Kungl. Majus proposition nr 110.

1

Nr 110.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av ett markbytesavtal mellan kronan och
Göteborgs stad m. m.; given Stockholms slott den
13 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg erit en i statsrådet
å Stockholms slott den 13 februari 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman anför:

Genom brev den 23 maj 1890 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningens
artilleri- och fortifikationsdepartement att genom Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Göteborgs och Bohus län låta på de av grosshandlaren J. J.
Ekman i avgivet anbud föreslagna villkor med honom träffa avtal örn förvärvande
av hans rättigheter till landeriet Kviberg invid Göteborg ävensom
vidtaga övriga för besittningsrättens överlåtande på kronan erforderliga åtgärder.
Enligt avhandling den 5 juli 1890 förvärvades i anledning härav
Bihang till riksdagens protokoll 1031. 1 sami. 05 haft. (Nr 110—lil.) susi 1

2 Kungl. Majlis proposition nr 110.

för kronans räkning från grosshandlaren Ekman för ett belopp av 323,000
kronor besittningsrätten till de åt honom av Göteborgs stad upplåtna landerierna
under nr 4, 5, 6, 7 och 8 i stadens tolvte rote, det sistnämnda
innefattande jämväl den därmed förenade mark av landeriet nr 9 i samma
rote, ävensom äganderätten till samtliga grosshandlaren Ekman tillhöriga
byggnader och förbättringar å nämnda länderier, varjämte i köpeavtalet,
enligt därå den 14 mars 1891 gjord påteckning, jämväl utan särskild betalning
ingick besittningsrätten till ett till grosshandlaren Ekman upplåtet,
landeriet nr 6 tillhörigt område av lägenheten nr 42 Storeborg om 1 tunnland
4 kappland. Köpeskillingen skulle av tillgängliga medel förskjutas för
att framdeles ersättas av influtna belopp för den s. k. kommendantsängen
vid skansen Kronan, vars försäljning riksdagen enligt skrivelse den 3 maj 1890
(nr 45) medgivit under förutsättning, att Kungl. Majit beslutade, att landeriet
Kviberg (omfattande förberörda områden) skulle av kronan inköpas för att användas
till förläggningsplats för ett nytt kasernetablissemang åt Göta artilleriregemente
ävensom till exercisplats åt samma regemente. Härutinnan fattade
Kungl. Majit ytterligare beslut den 21 november 1890.

Dessförinnan eller den 23 januari 1890 hade stadsfullmäktige i Göteborg
beslutat, att därest grosshandlaren Ekman på kronan överläte besittningsrätten
till ovannämnda länderier och tillökningar för egendomarnas användande
till nytt kasernetablissemang och övningsfält för Göta artilleriregemente,
stadsfullmäktige icke komme att i anledning av sådan överlåtelse
begagna sig av sin lösningsrätt till egendomarna; och den 28 april 1891
utfärdade stadens drätselkammare upplåtelsebrev till kronan å samma egendomar
eller landerierna nr 4, 5, 6, 7 och 8 i tolvte roten enligt den år 1769
för storskifte upprättade kartan över landeriet Kviberg, i areal innefattande
tillhopa 304 tunnland 1/2 kappland, och ovannämnda tillökningar till landerierna
nr 6 och 8, tillhopa 1 tunnland 27.7g kappland, under villkor, att
kronan skulle i årlig avgäld för landerierna med tillökningar utgöra dels i
spannmål, hälften råg och hälften korn, att lösas efter varje nästföregående
års markegångstaxa i länet, tillhopa 103 hektoliter 8 liter, dels ock dessutom
för landeriet nr 8 i penningar 32 kronor 43 öre, samt att kronan liärförutom
skulle utgöra utskylder och besvär, som vore eller kunde bliva för
landeriet ålagda, varibland ej mindre den vägliållningsskyldighet, som då
ålåge landerierna, än även det ytterligare deltagande i underhållet av stadens
allmänna vägar, som framdeles kunde varda fastställt.

Mot fullgörande av vad sålunda stadgats, skulle kronan äga obehindrad
besittnings- och nyttjanderätt till landerierna, men örn kronan framdeles
skulle vilja till annat ändamål än till kasernetablissemang och exercisfält
för Göta artilleriregemente använda eller till annan person avstå och överlåta
någondera eller alla egendomarna, ålåge det kronan att, enär grunden
vore staden tillhörig, till staden hembjuda den till annat användande eller
överlåtande ifrågasatta egendomen och förena sig med vederbörande myndighet
örn ersättning för kostnaderna av därå gjorda uppodlingar och förbättringar.
Örn det då icke prövades nödigt och nyttigt att för staden in -

3

Kungl Majlis proposition nr 110.

lösa berörda uppodlingar oell förbättringar, ägde kronan bibehålla besittningsrätten
till sådan egendom för användande på uppgivet sätt eller avstå
och överlåta densamma på annan person, vilken dock vore skyldig att genast
därefter söka ny upplåtelse därå av drätselkammaren.

Den 19 maj 1891 beviljade rådstuvurätten i Göteborg lagfart för Kungl.
Majit och kronan å byggnaderna på de till kronan upplåtna landerierna.

Under tiden därefter hade Göteborgs stad så utvidgats i riktning mot
landeriet Kviberg, att nästan hela det därintill gränsande område, som omfattades
av stadens 20:e rote, var till byggnadsföretag utnyttjat. Detta förhållande
föranledde, för att icke stadens utvidgning skulle hämmas, stadens
myndigheter att söka förskaffa staden ytterligare byggnadsnämd med anslutning
till nämnda rote, och inledde stadens drätselkammare i sådant
syfte underhandlingar med chefen för Göta artilleriregemente angående förvärvande
från kronan och regementet av besittningsrätten till en del av
landeriet Kviberg. Dessa underhandlingar ledde till avslutandet, under förbehåll
av vederbörligt godkännande, av ett den 9 och den 24 januari 1922
dagtecknat bytesavtal mellan staden genom dess drätselkammare, å ena,
samt regementschefen å Kungl. Majlis och kronans vägnar, å andra sidan.
Sedan arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement hos Kungl.
Majit hemställt örn godkännande av berörda avtal, underställdes ärendet
riksdagens prövning (proposition nr 47 till 1923 års riksdag). I enlighet
med Kungl. Majits förslag bemyndigade riksdagen (skrivelse nr 94) Kungl.
Majit att godkänna avtalet. Detsamma blev härefter av Kungl. Majit den
27 april 1923 godkänt.

Detta avtal (bilagt nyssnämnda proposition nr 47) innebar, bland annat,
följande. Med den rätt, kronan enligt upplåtelsehandlingen den 28 april
1891 ägde till vissa delar av landeriet Kviberg, avstod kronan till staden
två å en avtalet bifogad karta med röd färg betecknade markområden, det
ena örn 575,400 kvm. och det andra örn 6,890 kvm., tillhopa 582,290 kvm.
Därjämte överlät kronan äganderätten till de å nämnda områden befintliga
byggnaderna. Staden överlät till kronan med samma rätt, som kronan
enligt nämnda upplåtelsehandling ägde till återstoden av landeriet Kviberg,
två å kartan utmärkta markområden, det ena med gul färg örn 453,190 kvm.
och det andra med grön färg om 152,150 kvm., tillhopa 605,340 kvm. Vidare
överlät staden äganderätten till de å det med gul färg betecknade området
uppförda, staden tillhöriga byggnaderna. I stället för vissa byggnader, belägna
dels å en till staden överlåten, med nr 10 betecknad lägenhet, och
dels å förenämnda område om 6,890 kvm., skulle staden på platser, som
av kronan anvisades, uppföra eller bekosta motsvarande byggnader med
bostadslägenheter. Dessutom skulle staden bekosta dränerings- och planerings-
m. fl. arbeten å de till kronan upplåtna områdena, omläggning och
nyanläggning av vägförbindelser samt uppsättning och underhåll av stängsel
i gränslinjen emellan det till staden upplåtna större området och regementets
mark. Staden medgav regementet vissa rättigheter, såsom att fort -

4

Kungl. Majus proposition nr 110.

farande förfoga över de till staden upplåtna byggnader oell därtill hörande
områden, till dess de byggnader, som skulle ersätta de tidigare, bleve färdiga.
Med sist angivna begränsning i fråga örn tillträdesdag blev denna i
övrigt å ömse sidor bestämd till den i januari 1927, eller tidigare enligt
överenskommelse mellan drätselkammarens andra avdelning och regementschefen.
Samma årliga avgäld, som kronan förut haft att till staden erlägga,
skulle efter bytet utgå.

En viss förändring ägde sedermera rum i avseende å formen för den
markupplåtelse, vilken enligt nyssberörda avtal skett till kronan. Med anledning
av att kronan ej kunde erhålla lagfart å de byggnader, som voro
belägna å de kronan genom avtalet tillbyta markområdena, avslöts mellan
chefen för Göta artilleriregemente och Göteborgs stads drätselkammare den
26 mars 1930 ett avtal av innebörd, att staden utan ersättning med äganderätt
— i stället för med ständig besittningsrätt — till kronan överlät de
ifrågavarande i 1922 års avtal avsedda områdena dock under villkor, bland
andra, att områdena skulle användas för Göta artilleriregementes behov,
samt att, därest kronan framdeles skulle vilja till annat än nyssnämnda
ändamål använda eller till annan person överlåta områdena, i fråga örn
kronans hembudsskyldighet och stadens lösningsrätt m. m. skulle gälla vad

1 sådant hänseende stadgats i upplåtelsehandlingen den 28 april 1891. I
ett annat likaledes den 26 mars 1930 mellan nämnda kontrahenter träffat
avtal stadgades, att det förra avtalet av samma dag icke i övrigt skulle föranleda
ändring i kronans och stadens rättigheter och skyldigheter enligt
1922 års bytesavtal. Ifrågavarande två avtal blevo, sedan desamma den 24
april 1930 godkänts av stadsfullmäktige i Göteborg, den 20 juni samma år
godkända av Kungl. Maj:t.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 29 januari 1931 hava arméförvaltningens
artilleri- och fortifikationsdepartement meddelat, att underhandlingar
sedan åtskilliga år tillbaka förts mellan kronans myndigheter och Göteborgs
stad angående ett nytt markbytesavtal. Sedan stadsfullmäktige i Göteborg
beslutit att från och med år 1927 avse ett område vid Kviberg till begravningsplats,
vari skulle ingå 12.5 hektar av Göta artilleriregementes övningsfält,
hade efter förhandlingar mellan chefen för nämnda regemente och stadens
drätselkammare under år 1927 träffats ett preliminärt avtal örn byte
av mark, varigenom begravningsplatsens utvidgning skulle möjliggöras. Detta
avtal hade emellertid av artilleri- och fortifikationsdepartementen på vissa
skäl icke ansetts böra föreslås till godkännande från kronans sida. Vid de
härefter mellan regementschefen och stadens drätselkammare förda underhandlingarna
uppstod fråga örn betydande utvidgningar av båda kontrahenternas
prestationer i förhållande till vad år 1927 avsetts.

De sålunda fortsatta förhandlingarna i ämnet hava resulterat i ett den

2 december 1930 dagtecknat avtal mellan chefen för Göta artilleriregemente,
å Kungl. Majits och kronans vägnar, å ena, samt Göteborgs stad genom
dess drätselkammare, å andra sidan. Detta avtal, som är giltigt endast

5

Kungl. Majus proposition nr 110.

under förutsättning, att detsamma godkännes av Kungl. Maj:t oell kronan
samt stadsfullmäktige i Göteborg före den 1 juli 1931, Ilar av stadsfullmäktige
godkänts den 18 december 1930. Avtalet torde få fogas såsom bilaga
(Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

I nyssnämnda skrivelse den 29 januari 1931 hava arméförvaltningens
artilleri- och fortifikationsdepartement underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan
örn godkännande av berörda den 2 december 1930 träffade avtal samt därvid
rörande innebörden av detsamma och vad därmed äger samband anfört
följande.

Enligt avtalet överlämnade kronan till staden vissa av kronan enligt 1890
års upplåtelse med s. k. ständig besittningsrätt innehavda områden av landeriet
Kviberg m. m. norr och söder örn Kvibergsvägen med en areal av sammanlagt
39.9 1 hektar jämte å områdena söder örn Kvibergsvägen befintliga
kronan tillhöriga åbyggnader, bestående av 15 boningshus med tillhopa 91
eldstäder jämte uthus, en bad- och tvättinrättning och ett växthus. Vidare
skulle till staden överlåtas den genom regementets försorg tidigare anlagda
bron över Säveån, dock med kronan förbehållen rätt att nyttja densamma,
så länge den bibeliölles. Slutligen hade kronan i avtalet fritagit staden
från dess i 1922 års avtal påvilande skyldighet till flyttning av elektriska
kraftledningar från regementets övningsfält, uppsättande av hägnad mellan
vissa kronans och stadens områden, anläggning av en utom övningsfältet
liggande väg samt kompensation för åbyggnaderna å lägenheten nr 10 och
den s. k. Stallmästaregården, vilka överlåtits till staden genom 1922 års
avtal. Stadens fritagande från berörda skyldigheter utgjorde huvudsakligen
en följd av i avtalet införda övriga bestämmelser.

Staden överlämnade till kronan med äganderätt dels inom stadsdelarna
Kviberg och Utby i Göteborg belägna områden örn cirka 61.5 hektar och
dels ett inom stadsdelen Kviberg beläget område örn cirkaO.12 hektar. Områdena
örn cirka 61.5 hektar vore belägna invid samt norr och väster örn
regementets nuvarande övningsfält. Några staden tillhöriga byggnader
funnes ej å områdena. Genom dessa områden tillfördes regementet en betydande
övningsterräng, särskilt användbar för körövningar i terräng och
övningar av taktisk natur.

Från kronans sida hade under förhandlingarna ifrågasatts, att de ifrågavarande
områdena skulle till kronan överlämnas fria från varje inskränkning
i äganderätten, medan från stadens sida påyrkats den inskränkningen, att
områdena — i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt i fråga örn
den år 1890 upplåtna marken — av kronan endast skulle få användas för
Göta artilleriregementes behov. Slutligen hade enighet vunnits, att områdena
skulle till kronan överlämnas med äganderätt men tillika med det
servitutet, att därå icke finge uppföras byggnader eller utföras anläggningar
för annat ändamål än försvarsändamål, varjämte stadgats vissa bestämmelser
om områdenas inlösen av staden eller servitutets avlösning av kronan, för
den händelse områdena icke längre skulle av kronan användas för det avsedda
behovet.

De sålunda avtalade överlåtelsevillkoren innebure en utvidgning av kronans
dispositionsmöjligheter i förhållande till vad gällt enligt 189Ö års bestämmelser.
Att åter erhålla fulla exploateriugsmöjligheter beträffande områdena
hade för kronan icke varit möjligt, då staden för ett medgivande i
sådant hänseende ifrågasatt en mycket betydande nedsättning i sina övriga
prestationer. Även örn det i och för sig varit önskvärt, att kronan redan

Arraéförvalfcningens
artilleri-
och fortifikation
a»lepartcment.

6

Kungl. Majus proposition nr 110.

nu erhållit oinskränkta dispositionsmöjligheter för framtiden beträffande
områdena, hade detta således kommit att uppvägas av en ekonomisk uppoffring,
som icke för närvarande och knappast ens inom en överskådlig
framtid kommit att lända kronan till motsvarande vinst. Det stadgade
servitutet medgåve nämligen områdenas fulla utnyttjande för försvarsändamål
eller det enda ändamål, som för närvarande behövde tillgodoses, och
de i samband med servitutet avtalade bestämmelserna, för den händelse det
angivna ändamålet skulle upphöra, syntes vara skäliga och för kronans del
fullt tillfredsställande.

Arméförvaltningens ombudsman hade i ett den 16 januari 19151 avgivet
memorial anfört, att avtalet icke gåve anledning till någon erinran från ombudsmannens
sida.

Stadens övriga förpliktelser enligt avtalet bestode i följande prestationer:

a) dränering under år 1931, alternativt under åren 1931 och 1932, av den
öster örn kasernbyggnaderna och norr örn Kvibergsvägen belägna delen av
regementets övningsfält;

b) uppförande å den inom regementets område mellan Kvibergsvägen och
Säveån belägna s. k. Bellevuehöjden av ett för regementspersonal avsett
bostadshus av trä, inrymmande tre lägenheter örn resp. 5, 4 och 3 rum och
kök m. m., samt anläggande, jämväl inom regementets område, av inhägnad
trädgård kring huset, vägförbindelse från Kvibergsvägen till huset ävensom
för detta erforderliga ledningar för vatten, avlopp (jämväl för w. c.) gas och
elektricitet; och skulle samtliga dessa arbeten vara slutförda till den 1 oktober
1933;

c) uppförande inom ett väster örn regementets kasernbyggnader beläget
område, som regementet efter ikraftträdandet av avtalet komme att helt
disponera, av sju, likaledes för regementspersonal avsedda, dubbelhus av trä,
inrymmande sammanlagt tjugotvå 2-rums-, två 1-rums- och två 3-rumslägenheter
med kök m. m., anläggande av inhägnade trädgårdar för husen, gatuförbindelse,
i enlighet med uppgjort preliminärt förslag till stadsplan, över
staden tillhörig mark från Kvibergsvägen till bostadsområdet samt för detta
erforderliga ledningar för vatten, avlopp (jämväl för w. c.), gas och elektricitet
ävensom bortledande av en genom området flytande bäck, vilka samtliga
arbeten skulle vara slutförda till den 1 oktober 1933;

d) nyanläggning före den 1 oktober 1932 av två 5-meter breda vägar örn
resp. c:a 130 och 320 meters längd inom regementets område öster örn kasernbyggnaderna
;

e) avgrusning före den 1 juni 1932 av den över regementets område
mellan Kvibergsvägen och förut omnämnda bron över Säveån framdragna
vägen;

f) underhåll av sistnämnda väg å bron över Säveån;

g) övertagande av den kronan såsom innehavare av mark utmed Kvibergsvägen
eventuellt åliggande renhållningen av nämnda väg;

h) utbetalning den 1 oktober 1931 av en ersättning å 1,000 kronor till
arrendatorn av den inom regementets område söder örn Kvibergsvägen belägna
lägenheten Bellevue för stadens tillträde den 1 oktober 1931 av genom
avtalet till staden återlämnade delar av den till den 1 november 1945 utarrenderade
lägenheten; och

i) utbetalning den 1 oktober 1931 till kronan av en kontant ersättning å
570,730 kronor.

Avtalets ekonomiska innebörd och värdet av kontrahenternas prestationer
framginge av nedanintagna översikt. I denna vore markens värde beräknat
i enlighet med ett av överlantmätaren Karl Svanbom på kronans vägnar

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

avgivet värderingsutlåtande av den 4 mars 1930, utom i fråga örn ett pär
vid Kvibergsvägen belägna områden örn tillhopa c:a 0.87 hektar, som genom
kungl, brev den 26 november 1897 avgiftsfritt npplatits till staden för uppförande
av en folkskolebyggnad. Med hänsyn till denna redan lämnade
upplåtelse hade det av Svanbom angivna värdet av 8 kronor per kvadratmeter
ansetts böra reduceras till 2 kronor per kvadratmeter. Vidare kunde
anmärkas, att något värde å den till staden överlåtna bron ej medtagits, då
kronan vunne fördelen att slippa brons underhåll.

Det av staden enligt avtalet gjorda övertagandet av kronans eventuella
renhållningsskyldighet beträffande del av Kvibergsvägen hade i översikten
ej upptagits till något särskilt värde, då, enligt vad gjorda undersökningar
visat, dylik skyldighet, åtminstone för närvarande,. icke torde föreligga.

Anmärkas borde ytterligare, att kostnaderna för i översikten såsom stadens
prestationer upptagna väg-, gatu- och ledningsarbeten upptagits på grundval
av kostnadsförslag, upprättade av gatuchefen Arth. Hultman den 5 oktober
1928, av förre vattenledningschefen T. Glosemeijer den 6 oktober 1928, av
överingenjören vid gasverket A. T. Hall den 10 oktober 1928 och av överingenjören
vid elektricitetsverket G. H. Grauers den 12 oktober 1928.

Även borde påpekas, att inga kostnader för gasledningar liksom endast,
såvitt anginge blivande gatumark, de delar av de elektriska, ledningskostnaderna,
som avsåge gatubelysningen, tillgodoräknats staden vid jämförelsen
mellan dess och kronans prestationer.

Slutligen finge framhållas, att de i vissa fall, då stadens prestationer
enligt avtalet konnae att tjäna även andra ändamål än kronans, gjorda beräkningarna
av de belopp, som skulle vid avtalet tillgodoräknas staden såsorn
utgifter enbart för kronans behov, verkställts efter undersökningar och
förslag från stadens byggnadskontor.

Kronans prestationer:

A) Markområden...................................................................

B) Byggnader (enligt stadsbyggmästaren E. B. Håkansons

värderingsutlåtande av den 5 mars 1928)...................

C) Befrielse för staden från skyldighet att bortflytta kraft ledningar

..........................................................................

D) D:o d:o att uppsätta hägnad .............................................

E) D:o d:o att omlägga väg..........................- ......................

E) D:o från kompensation för åbyggnader å lägenheten nr

10 och Stallmästaregården (enligt stadsbyggmästaren
Håkansons kostnadsförslag av den 20 december 1929)

kronor 1,228,400

» 236,800

» 7,900

» 2,500

» 6,000

70,600

Summa kronor 1,552,200

8

Kungl. Majus proposition nr 110.

Stadens prestationer:

Beräknad

totalkostnad

Kostnad,
sora borde
tillgodoräknas
staden såsom
prestation
till kronan

Anmärkningar.

Kronor.

Kronor.

t

28,450

28,450

103,050

9,765

5,220

1,260

1,080

3,400

103,050

9,765

5,220

1,260

1,080

447,650

38,535

9,765

8,190

52,815

6,825

9,820

2,000

447,650

23,550 \
3,250 /
8,190

550

6,825

2,050

2,000

JKomme framdeles

I att delvis betjäna
\ även annan än av

I kronan disponerad
l mark.

j Behövlig bl. a. för

1 den blivande be-| gravningsplatsen

1 vid Kviberg.

f Betjänade även an-1 nan mark äu bo-[ stadsområdet.

10,680

5,200

1,050

D:o.

23,730

23,730

500

500

1,000

1,000

768,935 |

669,170

A) Dränering (enligt vid avtalet fogat kostnadsförslag
m. m. samt av jordbruks
konsulenten Folke Haegermark i övrigi
verkställd utredning) ..........................

i IA k anson s kostnadsförslag av den
april 1929) ..................................

2) Vägförbindelse för huset.............

3) Vattenledning för d:o .................

4) Avlopp för d:o.............................

5) Elektrisk luftledning till d:o ........

6) Gasledning till d:o .......................

C) 1) Uppförande av 7 bostadshus (dubl

hus) å område väster örn kasernen
(enligt stadsbyggmästaren Håkansons
kostnadsförslag den 18 april 1929)

2) Föreslagen gatuförbindelse för bost

området ... .................................

3) Gatuavlopp för d-.o.....................

4) Särskilt avlopp för clio.....................

5) Förbindelseledning i blivande gata från

ovannämnda gatuavloppsledning till
huvudavloppsledning.......................

6) Bortflyttning av en genom bostads

området flytande bäck ....................

7) Vattenledning i blivande gata för bo

stadsområdet...................................

8) Vattenledningar inom d:o.................

9) Elektrisk jordledning i blivande gata

för d:o............................................

10) Gasledning i d:o för d:o

D) Nyanläggning av vägar öster örn kasernbyggnaderna
.......................................

E) Avgrusning av väg mellan Kvibergs vägen

och bro över Säveån (enligt gatuchefen
Hultmans kostnadsförslag).........

F) Ersättning till arrendatorn av lägenheten

Bellevue ............................................

Summa

Lades till summan i andra kolumnen i översikten rörande stadens prestationer
det enligt förutnämnda grunder beräknade värdet av stadens marköverlåtelser
eller 312,BOO kronor, utgjorde summan 981,470 kronor.

Då, såsom översikten utvisade, kronans prestationer värderats till 1,552,200
kronor, motsvarade skillnaden mellan dessa belopp den i avtalet angivna
kontanta ersättningen till kronan av 570,730 kronor.

Beträffande avtalet ur ekonomisk synpunkt finge artilleri- och fortifikationsdepartementen
anföra, att de i det föregående berörda, till grund för
avtalet liggande ekonomiska kalkylerna icke givit departementen anledning
till erinran. Departementen ansåge sålunda avtalet ekonomiskt sett innebära
en i och för sig skälig uppgörelse mellan kronan och Göteborgs stad.

9

Kungl. Majus proposition nr 110.

Vidkommande härefter avtalet ur synpunkten av därmed förknippade fördelar
för lantförsvaret och särskilt Gröta artilleriregemente borde följande
bemärkas.

Som ersättning för de av personal, tillhörande regementet, bebodda bostadsbyggnader,
vilka jämlikt avtalet skulle tillfalla staden, hade staden
åtagit sig att på sin bekostnad låta uppföra åtta nya bostadshus för samma
ändamål på mark, som skulle förbliva i kronans ägo. Mot de av staden
uppgjorda ritningarna och beskrivningarna funnes intet att erinra, och syntes
det lämpligt, att de nya bostadsbyggnadernas uppförande skedde genom
stadens försorg. Genom dessa fullt moderna byggnader, vartill ritningarna
granskats av fortinkationsdepartementets arkitekt, vunnes fördelen av bättre
bostäder för regementets personal. Det avträdande av mark och byggnader
samt det avstående från av staden tidigare åtagna förpliktelser, vartill kronan
genom avtalet förbunde sig, kompenserades även i övrigt ur kronans synpunkt
mer än till fullo av de nya markområden, som staden tillliandahölle,
av de särskilda arbeten, som staden genom avtalet åtoge sig, samt av det
penningbelopp å 570,730 kronor, till vars utgivande staden förpliktade sig.
Härtill komine, att det sistnämnda beloppet bleve tillgängligt för ändamål
av synnerligen trängande beskaffenhet, som nedan komme att närmare beröras.

Artilleri- och fortifikationsdepartementen förordade sålunda avtalets godkännande
från Kungl. Maj:ts och riksdagens sida.

Arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement övergå härefter
till frågan örn användningen av ovannämnda penningbelopp, 570,730 kronor,
samt anföra härutinnan:

Å den mark, som skulle avträdas till staden, vore beläget Göta artilleriregementes
tyganstalts ammunitionsförråd, omfattande apteringsverkstad
(laboratorium), projektilmagasin, kruthus m. 11. byggnader.

Samtliga dessa byggnader vore föråldrade och, utom laboratoriet, uppförda
av trä, vilket icke vore tillrådligt beträffande byggnader för explosiva
varor. Enligt avtalet berättigades kronan att till den 1 oktober 1933 avgiftsfritt
hava dessa byggnader kvarstående. Vid sistnämnda tidpunkt borde
byggnaderna således vara bortförda. Itivningskostnaderna beräknades kunna
täckas av värdet utav vid rivningen erhållna materialier. Före nyssnämnda
tidpunkt måste nya tidsenliga byggnader för sagda ammunitionsförråd färdigställas.

Frågan örn anläggandet av nytt ammunitionsförråd vore alltså en ofrånkomlig
konsekvens av avtalet. Beträffande härför erforderliga byggnader
hade fortifikationsdepartementet efter samråd med artilleridepartementet
låtit uppgöra ett förslag, slutande å en kostnad av 300,000 kronor, varvid
förrådet vore avsett att förläggas å det öster örn kasernetablissemanget belägna
Blåsås. Dessa kostnader ansåge departementet böra utgå av den
inflytande kontanta ersättningen enligt det föreliggande avtalet. För att i
rätt tid kunna färdigställa de nya ammunitionsförrådsbyggnaderna vore det
av vikt, att arbetena med desamma kunde få påbörjas redan under år 1931.

Vad beträffade återstoden av den inflytande ersättningen enligt avtalet
eller 270,730 kronor, hade chefen för Göta artilleriregemente i skrivelse till
fortifikationsdepartementet den 5 januari 1931 föreslagit, att dessa medel
måtte användas till ordnande av förläggningen å Tånga hed.

Såsom arméförvaltningen upprepade gånger vid angivande av lantförsvarets
medelsbehov för Kungl. Majit anmält, vore förläggningsförhållandena
å Tånga hed i trängande behov av förbättring. De anordningar, som nu

10

Kungl. Majus proposition nr 110.

funnes därstädes för såväl personalens förläggning oell utspisning som
hästarnas uppställande, vore nämligen i huvudsak oförändrade sedan den
tid, då regementet hade sina övningar förlagda till högsommaren. Personalen
vore sålunda förlagd i tält oell hästarna uppstallade i öppna stallar. Med
övningstidens förläggande till hösten — för närvarande cirka 3 veckor i september
och oktober samt 2 ä 3 veckor i augusti — motsvarade denna förläggning
icke på minsta sätt de fordringar, som måste uppställas å en sådan.
Jämförd med förläggningarna vid övriga skjutfält tedde sig, även örn avsevärda
brister förelåge viel sistnämnda förläggningar, förläggningen vid Tånga
hed såsom ytterligt primitiv. På sätt regementschefen i sin nyssberörda
skrivelse framhölle, utgjordes de förläggningsanordningar, som för närvarande
stöde till buds å Tånga hed, av en byggnad, vars nedre botten innehölle
kök och matsal, den senare även använd till lektionsrum för officerare, och
en övre våning med rum för regementsexpeditionen samt för 4 regementsofficerare,
av kokinrättning jämte mathallar för manskap och mindre marketenteribyggnad
för underofficerare och manskap, öppna sommarstallar jämte
några förrådsbyggnader. Personalen, vilken under repetitionsövningarna
kunde beräknas till omkring 50 officerare, 40 underofficerare och 800 man,
vore, såsom nämnts, förlagd i tält, och anstalterna för sjukvård vore synnerligen
primitiva. Särskilt under höstens ofta svåra väderleksförhållanden med
regn och kyla verkade en sådan förläggning nedsättande på truppens kondition.
Kommittén rörande vissa trygghetsåtgärder för värnpliktiga hade även
i sitt år 1928 avgivna betänkande (sid. 64 och 112) vitsordat bristen i hygieniskt
avseende. Hädande missförhållande hade påtalats jämväl av generalfältläkaren.
Materielvården försvårades dessutom, varför munderings- m. fl.
persedlar hårt sletes. Själva tältens underhåll och ersättande bleve även i
längden ekonomiskt ogynnsammare än om förläggningen ordnades i baracker.

Sedan riksdagen bifallit Kungl. Majlis uti 1928 års statsverksproposition
framlagda förslag angående utvidgning av vissa skjutfält, komme Tånga hed
att fortfarande användas som förläggningsplats för Göta artilleriregemente
under övningar å Remmene skjutfält. Till följd härav bleve förläggning å
Tånga hed för bedrivande av skarpskjutningar och i samband därmed stående
övningar allt framgent i betydande utsträckning nödvändig. Önskvärt
vore därjämte, örn, i den mån förhållandena det medgåve, Tånga hed—
Remmene skjutfält kunde utnyttjas i större utsträckning än vad nu skedde.
Ett sådant mera utsträckt utnyttjande vore dock under nuvarande förläggningsförhållanden
uteslutet under den kallaste årstiden, detta i motsats till
vad som gällde i fråga örn vissa andra skjutfält, där övningar kunde äga
rum mitt i vintern.

Chefen för västra arméfördelningen hade i avgivet yttrande över regementschefens
berörda framställning av den 5 januari 1931 uttalat, att arméfördelningschefen
tidigare framhållit, att överskottsmedlen å förevarande avtal
i första hand borde användas för iståndsättande av Göta artilleriregementes
etablissemang i Göteborg, men att, örn medel härför kunde anskaffas på
annat sätt, arméfördelningschefen icke hade något att erinra mot, att överskottsmedlen
åtminstone delvis användes på av regementschefen föreslaget sätt.

Artilleri- och fortifikationsdepartementen hade för sin del kommit till den
uppfattningen, att ett tidsenligt ordnande av förläggningen å Tånga hed utgjorde
ett mera trängande önskemål än moderniseringsarbeten m. m. vid
kasernetablissemanget i Göteborg, varå erforderliga förbättringar syntes kunna
verkställas successivt och i huvudsak med anlitande av ordinarie underhållsmedel.
Beträffande det av regementschefen ujrpgjorda förslaget till förläggningens
ordnande å Tånga hed finge artilleri- och fortifikationsdepartementen,

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

efter att i vad avsåge för inredning upptaget belopp å 21,000 kronor hava
samrått med intendentsdepartementet, förorda förläggningsfrågans lösning
på detta sätt.

Under åberopande av det anförda hava artilleri- och fortifikationsdepartementen
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemvndiga Kungl. Majit att godkänna ifrågavarande den 2 december
1 930 mellan chefen för Göta artilleriregemente och Göteborgs stads drätselkammare
ingångna avtal (Bil. A),

dels ock medgiva, att den ersättning å 570,730 kronor, som enligt samma
avtal skulle av staden till kronan utbetalas, finge disponeras sålunda, att
därav toges i anspråk 300,000 kronor för uppförande av nya byggnader för
ammunitionsförråd vid Kviberg samt 270,730 kronor för ordnande av förläggningsförhållandena
å Tånga hed.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, innebär det mellan chefen
för Göta artilleriregemente och Göteborgs stad träffade preliminära bytesavtalet,
i huvudsak, att kronan till staden avstar mark till en sammanlagd
areal av omkring 39.91 hektar samt befriar staden fran vissa skjldiglietei
enligt bytesavtalet av den 9 och den 24 januari 1922, mot det att staden lämnar
kronan vederlag dels i mark till en sammanlagd areal av cirka 61.6 2 hektar,
dels genom utförande av vissa byggnads-, väg- och andra arbeten för iegementets
behov, dels ock i penningar, i den mån värdet av stadens övriga
vederlag understiger värdet av kronans prestationer; i sistnämnda hänseende
har förutsatts, att staden skall till kronan erlägga en till 570,730 kronor
bestämd mellangift. Avtalet har, såsom förut nämnts, den 18 december
1930 godkänts av staden.

Enligt vad av utredningen framgår, tillföres Göta artilleriregemente genom
det föreslagna bytet ökad, för övningar särskilt lämplig terräng. Aven ur
andra synpunkter synes mig avtalet vara för kronan tillfredsställande.

Ilen mark, som kronan genom bytet erhåller, överlämnas av staden med
äganderätt, men är denna rätt såtillvida inskränkt, att kronan icke äger a
området uppföra byggnader eller utföra anläggningar för annat ändamål än
försvarsändamål. Enligt min mening bör, därest kronan skall biträda avtalet,
detta jämkas därhän, att kronan erhåller rätt att utan stadens medgivande
använda sistnämnda område även för andra statliga ändamål än
försvarsändamål. För staden synes anledning saknas att motsätta sig en
dylik jämkning, vilken torde böra verkställas pa det sätt, att det å tv a
ställen i moment G:o) i avtalet använda ordet »försvarsändamål» utbytes mot
uttrycket »kronans eget behov».

Vid beräkning av värdet per ytenhet av den till byte föreslagna marken
bär — med undantag för ett område örn cirka 0.8 7 hektar — följts ett av
överlantmätaren Karl Svanbom avgivet värderingsutlåtande av den 4 mars
1930. Skälet för frångåendet av Svanboms värdering i fråga örn nämnda
område har av artilleri- och fortifikationsdepartementen angivits vara, att
området av kronan redan år 1897 avgiftsfritt upplåtits till staden för att

Departements chefen.

12

Kungl. Majus proposition nr 110.

disponeras för en folkskolebyggnad. Efter tagen del av Svanboms värderingsutlåtande
och sedan jag vid besök å Kviberg förskaffat mig närmare kännedom
örn markförhallandena därstädes, Ilar jag kommit till den uppfattningen,
att någon anmärkning mot grunderna för uppskattningen av markvärdena
icke med fog kan göras. Vid av mig verkställd granskning av de lämnade
arealuppgifterna hava emellertid vissa av dessa befunnits felaktiga. Såvitt
nu kan bedömas, skulle sålunda arealen av den mark, kronan överlåter å
staden, vara något större än man vid beräknandet av parternas prestationer
utgått ifrån. Jag anser därför nödvändigt, att de i bytet ingående markområdena
underkastas förnyad uppmätning. Och jag förutsätter, att båda
kontrahenterna underkasta sig den ändring i den nu till 570,730 kronor
fixerade mellangiften, som föranledes av den utav mig ifrågasatta nymätningen.

Jag tillstyrker alltså, att det föreliggande avtalsförslaget godkännes av
kronan under förutsättning, dels att moment 6:o) i avtalet jämkas på sätt
jag nyss föieslagit, dels ock att Göteborgs stad —- liksom ock givetvis
kronan — underkastar sig den ändring av den i avtalet stipulerade mellangiften,
som föranledes därav, att vid blivande uppmätning av markområdena
dessas areal fastställes till andra siffror än de, vilka ligga till grund för de
i avtalsförslaget gjorda beräkningarna av kontrahenternas prestationer.

Arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement hava, i enlighet
med vad chefen för Göta artilleriregemente hemställt, föreslagit, att det
kronan enligt avtalet tillkommande kontanta vederlaget måtte få användas
föi uppförande av ett nytt artilleriammunitionsförråd för regementet vid
Kviberg samt för ordnande av förläggningsförhållandena å Tånga hed.

Enär, såsom artilleri- och fortifikationsdepartementen påpekat, regementets
nuvarande ammunitionsförrådsbyggnader skola vara utrymda och bortförda
den 1 oktober 1933, mäste ett nytt ammunitionsförråd uppföras före sagda
dag. Kostnaderna för det nya förrådet anser även jag lämpligen böra bestridas
av den från staden inflytande kontanta ersättningen. Då emellertid
det för ifrågavarande nybyggnader av fortifikationsdepartementet beräknade
beloppet, 300,000 kronor, synes alltför högt, bör medelsbehovet för ändamålet
underkastas förnyad utredning och därvid undersökning ske, huruvida icke
vissa i byggnadsplanen ingående arbeten möjligen kunna, såsom icke oundgängligen
behövliga, uteslutas, ävensom huruvida de beräknade kostnaderna
kunna genom vidtagande av förenklingar eller på annat sätt nedbringas.

Yad härefter angår Tånga hed, har jag vid personligt besök varit i tillfälle
att konstatera, att de anmärkningar, som riktats mot förläggningsförhallan
delia därstädes, äro fullt berättigade. Anordningarna för personalens
förläggning äro i hög grad otidsenliga och därtill synnerligen bristfälliga;
härvid bör särskilt understrykas det otillfredsställande uti, att kronan för
personalens inkvartering under de perioder, regementet under de årliga
repetitionsövningarna förlägges till heden, icke tillhandahåller annat än tält.
Vidare synas anordningarna för manskapets utspisning samt för hästarnas
uppställande vara i trängande behov av förbättring. Jag har under dessa

13

Kungl. Martts proposition nr 110.

förhållanden funnit det angeläget, att åtgärder nu vidtagas i syfte att de
mera påtagliga bristerna i fråga om förläggningen komma att avhjälpas.
Mot att kostnaderna härför bestridas av omförmälda ersättningsbelopp från
Göteborgs stad har jag icke något att erinra. Emellertid håller jag före,
att kostnaderna för förläggningens ordnande böra kunna väsentligt nedbringas
i förhållande till den av myndigheterna angivna summan, 270,730
kronor.

Eegementschefen har beträffande anordningarna för personalens förläggning
väckt ett förslag, som går ut på, att för detta ändamål skulle uppföras
flyttbara barackbyggnader av korrugerad plåt, invändigt försedda med träklädsel
och golv ävensom kaminer. Förslaget synes beaktansvärt och skulle
möjliggöra byggnadernas utnyttjande på annan plats, i händelse att förläggningen
till Tånga hed framdeles av en eller annan anledning skulle komma
att upphöra.

Den från Göteborgs stad erhållna mellangiften torde, i den mån den icke
visar sig erforderlig för omförmälda byggnads- m. fl. arbeten, böra tillgodoföras
lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna omförmälda den 2 december
1930 mellan chefen för Göta artilleriregemente och Göteborgs stads drätselkammare
ingångna preliminära avtal under förutsättning, att staden godkänner
de av mig föreslagna jämkningarna i detsamma;

dels medgiva, att den kronan tillkommande mellangiften må, efter Kungl.
Majits beprövande, i mån av behov disponeras för uppförande av nya byggnader
för ammunitionsförråd vid Kviberg samt för ordnande av förläggningsförhållandena
å Tånga hed;

dels ock medgiva, att blivande överskott å berörda mellangift må tillgodoföras
lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Broberg.

14

Kungl. Majus proposition nr 110.

Bil. Å.

Emellan Kungl. Majit oell kronan genom chefen för Kungl. Göta artilleriregemente,
här nedan benämnd kronan, samt Göteborgs stad genom dess
drätselkammare, å andra avdelningen, här nedan benämnd staden, träffas
härmed följande

A v t a 1.

l:o) Med den rätt, kronan genom drätselkammarens upplåtelsehandling
av den 28 april 1891 erhållit till landeriet Kviberg m. m. i stadens tolfte
rote, avstår kronan till staden de områden, i areal innehållande tillhopa
omkring 39.91 hektar, av nämnda landeri m. m., som å härvid fogade karta
»I» äro utmärkta med röd färgläggning, mot det att staden till kronan med
äganderätt överlåter dels de inom stadsdelarna Kviberg oell Utby i Göteborg
belägna områden örn tillhopa omkring 61.6 hektar, som å härvid fogade
karta »II» äro angivna med grön färgläggning, och dels det inom stadsdelen
Kviberg belägna området örn cirka 0.12 hektar, som å kartan »II» är utmärkt
med gul färgläggning; varande bytet förenat med följande emellan
kontrahenterna träffade överenskommelser:

2:o) Överlåtelsen till staden av de mellan Kvibergsvägen och Säveån belägna
områdena omfattar även därå befintliga, kronan tillhöriga byggnader.

Åbyggnaderna å övriga till staden överlåtna områden ingå däremot icke
i överlåtelsen.

3:o) De till staden överlåtna områdena, som av kronan överlämnas fria
från inteckningar och annat ointecknat intrång än att vissa delar av de
mellan Kvibergsvägen och Säveån belägna områdena äro utarrenderade till
längst den 1 november 1935, tillträdas av staden den 1 oktober 1931 eller
den tidigare dag, som kan mellan regementschefen och drätselkammarens
andra avdelning överenskommas, dock med följande inskränkningar:

a) staden äger icke tillträda kronan tillhöriga åbyggnader å mellan Kvibergsvägen
och Säveån belägna områden jämte till dessa byggnader hörande
befintliga tillfartsvägar och planteringsland förrän den 1 april eller den 1
oktober, som först infaller näst efter det staden färdigställt de i moment
10:o) d) här nedan omförmälda bostadshusen jämte de därför erforderliga i
moment 10:o) e) angivna gatu- och ledningsarbeten; skolande emellertid
nämnda inskränkning i stadens rätt till tillträde till tillfartsvägarna bortfalla,
därest staden i deras ställe på sin bekostnad ställer andra ändamålsenliga
tillfartsvägar till förfogande;

b) innehavaren av de växthus, av vilka en del är belägen å den för Kvibergsvägens
vidgning avsedda, å kartan »I» med röd färgläggning utmärkta
marken, berättigas att hava samma del av växthusen avgiftsfritt kvarstående
till den 1 november 1945, dock sker härigenom ingen inskränkning i den
staden lagligen tillkommande rätt att efter expropriation få ifrågavarande
del av växthusen avröjd;

c) kronan berättigas att till den 1 oktober 1933 avgiftsfritt innehava de
i moment 2:o), andra stycket, här ovan avsedda byggnaderna med därtill
hörande inhägnade områden och planteringsland samt nu befintliga tillfartsvägar
eller i dessa senares ställe andra ändamålsenliga tillfartsvägar, som
staden eventuellt kan komma att ställa till kronans förfogande;

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

(1) de å kartan »I» med röd färgläggning oell gul kantfärg utmärkta områden
med i moment 3:o) c) Ilar ovan omnämnda undantag tillträdas av
staden den 1 oktober 1932 eller, för den händelse de i moment 10:o) a) här
nedan omförmälda dräneringsarbetena då icke skulle vara slutförda och godkända,
å den senare dag, då sådant godkännande lämnats.

4:o) Alla för eventuell lagfart å stadens i moment l:o) och 2:o) omförmälda
fång erforderliga kostnader betalas av staden.

5:o) De i moment l:o) Ilar ovan angivna, till kronan överlåtna områden
tillträdas av kronan den 1 oktober 1931, därvid områdena överlämnas fria
från åbyggnader, inteckningar och ointecknat intrång med de undantag härutinnan,
att vissa fastigheter, av vilka delar ingå i de å kartan »II» med
grön färgläggning utmärkta områden, besväras av en av Askims m. fl. häradsrätt
den 1 september 1913, § 38, beviljad inteckning, Kungl. Maj:t och
kronan tillhöriga Trollhätte Strömmar och därinyid belägna fastigheter uti
Trollhättans och Vassända-Naglums socknar i Alvsborgs län till säkerhet
för rätt att framdraga och för ali framtid bibehålla en högspänningsledmng
från statens transformatorstation vid Marieholm till Jonsered m. m., och
att ett inom å kartan »II» med grön färgläggning betecknat område belägen
areal örn cirka 0.54 hektar, å kartan inramad med röd kantfärg, är utarrenderad
för tiden till och med år 1934 och bebyggd med arrendatorn tillhöriga
hus. .......

6:o) Till förmån för Göteborgs stad såsom ägare av den i stadsdelarna
Gamlestaden och Kviberg belägna begravningsplatsen medgiver kronan,
att å de genom detta avtal till kronan överlåtna områden icke må uppföras
byggnader eller utföras anläggningar för annat ändamål än försvarsändamål.

Därest kronan framdeles skulle finna sig icke längre behöva nyttja omradena
eller del av dem för försvarsändamål, åligger det staden att på anfordran
av kronan tillösa sig sådan för nämnda ändamål obehövlig mark jämte därå
vid tillfället befintliga, kronan tillhöriga byggnader mot en ersättning till
kronan, motsvarande värdet av byggnaderna ifråga jämte å marken under
kronans innehav av densamma gjorda uppodlingar och förbättringar. I händelse
av tvist rörande storleken av nyssnämnda ersättning skall densamma
bestämmas av skiljemän i enlighet med vid tillfället gällande lag örn skiljemän.

Vad staden sålunda tillöser sig, skall av kronan överlämnas till staden
fritt från annan inteckning och annat ointecknat intrång än som i moment
5:o) här ovan och i detta moment, l:a stycket, nämnes.

Skulle kronan i stället för att påfordra fullgörandet av stadens nyssberörda
lösningsskyldighet vilja upphäva det i första stycket av detta moment
angivna servitutet, äger kronan rätt härtill, mot det att kronan till staden
erlägger det belopp, som utgör skillnaden mellan det värde marken vid den
tid, då servitutet ifråga skall upphävas, har, och värdet av vid tillfället
befintliga, under kronans innehav av områdena gjorda uppodlingar och förbättringar,
därvid eventuella åbyggnaders värde sålunda icke skall medräknas.
Därest tvist skulle uppstå örn storleken av det ersättningsbelopp,
som sålunda skulle tillkomma staden, skall denna tvist avgöras genom
skiljemän i enlighet med vid tillfället gällande lag örn skiljemän.

Innan kronan tillträder de genom detta avtal till kronan överlåtna områden,
skall, för utrönande av deras beskaffenhet, syn hållas av tre personer, utsedda
på sätt nu gällande lag örn skiljemän föreskriver. Protokoll skall
hållas över syneförrättning och biläggas detta avtal.

Kostnader för syneförrättning skola gäldas av kronan och staden till
hälften vardera.

16

Kungl. Majus proposition nr 110.

7:o) För lagfart å. kronans i moment l:o) Ilar ovan omförmälda fång
erforderliga avstycknings- eller andra mätningsförrättningar bekostas av
staden.

8:o) Kronan överlåter till staden äganderätten till den genom Kungl.
Göta artilleriregementes försorg omkring 300 meter söder örn regementets
kasernetablissement uppförda bron över Säveån.

Regementet förbeliålles emellertid rätt att utan ersättning till staden
nyttja bron, så länge densamma bibehålies.

9:o) Staden frituges från fullgörande av följande i bytesavtal emellan
staden oell kronan av den 9 och den 24 januari 1922 angående mark omkring
Kungl. Göta artilleriregementes kasern föreskrivna prestationer, nämligen
:

a) _ den i till nyssnämnda bytesavtal hörande och i dess moment 8:o) a)
omförmälda Bil. 2 föreskrivna bortflyttningen från regementets övningsfält av
elektriska kraftledningar;

b) den i bytesavtalets moment 9:o.) omförmälda skyldigheten att uppsätta
hägnad mellan vissa av regementet och staden disponerade områden;

c) den i moment 12:o) i bytesavtalet omförmälda skyldigheten för staden
i visst fall till omläggning av väg, i samband varmed jämväl övriga bestämmelser
i samma moment upphävas;

d) kompensation i penningar respektive genom nybyggnad jämlikt bytesavtalets
moment 3:o) och 4:o) för åbyggnaderna å lägenheten nr 10 och i
det senare momentet omförmälda området örn cirka 6,890 kvadratmeter, i
samband varmed staden berättigas tillträda sagda genom bytesavtalet till
staden överlåtna lägenhet och område, å kartan *1» utmärkta med grön
färgläggning, med åbyggnader å den 1 april eller den 1 oktober, som först infaller,
näst efter det staden färdigställt det i moment 10:o) b) här nedan
omförmälda bostadshuset jämte de därför erforderliga, i moment 10:o) c) angivna
väg- och ledningsarbeten.

10:o) Staden åtager sig att på sin bekostnad utföra följande arbeten för
Kungl. Göta artilleriregementes behov, nämligen:

a) dränering av delar av regementets övningsfält i huvudsaklig överensstämmelse
med den av kronan härigenom godkända dräneringsplan, som
finnes återgiven i härvid fogade, av lantbruksingenjören C. B. Carlson den
10 februari 1928 avgivna promemoria med tillhörande ritning och kostnadsförslag
samt påskrift den 15 april 1928 av Kungl, arméförvaltningens f.
domäntjänsteman Bernh. Grill. Arbetet skall av staden påbörjas under år
1931 och vara avslutat under år 1932. Därest icke hela arbetet verkställes
under år 1931, bör åtminstone den södra hälften av det till dränering avsedda
området dräneras under nämnda år och återstoden under år 1932.
Det åligger drätselkammarens andra avdelning att minst fjorton dagar före
arbetets påbörjande därom underrätta chefen för Kungl. Göta artilleriregemente;
skolande denna underrättelse tillika innehålla meddelande örn den
uppdelning av arbetet, som eventuellt kan ifrågakomma;

b) uppförande å den s. k. Bellevuehöjden mellan Kvibergsvägen och Säveån
a plats, som å härtill hörande karta »I» utmärkts med brun färgläggning,
av ett för regementets personal avsett bostadshus av trä med 3 lägenheter
om resp. 5, 4, 3 rum med jungfrukammare, hallar och kök jämte badrum,
w. c. och värmeledning samt inhägnad trädgårdsanläggning i huvudsaklig
överensstämmelse med härvid fogade, av arkitekten Axel Forssén i maj
1928 uppgjorda skissritningar med tillhörande beskrivning;

n c) iordningställande, resp. nyanläggning av en cirka 200 meter lång och
o meter bred väg till det under moment 10:o) b) här ovan upptagna bostadshuset
samt anläggande av för detsamma erforderliga ledningar för vatten,

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

avlopp (bland annat för w. c.), gas oell elektricitet i huvudsaklig överensstämmelse
med kostnadsförslag, upprättade den 5 oktober 1928 av gatucliefen
Artin Hultman, den 6 i nämnda månad av dåvarande vattenlednmgschefen
T. Glosemeijer, den 10 i samma månad av överingenjören A. T. Hall
och den 12 i samma månad av överingenjören G. H. Grauers, jämte till de
tre förstnämnda kostnadsförslagen hörande ritningar.

Arbetena under moment libo) b) och c) här ovan skola så bedrivas, att
bostadshuset kan tagas i anspråk för sitt ändamål den 1 oktober 1933, till
vilken dag sålunda jämväl nyssnämnda väg- och ledningsarbeten skola vara
slutförda;

d) uppförande inom ett väster örn regementets kasernbyggnad beläget, å
kartan »I» med blå färgläggning utmärkt område av 7 för regementets personal
avsedda dubbelhus av trä, d. v. s. 14 hus, som sammanbyggts två
och två, innehållande sammanlagt 22 lägenheter örn 2 rum och kök, två
lägenheter om 1 rum och kök och två lägenheter örn 3 rum och kök, samtliga
försedda med badrum, värmeledning och w. c. samt inhägnad trädgårdsanläggning.

Husen skola uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med härvid fogade,
av arkitekten Forssén i april 1928 uppgjorda skissritningar med tillhörande
beskrivning, utom ifråga om däri intagna kostnadsberäkning;

e) utläggning till 6.5 meters bredd, därav 4.5 meter till körbana och 2
meter till gångbana, av en i preliminärt förslag till stadsplan till delvis 22
och delvis 28 meters bredd upptagen trädplanterad gata från Kvibergsvägen
till det under moment 10:o) d) här ovan angivna bostadsområdet samt för
anläggande av för detta erforderliga ledningar för vatten, avlopp (bland
annat för w. c.), gas och elektricitet ävensom bortflyttning av en bäck från
området i huvudsaklig överensstämmelse med de i moment 10:o) c) här ovan
omförmälda kostnadsförslag och ritningar.

Arbetena under moment 10:o) d) och e) här ovan skola så bedrivas, att
bostadshusen kunna tagas i anspråk för sitt ändamål den 1 oktober 1933,
till vilken dag sålunda jämväl i sistnämnda moment angivna gatu- och ledningsarbeten
skola vara slutförda.

I detta moment avsedda ledningar bliva, i den mån de komma att framdragas
över staden tillhörig, av kronan icke disponerad mark, stadens egendom
och underhållas av staden;

f) nyanläggning inom regementets område öster örn kasernbyggnaderna
av två 5 meter breda vägar örn respektive cirka 130 och 320 meters längd,
å kartan »I» utmärkta med svart färgläggning, enligt av gatachefen Artin
Hultman den 5 oktober 1928 upprättat kostnadsförslag med tillhörande ritning,
vilket arbete skall vara slutfört före den 1 oktober 1932;

g) avgrusning före den 1 juni 1932 mellan Kvibergsvägen och den i moment
8:o) omförmälda bron över Säveån befintliga vägen;

li) underhåll av nyssnämnda bro ävensom, sä länge densamma bibehålies,
av den i moment g) omförmälda vägen mellan Kvibergsvägen och
bron; och

i) den kronan såsom innehavare av mark utmed Kvibergsvägen eventuellt
åliggande renhållning av nämnda väg.

Ilai) Anmärkningar, som från kronans sida kunna komma att göras mot
utförandet av de staden enligt moment 10:o) a)—g) här ovan åliggande arbeten,
skola av regementschefen skriftligen framställas hos drätselkammarens
andra avdelning, beträffande de i moment 10:o) a) omförmälda dräneringsarbetena
inom två år och beträffande övriga arbeten senast inom ett år efter
det respektive arbete enligt detta avtal skolat vara färdigställt eller, örn arbetet
ej slutförts inom sålunda bestämd tid, senast inom två respektive ett
år efter det arbetet avslutats.

Bihang till riksdagens protokoll 1001. 1 sami. 05 haji. (Nr 110—lil.) 374 si ‘2

18

Kungl. Majus proposition nr 110.

Besked i anledning av anmärkning skall av avdelningen lämnas regementschefen
inom två månader efter det anmärkning kommit avdelningen tillhanda.

Godkännes anmärkning av avdelningen, skola sålunda erforderliga kompletteringsarbeten
av staden under samråd med regementschefen verkställas,
så snart lämpligen kan ske, dock senast inom ett år efter anmärkningen
kommit avdelningen tillhanda.

Därest avdelningen däremot icke skulle linna anmärkning befogad, skall
eventuell tvist härom avgöras av skiljemän, utsedda i enlighet med vid
tillfället gällande lag örn skiljemän.

12:o) Staden förbinder sig vidare att till kronan den 1 oktober 1931
utbetala en kontant ersättning av femhundrasjuttiotusensjuhundratrettio
(570,730) kronor.

Beloppet insättes å Kungl, arméförvaltningens giroräkning hos riksbanken.

13:o) Såsom särskild ersättning för tillträdet till de vid Kvibergsvägens
vidgning avsedda, å kartan med röd färgläggning betecknade delarna av
lägenheten Bellevue skall staden till lägenhetens nuvarande arrendator utgiva
ettusen (1,000) kronor. Beloppet utbetalas i stadskassan den 1 oktober
1931.

14:o) För de delar av landeriet Kviberg m. m. i stadens 12 rote, som
kronan efter ikraftträdandet av detta avtal innehar på grund av i moment
l:o) här ovan omförmälda upplåtelsehandling av den 28 april 1891, skall
fortfarande utgå samma avgäld oavkortad, som stadgats i nämnda upplåtelsehandling,
varför någon avgäld icke skall utgå för den mark, som genom
särskilt avtal av den 26 mars 1930 emellan kronan och staden utan ersättning
överlåtits till kronan.

15:o) Staden förbinder sig att vid antagande av förslag till särskilda
stadsplanebestämmelser för användande av de å kartan »I» med röd färgläggning
och gul kantfärg utmärkta områden tillse, att de föreslagna bestämmelserna
icke komma att medgiva områdenas utnyttjande för industriella
ändamål.

16:o) Detta avtal är giltigt endast under förutsättning, att detsamma
godkänts av Kungl. Majit och kronan samt stadsfullmäktige i Göteborg
före den 1 juli 1931.

Av detta avtal äro upprättade två likalydande exemplar, av vilka chefen
för Kungl. Göta artilleriregemente samt Göteborgs drätselkammares andra
avdelning erhållit ett vardera.

Göteborg den 2 december 1930.

OSCAK OSTERMAN.

Chef för Kungl. Göta artilleriregemente.

/G. Harald Spens.

Göteborg i drätselkammaren, å andra avdelningen, den 2 december 1930.

AUG. ÅKESSON.

C. O. Forselius. Anders Nylén. Knut Petersson.

Julius Holm. Ragnar Andersson. Patrik Rydbeck.

/Fr. Gustafson.