Kungl. Majus proposition nr 196.
1
Nr 196.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunder
för fördelning av driftkostnaderna för en planerad
centralanstalt för radioterapi vid Lunds lasarett;
given Stockholms slott den 6 mars 1931.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sam Larsson.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 6 mars 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Departementschefen, statsrådet Larsson anför:
I skrivelse den 13 februari 1931 har styrelsen för Konung Gustaf Y:s
jubileumsfond gjort framställning angående fastställande av grunder för fördelningen
av driftkostnaderna m. m. vid två s. k. centralanstalter för radioterapi
vid kräfta, avsedda att inrättas, den ena i anslutning till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Lunds lasarett) och den andra vid Allmänna
och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 172 haft. (Nr 196.) 583 3i 1
2
Kungl. Majus proposition nr Idb.
Innan jag ingår på denna framställning ber jag att få erinra örn tillkomsten
av omförmälda jubileumsfond, de bestämmelser, som meddelats beträffande
fonden, ävensom om vissa därmed sammanhängande frågor.
I anledning av Konung Gustaf V:s 70-årsdag verkställdes under år 1928
en nationalinsamling, som inbragte ett belopp av omkring 5,060,000 kronor.
Beträffande denna nationalgåva bestämde Hans Majit Konungen, att den
under namn av Konung Gustaf Y:s jubileumsfond skulle användas till bekämpande
av kräftsjukdomarna i vårt land samt till befrämjande av det
vetenskapliga studiet av dessa sjukdomar. Därjämte uppdrog Hans Majit
Konungen åt en kommitté att inkomma med förslag huru fonden borde
för nämnda ändamål användas.
Efter hörande bland annat av cancerföreningen i Stockholm avgav kommittén
betänkande och förslag i ämnet den 23 maj 1929. Jag torde här få i
största korthet redogöra för innehållet i detta betänkande.
Enligt kommitténs mening borde fondens uppgift i första hand vara att
snarast möjligt bereda tillgång till nu befintliga och med framgång utövade
behandlingsmetoder för största möjliga antal kräftsjuka. En ytterligare uppgift
vore att genom vetenskaplig forskning söka finna nya medel för behandling
av kräftsjukdomarna. Då för de kräftsjuka, som kunde bliva föremål
för kirurgisk behandling, tillräcklig tillgång till vårdplatser redan kunde
påräknas vid lasaretten samt det övervägande antalet kräftsjuka vore i behov
av annan än kirurgisk läkarvård, borde fonden främst inrikta sig på att utveckla
den enda behandlingsmetod utanför kirurgiens område, som hittills
visat sig äga praktiskt värde vid kräfta, nämligen behandlingen med radiumoch
röntgenstrålar, den s. k. radioterapien eller strålbehandlingen.
Kommittén framhöll, att det för närvarande endast funnes tre särskilda
radioterapeutiska vårdanstalter, samt anförde beträffande dessa anstalter
bland annat följande.
Ifrågavarande anstalter vore cancerföreningens i Stockholm sjukhus för
radioterapi vid kräfta, det s. k. radiumhemmet i Stockholm, samt de radioterapeutiska
avdelningarna vid berörda sjukhus i Lund och Göteborg. Antalet
klinikplatser vid de tre anstalterna uppginge till respektive 56, 18
och 21.
Radiumhemmet hade från början tillkommit med hjälp av enskilda donationer.
Sedan åtskilliga år bidroge emellertid staten dels till upprätthållande
av verksamheten vid hemmets klinik med ett belopp av 2 kronor 50
öre örn dagen för varje å kliniken vårdad person, dels ock till verksamheten
vid hemmets poliklinik med ett fixt årligt anslag av 15,000 kronor. Vidare
hade Stockholms stadsfullmäktige ställt vissa donationsmedel till cancerföreningens
förfogande, varin’ ränteavkastningen användes såsom bidrag till
radiumhemmets underhåll. Återstoden av sjukvårdskostnaderna vid hemmet
täcktes genom vård- och behandlingsavgifter samt anslag från cancerföreningen.
Vid den radioterapeutiska avdelningen vid Lunds lasarett, som — liksom
lasarettet i dess helhet — ägdes av Malmöhus läns landsting, bestredes de
årliga kostnaderna genom vård- och behandlingsavgifter samt i övrigt genom
bidrag av landstingsmedel till lasarettets underhåll. Motsvarande vore förhållandet
vid den radioterapeutiska avdelningen vid Allmänna och Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg, vilket sjukhus tillhörde sistnämnda stad.
Enligt kommittén vore dessa anstalter icke i sin nuvarande form tillfyllest.
Erfarenheten såväl i Sverige som utomlands hade visat, att radioterapien
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 1%.
vid kräfta blott under vissa betingelser kunde uppnå full effektivitet. Endast
vid väl utrustade specialanstalter, som förestodes av speciellt utbildade
läkare och som hade tillgång till en relativt stor och särskilt skolad sjukvårdspersonal,
vore det möjligt att utveckla denna behandlingsmetod, så att
resultat uppnåddes, vilka verksamt kompletterade den kirurgiska behandlingen
och på vissa områden sträckte sig utöver dess räckvidd. Enligt kommittén
borde inom riket inrättas tre dylika specialanstalter, vilka lämpligen
borde förläggas till Stockholm, Lund och Göteborg. Dessa anstalter — av
kommittén benämnda centralanstalter — borde örn så behövdes vara tillgängliga
för kräftsjuka från hela riket. Då emellertid i praktiken en centralanstalt
i första hand skulle komma att anlitas av sjuka från det område
av riket, för vilket anstalten på grund av sitt läge vore närmast tillgänglig,
ansåg kommittén ändamålsenligt, att riket uppdelades i regioner motsvarande
respektive centralanstalters verksamhetsområden. Enligt en av kommittén
företagen regionsindelning skulle Lundaanstaltens verksamhetsområde
lämpligen omfatta Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Kronobergs
och södra hälften av Hallands län. Centralanstalten i Göteborg
skulle närmast avses för Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands samt norra hälften av Hallands län, medan Stockholmsanstaltens
verksamhetsområde skulle omfatta återstoden av landet eller i stort
sett hela mellersta och norra Sverige. Enligt kommitténs plan skulle
centralanstalten för mellersta och norra Sverige framdeles förläggas till det
blivande karolinska sjukhuset vid Norrbacka, dit då radiumhemmets verksamhet
skulle överflyttas. Antalet vårdplatser vid denna anstalt hade beräknats
till 100 allmänna samt 13 enskilda och halvenskilda. Kostnaderna
för uppförande av anstalten, som skulle benämnas »Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik , uppskattades till omkring 3,325,000 kronor, därav enligt
kommittén staten skulle betala omkring 1,325,000 kronor, cancerföreningen
enligt eget åtagande skulle erlägga högst 1,000,000 och jubileumsfonden
tillskjuta återstoden eller ungefär 1,000,000 kronor. Intill dess jubileumskliniken
bleve färdig, borde enligt kommittén radiumhemmet i dess ställe
fungera såsom centralanstalt.
Centralanstalterna i Lund och Göteborg skulle enligt kommittén utvecklas
ur de nuvarande radioterapeutiska avdelningarna därstädes, vilka genom
erforderliga nybyggnader borde erhålla ett platsantal av vardera omkring
50 vårdplatser. För nybyggnad och utrustning av vardera av sistnämnda
anstalter borde enligt kommittén jubileumsfonden tillskjuta ett belopp av
högst 600,000 kronor för inrättande av minst 25 vårdplatser.
I sitt förslag erinrade kommittén, att densamma jämlikt av Hans Majit
Konungen meddelat beslut redan av fondmedlen använt ett belopp av
1,200,000 kronor för inköp av 6 gram radium, därav 3 gram avsetts för
Stockholmsanstalten, l1/, gram för Lundaanstalten och F/2 gram för Göteborgsanstalten.
Enligt kommittén borde av återstående fondmedel ett belopp
av 400,000 kronor reserveras för inköp framdeles av ytterligare 2 gram
radium.
Enligt kommittéförslaget skulle vidare av jubileumsfondens medel ett
belopp av 350,000 kronor användas såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för inrättande av särskilda forskningsavdelningar vid den blivande
jubileumskliniken i Stockholm, vilka kostnader i övrigt eldigt åtagande
skulle bestridas av cancerföreningen.
Återstående fondmedel borde enligt kommittén avsättas till en särskild
forskningsfond, vars ränteavkastning borde användas till driftkostnaderna
vid sistnämnda institut samt i övrigt komma kräftforskningen till godo.
Enligt kommitténs förslag skulle — frånsett utgifter för underhåll av den
4
Kungl. Majus proposition nr 196.
särskilda forskningsavdelningen vid jubileumskliniken -— icke någon del av
jubileumsfondens medel avses för bestridande av driftkostnaderna vid ifrågavarande
centralanstalter. Kommittén, som förutsatte att spörsmålet örn fördelningen
av sistnämnda kostnader framdeles skulle bliva föremål för statsmakternas
prövning, anförde emellertid vissa synpunkter beträffande sagda
fördelning. Enligt kommitténs uppfattning borde en del av driftkostnaderna
erläggas i form av ej alltför höga legosängsavgifter, medan återstående kostnader
borde fördelas mellan å ena sidan landstingen och de städer, som ej
deltoge i landsting, samt å andra sidan statsverket. Därvid räknades med
att den på statsverket belöpande kostnaden skulle bliva ganska avsevärd.
Genom beslut den 30 maj 1929 gillade och fastställde Hans Majit Konungen
på förslag av kommittén stadgar för ifrågavarande fond.
Enligt dessa stadgar skola under namn av »Konung Gustaf Y:s jubileumsfond»
under gemensam förvaltning sammanföras de medel, som insamlats
till hugfästande av Konung Gustaf Y:s 70-årsdag, de medel, som cancerföreningen
i Stockholm överlämnar till jubileumsfonden, samt de medel,
som ytterligare kunna inflyta. Enligt stadgarna är jubileumsfondens ändamål
bekämpande av kräftsjukdomarna inom Sverige genom att understödja uppförande
och utrustning av vårdanstalter för kräftsjuka samt befrämjande av
det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomar. Jubileumsfonden med tillhörande
inrättningar är ställd under förvaltning av tjugufem huvudmän ävensom
en styrelse av sju personer, av vilka under Konung Gustaf Y:s regeringstid
fem utses av Hans Majit Konungen och två av styrelsen för cancerföreningen.
Samma dag godkände Hans Majit Konungen i överensstämmelse med
kommitténs förslag följande bestämmelser och riktlinjer rörande jubileumsfondens
användning:
Konung Gustaf Y:s jubileumsfonds uppgift att företaga praktiska åtgärder
för bekämpande av kräftsjukdomarna förverkligas genom understöd till stora
sjukhus för upprättande av centralanstalter för radioterapi vid kräfta.
Antalet centralanstalter begränsas till tre, nämligen en anstalt i Stockholm,
en anstalt i Lund och en anstalt i Göteborg, anknutna till vederbörande
större sjukhus.
Jubileumsfonden lämnar sitt bistånd för vidare utveckling av radiumhemmet
i Stockholm och de radioterapeutiska avdelningarna vid resp. länslasarettet
i Lund och Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg till
centralanstalter för radioterapi vid kräfta.
Cancerföreningens radiumhem i Stockholm utgör tillsvidare centralanstalt
för mellersta och norra Sverige.
Centralanstalterna betjäna företrädesvis patienter från närmast omgivande
landsdelar men även, örn så behöves, kräftsjuka från övriga delar av riket.
Med sjukvårdsmyndigheterna för länslasarettet i Lund och för Allmänna
och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg inledas förhandlingar beträffande
upprättande vid dessa sjukhus av centralanstalter för radioterapi vid kräfta
i anslutning till dessa sjukhus’ radioterapeutiska avdelningar. För detta
ändamål ställes av jubileumsfonden ett belopp av högst 600,000 kronor till
förfogande för vartdera av dessa sjukhus.
Samarbete mellan jubileumsfonden och cancerföreningen i Stockholm i
syfte att få till stånd den slutgiltiga centralanstalten i Stockholm inledes
snarast möjligt.
Den slutgiltiga centralanstalten i Stockholm, som benämnes »Konung
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
Gustaf Y:s jubileumsklinik», förlägges i anslutning till karolinska institutets
planerade sjukhus, »karolinska sjukhuset».
»Konung Gustaf Vis jubileumsklinik» upprättas med understöd från dels
jubileumsfonden, dels cancerföreningen, dels karolinska institutet (statsverket).
Till jubileumskliniken bidrager jubileumsfonden med ett belopp av högst
1,350,000 kronor, varav 1,000,000 kronor till nybyggnad och utrustning av
klinikens sjukhusavdelning samt 350,000 kronor till nybyggnad och utrustning
av klinikens vetenskapliga laboratorier.
För jubileumsfondens radiumfond enligt Hans Majit Konungens beslut
inköpta 6 gram radium fördelas, enligt bestämmelser, som av fondens styrelse
fastställas, snarast möjligt så, att 3 gram ställas till förfogande för radiumhemmet
i Stockholm, 1.6 gram för den radioterapeutiska avdelningen vid
Malmöhus läns lasarett i Lund och 1.5 gram för den radioterapeutiska avdelningen
vid Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. För ytterligare
inköp av radium, c:a 2 gram, reserveras ett belopp av högst 400,000
kronor.
Jubileumsfonden befrämjar det vetenskapliga studiet av kraftsjukdomarna
och deras behandling genom att understödja forskning inom svulstsjukdomarnas
område vid svenska institutioner, som äro härför utrustade, i
första hand genom anslag till underhåll av verksamheten vid de forskningsavdelningar,
som upprättas i samband med Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.
Den praktiska sjukvården understödjes genom engångsanslag till nybyggnader
och utrustning för centrala vårdanstalter för radioterapi vid kräfta.
De medel åter, som avses till understöd för svulstforskning, bilda en fond,
vars ränteavkastning kommer denna forskning till godo.
Jubileumsfondens styrelse har att vidtaga de åtgärder, som erfordras för
att åstadkomma ett samarbete mellan vederbörande myndigheter rörande
organisation av driften vid centralanstalterna för radioterapi vid kräfta.
Sedan styrelse för jubileumsfonden blivit i vederbörlig ordning utsedd, har
nämnda styrelse i överensstämmelse med sin uppgift bedrivit förhandlingar
med cancerföreningen i Stockholm beträffande samarbete för upprättande av
omförmälda jubileumsklinik. Dessa förhandlingar hava resulterat i träffande
av en den 10 oktober 1929 dagtecknad preliminär överenskommelse mellan
fonden och föreningen avseende upprättandet av ifrågavarande klinik. Överenskommelsen
finnes i sin helhet intagen i Kungl. Majlis proposition nr 232
till 1930 års riksdag angående uppförande av ett nytt kliniskt sjukhus i
Stockholm m. m. (sid. 97—98), till vilken proposition jag i detta hänseende
tillåter mig hänvisa. Här vill jag endast framhålla, att överenskommelsen
är ingången bland annat under den förutsättningen, att en centralanstalt
för radioterapi vid kräfta skall upprättas vid det karolinska sjukhusets
radioterapeutiska klinik i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,
som framlagts i förenämnda den 23 maj 1929 avgivna kommittébetänkande,
ävensom att överenskommelsen innehåller en föreskrift, att cancerföreningen
ställer sitt nuvarande sjukhus, radiumhemmet, till förfogande såsom centralanstalt
för radioterapi vid kräfta för mellersta och norra Sverige, till dess
jubileumsfondens verksamhet tager sin början, under förutsättning att föreningen
intill denna tid disponerar över nämnda sjukhus.
Vidare har jubileumsfondens styrelse förhandlat dels med delegerade för
6
Kungl. Majus proposition nr 196.
Malmöhus läns landsting angående inrättande av en centralanstalt för radioterapi
vid Lunds lasarett, dels ock med representanter för Göteborgs stads
hälsovårdsnämnd angående anordnande av en motsvarande anstalt vid Allmänna
och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Vid förhandlingarna nied Malmöhus läns landsting enade sig vederbörande
örn följande organisationsplan rörande upprättande av en centralanstalt av
här avsett slag vid lasarettet i Lund.
Vid Lunds lasarett borde inrättas en centralanstalt för radioterapi vid
kräfta med minst 25 vårdplatser, vilken anstalt örn så behövdes skulle vara
tillgänglig för hela riket men vars närmaste verksamhetsområde skulle utgöras
av Malmöhus län (inklusive städerna Malmö och Hälsingborg), Kristianstads
län, södra hälften av Hallands län ävensom Kronobergs, Blekinge och
Kalmar län.
För uppförande och utrustning av denna anstalt skulle av jubileumsfondens
medel ett belopp av 600,000 kronor ställas till Malmöhus läns landstings
förfogande såsom ett ouppsägbart och räntefritt lån.
Sistnämnda landsting skulle bliva ägare till anstalten och svara för byggnadsarbetet,
men byggnadsplan och kostnadsförslag skulle underställas fondens
styrelse och av denna godkännas.
Sjukvårdsmyndigheterna inom anstaltens verksamhetsområde, d. v. s. i
Malmöhus läns landsting, Kristianstads läns landsting, Blekinge läns landsting,
Kronobergs läns landsting, Hallands läns landsting, Kalmar läns södra
landsting och Kalmar läns norra landsting samt i städerna Malmö och
Hälsingborg, skulle äga rätt att disponera över de med fondmedlen upprättade
vårdplatserna i förhållande till befolkningssiffrorna inom de områden,
vederbörande sjukvårdsmyndigheter företrädde.
Malmöhus läns landsting och övriga vederbörande sjukvårdsmyndigheter
inom centralanstaltens verksamhetsområde skulle äga rätt att efter överenskommelse
sinsemellan och med jubileumsfonden härutöver på egen bekostnad
uppföra det antal vårdplatser, dessa myndigheter ansåge sig för sina egna
områden behöva, 8
Till anstalten skulle höra ej blott den terapi, som kunde ombesörjas
genom det av fonden överlämnade radiumförrådet (för närvarande 1.5 gr.),
utan lasarettet i Lund skulle ställa den å nuvarande röntgenavdelningen
befintliga apparaturen för strålbehandling, ävensom sitt eget radiumförråd
(405 mgr.) till anstaltens förfogande.
Anstaltens behandlingsinstitut och poliklinik skulle stå öppna för tillgodoseendet
av jämväl det behov av radioterapi, som förefunnes för de å
övriga avdelningar av Lunds lasarett och dess polikliniker vårdade patienterna.
De genom jubileumsfondens medel upprättade vårdplatserna å anstalten
skulle vara avsedda för av svulster lidande patienter. Det vore
emellertid vederbörande sjukvårdsmyndigheter inom distriktet medgivet att
å egna platser inlägga även andra patienter, som vore i behov av radioterapi.
För fördelningen av driftkostnaderna för anstaltens vårdavdelningar och
poliklinik skulle följande grunder gälla:
a) Patient, som intoges å någon av de av jubileumsfonden bekostade
vårdplatserna skulle — oavsett om han vore hemmahörande i det landstingsområde
där centralanstalten vore belägen eller icke — erlägga legosängsavgift
till det belopp, som vore fastställt för patient med hemvist inom
landstingsområdet. För medellös patient skulle motsvarande avgift erläggas
av vederbörande fattigvårdssamhälle.
7
Kungl. Majus proposition nr 196.
b) Landsting, ävensom stad utom landsting, skulle bidraga till bestridandet
av vårdkostnaderna för de å nämnda vårdplatser intagna patienterna
med en summa av 2 kronor 50 öre per underhållsdag beträffande personer,
som ägde hemortsrätt inom vederbörande landsting, respektive stad. Detta
bidrag skulle utgöra villkor för vederbörandes rätt att förfoga över plats å
vårdavdelningarna.
e) Staten skulle bestrida dels den återstående delen av dagkostnaden för
nämnda patienter, dels kostnaden för röntgenbehandling och radiumapplikation
i centralanstaltens behandlingsinstitut beträffande samma patienter.
a—b
Dagkostnaden skulle därvid uträknas för kalenderår enligt regeln - — ,
varvid a betecknade Lunds lasaretts samtliga driftkostnader enligt av medicinalstyrelsen
bestämd uppställning, b betecknade kostnaden för röntgenbehandling
och radiumapplikation i centralanstaltens behandlingsinstitut beträffande
de å centralanstaltens vårdavdelningar intagna patienterna, och n
betecknade hela antalet underhållsdagar vid lasarettet. .
; Kostnaden för röntgenbehandling och radiumapplikation i nu angiven del
skulle beräknas så, att däri inginge vederbörlig uppskattning av kostnaden
för personal (utom läkare), materialåtgång, uppvärmning, nyanskaffning av
inventarier samt underhåll.
Ledningen oell förvaltningen av anstalten skulle kandnavas av direktionen
för Lunds lasarett. Anstalten skulle ställas till förfogande för undervisningen
vid Lunds universitets medicinska fakultet.
Anstaltens vidare utveckling skulle ombesörjas av vederbörande sjukhusmyndigheter
inom distriktet. Jubileumsfondens styrelse skulle beredas tillfälle
att yttra sig, innan åtgärd, innebärande mera ingripande elier väsentliga
förändringar eller utvidgningar av anstalten, vidtoges;
Uppkommande tvister rörande innebörden av nu angivna bestämmelser
skulle biläggas av en femmannanämnd, av vilken Konungen skulle utse en
ledamot samt jubileumsfondens styrelse och direktionen för Lunds lasarett
vardera två ledamöter. .
Skulle fråga väckas örn nedläggning eller förändring av anstaltens verksamhet,
skulle denna fråga hänskjutas till en särskild nämnd, som skulle
utses av Konungen.
På grundval av nämnda organisationsplan har direktionen för Lunds
lasarett genom sill beredningsdeleg atton företagit ytterligare åtgärder för förberedande
av upprättandet av ifrågavarande centralanstalt. Därvid visade
sig, att det belopp av 600,000 kronor, som jubileumsfondens styrelse förklarat
sig villig att tillskjuta, kunde beräknas förslå till inrättande av 30 ä
35 vårdplatser. Då det ansags önskligt, att centralanstalten komme att omfatta
50 vårdplatser, utarbetade beredningsdelegationen ett förslag, enligt
vilket landstingen och städerna inom den blivande centralanstaltens verksamhetsområde
skulle överenskomma att på egen bekostnad inrätta ytterligare
de vårdplatser, som erfordrades för att bringa anstalten upp till sistnämnda
storlek. Enligt förslaget skulle det för detta ändamål erforderliga
kapitalbeloppet av Malmöhus läns landsting, som skulle bliva ägare till centralanstalten
i dess helhet, lämpligen kunna mot ränta upplånas från jubileumsfonden,
varefter vederbörande landsting och städer skulle hava att i förhållande
till sin folkmängd förränta det sålunda upplånade beloppet. Vid uppgörande
av detta förslag förutsattes, att den fördelning av driftkostnaderna, som skulle
8
Kungl. Maj.is proposition nr 196.
äga rum enligt förut omförmälda organisationsplan, skulle bliva gällande för
samtliga de 50 vårdplatser, som enligt förslaget beräknades kunna komma
till stånd. Förslaget, mot vilket jubileumsfondens styrelse icke bade något
att erinra, godkändes av representanter för vederbörande landsting och
städer inom det avsedda Lundadistriktet, vilka enade sig örn att föreslå,
att nämnda landsting och städer skulle uppställa godkännandet av den i
organisationsplanen angivna ekonomiska driftsorganisationen såsom villkor
för sin villighet att medverka till centralanstaltens uppförande.
I enlighet med av nyssnämnda representanter erhållet uppdrag hemställde
härefter Lunds lasaretts beredningsdelegation i skrivelse den 28 juni 1930 till
samtliga landsting och stadsfullmäktige inom det distrikt, som föreslagits
för ifrågavarande centralanstalt,
att vederbörande landsting och stadsfullmäktige ville i skrivelse till
jubileumsfondens styrelse förklara sin villighet att på angivna grunder medverka
till uppförandet och driften av den avsedda anstalten, utbyggd med
50 vårdplatser,
att i skrivelsen, matte uppställas som villkor för denna medverkan statsmakternas
godkännande av den föreslagna driftsorganisationen, att gälla för
samtliga vårdplatser, och
att vederbörande i skrivelsen jämväl måtte anhålla, att jubileumsfondens
styrelse ville bringa ärendet till Kungl. Majis kännedom vid sådan tidpunkt,
att proposition i ärendet kunde förväntas till 1931 års riksdag.
Den av Lunds lasaretts beredningsdelegation sålunda gjorda hemställan
har bifallits av samtliga ifrågavarande landsting och stadsfullmäktige, dock
med undantag av Blekinge läns landsting, som avslagit densamma. Enligt
vad jubileumsfondens styrelse upplyst har emellertid sedermera Blekinge
läns landstings förvaltningsutskott meddelat fondstyrelsen, att utskottet —
med hänsyn till vad detsamma numera inhämtat angående kräftsjukdomamas
utbredning m. m. — hade för avsikt att föreslå innevarande års landsting
att på samma villkor som övriga landsting inom ifrågavarande distrikt godtaga
den föreliggande planen.
Yad härefter angår de förhandlingar, som, enligt vad förut nämnts, förts
mellan jubileumsfondens styrelse och representanter för Göteborgs stads hälsovårdsnämnd,
uppnåddes vid desamma i princip enighet örn att vid Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg borde — enligt väsentligen samma grunder,
som innehållas i den förenämnda organisationsplanen för centralanstalten
i Lund — inrättas en centralanstalt för radioterapi avsedd för västra Sverige.
Emellertid ansågo stadens representanter, att man vid nämnda sjukhus för
de närmaste aren borde inskränka sig till att inrätta en vårdavdelning av
mera provisorisk natur. I följd därav har frågan örn upprättandet och drift
av den planerade centralanstalten i Göteborg icke varit föremål för något
beslut av Göteborgs stad och ej heller varit underställd de landsting, vilka
skulle tillhöra det blivande Göteborgsdistriktet.
Jag övergår härefter till den av jubileumsfondens styrelse gjorda, inledningvis
omnämnda framställningen.
9
Kungl. Majds proposition nr 196.
Fondstyrelsen Ilar däri — efter en redogörelse för de åtgärder, som från
styrelsens sida vidtagits för realiserande av planen om inrättande av tre
radioterapeutiska centralanstalter — anfört, att enligt styrelsens uppfattning
efter tillkomsten av den avsedda jubileumskliniken driftkostnaderna vid
samtliga tre anstalter borde fördelas enligt de grunder, som inneliölles i
organisationsplanen för Lundaanstalten oell vilka vid förda förhandlingar i
princip godtagits jämväl för Göteborgsanstaltens del. Enligt styrelsen borde
alltså en betydande del av dessa kostnader bestridas av staten. Fondstyrelsen
har därvid erinrat, hurusom staten bekostade eller med stora
anslag understödde olika slag av sjukvårdsinrättningar och motsvarande
anstalter, såsom vanföreanstalterna, kustsanatorierna, folksanatorierna och
radiumhemmet, vilka anstalters verksamhetsområden icke vore begränsade
till visst län eller viss stad utan vilka — liksom avsikten vore med de planerade
centralanstalterna — hade karaktär av riksanstalter.
Fondstyrelsen framhåller emellertid, att frågan örn grunderna för fördelningen
av driftkostnaderna vid jubileumskliniken torde böra upptagas först
i samband med de förhandlingar rörande organisationen av nämnda klinik,
vilka framdeles borde komma till stånd mellan representanter för staten å
ena sidan samt styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen å den
andra.
Beträffande radiumhemmet har fondstyrelsen ansett, att statsbidrag borde
intill dess centralanstalterna i Lund och Göteborg trädde i verksamhet tills
vidare få utgå enligt oförändrade grunder.
Däremot har fondstyrelsen anfört, att statsmakterna nu borde taga ställning
till frågan örn fördelningen av driftkostnaderna vid de planerade centralanstalterna
i Lund och Göteborg samt därvid besluta i överensstämmelse
med föreliggande förslag. Härom anför fondstyrelsen närmare följande.
Uppförandet av dessa två anstalter kunde tydligen icke igångsättas, förrän
statsmakterna sagt sitt ord i frågan och visat sin beredvillighet att bidraga
till driften av anstalterna enligt angivna riktlinjer.
Särskilt i fråga örn Lundaanstalten vore det av stor betydelse, att statsmakterna
redan i år toge ställning till frågan. I Lund vore nämligen tomtplats
för anstalten redan preliminärt bestämd, varjämte arbetet med ritningar
och kostnadsförslag för byggnaden påginge. Då här — på ett undantag
när — förelåge erforderliga beslut i ämnet av vederbörande landsting
och städer, förefunnes alltså under förutsättning av statsmakternas medverkan
utsikt att den avsedda centralanstalten skulle kunna med det snaraste komma
till stånd. Yad Göteborgsanstalten beträffade hade visserligen organisationsarbetet
icke fortskridit så långt. Då emellertid planerna för driften och
driftkostnadernas fördelning i det stora hela där måste bliva desamma som
vid anstalten i Lund, syntes det i hög grad lämpligt och önskvärt, att statsmakterna
nu toge ställning jämväl i fråga örn driften till Göteborgsanstalten.
Jubileumsfondens styrelse har härefter behandlat frågan örn de utgifter
för statsverket, vilka skulle följa med ett godkännande av de föreslagna
grunderna för fördelningen av driftkostnaderna vid ifrågavarande centralanstalter.
10
Kungl. Maj-.ts proposition nr 19H.
Beträffande centralanstalten i Lund har styrelsen därvid hänvisat till en
styrelsens framställning bifogad beräkning i ämnet, verkställd av överläkaren
vid den nuvarande radioterapeutiska avdelningen i Lund, docenten L. Edling.
Enligt denna beräkning, som uppgjorts på grundval av kostnaderna vid
lasarettet under år 1929, kunde dagkostnaden per patient uppskattas till 6
kronor 18 öre och den genomsnittliga inkomsten per vårddag av legosängsavgifter
till 1 krona 75 öre. Då enligt förslaget vederbörande landstings
och städers driftbidrag skulle utgöra 2 kronor 50 öre per vårddag, skulle
det på staten belöpande vårdbidraget bliva 1 krona 93 öre per dag och klinikpatient.
Under förutsättning av ett platsantal av 50 och en medelbeläggning
per år av 330 vårddagar har Edling uppskattat statens sammanlagda
bidrag till driften av kliniken till (1: 93 X 330 X 50) 31,845 kronor per år.
Kostnaderna för röntgen- och radiumbehandling för klinikpatienterna hava
av Edling beräknats till 68,350 kronor. På grund härav har jubileumsfondens
styrelse ansett, att statens årliga bidrag till centralanstalten i Lund
torde komma att uppgå till omkring 100,000 kronor.
Vad angår den planerade Göteborgsanstalten föreligger enligt fondstyrelsen
icke någon motsvarande kalkyl. Då man emellertid kunde antaga, att
även sistnämnda anstalt komme att inrymma 50 vårdplatser, samt kostnaderna
därstädes i stort sett syntes bliva desamma som vid Lundaanstalten,
borde enligt styrelsen det statliga driftbidraget även här kunna uppskattas
till omkring 100,000 kronor per år.
I detta sammanhang har styrelsen anmärkt att, därest statsbidrag till
driften komme att utgå efter samma normer även i Stockholm, statens bidrag
till driftkostnaderna därstädes kunde beräknas för den tid verksamheten
vore förlagd till radiumhemmet med dess 56 vårdplatser till omkring
112,000 kronor per år samt efter tillkomsten av jubileumskliniken, omfattande
100 allmänna vårdplatser, till omkring 200,000 kronor per år.
För framtiden skulle alltså under angivna förutsättningar statens bidrag
till driften av de tre centralanstalterna kunna beräknas till sammanlagt omkring
400,000 kronor. Dessutom skulle — liksom för närvarande — utgå
bidrag till resor för medellösa patienter för undersökning och behandling å
anstalter för radiumbehandling.
Till sist har jubileumsfondens styrelse uttalat, att då de planerade centralanstalterna
i Lund och Göteborg under inga omständigheter kunde tänkas
hinna bliva färdiga och upptaga sin verksamhet under nästa budgetår, det
givetvis icke vore erforderligt att för nämnda budgetår anvisades anslag för
driftbidrag till dessa anstalter. För närvarande vore det därför tillräckligt,
örn statsmakterna toge ståndpunkt till principen örn driftkostnadernas fördelning
vid berörda två anstalter.
Under åberopande av vad sålunda anförts har jubileumsfondens styrelse
hemställt, att Kungl. Majit måtte i proposition till innevarande års riksdag
framlägga förslag om godkännande av den föreliggande planen för fördelning
av driftkostnaderna för de avsedda radioterapeutiska anstalterna i Lund
och Göteborg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
11
Över den av jubileumsfondens styrelse gjorda framställningen hava utlåtanden
avgivits av medicinalstyrelsen den 21 februari 1931, av statens sjukvårdskommitté
den 23 februari 1931 och av statskontoret den 4 mars 1931.
Medicinalstyrelsen har till en början yttrat sig angående de utgifter, vilka
ett bifall till föreliggande förslag skulle komma att medföra för statsverket,
samt därvid anfört bland annat följande.
Enligt doktor Edlings beräkning skulle vid centralanstalten i Lund statens
kostnad för röntgen- och radiumbehandling bliva 4 kronor 14 öre per
underhållsdag eller 68,350 kronor per år, därav avlöningskostnaden uppginge
till 26,350 kronor. Enligt vad medicinalstyrelsen inhämtat utgjorde sistnämnda
belopp avlöningskostnaden till hela den sjukvårds- och ekonomipersonal,
som beräknats bliva erforderlig för handhavande av ifrågavarande
behandling vid lasarettet. Då staten enligt förslaget skulle hava att gälda
allenast så stor del av berörda kostnad, som belöpte på centralanstaltens
patienter, skulle det föreligga anledning att avräkna den del av samma kostnad,
som kunde anses belöpa på lasarettets övriga inneliggande patienter
och på poliklinikpatienter, vilken del av doktor Edling beräknats till cirka
20 % av avlöningarna till den del av personalen, som vore avsedd för röntgenbehandling,
eller omkring 2,700 kronor. Då emellertid de beräknade avlöningskostnaderna
endast avsåge begynnelselöner och då den återstående
delen av de beräknade kostnaderna för röntgen- och radiumbehandling, vilken
del enligt doktor Edlings utsago endast avsåge centralanstaltens klinikpatienter,
sannolikt vore väl lågt uppskattade, kunde nu avsedda kostnader
måhända beräknas till det av Edling angivna beloppet.
Medicinalstyrelsen har härefter dels framhållit, att statens bidrag till radiumhemmets
i Stockholms klinik och poliklinik under sistförflutna budgetår
utgått med tillhopa omkring 60,000 kronor, dels ock erinrat att styrelsen
för jubileumsfonden räknat med att det årliga statsbidraget till anstalterna
för radioterapi framdeles kunde komma att stiga till omkring 400,000 kronor.
Under hänvisning härtill har medicinalstyrelsen uttalat, att styrelsen — med
hänsyn till det stora behovet av ökade möjligheter till röntgen- och radiumbehandling
inom landet — funne mycket starka skäl tala för en dylik avsevärd
ökning av statens bidrag till kostnaderna för ifrågavarande vård.
Mot de i förslaget angivna grunderna för statsbidragets beräkning har
medicinalstyrelsen anmärkt, att desamma skulle bliva svåra att tillämpa, då
uppskattningen av de på en centralanstalts klinikpatienter belöpande kostnaderna
för röntgen- och radiumbehandling allenast kunde bliva approximativ,
vilket syntes föga lämpligt. Enligt styrelsen hade det därför varit synnerligen
önskligt, örn statens bidrag kunnat fastställas efter klarare linjer.
A andra sidan anför emellertid styrelsen, att det — innan den planerade
organisationen för ifrågavarande vårdanstalter blivit prövad — syntes vara
svårt att närmare angiva något bestämt belopp, varmed staten borde bidraga
till driften av dessa anstalter.
Under sådana förhållanden har medicinalstyrelsen ansett sig böra på det
sätt tillstyrka bifall till den föreliggande framställningen, att styrelsen förordat,
att statsbidrag finge utgå enligt däri angivna grunder under allenast så lång
tid — förslagsvis två år — att erfarenhet vunnes angående de belopp, som
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
i sådant avseende erfordrades för den ifrågavarande verksamhetens säkerställande.
Under denna övergångstid borde enligt styrelsen beviljas förslagsanslag
till belopp motsvarande vad som av omkostnaderna för verksamheten i fråga
enligt förslaget kunde beräknas. Statens bidrag syntes lämpligen kunna utbetalas
kvartalsvis i efterskott, för de tre första kvartalen av varje budgetår
med en fjärdedel av det beräknade årsbeloppet och för det fjärde kvartalet
med vad som efter avräkning befunnes återstå av statens andel av årskostnaden.
Efter försökstidens utgång syntes statens bidrag kunna fixeras till
visst belopp för år eller per underhållsdag, vilket belopp skulle årligen fastställas
med ledning av omkostnaderna under det senast gångna kalenderår,
för vilket utredning angående omkostnaderna vid tiden för beloppets fastställande
förelåge.
Statens sjukvårdskommitté har anfört i huvudsak följande.
Sjukvårdskommittén funne, att ifrågavarande behandling och vård vore
av den natur, att en koncentration av densamma i överensstämmelse med
de förslag, som styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond framlagt,
endast kunde vara till fördel. Kommittén hade icke hunnit så långt i sina
utredningar, att den kunnat taga definitiv ställning till frågan örn grunderna
för utgående av statsbidrag till sjukvårdsanstalter i riket. Emellertid hade
kommittén under sina dittills förda överläggningar kommit till den uppfattningen,
att den slutna sjukvård, vilken borde bliva föremål för en starkare
koncentration och därför icke kunde ordnas inom respektive landstingsområden
och städer, som icke deltaga i landsting, borde erhålla statsmakternas
stöd. Vid prövning av föreliggande ansökan ansåge sig därför kommittén
kunna tillstyrka, att statsbidrag finge utgå till nu ifrågavarande ändamål.
De belopp, som enligt de företedda beräkningarna skulle utgå av statsmedel
för täckande av dagkostnaderna, funne kommittén skäliga. Det kunde
givetvis göras den erinringen, att sjunkande penningvärde och dyrtid kunde
komma att i förevarande avseende ställa nu oväntat stora fordringar på
statskassan. Kommittén ansåge emellertid detta förhållande icke utgöra tillräckligt
skäl för ett avstyrkande. Därest dylika förhållanden skulle inträffa,
kunde det nämligen förväntas, att samtliga intresserade parter skulle finna
en revision av bestämmelserna rimlig.
Yad anginge de föreslagna bidragen till ifrågavarande kliniker för täckande
av kostnaderna för röntgenbehandling av och radiumapplikation å de patienter,
som vårdades å klinikerna, skulle dessa bidrag icke utgå med bestämda
belopp. Kommittén funne visserligen, att ur principiell synpunkt
betänkligheter kunde resas häremot, men ville med hänsyn till tillkomsten
av dessa kliniker och till deras säregna arbetsuppgifter och organisation
tillstyrka, att bidrag jämväl i detta avseende finge utgå efter de grunder,
jubileumsfondens styrelse föreslagit. I likhet med medicinalstyrelsen ville
kommittén förorda att, när erfarenhet vunnits örn de verkliga driftkostnaderna,
i den mån de kunde exakt uppskattas, statsbidragen för nämnda ändamål
beräknades därefter.
Statskontoret har yttrat, att ehuru det bidrag, som enligt föreliggande förslag
skulle komma att utgå av statsmedel, kunde förefalla rätt högt, statskontoret
dock — i betraktande av att det i hög grad syntes vara ett riksintresse,
att effektiva åtgärder vidtoges för bekämpande av de inom vårt
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
land sig alltmer utbredande kräftsjukdomarna och med hänsyn jämväl till
vad i ärendet blivit anfört — ansett sig icke böra i stort sett göra någon
erinran beträffande berörda förslag.
Då emellertid statskontoret ansett det synnerligen önskvärt, att statens
bidrag till ifrågavarande anstalters driftkostnader fixerades till vissa belopp
för år eller måhända ännu hellre för underhållsdag, har statskontoret för
sin del bitriitt vad medicinalstyrelsen i ärendet föreslagit.
Det torde icke råda något tvivel om att ett stort behov av utvidgade och
förbättrade anstalter för radioterapi vid kräfta för närvarande föreligger.
Genom att större delen av Konung Gustaf V:s jubileumsfond ställts till
förfogande för ändamålet har möjlighet skapats att få detta behov i huvudsak
tillgodosett genom inrättande av tre s. k. centralanstalter, därav en
under namn av Konung Gustaf Vis jubileumsklinik skulle ingå i det
blivande karolinska sjukhuset i Stockholm och de två övriga skulle förläggas
till länslasarettet i Lund, respektive Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg. Såvitt nu kan bedömas, torde endast vid upprättandet av
centralanstalten i Stockholm staten behöva bidraga med något större belopp,
medan utsikt förefinnes, att båda de övriga centralanstalterna skola
kunna komma till stånd utan byggnadsbidrag från statens sida. Däremot
torde staten icke kunna undgå att i viss omfattning lämna sin medverkan
till bestridande av kostnaderna för driften av samtliga ifrågavarande anstalter.
Att så sker synes också befogat både på grund av den utomordentliga betydelsen
av kräftsjukdomarnas effektiva bekämpande och med hänsyn till
de avsevärda kostnader, som äro förbundna med denna vård. Såsom antytts
lämnar ju staten på flera andra områden bidrag till driftkostnaderna för
sjukvårdsanstalter, som äro avsedda för hela landet eller större delar därav.
Att nu ifrågavarande anstalter skulle få betydelse för sjuka i alla delar av
vårt land garanteras även därav att, som förut erinrats, ersättning av statsmedel
utgår för obemedlades resor för undersökning och behandling å anstalter
för radiumbehandling. Principen att staten bör bidraga till driften
av inrättningar för ifrågavarande ändamål kan för övrigt på sätt och vis redan
anses vara erkänd av statsmakterna, eftersom sedan länge årligen anslag anvisats
till bidrag till driften vid radiumhemmets i Stockholm klinik och poliklinik.
Vad härefter först angår den planerade jubileumskliniken i Stockholm får
jag erinra, att Kungl. Majit i proposition den 20 februari 1931, nr 132,
föreslagit innevarande års riksdag att besluta dels att uppförandet av det
karolinska sjukhuset å Norrbackaområdet skall i första byggnadsetappen
omfatta bland annat en radioterapeutisk klinik med poliklinik, dels ock att
med nämnda klinik skall sammanföras det nuvarande radiumhemmet i Stockholm
ävensom forskningsavdelningar, allt i överensstämmelse med de riktlinjer,
som omförmälda kommitté i sitt betänkande den 23 maj 1929 angivit
och som av Hans Majit Konungen godkänts, samt i enlighet med den närmare
överenskommelse, som Kungl. Majit kan komma att träffa med styrelserna
för jubileumsfonden och cancerföreningen.
Departements
chefen.
14
Kungl. Majus proposition nr 196.
Jubileumskliniken kan emellertid icke beräknas bliva uppförd och träda
i verksamhet förrän örn åtskilliga år, och frågan örn fördelningen av driftkostnaderna
vid densamma torde lämpligen böra upptagas i samband med
de förhandlingar, som för den händelse nämnda proposition vinner riksdagens
bifall torde komma att äga rum i och för träffande av berörda överenskommelse.
Med anledning härav saknas anledning att i detta sammanhang
närmare ingå på frågan örn statens bidrag till driften av jubileumskliniken.
Ett dylikt ställningstagande har icke heller påkallats av styrelsen för jubileumsfonden.
\ ad radiumhemmet i Stockholm beträffar delar jag den av jubileumsfondens
styrelse uttalade uppfattningen, att statens bidrag till nämnda anstalt bör
utgå enligt för närvarande gällande grunder, intill dess de planerade centralanstalterna
i Lund och Göteborg blivit färdiga att träda i verksamhet. Då
så blivit fallet, torde frågan örn övergång till likartade grunder för statsbidrag
som de för anstalterna i Lund och Göteborg fastställda få tagas
under övervägande.
Beträffande Göteborgsanstalten framgår av det redan anförda, att frågan
örn dess inrättande ännu befinner sig på ett förberedande stadium och att
vederbörande myndigheter icke fattat något beslut om uppförande av den
planerade centralanstalten. Med hänsyn härtill anser jag — i motsats till
styrelsen för jubileumsfonden —- att statsmakterna i nuvarande läge icke
lämpligen böra taga ställning till frågan i vad mån staten skall bidraga till
driften av sagda anstalt.
Annorlunda förhåller det sig däremot i fråga örn den planerade centralanstalten
för radioterapi vid lasarettet i Lund. Här föreligger en i detalj
utarbetad plan angående anstaltens inrättande, och de landsting och i landsting
ej deltagande städer, som ligga inom den avsedda anstaltens verksamhetsområde,
hava — med undantag av Blekinge läns landsting — godtagit
denna plan, varjämte grundad anledning finnes att antaga, att densamma
skall accepteras även av sistnämnda landsting.
Då jämväl plats för anstalten är bestämd och byggnadsritningar äro under
utarbetande, skulle, enligt vad jag inhämtat, under förutsättning att även
statsmakterna dessförinnan anslutit sig till berörda plan, centralanstaltens
uppförande kunna påbörjas redan nästkommande höst.
Med hänsyn härtill torde planen i vad rör Lundaanstalten nu böra bliva
föremål för statsmakternas prövning.
Enligt planen skulle driftkostnaderna vid anstalten — frånsett kostnaderna
för röntgen- och radiumbehandling — fördelas på så sätt, att vederbörande
patienter, oavsett var de äro hemmahörande, erlägga legosängsavgift med
det belopp, som eljest på lasarettet utgår för patient med hemvist inom
Malmöhus läns landstingsområde, att landstingen och städer utom landsting
bidraga med ett belopp av 2 kronor 50 öre per underhållsdag för varje
patient, som äger hemortsrätt inom vederbörande landstings område eller
stad, och att staten betalar den återstående dagkostnaden. Enligt denna
plan skulle landstingen komma att deltaga i driftkostnaderna för patienterna
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 196.
från respektive landstingsområden efter samma grunder, som på förslag av
svenska landstingsförbundet antagits av flertalet landsting beträffande sådana
sjuka, vilka utan eget förvållande nödgats söka vård å främmande landstingsområdes
lasarett. Den del av dagkostnaden, som skulle falla på staten,
skulle bestämmas med hänsyn till dagkostnaden vid lasarettet i dess helhet,
beräknad på sedvanligt sätt, dock med avdrag för röntgen- och radiumbehandling
åt anstaltens klinikpatienter.
Statens driftbidrag — som vid andra slag av sjukvårdsanstalter, där dylikt
bidrag förekommer, plägar utgå med visst på förhand bestämt belopp per
underhållsdag — skulle alltså här komma att utgöra ett belopp per underhållsdag,
som komme att växla med lasarettets dagkostnader. Ehuru lämpligheten
av denna avvikelse från det vanliga sättet för driftbidragens beräkning
skulle kunna ifrågasättas, anser jag mig dock med hänsyn till Ilar föreliggande
särskilda förhållanden böra i huvudsak biträda förslaget i denna del;
jag vill erinra, att liknande grunder för statsbidrag godkänts av riksdagen
beträffande den psykiatriska kliniken vid samma lasarett. Till förhindrande
av att statens driftbidrag — exempelvis i händelse av sjunkande penningvärde
och därmed följande dyrtid — kommer att automatiskt stiga till
alltför höga belopp, synes mig emellertid lämpligen böra stadgas den begränsningen,
att ifrågavarande bidrag — som efter verkställda jämkningar
i förut omförmälda kalkyler med ledning av lasarettets kostnader år 1929
torde kunna beräknas till omkring 2 kronor 5 öre per underhållsdag —
icke må utgå med högre belopp än 2 kronor 50 öre dag per och patient,
d. v. s. med det belopp, varmed statsbidrag sedan åtskilliga år utgår till
driften av kliniken å radiumhemmet i Stockholm. En dylik maximiregel
torde närmast hava betydelse såsom innebärande en anledning att i händelse
av större förändringar i dagkostnaden upptaga underhandlingar örn
ändrad överenskommelse mellan staten och lasarettets ägare, Malmöhus läns
landsting.
Enligt de föreslagna grunderna skulle staten vidare bestrida hela kostnaden
för röntgenbehandling och radiumapplikation i centralanstaltens beliandlingsinstitut,
dock endast beträffande å anstalten intagna patienter, s. k. klinikpatienter.
Enär denna kostnad med hänsyn till den särskilda vårdform, varom
här är fråga, måste bliva ganska betydande, anser jag, att staten bör
på föreslaget sätt åtaga sig densamma. Det synes nämligen med hänsyn
till sättet för anstaltens tillkomst samt dess syfte olämpligt, att berörda
utgifter skola bestridas genom uttagande från patienterna av särskilda behandlingsavgifter,
och för landstingen skulle det bliva i hög grad betungande,
örn de nödgades i avsevärd mån deltaga i nämnda utgifter. Det sätt, som
här erbjudes att få förevarande vårdfråga ordnad på ett snabbt och effektivt
sätt, måste i allt fall från statens sida anses synnerligen förmånligt.
Såsom iramgår av den lämnade redogörelsen, har medicinalstyrelsen befarat,
att då behandlingsinstitutet även vore avsett för anstaltens poliklinikpatienter
samt för patienter från andra avdelningar av lasarettet än den
radioterapeutiska, samt kostnaderna för dessa båda grupper av patienter
16
Kungl. Majus proposition nr 196.
enligt planen icke skola belasta statsverket, vissa svårigheter kunde
komma att uppstå vid beräkningen av de kostnader för behandlingsinstitutet,
som borde belöpa å statsverket. Statens sjukvårdskommitté och statskontoret
hava även ansett önskvärt, att reglerna för statens bidrag kunde
göras mera bestämda, än som föreslagits i föreliggande framställning. I anslutning
till ett uttalande i kommittébetänkandet rörande fondens användning
får jag därför förorda, att man vid uträkningen av den kostnad, som
enligt angivna grunder bör bestridas av statsverket, tills vidare utgår från
antalet behandlingar — respektive behandlingsenheter — på det sätt, att
det bestämmes, att staten skall deltaga i kostnaderna för behandlingen å
institutet med så stor del av de i vederbörlig ordning uträknade sammanlagda
kostnaderna i avsedda hänseenden för institutets verksamhet, som
antalet behandlingar för centralanstaltens klinikpatienter utgör av hela antalet
behandlingar. Därest denna beräkningsmetod sedermera ej skulle befinnas
lämplig, lärer dock hinder ej böra möta att söka i samförstånd med
vederbörande finna en annan väg för tillämpning av den antagna principen
för fördelning av ifrågavarande kostnader.
Med hänsyn till vad jag sålunda anfört synes mig, att statsmakterna
böra — med här angivna jämkningar — godkänna föreliggande förslag till
fördelning av driftkostnaderna för centralanstalten i Lund utan att därvid,
på sätt medicinalstyrelsen och statskontoret ifrågasatt, begränsa detta godkännande
till att avse viss kortare övergångstid. Det ligger emellertid i
sakens natur att, då det här rör sig örn en i viss mån ny och oprövad organisation,
framtida erfarenhet kan giva vid handen, att de nu ifrågasatta
enskildheterna i beräkningsgrunderna i ett eller annat avseende böra ändras.
För den händelse så skulle bliva fallet, får givetvis denna fråga i sinom tid
upptagas till vederbörlig omprövning. Jag förutsätter, att motstånd mot en
dylik omprövning icke kommer att möta från sjukhusägarens eller andra intressenters
sida.
Uppenbarligen behöver icke för nästa budgetår äskas något anslag för
bestridande av statens bidrag till ifrågavarande ändamål. Med hänsyn därtill
synes det mig icke heller nödvändigt att nu till behandling upptaga
frågan örn närmare bestämmelser angående sättet för prövning av ansökan
och formerna för utbetalning av berörda statsbidrag m. m. Förslag till sådana
bestämmelser torde böra ingivas samtidigt med att framställning första
gången göres örn äskande av anslag för här avsedda ändamål. Emellertid
är det av en avgörande betydelse för att anstalten utan dröjsmål skall kunna
komma till stånd, att klarhet vinnes rörande statsmakternas ställning i
principiella delar till frågan örn statsbidrag till driften. Jag får därför förorda,
att grunderna för dessa bidrag redan i år måtte, vad angår Lundaanstalten,
föreläggas riksdagen till godkännande.
I det föregående har jag anfört, att enligt min uppfattning statsmakterna
däremot icke hava anledning att nu taga ställning till frågan örn den framtida
fördelningen av driftkostnaderna vid den planerade centralanstalten i
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 196.
Göteborg eller vid radiumhemmet i Stockholm. Det må emellertid framhållas
att, därest den föreslagna driftkostnadsfördelningen för Lundaanstaltens
del vinner statsmakternas godkännande, man torde hava att räkna med
att ett sådant beslut med hänsyn till sin principiella innebörd kan komma
att öva inverkan på den blivande behandlingen av motsvarande frågor beträffande
förstnämnda anstalter.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att godkänna av mig i det föregående angivna grunder för
fördelning av driftkostnaderna för en blivande centralanstalt
för radioterapi vid kräfta, avsedd att inrättas i anslutning till
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Lunds lasarett).
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Conr. Falkenberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1931
1 sami.
172 haft. (Nr 196.)
f>83 81 2