Kungl. Majlis proposition nr 156.

1

Nr 156.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnads-
och ändringsarbeten för skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning; given
Stockholms slott den 26 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande avbilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,
Holmbäck, Hansén, Lundqvist.

Chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman anför:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln, punkten 96, föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på den proposition i ämnet, som kunde komma att tid riksdagen avlåtas,
tillsvidare för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1931/1932 beräkna
ett extra reservationsanslag av 179,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 137 haft. (Nr 156.) 43931

- Kungl. Maj:ts proposition nr löij.

Jag anhåller nu att få underställa detta ärende Kungl. Maj:ts prövning.
Till en början torde böra lämnas en kortfattad redogörelse för den tidigare
behandlingen fran statsmakternas sida av frågan örn skeppsgossekårens i
Marstrand förläggning.

Alltsedan år 1907 har en skeppsgossekår varit förlagd till Marstrand, där
inkvartering beretts skeppsgossarna å kasernfartyget Norrköping. På grund
av att detta fartyg visat sig vara mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål,
hava förslag örn ändring i förläggningsförhållandena tid efter annan framkommit.
Sålunda framlades i ett av vissa sakkunniga den 10 december 1917
avgivet betänkande förslag örn kårens kasernering i land enligt olika alternativ.
Innan statsmakterna fattat beslut i anledning av de sakkunnigas
förslag, upptogs frågan örn skeppsgosseinstitutionen till behandling av försvarsrevisionen,
som i sitt den 15 mars 1923 avgivna betänkande rörande
revision av Sveriges försvarsväsende föreslog, att Marstrandskåren skulle indragas
och samtliga skeppsgossar förläggas till Karlskrona.

Detta förslag upptogs dock icke i 1924 års försvarsproposition, enligt
vilken Marstrandskåren tillsvidare skulle bibehållas på sin dittillsvarande
förläggningsplats. Däremot anslöt sig försvarsutskottet vid nämnda års riksdag
för sin del till försvarsrevisionens förslag örn ifrågavarande kårs indragning.
Yarken nämnda proposition eller utskottets förslag vann emellertid
riksdagens bifall.

Förslaget örn Marstrandskårens indragning återupptogs i 1925 års försvarsproposition.
I samband härmed föreslogs en utökning av numerären vid
skeppsgossekåren i Karlskrona, vilken skulle förbliva förlagd i sin dittillsvarande
kasern. Eventuellt bristande utrymme därstädes avsågs att beredas
antingen genom en tillbyggnad eller ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Försvarsutskottet vid 1925 års riksdag framhöll i sitt utlåtande nr 1, att
utskottet i fråga örn skeppsgossarnas förläggning endast ansett sig kunna
välja mellan tvenne alternativ, nämligen i ena fallet en påbyggnad av skeppsgossekasernen
i Karlskrona och i andra fallet bibehållande tillsvidare av en
förläggning i Marstrand med utbyte av logementsfartyget Norrköping mot
annat logementsfartyg, eventuellt »Thule» eller »Göta». Ehuru det senare
alternativet skulle komma att föranleda större kostnader, fann utskottet med
hänsyn till de fördelar, som en delad förläggning av skeppsgossarna skulle
medföra, sig böra förorda detsamma. Emellertid ansåg utskottet det önskvärt,
att en utredning verkställdes, huruvida icke en förläggning till Nya
Varvet eller eventuellt annan plats kunde med utnyttjande av ledigblivna
etablissemang visa sig ur såväl ekonomisk som andra synpunkter fördelaktigare
än förläggningen i Marstrand.

Vad utskottet sålunda anfört lämnades av riksdagen utan erinran.

I anslutning till en av marinförvaltningen och chefen för marinstaben
gjord framställning föreslog Kungl. Majit sedermera i 1926 års statsverksproposition,
att den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren skulle förflyttas
till Nya Varvet i Göteborg och att medel skulle ställas till förfogande för

3

Kanyl. Maj:ts proposition nr 156.

verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning å Nya Varvet erforderliga
tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten.

Detta Kungl. Ma.j:ts förslag vann emellertid icke bifall av riksdagen, som
gentemot detsamma framhöll, bland annat, att kårens förflyttning till Nja
Varvet skulle medföra en blandad förläggning av skeppsgossar och vuxet
manskap, vilket icke vore lämpligt. Även den omständigheten, att Nya
Varvet vore beläget i omedelbar närhet till en storstad, vore enligt riksdagens
mening ett skäl, som talade mot det framlagda förslaget. Riksdagen
ansåg därför, att skeppsgossekåren åtminstone tillsvidare borde kvarbliva i
Marstrand och en allsidig utredning verkställas rörande dess blivande förläggning.

Sedan chefen för försvarsdepartementet, jämlikt bemyndigande ay Kungl.
Majit, tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa den av riksdagen
begärda utredningen, avgåvo dessa sakkunniga den 19 oktober 1927 betänkande
och förslag i ämnet. Utredningen i fråga var huvudsakligen inriktad
på en jämförelse mellan Marstrands och Nya Varvets lämplighet såsom förläggningsplats
för skeppsgossar. Flertalet av de sakkunniga, som funnit de
av riksdagen anförda betänkligheterna mot förslaget örn en förläggning till
Nya Varvet vara i huvudsak befogade, hade kommit till den uppfattningen,
att Marstrand vore att föredraga, och föreslogo för den skull, att den till
nämnda plats förlagda skeppsgossekåren skulle förbliva därstädes och inkaserneras
i land i Karlstens fästning i enlighet med ett av de sakkunniga
uppgjort förslag, vars genomförande beräknades betinga en engångskostnad
av 230,000 kronor. De sakkunniga förutsatte härvid, att det borde ankomma
på marinförvaltningen att, innan förslaget komme till utförande, med Marstrands
stad träffa bindande uppgörelse rörande de förbindelser, staden vid
kårens kvarblivande förklarat sig vilja ikläda sig — nämligen att dels genom
ombyggnad utvidga och förbättra stadens gymnastiklokal, dels anlägga idrottsplats,
dels ock anskaffa färskvatten till fästningen, för den händelse tillgången
å sådant därstädes ej skulle vara tillräcklig — eller sorn i övrigt av marinförvaltningen
prövades erforderliga och möjliga att uppnå.

I över betänkandet avgivet gemensamt utlåtande den 24 november 1927
förklarade sig marinförvaltningen och chefen för marinstaben anse,, att en
förläggning av skeppsgossekåren å västkusten kunde äga rum antingen i
Marstrand eller till Nya Varvet under förutsättning, att vissa förläggningsanordningar
m. m., som av myndigheterna angivits såsom erforderliga a
respektive platser, komme till utförande. Engångskostnaderna för dessa anordningar
i Marstrand beräknades av myndigheterna uppgå till 480,000
kronor eller 250,000 kronor utöver det av de sakkunniga för ändamålet beräknade
beloppet. För Nya Varvet beräknades motsvarande kostnader till

126,000 kronor. Även i fråga om de årliga kostnaderna skulle en förläggning
till sistnämnda plats enligt myndigheternas åsikt ställa sig gynnsammare
än en förläggning till Marstrand. Då härtill komme, att en förläggning till
Nya Varvet även med avseende å inkasernering och ur hygienisk synpunkt
erbjöde åtskilliga fördelar i förhållande till Marstrandsförslaget, hade myndigheterna
ansett sig böra förorda en förläggning till Nya Varvet,

4

1928 års

riksdag.

Kungl. Majus proposition nr 156.

I den proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning
(nr 148), som avläts till 1928 års riksdag, framhöll föredragande departementschefen,
att Nya Varvet enligt hans förmenande ur vissa av honom
angivna synpunkter vore vida underlägset Marstrand i fråga örn lämpligheten
såsom förläggningsort för skeppsgossekåren. Den i ärendet förebragta utredningen
hade ådagalagt, att en fullt nöjaktig förläggning för skeppsgossekåren
kunde anordnas i Karlstens fästning. De av marinförvaltningen och
chefen för marinstaben angivna engångskostnaderna, 480,000 kronor, för en
dylik förläggnings ordnande syntes departementschefen kunna avsevärt nedbringas.
Sålunda kunde en av myndigheterna upptagen utgiftspost å 86,000
kronor för uppförande av ett nytt exercis- och gymnastikhus helt bortfalla,
då Marstrands stad erbjudit sig att låta verkställa en utvidgning av det
redan befintliga, staden tillhöriga gymnastikhuset, vilket därefter torde bliva
fullt tillfredsställande för karens behov. Även åtskilliga andra av myndigheterna
beräknade utgiftsposter syntes kunna uteslutas eller i varje fall icke
oväsentligt minskas, varigenom engångskostnaderna borde kunna hållas inom
en kostnadsram av 350,000 kronor.

Ehuru särskilt engångskostnaderna ställde sig ej oväsentligt dyrare vid
en förläggning av skeppsgossekåren till Marstrand, talade dock enligt departementschefens
mening så övervägande skäl för kårens definitiva förläggning
till nämnda plats, att han funne sig böra förorda detta alternativ, dock
under förutsättning, att staden vidhölle sina gjorda erbjudanden. Det borde
ankomma på marinförvaltningen att härom träffa bindande avtal med stadsfullmäktige
i Marstrand, vilket avtal borde föreligga, innan Kungl. Majit
meddelade beslut i förläggningsfrågan.

Det syntes departementschefen nödvändigt, att vissa arbeten för kasernförläggningens
ordnande i land påbörjades redan under budgetåret 1928/1929.
För bestridande av kostnaderna härför borde i första hand anlitas det belopp
av 77,000 kronor, som återstode av de utav 1925 års riksdag för omändring
av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande
ställda medel. För den skull borde riksdagens medgivande att för
ifrågavarande ändamål disponera sagda belopp inhämtas. Framställning örn
ytterligare medelsanvisning för förläggningens ordnande kunde däremot anstå
till nästföljande år.

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört, föreslog Kungl.
Majit riksdagen att dels besluta, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren
skulle kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och, sedan
erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i Karlstens
fästning, dels ock medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring
av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande
ställda medel finge tagas i anspråk ett belopp av 77,000 kronor för
verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen i Karlstens fästning
erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Kunell. Majlis proposition nr 156. 5

Genom brev den 14 juni 1928 anbefallde Kungl. Majit marinförvaltningen Kungl. Maj:ts
och chefen för marinstaben att, med beaktande av vad föredragande departem
entsch ef en anfört i det vid förenämnda proposition angående skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, till Kungl. Majit inkomma med förslag, jämte kostnadsberäkningar
och av riksantikvarien granskade arbetsritningar, till skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning. Härjämte uppdrog
Kungl. Majit genom samma brev åt marinförvaltningen att med stadsfullmäktige
i Marstrand träffa för staden bindande avtal rörande de erbjudanden,
som från stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren komme
att kvarbliva i Marstrand; och skulle detta avtal sedermera underställas
Kungl. Majits prövning.

I anledning av nyssberörda uppdrag överlämnade marinförvaltningen och 1^d*"
chefen för marinstaben med skrivelse till Kungl. Majit den 18 juni 1929
kostnadsförslag och arbetsritningar för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning
jämte avtal med Marstrands stad. I ärendet avlät Kungl. Majit
proposition (nr 90) till 1930 års riksdag.

Såsom inhämtas av den i nämnda proposition lämnade utredningen, innebar
det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda förslaget
rörande skeppsgossekårens förläggning, att för ändamålet skulle å den
s. k. Södra donjongen i Karlstens fästning uppföras en påbyggnad, i vilken
avsåges att inrymmas erforderligt antal logement med tvätt- och putsrum
för 150—170 skeppsgossar, läsrum samt kök och matsal. I nedre våningarna
av donjongen skulle inrymmas övningsrum, logement för 30 man, hantverksrum
samt dessutom en bostadslägenhet för kasernuppbördsmannen. Hela
den blivande kasernbyggnaden skulle förses med värmeledning. Förläggningens
behov av vatten beräknades i huvudsak kunna tillgodoses genom
rörledningar från fästningens vallgrav och inom fästningsområdet befintliga
brunnar. Marstrands stad hade åtagit sig att, därest vattentillgången inom
fästningen ej skulle förslå, genom anläggande av vattenledning tillhandahålla
den vattenmängd, som ytterligare erfordrades. För vattnets renande
hade uppförandet av ett reningsverk ansetts behövligt. Kostnaderna för ett
av marinmyndigheterna uppgjort förslag till byggnads- och omändringsarbeten
m. m. hade beräknats sålunda:

Påbyggnad över Södra donjongen ......................................

kronor 206,800: —

Omändringar i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp
Sanitära inredningar för kasernen jämte vatten- och avlopps-

»

O,200: —

ledningar, cistern m. m..................................................

Värmeledning i hela kasernen med varmvattenberedare

19,000: —

m. .....................................................................................

»

38,(XX): —

Håltagningar och efterlagningar jämte ventilationsrör med

ventiler................................................................................

»

27,000: —

Uppfattning av kanoner i den s. k. Fyrkanten..................

»

1,000: -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 1Ö6.

Vattenanläggning för kasernen utomhus........

Förbättring av inredningar i kök och förråd
Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll..

............. kronor 15,000: —

............. » 3,500: —

............ » 34,500: —

Summa kronor 350,000: —

Ifrågavarande förslag hade emellertid, i överensstämmelse med föreskriften
i omförmälda brev den 14 juni 1928, underställts riksantikvarien för granskning.
Förslaget hade därefter överarbetats. Det överarbetade förslaget,
vilket granskats och i huvudsak godkänts av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien,
hade beräknats draga en kostnad av 366,000 kronor. Merkostnaden,
16,000 kronor, hänförde sig till utgifter, som uppstode till följd
av de särskilda krav, som från riksantikvariens sida ur arkitektonisk synpunkt
framställts beträffande kasernbyggnaden. Utöver nyssnämnda kostnadssumma,
366,000 kronor, beräknades tillkomma de till 10,000 kronor uppskattade
kostnaderna för anläggandet av ett vattenreningsverk ävensom ett belopp av

10,000 kronor, som avsetts för erforderlig nyanskaffning av lösa inventarier

Förslag till avtal (såsom bilaga fogat vid propositionen) mellan kronan
och staden hade upprättats rörande de erbjudanden, som från stadens sida
gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren komme att kvarbliva i Marstrand.
Avtalsförslaget, som bland annat innefattade nyssberörda åtagande
från stadens sida att tillhandahålla skeppsgossekåren vatten, hade godkänts
av stadsfullmäktige.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t för propositionens avlåtande
yttrade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, att det av marinförvaltningen
och chefen för marinstaben framlagda förslaget syntes innebära en
godtagbar lösning av frågan örn skeppsgossekårens förläggning i Karlstens
fästning. Genom den föreslagna påbyggnaden å och omändringen av Södra
donjongen samt genom anlitande av vissa utrymmen i den s. k. inre kasernen
i fästningen erhölles icke blott nöjaktiga logementsutrymmen m. m. för kårens
skeppsgossar och till densamma förlagt manskap utan även övningsrum och
hantverksrum m. m. i erforderlig omfattning. Den ömtåliga inramningen av
påbyggnaden i det gamla fästningsbyggnadskomplexet syntes enligt förslaget
komma att ske på ett ur arkitektonisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Emot de verkställda beräkningarna av kostnaderna för nybyggnads- och omändringsarbetena
hade departementschefen icke något att erinra. Bortsett
från den merkostnad av 16,000 kronor, som uppkomme till följd av de
särskilda arkitektoniska krav, vilka av riksantikvarien framställts i fråga örn
påbyggnaden av Södra donjongen, holle sig dessa kostnader inom den i
propositionen nr 148/1928 angivna kostnadsramen av 350,000 kronor. Liksom
myndigheterna ansåg även departementschefen det vara nödvändigt, att ett
reningsverk anordnades för renande av det vatten, som tillfördes förläggningen,
och hade han icke något att erinra mot de härför beräknade kostnaderna,

10,000 kronor. Departementschefen fann sig vidare böra förorda myndigheternas
förslag örn beräknande av ett belopp å 10,000 kronor för anskaffande
av för förläggningen erforderliga lösa inventarier m. m. Enligt departe -

Kungl. Maj.ts proposition nr 156. t

mentschefens mening borde därjämte till de av myndigheterna beräknade
utgifterna läggas kostnaderna för de utredningsarbeten, som verkställts i
samband med uppgörandet av det föreliggande förslaget oell vilka uppginge
till 3,736 kronor 32 öre.

Det av stadsfullmäktige i Marstrand godkända förslaget till avtal mellan
kronan och staden ansåg departementschefen böra biträdas av kronan. Beslut
om avtalsförslagets godkännande å kronans vägnar borde emellertid
fattas först sedan riksdagen prövat frågan örn sådana åtgärder för förläggningens
ordnande, som avsåges att bekostas av statsverket.

Kostnaderna för skeppsgosseförläggningens ordnande, på sätt här föreslagits,
skulle således uppgå till 389,736 kronor 32 öre eller i runt tal

390.000 kronor. Med utgångspunkt därifrån, att för ombyggnadsarbetenas
utförande för budgetåret 1930/1931 skulle erfordras ett belopp av 190,000
kronor, och då, såsom förut nämnts, 1928 års riksdag medgivit, att för ändamålet
linge användas ett belopj^ av 77,000 kronor av de utav 1925 års riksdag
för omändring av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg
till förfogande ställda medel, utgjorde alltså behovet av medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår (190,000 — 77,000=)

113.000 kronor.

I enlighet med departementschefens i anslutning härtill gjorda hemställan
föreslog Kungl. Majit riksdagen att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten
m. m. för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 113,000 kronor.

Riksdagen (skrivelse nr 170) fann kostnaderna för de av Kungl. Majit före
slagna tillbyggnads- och ändringsarbetena m. m. synnerligen höga och ansåg
sig på grund härav böra undersöka, huruvida möjlighet förefunnes att i
någon män nedbringa dessa kostnader. Då proportionen mellan antalet
skeppsgossar vid kårerna i Karlskrona och i Marstrand, enligt vad riksdagen
erfarit, under de senaste åren förskjutits pa sådant sätt, att antalet skeppsgossar
i Karlskrona minskats i högre grad än i Marstrand, borde enligt riksdagens
mening de befintliga utrymmena vid skeppsgossekåren i Karlskrona
kunna utnyttjas för förläggningsändamål i större grad än nu vore fallet. Härigenom
möjliggjordes en sänkning av det antal skeppsgossar, för vilka utrymme
erfordrades i Marstrand, från av Kungl. Majit föreslagna cirka 150 skeppsgossar
till 125, varvid samtidigt motsvarande ökning skedde vid den till Karlskrona
förlagda kåren. Denna förändring syntes kunna föranleda en minskning av
byggnadskostnaderna med 16,000 kronor. Beträffande anordnandet av ett
reningsverk, föl'' vilket ändamål beräknats 10,000 kronor, bolde enligt riksdagens
mening en sådan anläggning icke utföras pa statens bekostnad, da
det syntes ankomma på Marstrands stad att tillhandahålla erforderligt till
dricksvatten användbart färskvatten för skeppsgossekåren. Sådan skyldighet
borde stadgas i det avtal, som bomme att upprättas med staden. Vidkommande
det för inköp av inventarier upptagna beloppet av 10,000 kronor
framhöll riksdagen, att erforderliga inventarier, i den män de icke kunde
tillhandahållas genom flottans försorg, borde kunna erhallas fran armén, vadan

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

några medel för ändamålet icke syntes behöva beräknas. Kostnaderna för
förläggningens ordnande syntes riksdagen, med iakttagande av de angivna
forändringarna, icke behöva beräknas till högre belopp än 350,000 kronor,
varav 100,000 kronor syntes böra ställas till förfogande för budgetåret
1930/1931. Riksdagen anvisade alltså för ändamålet för innevarande budgetår
ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

*3* d^s Genom beslut den 9 maj 1930 uppdrog härefter Kungl. Majit åt marinma/1930.
förvaltningen att, med iakttagande av vad riksdagen anfört beträffande tillhandahållandet
av dricksvatten för skeppsgossekåren, å kronans vägnar,
under förbehåll av Kungl. Majits godkännande, med stadsfullmäktige i
Marstrand träffa avtal, innefattande stadens åtaganden i samban d med ordnandet
av skeppsgosseförläggningen i Marstrand. I samband härmed anbefallde
vidare Kungl. Majit marinförvaltningen och chefen för marinstaben
att till Kungl. Majit inkomma med av kostnadsberäkningar åtföljt förslag
till sådana ändringar i planen för förläggningens ordnande, som avsåges i
riksdagens skrivelse i ärendet.

Marin förvalt- Uti gemensam skrivelse till Kungl. Majit den 10 februari 1931 hava

chefens"föi^nui- mfr^n.förvaltningen och chefen för marinstalen framlagt resultatet av det mynrinstaben
skri- digheterna genom Kungl. Majits nyssberörda beslut den 9 maj 1930 lämnade
few?ei93i. utredningsuppdraget. Med skrivelsen har överlämnats en av stationsbefälhavaren
vid flottans station i Stockholm verkställd utredning i ärendet jämte
tillhörande ritningar. Dessa ritningar hava, enligt vad myndigheterna anmäla,
underställts byggnadsstyrelsen, som, efter att i ärendet hava samrått
med riksantikvarien, i skrivelse till marinförvaltningen den 28 augusti 1930
förklarat sig icke hava något att erinra emot desamma.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben anföra härefter följande:

Beträffande det föreliggande förslaget hade stationsbefälhavaren i Stock
holm efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand hörande uttalat vissa
önskemål. Myndigheterna ansåge flera av de angivna synpunkterna värda
beaktande, och avsåge marinförvaltningen att, i den mån så läte sig göra
utan att de beräknade kostnaderna överskredes, under arbetets gång vidtaga
erforderliga smärre förbättringar i planen.

Kostnaderna för anläggningarna belöpte sig enligt förslaget till 350 000
kronor.

I nämnda summa vore icke inräknade kostnaderna för utredningsarbetet
för byggnadsförslaget. Myndigheterna ville erinra därom, att marinförvaltnmgen
tidigare föreslagit, att utgifterna för uppgörande av kostnadsförslag
och arbetsritningar för skeppsgossekårens förläggning, vilka då
utgjort 3,736 kronor 32 öre, måtte få gäldas av anslaget till extra utgifter.

hade likväl icke blivit förhållandet, utan hade Kungl. Majit upptagit
ifrågavarande belopp i propositionen nr 90/1930 bland kostnaderna för
kasernbyggnaden i Marstrand, vilka kostnader på grund liärav ökades nied
motsvarande summa. Emellertid syntes riksdagen icke hava medtagit
nämnda kostnader i beräkningarna för anslaget. Utredningskostnaderna
hade därefter ytterligare ökats och uppginge till sammanlagt 4,625 kronor
32 öre.

9

Kungl. Majus proposition nr löij.

Myndigheterna hade undersökt möjligheten att inrymma denna summa i
de ovannämnda byggnadskostnaderna, 350,000 kronor. I desamma vore
för oförutsedda utgifter beräknat ett belopp av 34,700 kronor eller cirka
11 % av de beräknade kostnaderna. Med hänsyn till svårigheterna att på
förhand noggrant beräkna kostnaderna för så jämförelsevis komplicerade
ändrings- och tillbyggnadsarbeten som de, varom här vore fråga, vore emellertid
detta belopp så knappt, att det icke ansåges kunna täcka nämnda
utredningskostnader. För så vitt dessa icke avsåges att gäldas av andra
anslag, borde därför byggnadskostnaderna ökas med motsvarande belopp och
borde i så fall beräknas till 354,625 kronor 32 öre.

1928 års riksdag hade medgivit, att av de av 1925 års riksdag för omändring
av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande
ställda medel finge tagas i anspråk ett belopp av 77,000 kronor för
verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen i Karlstens fästning erforderliga
tillbyggnads- och ändringsarbeten. För samma ändamål hade
1930 års riksdag anvisat 100,000 kronor. Utöver sålunda disponibla medel
erfordrades följaktligen, under förutsättning att kostnaderna för utredningsarbetet
häri skulle ingå, (350,000 + 4,625:32 — 77,000 — 100,000 =) 177,625
kronor 32 öre eller avrundat 177,600 kronor.

Såsom marinförvaltningen i sin skrivelse den 30 augusti 1930 angående
reglering av utgifterna under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1931/1932
anmält, inginge på grund av riksdagens uttalande i ovannämnda skrivelse
nr 170 kostnader för anskaffning av inventarier icke i förut angivna summor.
Denna fråga vore under utredning inom ämbetsverket. Myndigheterna
förutsatte, att de kostnader, som kunde bliva erforderliga för anskaffande
av inventarier för skeppsgossekåren i dess nya förläggning, kunde bestridas
av ordinarie anslaget till kasern- och förplägnadsutredning m. m. eller av
andra till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel.

Genom ovannämnda beslut den 9 maj 1930 hade Kungl. Majit uppdragit
åt marinförvaltningen att, med iakttagande av vad riksdagen anfört beträffande
tillhandahållandet av dricksvatten för skeppsgossekåren, med stadsfullmäktige
i Marstrand träffa avtal, innefattande stadens åtagande i samband
med ordnandet av skeppsgosseförläggningen i Marstrand. Till åtlydnad
härav hade marinförvaltningen inlett underhandlingar med stadsfullmäktige
i Marstrand för överenskommelse rörande stadens åtagande i fråga örn leverans
av vatten, varom bestämmelser varit intagna i § 6 i det förslag till
avtal mellan kronan och Marstrands stad, vilket bifogats Kungl. Maj:ts proposition
nr 90 till 1930 års riksdag. Efter dessa underhandlingar hade
Marstrands stad godkänt av marinförvaltningen uppgjord ny formulering avnämnda
§ 6. Beträffande denna fråga ville marinförvaltningen, som vid
ärendets behandling såsom expert anlitat förste ingenjören vid Stockholms
vattenledningsverk J. Bergström, framhålla följande.

I Marstrands stad funnes för närvarande icke vattenledning, och slutlig
utredning vore ännu icke verkställd rörande det sätt, pa vilket staden skulle
tillhandahålla vatten för skeppsgossekåren. Bestämmelserna hade därför
måst avfattas så, att de bleve giltiga för olika, tänkbara fall.

Hittills föreliggande förslag rörande vattenledning för kasernbyggnaden
hade grundats därpå, att såsom vattentäkt skulle anviindas dels norra vallgraven
i fästningen, den s. k. Kungsdammen, och dels några brunnar i celler
i fästningen. Från dessa vattentäkter skulle vattnet medelst tvenne
pumpar tryckas upp till två cisterner å sjätte botten i fästningstornet, omkring
40 meter över Kungsdammens yta, varigenom tillräckligt tryck för
distributionen i kasernen skulle erhållas. Det nu föreliggande förslaget till
överenskommelse med Marstrands stad utginge från att kronan anlade ett

10

Kungl. Moj-.ts proposition nr Lilj.

liknande ledningssystem, dock med endast en pump oell en cistern. Staden
skulle sålunda leverera vattnet vid pumpen, medan frågan varifrån vattnet
toges vore lämnad öppen; förslag förelåge nämligen, att staden skulle taga
vatten från avlägsnare, större vattentäkter än de nämnda, varigenom möjlighet
skulle erhållas att samtidigt till någon del förse även staden med vatten.

Därest Marstrands stad med utnyttjande av vattentäkt utom fästningen
anlade vattenledning, som jämväl avsåge att tillgodose stadens behov, vore
det tänkbart, att vattenledningen ordnades med ett tryck, tillräckligt för
leverans direkt till skeppsgossekasernen, vilken komme att ligga högre än
husen i staden. Därigenom skulle pumpen samt cisternen i tornet jämte
tillhörande ledningar bliva obehövliga och kostnaderna för kasernanläggningen
minskas. Emellertid skulle ett sådant system medföra ökade kostnader
för Marstrands stad, vilket torde liava till följd nödvändigheten av,
att flottan finge vidkännas ett högre leveranspris för vattnet. Vidare skulle
det med avseende å eldsläckning bliva sämre än ett system med cistern i
tornet. Med hänsyn till det ovan sagda hade marinförvaltningen icke ansett,
att detta alternativ för vattenledningens anordnande borde tagas i beräkning.
Det syntes böra framhållas, att det nu föreslagna systemet med
hänsyn till de bär föreliggande tryckhöjderna i och för sig icke vore onormalt;
dylik anordning med dubbel uppfordring av vatten förekomme bland
annat i Stockholm på ett flertal högt belägna, punkter.

På grund härav hemställde marinförvaltningen, att i nämnda avtal mellan
kronan oell Marstrands stad måtte för kronans del godkännas den nu föreslagna
lydelsen av § 6. Stadsfullmäktige hade såsom en förutsättning för
stadens godkännande angivit, att staden tillförsäkrades behövligt utrymme
för reningsverk i lokalerna invid Kungsdammen och medgåves rättighet att
framdraga ledningar i befintliga rörgravar och i övrigt där så erfordrades,
i enlighet med överenskommelse, som kunde träffas med representanter för
kronan. För ett reningsverk erforderligt utrymme funnes i befintliga celler
i närheten av Kungsporten, vilka utan att ingå i de byggnader, som överförts
till sjöförsvaret, för närvarande disponerades för diverse behov för
skeppsgossekåren. Marinförvaltningen förutsatte, att erforderligt utrymme
här, såväl som för anläggande av vattenledning för etablissemanget i övrigt
samt för rörläggning i enlighet med stadsfullmäktiges skrivelse, skulle ställas
till förfogande för kasernbyggnadens utförande enligt föreliggande förslag.

På grund av det anförda hemställde myndigheterna, att Kungl. Majit
måtte dels uppdraga åt marinförvaltningen att i huvudsaklig överensstämmelse
med bifogat förslag föranstalta om utförande av erforderliga tillbyggnads-
och ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i
Karlstens fästning samt att för ändamålet ställa av riksdagen hittills anvisade
medel, 177,000 kronor, till ämbetsverkets förfogande, dels föreslå
riksdagen att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 177,600 kronor.

För så vitt ovannämnda kostnader för utredningen avsåges att bestridas
av annat anslag, minskades denna summa till 173,000 kronor.

Marinförvaltningens förslag till ny lydelse av § 6 i avtal sförslaget har ej
biträtts av marinöverläkaren, som i detta stycke anfört:

»Vad särskilt angår § 6 i förslaget till avtal med Marstrands stad angående
vattenledning för skeppsgossekåren biträder jag icke marinförvaltningens
beslut, enär ämbetsverkets förslag icke synes mig hava tillvaratagit
de hygieniska och praktiska synpunkter, som varit möjliga, och den utredning,
varpå ämbetsverket stöder detta beslut, icke synes mig övertygande.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Det Ilar nämligen kommit till marinförvaltningens kännedom, att staden
Marstrands vattenfråga på en senare tidpunkt — efter senaste riksdagsbeslutet

_ inträtt i ett nytt läge, i det vederbörande lära utreda anläggning av ett

mera omfattande vattenverk, tillräckligt för att förse även staden i övrigt
helt eller delvis med vatten, som motsvarar övliga fordringar på gott husliållsvatten
i ett samhälle. Vid sådant förhållande hade marinförvaltmngen
bort anpassa sitt förslag efter dessa förbättrade möjligheter för skeppsgossekårens
vattenförsörjning med endast ett slags vatten av god beskaffenhet
och lämna uttryck därför i förslaget till ifrågavarande § 6 genom föreskrift
att trycket i den av staden anordnade vattenledningen skall vara tillräckligt
för utminutering å förbrukningsställena inom kasernen. På så sätt skulle
även olägenheterna i hygieniskt avseende av särskild tryckcistern i fästmngstornet
jämte till- och avloppsledningar med de risker detta innebär samt i
tekniskt och ekonomiskt avseende av ett dagligen gående extra pumpverk
helt och hållet undgås. I övrigt bortfölle härmed för tryckcisternen jämte
tillhörande ledningar erforderliga kostnader. Den i det av marinförvaltningen
godtagna systemet ingående motorpumpen kunde i stället användas
— ''för eldsläcknings- och eventuellt andra behov — till uppfordrande av

vatten ur Kungsdammen. ...... , ,, .

Enligt marinförvaltningens nu föreliggande förslag lumnäs lortlarancie
öppet för Marstrands stad att tillhandahålla skeppsgossekåren med vatten
av olika ursprung och av olika god kvalitet, något som från hygienisk synpunkt
är förkastligt och därför bör undvikas. Först örn Marstrands stad hade
förklarat sig icke ämna anlägga eget vattenverk av ovan berört slag, anser
jag, att marinförvaltningen bort taga i övervägande lösningen av skeppsgossekårens
vattenförsörjning på annat sätt.»

Såsom redan nämnts, har 1928 års riksdag beslutat, att den till Marstrand
förlagda skeppsgossekåren skall kvarbliva pa sin nuvarande förläggningsort
och, sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i
land i Karlstens fästning. För bestridande av kostnaderna för utförande
av erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten i och för ordnandet av
förläggningen å fästningen har, på sätt framgår av den lämnade redogörelsen,
enligt beslut av 1928 och 1930 års riksdagar sammanlagt (77,000 +

100.000 =) 177,000 kronor stidlts till förfogande. Med igångsättande av de
planerade arbetena för ordnandet av förläggningen har, i avvaktan på träffandet
av slutgiltigt avtal med Marstrands stad, hittills anstått.

Sammanlagda kostnaderna för erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten
m. m. inom fästningen — utgifterna för dittills företagna utredningsarbeten
inbegripna — beräknades i förenämda proposition nr 90 1930 till i
runt tal 390,000 kronor. Den utredning rörande kostnadsfrågan, sorn, i anledning
av 1930 års riksdags erinringar mot de i nämnda proposition beräknade
statsutgifterna för förläggningens ordnande, numera blivit av myndigheterna
verkställd, har givit vid handen, att kostnaderna i vad avser do
egentliga byggnadsarbetena kunna hallas inom den av nämnda ars riksdag
angivna kostnadsramen av 350,000 kronor. Vid utredningen har man utgått
ifrån, att till fästningen skulle komma att förläggas ett antal av 125 skeppsgossar.
Däremot inneslutas i nyssnämnda summa icke några medel för bestridand*''
av kostnader avseende förläggningens utrustande med lösa inventarier,
ej heller erforderliga medel till gäldande av kostnadarna för de ut -

Departements chefen.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

redningsarbeten, som verkställts i samband med uppgörandet av de olika
förslagen i förläggningsfrågan.

I den mån skiljaktigheter förefinnas mellan, å ena sidan, det nu av myndigheterna
utarbetade byggnadsförslaget, och, å andra sidan, det motsvarande
förslaget i propositionen nr 90/1930, äro dessa att hänföra till sådana
detaljer, varpå jag ej finner anledning att särskilt ingå. Jag har för egen
del icke funnit skäl till någon anmärkning mot den omarbetade byggnadsplan^
men jag förutsätter, i likhet med marinförvaltningen, ’att önskvärda
förbättringar i planen må, där så låter sig göra utan att de beräknade kostnaderna
överskridas, få komma till utförande under arbetets fortgång. Kostnaderna
för nödvändig nyanskaffning av lös inventarieutrustning böra, såsom
marinförvaltningen antytt, bestridas av vederbörliga ordinarie anslagsmedel
eller på annat sätt, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Vidkommande utgifterna för verkställda utredningsarbeten, numera uppgående
till 4,625 kronor 32 öre, är jag av den meningen, att dessa, i
enlighet med vad i propositionen nr 90/1930 även förutsattes, böra gäldas av
anslagsmedlen för förläggningens ordnande.

I överensstämmelse härmed och då, såsom ovan angivits, för utförande
av avsedda byggnads- m. fl. arbeten å fästningen hittills 177,000 kronor anvisats
av riksdagen, skulle sålunda ytterligare ett belopp av (350,000 —

177,000 + 4,625: 32 =) i avjämnat tal 177,600 kronor böra ställas till förfogande.

I det föregående har omförmälts, att förslag till avtal mellan kronan och
Marstrands stad blivit upprättat rörande de erbjudanden, som från stadens
sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren komme att kvarbliva
i Marstrand. Mot avtalsförslaget framställde 1930 års riksdag anmärkning,
i vad avser stadens åtagande i fråga örn tillhandahållandet av vatten för
den blivande skeppsgossekasernen (§ 6). I anledning härav har ett nytt
förslag till avtal på denna punkt framlagts, vilket från stadsfullmäktiges
sida godkänts.

Avtalet med staden, sådant detsamma ursprungligen avfattats samt med
föreslagen ny lydelse av § 6, torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet
rörande detta ärende.

Vid bedömande av frågan örn ett avtalsmässigt reglerande av stadens
åtaganden beträffande skeppsgossekasernens vattenförsörjning har jag, med
hänsyn bland annat till de utav marinöverläkaren reservationsvis framförda
synpunkterna, ansett mig icke böra till godkännande förorda det framlagda
förslaget till ändrad lydelse av § 6 i det preliminära avtalet mellan kronan
och staden. Frågan örn sättet för ordnandet av vattenleveransen till kasernbyggnaden
torde, i avvaktan på resultatet av stadens dispositioner för dess
egen vattenförsörjning, tillsvidare böra hållas öppen. Det torde kunna
förväntas,j att en tillfredsställande lösning i detta hänseende inom den
närmaste tiden står att vinna. Så snart slutlig överenskommelse på denna
punkt kunnat träffas — varvid den utav riksdagen tillkännagivna uppfattningen
rörande förläggningens förseende med vatten självfallet bör beaktas —

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 156.

torde beslut böra fattas om igångsättande av i byggnadsplanen ingående tillbyggnads-
och ändringsarbeten. I samband med avtalets godkännande torde
viss jämkning böra vidtagas beträffande stadgandet i § 8 i avtalet angående
de tidpunkter, vid vilka vissa arbeten, som staden atagit sig att utföra,
senast skola vara verkställda.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för skeppsgossekårens
i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1931/
1932 under fjärde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 177,600
kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Broberg.

14

Kungl. Majus proposition nr 156.

Bil. Å.

A v t a 1.

Sedan Kungl. Majit och riksdagen beslutat, att den till Marstrand förlagda
skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och,
sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i
Karlstens fästning, är mellan Kungl. Majit och kronan, här nedan kallad
kronan, å ena samt Marstrands stad, här nedan kallad staden, å andra sidan
följande avtal träffat.

§ I Staden

verkställer örn- och tillbyggnad samt reparationer av stadens gymnastiklokal
i enlighet med bifogade ritningar (bil. 1 och 2), därvid tillika skola
utföras de förändringar, som angivas i bilagda avskrift av en av gymnastikofficeren
vid skeppsgossekåren i Marstrand upprättad handling (bil. 3). Staden
förser lokalerna med centraluppvärmning och anordnar ventilation genom
uppsättande av elektriska fläktar och friskluftventiler på lämpliga platser.

Kronan äger att så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd till
staden hyresfritt begagna gymnastiklokalerna under minst fyra timmar dagligen
efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand närmare bestämmande.

§ 2.

Staden garanterar anläggandet av en idrottsplats å plats, som angives i
bil. 4, och i enlighet med bifogade ritning (bil. 5) samt med iakttagande av
de villkor, som angivas i bilagda transumt av en av chefen för skeppsgossekåren
i Marstrand upprättad handling (bil. 6).

Kronan äger att så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd till
staden använda idrottsplatsen för kåren eller för annan avdelning av flottan,
som kan vara tillfälligt förlagd till staden, under minst tjugofyra timmar i
veckan efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand närmare bestämmande.
Därjämte äga personer tillhörande flottan jämväl å andra tider begagna
idrottsplatsen för enskild träning, därest hinder därför ej möter, på grund
av att idrottsplatsen är upptagen för annat ändamål.

§ 3.

Staden anordnar nio stycken nya ljuspunkter inom fästningen för yttre
belysning av liknande utseende och beskaffenhet som därstädes nu befintliga
och i enlighet med bifogade skiss (bil. 7) och skall låta förbättra belysningen
vid infartsvägarna till fästningen.

Staden åtager sig att till kasernetablissementet framdraga elektriska ledningar
av erforderlig beskaffenhet och genom dessa leverera ström av lämplig
spänning för såväl belysning som kraft. För levererad trefasenergi örn
25 perioder per sek. debiteras ett pris av högst fyra öre per kwh, mätt vid staens
elektricitetsverk å högspänningssidan. För levererad likströmsenergi
debiteras ett pris av högst femtio öre per kwh, mätt å hos förbrukaren uppsatt
mätare, och skall priset per kwh vara minst 10 öre lägre än det för
belysningsabonnenter i staden allmänt gällande.

§ 4-

Staden medgiver, att avloppsledningen från kasernetablissementet får utan
kostnad för kronan anknytas till stadens avloppsledning (se bil. 4), vilken

15

Kungl. Majus proposition nr löb.

ledning för den skull skall, därest så befinues behövligt, förändras till sådana
dimensioner, att hinder ej möter för avlopp jämväl från kasernetablissementet.

§5-

Staden garanterar, att all tvätt för den till staden förlagda skeppsgossekåren
jämte därtill hörande personal skall kunna utföras till skäliga priser,
som inklusive eventuella transportkostnader under inga förhållanden få överstiga
motsvarande priser för tvätt i Göteborg.

§

Tidigare förslag till lydelse:

Staden förbinder sig att, därest
tillgången av vatten inom fästningen
skulle visa sig vara otillräcklig, förse
kasernetablissementet med färskvatten
i erforderlig mängd genom av staden
anordnad vattenledning samt att omedelbart
påbörja arbetena härför, så
snart vattenståndet i Kungsdammen
vid förbrukning för avsedda ändamål
sjunkit till hälften av dess vanliga
nivå, och därefter skyndsamt fullfölja
nämnda arbeten, så att fara för vattenbrist
ej uppkommer. Skulle en
sådan anordning visa sig nödvändig,
äger staden rätt att, sedan vattenledningen
färdigställts, under den tid,
då skeppsgossarna tjänstgöra ombord,
få använda vattnet i fästningen för
stadens behov, i den mån det ej behövs
för kasernetablissementet. Därest
kronan anordnar reningsverk och
färskvatten därifrån tillhandahålles
staden på dess begäran, förbinder sig
staden att härför erlägga ersättning
efter samma taxa, enligt vilken avgift
utgår för vatten från Stockholms stads
vattenledningsverk, såvida ej båda
parter enas örn annan debiteringsgrund.

6.

Förslag till ny lydelse:

Staden förbinder sig att leverera
för skeppsgossekårens behov i Karlstens
fästning erforderligt vatten.

Vattnet skall till alla delar motsvara
fordringarna på ett gott hushållsvatten
i ett samhälle, även lämpligt
till dryck och sålunda vara ur
hygienisk synpunkt och i övrigt fullt
tillfredsställande. Kommer vattentäkten
att utgöras av ytvatten, skall
det renas på ett betryggande sätt.
Detsamma gäller i fråga örn grundvatten,
örn sådant skulle komma till
användning och rening befinnas erforderlig.
Staden garanterar, att vattentillgången
är tillräcklig för en förbrukning
av i medeltal omkring 30
och maximalt 45 kbm. per dygn, varvid
förbrukningen till huvudsaklig del
beräknas äga rum under 10 timmar.
Tillrinningen skall ordnas för minst
3 sek. liter.

Vattnet skall genom tillräckligt stor
rörledning levereras i markens nivå
å den s. k. yttre borggården i Karlstens
fästning, varifrån det genom
av kronan för kasernbyggnaderna avsedd
vattenledning uppfordras till förbrukningsplatserna.

Staden äger rätt att, örn så erfordras,
som vattentäkt för stadens räkning
utnyttja vattnet i Kungsdammen,
då detta vatten ej erfordras för skeppsgossekåren.
Vattenståndet i nämnda
damm får dock icke nedgå under
hälften av normalt vattenstånd.

Staden tillförsäkras en vattenavgift,
motsvarande skälig ränta och amortering
för vad den visar sig hava utgivit
för den enligt detta avtal erforderliga
anläggningen, i vad den avser

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

tillgodoseende av kasernens behov av
vatten, ävensom för vattenanläggningens
skötsel och underhåll i vad den
avser nämnda behov, dock att vattenavgiften
icke må överstiga 15 öre för
kbm. Därest överenskommelse icke
kan träffas angående vättenavgiften,
hänskjutes frågan härom till avgörande
enligt lagen örn skiljemän.

§ 7-

Staden garanterar, att, så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd
till staden, minst fyra lämpliga lägenheter örn 2—5 rum och kök finnas
att hyra i staden för kårens räkning till priser, som ej överstiga normalhyror
i staden.

§8.

För de förpliktelser staden genom detta avtal åtagit sig och för de rättigheter
staden tillförsäkrat kronan skall staden icke uppbära någon ersättning.

Avtalet är bindande för staden, sedan det antagits av stadsfullmäktige
genom beslut som vunnit laga kraft samt vederbörligen undertecknats för
stadens räkning.

De i § 1 omförmälda arbeten skola vara för besiktning av ombud för
kronan färdigställda senast till den 1 september 1930 samt övriga arbeten
senast till den 1 september 1931.

§ 9-

Tvister, som kunna härleda av detta avtal, skola avgöras av skiljemän
enligt lag.

Marstrand den

Å stadsfullmäktiges vägnar:

N. VON ZWEIGBERGK

Bertil Egnell J. W. Olsson

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1931.