20
Statsutskottets utlåtande Nr 96.
Utskottets
yttrande.
Sr 96.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1931 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner
eld be gun g elsef öreningen.
örn anslag till svenska
(3:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 97, inom första kammaren
av herr J. Nilsson i Malmö m. fl., och den andra, nr 99, inom
andra kammaren, av herr H. Schött m. fl., vilka motioner hänvisats till
statsutskottets förberedande behandling, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta örn ett anslag å 10,000 kronor för budgetåret 1931/1932 till
svenska eldbegängelseföreningen för föreningens upplysningsverksamhet.
Beträffande de av motionärerna till stöd för framställningen åberopade
skälen får utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.
I likhet med motionärerna synes det utskottet ovedersägligt, att eldbegängelsereformen
erbjuder stora samhälleliga fördelar ur.ekonomisk
synpunkt för såväl stad som landsbygd och är av stor social betydelse.
Såsom i motionerna framhållits, lärer det ej heller kunna förnekas, att,
även örn staten såsom sådan icke drager någon direkt ekonomisk vinning
av sagda reform, staten måste anses äga ett visst intresse av att främja
en rörelse, som söker göra slut på de kostsamma kyrkogårdsutvidgningarna,
samtidigt som den har till ändamål ett förbilligande av begravningskostnaderna.
Genom beviljande av anslag till svenska eldbegängelseföreningens
upplysningsverksamhet har sistlidet års riksdag givit
uttryck åt uppfattningen, att sagda verksamhet bör erhålla statsunderstöd
och, enligt vad utskottet inhämtat, har i anledning av därom av föreningen
gjorda framställningar, statskontoret, medicinalstyrelsen och
svenska stadsförbundets styrelse tillstyrkt anvisande av medel till verksamheten
i fråga jämväl för nästkommande budgetår. Utskottet anser
sig emellertid icke böra tillstyrka anslag till högre belopp än för innevarande
budgetår anvisats eller 5,000 kronor och får sålunda hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 96.
21
att riksdagen må i anledning av herr Nilssons i
Malmö m. fl. och herr Schotts m. fl. ovanberörda motioner,
1: 97 och II: 99, till svenska eldbegängelseföreningens
upplysningsverksamhet för budgetåret
1931/1932 bevilja ett extra anslag å 5,000 kronor.
Stockholm den 17 april 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtande nr 95.
Reservation
av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Hammarskiöld, Strindlund,
Olsson i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Järte och Danielsson, vilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Vid behandlingen vid sistlidet års riksdag av den då motionsvis väckta
frågan örn anslag till svenska eldbegängelseföreningen anförde statsutskottet,
bland annat, att utskottet — som ur principiell synpunkt ej hade
något att erinra mot eldbegängelsen som begravningsform — dock ej kunde
finna annat än att det ändamål, varför anslag äskats, icke egentligen
vore ett statsintresse utan närmast av beskaffenhet att höra, örn så prövades
behövligt, från kommunalt håll understödjas. Utskottet hemställde
bland annat av denna anledning, att de då väckta motionerna icke
måtte vinna riksdagens bifall.
Utskottet hävdar alltjämt den sålunda intagna ståndpunkten och får
därjämte nu tillägga, att, då det vill synas utskottet som örn eldbegängelsen
icke inom tid, som man praktiskt taget kan räkna med, skulle få
någon betydelse för den stora mängden av Sveriges folk, örn man undantager
de större städernas befolkning, det måste anses obehövligt att för
dessa städers skull giva understöd åt en särskild propagandaförening.
På grund härav och då förslag i ämnet icke föreligger från Kungl.
Maj:ts sida, får utskottet alltså hemställa,
att herr Nilssons i Malmö m. fl. och herr Schotts
m. fl. ovanberörda motioner, 1:97 och 11:99, icke må
vinna riksdagens bifall.»