Kungl, Maj:ta proposition nr 171.
19
Fr 171.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm; given
Stockholms slott den 6 mars 1931.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ola Jeppsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i
statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Departementschefen, statsrådet Jeppsson anför:
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,
bil. 2, punkt 3, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till posthusbyggnad å Södermalm
i Stockholm för budgetåret 1931/1932 beräkna ett reservationsanslag av
300,000 kronor.
Jag får nu till behandling upptaga frågan örn detta byggnadsföretag.
S89 81
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
I skrivelse den 29 augusti 1930 med anslagsäskanden för budgetåret
1931/1932 har generalpoststyrelsen framlagt förslag i fråga örn åtgärder för
anskaffande av nya lokaler till huvudpostkontor för Södermalm samt örn beredande
av medel till detta ändamål.
Inledningsvis har styrelsen därvid omnämnt, att postutdelningen inom
Stockholm verkställes från fem postkontor, till vilka brevbärarpersonalen sammandragits
och vilka postkontor fungera såsom huvudpostkontor inom respektive
distrikt. Vid dessa postkontor behandlas hela den till vederbörande
distrikt ankommande posten, som där fördelas till brevbärarna för att av
dessa finsorteras i den utsträckning, som kräves för att distributionen skall
kunna försiggå utan omgång och tidsutdräkt inom de för brevbärarna fast-
ställda utdelningsområdena. På grund av det centrala läge inom distriktet,
som ett dylikt huvudpostkontor måste intaga, får detsamma därjämte mottaga
huvudinlämningen av distriktets post.
Styrelsen framhåller i detta sammanhang, att det, därest ett gott arbetsresultat
skall vinnas och allmänhetens berättigade krav på snabb och säker
expedition icke skola åsidosättas, är oundgängligen nödvändigt, att ifrågavarande
huvudpostkontor disponera tillräckliga och för arbetets bedrivande
ändamålsenligt inredda lokaler med goda och tidsbesparande förbindelser sinsemellan.
Styrelsen omförmäler härefter, att såsom huvudpostkontor för stadsdelen
Södermalm fungerar postkontoret Stockholm 4, samt erinrar, att frågan örn det
definitiva ordnandet av detta postkontors lokalfråga sedan flera år tillbaka
stått på dagordningen. Härom yttrar styrelsen vidare:
Redan i skrivelse den 25 oktober 1918 med förslag till utgifter för kapitalökning
beträffande postverket framfördes frågan av generalpoststyrelsen. Vid
1920 års riksdag blev densamma också upptagen till behandling och vitsordades,
att sagda lokalfråga icke kunde lösas på annat sätt än genom uppförande
av en posthusbyggnad, därvid såsom ett oeftergivligt villkor framhölls, att
huvudpostkontoret å Södermalm måste hava ett centralt läge. För säkerställande
av frågans lösning medgav också 1920 års riksdag, att för postverkets
räkning finge förvärvas en fastighet därstädes. Att generalpoststyrelsen tills
vidare kunnat undanskjuta frågan örn uppförande av posthusbyggnad å Södermalm
är beroende därpå, att de lokaler för meranämnda postkontor, vilka alltsedan
den 1 oktober 1906 förhyrts i fastigheten med adressnummer 40 Högbergsgatan,
genom hyresvärdens föranstaltande tid efter amian omändrats och utvidgats
för att tillgodose den ökade posttrafikens krav. Generalpoststyrelsen
har, då det nuvarande läget för postkontoret måste anses tillfredsställande,
varit angelägen örn att i det längsta undvika förflyttning av detsamma med
därav föranledda kostnader för statsverket.
Emellertid kan, anför styrelsen i fortsättningen, frågan örn större och tidsenligare
lokaler för postkontoret Stockholm 4 numera icke längre undanskjutas,
utan styrelsen finner ofrånkomligt, att åtgärder utan dröjsmål vidtagas för
uppförande av en posthusbyggnad å Södermalm.
Beträffande de nuvarande lokalförhållandena för postkontoret Stockholm 4
och de brister, som vidlåda desamma, samt i fråga örn behovet av förbättrade
lokaler har styrelsen lämnat följande redogörelse:
21
Kungl. Majus proposition nr 171.
För närvarande upptaga postkontorets olika expeditioner en sammanlagd
golvyta av omkring 760 kvadratmeter. Årshyran utgör 28,700 kronor, exklusive
värme. Lokalernas utseende och gruppering samt fördelning på de olika
våningarna framgå närmare av två vid styrelsens skrivelse fogade planritningar.
Utrymmet är för samtliga expeditioner alldeles otillräckligt med hänsyn till
den betydande poströrelsen. Det tillgängliga utrymmet kan icke heller effektivt
utnyttjas, alldenstund det måst uppdelas på ett icke obetydligt antal
mindre rum, en uppdelning som därjämte förtynger arbetet och avsevärt försvårar
arbetsledningen.
Det utrymme, som disponeras av allmänheten, är alltför ringa, så att en
besvärande trängsel icke kan undvikas, detta i trots av att särskild paketavdelning
anordnats. Denna senare avdelning har på grund av de lokala förhållandena
måst förses med egen ingång från gatan, vilket i och för sig medför vissa
olägenheter.
Kassaexpeditionen är allt för trång, och allvarliga svårigheter möta att på
ett nöjaktigt sätt avveckla det betydande arbetet på denna expedition.
För sortering och behandling i övrigt av den för utdelning avsedda posten
äro sysselsatta 126 personer. Det utrymme, som står denna personal till buds,
upptager en golvyta av omkring 387 kvadratmeter, och denna golvyta är uppdelad
på icke mindre än 10 rum. Det rum, som huvudsakligen är avsett för
försorteringen, är därjämte beläget i annan våning än övriga rum tillhörande
brevbärarexpeditionen. En synnerligen tidsödande trafik till och från försorteringen
kan vid angivna förhållande icke undvikas, då posten mäste avhämtas
efter hand, allt efter som försorteringen fortskrider, på det att finsorteringen
skall kunna bedrivas i sådant tempo, att brevbärarnas avfärd från postkontoret
icke fördröjes.
Att det av brevbärarexpeditionen disponerade utrymmet är för trångt och
i övrigt synnerligen olämpligt samt att det får anses praktiskt outförbar^ att
ordna arbetet på det ekonomiska och rationella sätt, som skulle vara möjligt,
örn tillräckligt och ändamålsenligt inrett utrymme stöde till förfogande, lärer
ligga i så öppen dag, att någon närmare utveckling av förhållandet icke tarvas.
Möjlighet föreligger icke längre att inom den nuvarande fastigheten erhålla
ytterligare postalt användbart utrymme, och även möjligheten att erhålla drägligare
arbetslokaler genom omdisponering av det nuvarande utrymmet är efter
alla åtgärder, som vidtagits, numera uttömd.
Bye-gnadsverksamheten å Södermalm är sedan ett antal år tillbaka synnerligen
livlig. Nya bostadskvarter hava tillkommit, och även åtskilliga större
affärsföretag hava företagit, respektive planera nybyggnader därstädes. Hammarbyledens
tillkomst bidrager givetvis också till, att vissa affärsföretag efter
hand torde finna det fördelaktigt att förlägga sina kontor till Södermalm. Enligt
den uppfattning, generalpoststyrelsen vunnit, finnes all anledning förmoda,
att byggnadsverksamheten kommer att fortgå, särskilt som betydande markområden
ännu finnas tillgängliga. Planerade omfattande gaturegleringar tyda
ock på, att stadsdelen i sin helhet befinner sig i kraftigt framåtskridande.
Posttrafikens storlek vid postkontoret Stockholm 4 framgår av efterföljande
tablå, utvisande avgående och ankommande försändelser m. m. under år 1929:
Avgångna försändelser. Antal.
Brevförsändelser (vanliga, rekommenderade, assurerade) ........ 2,355,583
Paket (vanliga och assurerade) .............................. 78,933
Postanvisningar .......................................... 43,236
Inbetalningskort .......................................... 42,616
Postsaksförsändelser ................................ 23,820
Summa 2,544,188
22
Kungl. Majits proposition nr 171.
Ankomna försändelser. Antal.
Rekommenderade (ej postförskott) ............................ 133,563
Assurerade brev ock paket (ej postförskott) .................... 5,861
Vanliga paket (ej postförskott) .............................. 16,059
Postförskott (brev och paket) ................................ 27,555
Postanvisningar .......................................... 135,047
Utbetalningskort .......................................... 34,315
Postabonnerade tidningar och tidskrifter (nummerexemplar) ...... 795,309
Summa 1,147,709
Poströrelsens liksom ock personalens storlek vid postkontoret Stockholm 4
kan, såsom efterföljande sammanställning ger vid handen, närmast jämföras
med rörelsen och personalen vid postkontoret Stockholm 6, huvudpostkontoret
för Vasastaden.
För närvarande Summa
anlitad avgångna
personal, försändelser
alla grader. under år 1929.
Antal. Antal.
Stockholm 4 ............................ 141 2,544,188
Stockholm 6 ............................ 148 2,642,084
På generalpoststyrelsens hemställan hava statsmakterna lämnat sitt medgivande
till uppförande av posthus för beredande av lokaler för postkontoret
Stockholm 6. Postkontoret i denna nybyggnad disponerar en golvyta av 1,403
kvadratmeter. Posthuset i fråga togs i bruk i november 1929.
Såsom tidigare anförts, disponerar postkontoret Stockholm 4 för närvarande
endast 760 kvadratmeter, vadan alltså detta postkontor, med ungefär samma
rörelse som postkontoret Stockholm 6, förfogar över betydligt mindre golvyta
än som ansetts erforderlig för att kunna nöjaktigt avveckla en poströrelse av
den storlek, varom nu är fråga.
Med avseende å det förvärv av fastighet å Södermalm som, på sätt i det
föregående omnämnts, enligt beslut vid 1920 års riksdag verkställts för postverkets
räkning, erinrar generalpoststyrelsen örn, att detta köp avsåg fastigheten
nr 4 i kvarteret Laxen, numera betecknad nr 21 i kvarteret Östergötland
och belägen i hörnet av S:t Pauls- och Ragvaldsgatorna. Denna fastighet
tillträddes av postverket den 2 januari 1921. Då fastigheten inköptes, skedde
det i avsikt att därstädes bereda lokaler dels för postkontoret Stockholm 4, dels
ock för postverkets verkstad. Med anledning av det med fastighetsförvärvet
sålunda avsedda dubbla ändamålet har generalpoststyrelsen uppehållit sig vid
frågan om lokalbehovet för postverkets verkstad och därutinnan anfört följande:
Postverkets verkstad har till huvudsaklig uppgift att vidmakthålla och nytill
verka en icke obetydlig del av för poströrelsen erforderliga inventarier och
förbrukningsartiklar m. m. Under de år, verkstaden drivits, har ådagalagts,
att det varit förenat med betydande fördelar att hava egen verkstadsdrift. Under
årens lopp och i samma mån den allmänna poströrelsen ökats, hava nya utrymmen
måst tagas i anspråk för verkstaden. På grund härav har den år 1920
inköpta fastigheten numera blivit så gott som helt utnyttjad för verkstadsändamål.
Det enda utrymme, som ännu står till disposition, omfattar omkring 180
kvadratmeter och är uthyrt till enskild. Detta utrymme är avsett för den utvidgning
av verkstaden, som framdeles kan komma att erfordras.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
Såsom styrelsen i annat sammanhang närmare utvecklat, anser styrelsen någon
inskränkning av verkstadsdriften icke nu böra komma i fråga. Någon
minskning av verkstadens lokaler är icke heller möjlig att genomföra; och en
uppdelning av verkstadslokalerna på så sätt, att vissa grenar av Rörelsen komme
att förläggas till andra ställen än den övriga driften, måste givetvis anses utesluten.
En rationell verkstadsdrift skulle under sådana förhållanden icke kunna
åstadkommas. En dylik åtgärd måste nämligen ej blott fördyra verkstadsdriften
utan även försvåra arbetsledningen.
I anslutning till vad sålunda anförts beträffande behovet av lokaler för postverkets
verkstad framhåller styrelsen, att den nu föreliggande frågan örn anordnande
av nya lokaler för postkontoret Stockholm 4 alltså sönderfaller i två,
nämligen dels själva lokalfrågan för postkontoret och dels lokalfrågan för postverkets
verkstad. Utan tvivel skulle, yttrar styrelsen, postkontorets lokalfråga
— på sätt styrelsen vid flera föregående tillfällen framhållit — kunna på ett
tillfredsställande sätt lösas genom postkontorets förläggande till postverkets
fastighet i kvarteret Östergötland. Men därutav skulle ock följa, att nya lokaler
måste anskaffas för postverkets verkstad. Även örn styrelsens planer tidigare
gått i denna riktning, förklarar sig styrelsen likväl numera, då tillfälle yppat
sig för postverket att få övertaga två lämpligt belägna, statsverket tillhöriga
fastigheter, anse den för statsverket riktiga lösningen av de båda frågorna, sedda
i ett sammanhang, vara den att postverkets verkstad bibehåller sina nuvarande
lokaler, på vilkas apterande för verkstadsdriften rätt betydande kostnader nedlagts,
och att för tillgodoseende av postkontorets Stockholm 4 behov av nya
lokaler nyssnämnda fastigheter övertagas för postverkets räkning.
De av styrelsen åsyftade fastigheter, som postverket skulle kunna övertaga
och som ägas av telegrafverket, är o fastigheterna nr 14 och 16 i kvarteret
Nederland med adressnummer 45 och 47 vid Högbergsgatan. De äro belägna
snett emot den fastighet, där postkontoret Stockholm 4 för närvarande är inrymt.
Fastigheterna i fråga äro för framtiden icke erforderliga för telegrafverkets
behov, och telegrafverket har — såsom framgår av en telegrafstyrelsens
skrivelse till generalpoststyrelsen, vid vilken skrivelse fogats kopia av tomtkartorna
— förklarat sig intet hava att erinra emot att ifrågavarande två fastigheter
vid den tidpunkt, då de ej vidare behövas för telegrafverkets söderstation
(enligt beräkning omkring årsskiftet 1931/1932), överlåtas till postverket mot
ersättning till de belopp, som motsvara dels fastigheternas bokförda värden eller
350,000, respektive 209,000 kronor, dels ock dessutom bokförda värdet, 60,000
kronor, av en på Stockholms stad tillhörig mark uppförd tillbyggnad till fastigheten
Högbergsgatan 45. Sammanlagda ersättningsbeloppet skulle alltså uppgå
till 619,000 kronor.
Generalpoststyrelsen omnämner emellertid i detta sammanhang, att styrelsen
vid de förhandlingar, som förts i ämnet, erhållit upplysning örn att ifrågavarande,
telegrafverket tillhöriga fastigheter måste till så väsentlig del tagas i
anspråk för förestående gaturegleringar, att desamma icke kunna komma till
användning för beredande av postkontorslokaler. Generalpoststyrelsen har därför
företagit undersökning, huruvida icke i närheten funnes lämplig, Stockholms
stad tillhörig tomt, som genom byte med telegrafverkets förenämnda
24
Kungl. Majus proposition nr 171.
fastigheter kunde förvärvas åt postverket, en åtgärd, som enligt styrelsens åsikt
måste anses ekonomiskt riktig och skulle innebära fördel icke minst för staden.
Den tomt, som styrelsen avser att genom byte förvärva från staden, är tomten
nr 23 i kvarteret Gråberget, belägen mellan Tjärhovs- och Folkungagatorna.
Styrelsen anför, att å denna tomt, som upptager en areal av 1,404.6
kvadratmeter, enligt vad verkställd utredning visat kail uppföras ett fullt lämpligt
posthus.
I samband härmed upplyser generalpoststyrelsen, att styrelsen — på sätt
framgår av en tidigare i dag på min hemställan avlåten proposition angående
godkännande bland annat av vissa avtal mellan kronan och Stockholms stad
örn fastighetsöverlåtelser — hänvänt sig till kronans fastighetskommission av
år 1925 med begäran, att genom kommissionens föranstaltande värdering måtte
anställas av såväl telegrafverkets förenämnda fastigheter nr 45 och 47 vid
Högbergsgatan som tomten nr 23 i kvarteret Gråberget samt att kommissionen
måtte i övrigt vidtaga de förberedande åtgärder, som på kommissionen ankomme
i och för genomförandet av ett utbyte av nu ifrågavarande fastigheter.
Efter förmälan, att styrelsen uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att utarbeta
ritningar och kostnadsberäkning till ifrågasatt byggnad å tomten nr 23
i kvarteret Gråberget samt att styrelsen samrått med byggnadsstyrelsen i fråga
örn byggnadsföretagets planläggning och vidare utarbetande, har styrelsen härefter
— under hänvisning till vid skrivelsen fogade, av professorn Lallerstedt
upprättade skissritningar — beträffande de nya lokalernas anordnande anfört
följande:
För erhållande av bästa möjliga ekonomiska resultat bör byggnaden — i
överensstämmelse med utfärdade byggnadsbestämmelser — enligt vad verkställda,
noggranna utredningar givit vid handen, uppföras sålunda:
mot Tjärhovsgatan i 5 våningar jämte källare och inredd vind samt
mot Folkungagatan i 6 våningar jämte källare och vind.
Såsom framgår av skisserna vore avsett, att byggnaden skulle i huvudsak
innehålla:
i ''källarvåningen: lastningsanordningar för postgodset till och från motorfordonen
samt passage för dessa fordon, toalett- och kapprum för postpersonal,
pann- och koksrum m. fl. ekonomiutrymmen samt i övrigt upplagsplatser och
förrådsrum;
i bottenvåningen: kassaexpedition med avdelning för allmänheten samt övriga
för expeditionsarbetets bedrivande erforderliga lokaler, värdebrevbärarexpedition,
frukostrum och toalettutrymmen samt för uthyrning tills vidare
avsedda butiker med tillhörande lagerutrymmen;
i våningen 1 trappa upp: brevbärarexpedition, frukostrum och toalettutrymmen
ävensom, mot Tjärhovsgatan. för uthyrning tills vidare avsedda lokaler
samt
i övriga våningar: för uthyrning avsedda lokaler i den mån desamma icke
framdeles behöva tagas i anspråk för postkontorets behov, varvid i första hand
lokalerna i våningen 2 trappor upp mot Folkungagatan skulle ifrågakomma.
Beträffande kostnaderna för byggnadsföretaget anför styrelsen, att enligt
de preliminära utredningar, som härutinnan verkställts, byggnadskostnaderna
skulle kunna hållas inom ett belopp av 1,450,000 kronor. Angående den ekonomiska
sidan av byggnadsföretaget framhåller styrelsen vidare, att den utred
-
25
Kungl. Majus proposition nr 171.
ning, som verkställts i detta avseende, givit vid handen, att byggnadsföretaget
måste anses såsom en god affär. Med skälig hyresberäkning för postlokalerna
samt med sådana hyror beträffande övriga lokaler och bostadslägenheter, som
motsvara prisen å den allmänna hyresmarknaden för likvärdiga lokaler och
lägenheter, skulle enligt styrelsen med säkerhet en god avkastning erhållas på
det i byggnadsföretaget investerade kapitalet. I den mån vidare värdet på telegrafverkets
fastigheter vid Högbergsgatan bomme att överstiga värdet på
tomten nr 23 i kvarteret Gråberget, skulle en motsvarande förbättring inträda
i byggnadsföretagets ekonomi.
Med avseende å det förfaringssätt, som borde tillämpas vid postverkets övertagande
av telegrafverkets förenämnda fastigheter vid Högbergsgatan, har styrelsen
i förevarande skrivelse slutligen anfört följande:
Postverkets övertagande av telegrafverkets förenämnda fastigheter skulle,
enligt generalpoststyrelsens förmenande, enklast och mest rationellt ske genom
överförande av sammanlagda bokförda värdet å fastigheterna i fråga samt å
den på Stockholms stad tillhörig mark uppförda tillbyggnaden från telegrafverkets
till postverkets fond. Därest emellertid av budgettekniska skäl en sådan
form för överlåtelsen icke anses böra komma i fråga, erfordras anvisande för
budgetåret 1931/1932 av ett mot fastigheternas och tillbyggnadens sammanlagda
bokförda värde svarande kapitalökningsanslag för postverkets gäldande
till telegrafverket av köpeskillingen för fastigheterna och tillbyggnaden, vilken
köpeskilling telegrafstyrelsen omedelbart inlevererar till riksgäldskontoret såsom
återbetalade lånemedel. I vilket fall som helst medför sålunda fastighetsöverlåtelsen
icke någon utgift för statsverket.
Med åberopande av det anförda har generalpoststyrelsen gjort hemställan
av innehåll, dels att fastigheterna med adressnummer 45 och 47 vid Högbergsgatan
å Södermalm i Stockholm måtte överlåtas från telegrafverket till postverket
och att — därest denna överlåtelse anses icke böra ske enbart genom överförande
av fastigheternas och förenämnda tillbyggnads sammanlagda bokförda
värde från telegrafverkets till postverkets fond — för ifrågavarande förvärv
för postverkets räkning måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett reservationsanslag
av 619,000 kronor, dels att förevarande fastigheter måtte få användas
såsom bytesobjekt vid förvärvande, för postverkets räkning av tomten nr 23 i
kvarteret Gråberget i Stockholm, dels att den mellangift, som kan komma att
tillfalla postverket vid bytets genomförande, måtte få användas för påbörjande
av uppförande å sistnämnda tomt av en posthusbyggnad, dels och att för byggnadsarbetenas
vidare bedrivande måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett
reservationsanslag av 300,000 kronor.
Med skrivelse den 5 november 1930 har generalpoststyrelsen sedermera
överlämnat av professorn Lallerstedt utarbetade fullständiga ritningar till
byggnadsföretaget samt definitiv kostnadsberäkning för detsamma. Jämväl
den definitiva kostnadsberäkningen slutar å en summa av 1,450,000 kronor.
Vid sistnämnda skrivelse har vidare fogats ett av byggnadsstyrelsen den
23 oktober 1930 avgivet yttrande, vari styrelsen förklarat sig icke hava något
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 151 höft. (Nr 170—171). 289 31 3
Departementschefen.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 171.
att erinra beträffande vare sig de föreliggande ritningarna eller kostnadsberäkningen.
Med anledning av vad i generalpoststyrelsens framställning anförts beträffande
förfaringssättet vid postverkets övertagande av telegrafverkets fastigheter
vid Högbergsgatan har utlåtande i ärendet inhämtats från riksräkenskapsverket.
I detta utlåtande, som är dagtecknat den 20 september 1930 och
vari riksräkenskapsverket förklarar sig icke hava skäl till erinran mot styrelsens
förslag rörande uppförande av ny posthusbyggnad, yttrar ämbetsverket
med avseende å övertagandet av berörda fastigheter följande:
Frågan, huruvida den av generalpoststyrelsen föreslagna överlåtelsen från
telegrafverket till postverket av tvenne fastigheter jämte tillbyggnad bör redovisas
över budgeten eller icke, är avhängig av lösningen av den allmännare
frågan örn formerna för överlåtelse av mark eller annat kapital från en af färsfond
till en annan. I sistnämnda fråga har riksräkenskapsverket i anledning
av särskilda remisser att senare inkomma med utlåtande. Redan i detta sammanhang
vill riksräkenskapsverket emellertid uttala, att enligt ämbetsverkets
uppfattning skäl icke föreligga att i förevarande fall redovisa överlåtelsen över
budgeten.
Av vad generalpoststyrelsen i ärendet anfört samt genom de iakttagelser,
jag vid personligt besök i de nuvarande lokalerna för postkontoret Stockholm 4
varit i tillfälle att göra, har jag blivit övertygad örn behovet av att för detta
kontor snarast möjligt anskaffas lokaler, i vilka kunna erhållas väsentligt
ökade utrymmen och vilka möjliggöra ett rationellt ordnande av arbetet samt
beredande av skälig bekvämlighet för den korresponderande allmänheten.
Såsom av den förebragta utredningen framgår, har också frågan örn nya lokaler
för kontoret länge stått på dagordningen, och redan år 1920 hava statsmakterna,
bland annat i syfte att säkerställa en lösning av denna fråga, beslutat
inköp av den fastighet nr 21 i kvarteret Östergötland å Södermalm, i vilken
postverkets verkstad för närvarande är inrymd.
På grund av den utveckling, som postverkets verkstadsrörelse sedan år 1920
undergått och som medfört att nyssnämnda fastighet så gott som fullständigt
måst tagas i anspråk för verkstadens behov, lärer emellertid postkontorets lokalfråga
numera icke böra ordnas genom användande av fastigheten i kvarteret
Östergötland. En förflyttning av postverkets verkstad synes nämligen av skäl,
som generalpoststyrelsen utvecklat, icke vara ekonomiskt lämplig. Under sådana
förhållanden återstår enligt min mening för en tillfredsställande lösning av
lokalfrågan endast utvägen att för postkontoret anskaffa särskild fastighet.
Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle detta ske genom övertagande för
postverkets räkning av två telegrafverket tillhöriga men från och med år 1932
för detta verk obehövliga, i kvarteret Nederland belägna fastigheter, vilka
emellertid — då de efter genomförandet av vissa gaturegleringar icke bleve
tillräckliga för beredande av erforderliga postkontorslokaler — skulle överlatas
till Stockholms stad i utbyte mot en staden tillhörig tomt nr 23 i kvarteret
Gråberget, å vilken skulle uppföras nybyggnad för postkontoret.
27
Kungl. Majis proposition nr 171.
Vad sålunda föreslagits Ilar icke givit mig anledning till erinran. Genom
det föreslagna bytet skulle postverket komma i besittning av en val belägen
tomt, som synes lämna möjlighet till en tillfredsställande lösning av postkontorets
lokalfråga, Något hinder för detta förvärv synes icke heller föreligga,
överenskommelse rörande ifrågavarande fastighetsbyte har numera
träffats mellan kronan genom dess fastighetskommission av år 1925 samt
Stockholms stad genom dess fastighetsnämnd. Tidigare i dag har Kungl.
Majit på min hemställan beslutat genom särskild proposition hänskjuta bland
annat nämnda överenskommelse till riksdagens prövning och godkännande.
X överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket beträffande sättet för
postverkets övertagande av telegrafverkets förenämnda fastigheter tillstyrkt,
vill jag förorda, att övertagandet icke redovisas över budgeten utan bokföringsmässigt
kommer till uttryck allenast därigenom, att det bokförda värdet av fastigheterna
samt av den i ärendet omförmälda, a stadens mark belägna tillbyggnaden
eller tillhopa 619,000 kronor överföres från telegrafverkets till postverkets
fond.
Av förenämnda överenskommelse mellan kronan och Stockholms stad framgår,
att kronan för de till staden överlåtna fastigheterna skulle erhålla, utom
tomten i kvarteret Gråberget, en kontant mellangift av 310,000 kronor. Enligt
vad generalpoststyrelsen avsett skulle detta belopp användas såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för nybyggnaden i kvarteret Gråberget. Kungl.
Majit har ock beslutat att i förut omförmälda proposition framställa förslag
härom till riksdagen.
I detta sammanhang må nämnas, att enligt överenskommelsen staden skulle
tillträda fastigheterna i kvarteret Nederland den 1 januari 1932 och kronan
tomten i kvarteret Gråberget den 1 juli 1931. Arrendekontraktet med Stockholms
stad angående den mark, å vilken tillbyggnaden är uppförd, utlöper den
1 oktober 1932. Från telegrafstyrelsen har meddelats, att staden emellertid vore
villig lösa telegrafverket från förpliktelserna på grund av nämnda kontrakt —-inberäknat åtagande att återställa tomten i förut befintligt skick — från och
med den dag, då fastigheterna i kvarteret Nederland överlåtas på generalpoststyrelsen.
Mot det förslag, som av generalpoststyrelsen framlagts beträffande det avsedda
byggnadsföretagets utformning och som av byggnadsstyrelsen lämnats
utan anmärkning, har jag intet att erinra. Ej heller hava kostnadsberäkningarna
givit mig skäl till invändning. Enligt dessa beräkningar skulle till byggnadens
uppförande erfordras ett belopp av 1,450,000 kronor. Då, såsom nyss
nämnts, för dessa kostnader skulle tagas i anspråk det belopp av 310,000 kronor,
som Stockholms stad vid fastighetsbytet skulle erlägga såsom mellangift,
skulle såsom kapitalökningsanslag för byggnadsföretaget erfordras ett belopp
av 1,140,000 kronor. På sätt generalpoststyrelsen föreslagit och i statsverkspropositionen
preliminärt beräknats, torde av detta anslagsbelopp för nästkommande
budgetår böra anvisas 300,000 kronor.
28 Kungl. Majus proposition nr 171.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Waldemar Wiens.
Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.