Statsutskottets utlåtande Nr 91.
1
Nr 91.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion örn beredande
av rätt till s. k. rckreationsresor för vissa i Boden
tjänstgörande extra tjänstemän vid lantförsvaret.
(l:a avd.)
Uti en inom andra kammaren av herrar R. Selberg och H. Lundström
väckt motion (nr 240), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,
har hemställts, att den genom kungl, brev den 1 november 1929
viss personal i Boden beviljade rätten till s. k. rekreationsresor måtte utsträckas
att omfatta även de i Boden ständigt tjänstgörande e. o. tjänstemän
vid lantförsvaret, vilkas avlöning m. m. utgår enligt kungl, kungörelsen den
22 juni 1928, S. F. S. nr 215/1928.
Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande"
»För underlättande av nyrekryteringen av officerare, underofficerare och
vederlikar vid i Övre Norrland och särskilt i Boden förlagda truppförband
ha bl. a. medgivits vissa förmåner i form av billigare resor å statens järnvägar,
s. k. rekreationsresor.
Sålunda ha genom kungl, brev den 15 nov. 1928 utfärdats bestämmelser
att t. v. lända till efterrättelse, med innehåll att officerare och underofficerare
jämte vederlikar på aktiv stat ägde rätt till vissa förmåner i form av
billiga resor å statens järnvägar.
Genom år 1929 i båda kamrarna väckta likalydande motioner I: 124 och
II: 312 påyrkades, att de enligt ovannämnda kungl, brev medgivna förmånerna
för viss personal på aktiv stat, ''måtte utsträckas att omfatta jämväl
motsvarande personal vid samtliga staber, truppförband och anstalter i Boden
å aktiv stat, eller på förordnande, eller i arvodesbefattning, ävensom personal
på övergångsstat, vilken tages i anspråk för ständig tjänstgöring;
b) att vid sådan rekreationsresa vederbörande skall äga rätt att efter
eget val färdas i 2 eller 3 klass å järnväg samt därvid inom respektive vagnklass
åtnjuta nedsättning i eljest utgående ordinarie biljettpris med 50 % för
person, som fyllt 12 år, samt hälften av den sålunda reducerade avgiften för
barn, som fyllt 3 men icke 12 år, ävensom för barn, som icke fyllt 3 år,
men för vilket särskild plats begäres, samt att under resor av angivet slag
ifrågavarande personal må äga rätt att utan särskilt medgivande färdas å
snälltåg.’ Dessa nu delvis relaterade motioner resulterade i att statsutskottet
i sitt utlåtande nr 92 hemställde, att riksdagen måtte besluta ''i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga under över
Biliang
till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 39 haft. (Nr 91.) 817 3i
2
Statmtskottets utlåtande Nr Hl.
vägande, vad i motionerna föreslagits i fråga om ytterligare åtgärder för
underlättande av rekryteringen av officers- och underofficerskårerna i Boden.’
Riksdagen biföll vad statsutskottet sålunda föreslagit, oell Kungl. Majit
har i brev av den 1 nov. 1929 meddelat följande:
Med upphävande av brevet den 15 november 1928 angående rätt för
officerare och underofficerare jämte vederlikar vid vissa truppförband i Boden
m. fi. att företaga vissa resor mot nedsatt avgift finner Kungl. Majit gott
meddela följande bestämmelser, att tillsvidare lända till efterrättelse.
Officerare och underofficerare jämte vederlikar på aktiv stat med förläggningsort
i Boden samt till övergångsstat tvångsvis överförda bestiillningsliavare,
vilka förordnats att i Boden uppehålla befattningar, som enligt gällande
organisation skola bestridas av pensionerad personal, eller eljest tagas
i anspråk för ständig tjänstgöring i Boden, ävensom nu nämnda beställningshavares
hustrur och sådana hemmavarande barn, som icke fyllt 18 år,
äga att under iakttagande av de kontrollföreskrifter, järnvägsstyrelsen efter
samråd med chefen för generalstaben kan finna skäl utfärda, vid en resa
årligen i rekreaktionssyfte, när resan å statens järnvägar sker till Bollnäs
eller söder därom belägen station, färdas å nämnda järnvägar i, efter eget
val, andra eller tredje vagnsklassen mot avgift, motsvarande för person, som
fyllt 12 år, hälften av det för tariffzon i allmän trafik gällande biljettpris
för den vagnsklass, som i verkligheten begagnas, samt för barn, som fyllt 3
men icke 12 år, ävensom för barn, som icke fyllt 3 år och för vilket särskild
plats begäres, hälften av den avgift, vilken för dylik resa, enligt vad här
ovan sagts, skall erläggas av person, som fyllt 12 år.
Under resor av angivet slag skall den resande äga rätt att utan särskilt
medgivande färdas å snälltåg; skolande beträffande sagda resor i tillämpliga
delar gälla de föreskrifter, .vilka innehållas i § 5, mom. 5—7, och § 6 i
militärtaxan.’
På grund av här relaterade bestämmelser ha såväl den ordinarie personalen,
officerare och underofficerare jämte vederlikar på aktiv stat m. fl.
som även e. o. fästningspoliser kommit i åtnjutande av förmånen billiga rekreationsresor,
under det att en liten grupp i Boden vid armén tjänstgörande
e. o. personal såsom kontorister och kontorsskrivare icke kunnat komma i
åtnjutande av samma förmån.
Denna sistnämnda i Boden ständigt tjänstgörande e. o. personal, som ju
dock är en del av försvarsväsendets personal, och vars avlöning m. m. bestämts
genom Kungl. Majits nådiga kungörelse den 22 juni 1928, S. F. B. 215/1928,
och som jämlikt avlöningsreglementets 21 § i fråga örn t. ex. sjukvård är
berättigad till samma förmåner som underofficerare med vederlikar och då
ifrågavarande personal jämlikt officersavlöningsreglementets tilläggsbestämmelser,
B. F. S. ur 260/1928, § 6, i andra avseenden åtnjuta samma förmåner
som officerare och underofficerare, anse de sig rättvisligen även böra komma
i åtnjutande av den särskilda förmån, som de billiga rekreation sresorna
innebära. De anse sig så mycket mera vara förbigångna som e. o. fästningspoliser
i Boden åtnjuta nämnda förmån, ehuru dessa stå i lägre lönegrad
än åtminstone en del av den e. o. kontorspersonalen.»
Statsutskottets utlåtande Nr 91.
3
Motionärerna hava slutligen uttalat elen förmodan, att det icke varit riksdagens
eller Kungl. Maj:ts mening, att denna lilla grupp — enligt erhållna
uppgifter cirka 10 st. — vid truppförbanden i Boden anställd e. o. personal
skulle ställas utanför den förmån, som anses ligga uti ifrågavarande resor
med nedsatta biljettpriser.
Utskottet bär med stöd av § 46 riksdagsordningen inhämtat yttrande i utskottet
ärendet från arméförvaltningen, som i anledning härav i utlåtande den 24 yUrandTfrån
februari 1931 anfört, att ämbetsverket icke hade något att erinra mot, att anné föro altden
jämlikt kungl, brev den 1 november 1929 viss personal i Boden bevil- bingen.
jade rätten att företaga vissa rekreationsresor mot nedsatt avgift utsträcktes
att gälla för de i motionen avsedda extra ordinarie tjänstemännen vid lantförsvaret,
vilkas avlöning m. m. utginge enligt kungörelsen den 22 juni 1928
(nr 215). Därest medgivande härtill lämnades, ausåge dock arméförvaltningen
rättvisan kräva, att motsvarande förmån bereddes även sådan i Boden
ständigt tjänstgörande kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal, som avsåges
i 4 kap. av nämnda kungörelse.
Utskottet har i likhet med arméförvaltningen intet att erinra mot att, på Utskottets
sätt i motionen föreslagits, rätten till s. k. rekreationsresor utsträckes att ultrandeomfatta
de uti motionen avsedda i Boden ständigt tjänstgörande extra ordinarie
tjänstemän vid lantförsvaret, vilkas avlöning m. m. utgår enligt kungörelsen
den 22 juni 1928 (nr 215).
I anslutning till vad arméförvaltningen i sitt ovanberörda yttrande anfört,
har utskottet därjämte ansett skäl föreligga för beredande av motsvarande
förmån jämväl åt sådan i Boden ständigt tjänstgörande kvinnlig sjukvårdsoch
ekonomipersonal, som avses i 4 kaj), av nyssnämnda kungörelse.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av herrar Solbergs och Lundströms
ifrågavarande motion (II: 240) medgiva, att den genom
kungl, brev den 1 november 1929 viss personal i Boden beviljade
rätten till s. k. rekreationsresor utsträckes att omfatta
i Boden ständigt tjänstgörande e. o. tjänstemän vid lantförsvaret,
vilkas avlöning m. fl. förmåner utgår enligt kungl, kungörelsen
den 22 juni 1928 (nr 215), ävensom sådan i Boden ständigt
tjänstgörande kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,
som avses i 4 kaja. av nämnda kungörelse.
Stockholm den 17 april 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. II. KV ARN ZELIUS.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 01.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Berqqvist, J. Nilsson i Malmö, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,
Oscar Olsson, E. J. G. Rosén, P. A. Bergström, K. E. Andersson i Eliantorp och
K. A. S. Nylander;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i^ Råstock, C. R. Jansson i Falun,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. A:son Törnkvist i Karlskrona, G.
Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson
i Digernäs,, O. E. F. Järte och C. J. Högström.
Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.