Statsutskottets utlåtande Nr 92.

i

Nr 92.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 19B1 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nybyggnad för statens historiska museum m. m.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.
Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 73 av det vid statsverkspropositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda
dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
kimde varda riksdagen förelagd, till nybyggnad för statens historiska museum
m. m. för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra reservationsanslag av
150,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931
dagtecknad proposition, nr 131, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande
behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att under förutsättning
dels av sådana ändringar i den för f. d. positionsartilleriregementets
kasemområde nu gällande stadsplanen, som av byggnadsstyrelsen föreslagits i
skrivelse den 31 januari 1931, dels ock att Stockholms stad utan ersättning till
kronan återför äganderätten till den mark, vilken kronan, enligt det den 11 april
och den 22 oktober 1894 mellan kronan och staden rörande nyssnämnda område
träffade avtalet, avstått till staden och vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen
skall utläggas till kvartersmark, till om- och ny byggnad sarbeten för statens
historiska museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi
ställda statssamlingar å det för ändamålet genom beslut av 1929 års riksdag
reserverade området, i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 31 januari 1931 framlagda ritningar, beskrivning
och kostnadsförslag, bevilja ett belopp av 3,850,000 kronor samt därav
för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 150,000
kronor, ävensom medgiva, att till Stockholms stad må utan ersättning med
full ägänderätt avstås all den kronans mark, som enligt förberörda tilltänkta

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 40 haft. (Nr 92.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

nya stadsplan skall utläggas som gata eller öppen plats, med skyldighet
tillika för kronan att bekosta sagda marks iordningställande som gata eller
öppen plats enligt samma grunder, som 1894 års avtal mellan kronan och
staden angiver för där avsedda gatudelar.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda
statsrådsprotokoll.

Statens historiska museum är jämte myntkabinettet, antikvariskt-topografiska
arkivet och antikvariskt-numismatiska biblioteket ställt under vitterhetshistorie-
och antikvitetsakademiens inseende. Såväl dessa fyra statssamlingar
som akademien och riksantikvarieämbetet äro inrymda i en och samma
byggnad, nationalmuseibyggnaden, där för ändamålet upplåtits hela bottenvåningen
och några utrymmen i källaren. Härjämte disponerar museet
provisoriska förrådslokaler i det södra av de gamla riksbankshusen och i
förutvarande länscellfängelset å Östermalm. De av museet och övriga här
angivna samlingar och institutioner nu innehavda lokalutrymmena representera
en golvyta av sammanlagt 4,516 kvadratmeter, varav 1,107 kvadratmeter
utgöra utställningsrum, 2,088 kvadratmeter magasinsutrymmen samt
1,321 kvadratmeter tjänsterum.

Den 15 februari 1929 avlät Kungl. Maj:t till riksdagen proposition (nr 98)
angående åtgärder för beredande av nybyggnad för statens historiska museum
och övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar
m. m.

I nämnda proposition föreslog Kungl. Majit riksdagen att dels medgiva, att
det av förutvarande positionsartilleriregementet hittills disponerade kasernområdet
jämte den därå befintliga kasernbyggnaden samt tillhörande stallflyglar
finge — under förutsättning av sådana ändringar i den för området nu gällande
stadsplanen, som departementschefen i statsrådsprotokollet angivit — reserveras
för statens historiska museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda
akademi ställda statssamlingar ävensom för andra statliga museer och kulturella
institutioner eller ock statsinstitutioner i övrigt, vilka enligt Kungl. Maj:ts
och riksdagens beslut kunde komma att framdeles förläggas till byggnader å
ifrågavarande tomtkomplex; dels ock för utlysande av arkitekttävlan örn förr
slagsritningar till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som vore erforderliga
för en förflyttning av statens historiska museum och övriga under
vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar till ifrågavarande område,
ävensom för uppgörande av detaljritningar i samma hänseende m. m.
för budgetåret 1929,1930 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett
extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

I två inom riksdagen väckta motioner (1:249 och 11:387) hemställdes, att
riksdagen måtte med avslag å Kungl. Majits proposition nr 98 besluta att
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn ny utredning angående lämplig
plats till förläggning av i propositionen åsyftade byggnader.

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

3

I skrivelse den 16 maj 1929, nr 176, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 98 samt ovanberörda motioner, anmälde härefter riksdagen, att
riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

dels medgivit, att den i byggnadsstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj:t
den 19 januari 1928 angivna, öster om Grevmagnigatans förlängning belägna,
26,707 kvadratmeter omfattande delen av det av förutvarande positionsartilleriregementet
dittills disponerade kasernområdet jämte den därå
befintliga kasernbyggnaden samt tillhörande stallflyglar finge — under förutsättning
av sådana ändringar i den för området nu gällande stadsplanen,
som departementschefen angivit i stadsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 15 februari 1929 —- reserveras för statens historiska museum, vitterhetsakademien
och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar ävensom
för andra statliga museer och kulturella institutioner eller ock statsinstitutioner
i övrigt, vilka enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut kunde
komma att framdeles förläggas till byggnader å ifrågavarande område;

dels och för utlysande av arkitekttävlan örn förslagsritningar till sådana
ändrings- och nybyggnadsarbeten, som vore erforderliga för en förflyttning
av statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende
ställda statssamlingar till ifrågavarande område, ävensom för uppgörande av
detalj ritningar i samma hänseende m. m. för budgetåret 1929/1930 under
riksstatens åttonde huvudtitel anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000
kronor.

Riksdagen anförde därvid bl. a. följande:

Kravet på en förbättring av statens historiska museums och därtill hörande
institutioners lokalförhållanden syntes riksdagen välgrundat. Samlingarnas
inrymmande, såsom nu vore fallet, på delvis vitt skilda ställen och
under stark trångboddhet försvårade uppenbarligen i hög grad deras utnyttjande
för forskningsändamål. Detta vore en betydande olägenhet. Men
härtill komme, att genom nu berörda lokalsvårigheter en enligt riksdagens
mening mycket viktig sida av museets uppgift icke kunde komma till sin
rätt, den nämligen att tjäna såsom en central bildningsinstitution för den
del av den svenska allmänheten, som hyste intresse för och önskade vidga
sitt vetande i fråga örn våra kulturminnen, en synpunkt, som jämväl departementschefen
tillagt stor betydelse. Särskilt på grund av de nuvarande lokalernas
bristande ändamålsenlighet, hade museets möjligheter i berörda
hänseende ej kunnat mer än i relativt ringa grad göra sig gällande.

Riksdagen mäste därför finna det synnerligen påkallat, att staten skrede
till åtgärder, som kunde sätta museet i stånd att på ett fullt tillfredsställande
sätt fylla sina uppgifter i forskningens och folkbildningens tjänst.

Riksdagen ville ansluta sig till förslaget om statens historiska museums
förläggande till ifrågavarande kasernområde. Kungl. Majit hade ifrågasatt,
att hela området skulle reserveras i främsta rummet för museala och
andra kulturella institutioner men även för statsinstitutioner i övrigt, som
efter närmare utredning kunde befinnas böra förläggas dit. Riksdagen
ville icke förneka, att tanken på att till denna plats samla närbesläktade
kulturinstitutioner, särskilt museala och dem närstående, förefölle tilltalande,

4

Statsutskottets utlåtande Nr !)2.

och flera av de framkomna planerna i detta avseende syntes kunna erbjuda
en tillfredsställande lösning av byggnadsfrågor, som förr eller senare måste
bliva aktuella. Emellertid kunde riksdagen icke finna tillräckliga skäl föreligga
att redan nu, innan dessa planer på områdets utnyttjande tagit fastare
form, reservera området i dess helhet på föreslaget sätt. Det torde vara
tillfyllest att för det nuvarande så skedde allenast beträffande den del av
området öster om Grevmagnigatans förlängning, som enligt byggnadsstyrelsens
förslag skulle omfatta ett enda kvarter med en yta av sammanlagt
26,707 kvadratmeter. Vad den återstående till en areal av 8,812 kvadratmeter
uppgående tomtmarken anginge, torde frågan om dess användning
tills vidare böra hållas öppen. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningsnorm
skulle sistnämnda tomtområde äga ett värde i dåvarande stund av omkring
1,760,000 kronor.

Med sin nu angivna ståndpunkt till förläggningsfrågan funne riksdagen
det av motionärerna framställda yrkandet örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag
samt påkallande av ny utredning rörande förläggningsplatsen icke kunna
vinna riksdagens bifall. Vad särskilt beträffade det av motionärerna påpekade
förhållandet, att riksgäldskontoret jämlikt 1918 års riksdags beslutav
tillfälliga lånemedel täckt det förskott å 1,586,729 kronor 36 öre, som
på sin tid av statskontoret utbetalts för uppförande av nytt kasernetablissemang
för livgardet till häst och som avsetts att i sinom tid gäldas genom inflytande
försäljningsmedel för ifrågavarande kasernområde, ville riksdagen
framhålla, att riksdagen icke kunde finna denna omständighet i och för sig
utgöra något hinder för att reservera kasernområdet till användning för
statens egna byggnader. Skulle området i dess helhet komma att reserveras,
på sätt som föreslagits, torde visserligen, såsom motionärerna påpekade,
nämnda fordran böra täckas genom anslag på riksstaten. Riksdagen hade
emellertid, såsom nämnt, ansett frågan örn den väster örn Grevmagnigatan
belägna, till ett försäljningsvärde av 1,760,000 kronor uppskattade markens
användning böra tills vidare stå öppen, och vid sådant förhållande förelåge
ingen anledning för riksdagen att i detta sammanhang taga ställning till
spörsmålet örn beloppets täckande.

Vad anginge det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetade
byggnadsprogrammet, hade detta ju icke någon definitiv karaktär
utan avsåge allenast att giva en föreställning örn möjligheterna att för museet
använda tomten och de därvarande gamla byggnaderna. Riksdagen
ansåge sig emellertid icke böra underlåta att påpeka, att den framlagda
byggnadsplanen syntes riksdagen väl omfattande. Särskilt syntes det riksdagen,
att alltför rikliga utrymmen upptagits till administrationslokaler.
Riksdagen ville betona angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande
av det definitiva byggnadsförslaget begränsningar i största möjliga mån
eftersträvades samt att det noga tillsåges, att å området redan befintliga
byggnader effektivt utnyttjades.

Mot det äskade beloppet å 40,000 kronor för utlysande av arkitekttävlan
samt för uppgörande av detalj ritningar m. m. hade riksdagen intet att erinra.

I likhet med departementschefen funne riksdagen lämpligt att från och
med den 1 juli 1929 kasernbyggnaderna med tillhörande område ställdes
under byggnadsstyrelsens förvaltning.

Genom beslut den 6 juni 1929 förordnade härefter Kungl. Majit, att det
av förutvarande positionsartilleriregementet i Stockholm dittills disponerade

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

5

kasernområdet jämte därå befintliga, staten tillhöriga byggnader skulle från
och med den 1 juli 1929 stå under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning.
Tillika förklarade Kungl. Maj:t Sig vilja framdeles dels meddela beslut
i anledning av ovanberörda av riksdagen anvisade extra reservationsanslag
å 40,000 kronor, dels ock taga i övervägande de övriga åtgärder,
som påkallades av riksdagens omförmälda beslut.

Vidare anmodade chefen för ecklesiastikdepartementet den 7 juni 1929
byggnadsstyrelsen att skyndsamt till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till
sådana ändringar i den för förutvarande positionsartilleriregementets kasernområde
nu gällande stadsplan, som kunde påkallas av riksdagens ovanberörda
beslut.

I skrivelse den 12 september 1929 hemställde härefter byggnadsstyrelsen
örn bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen angivna
riktlinjer anordna den avsedda arkitekttävlan.

Styrelsen anförde därvid bland annat:

Genom beslut den 4 oktober 1929 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att anordna och handhava en pristävling för svenska arkitekter i fråga
om förslagsritningar till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som vore
erforderliga för en förflyttning av statens historiska museum och övriga
under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar till det härför
avsedda, i riksdagens skrivelse den 16 maj 1929, nr 176, omförmälda området.
Vidare föreskrev Kungl. Majit, att de närmare riktlinjerna för tävlingen
skulle angivas i ett av byggnadsstyrelsen upprättat program, vid vars
uppgörande hänsyn skulle tagas till vad riksdagen i sin skrivelse anfört
rörande besparing av utrymmen och effektivt utnyttjande av å området redan
befintliga byggnader. Dessutom bemyndigade Kungl. Majit statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet att utse ledamöter i en prisnämnd, som
skulle pröva och bedöma inlämnade tävlingsförslag. Slutligen ställde Kungl.
Majit till byggnadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål ovannämnda
av riksdagen anvisade extra reservationsanslag å 40,000 kronor att
användas i överensstämmelse med de i byggnadsstyrelsens skrivelse gjorda
beräkningarna.

Sedan byggnadsstyrelsen utlyst ifrågavarande tävling enligt ett utförligt
program, överlämnade prisnämnden med skrivelse den 31 maj 1930 till
byggnadsstyrelsen resultatet av tävlingen.

I prisnämndens utlåtande meddelades, att nämnden enats örn att icke utdela
något första pris. I tävlingen hade nämligen icke något förslag framkommit,
som utan väsentliga ändringar kunde läggas till grund för den
föreliggande byggnadsfrågans lösning. Nämnden hade därför utdelat ett
andra pris å 6,000 kronor, ett tredje pris å 4,000 kronor och ett fjärde pris
å 3,500 kronor, varjämte nämnden inköpt sju förslag, vartdera för 1,500
kronor.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

Efter mottagandet av tävlingsresultatet underkastade byggnadsstyrelsen
omedelbart detta en ingående granskning, och kom styrelsen därvid till den
uppfattningen, att det med andra pris belönade förslaget, signerat med mottot
»Nytt och gammalt», oaktat vissa brister företedde för museifrågans lösning
ur olika synpunkter så betydande uppslag, att detta borde ytterligare utarbetas.
Styrelsen uppdrog alltså åt förslagets författare, arkitekterna Georg
Scherman, Gösta Nilsson och Bengt Romare att efter vissa direktiv vidtaga
sådana förändringar i förslaget, att detta kunde av riksantikvarien och byggnadsstyrelsen
godtagas såsom grundval för nybyggnadsfrågans vidare utveckling.

Sedan omförmälda arkitekter fullbordat uppdraget att vidare utarbeta tävlingsförslaget,
har byggnadsstyrelsen nu med skrivelse den 31 januari 1931
till Kungl. Majit överlämnat samtliga till ärendet hörande handlingar, däribland
ett av beskrivning åtföljt ritningsförslag, åskådliggjort å 11 av arkitekterna
Romare och Scherman signerade blad.

Byggnadsstyrelsen har därvid anfört bland annat:

Enligt det föreliggande ritningsförslaget skall kasernen ombyggas på sätt
av ritningarna och beskrivningen närmare framgår. Samtliga bjälklag, som
nu äro av trä och i dåligt skick, utbytas mot nya av betong, varjämte
trapphusen ombyggas och byggnaden förses med nya snickerier och installation
för värme-, vatten och avloppsledningar. För att bereda plats för
museibyggnaden rivas det gamla sjukhuset och matsalsbyggnaden, vilka
enligt vad vid utredningen framgått på intet sätt kunna komma till användning
för museet. Museibyggnaden uppföres i tre våningars höjd utom mot
Narvavägen och en del av Linnégatan, där byggnaden på grund av den
här lägre liggande marken även förses med souterrängvåning. Nybyggnaden
avses att uppföras i tegel på sockel av granit med bjälklag och trappor av
betong. Fasaderna putsas och yttertaket täckes med plåt.

Beträffande hela museikomplexets omfattning vill byggnadsstyrelsen erinra
vad riksdagen härom yttrade i sin skrivelse den 16 maj 1929, nr 176.

Med hänsyn till vad riksdagen anfört hava lokaler för bibliotek och
arkiv, som i utredningsförslaget upptogos till 1,200 kvadratmeter, nu upptagits
med allenast 1,100 kvadratmeter, varjämte tjänstelokalerna, tidigare upptagna
till 1,200 kvadratmeter, nu utgöra 980 kvadratmeter. Härigenom har
alltså åstadkommits en arealminskning av 320 kvadratmeter. Lokalerna för
skåda- och studiesamlingarna hava emellertid måst ökas, så till vida att skådesamlingarna,
för vilka tidigare avsetts 3,500 kvadratmeter, nu upptaga 4,725
kvadratmeter. För studiesamlmgarna har utrymmet däremot kunnat minskas
från 2,900 till 2,520 kvadratmeter. Numera har tillkommit behov av utrymme
för de komparativa samlingarna, och har nu härför avsetts en yta av 375
kvadratmeter. Samlingarnas golvyta har alltså ökats med 1,220 kvadratmeter.
Frånräknas arealminskningen, 320 kvadratmeter för arkiv, bibliotek och
tjänstelokaler, uppstår alltså en totalökning av 900 kvadratmeter eller från
den i utredningens tidigare skede beräknade golvytan 10,000 kvadratmeter
till 10,900 kvadratmeter. I dessa ytor hava icke inräknats reservlokalerna
i administrationsbyggnadens bottenvåning, som uppgå till i runt tal 1,000
kvadratmeter.

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

7

Det är emellertid att märka, att denna arealökning föranlett en ökning
av museibyggnadens volym med allenast 1,000 kubikmeter eller från 54,000
till 55,000 kubikmeter, vilket giver vid handen att befintliga utrymmen till
det yttersta utnyttjats.

Vad slutligen de båda stallflyglarna beträffar disponeras den västra intill
utgången av år 1931 av östra arméfördelningen för militära förråd, under
det att de olika utrymmena inom östra flygeln äro tillsvidare med vissa
kortare uppsägningstider upplåtna till nordiska museet, svenska röda korset,
chefen för östra arméfördelningen, aktiebolaget Östermalms ridskola samt
K. E. Engberg. Byggnadsstyrelsen är icke i tillfälle att för närvarande lämna
Kungl. Majit slutligt förslag, huru flyglarna framdeles lämpligen skola användas.
Av utredningen beträffande historiska museets lokaler har emellertid framgått,
att flyglarna icke skulle för närvarande behöva användas för museets
räkning. De utrymmen, som erhållas inom den nya museibyggnadens souterrängvåning
och som med hänsyn till belysningsförhållandena icke kunna
användas till annat än magasinering av museiföremål, äro nämligen tillräckliga
för museets nuvarande behov av dylika utrymmen och därjämte
givetvis bättre belägna i direkt anslutning till museets övriga lokaler.

Framdeles torde stallflyglarna kunna komma till lämplig användning för
tillgodoseende av historiska museets behov av ökade magasinsutrymmen,
men för närvarande måste byggnadsstyrelsen finna det mindre välbetänkt
att nedlägga andra kostnader på stallbj^ggnaderna än sådana, som äro att
hänföra till egentligt underhåll, i vilket avseende byggnaderna hittills varit
eftersatta.

Enligt de nu verkställda kostnadsutredningarna kommer byggnadsföretaget
i sin helhet att draga en kostnad av 4,200,000 kronor..

Vid överlämnandet den 19 januari 1928 av det då föreliggande utredningsförslaget
meddelade styrelsen, att enligt inom styrelsen dåmera verkställda
approximativa beräkningar kostnaderna för uppförande av den ifrågasatta
nybyggnaden jämte kostnaderna för utförande av erforderliga ändringsoch
iståndsättningsarbeten inom den gamla kasernbyggnaden skulle uppgå
till 3,500,000 kronor. Den sålunda uppkomna kostnadsökningen av 700,000
kronor är att hänföra till följande omständigheter. Den ovan påvisade ökningen
av nybyggnadens volym med 1,000 kubikmeter föranleder en höjning
av kostnaderna med omkring 60,000 kronor. För inredningsarbeten
i arkiv, bibliotek, föreläsningssal och konserveringslokaler samt för åtskilliga
hyllinredningar, för vilka ändamål kostnader icke medtagits i den tidigare
beräkningen, erfordras ett belopp av omkring 210,000 kronor. Återstoden
av de nu uppkomna merkostnaderna orsakas i första hand av sådana kostnadsökningar
på byggnadsmarknaden, som inträffat, efter det styrelsen för
tre år sedan verkställde de approximativa beräkningarna. Denna fördyringgör
sig för övrigt särskilt kännbar vid sådana ombyggnadsarbeten, varom
här är fråga. Härtill kommer slutligen, att omläggningen av museibyggnaden
med'' särskild huvudentré från Narvavägen givetvis måste medföra en
ökning av kostnaderna för de yttre arbetena med tomtens planering m. m.
framför denna entré, varjämte även är att märka, att något större anspråk
på prydlighet måste ställas på utformningen av museibyggnadens inre gård
med hänsyn till det läge denna numera erhållit intill entrépartiet med den
direkta utblicken därifrån över gården.

Byggnadsstyrelsen hemställer slutligen, att Kungl. Majit måtte, med godkännande
av det föreliggande ritningsförslagct, föreslå riksdagen att till ny -

8

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

byggnad för statens historiska museum m. m. för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

I skrivelse den 31 januari 1931 har vidare riksantikvarien utlåtit sig angående
det föreliggande förslaget och därvid hemställt, att Kungl. Majit
måtte gilla och stadfästa det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien
utarbetade och inför Kungl. Majit framlagda förslaget till omoch
nybyggnadsarbeten för statens historiska museum och övriga under
vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar, ävensom av riksdagen
utverka de för förslagets utförande nödiga medlen.

Över det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget har vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien den 13 februari 1931 avgivit utlåtande och därvid
slutat med att — under hänvisning till riksantikvariens och byggnadsstyrelsens
i ärendet framlagda, synnerligen beaktansvärda motiveringar —
på det allra livligaste förorda det nu framlagda ritningsförslaget till snarast
möjliga utförande samt hemställer, att Kungl. Majit måtte gilla och stadfästa
det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetade, nu
föreliggande förslaget till om- och nybyggnadsarbeten för statens historiska
museum och övriga under akademiens inseende ställda statssamlingar och
av riksdagen utverka de för förslagets utförande nödiga medlen.

Riksantikvarien har vidare efter anmodan till ecklesiastikdepartementet
överlämnat en P. M. rörande de kostnader, som utöver byggnadskostnaden
böra beräknas i samband med flyttning av statens historiska museum till
de föreslagna nya lokalerna.

I denna P. M. har en beräkning gjorts av dels sådana engångskostnader,
som äro nödvändiga för museets installering, dels ock de driftkostnader,
som betingas av institutionernas inflyttande i det nya byggnadskomplexet.

Engångskostnader.

1)

2)

3)

4)

Montrer.

Förhistoriska avdelningen:

Skådesamlingen...................kronor 100,000: —

Studiesamlingen................... » 35,000: —

Diverse plintar i stensal............. » 2,000: — 137 OOO Medeltids-

och nyare tids avdelningen;

Skådesamling.........

Studiesamling.........

Mynt- och medalj kabinett
Komparativa samlingen . .

.......kronor 60,000: —

....... * 20,000: — 80,000

..................... 40,000

..................... 18,000

För montrer summa kronor 275,000

Möbler till administrationslokaler och museum (komplettering av

befintlig utrustning)...............................

Elektrisk belysningsarmatur för hela anläggningen...........

Apparatur för konserveringsanstalten och fotografilaboratorium .

20,000: —
15,000: —
15,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

9

Flyttningskostnad för överförande av samlingarna från nationalmuseibyggnaden,
östermalmsfängelset och gamla riksbankshuset
till det nya byggnadskomplexet.................. 25,000: —

Summa engångskostnader kronor 350,000: —

Driftkostnader.

Uppvärmning:

1) 9,000 hl. koks å l,co enligt beräkning
av värmeledningsingenjör. . . 14,400: —

2) 1 övereldare lön..... 2,832: —

1 eldare » ..... 2,580: — 5,412: — 19 812-

Belysning i tjänstelokalerna, konserveringsanstalt För närvarande:

och museet............................ 7,000: — c:a 3,500: —

Rikstelefon.............................. 4,000: — c:a 4,000: —

Rengöring och städning..................... 10,000: — c:a 6,000: —

Vaktpersonal i museet:

1) 1 st. förste expeditions vakt

i B 7 . ...... 2,832: — 2,832: —

18 st. extra ordinarie i

5;e lönegraden å . . .

2,208: —

39,744:— 42.576: —

8,900:

2) 1 st. förste nattvakt å.

1,330: —

1,330: —

5 nattvakter å.......

1,150: —

5,750:— 7.080: —

Expeditionsvakter i tjänsterum,

arkiv och bibliotek:

2 förste expeditionsvakter

i B 7............... 2,832: — 5,664: — 5,664: —

2 expeditionsvakter i B 5. . 2,520: — 5,040: — 10 704- 6 156-

Summa driftkostnader kronor 101,172:— 34,220: —

Såsom tidigare erinrats, anmodade dåvarande departementschefen den 7
juni 1929 byggnadsstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till
sådana ändringar i den för förutvarande positionsartilleriregementets kasernområde
nu gällande stadsplan, som kunde påkallas av det utav 1929 års
riksdag fattade beslutet rörande den framtida användningen av sagda
område.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 31 januari
1931 avgivit utlåtande och förslag i ämnet och därvid till en början meddelat,
att byggnadsstyrelsen låtit efter samråd med ordföranden i Stockholms
stads fastighetsnämnd borgarrådet Harry Sandberg samt stadsplanedirektören
Albert Lilienberg upprätta förslag till ändringar i den för ifrågavarande
område gällande stadsplanen.

Härefter har byggnadsstyrelsen anfört bland annat följande:

Enligt nämnda, den 27 maj 1892 fastställda stadsplanen skulle området
ifråga, vilket då var upplåtet till förutvarande livgardet till häst och ut -

10

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

gjorde ett kvarter, benämnt Hästgardet, uppdelas i tre kvarter, benämnda
Spiltan, Krubban och Häcken. Genom området skulle framdragas en ny
gata med 18 meters bredd mellan Storgatan och Linnégatan i rät fortsättning
av Grevmagnigatan samt en ny gata med 24 meters bredd mellan
Storgatan och Linnégatan i rät fortsättning av Torstenssonsgatan. Härjämte
skulle Styrmansgatan mellan Storgatan och Linnégatan vidgas på östra
sidan till 18 meters bredd. Med avseende å genomförandet av denna stadsplan
träffades den 11 april och 22 oktober 1894 mellan arméförvaltningen
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, å ena, samt Stockholms drätselnämnds
första avdelning efter uppdrag av stadsfullmäktige, å andra sidan, avtal av
innehåll, bland annat, att kronan av kvarteret Hästgardet till Stockholms stad
med full äganderätt överläte dels för Styrmansgatans utvidgning till 18 meters
bredd erforderlig mark, i areal omkring 845 kvadratmeter, dels den för
Grevmagnigatans framdragande över kvarteret erforderliga marken, i areal
omkring 1,980 kvadratmeter, dels den för Torstenssonsgatans framdragande
erforderliga marken, i areal omkring 3,400 kvadratmeter dels ock ett utmed
Storgatans norra linje beläget, å en till avtalet hörande, vid byggnadsstyrelsens
utlåtande fogad karta med d1, p, s, w, e1 och d1 betecknat område,
i areal omkring 302 kvadratmeter, att dessa områden skulle till staden överlämnas
i den mån livgardets till häst dåvarande kasernetablissement bleve
utrymt och å platsen uppförda byggnader bleve för kronan obehövliga och
nedrivna, att staden till kronan överlämnade två områden, å nyssnämnda
karta betecknade det ena med a, b, c, d och a och innehållande 76 kvadratmeter
och det andra med e, f, g, h, i och e örn 370 kvadratmeter eller tillhopa
446 kvadratmeter, som skulle tilläggas kvarteret Spiltan, att kronan
skulle bekosta, bland annat, ifrågavarande gators och gatudels fullständiga
ordnande med tuktad sten i kör- och gångbanor, de senare inom huggna
kant- och rännstenar, samt att staden åtoge sig att till fastställd profil reglera
Styrmansgatans övriga del mellan Stor- och Linnégatorna senast samtidigt
med att kronan reglerade den utvidgade delen av nämnda gatusträcka
ävensom att, sedan förenämnda villkor blivit fullgjorda, för framtiden underhålla
och belysa de nya gatudelarna.

Styrelsen vill erinra om att staden visserligen förvärvat lagfart å de så;
lunda överlåtna gatuområdena, men att staden icke äger rätt att tillträda
gatumarken förr än »kasernetablissemeutet varder utrymt» och å området
»uppförda byggnader bliva för kronan obehövliga och nedrivna».

Den för ifrågavarande område sålunda gällande stadsplanen har emellertid
hittills icke blivit genomförd i annan mån än att den för Styrmansgatans
utvidgning till 18 meters bredd erforderliga marken, 845 kvadratmeter,
inom det nuvarande kvarteret Spiltan, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 14 november 1930, överlämnats till Stockholms stad, som på kronans
bekostnad för närvarande låter iordningställa nämnda område till gata.

I byggnadsstyrelsens skrivelse den 19 januari 1928 angav styrelsen de
ändringar i gällande stadsplan, som skulle påkallas av en förläggning till
ifrågavarande område av statens historiska museum i enlighet med ett av
styrelsen samtidigt framlagt skissförslag och som närmare åskådliggjorts å
en förslaget bilagd situationsplan över området. Under det att enligt den
fastställda stadsplanen såväl Torstenssonsgatan som Grevmagnigatan skulle
framdragas över området, delande detsamma i tre kvarter, skulle endast
sistnämnda gata förlängas och området alltså komma att bestå av blott
två kvarter. Grevmagnigatans förlängning hade å berörda situationsplan

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

11

givits ett något modifierat läge, i det att den förflyttats så mycket åt
väster som den västra stallflygeln skjuter fram över Grevmagnigatans östra
gatulinje, varigenom alltså nämnda stallflvgel skulle komma att lämnas
oberörd av gatans framdragande. Gatan skulle i sin förlängniug erhålla
en bredd av 15 meter, dock att genom inläggning av förgårds mark av 3
meters bredd å kvartersmarken utmed gatans östra sida å sträckningen
mellan omförmälda stallflygel och Linnégatan avståndet mellan byggnadslinjerna
å denna sträcka skulle bliva 18 meter. Styrmansgatan förutsattes
skola i enlighet med den fastställda stadsplanen breddas till 18 meter, under
det att utmed Storgatans norra sida å sträckningen mellan Styrmansgatan
och Grevmagnigatan skulle inläggas ett 7 meter brett bälte av förgårdsmark.
Det kvarter, som skulle bildas mellan nämnda gator och Linnégatan,
(kvarteret Spiltan) skulle, framhöll byggnadsstyrelsen, eventuellt kunna
försäljas, givetvis under förutsättning att en närmare undersökning gåve
vid handen, att detsamma icke behövde tagas i anspråk för statsverkets
eget behov. Den återstående, öster örn Grevmagnigatans förlängning belägna
delen av det nuvarande kasernområdet skulle utgöra ett enda kvarter,
som skulle disponeras för statens historiska museum och därmed förenade
samlingar och institutioner ävensom för de ändamål, vartill stallflyglarna
skulle kunna utnyttjas.

Såsom framgår av en skrivelse den 19 mars 1928 från Stockholms stads
dåvarande delegerade för underhandlingar med kronans fastighetskommission
av år 1925, uppgjordes sedermera i samråd mellan stadens stadsplanekontor
och byggnadsstyrelsen ett förslag till ändrad stadsplan för området
ifråga, vilket förslag på framställning av advokatfiskalsämbetet vid
kammarkollegium förklarades vilande i avbidan på lösningen av frågan
om kasernområdets blivande disposition. Detta förslag anslöt sig i huvudsak
till ovanberörda av byggnadsstyrelsen upprättade preliminära skissförslag
till stadsplan, dock med den ändringen att utmed Storgatans norra sida å
sträckningen mellan Styrmansgatan och Grevmagnigatan kvartersmarken
skulle indragas 50 meter från den nuvarande gatulinjen, varigenom här
alltså skulle erhållas en öppen plats.

I detta sammanhang får byggnadsstyrelsen erinra, att Stockholms stads
ovannämnda förhandlingsdelegerade i sin berörda skrivelse den 19 mars
1928 förklarat sig villiga att hos stadsfullmäktige tillstyrka, att staden åt
kronan överläte äganderätten till marken i Torstenssonsgatans förlängning
samt den staden tillhöriga gatumark i övrigt, som kunde komma att ingå
i byggnadskvarter enligt ny stadsplan, ävensom att staden lämnade sin medverkan
till den stadsplanereglering av kasernområdet i dess helhet, som
med hänsyn till kronans behov och andra omständigheter kunde befinnas
lämplig. Delegerade förutsatte därvid, att denna stadsplanereglering genomfördes
enligt enahanda grunder, som åf 1892 godkändes.

Det föreliggande, av byggnadsstyrelsen nu upprättade förslaget till ändring
av stadsplan för ifrågavarande område ansluter sig i huvudsak till de
av styrelsen tidigare i detta avseende angivna riktlinjer dock med vissa
modifikationer. Sålunda har den tidigare ifrågasatta 3 meter breda förgårdsmarken
utmed den förlängda Grevmagnigatans östra sida å sträckningen
mellan den västra stallflygeln och Linnégatan uteslutits med hänsyn
till att den för historiska museet erforderliga tillbyggnaden till kasernbyggnaden
enligt det nu framlagda byggnadsförslaget — förlagts mera åt
väster än vad tidigare ifrågasatts, till följd varav berörda förgårdsmark

12

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

eventuellt kan behöva tågås i anspråk för en blivande utvidgning av museikomplexet.
För erhållande av lämplig bredd mellan byggnadslinjerna
skulle eventuellt en 3 meter bred förgård i stället kunna anordnas inom
kvarteret Spiltan utmed Grevmagnigatans västra sida, Emellertid har i
stadsplaneförslaget icke upptagits någon dylik anordning, då denna fråga
givetvis är beroende av den framtida användningen av detta kvarter,
varom ännu ingenting är bestämt. Vad beträffar Storgatans sträckning utmed
kvarteret Spiltan skall denna gata enligt det nu föreliggande förslaget
här vidgas från 18 meter till 30 meter genom en motsvarande indragning
av kvartersmarken. I ovannämnda genom stadens försorg upprättade
stadsplaneförslag ingick, såsom ovan nämnts, anordnande här av en
öppen plats varigenom staden skulle erhålla viss kompensation för den gatumark,
som enligt 1894 års avtal tillkommer staden men som genom igeuläggningen
av Torstenssonsgatans förlängning skulle återgå till kronan. Efter
förhandlingar har ordföranden i stadens fastighetsnämnd borgarrådet Sandberg
meddelat, att staden åtnöjde sig med den mindre utvidgning av Storgatan
utmed kvarteret Spiltan, som avses i det nu föreliggande stadsplaneförslaget,
genom vilken utvidgning önskvärt utrymme för parkeringsplats
o. dyl. skulle erhållas.

Enligt 1894 års avtal skulle, såsom ovan visats, av kronan till staden —
efter avräkning av de för Styrmansgatans breddning numera avträdda 845
kvadratmeter — överlämnas omkring 5,682 kvadratmeter mark. Enligt det
nu föreliggande förslaget till ändring av stadsplanen skulle kronan till staden
överlämna dels för breddning av Storgatan mellan Styrmans- och Grevmagnigatorna
omkring 1,080 kvadratmeter dels ock för Grevmagnigatans
framdragande mellan Stor- och Linnégatorna omkring 1,470 kvadratmeter
eller tillhopa omkring 2,550 kvadratmeter.

Av de båda områden, som staden enligt 1894 års avtal skulle överlämna
till kronan, ligger det ena örn 76 kvadratmeter på den mark, som nu föreslås
skola utläggas till Grevmagnigatan, och skall alltså den av staden till
kronan avstådda marken minskas med 76 kvadratmeter till 370 kvadratmeter.

Med avräkning av de arealer staden skulle hava att avstå till kronan,
skulle alltså kronan till staden överlämna enligt 1894 års avtal 5,236 kvadratmeter
(5,682—446) och enligt det nu föreliggande stadsplaneförslaget
2,180 kvadratmeter (2,550—370), vilken sistnämnda areal således med 3,056
kvadratmeter understiger vad i omförmälda avtal överenskommits.

Med överlämnande av det sålunda upprättade förslaget till ändring av
stadsplanen för ifrågavarande kasernområde, vilket förslag framställts å en
av stadsplanedirektören Lilienberg den 7 januari 1931 upprättad karta, har
byggnadsstyrelsen meddelat, att st3rrelsen förutsatte, att den kvartersmark,
sorn enligt förslaget skulle utläggas till gata, av kronan utan ersättning
överlätes till staden samt att den föreslagna stadsplaneändringen i övrigt
genomfördes enligt samma grunder, som godkändes med avseende å den
nu gällande stadsplanen.

Departementschefen har för sin del i ärendet anfört följande:

»Genom det beslut av 1929 års riksdag, varigenom viss del av förutvarande
positionsartilleriregementets kasernområde reserverades för historiska

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

13

museet, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar
m. m., avgjordes den sedan snart en mansålder aktuella frågan
örn den framtida förläggningen av nämnda institutioner.

Riksdagen gav därvid uttryck åt den uppfattningen, att det vore synnerligen
påkallat att staten skrede till åtgärder, som kunde sätta historiska museet
i stånd att på ett fullt tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter i forskningens
och folkbildningens tjänst.

När sålunda förläggningsfrågan erhöll sin slutliga lösning, förelåg ett av
byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetat byggnadsprogram.
Detta hade emellertid icke någon definitiv karaktär utan avsåg allenast att
giva en föreställning örn möjligheterna att för museet använda tomten och
de därvarande gamla byggnaderna.

1929 års riksdag påpekade emellertid, att den framlagda byggnadsplanen
syntes riksdagen väl omfattande. Särskilt syntes det riksdagen, att alltför
rikliga utrymmen upptagits till administrationslokaler. Riksdagen betonade
angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva byggnadsförslaget
begränsningar i största möjliga mån eftersträvades samt att
det noga tillsåges, att å området befintliga byggnader effektivt utnyttjades.

1929 års riksdag anvisade vidare ett extra reservationsanslag å 40,000
kronor för utlysande av en arkitekttävlan m. m. Resultatet av denna tävlan
föreligger nu i det för Kungl. Maj:ts prövning framlagda förslag till
ny- och ombyggnadsarbeten, för vilket jag i det föregående redogjort.

Enligt detta förslag skulle till den gamla kasernbyggnaden — i huvudsak
våningarna 1 och 2 trappor upp, — förläggas samtliga administrationslokaler,
d. v. s. tjänste- och sammanträdesrum för vitterhetsakademien, riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum, ävensom lokaler för antikvarisktnumismatiska
biblioteket och det antikvariskt-topografiska arkivet m. m. jämte
studiesal för allmänheten. Museisamlingarna hava föreslagits skola helt
förläggas till en på tomtens nordöstra del förlagd nybyggnad med huvudingång
från Narvavägen. Museibyggnaden, som skulle förläggas kring en
stor rektangulär gård, skulle förenas med administrationsbyggnaden, d. v.
s. den gamla kasernbyggnaden, genom två lägre byggnadslängor, den ena
innehållande föreläsningssal, sal för tillfälliga utställningar samt ett museigalleri
i två våningar och den andra innehållande konserveringsanstalt, två
vaktmästar- (respektive maskinist-) bostäder och värmecentral. De på tomtområdet
belägna gamla stallflyglarna hava icke tagits i anspråk för statens
historiska museum i det föreliggande förslaget. Det har framhållits, att
de lämpligare och utan egentlig omgestaltning kunde användas såsom magasin
för olika statliga ändamål, vartill de för närvarande vore mycket
starkt anlitade, varjämte behov av sådana magasinslokaler ännu länge torde
komma att förefinnas.

I fråga örn utrymmena i de föreslagna lokalerna torde jag få framhålla
följande. Lokaler för bibliotek och arkiv, som i 1929 års förslag upptogos

14

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

till 1,200 kvadratmeter, hava nu upptagits med allenast 1,100 kvadratmeter,
varjämte tjänstelokalerna, tidigare upptagna till 1,200 kvadratmeter, nu utgöra
980 kvadratmeter. För skåde- och studiesamlingarna avsedda utrymmen
hava däremot måst ökas så till vida att skådesamlingarna, för vilka tidigare
avsetts 3,500 kvadratmeter, nu upptaga 4,725 kvadratmeter. För studiesamlingarna
har utrymmet däremot kunnat minskas från 2,900 till 2,520
kvadratmeter. Härjämte har tillkommit behov av utrymmen för de komparativa
samlingarna, beräknade till 375 kvadratmeter. Samlingarnas golvyta
har alltså ökats med (1,225 — 380 + 375) 1,220 kvadratmeter. Frånräknas
den tidigare berörda arealminskningen, 320 kvadratmeter, för arkiv,
bibliotek och tjänstelokaler, uppstår en totalökning av 900 kvadratmeter
eller från den i utredningens tidigare skede beräknade golvytan 10,000
kvadratmeter till 10,900 kvadratmeter. I dessa ytor hava icke inräknats
reservlokalerna i administrationsbyggnadens bottenvåning, som uppgå till i
runt tal 1,000 kvadratmeter. Byggnadsstyrelsen har framhållit, att den nu
berörda arealökningen föranlett en ökning av museibyggnadens volym med
allenast 1,000 kubikmeter eller från 54,000 till 55,000 kubikmeter.

I fråga örn det för samlingarna ökade erforderliga utrymmet har riksantikvarien
framhållit, bland annat, att, ju mera arbetet med inventering
och uppackning av museets sedan flera årtionden nedpackade arkeologiska
material fortskrede — ett arbete, vartill museet först under de senare åren
erhållit medel — desto större möjligheter erhölle museitjänstemännen att
med säkerhet beräkna utrymmesbehovet för det redan befintliga materialet.
Och detta visade sig vara åtskilligt större än vad man tidigare antagit.
Dessutom hade de senaste tre åren tillfört statens historiska museum vissa
mycket betydande samlingar av föremål, som på grund av sin särskilda
betydelse och märkliga beskaffenhet krävde att utställas, och som därför
lade beslag på ett ganska stort utrymme; i detta hänseende har i främsta
rummet pekats på de rika och märkliga resultaten av utgrävningen av krigargravarna
vid Korsbetningen invid Visby samt av pålbyggnaden och klostret
i Alvastra.

Enligt de av byggnadsstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna beräknas
byggnadsföretaget i sin helhet att draga en kostnad av 4,200,000 kronor
eller 700,000 kronor mera än det för 1929 års riksdag framlagda, preliminära
förslaget, som slutade på 3,500,000 kronor. Enligt vad byggnadsstyrelsen
framhållit, vore den sålunda uppkomna kostnadsökningen att hänföra
till följande omständigheter. Den ovan berörda ökningen av nybyggnadens
volym med 1,000 kubikmeter föranledde en höjning av kostnaderna
med omkring 60,000 kronor. För inredningsarbeten i arkiv, bibliotek,
föreläsningssal och konserveringslokaler samt för åtskilliga hyllinreduingar,
för vilka ändamål kostnader icke medtagits i den tidigare beräkningen, erfordrades
ett belopp av omkring 210,000 kronor. Återstoden av de nu uppkomna
merkostnaderna orsakades dels av kostnadsökningar på byggnads -

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

15

marknaden, dels ock därav, att omläggningen av museibyggnaden med
särskild huvudentré från Narvavägen beräknats medföra en ökning av
kostnaderna för de yttre arbetena med tomtens planläggning m. m. framför
denna entré, varjämte även vore att märka, att något större anspråk på
prydlighet måste ställas på utformningen av museibyggnadens inre gård
med hänsyn till det läge denna numera erhållit intill entrépartiet med den
direkta utblicken därifrån över gården.

Som jag tidigare omförmält, har riksantikvarien inkommit med en preliminär
beräkning rörande de kostnader, som, utöver byggnadskostnaderna,
böra beräknas i samband med förflyttningen. Enligt denna beräkning skulle
engångskostnaderna uppgå till 350,000 kronor. Härtill komma institutionernas
driftkostnader efter överflyttningen till det nya byggnadskomplexet.
Dessa hava beräknats till ett årligt belopp av i runt tal 101,000 kronor mot
för närvarande omkring 34,000 kronor, d. v. s. innebärande en årlig kostnadsökning
av ungefär 67,000 kronor.

Det är sålunda ett mycket omfattande byggnadsföretag, såväl i fråga om
engångskostnader som beträffande de framtida driftkostnaderna, jag nu har
att framlägga för Kungl. Maj:t. Det är emellertid, såsom framgår av min
förut lämnade redogörelse, intet nytt krav, oförmodat framkommet ur förut
okända förhållanden, som här framlägges, utan det gäller tillgodoseende av
ett sedan lång tid tillbaka vitsordat behov. Efter den ingående prövning,
som jag ägnat den föreliggande frågan, har jag också ansett mig böra giva
min anslutning till det av myndigheterna enträget framförda yrkandet, att
historiska museets byggnadsfråga nu måtte få sin slutliga lösning. Med
hänsyn till de stora nationella värden, det här gäller anser jag alltså,
att kostnadsfrågan icke bör tillmätas avgörande betydelse. Såsom riksantikvarien
framhållit, har statens historiska museum länge väntat på
möjligheten att på ett värdigt sätt få visa det svenska folket, vilka utomordentliga,
för mången okända skatter det äger i detta museum. Det synes
vara rimligt och i nationens samfällda intresse, att nu en tillräcklig och
ändamålsenlig byggnad beredes åt detta museum, varigenom detsamma kan
sättas i stånd att med framgång utöva sin gärning i vetenskapens och folkbildningens
tjänst. Såväl de otillfredsställande lokala förhållanden, som för
närvarande råda och enligt en samfälld opinion med det snaraste tarva en förbättring,
som de stora uppgifter, som vänta historiska museet i en framtid
under bättre yttre förhållanden, komma mig att tillstyrka, att förslag i här
förevarande ämne må föreläggas 1931 års riksdag.

Det framlagda förslaget, för vilket tidigare redogjorts, har jag funnit
lämpligt och ändamålsenligt. Planen synes ifråga om rummens praktiska
fördelning vara väl genomtänkt och utrymmena förefalla väl tillvaratagna.
Det föreliggande förslaget innebär en rationell tillämpning av moderna
museibyggnadsprinciper, och man synes hava på ett ändamålsenligt sätt
sökt tillgodose ej endast de anspråk, som uppställas av den i stark utveck -

16

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

ling stående arkeologiska vetenskapen, utan även de krav, som numera resas
på en institution, vilken skall gå i spetsen för hembygdsmuseirörelsen och
utbilda sakkunniga ledare för denna rörelse.

Byggnadskostnaderna sluta, som tidigare omförmälts, på en summa av

4.200.000 kronor, innebärande i förhållande till det år 1929 preliminärt
beräknade förslaget en ökning av 700,000 kronor. Efter vad jag under
hand från byggnadsstyrelsen inhämtat, ingår i denna kostnadsökning en
summa av 350,000 kronor, vilken beräknats motsvara ökningarna i prisnivån
på den allmänna byggnadsmarknaden, Då det näppeligen synes mig
erforderligt att nu behöva räkna med en dylik höjning, helst man tager i
betraktande den rådande tendensen till en allmän prissänkning och till den
relativt långa byggnadstiden, har jag ansett slutsumman för nu ifrågavarande
byggnadsföretag böra minskas med nyssnämnda belopp, 350,000
kronor, till 3,850,000 kronor. Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle
för budgetåret 1931/1932 för arbetenas påbörjande erfordras det belopp av

150.000 kronor, som för ändamålet beräknats i 1931 års åttonde huvudtitel.
Återstoden, 3,700,000 kronor, skulle ungefär lika fördelas mellan de fyra
följande budgetåren. Under förutsättning att så bliver förhållandet, skulle
det nya museikomplexet stå färdigt till inflyttning under år 1936. Både
riksantikvarien och vitterhetsakademien hava kraftigt understrukit behovet
av att byggnadstiden under alla omständigheter icke måtte dragas ut
längre än som sålunda föreslagits. Även jag finner det önskvärt, att den
för museets verksamhet så påfrestande byggnadstiden må kunna inskränkas
så mycket som möjligt, men finner mig för närvarande icke hava anledning
att närmare ingå på fördelningen av byggnadsanslaget på kommande budgetår.
Ej heller finner jag nu anledning föreligga att närmare ingå på
frågan örn inrednings- och driftkostnader.

Rörande tomtfrågan får jag framhålla följande.

Såsom jag tidigare erinrat, skedde 1929 års riksdags beslut örn reserverande
för historiska museets m. fl. institutioners räkning av här ifrågavarande
område under förutsättning av vissa närmare angivna ändringar i
den för området nu gällande stadsplanen. Byggnadsstyrelsen har, på därom
gjord anmodan, med skrivelse den 31 januari 1931 inkommit med utlåtande
och förslag i ämnet, för vilket jag i det föregående redogjort. Enligt vad jag
inhämtat av chefen för kommunikationsdepartementet, torde ytterligare åtgärder
vara erforderliga, innan Kungl. Majit slutligen kan meddela beslut i
stadsplanefrågan. Såsom närmare framgår av byggnadsstyrelsens ovanberörda
skrivelse, är emellertid läget i denna stadsplanefråga sådant, att ingen som
helst anledning förefinnes att av denna orsak fördröja historiska museets
nybyggnadsfråga ett helt år. Å andra sidan måste givetvis stadsplanefrågan
vara slutligt avgjord, innan ritningar fastställas och arbetena påbörjas.

Förutsättning för att det avsedda byggnadsföretaget skall komma till
stånd är givetvis också, att Stockholms stad utan ersättning till kronan

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

17

återför äganderätten till sådan mark, som enligt 1894 års berörda avtal mellan
kronan och staden samt den år 1892 fastställda stadsplanen skulle utläggas
till gata, men som enligt den nu avsedda nya stadsplanen skall utgöra
tomtmark. Å andra sidan bör då också kronan till staden utan ersättning
med full äganderätt överlåta den kronans mark, som enligt den nu gällande
stadsplanen för dessa områden utgör kvartersmark, men som enligt nyssberörda
nya stadsplan skall utläggas som gata eller öppen plats, ävensom
bekosta denna marks iordningställande såsom gata eller öppen plats enligt
samma grunder, som i 1894 års avtal angivas för där avsedda gatudelar.

Sedan riksdagen fattat beslut i detta ärende, torde Stockholms stads vederbörande
myndigheter böra beredas tillfälle att avgöra, huruvida staden
är villig att på nyss angivna sätt och villkor i avseende å vissa markområden
ävensom genom antagande av det utarbetade stadsplaneändringsförslaget
lämna sin medverkan till lösandet av denna museifråga».

I det föregående har erinrats, hurusom riksdagen i samband med att
den år 1929 hade att taga ställning till frågan örn förläggningsplatsen för
statens historiska museum, beträffande det då föreliggande skissförslaget till
nybyggnad för museet uttalade, att den framlagda byggnadsplanen syntes
riksdagen väl omfattande. Det var särskilt administrationslokalema, som
riksdagen fann hava tillmätts alltför rikliga utrymmen. Riksdagen betonade
också angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva,
byggnadsförslaget begränsningar i största möjliga mån eftersträvades, samt
att det noga tillsåges, att å området redan befintliga byggnader effektivt utnyttjades.

Det byggnadsförslag, som nu underställts riksdagen, innebär icke annat
än till en ringa del, nämligen i fråga örn administrationslokalema, en
uppfyllelse av de av 1929 års riksdag sålunda uttalade förväntningarna.
Museibyggnadens volym är 1,000 kubikmeter större än enligt 1929 års förslag,
kostnadssumman överstiger 1929 års beräkning med 700,000 kronor
— varav dock större delen betingats av prisstegringar och av det förhållandet,
att i detta förslag medtagits i det tidigare förslaget ej medräknade
inredningskostnader — och av de gamla byggnaderna å tomten skalle enligt
nu förevarande förslag vissa delar icke tagas i anspråk för museets räkning.

Vid nu angivna förhållanden har utskottet helt naturligt icke kunnat
undgå att hysa någon tvekan inför ett godkännande av förslaget. Denna
tvekan har i viss mån ökats även på grund därav att, såvitt av tillgängliga
ritningar kunnat bedömas, den nya byggnadens yttre arkitektoniska utformning
förefallit icke tillräckligt väl harmoniera med de omgivande äldre
byggnaderna.

Emellertid har utskottet, efter den detaljerade granskning, utskottet ägnat
förslaget, och på grund av de upplysningar och förklaringar rörande detsamma,
utskottet inhämtat såväl ur propositionen som i övrigt, trott sig

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 0 sami. 40 höft. (Nr 92.) 2

Utskottets

yttrande.

18 Statsutskottets utlåtande Nr 92.

finna, att förslaget i och för sig har stora förtjänster och utgör en praktisk
och ändamålsenlig lösning av museets lokalfråga. Den omständigheten att
planen erhållit en något vidare omfattning, än som år 1929 beräknats, synes
icke hava sin orsak i ett åsidosättande av de av riksdagen givna direktiven.
Fasthellre torde man hava strävat att i görligaste mån taga hänsyn till
dessa och med anledning härav flera gånger vidtagit omarbetningar i syfte
att nedbringa kostnadssumman, men storleken av det utrymme, som numera
konstaterats såsom oundgängligt, och nödvändigheten av att beräkna
lokalernas storlek så, att de bliva tillräckliga för en avsevärd tid framåt,
hava lett till det resultat, som nu föreligger. Visserligen kunde måhända
de gamla byggnaderna hava i större utsträckning än som skett utnyttjats
för museet, men dels skulle detta otvivelaktigt hava medfört rätt dyrbara
omändringsarbeten och dels kan det ej förnekas, att vissa skäl tala för att
reservera en del av berörda utrymmen för tillgodoseende av museets framtida
lokalbehov.

På nu anförda grunder har utskottet ansett sig icke hava anledning att
påkalla utarbetandet av ett nytt förslag eller omarbetning av det nu framlagda,
vilket jämväl vöre olägligt ur den synpunkten, att museets lokalfråga
tarvar en snar lösning. Då utskottet alltså funnit sig kunna biträda förslaget,
har utskottet emellertid velat framhålla, att detta sker under den
uttryckliga förutsättningen, att vederbörande noggrant lägga sig vinn örn
att vid förslagets realiserande åstadkomma alla de besparingar och förenklingar,
som visa sig möjliga och att det — bortsett från vad fluktuationer
i prisläget kunna föranleda — under inga omständigheter må ifrågakomma,
att krav resas på tilläggsanslag utöver den nu angivna kostnadssumman.
Beträffande den arkitektoniska utformningen av den nya museibyggnadens
exteriör lärer det kunna förväntas, att denna uppgift löses på ett sådant
sätt, att icke de skönhetsvärden, som de gamla byggnaderna representera,
taga skada.

Däremot har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
i fråga örn avstående till Stockholms stad utan ersättning av viss kronan
tillhörig tomtmark.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må — under förutsättning dels av sådana
ändringar i den för f. d. positionsartilleriregementets kasernområde
nu gällande stadsplanen, som av byggnadsstyrelsen
föreslagits i dess skrivelse den 31 januari 1931, dels ock
att Stockholms stad utan ersättning till kronan återför äganderätten
till den mark, vilken kronan, enligt det den 11 april
och den 22 oktober 1894 mellan kronan och staden rörande
nyssnämnda område träffade avtalet, avstått till staden och
vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen skall ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

19

läggas till kvartersmark — till om- och nybyggnadsarbeten
för statens historiska museum, vitterhetsakademien och andra
under nämnda akademi ställda statssamlingar å det för
ändamålet genom beslut av 1929 års riksdag reserverade
området, i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 31 januari 1931 framlagda ritningar,
beskrivning och kostnadsförslag, bevilja ett belopp av 3,850,000
kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra
reservationsanslag anvisa 150,000 kronor;

b) att Kungl. Maj:ts förslag att till Stockholms stad må
utan ersättning med full äganderätt avstås all den kronans
mark, som enligt förberörda tilltänkta nya stadsplan skall
utläggas som gata eller öppen plats, med skyldighet tillika
för kronan att bekosta sagda marks iordningställande som
gata eller öppen plats enligt samma grunder, som 1894 års
avtal mellan kronan och staden angiver för där avsedda
gatudelar, icke må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 17 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i
Kompersmåla, Oscar Olsson, E. J. G. Bosén, P. A. Bergström, I. Hj. E. Pauli och K. A. S.
Nylander;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson
i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Alson Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M.
Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. Fison Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F.
Järte och C. J. Högström.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 92,

Reservationer:

1) av herrar Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Pauli, Anderson
i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Wigforss
och Järte, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:

»I det föregående---utnyttjades.

Det —- — — räkning.

Vid nu---byggnaderna.

Emellertid — — — lokalbehov.

På nu---taga skada.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, under förutsättning dels av sådana
ändringar i den för f. d. positionsartilleriregementets kasernområde
nu gällande stadsplanen, som av byggnadsstyrelsen
föreslagits i dess skrivelse den 31 januari 1931, dels ock
att Stockholms stad utan ersättning till kronan återför äganderätten
till den mark, vilken kronan, enligt det den 11 april
och den 22 oktober 1894 mellan kronan och staden rörande
nyssnämnda område träffade avtalet, avstått till staden och
vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen skall utläggas
till kvartersmark,

a) till örn- och nybyggnadsarbeten för statens historiska
museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi
ställda statssamlingar å det för ändamålet genom beslut
av 1929 års riksdag reserverade området, i huvudsaklig
överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen i skrivelse den
31 januari 1931 framlagda ritningar, beskrivning och kostnadsförslag,
bevilja ett belopp av 3,850,000 kronor samt
därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa 150,000 kronor;

b) , medgiva, att till Stockholms stad må utan ersättning
med full äganderätt avstås all den kronans mark, som enligt
förberörda tilltänkta nya stadsplan skall utläggas som gata
eller öppen plats, med skyldighet tillika för kronan att
bekosta sagda marks iordningställande som gata eller öppen
plats enligt samma grunder, som 1894 års avtal mellan
kronan och staden angiver för där avsedda gatudelar.»

2) av herr Bosén, vilken ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag
å Kungl. Maj:ts proposition.

Stockholm 1931, Ivar Hasggstroms Boktryckeri A. B.

311164