sedan, på sätt förut närmare omförmälts, fråga blivit väckt örn mötesplatsens
försäljning till landstinget, har jag avlagt besök å Mohed och därvid
kommit till den uppfattningen, att av mötesplatsen allenast en viss del,
med en areal av cirka 43 hektar, är för tuberkulossjukvårdsanstaltens verksamhet
erforderlig, samt att från kronans sida intet är att erinra mot att
äganderätten till detta område överlåtes till landstinget. Området, som i
väster gränsar till Morsjön, har i övrigt å en till ärendet hörande, med
Litt. A betecknad kopia av den utav distriktslantmätaren O. Hamrén år
1917 upprättade kartan över Mohed utmärkts genom röda begränsningslinjer.
Den återstående delen av mötesplatsen, varå, enligt verkställd utredning,
ett flygfält lämpligen skulle kunna anordnas, synes mig böra bibehållas i
kronans ägo, och landstingets nyttjanderätt till densamma torde i samband
med en försäljning till landstinget av förutnämnda markområde böra upphöra.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

Över detta förslag till frågans lösning bär landstinget den 3 september
1930 yttrat sig samt därvid förklarat, att landstinget icke hade något att invända
mot att försäljningen begränsades på sätt nyss angivits; att det av lantförsvarets
markkommitterade beräknade priset, 100 kronor per hektar, förutsattes
komma att läggas till grund för uppgörelsen; samt att landstinget,
därest ifrågavarande försäljning komme till stånd, avstode från nyttjanderätten
till den del av mötesplatsen, som avsåges att förbliva i kronans ägo.
I sammanhang härmed har från landstingets sida uttalats, att det med säkerhet
torde kunna förväntas, att sistnämnda del av övningsplatsen, som kronan
tydligen beliölle endast såsom för flygvapnet erforderligt område, icke komme
att åt annan upplåtas.

I utlåtande den 17 oktober 1930 har länsstyrelsen i Gävleborgs län tillstyrkt
försäljningsförslaget.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter torde ett pris av 100 kronor
per hektar kunna av kronan godtagas för den del av mötesplatsen, örn vars
avyttring till landstinget nu är fråga. I enlighet med markkommitterades
förslag bör såsom villkor för försäljningen uppställas, att landstinget skall
vidkännas alla kostnader för avstyckning och lagfart, varjämte landstinget
bör förbinda sig att väl vårda den av Hälsinge regemente å mötesplatsen
uppresta minnesstenen samt hålla området kring densamma i vårdat skick.

Den inflytande köpeskillingen torde, i överensstämmelse med vad tidigare
i liknande fall ägt rum, böra tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader
och andra försvarsändamål.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande, å förenämnda med Litt. A betecknade kopia av den
utav distriktslantmätaren O. Hamrén år 1917 upprättade kartan närmare angivna
område av Hälsinge regementes förutvarande mötesplats Mohed må
försäljas till Gävleborgs läns landsting för en köpeskilling beräknad efter 100
kronor för hektar och på de villkor i övrigt, som i det föregående angivits,
samt

att köpeskillingen må tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och
andra försvarsändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lindman.

■>

Bihang till riksdagens protokoll Wiil. 1 sami. BH höft. (Nr 44.)

lil Hl