Kungl. Maj:ts proposition Nr 106.

1

Nr 106.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper; given Stockholms slott den 20 februari
1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §
2 mom. förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931

1 sami.

91 haft. (Nr 11)6.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 106.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6
november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper1.

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

3 %.

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då antingen obligationen
skall enligt förordningen angående stämpelavgiften före utfärdandet
förses med särskild stämpel eller fråga är örn obligation, utfärdad
av landsting, kommun eller svenskt aktiebolag, som har till ändamål
att idka belåning av fast egendom eller tomträtt.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen förordnar.

1 Senaste lydelse, se 1927: 225 och 1929: 260, jfr 263.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 106.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,
Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Enligt 8 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
skall obligation, som utfärdas här i riket, förses med stämpel
av 60 öre för belopp, ej överstigande 100 kronor, och därutöver 60 öre
för varje påbörjat hundratal kronor.

Frihet från sådan stämpel äger dock rum för svenska statens, landstings,
kommuners, Sveriges allmänna hypoteksbanks, konungariket Sveriges
stadshypotekskassas, Svenska bostadskreditkassans och Svenska
skeppshypotekskassans obligationer, så ock för obligationer, utfärdade av
svenskt aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast egendom
eller tomträtt.

Stämpelfriheten för obligationer, utfärdade av landsting, kommuner
eller svenskt aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast
egendom eller tomträtt, har tillkommit år 1930.

I proposition den 14 mars 1930, nr 258, hemställde sålunda Kungl.
Maj:t — i anslutning till framställningar från Svenska stadsförbundets
finansråd, Svenska landstingsförbundets styrelse samt Stockholms intecknings
garanti aktiebolag m. fl. inteckningskreditaktiebolag — att riksdagen
måtte antaga sådan ändring i 8 § av förordningen angående stämpelavgiften,
att frihet från stämpel å obligation, som utfärdas här i riket,
skulle äga rum för dels landstings och kommuners obligationer, dels ock
obligationer, utfärdade av svenskt aktiebolag, som har till ändamål att idka
belåning av fast egendom eller tomträtt. Riksdagen biföll propositionen
enligt skrivelse den 3 juni 1930 (nr 339), varefter Kungl. Maj:t utfärdade
förordning i ämnet den 20 juni 1930 (nr 243).

Enligt 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper skall vid köp
av obligationer upprättad avräkningsnota förses med stämpel till belopp
av 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda värde ej över -

4

Kungl. Martts proposition Nr 106.

stiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje påbörjat belopp av 100
kronor. Är den ene kontrahenten fondhandlare och avslutas icke avtalet
för dennes räkning utan i kommission, utgår fondstämpeln med 5 öre, då
värdet ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5 öre för varje påbörjat
belopp av 100 kronor; jämväl vid byte av obligationer utgår fondstämpel
med sistangivna belopp å det värde, som för dylikt fall skall i avräkningsnotan
upptagas.

Frihet från fondstämpel är enligt 3 § 2 mom. d) fondstämpelförordningen
medgiven vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av
.svenska staten, eller då vid överlåtelse av obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt
verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan
eller Svenska skeppshypotekskassan.

Vidare utgår enligt samma paragraf mom e) ej stämpel vid utlämnande
av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen angående stämpelavgiften
obligation skall före utlämnandet förses med särskild stämpel.
På grund härav hava före ikraftträdandet av omförmälda förordning
den 20 juni 1930 landsting, kommuner och förberörda inteckningskreditbolag
åtnjutit frihet från fondstämpel för av dem här i riket utfärdade
obligationer. Efter den genom sistnämnda förordning vidtagna ändringen
i förordningen angående stämpelavgiften är emellertid den återgivna
undantagsbestämmelsen i fondstämpelförordningen icke längre tilllämplig
å berörda slag av obligationer. Dessa skola alltså numera vid
utfärdandet beläggas med fondstämpel enligt 3 § 1 mom. fondstämpelförordningen.

I skrivelse den 9 december 1930 har Svenska stadsförbundets finansråd
hemställt örn sådan ändring i fondstämpelförordningen, att stämpelplikt
icke må äga rum vid utlämnande av obligation, utfärdad av landsting
eller kommun eller av svenskt aktiebolag, som har till ändamål att idka
belåning av fast egendom eller tomträtt. Finansrådet har till stöd för
framställningen framhållit, att statsmakterna icke förutsett, att friheten
från emissionsstämpel för obligationer, utfärdade av landsting, kommuner
och svenska aktiebolag, som hava till ändamål att idka belåning av
fast egendom eller tomträtt, automatiskt medfört, att ifrågavarande obligationer
i stället bleve underkastade fondstämpel. I 1930 års proposition
med förslag till ändring i förordningen angående stämpelavgiften hade
sålunda vid beräknande av de statsfinansiella följderna av den ifrågasatta
friheten från emissionsstämpel hänsyn icke tagits till någon nyinträdande
inkomst av fondstämpeln.

Vidare hava Stockholms intecknings garanti aktiebolag och Aktiebolaget
Stockholms tomträttskassa i skrivelse den 16 december 1930 — under
hänvisning till att inteckningskreditbolagens hemställan örn befrielse
från stämpelavgiften å obligationer resulterat i att de visserligen erhållit

Kungl. Maj:ts proposition Nr loa. 5

frihet från själva emissionsstämpeln men i stället automatiskt ålagts en
annan stämpelplikt, som de förut icke haft och från vilken industri- och
trafikbolag vore befriade — hemställt, att de måtte varda befriade från
fondstämpel vid utlämnande av egna obligationer.

Statskontoret, bank- och fondinspektionen samt fullmäktige i riksgäldskontoret
hava efter remiss avgivit utlåtanden i ärendet samt därvid förordat
vidtagande av ändring i fondstämpelförordningen uti det i framställningarna
angivna syftet. Bank- och fondinspektionen har anfört
bland annat:

Den befrielse från emissionsstämpel, som tillerkänts kommuner och
landsting för deras obligationer, hade tillkommit i första rummet för att
bereda dessa en ekonomisk lättnad vid fyllandet av de nya, den statliga
verksamheten kompletterande uppgifter, som under de senaste åren pålagts
dem och för vilkas lösande de i betydande utsträckning varit hänvisade
till att anskaffa medel genom upptagande av obligationslån. Inteckningskreditbolagen
åter hade ansetts böra komma i åtnjutande av
samma frihet från obligationsstämpel, som genom särskild bestämmelse
i stämpelförordningen tillerkänts konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och Svenska bostadskreditkassan, vid sidan av vilka halvstatliga
inrättningar inteckningskreditbolagen ansetts hava en uppgift att fylla.

I den utredning, som legat till grund för författningsändringen, hade icke
förekommit någon antydan örn avsikten att i samband med befrielsen
från emissionsstämpeln ålägga stämpelplikt enligt fondstämpelförordningen
vid obligationernas emitterande. Anledningarna till stämpelbefrielsen
syntes fastmera utesluta dylik avsikt.

Vid dessa förhållanden och då kommuner, landsting och inteckningskreditbolag
icke skäligen borde åläggas större skatteplikt enligt fondstämpelförordningen
än industri- och trafikbolag, vilka enligt fondstämpelförordningen
vore fria från stämpelplikt vid obligationsemissioner,
syntes det påkallat, att stämpelfrihet bereddes dem genom ändring i
fondstämpelförordningen. Vad särskilt inteckningskreditbolagen beträffade
vore att märka, att stadshypotekskassan och bostadskreditkassan,
med vilka de i emissionshänseende jämställts, genom en särskild bestämmelse
i 3 § 2 mom. d) i fondstämpelförordningen vore befriade från fondstämpelavgift
icke blott vid emitterandet av egna obligationer utan alltid,
då sådan kassa vid överlåtelse av aktie eller obligation stöde såsom
kontrahent i överlåtelseavtalet. Såsom i inteckningskreditbolagens
framställning angåves, borde den nu avsedda stämpelfriheten för inteckningskreditbolagen
liksom ock för kommuner och landsting allenast gälla
sådan överlåtelse, genom vilken egen obligation emitterades.

Då vid föregående års riksdag beslut fattades örn sådan ändring av Departementsförordningen
angående stämpelavgiften att frihet från stämpel skall CÄe/«»!
äga ram för obligationer, som utfärdas av landsting, kommuner och
vissa inteckningskreditbolag, inträdde på grund av avfattningen av 3 §

1 morn. b), d) och f) sami 2 mom. c) fondstämpelförordningen i stället
stämpel plikt enligt sistnämnda förordning. Enär, på sätt i ärendet framhållits,
denna konsekvens av den vidtagna ändringen i förordningen an
gående stämpelavgiften näppeligen varit avsedd, får jag, under åberopan Bihang

tilt riksdagens prnlnkoll Will. 1 sami. 01 haft. (Nr 100.) 2

6

Kungl. Maj:ls proposition Nr 106.

de jämväl av vad bank- och fondinspektionen, i övrigt i sitt yttrande anfört,
tillstyrka sådan ändring av 3 § 2 mom. fondstämpelförordningen, att
stämpelplikt icke skall äga rum vid utlämnande av obligation, utfärdad
av landsting, kommun eller svenskt aktiebolag, som har till ändamål att
idka belåning av fast egendom eller tomträtt.

Föredraganden uppläser härefter ett inom finansdepartementet upprättat
förslag till förordning örn ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen
den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper samt hemställer, att Kungl. Majit måtte
genom proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av
den lydelse, .bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

»10499. Stockholm, Isaac Mateus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.