Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst; given
Stockholms slott den 20 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,
Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:

I årets statsverksproposition anförde jag vid anmälan av »För flera
huvudtitlar gemensamma frågor» — efter att hava lämnat en allmän
redogörelse för löne- och pensionsfrågornas läge och därvid utvecklat skälen
för att icke till 1931 års riksdag framlägga förslag i lönefrågan —
hurusom jag i ett avseende dock fann en justering erforderlig redan på
nuvarande tidpunkt, i det att beträffande statens befattningshavare på
de orter, där levnadsförhållandena ställa sig dyrast, en provisorisk anordning
med dyrortstillägg byntes böra komma till stånd.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 101 höft. (Nr 125.) •

2 Kungl. Majlis proposition Nr 125.

Vederbörande departementschefer gjorde ock i statsverkspropositionen
under de skilda huvudtitlarna framställningar om beräknande av anslag

för detta ändamål med följande belopp i

under andra

huvudtiteln ............................

kronor 65,000

» tredje

» ................... .........

........................... » 15,000

» fjärde

» ...........................

........................... » 250,000

, » femte

» .........’

........................... » 140,000

» sjätte

» .......

......................... » 25,000

» sjunde

» ..............

........................... » 225,000

» åttonde

» .....

, » nionde

» ............................

........................... » 60,000

» tionde

» .............

...........,............... » 70,000

eller tillhopa kronor 1,000,000.

För de affärsdrivande verken beräknades årskostnaderna uppgå till ett
något lägre belopp.

Sedan ärendet nu under medverkan av ordföranden i allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, generaldirektör E. Stridsberg, undergått erforderlig
beredning inom finansdepartementet, anhåller jag att få framlägga
detsamma till Kungl. Maj:ts prövning.

Enligt den för befattningshavare vid nyreglerade verk i allmänhet
gällande löneplanen utgår inom samma löneklass lönen med olika belopp
alltefter tjänstgöringsortens placering i högre eller lägre ortsgrupp.
Ortsgrupperna äro till antalet sju, betecknade A—G. För ortsgrupperingens
verkställande uträknar socialstyrelsen enligt av Kungl. Majit godkända
beräkningsgrunder ortsindextal för varje undersökt ort, utvisande
levnadskostnaderna å orten i förhållande till medelkostnaden för hela
riket, vilken betecknas med 1,000. Sedan ortsindextalen uträknats, fastställer
Kungl. Majit fördelningen av vederbörande orter mellan de föreskrivna
sju ortsgrupperna.

Med nuvarande gruppering, vilken fastställdes år 1925, hänföras

till

grupp A

orter med indextal

ej överstigande 930

» B

»

»

»

överstigande 930

men

ej

990

»

» C

»

»

» 990

»

»

1,050

»

» D

* 1,050

»

»

1,110

»

» E

»

»

»

» 1,110

»

»

1,170

»

» F

»

»

» 1,170

»

»

1,230

»

* G

»

»

» 1,230.

Genom socialstyrelsens försorg har under åren 1929 och 1930 verkställts
en förnyad undersökning av levnadskostnaderna i riket, avsedd att läggas
till grund för en reviderad ortsgruppering efter de ändrade dyrhetsförhållandena.
Enligt Kungl. Majlis beslut den 19 december 1930 skola

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

gränserna mellan de olika ortsgrupperna förläggas till samma indextal
som nyss angivits för den år 1925 fastställda fördelningen. Ett i överensstämmelse
härmed npprättat förslag till ny ortsgrnppering har av
socialstyrelsen avgivits den 5 januari 1931. Detta förslag är avsett att,
sedan ärendet blivit i vederbörlig ordning berett, underställas Kungl.
Maurts prövning.

Den av socialstyrelsen nu verkställda ortsundersökningen ger vid handen,
att de billigaste bland de undersökta orterna återfinnas vid in
dextal omkring 800, medan de dyraste orterna ligga mellan indextalen
1,300 och 1,350. Ortsindextalen för de billigaste orterna äga dock
endast begränsad giltighet, enär levnadskostnaderna å den rena landsbygden,
som det här närmast är fråga örn, äro svårare att siffermässigt
fastställa än levnadskostnaderna i samhällen med verklig
hyresmarknad och uteslutande penninghushållning. Ortsindextal,
som falla mera avsevärt under riksmedeltalet, kunna därför sägas vara
ganska osäkra, och något anmärkningsvärt ligger fördenskull icke i att
den lägsta ortsgruppen, A, omspänner en förhållandevis större del av
indexskalan än ortsgrupperna B—F, vilka omfatta vardera 60 enheter av
skalan.

Helt annorlunda te sig förhållandena i fråga örn den högsta dyrortsgruppen,
G. Såsom förut nämnts, omfattar densamma alla orter med indextal
över 1,230. Skulle vid avgränsningen tillämpas samma principer
som beträffande ortsgrupperna B—F, borde den översta gränsen för G
gruppen ligga 60 enheter högre än 1,230, eller vid 1,290.

Syftet med ortsgrupperingen är att åtminstone delvis kompensera
tjänstemännen å dyrare ort för de högre levnadskostnaderna därstädes.
Redan från början hava därvid tjänstemännen å de dyraste orterna på
grund av löneplanens begränsade spännvidd kommit att intaga en i viss
mån missgynnad ställning. Detta förhållande har de senare åren ytterligare
accentuerats. Av socialstyrelsens undersökningar framgår nämligen,
att skillnaden i levnadskostnader mellan de billigaste och de dyraste
orterna blivit alltmera utpräglad. För att såsom exempel taga den
mest framträdande dyrorten, Stockholm, var indexläget för denna stad

vid levnadskostnadsundersökningen 1919—1920 ungefär 1,250

» » 1924—1925........................ » 1,325

, » 1929—1930 ....................... » 1,350.

Såsom synes har Stockholm på tio år stigit 100 enheter å indexska
lan, varför tillräckliga skäl skulle föreligga för uppflyttning av huvud
staden i en högre dyrortsgrupp än G, örn en sådan funnes. Vad som
främst bidragit till att pressa upp levnadskostnaderna i Stockholm har
varit den kraftiga stegring, som bostadshyrorna undergått. Men även
vissa andra orter inom G-gruppen ligga numera så högt, att de med fog
skulle kunna hänföras till en högre dyrortsgrupp.

Nyreglerade

verk.

Ordinarie

personal.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

Med hänsyn till nyss påpekade, betydande ökning i avståndet mellan
levnadskostnaderna å billigaste och dyraste orter inom landet synes det
vara med rättvisa och billighet överensstämmande att bereda statstjänstemannen
a de dyraste orterna någon kompensation för den i lönebänseende
oförmånliga ställning, i vilken de blivit försatta genom löneplanens
otillräckliga spännvidd. I avvaktan på den omarbetning av gällande
avlöningsförfattningar, som förutsatts skola komma till stånd i samband
med dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta lönerna, torde detta
lämpligast kunna ske i form av ett provisoriskt dyrortstillägg. Ett villier
för en sådan anordning, som förutsättes bliva av rent tillfällig natur,
måste vara, att den ej i något avseende får verka prejudicerande för
framtiden.

Provisoriskt dyrortstillägg bör, i anslutning till vad i det föregående
anförts, utgå å orter, vilka vid socialstyrelsens ortsundersökning beteck
näts med indextal överstigande 1,290 och som med hänsyn härtill kunna
sägas vara berättigade till högre placering än i ortsgrupp G. Hit äro
att hänföra Stockholms stad (med undantag av Fagersjö, Södertörns villastad
och Älvsjö) och förorterna Karlberg och Tomteboda utanför Stockholm
samt vidare Luleå stad (med undantag av Karlsvik, Karlshäll och
Notviken) ävensom slutligen Kiruna municipal- och gruvsamhällen i Jukkasjärvi
socken.

Vidkommande därefter frågan, i vilken utsträckning de ä nyssnämnda
dyrorter stationerade tjänstemännen böra komma i åtnjutande av provisoriskt
dyrortstillägg, vill jag från början hava framhållit, att det möter
stora svårigheter av såväl löneteknisk som annan art att skipa full rättvisa
olika befattningshavargrupper emellan. En allmän utgångspunkt
bör emellertid enligt min mening vara, att, där icke dyrortsfaktorn redan
beträffande den nu utgående avlöningen kommit till uttryck, löneförbättring
i form av provisoriskt dyrortstillägg ej bör ifrågakomma. Anordningens
tillfälliga karaktär och de relativt blygsamma belopp, vartill
dyrortstilläggen kunna tänkas komma att bestämmas, synas mig vidare
utgöra skäl mot att genom alltför invecklade föreskrifter söka undvika
varje tänkbar ojämnhet. Föreskrifterna örn provisoriskt dyrortstillägg
köra nämligen förlänas sådan enkelhet, att de vålla minsta möjliga besvär
och omgång vid tillämpningen.

Berättigade till dyrortstillägg torde i första hand böra vara sådana
statens ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta lön enligt något av
de till det s. k. kommunikationsverkens lönesystem hörande avlöningsreglementena.
De lönereglementen jag här närmast åsyftar äro följande
:

avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk;
avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid stats -

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

departement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen;
. , , ,

avlöningsreglementet den 9 juni 1922 för befattningshavare vid lots och

fyrstaten; samt

avlöningsreglementet den 20 maj 1927 för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet.

Enligt samtliga nu nämnda avlöningsreglementen är det uteslutande
stationeringsortens dyrhet, som är avgörande för tjänstemännens fördelning
å de olika ortsgrupperna i löneplanen.

Vid avvägande av de belopp, varmed provisoriskt dyrortstillägg skulle
utgå, lärer böra iakttagas, att befattningshavarna icke genom dyrortstillägget
bringas upp i ett högre löneläge, än de skulle uppnå vid en utbyggnad
av den nuvarande löneplanen med en ny ortsgrupp. Härvid
må erinras, att nämnda plan är så konstruerad, att löneskillnaden mellan
två ortsgrupper alltid är konstant i en och samma löneklass, varför
det icke erbjuder någon svårighet att bedöma, med vilka belopp nuvarande
G-ortslöner böra ökas för att motsvara nyss angivna löneläge.
Lämpligt synes mig vara att med utgångspunkt härifrån bestämma det
provisoriska dyrortstillägget till ett belopp, motsvarande löneskillnaden
mellan två närliggande ortsgrupper i den löneklass tjänstemannen tillhör.

Då det provisoriska dyrortstillägget bör anses som en del av lönen,
lärer dyrtidstillägg å detsamma böra i vanlig ordning beräknas.

Enligt löneplanen för ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken,
vilken överensstämmer med avdelning B av löneplanen för befatt -

civila statsförvaltningen, skulle det provisoriska dyrortstillägget, exkli
dyrtidstillägg, komma att utgå med följande belopp:

Löneklass

Kronor

Löneklass

Kronor

Löneklass

Kronor

1

66

12

132

23

222

2

72

13

138

24

228

3

78

14

144

25

234

4

84

15

150

26

240

5

90

16

156

27

240

6

96

17

162

28

240

7

102

18

174

29

240

8

108

19

186

30

240

9

114

20

198

31

240

10

120

21

210

32

240

11

126

22

216

33

240

Utöver nu

angivna

trettiotre

löneklasser.

motsvarande

lönegra*

B 1—B 30, innehål le
statsdepartement m.

l ~ ---------^ —

fl. verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

6 Kungl. Muj.ts proposition Nr 125.

under en särskild avdelning av löneplanen ytterligare fyra lönekassör,
1 # ^ ^ avsedda för tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställlung.
I betraktande av den relativt mindre betydelse, som ett lönetilllagg
av nu ifrågasatt storleksordning får anses hava för de högst avlönade
tjänstemännen, och då en utsträckning av dyrorts t illägget också
till dessa tjänstemannagrupper skulle medföra ur löneteknisk synpunkt
betänkliga konsekvenser, har jag stannat för den uppfattningen,
att provisoriskt dyrortstillägg icke bör utgå vare sig till
ue enligt A-planen avlönade chefstjänstemännen eller till de genom
1 örordnande på viss tid eller tills vidare tillsatta ordinarie tjänstemän,
vilka avlönas medelst särskilda arvoden, såsom vissa generaldirek
törel-, statssekreterare och expeditionschefer, byråchefer för lagärenUen
m. fl. Vid sådant förhållande bör naturligen dyrortstillägg ej heller
ifrågakomma beträffande statsråd eller för justitieråd, regeringsråd och
landshövdingar. Jag vill understryka, att den åtskillnad, vilken sålunda
göres mellan dessa befattningshavare och sådana inom B-planen, icke
ar av principiell natur och följaktligen, lika litet som anordningen med
provisoriska dyrortstillägg i övrigt, får anses prejudicerande för lönespörsmålens
fortsatta behandling.

Den för befattningshavare vid lots- och fyrstaten fastställda löneplanen
löreter vissa obetydliga avvikelser från kommunikationsverkens och allmänna
civilförvaltningens löneplan, i det att, bland annat, blott de lönegrader
upptagas, som äga tillämpning vid lots- och fyrstaten. Detta har
medfört en annan numrering av lönegrader och löneklasser. Själva lönebeloppen
överensstämma emellertid med den allmänna löneplanens siffror.
Befattningshavarna vid lots- och fyrstaten böra ock bliva delaktiga
av provisoriskt dyrortstillägg i samma utsträckning som flertalet övriga
nyreglerade befattningshavargrupper.

Avlönmgsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitara
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet innehaller
tre löneplaner, en för officerare (O), en för underofficerare (Uo)
och en för civilmilitär personal m. fl. (C). Dessa löneplaner förete med
avseende a konstruktion och lönegradsnumrering vissa olikheter mot den
vid civilförvaltningen i allmänhet gällande löneplanen. Avvikelserna
bora dock icke föranleda någon rubbning av de grunder, som i det föregående
angivits for beräkning- av det provisoriska dyrortstillägget. Dyr
ortstillägget bör alltså utgå med belopp, motsvarande löneskillnaden mellan
två närliggande ortsgrupper i beställningshavarens löneklass. Givetvis
bör för här avsedda beställningshavare i högre löneställning iakt
tågås samma begränsning i fråga örn rätten till dyrortstillägg som av
mig föreslagits beträffande motsvarande tjänstemän vid civilförvaltnin
gen. Detta skulle innebära, att dyrortstillägg icke bör utgå till beställningshavare
inom lönegraderna O 6—0 8 samt C 15 och C 16.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125. 7

Enligt det för domänverket provisoriskt gällande avlomngsreglementet
av den 22 maj 1920 äro befattningarna vid lokalförvaltningen icke
grupperade endast efter dyrortsförhållanden, utan tjänsternas fördelning
å löneplanens olika »lönegrupper» är beroende aven av vissa andra faktorer
såsom bostadsortens belägenhet i kallt klimat i de nordligaste delarna
av landet (kallortsmomentet) eller ock i ödslig eller enslig tråk
(ödslighetsmomentet) samt beträffande vissa kategorier av befattningshavare
- jägmästare och Överjägmästare - den större eller mindre
svårighet, som är förenad med tjänstgöringens utövande, (svårskotthetsmomentet).
Befattningshavarna vid domänverkets centrala förvaltning,
domänstyrelsen, äro däremot alla placerade i samma ortsgrupp som tjänstemän
vid andra i huvudstaden förlagda verk.

Domänstyrelsens tjänstemän böra givetvis bliva berättigade till provisoriskt
dyrortstillägg. Vad angår skogsstatens tjänstemän synes det
rimligt, att, ehuru hänsyn till dyrortsförhållanden endast till en del spelat
in vid befattningarnas fördelning å lönegrupper, aven dessa fanste
män komma i åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg enligt samma
grunder som flertalet övriga befattningshavare med nyreglerad avlo

mpör förste provinsialläkare och provinsialläkare gäller ett särskilt avlöningsreglemente
av den 21 maj 1926. Löneplanen i detta reglemente
upptager två avdelningar, den ena, A, för förste provinsialläkare, med
ortsgrupper och lönebelopp helt överensstämmande med 30:e lönegraden
i löneplanen för allmänna civilförvaltningen och kommumkationsverken;
den andra, B, för provinsialläkare, omfattande fyra löneklasser och upp
delad i sju »lönegrupper», i vilka provinsialläkarna inplacerats med hänsyn
väsentligen tagen till distriktets svårskötthet och den inkomst av
läkarpraktik, som beräknats för varje distrikt. Däremot har orternas
dyrhet endast i ringa grad påverkat fördelningen å lönegrupperna iBplanen.
Detta framgår redan av den omständigheten, att provinsialläk.!
ren i Stockholms distrikt hänförts till lönegrupp II, motsvarande närmast
ortsgrupp B i den allmänna löneplanen. Praktikinkomsten ar här
det utjämnande momentet. Något provisoriskt dyrortstillägg synes med
hänsyn till nu antydda förhållanden icke vara påkallat, vad provinsialläkarna
angår. Till förste provinsialläkarna bör däremot dyrortstillägg

En grupp ordinarie befattningshavare, som icke synes böra komma
i åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg, utgöres av lärare vid karolinska
mediko-kir ur giska institutet. Deras löneförmåner regleras ge
nom kungörelsen den G juni 1925 angående villkor och bestämmelser be
träffande avlöningsförhållandena för professorer m. fl. vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Ehuru
Uppsala och Lund enligt gällande dyrortsgruppering äro att hänföra till
lägre ortsgrupp än Stockholm, utgå lönerna till professorer och övriga

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

lärare vid karolinska institutet med samma belopp som lönerna till motsvarande
befattningshavare vid universiteten. Någon anledning att vid
nu ifrågasatta provisorium rubba denna likställighet lärer icke förefinnas.

Enligt de av mig förut angivna grunderna skulle dyrortstillägget, inberäkna!
dyrtidstillägg efter nu gällande procenttal (12), för helt år räknat
belöpa till:

for befattningshavare i 5:e lönegraden — expeditionsvakt, brevbärare,
stationskarl, banvakt — lägst 102 kronor och högst 126 kronor;

för befattningshavare i 7:e lönegraden — förste expeditionsvakt, kanslibiträde,
reparatör — lägst 114 kronor och högst 150 kronor;

för befattningshavare i 12:e lönegraden — tullkontorist, linjeförman,
lokomotivförare — lägst 156 kronor och högst 180 kronor;

för befattningshavare i löre lönegraden — postassistent, telegrafassistent,
stationsskrivare, ritare — lägst 174 kronor och högst 210 kronor;

för befattningshavare i 21:a lönegraden — andre kanslisekreterare,
notarie, aktuarie — lägst 234 kronor och högst 252 kronor.

Från och med 26:e löneklassen skulle, såsom nyss angivits, det provisoriska
dyrortstillägget, oberäknat dyrtidstillägg, utgå med 240 kronor i
alla löneklasser. Dyrtidstillägget å detta belopp utgör för närvarande
28 kronor. Bestämmelsen örn dyrtidstilläggens maximering vid ett inkomstläge
av 800 kronor i månaden skulle emellertid medföra, att dyrtidstillägg
endast komme att utgå å en mindre del av dyrortstillägget i
28:e löneklassen och icke alls å dyrortstilläggen i högre löneklasser.

Vid försvarsväsendet skulle dyrortstillägget efter samma beräkningsmetoder
utgöra:

för sergeant lägst 114 kronor och högst 162 kronor;
för löjtnant lägst 168 kronor och högst 210 kronor;
för kapten lägst 234 kronor och högst 264 kronor o. s. v.

ÄVGn ,le.llyregleradR erkens icke-ordinarie personal torde i viss omfattning
böra göras berättigad till provisoriskt dyrortstillägg.

I första hand komma här i betraktande de icke-ordinarie befattningshavare,
vilkas avlöning utgår enligt löneklass i den för ordinarie tjänstemän
vid vederbörande verk gällande löneplanen, ehuru deras tjänster
icke blivit uppförda å ordinarie stat. Ifrågavarande tjänstemän, av vilka
flertalet torde utgöras av s. k. befattningshavare å extra stat, böra givetvis
aven erhålla den särskilda dyrortskompensation, som är avsedd att
beredas de ordinarie tjänstemän, med vilka de närmast äro likställda.

Huvudgruppen bland icke-ordinarie befattningshavare omfattar de
extra ordinarie tjänstemännen. Enligt de av Kungl. Maj:t utfärdade
avlöningshestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare vid olika
nyreglerade förvaltningsområden gäller för de extra ordinarie tjänstemännen
i huvudsak samma lönesystem som för de ordinarie. Lönen utgår
enligt fastställd löneplan med lönegruppering efter dyrort (utom vid

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

domänverkets lokalförvaltning). Alla skäl synas mig därför tala för att
även extra ordinarie tjänstemän inom de förvaltningsgrenar, vid vilka
provisoriskt dyrortstillägg medgivits för ordinarie personal, komma i åt
njutande av dylikt lönetillägg. Enär den officiella terminologin i fråga
örn olika slag av icke-ordinarie befattningshavare ännu icke vunnit fast
burskap, utan termen »extra ordinarie tjänstemän» ofta användes för ati
beteckna även vissa s. k. extra befattningshavare, torde för undvikande
av oklarhet böra uttryckligen angivas, att provisoriskt dyrortstillägg är
avsett att komma endast sådana extra ordinarie tjänstemän till del, som
åtnjuta lön enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan. Under dessa förutsättningar
bör dyrortstillägg utgå jämväl till amanuenser med s. k.
halvtidstjänstgöring, givetvis med ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen
reducerat belopp.

Beträffande övriga kategorier av icke-ordinarie befattningshavare vid
de nyreglerade förvaltningsgrenarna synes icke provisoriskt dyrorts
tillägg böra ifrågakomma. De växlande grunder, efter vilka avlönin
gen utgår, skulle i allmänhet ej erbjuda tillräckliga hållpunkter för bestämmande
av storleken av ett dylikt tillägg. Särskilt gäller detta ickeordinarie
befattningshavare, som åtnjuta arvode, enär arvodena i regel
utmätts utan den hänsyn till dyrortsförhållanden, som fått sitt uttryck
i lönernas differentiering efter olika ortsgrupper. För ett stort antal
arvodesbefattningar gäller dessutom, att arbetstiden icke står i bestämt
förhållande till den för ordinarie personal fastställda, vilket i sin tur
ytterligare försvårar en jämförelse.

Från 1925 års tillfälliga officerskommitté, vissa pensionerade m. fl.
officerare vid armén med tjänstgöring i Stockholm samt svenska underofficersförbundet
hava till Kungl. Majit ingivits framställningar örn att
även pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningai
måtte inbegripas bland de befattningshavare i statens tjänst, vilka äro
avsedda att komma i åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg. Med hänsyn
till den allmänna ståndpunkt jag funnit mig böra intaga med avseende
å arvodesbefattningar kan jag icke tillstyrka bifall till dessa fram
ställningar.

Det torde knappast heller finnas tillräcklig anledning att bereda asp!
ranter och extra tjänstemän sådant provisoriskt lönetillskott, som ansetls
böra komma den mera fast anställda personalen till del. I den mån verken
själva bestämt storleken av erättningsbeloppen för den extra perso
nalén, lära de vara oförhindrade att, där så kan befinnas av omständig
heterna påkallat, inom ramen av tillgängliga medel bereda samma personal
en mot det provisoriska dyrortstillägget svarande avlöningsförbättring.

Sammanfattar jag vad i det föregående anförts rörande befattnings
havare med nyreglerad avlöning, skulle alltså berättigade till provisoriskt
dyrortstillägg vara:

Sammanfatt ning.

10

Oreglerade

verk.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1—80 enligt löneplanen i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar oell statens vattenfallsverk;

tjänstemän, tillhörande lönegraderna B 1—B 30 enligt löneplanen i av
löningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen;

tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1—13 enligt löneplanen i avid
ningsreglementet den 9 juni 1922 för befattningshavare vid lots- och fyr
staten;

beställningshavare, tillhörande lönegraderna O 1—0 5, Ilo 1—Ilo 4 samt
1—C 14 enligt löneplanerna i avlöningsreglementet den 20 maj 1927
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet;

tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1—15 enligt löneplanen i avlöningsreglementet
den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket;

förste provinsialläkare med avlöning enligt avlöningsreglementet den
21 maj 1926 för förste provinsialläkare och provinsialläkare;

icke-ordinarie befattningshavare, vilkas avlöning på grund av Kungl.
Maj:ts beslut utgår enligt någon av förut angivna löneplaner, under förutsättning
att ordinarie innehavare av befattning i motsvarande lönegrad
eller löneklass är berättigad till provisoriskt dyrortstillägg;

extra ordinarie tjänstemän inom de förvaltningsgrenar, vid vilka provisoriskt
dyrortstillägg medgivits för ordinarie personal, under förutsättning
att avlöning utgår enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Slutligen anser jag mig böra uttala, att befattningshavare å indragningsstat
utan tjänstgöringsskyldighet icke synas böra erhålla provisoriskt
dyrortstillägg.

Vad härefter angår tjänstemän med oreglerad avlöning, har dyrortsgruppering
i vanlig mening icke blivit för dem genomförd. I en
del fall förekomma emellertid ortstillägg vid sidan av lönen, varjämte
t samband med beviljande av tillfällig löneförbättring och provisorisk aviöningsförbättring
till lärarpersonal vid det statliga undervisningsväsendet
hänsyn i viss utsträckning tagits till dyrortsfaktorn. Även örn man
begränsar det provisoriska dyrortstillägget tili dem, för vilka avlöningen
redan i en eller annan form är dyrortsbestämd, möta likväl avsevärda
svårigheter att finna en i allo lämplig formel för ett provisoriskt dyrortstillägg.
Det bör nämligen tillses, å ena sidan, att de belopp, som kunna
komma i fråga, stå i passande relation till de för befattningshavare med
reglerad avlöning beräknade dyrortstilläggen och, å andra sidan, att
icke vissa oreglerade befattningshavare bliva orättvist gynnade i jämförelse
med andra, varjämte måste iakttagas, att icke en blivande lönereglering
på någon punkt föregripes.

11

Kungl. Maj.ts proposition Nr 125.

Bland oreglerade befattningshavare å orter, där provisoriskt dyrorts- Undeni*-

tillägg enligt förslaget skulle utgå, äro lärarna vid det statliga undervis^ ™9™*>endet
ningsväsendet den utan jämförelse talrikaste personalgruppen. Nyss antyddes,
hurusom vid bestämmandet av lärarnas avlöningsförmåner hänsyn i
viss utsträckning tagits till dyrortsförhållanden. Sålunda har en — låt vara
tämligen schematisk -— lönegradering efter dyrort åstadkommits genom
provisoriska åtgärder i avvaktan på en blivande lönereglering. Alltsedan
budgetåret 1925/1926 utgår nämligen den tillfälliga löneförbättringen,
i motsats till vad som gäller andra befattningshavare, för lärarpersonalen
med olika belopp å olika orter i enlighet med fastställd dyrortsgruppering.
Ännu mera markerad framträder önskan att bereda lärarna å dyrare
orter kompensation för de högre levnadskostnaderna därstädes genom
den provisoriska avlöningsförbättring, som riksdagen på förslag a\

Kungl. Majit (prop. nr 181) beviljade år 1929. Denna avlöningsförbättring
utgår endast till lärare å F- och G-orter och kan fördenskull sägas
utgöra just ett sådant provisoriskt dyrortstillägg, varom nu är fråga. Det
naturliga synes mig även vara att bygga vidare på den provisoriska avlöniugsförbättringens
grund och sålunda låta det lönetillskott, som skulle
beredas statens befattningshavare å de dyraste G-orterna, för lärarnas
vidkommande utgå i form av förhöjd provisorisk avlöningsförbättring.

Enligt kungörelsen den 5 juli 1929 (nr 240) med däri den 9 maj 1930
(nr 183) gjorda ändringar utgår den provisoriska avlöningsförbättringen
till vid nedan uppräknade undervisningsanstalter anställda, å F- eller
G ört tjänstgörande ordinarie lärare ävensom extra och vikarierande ämneslärare
med tjänstgöringsskyldighet i samma omfattning som åligger
lektor eller adjunkt vid allmänt läroverk. Avlöningsförbättringen är bestämd
till följande belopp, för helt år räknat:

vid de allmänna läroverken:

till lektor, manlig .......................................................

» » , kvinnlig ....................................................

» adjunkt, manlig ..................................•;.................

» » , kvinnlig samt ämneslärarinna med

ad j unktskompetens

» annan ämneslärarinna ........................................

» lärare i övningsämne...........................................

» extra och vikarierande ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet:

till lektor, manlig .......................................................

» » , kvinnlig ...................................................

» adjunkt, manlig ...................................................

» » , kvinnlig samt ämneslärarinna med

adjunktskompetens ...........................

» annan ämneslärarinna ................................5.....

» övningsskol lärare ..............................................

» lärare i övningsämne ..........................................

» extra och vikarierande ämneslärare

kronor 300
» 240

» 300

» 240

» 180
» 120
» 180

» 300

» 240

» 300

» 240

» 180
» 180
* 120
» 180

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

vid statens skolköksseminarium och hushållsskola:

till lärarinna i hushållsgöromål..................................................

» » i handarbete ..........................................................

vid folkskoleseminarierna:

till lektor, manlig ..........................................................

» » , kvinnlig ................................................................

» övningsskollärare..............................................................

» lärare i övningsämne.........................................................

» extra och vikarierande ämneslärare ..................................

vid statens småskoleseminarier:

till ämneslärare ............................................

» övningsskollärare.......................................................

vid de tekniska läroverken (tekniska elementarskolor,
gymnasier):

till lektor.................................................................

* extra och vikarierande ämneslärare

vid sjökrigsskolan:

till lektor ..........................................................

vid navigationsskolorna:
till lärare ...................................................

vid folkskolinspektionen:

till folkskolinspektör .......................................................

» nomadskolinspektören....................................................

Dyi tidstillägg utgår icke å den provisoriska avlöningsförbättringen.
Såsom allmän regel gäller dessutom, att befattningshavare, som åtnjuter
fri bostad eller ersättning därför, icke äger uppbära provisorisk
avlöningsförbättring. Befattningshavare, som är tjänstledig på grund
a\ sjukdom, får behålla två tredjedelar av den provisoriska avlöningsförbättringen
men är vid annan ledighet skyldig att avstå densamma
helt. Jag förutsätter, att dessa grunder skola oförändrade gälla även
i fråga örn de förhöjda belopp, varmed den provisoriska avlöningsförbättringen
skulle komma att utgå till befattningshavare å de dyraste
orterna.

Beträffande storleken av den nu ifrågasatta höjningen av den provisoriska
avlöningsförbättringen har jag ansett försiktigheten bjuda att icke
räkna med större höjning än som motsvarar två tredjedelar av de nuvarande
beloppen. Denna beräkningsgrund synes mig även lämpligt avvägd i förhållande
till omfattningen av den för lärarna hittills genomförda dyrortsdifferentieringen
och lärer icke heller kunna i prejudicerande riktning
påverka det definitiva ordnandet av lärarnas lönefråga i annan mån än
genom att ytterligare framhäva behovet av en efter moderna principer
genomförd dyrortsgruppering även för lärarnas vidkommande.

kronor 120
* 120

» 300

» 240

» 180
» 120
» 180

* 180
» 180

fackskolor och

kronor 300
* 180

» 300

» 300

» 300

* 300.

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

Nu utgående provisorisk avlöningsförbättring skulle sålunda å örtet
med indextal överstigande 1,290 höjas på följande sätt:

för manliga lektorer och adjunkter samt övriga befattningshavare,
som nu åtnjuta avlöningsförbättring med 300 kronor, till kronor 500
för kvinnliga lektorer och adjunkter samt övriga befattningshavare,
som nu åtnjuta avlöningsförbättring med 240 kronor,

för övningsskollärare, extra och vikarierande ämneslärare
samt övriga befattningshavare, som nu åtnjuta avlöningsförbättring
med 180 kronor, till....................................................................

för lärare i övningsämne samt övriga befattningshavare, som

nu åtnjuta avlöningsförbättring med 120 kronor, till ................

allt under i övrigt oförändrade villkor.

Under åttonde huvudtiteln, punkt 315, i statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag har Kungl. Majit på hemställan av chefen för
ecklesiastikdepartementet framlagt förslag till provisorisk avlöningsförbättring
för budgetåret 1931/1932, grundande sig på de bestämmelser i
ämnet, som för närvarande gälla, och för detta ändamål föreslagit riksdagen
anvisa ett extra förslagsanslag av 227,000 kronor. Under samma
huvudtitel, punkt 317, har Kungl. Majit vidare, såsom jag i det föregående
erinrat, föreslagit riksdagen att i avvaktan på den i utsikt ställda
propositionen angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst beräkna ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor
för bestridande av de med dyrortstillägget förenade utgifterna. I nämnda
belopp ligga även de beräknade kostnaderna för provisoriskt dyrortstilllägg
åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

Vid ett godkännande av förslaget att bereda lärarpersonalen å dyraste
orter ett mot det provisoriska dyrortstillägget svarande lönetillskott
genom höjning av den provisoriska avlöningsförbättringen — en anordning,
som icke minst ur synpunkten av redogörarnas arbete måste anses
vara enklast och innebära minst omgång — erfordras en omräkning av
de under nyss omförmälda punkter i statsverkspropositionen äskade anslagsbeloppen.
Jag återkommer härtill i samband med beräkningen Elkostnaderna
för förslaget i dess helhet.

Återstående, å dyraste orter stationerade befattningshavare med oreglerad
avlöning, vilka kunna tänkas ifrågakomma till provisoriskt dyrortstillägg,
äro endast ett ringa fåtal. Jag förutsätter alltjämt, att dylikt
lönetillägg bör medgivas endast örn hänsyn till dyrortsförhållanden kommit
till uttryck vid nuvarande lönesättning. Så är fallet beträffande
viss fögderipersonal, en i Stockholm bosatt fattigvårdskonsulent å extra
stat, i Stockholm stationerade distriktslantmätare samt en registrator pä
övergångsstat i försäkringsinspektionen, vilka tillerkänts särskilda ortstillägg.
varierande mellan 500 och 200 kronor.

Övriga oreglerade
befattni
ngs havare.

Kostnadsbe räkning.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

Enär distriktslantmätarna vid sidan av lönen uppbära gottgörelse för
verkställda lantmäteriförrättningar enligt särskild taxa, lärer anledning
icke förefinnas att bereda dem provisoriskt dyrortstillägg.

Övriga här avsedda befattningshavare — tillhopa sex personer — torde
däremot böra tillerkännas dyrortstillägg. Lämpligaste formen härför synes
mig vara att vidtaga en procentuell höjning av den tillfälliga löneförforbättring,
som för närvarande ingår i deras avlöningsförmåner. En
höjning med förslagsvis tjugo procent skulle innebära ett årligt lönetillskott
av högst 240 kronor och lägst 150 kronor, oberäknat härå belöpande
dyrtidstillägg. Visserligen kan mot denna beräkningsgrund invändas,
att de ifrågavarande befattningshavarna skulle erhålla något större
provisoriskt tillägg än som föreslagits beträffande lärarna, samt att dyrtidstillagg
skulle utgå i det ena fallet men icke i det andra. Emellertid
är att märka, hurusom den för lärarna med avseende å tillfällig löneförbättring
och provisorisk avlöningsförbättring redan genomförda dyrortsdifferentieringen
försatt dem i ett delvis gynnsammare utgångsläge
än den personal, varom nu är fråga.

I statsverkspropositionen har jag under rubriken »För flera huvudtitlar
gemensamma frågor», punkt 5, anmält, att frågan örn tillfällig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen då ännu
ej förelåge i det skick, att den kunde underställas Kungl. Maj:ts slutliga
prövning, vadan särskild proposition i ämnet först senare kunde föreläggas
årets riksdag. De smärre jämkningar med avseende å den tillfälliga
löneförbättringens belopp, som skulle erfordras vid ett bifall till mitt här
förut skisserade förslag, torde lämpligen böra beslutas samtidigt med
prövningen av det förslag örn tillfällig löneförbättring, som jag senare
denna dag kommer att framlägga för Kungl. Majit.

De beräknade kostnaderna för det provisoriska dyrortstillägget framgå
av nedanstående sammanställning, utvisande i avrundade tal kostnadernas
fördelning å riksstatens huvudtitlar samt å de olika af färsdrivande
verken.

Andra huvudtiteln........

Tredje » .........

Fjärde » .........

Femte » ..........

Sjätte » .........

Sjunde » ..........

Åttonde »

Nionde »

Tionde » ..........

Säger för andra—tionde

Ordinarie
personal
Kronor

53.000
10,500

215.000

75.000

12.000

165.000

60,000

45.000

35.000
huvudtitlarna 670;500

Icke-ordinarie

personal

Samma

Kronor

Kronor

12,000

65,000

6,500

17,000

35,000

250,000

65,000

140,000

13,000

25,000

35,000

200,000

20,000

80,000

15,000

60,000

10,000

45,000

211,500

882,000

Kungl. Ma}:ts proposition Nr 125. 15

Ordinarie Icke-ordinarie Summa

personal personal

Kronor Kronor Kronor

Postverket........... 223,000 32,000 255,000

Telegrafverket .............................- 202,000 23,000 225,000

Statens järnvägar.................................... 425,000 25,000 450,000

Statens vattenfallsverk 25,000 25,000

Domänverket........................................ 11,000_____________10>0QQ 21,000

Säger för affärsverken 886,000 90,000 976,000.

, I sammanställningen äro icke medräknade kostnaderna för provisorisk!
dyrortstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, spar
banksinspektionen, stuteriöverstyrelsen, patent- och registreringsverket,
försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt samt åt vägingenjörei
och biträdande vägingenjörer. Dessa kostnader, som beräknats till sammanlagt
omkring 30,000 kronor, torde böra utgå av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, och sålunda
icke belasta något särskilt för dyrortstillägg uppfört anslag å riksstat^.

Vidkommande därefter kostnaderna för en förhöjning av den provisoriska
avlöningsförbättringen åt viss lärarpersonal hava dessa beräknats
uppgå till 63,000 kronor. Med detta belopp bör det nyssnämnda i statsverks
propositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 315, äskade extra förslagsanslaget
av 227,000 kronor till provisorisk avlöningsförbättring för
lärare vid de allmänna läroverken m. fl. ökas, och sålunda anslaget i
fråga uppföras i riksstaten med 290,000 kronor. Erinras må, att kostnaderna
för provisorisk avlöningsförbättring åt lektor vid sjökrigsskolan och
lärare vid navigationsskola bestridas från anslag under fjärde respektive
tionde huvudtitlarna.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl. Hemställa#.
Majit måtte, med återkallande av det i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln, punkt 315, gjorda anslagsäskandet, avseende provisorisk
avlöningsförbättring för lärare vid de allmänna läroverken m. fl., föreslå

riksdagen

dels besluta

att provisoriskt dyrortstillägg ät vissa befattningshavare
i statens tjänst må under budgetåret 1931/

1932 utgå i enlighet med av mig föreslagna grunder;

att Kungl. Majit må äga utfärda de närmare före
- skrifter, vilka för sagda dyrortstilläggs åtnjutande
böra lämnas; samt

att, enligt vad av mig i det föregående anförts, till
viss lärarpersonal må under budgetåret 1931/1932 utgå
förhöjd provisorisk avlöningsförbättring;

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

dels anvisa

ej mindre till provisoriskt dyrortstillägg åt vissa
befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1931/1932 såsom extra förslagsanslag

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» nionde »

» tionde »

kronor 65,000

» 17,000

* 250,000

* 140,000

» 25,000

» 200,000

» 80,000

» 60,000

» 45,000

än även under åttonde huvudtiteln till provisorisk
avlöningsförbättring för lärare vid de allmänna läroverken
m. fl., i stället för det i statsverkspropositionen
äskade anslaget, ett extra förslagsanslag av

290,000 kronor;

dels ock besluta, att utgifterna för det provisoriska
dyrortstillägget skola avföras:

vid de affärsdrivande verken, bank- och fondinspektionen,
sparbanksinspektionen, stuteriöverstyrelsen, patent-
och registreringsverket, försäkringsinspektionen
och statens pensionsanstalt å de medel, av vilka verkets
eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas,

beträffande vägingenjörer och biträdande vägingenjörer
å statens automobilskattemedelsfond samt
i fråga om andra befattningshavare å de anslag i
riksstaten, som äro avsedda för provisoriskt dyrortstillägg.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

slesbo. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.