Kungl. Majlis proposition Nr 138.

1

Nr 138.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till mejerihanteringens
förbättrande i organisatoriskt och merkantilt
hänseende; given Stockholms slott den 26 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför:

Vid anmälan den 3 januari 1931 av frågor, tillhörande regleringen för
budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,
framhöll jag under punkt 97 i huvudtiteln, att från den jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1928 tillsatta jordbruksutredningen vore
att emotse vissa förslag, vilkas genomförande torde komma att kräva understöd
från statens sida, samt att därvid, bland annat, torde böra räknas

Bihang (ill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 120 hafi. (Nr 138.)

1

1930 års
riksdag.

2 Kungl. Majlis proposition Nr 138.

med, att anslag påkallades i fråga om åtgärder till förbättrande av mejerilianteringen
i organisatoriskt och merkantilt hänseende. I enlighet
med av mig under nämnda punkt gjord hemställan föreslog Kungl. Maj :t
riksdagen att, i avbidan på de framställningar i ämnet, som kunde varda
riksdagen förelagda, för åtgärder till förbättrande i organisatoriskt och
merkantilt hänseende av mejerihanteringen samt ägg- och fläskproduktionen
m. m. beräkna för budgetåret 1931/1932 ett belopp av 250,000
kronor.

Jag anhåller att nu få återkomma till detta anslagsärende, i vad det
avser frågan örn åtgärder på mejerihanteringens område.

Vid 1930 års riksdag fattades beslut örn åtskilliga åtgärder för mejerihanteringens
och smörexportens befrämjande. Besluten grundade sig i
huvudsak på i Kungl. Majlis proposition nr 226 i ämnet framställda förslag,
vilka i sin tur byggde på jordbruksutredningens den 6 februari 1930
avgivna betänkande och förslag angående vissa åtgärder för mejerihanteringens
och smörexportens befrämjande (statens offentliga utredningar
1930: 4). I anledning av nämnda proposition väcktes inom riksdagen
åtskilliga motioner.

I vissa av dessa motioner (1:305, 1:337, 1:328, 11:531, 11:537 och
II: 553) framställdes förslag örn åtgärder av olika slag till förbättring av
mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende, särskilt
med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med smör.

över nämnda proposition jämte i ämnet väckta motioner avgav särskilda
utskottet utlåtande, nr 3, vari utskottet i avdelningen B (sid. 36
—39) yttrade sig över nyss åsyftade förslag örn åtgärder till förbättring
av mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende. Efter
erinran, att jordbruksutredningen i sitt förenämnda betänkande framhållit,
att en vidgad samverkan mellan smörexportörerna måste anses
som en nödvändig förutsättning för en utveckling i riktning mot ökad
stabilitet och jämnhet på smörmarknaden, uttalade utskottet för egen del den
uppfattning, att ett trängande behov förelåge av åtgärder till förbättring
i organisatoriskt och merkantilt hänseende av exporthandeln med
smör. Härom anförde utskottet i huvudsak följande.

Det läge i sakens natur, att nu åsyftade åtgärder rätteligen närmast
borde ankomma på den enskilda företagsamheten och utgöra resultatet
av en på insikt örn det kooperativa arbetets betydelse grundad energisk
strävan till samgående och samarbete i merkantilt hänseende mellan andel
smejerierna. Varje försök att leda utvecklingen in i nu avsedd riktning
måste vara dömd att misslyckas, örn det icke kunde baseras på ett
framsynt pcb. målmedvetet gemensamt arbete inom hela den svenska mejerihanteringen
och på en fast vilja till uppoffring av lokala särintressen
och enskilda synpunkter till förmån för det helas bästa.

Redan inledningsvis i detta utlåtande hade utskottet framhållit angelägenheten
utav, att en mera allmänt utbredd sammanslutning mellan
mejerierna snarast åvägabringades. En av de viktigaste uppgifterna för

3

Kungl. Majus proposition Nr 138.

en dylik sammanslutning skulle uppenbarligen vara att verka för en sådan
kommersiell organisation på mejeriområdet, att förutsättningar, skapades
för en rationellt ordnad exporthandel med smör. En utveckling i
angivna riktning vore, enligt vad utskottet önskade framhålla, ett grundvillkor
för uppnående av full konkurrenskraft på exportmarknaden oell
tillfredsställande förhållanden i allmänhet i fråga örn smörexporten.

Såsom läget för närvarande vore och med hänsyn till den utomordentligt
stora betydelsen för jordbrukets ekonomi i allmänhet utav ett förbättrat
ekonomiskt utbyte av mjölkproduktionen hade ritskottet — i likhet
med motionärerna -—- funnit det väl motiverat, att från statens sida lämnades
ekonomiskt bidrag för påskyndande av utvecklingen i önskvärd
riktning.

Beträffande de ändamål, för vilka statsanslag skulle utgå, hade utskottet
sökt bilda sig en närmare uppfattning örn vilka åtgärder, som skulle
vara avsedda att inom den närmaste tiden komma till utförande. Däivid
hade till utskottet från ledningen inom Sveriges allmänna lantbrukssällskap,
på vars initiativ organisationsarbetet inom mejeriområdet
nyligen upptagits, lämnats i huvudsak följande upplysningar rörande det
pågående och planerade arbetet samt angående do ändamål, för vilka medel
skulle Aura behövliga.

Anordnande av instruktionskurser planerades för personer, som skulle
anlitas i organisationsarbetet. Vidare skulle ett effektivt sådant arbete
upptagas inom skilda delar av landet såväl i vad gällde andelsmejerirörelsens
ordnande i allmänhet som utbildandet av en rationellt ordnad
smörexportorganisation. Än vidare skulle åtgärder vidtagas för det svenska
smörets inarbetande på exportmarknaden och för skapandet av en
bättre försäljningsorganisation utomlands. Detta skulle närmast ske medelst
noggranna undersökningar genom utsända representanter rörande
marknadsförhållandena, de fördelaktigaste förbindelserna för smörets av -sättning samt transport- och lagringsförliållandena m. m. Vidare skulle
en effektiv reklam för svenskt smör anordnas. För genomförande, av nu
antydda planer beräknades betydande penningbelopp vara behövliga.

Utskottet hade icke haft möjlighet att ingå på närmare prövning av detaljerna
i ifrågavarande organisations- och arbetsplaner samt förutsatte,
att, därest anslag för ändamålet bomme att anvisas, en ytterligare noggrann
prövning av de ifrågasatta åtgärdernas lämplighet och ändamålsenlighet
bomme att äga rum under nära samverkan med representanter
för mejerihanteringen och exporthandeln samt med personer, som besutte
på erfarenhet grundad insikt örn organisatoriska och merkantila förhållanden.

I enlighet med av utskottet gjord hemställan beslöt riksdagen att i anledning
av motionerna I: 328, II: 531 och II: 531 för budgetåret 1930/19<>1
under nionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000
kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att, efter närmare ut
redning örn anslagsbehovet i varje särskilt fall, av Kungl. Majit disponeras,
i huvudsaklig överensstämmelse med de i särskilda utskottets utlåtande
nr 3 å sid. 36—39 angivna riktlinjer, såsom bidrag för vidtagande av

Anslageis hittillsvarande

användning.

Sveriges allmänna
lantbrukssällskap

den 24 september
1930.

4 Kungl. Marits proposition Nr 138.

åtgärder, ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt
och merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av
exporthandeln med smör. I skrivelse den 11 juni 1930, nr 377, anmälde
riksdagen, bland annat, sitt nyss nämnda beslut.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap anhöll i skrivelse den 24 september
1930, att av förenämnda anslag måtte anvisas 35,900 kronor till sällskapets
förfogande. Sällskapet meddelade i sin skrivelse, att sällskapet numera
tagit befrämjandet av föreningsrörelsen och jordbruksprodukternas avsättning
såsom sin förnämsta uppgift. Den sektion inom sällskapet, som
företrädde mejerihanteringen, hade beträffande nämnda uppgift kommit
längst. Inom denna sektion hade efter hörande av sakkunniga och erfarna
män från olika delar av landet utarbetats en generell plan för organisation
av mejerihanteringen samt avsättningen av mjölk och mejeriprodukter
genom andelsföreningar. De jordbruksutredningens ledamöter,
som speciellt arbetade med utredning beträffande mejerihanteringen och
andelsrörelsen, hade beretts tillfälle taga del av denna plan samt därom
yttra sin mening. Den hade sedan behandlats och godkänts av mejerisektionens
representantskap samt bringats till allmänhetens kännedom i
form av en av trycket utgiven publikation under titeln »Grundlinjer
för den svenska mejeri hante ringens organisation». Härur
må anföras bland annat följande.

Den svenska mejerihanteringen borde organiseras enligt andelsprincipen,
syftande till en rationalisering oell centralisering av såväl den egentliga
mejeridriften som försäljningen av mjölk och mejeriprodukter. Det
gällde dels att skapa de nödiga organen för erforderligt samarbete, i den
män de redan befintliga sammanslutningarna ej vore tillräckliga för
fyllande av de krav, som måste ställas på samverkan, dels ock att utforma
och i praktiken genomföra denna samverkan, så att målet — bästa
möjliga utbyte av mjölkproduktionen — uppnåddes.

De lokala mejeriföreningarna vore den grundval, på vilken mejeriorganisationen
måste byggas. Det gällde att göra dessa föreningar starka i
organisatoriskt och ekonomiskt hänseeende samt att överallt, där så ske
kunde, genom sammanslagning av mindre mejerier till större driftsenheter
utnyttja de fördelar med hänsyn till nedbringandet av driftkostnaderna
och rationalisering av produktionsmetoderna, som storföretagen
under nuvarande förhållanden erbjöde.

I vissa delar av landet erfordrades ännu ett betydande organisatoriskt
arbete för nybildning av mejeriföreningar och sammanslagning av småmejerier
till större driftsenheter. I vissa områden, där all överskottsmjölk
kunde avyttras till direkt konsumtion och egentlig mejerihantering
sålunda ej behövde drivas, kunde möjligen det nödiga samarbetet mellan
mjölkproducenterna tills vidare organiseras genom deras sammanslutning
till mjölkförsäljningsföreningar.

Det. rent primära organisationsarbetet inom mejerihanteringen vore
dock i stora delar av landet i huvudsak genomfört redan för årtionden
sedan, även om i dessa områden en hel del arbete ännu återstode för att få

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

jordbrukarna mangrant anslutna till do befintliga mejeriföreningaina.
Ensamt genom lokala, var för sig självständigt arbetande mejeriföreningar
— huru välskötta dessa än vore — vore det emellertid omöjligt för
jordbrukarna att erhålla det nödiga greppet över marknaden.

Det steg, som ytterligare måste tagas, vore uppbyggandet av ett organiserat
samarbete mellan mejeriföretagen inbördes, att skapa starka
mejer isammanslutning ar. Mejeriföreningarna måste givetvis bilda grundvalen
i dessa sammanslutningar, i vilka dock, då så befunnes lämpligt,
även andra mejeriföretag kunde upptagas.

Mejerirörelsen ■—- och särskilt utbuden pa marknaden måste centraliseras,
örn mejerihanteringen skulle på ett tillfredsställande sätt fylla
sina uppgifter i jordbrukets tjänst. Denna centralisering av mejerihanteringen
måste uppbyggas distriktsvis, i det att mejeriföretagen inom ett
naturligt produktions- och avsättningsområde sammanslöte sig till fast
organiserad samverkan eller genom sammanslagming uppginge i en större
enhet. Dessa distriktssammanslutningar borde sedan sins emellan samärbotä Att

nu söka direkt sammanföra landets samtliga mejerier i en enda
ekonomisk riksorganisation kunde däremot icke anses som ändamålsenligt.
Endast beträffande smörexportens handhavande kunde det ifrågasättas,
att den kommersiella ledningen direkt koncentrerades hos ett enda
organ. Att under ett centralt organ förlägga hela den inhemska försäljningen
av konsumtionsmjölk och mejeriprodukter skulle däremot erbjuda
oöverstigliga svårigheter.

Det kommersiella samarbetet på detta marknadsområde organiserades
därför lättare genom sammanslutningar distriktsvis efter lämpligt avgränsade
marknadsområden, varefter det vidare samarbetet mellan
distriktssammanslutningarna borde uppbyggas i den omfattning och utsträckning,
som erfarenheten visade vara erforderligt och ändamålsenligt.
Rent psykologiska faktorer och omöjligheten av att under nuvarande
förhållanden få de skilda mejeriföretagen direkt samlade under en
hela landet omfattande kommersiell ledning talade även för en distriktsvis
genomförd organisation.

Däremot erfordrades en ideell riksorganisation för mejerihanteringen,
där de ledande krafterna på detta område kunde samlas, organisationsarbetet
utformas och denna föreningsrörelses allmänna intressen befrämjas
och tillvaratagas såväl utåt som inåt.

Vid den distriktsvis genomförda centraliseringen _ stöde två vägar till
buds, nämligen mejerifusions- och mejeriförbundslinjen.

Mejerifusioner. Samtliga mejerier i ett område kunde sammanföras till
en enda ekonomisk enhet, en fusion. En dylik sammanslagning av skilda
mejeriföreningar till en enda stor förening innebure såväl driftsekonomisk
som kommersiell centralisering. De olika mejerierna i fusionen skulle stå
linder gemensam ledning och uppträda som en enhet pa marknaden samt
hava gemensam driftsekonomi.

Mejeriförbund. Den andra vägen vore, att mejeriföreningarna fortfore
såsom driftsekonomiska enheter men bildade ett mejeriförbund, som
handhade försäljningen av produkter och inköpen av driftsförnödenheter
för do anslutna mejeriföreningarnas räkning. Denna sammanslutning
betydde sålunda en enbart kommersiell centralisering av mejeridriften.
Mejeriförbunden i här anförd mening vore emellertid o/förvsa ruman slut -

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 13S.

nindal och skulle icke förväxlas med de i vissa län förekommande ideella
mejeriförbunden eller mejeriidkareförcmingarina, vilkas ändamål huvudsakligen
vöre att sammanföra sina medlemmar »för att diskutera uppställda
fi ägor, utbyta tankar och. meddela rön och erfarenheter som
samlats».

. I Publikationen framlades därefter bland annat normalstadgar för mejeriföreningar,
mejerifusioner och mejeriförbund samt diskuterades
grundlinjerna for mejerisammanslutningarnas samarbete på marknaden.

X sin skrivelse framhöll lantbrukssällskapet vidare, att uppbyggandet
av nya och fullkomnandet av befintliga organisationer på mejeriområdet
givetvis icke kunde ske utan aktivt deltagande — såväl vid förberedelserna
som vid genomförandet — från producenterna själva, samt att det enligt
sällskapets förmenande vore lyckligast, örn producenterna själva kunde
taga frågan om hand. Enligt sällskapet skulle dock mejeriorganisationens
genomförande i hög grad befrämjas, örn stöd härför erhölles från
statens sida, enär arbetet vore förenat med icke ringa kostnader. Sällskapet
fann det \ idare vara av största vikt, att strävandena i organisationsarbetet
koncentrerades och inriktades mot bestämda mål, att enhetlighet,
såvitt förhållandena medgåve, eftersträvades samt att kraftödande splittring
och stridigheter förebyggdes. Ur anförda synpunkter vore det emellertid
enligt sällskapets förmenande angeläget, att statsmakternas understöd
av mejerihanteringens organisationssträvanden lämnades efter sådana
linjer, att dylik enhetlighet och planmässighet i organisationsarbetet
befrämjades och säkerställdes. Sällskapets mejerisektion hade utarbetat
en »plan för mejeriorganisationsarbetets bedrivande».
I denna plan betonades, att ett betydande arbete i landets
olika delar måste företagas, örn en tillfredsställande organisation av mejerihanteringen
skulle kunna uppbyggas.

Enligt planen skulle för de olika hushållningssällskapens förvaltningsområden
tillsättas organisationskommittéer för omhänderhavande av det
lokala organisationsarbetet. För upplysnings- och organisationsarbetets
bedrivande i de särskilda orterna skulle anlitas organisatörer, för vilka
instruktionskurser borde anordnas. Ledningen av organisationskommitteemas
arbeta skulle omhänderhavas av ett av lantbrukssällskapets mejerisektion
tillsatt arbetsutskott.

Det av sällskapet äskade beloppet 35,900 kronor skulle disponeras för
tiden intill den 1 juli 1931 enligt följande grunder. För envar av två
instruktionskurser, vilka torde böra förläggas till Stockholm och pågå

a 10 dagar samt omfatta omkring 15 deltagare, beräknades till reseoch
traktamentskostnader för deltagare 3,450 kronor, till lärararvoden
P1™. “era 2’0°0 kronor och till övriga utgifter såsom lokalhyra med mera
1,000 kronor eller sålunda för varje kurs 6,450 kronor. För påbörjande
av organisationskommittéernas verksamhet erfordrades ett förhandsansiag
av o00 kronor till varje kommitté eller tillhopa 13,000 kronor. Till
1J1one1i1Sektl0n?Mi arbetsutskott beräknades för sammanträdeskostnader
4,200 kronor, till sekreterarn rvode under 9 månader 4,500 kronor samt till
mformationsresor 1,300 kronor eller sålunda tillhopa 10,000 kronor.

7

Kungl. Muj:ts proposition Nr 138.

I yttrande den 10 oktober 1930 över lantbrukssällskapets förenämnda
framställning anförde jordbruksutredningen i huvudsak följande.

Beträffande mejerihanteringen vore det angeläget, att bättre anordningar
i organisatoriskt och merkantilt hänseende snarast bleve vidtagna.
LTr denna synpunkt vore det tillfredsställande, att lantbrukssällskapet nu
ii gnat denna fråga stort intresse.

Vid granskning av den inom lantbrukssällskapets mejerisektion utarbetade
plan till organiserande av mejerihanteringen hade jordbruksutredningen
icke ansett sig böra fästa avseende vid detaljer, då dessa vid behov
lätt torde kunna ändras under arbetet med organisationens praktiska,
förverkligande. Beträffande den rent principiella uppläggningen av själva
organisationen hyste väl jordbruksutredningen den uppfattningen, att
syftet med en sådan organisation sannolikt skulle hava bättre främjats,
örn planen för verksamhetens uppbyggando fått en något annorlunda utformning,
men då tillfrågade representanter för mejerihanteringen, vilka
närmast hade att taga ansvaret för planens genomförande, givit det nu
föreliggande organisationsförslaget sin anslutning, ansåge jordbruksutredningen
sig icke böra göra erinran mot detsamma.

Vad därefter anginge den av lantbrukssällskapet framlagda planen för
organisationsarbetets bedrivande föranledde de förslag till åtgärder, för
vilkas genomförande statsbidrag nu äskades, ingen erinran från jordbruksutredningens
sida.

I anslutning till det anförda tillstyrkte jordbruksutredningen, att det
begärda beloppet av 35,900 kronor ställdes till lantbrukssällskapets förfogande.

I infordrat yttrande den 18 oktober 1930 förklarade statskontoret, att
lantbrukssällskapets framställning örn statsbidrag å 35,900 kronor ej givit
statskontoret anledning till annat uttalande, än att bestämmelse borde
meddelas örn skyldighet för sällskapet att till lantbruksstyrelsen avgiva
redogörelse rörande användningen av de medel, som kunde komma att
ställas till sällskapets förfogande.

Den 24 oktober 1930 anvisade Kungl. Maj:t till Sveriges allmänna lantbrukssällskaps
förfogande under budgetåret 1930/1931 ett belopp av 35,900
kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med i sällskapets ovanberörda
plan angivna riktlinjer användas för vidtagande av åtgärder, ägnade
att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt
hänseende; därvid det skulle åligga sällskapet att föra särskilda räkenskaper
över medlens användning, att för fortlöpande granskning tillhandahålla
räkenskaperna med verifikationer åt ett av lantbruksstyrelsen för
ändamålet utsett granskningsombud, att enligt lantbruksstyrelsens bestämmande
ersätta eventuellt uppkommande kostnader för granskningsombudet,
samt att senast den 1 september 1931 till lantbruksstyrelsen avgiva
redogörelse rörande ifrågavarande verksamhet och för densamma
använda medel.

I skrivelse den 27 september 1930 anhöll Kopparbergs läns hushållningssällskap
genom sitt förvaltningsutskott örn bidrag å 10,000 kronor från
förenämnda av riksdagen anvisade anslag. Förvaltningsutskottet åbero

Jordbruksutredningen
den
10 oktober
1930.

Statskontoret
den 18 oktober
1930.

Kungl. JIaj:t
den 24 oktober
1930.

Visst bidrag
till Kopparbergs
läns
hushållningssällskap.

8

Kungl. Martts proposition Nr 138.

Sveriges allmänna
lantbrukssällskap

den 9 februari
1931.

pade därvid, bland annat, en av länskommittén för mejerihanteringens
omorganisation inom nämnda län den 18 september 1930 avgiven redogörelse,
varav inhämtas bland annat följande.

Länskommittén, som tillsatts vid möte i Borlänge den 19 november 1929,
hade utarbetat stadgeförslag för ett hela länet omfattande mejeriförbund,
vilket förslag vid sammanträde den 7 maj 1930 med mejeri- och mjölkföreningar
samt vissa större mjölkproducenter i länet preliminärt godkänts. För
frågans slutliga ordnande erfordrades emellertid upplysningsföredrag och
närmare utredning av vissa organisationsfrågor. För kostnadernas bestridande
hade hushållningssällskapet förskjutit ett belopp av 2,000 kronor i
avbidan på att ovanberörda av riksdagen anvisade anslag skulle bliva tillgängligt.
Länskommittén beräknade kostnaderna för arbetet till 10,000
kronor, därav för redan utfört arbete 2,400 kronor.

Till följd av särskilda remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits den
10 oktober 1930 av jordbruksutredningen och den 18 oktober 1930 av statskontoret.

Den 24 oktober 1930 anvisade Kungl. Majit till Kopparbergs läns hushållningssällskaps
förfogande under budgetåret 19301931 ett belopp av
7,500 kronor, att användas för genomförande av åtgärder, ägnade att verksamt
förbättra mejerihanteringen inom länet i organisatoriskt och merkantilt
hänseende; därvid det skulle åligga sällskapet att tillse, att hithörande
organisationsarbete bedreves i samarbete med Sveriges allmänna
lantbrukssällskaps mejerisektion, att föra särskilda räkenskaper över
medlens användning, att för fortlöpande granskning tillhandahålla räkenskaperna
med verifikationer åt ett av lantbruksstyrelsen för ändamålet
utsett granskningsombud, att enligt lantbruksstyrelsen bestämmande ersätta
eventuellt uppkommande kostnader för granskningsombudet, samt
att senast den 1 september 1931 till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelse
rörande ifrågavarande verksamhet och för densamma använda medel.

I skrivelse den 9 februari 1931 har Sveriges allmänna lantbrukssällskap
härefter hemställt, att Kungl. Majit för fortsatt organisationsarbete för
mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende
måtte ställa till sällskapets förfogande ett belopp av 84,221 kronor,
att disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivas
i en vid skrivelsen fogad, av sällskapets mejerisektion den 6 februari
1931 uppgjord P. M. angående erforderliga statsanslag till mejeriorganisationskommittéerna.

Av mejerisektionens P. M. inhämtas i sammandrag följande.

Sedan mejerisektionen hos samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott
hemställt, att dessa ville sammankalla representanter från mejeriföreningarna
och mejerihanteringen i övrigt inom området till ett allmänt
möte för överläggning örn behövliga åtgärder för mejerihanteringens organisation
samt utseende av en mejeriorganisationskommitté, hade dylika
möten hållits och mejeriorganisationskommittéer utsetts.

Flertalet mejeriorganisationskommittéer hade sedan, på mejerisektio -

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

nens hemställan, inkommit med. specificerad redogörelse för inom varje
område föreliggande organisationsnppgifter och beräkning över de för
organisationsarbetets bedrivande erforderliga kostnaderna.

Från 17 organisationskommittéer hade äskats tillhopa 154,646 kronor,
varav 110,446 kronor för tiden intill den 1 juli 1931.

Från vissa län hade beräkningar över kostnaderna för organisationsarbetet
ännu ej inkommit.

Under framhållande av att det för närvarande endast kunde komma
i fråga, att statsanslag anvisades inom ramen av det för budgetåret
1930/1931 av riksdagen anvisade anslaget, har mejerisektionen. — på
grundval av do inkomna specificerade uppgifterna och av mejerisektionen
inhämtade upplysningar i övrigt angående organisationsarbetets omfattning
samt med nödig hänsyn till såväl det organisationsarbete, som
redan vore utfört och skäligen kunde hinna utföras före utgången av
innevarande budgetår —• föreslagit, att statsanslag nu måtte beviljas ifrågavarande
17 organisationskommittéer för budgetåret 1930/1931 med belopp
av ytterligare 76,221 kronor.

Tillsammans med det till sällskapet redan anvisade beloppet av 35,900
kronor samt det till organisationskommittén i Kopparbergs län anvisade
belopp av 7,500 kronor skulle alltså med beviljandet av ovannämnda summa
76,221 kronor av ifrågavarande anslag å 200,000 kronor bliva disponerat
sammanlagt (35,900 + 7,500 + 76,221) = 119,621 kronor, vadan sålunda
80,379 kronor skulle återstå att disponeras för do organisationskommittéer,
vilka ännu ej inkommit med anslagsäskanden, samt för direkta åtgärder
för smörexportens befrämjande.

De medel, som komma att ställas till organisationskommittéernas förfogande,
borde få tagas i användning för följande ändamål:

1) för kommittémedlemmarnas direkta resekostnader (III klass å järnväg)
samt dagtraktamenten (å 12 kronor) vid kommittésammanträden och
för resor i organisationssyfte;

2) för bestridandet av särskilda kostnader för erforderliga utredningar
och undersökningar angående organisationsarbetet samt för nödig avlöning
till sekreterare i kommittén;

3) för avlöning av organisatörer med högst 400 kronor per månad eller
motsvarande dagarvode jämte reseersättning för dessa enligt samma
grunder som för hushållningssällskapens vandringsrättare;

4) för trycksaker, porton och annonser, som vore direkt erforderliga för
organisationsarbetets bedrivande.

Mejerisektionen förutsatte, att största möjliga sparsamhet iakttoges vid
ifrågavarande medels användning samt att alla utbetalningar styrktes
med behöriga verifikationer.

Mejeriorganisationskommittéernas arbete för mejeridriftens centralisering
samt mejeriernas sammanförande i starka ekonomiska distriktsammanslutningar,
mejeriförbund och mejerifusioner, vore enligt mejerisektionens
uppfattning ett nödvändigt lod i och en ofrånkomlig förutsättning
för en bättre organisation även av smörexporten. Sektionen hade emellertid
även upptagit direkt arbete för åstadkommandet av en förbättring
nv smörexporten i organisatoriskt och kommersiellt hänseende. Redan i
juni 1930 upptogos sålunda på sektionens initiativ överläggningar med representanter
för landets smörexportföreningar i och för åstadkommandet
av ett organiserat samarbete på smörexportmarknaden. En av .mejerisektionen
och styrelserna för de tre sydsvenska smörexportföreningarna

Bihang lill riksdagens protokoll Will. 1 sami. 120 hafi. (Sr Ilis.)

Jordbruksutredningen

den 12 februari
1931.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

tillsatt kommitté, bade i november 1930 framlagt ett förslag med tillhörande
stadgar, avseende bildandet av ett svenskt smörexportförbund, i
vilket förbund smörexportföreningarna samt mejeriförbund och mejerifusioner,
efter hand som sådana bildades, skulle ingå som medlemmar.
En organisationskommitté med uppgift att närmare utforma grunderna
för detta samarbete trädde i verksamhet i januari 1931. I denna smörexportorganisationskommitté
hade Skånska smörexportföreningen, Sydsvenska
smörexportföreningen, smörexportföreningen Södra Sverige, Gotlands
smör- och äggexportförening, Mjölkcentralen, Örebroortens mejeriförening
och mejerisektionen utsett vardera två medlemmar. Mejerisektionen
hemställde, att av merbemälda anslag å 200,000 kronor för mejerihanteringens
förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende medel
måtte anvisas för bestridande även av ifrågavarande kommittéers
verksamhet och att för täckandet av kostnaderna för kommittémedlemmarnas
resor och dagtraktamenten samt för erforderliga utredningar och
undersökningar för smörexportorganisationskommitténs räkning måtte anvisas
ett belopp av 8,000 kronor.

Smörexportorganisationskommittén hade för avsikt att snarast möjligt
inkomma med förslag angående direkta åtgärder för det svenska smörets
inarbetande på den utländska marknaden och i samband härmed erforderliga
undersökningar och propaganda m. m. samt att i anslutning till dessa
förslag även anhålla örn för ändamålet erforderliga medels utanordnande.

För övrigt hade det visat sig taga avsevärd tid att på ett tillfredsställande
sätt ordna samarbetet beträffande smörexporten. Smörexportföreningarna
kunde sålunda först vid sina i mars—april 1931 hållna föreningsstämmor
taga slutlig ställning till de föreliggande förslagen och i
anslutning härtill vidtaga erforderliga ändringar i föreningarnas stadgar.
Enligt sektionens uppfattning vore det emellertid först sedan en centralisering
av smörexporten organiserats, som ett framgångsrikt arbete kunde
upptagas för ett bättre inarbetande av vårt exportsmör å den utländska
marknaden. På grund av de angivna förhållandena torde av det förbemälda
anslaget av 200,000 kronor endast sammanlagt 30,000 kronor, däri
inbegripet nyssnämnda belopp av 8,000 kronor, kunna komma till användning
för smörexportens direkta främjande under budgetåret 1930/1931.

I skrivelse den 12 februari 1931 har jordbruksutredningen hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå 1931 års riksdag att för budgetåret 1931/1932
anvisa ett anslag av 156,000 kronor, att ställas till Kungl. Majlis förfogande
för att, efter närmare utredning örn anslagsbehovet i varje särskilt fall,
av Kungl. Majit disponeras såsom bidrag för vidtagande av åtgärder, ägnade
att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt
hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln
med smör.

I sin framställning har utredningen inledningsvis anfört följande.

De anslagsmedel, varom här vore fråga, vore avsedda att befrämja organisationssträvandena
på ett område av central ekonomisk betydelse
för jordbruket, och det syntes jordbruksutredningen uppenbart, att en effektivt
och ändamålsenligt ordnad merkantil organisation på förevarande
område utgjorde en grundförutsättning för uppnående av förbättrat
ekonomiskt utbyte av mjölkhushållningen. Med hänsyn härtill hade jord -

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

bruksutredningen ansett angeläget att dels följa och medverka vid ifrågavarande
organisationsarbete, dels till prövning upptaga frågan om åtgärder
för dess fortsatta stödjande från det allmännas sida.

Därefter meddelar jordbruksutredningen, att utredningen för att erhålla
närmare upplysning rörande fortgången av ifrågavarande organisationsarbete
samt rörande storleken av de statsanslag, som kunde beräknas erforderliga
för arbetets bedrivande under innevarande och nästkommande
budgetår, vänt sig till Sveriges allmänna lantbrukssällskap, vars mejenséktion
enligt jordbruksutredningens skrivelse härom meddelat bland annat
följande.

Flertalet av de i länen utsedda organisationskommittéerna ^hade påbörjat
organisationsarbetet, och i vissa län hade detta redan pågått i flera
månader. Från 17 kommittéer hade till lantbrukssällskapet inkommit beräkning
över erforderliga anslag för verksamhetens fullföljande under
innevarande och nästkommande budgetår, slutande på ett sammanlagt
anslagsbehov av 154,646 kronor. För övriga områden med undantag a"s
Kopparbergs län, varför redan anvisats 7,500. kronor, uppskattades motsvarande
anslagsbehov av mejerisektionen till omkring 62,000 kronor.
Inklusive det för Kopparbergs län anvisade beloppet skulle alltså totala
anslagsbehovet för organisationskommittéernas verksamhet rinder innevarande
och nästkommande budgetår uppgå till i runt tal 222,000 kronor.
Organisationsarbetets centrala ledning, för vilken under budgetåret
1930/1931 ett belopp av 10,000 kronor, beräknat för tiden den 1 oktober 1930
—30 juni 1931, anvisats lantbrukssällskapet, beräknades för budgetåret
1931/1932 kräva anslag av omkring 12,000 kronor.

Av det för 1930/1931 beräknade behovet av medel för smörexportens kommersiella
ordnande, vilket behov av mejerisektionen tidigare uppskattats
till 100,000 kronor, torde under 1930/1931 endast 30,000 kronor behöva ''tagas
i anspråk samt återstående 70,000 kronor erfordras först under budgetåret
1931/1932.

Mejerisektionen meddelade nedanstående sammandrag av dess beräkningar
över anslagsbehoven å ifrågavarande område under budgetåren
1930/1931 och 1931/1932.

Anslagsbehov (kronor)

1930/1931 1931/1932

Instruktionskurser för organisatörer 12,900

Organisationsarbetets centralledning........... 10,000 12,000

Organisationskommittéernas verksamhet .... 147,100 74,900

Smörexportens organisation 30,000 70,000

Summa kronor 200,000 156,900

För egen del har jordbruksutredningen framhållit följande.

Det läge i sakens natur, att ovan anförda uppgifter och beräkningar
rörande behovet av statsbidrag för mejerihanteringens merkantila organisation
under innevarande och nästkommande budgetår, såsom i huvudsak
grundade på verkställda uppskattningar, icke kunde vara av mera
exakt natur. Jordbruksutredningen hade emellertid under överläggningar
med representanter för lantbrukssällskapet rörande arten av de behov,

Tillhopa

12,900

22,000

222,000

100,000

356,900.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

som skulle fyllas genom ifrågavarande statsanslag, samt grunderna förmedlens
deponering, kommit till den uppfattningen, att i berörda avseenden
anledning till erinran i stort sett icke förelåge. Under sådana förhållanden
syntes mejerisektionens förevarande beräkningar böra godtagas
såsom grund för bestämmande av anslagsbeloppet för budgetåret 1931/1932.

Med avseende på lämpligheten och behovet av anslag för ifrågavarande
ändamål, torde, då frågan så nyligen som i fjol övervägts av riksdagen,
icke erfordras någon utförligare motivering. Jordbruksutredningen ville
endast beträffande frågan örn anslag även för nästa budgetår anföra, att
den kraftiga hjälp, som i fjol beviljades för att underlätta det första uppbyggandet
av mejeriorganisationen, syntes böra fullföljas även under budgetåret
1931/1932, då det här gällde ett organisationsarbete av den krävande
och omfattande art, att det allmännas stöd erfordrades under längre
tid än ett år. Å andra sidan torde uttryckligen böra framhållas, att mejenorgamsationen
efter erhållande av den starthjälp, varom här vore
fråga, borde lita uteslutande till egna medel och att för här berörda organisationsarbete
statsbidrag utöver vad här föresloges icke syntes böra
ifrågakomma.

d™%°tbru- ÖVei'' j°rdbruksutredningens förevarande framställning har statskontor;
1931. ret den 18 februari 1931 avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört följande.

Att ingå i sakligt bedömande av föreliggande ärende torde ligga utanför
statskontorets verksamhetsområde. Under framhållande härav finge statskontoret
anmäla, att, då av den i ärendet förebragta utredningen syntes
framgå, att det förefunnes behov av ytterligare understöd av statsmedel
till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende,
särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med smör,
statskontoret icke ansåge sig böra göra någon erinran mot bifall till den
av jordbruksutredningen gjorda framställningen örn anslag för ifrågavarande
ändamål jämväl för budgetåret 1931/1932, under förutsättning
att icke därigenom komme att -—• åtminstone i avsevärd mån —- överskridas
det belopp av 250,000 kronor, Kungl. Majit i förslaget till riksstaten för
sagda budgetar beräknat för åtgärder till förbättrande i organisatoriskt
och merkantilt hänseende av mejerihanteringen samt ägg- och fläskproduktionen
m. m. Ämbetsverket ville endast ifrågasätta, örn icke det anslag,
som för nu omhandlade ändamål kunde varda beviljat, i likhet med
motsvarande anslag för innevarande budgetår borde erhålla beteckningen
reservationsanslag.

BrSSTh S-å8°m 6tt -ed blaUd dC åtgärder’ vilka vid 1930 års riksdag beslötos för
mejerihanteringens och smörexportens befrämjande, ingick bland annat
anvisandet till Kungl. Maj:ts förfogande av ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor, att användas såsom bidrag för vidtagande av åtgärder,
ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och
merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln
med smör. Från riksdagens sida framhölls angelägenheten av, att en allmänt
utbredd sammanslutning mellan mejerierna snarast åvägabringades
ävensom att en av en dylik sammanslutnings viktigaste uppgifter

Kungl. Majlis proposition Nr 138.

13

skulle vara att verka för en sådan kommersiell organisation på mejeriom
rådet, att förutsättningar skapades för en rationellt ordnad exporthandel
med smör.

Efter riksdagens sålunda fattade beslut Ilar ett livaktigt organisationsarbete
igångsatts på mejerihanteringens område. Detta har huvudsakligen
letts av Sveriges allmänna lantbrukssällskap genom sällskapets
mejerisektion. Arbetet bär till en början inriktats på uppbyggandet av
sammanslutningar mellan mejerierna. Enligt en av sektionen upprättad
plan hava inom de olika hushållningssällskapens förvaltningsområden
tillsatts organisationskommittéer. För upplysnings- och organisationsarbetet
i orterna anlitas organisatörer, för vilka instruktionskurser givas.
För startandet av ifrågavarande organisationsarbete har Kungl.
Maj:t den 24 oktober 1930 anvisat medel ur förberörda anslag, nämligen
35,900 kronor till Sveriges allmänna lantbrukssällskap. Samma dag anvisades
för liknande ändamål 7,500 kronor till Kopparbergs läns hushållningssällskap.

Mejerisektionen har vidare, såsom framgår av förestående redogörelse,
upptagit arbete för åstadkommande av en förbättring av smörexporten
i organisatoriskt och kommersiellt hänseende. Ett förslag föreligger örn
bildandet av ett svenskt smörexportförbund. Vidare har en av åtskilliga
smörexportörer jämte mejerisektionen tillsatt smörexportorganisationskommitté
trätt i verksamhet i syfte att utarbeta förslag till åtgärder för
det svenska smörets inarbetande på den utländska marknaden m. m.

Såsom framgår av den förestående redogörelsen har Sveriges allmänna
lantbrukssällskap hemställt, att för fortsatt organisationsarbete under innevarande
budgetår för mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt
och merkantilt hänseende måtte ur förberörda anslag å 200,000 kronor
ställas till sällskapets förfogande ett belopp av 84.221 kronor, därav 76,221
kronor för det inre organisationsarbetet inom 17 hushållningssällskapsområden
samt 8,000 kronor för igångsättande av den del av organisationsarbetet,
som direkt hänför sig till smörexporten. Sedan myndigheternas
yttranden avgivits över framställningen i fråga, torde jag få återkomma
till densamma. Vid eventuellt bifall till framställningen skulle av förberörda
anslag å 200,000 kronor återstå disponibelt något över 70,000 kronor.

Från jordbruksutredningen föreligger nu framställning, att ytterligare
anslag för ändamålet måtte äskas av riksdagen. Utredningen uppgiver,
att för ifrågavarande organisationsarbete, vilket beräknas komma att behöva
pågå även under nästa budgetår, skulle erfordras tillhopa 356,900
kronor, därav 100,000 kronor för smörexportens organisation. Då detta
belopp med i avjämnat tal 156,000 kronor överstiger det för ändamålet
å riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget, har utredningen
hemställt, att ett belopp av 156,000 kronor måtte hos riksdagen äskas för
budgetåret 1931/1932. Statskontoret har ifrågasatt, att jämväl det nya anslaget
gives reservationsanslags natur.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 120 hafi. (Nr 138.)

3

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

För egen del finner jag det vara en angelägenhet av stor vikt, att xnejerihanteringen
ytterligare förbättras i organisatoriskt och merkantilt
hänseende. Ett förbättrat utbyte av mjölkproduktionen är av mycket
stor betydelse för jordbrukets ekonomi. På hithörande område torde genom
målmedvetet arbete för mejeridriftens centralisering och mejeriernas
sammanförande i lämpliga sammanslutningar mycket kunna vinnas. Att
i anslutning härtill särskild uppmärksamhet hör ägnas smörexportens organisation
synes mig vara uppenbart. Jag vill alltså i anslutning till de
av fjolårets riksdag i ämnet anförda synpunkter samt i enlighet med jordbruksutredningens
nu förevarande förslag tillstyrka, att staten lämnar sin
medverkan till ifrågavarande organisationsarbetes fortsättande. Mot det
av jordbruksutredningen ifrågasatta beloppet har jag ingen annan erinran,
än att detsamma torde böra avjämnas nedåt till 150,000 kronor, att å
riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföras såsom extra reservationsanslag.
I likhet med vad som gäller rörande det för löpande budgetår anvisade
anslaget, torde det höra få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta
örn anslagets närmare användning.

Såsom av jordbruksutredningen framhållits synes mejerihanteringen
efter erhållande av den starthjälp, varom nu är fråga, böra lita uteslutande
till egna medel.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att för åtgärder till förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende
av mejerihanteringen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 150,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kunglig Höghet Kronprinsen-Regenten
bifall samt förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

310552. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.