Statsutskottets utlåtande Nr 82.

1

tfr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda
framställningar angående anslag till statens tvängsarhetsanstalter
samt till alkoholistvården jämte en i
fråga örn förstnämnda anslag väckt motion.

(3:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1931/1932 har
Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet
(punkt 28 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över socialärenden nämnda dag) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid statens tvångsarbetsanstalter
skall från och med den 1 juli 1931 vara bestämt på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 direktör .................................................................................................. B 27

I direktör .................................................................................................. B 24

1 pastor och förste lärare ....................................................................... B 24

1 assistent av lia klass............................................................................. B 22

1 assistent av 2:a klass............................................................................. B 18

1 lantbruksinspektor ................................................................................ B 18

2 assistenter av 4:e klass......................................................... B 12

1 trädgårdsmästare .................................................................................... B 12

3 uppsjningsmän ....................................................................................... B 10

11 förste förmän .......................................................................................... B 8

41 förmän.................................................................................................... B 6

3 första vaktfruar ....................................................................................... B 6

13 vaktfruar................................................................................................... B 1

dels godkänna av departementschefen förordat förslag till stat för statens
tvångsarbetsanstalten att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932;

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten
nu 608,300 kronor, med 43,300 kronor till 065,000 kronor;

dels och besluta, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 129—142 i
statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. G sami. 36 käft. (Nr 82.)

Statenstvångs
arbetsanstalter.

766 31 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten som för
budgetåret 1929/1930 var upptaget till 613,400 kronor, har i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag av 1930 års riksdag nedsatts med 5,100 kronor eller
till 608,300 kronor. Genom brev den 8 maj 1925 bär Kungl. Maj:t bestämt
antalet ordinarie befattningar vid nämnda anstalter från och med den l
juli 1925 på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 direktör ................................................................................................... B 27

1 direktör .................................................................................................. B 24

1 pastor och förste lärare ....................................................................... B 24

1 kamrerare ............................................................................................... B 22

1 assistent av Ira klass.............................................................................. B 20

1 assistent av 2:a klass.............................................................................. B 18

1 assistent av 3:e klass............................... B 16

2 assistenter av 4:e klass.......................................................................... B 12

1 trädgårdsmästare .................................................................................... B 12

3 uppsyningsmän ....................................... B 10

11 förste förmän ......................................................................................... B 8

41 förmän ................................................................................................... B 6

3 första vaktfruar................................................................................... B 6

13 vaktfruar................................................................................................ B 1

I samband med bestämmandet av anslagets belopp har riksdagen godkänt
följande stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och
med budgetåret 1930/1931;

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 181,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 20,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 48,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 65,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................... 4,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 45,300

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten ä Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 111,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 133,500

Summa kronor 608,300.

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

3

Till bestridande av statens kostnader för alkoholister vid de med respektive
tvångsanstalter förenade alkoholistanstalterna vid Svartsjö och i Landskrona
har riksdagen för budgetåret 1930/1931 beviljat ett extra anslag av

27,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdryck sm edel. Av sistnämnda
belopp hava 25,000 kronor avsetts för alkoholistanstalten vid Svartsjö
och 2,000 kronor för alkoholistanstalten i Landskrona.

Belastningen å förevarande anslag utgjorde för budgetåret 1929/1930
627,571 kronor.

Det nu föreliggande förslaget innebär, vad avlönitigsstaten för tvångsarbetsanstalterna
angår, en höjning dels av posten för avlöningar till ordinarie
tjänstemän vid anstalten å Svartsjö med 700 kronor och dels av posten för
vikariatsersättningar vid Landskron aanstalten med 1,500 kronor.

Den förstnämnda förhöjningen är föranledd av ifrågasatt förändrad löneställning
för befattningen såsom ordinarie jordbruksassistent (assistent av
3:e klass). Denna befattning, som för närvarande är placerad i lönegraden
B 16, skulle sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag hänföras till lönegraden
B 18 och i tjänsteförteckningen upptagas under benämning lantbruksinspektor.
Höjningen av posten för vikariatsersättningar vid Landskronaanstalten
är beroende av ökad belastning å sagda post.

Yad omkostnadsstaten beträffar, föreslås en minskning av posterna »övriga
kostnader för driften» såväl vid Svartsjö- som Landskronaanstalten.
Posten för förstnämnda anstalt skulle således nedsättas med 13,000 kronor
oell posten för den sistnämnda anstalten minskas med 22,500 kronor. Hänsyn
har härvid, bland annat, tagits till Kungl. Maj:ts under punkt 35 under
förevarande huvudtitel framlagda förslag angående nedsättning av vårdavgifterna
vid alkoholistanstalterna samt borttagande av den särskilda bekliidnadsavgiften,
varom nedan omförmäles.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
föreliaft en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt motion»
nr 27, vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett arvode å 900 kronor
till en rådgivande psykiater vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.

Vid prövning av förevarande anslagsäskande har utskottet ansett sig böra
först till behandling upptaga den väckta frågan om minskning av vårdavgifterna
vid alkoholistanstalter samt borttagande av beklädnadsavgifterna
vid samma anstalter, vilken fråga ju äger direkt samband med anslagets
beräkning.

Att den överflyttning av viss del av interneringskostnaderna från kommunerna
till statsverket, som genomfördes i enlighet med 1926 års riksdags
beslut i ämnet, flerstädes medfört, att de kommunala myndigheterna icke,
på sätt dessförinnan i stor omfattning ägde rum, av ekonomiska skäl under -

Utskottets

yttrande.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

låtit att'' vidtaga erforderliga åtgärder för internering av alkoholister, torde
vara obestridligt. Enligt vad erfarenheten givit vid handen, har dock
berörda överflyttning icke varit till fyllest för att mera allmänt förmå kommunerna
att på ett effektivt sätt ingripa mot sådana personer, som äro i
behov av anstaltsvård. Visserligen anser utskottet, att man bör gå fram
med en viss försiktighet, då det gäller att överflytta utgifter från kommunerna
till staten, men detta synes icke böra hindra, att man i ett fall som
förevarande, då det gäller ett samhällsintresse av synnerligen stor betydelse
och då kommunernas kostnader även med nu gällande bestämmelser i ämnet äro
stora, ytterligare söker minska de ekonomiska olägenheter, som för kommunerna
följa med interneringen av alkoholister. Med hänsyn till det principiellt
riktiga uti att kommunerna, som hava att bestrida kostnaderna för
fattigvården, på grund av denna vårds närä sammanhang med alkoholistvården
bibehålies vid skyldigheten att till viss del svara även för kostnaderna
för vård å alkoholistanstalt, anser utskottet emellertid ett borttagande
av vårdavgifterna å alkoholistanstalt och dessas ersättande med statsbidrag
icke vara tillrådligt. Kungl. Maj:ts förslag örn nedsättning av vårdavgifterna
från 1 krona till 50 öre per dag samt borttagande av den särskilda beklädnadsersättningen
har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Kungl. Maj:ts förslag i avseende å avlönings- och omkostnadsstaterna för
de anstalter, varom under förevarande punkt är fråga, har ej heller givit
utskottet anledning till erinran.

Vad slutligen angår det motionsvis väckta yrkandet örn beviljande av
ett arvode å 900 kronor till en rådgivande psykiater vid Landskronaanstalten
har utskottet, även örn vissa skäl kunna anses tala för detta förslag, med
hänsyn till att sjukvården vid anstalten omlagts för allenast ett fåtal år tillbaka,
funnit sig icke böra enbart på enskild motionärs yrkande förorda
ändring beträffande sjukvårdens handhavande därstädes. Skulle behov därav
föreligga, torde Kungl. Maj:t ej underlåta att i vederbörlig ordning träffa
anstalter härutinnan.

t Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herr Petréns ovanberörda motion, I: 27,

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid statens
tvångsarbetsanstalter skall från och med den 1 juli 1931 vara
bestämt på följande sätt:

Befattning.

Lönegrad.

1 direktör...................................................

.......................... B 27

1 direktör...................................................

........................... B 24

1 pastor och förste lärare........................

........................... B 24

1 kamrerare...............................................

........................... B 22

....................... B 20

1 assistent av 2:a klass ...... ....................

.......................... B 18

1 lantbruksinspektor.................................

......................... B 18

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

5

Lönegrad.

B 12
.... B 12
.... B 10

..... B 8

..... B 6

B 6
..... B 1

Befattning.

2 assistenter av 4:e klass........................................

1 trädgårdsmästare....................................................

8 uppsyningsman ..................................................

11 förste förmän........................................................

41 förmän .................................................................

3 första vaktfruar ....................................................

13 vaktfruar ...............................................................

b) godkänna det av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 3 januari 1931 förordade
förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att
tillämpas från oell med budgetåret 1931/1932; samt

c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 608,300 kronor, med 43,300 kronor till 565,000
kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

2:o) Kungl. Majit har vidare föreslagit riksdagen (punkt 32 under femte
huvudtiteln} att tiil statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i
Landskrona för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 42,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 158 och 159 i förberörda statsrådsprotokoll.

Under de senaste åren har i riksstaten varit uppfört ett extra anslag
till statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona å

27,000 kronor. Av detta anslag har ett belopp av 25,000 kronor varit avsett
till bestridande av kostnaderna för statens vårdanstalt för alkoholister vid
Svartsjö och ett belopp av 2,000 kronor beräknats för täckande av dylika
kostnader för motsvarande anstalt i Landskrona.

Enligt nu gjord uppskattning har för nästa budgetar utgifterna för alkoholistanstalten
vid Svartsjö uppskattats till 34,000 kronor och utgifterna för
alkoholistanstalten i Landskrona till 8,000 kronor. I följd härav har nu
ifrågavarande anslag ansetts böra för budgetåret 1931/1932 upptagas till
(34,000 4- 8,000) 42,000 kronor.

Anledningen till den nu föreslagna höjningen av anslaget är förenämnda,
av Kungl. Majit framlagda förslag örn minskning av vårdavgifterna samt
borttagandet av beklädnadsavgifter vid alkoholistanstalter. Medelbeläggningen
av internerade vid Landskronaanstaltalten har vidare beräknats till
7 i stället för, såsom nu är fallet, 2.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört
och då beräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet hemställa,

Statens vårdanstalter
för
alkoholister
vid Svartsjö
och i Landskrona.

Utskottets

yttrande.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

att riksdagen må till statens vårdanstalter för alkoholister vid
Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 42,000 kronor.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

statens vård- 3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (puukt 33) att
Venngarn &för besluta, att antalet ordinarie befattningar vid statens vårdanstalt å

alkoholister. Wenngarn för alkoholister skall från och med den 1 juli 1931 vara bestämt
på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 direktör ............................................................................................. g 26

1 assistent ................................................... g jg

1 räkenskapsförare och redogörare......................... B 17

1 lantbruksinspektor............................................................................... B 17

1 husfader................................................................................................. B 15

1 maskinist ............................... B 8

3 förste förmän......................................................................................... B 8

10 förmän................................. B 6

1 husmoder............................................................................................ B 6

dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,
att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 28,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ....................................... 79,000

Summa kronor 175,000

dels ock höja det ordinarie föranslaget till statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, nu

121,000 kronor, med 54,000 kronor till 175,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 159—169
i statsrådsprotokollet.

Isu gällande stat för Venngarnsanstalten är av följande utseende:

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 35,000

Summa kronor 121,000

Statsutskottets utlåtande Nr 82. ‘

Genom beslut elen 9 maj 1930 Ilar Kungl. Majit förordnat, att vid anstalten
skola tills vidare under budgetåret 1930/1931 vara anställda en husläkare
med ett arvode av högst 1,800 kronor, en rådgivande psykiater med
ett arvode av högst 800 kronor och en predikant med ett arvode av högst

1,200 kronor. „ .... .,

Samtidigt har Kungl. Majit medgivit, att vid anstalten ma tills vidare

under budgetåret 1930/1931 vara anställda högst följande antal lcke-ordinarie
befattningshavare med avlöning från deri i anstaltens stat upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nämligen
två förmän, en nattvakt, en chaufför, ett kontorsbiträde, en kokerska,
en tvätterska, en bagerska och ett köksbiträde; styrelsen dock obetaget att,
där så prövades lämpligt och besparing därigenom kunde vinnas, i stallet tor
tvätterska!! och bagerskan anställa en befattningshavare för handhavande av
tvätt- och bagerigöromål. Därjämte har Kungl. Majit medgivit, att från nyssnämnda
anslagspost finge under budgetåret 1930/1931 utgå dels ersättning
till biträdande nattvakt med ett belopp av högst 300 kronor, dels ock ersättning
till befattningshavare vid anstalten eller annan för orgelspelnmg
under gudstjänster med ett belopp av högst 400 kronor; och skulle å berörda

ersättningsbelopp dyrtidstillägg icke utgå. .. .

Vid bifall till Kungl. Majits nu framlagda förslag skulle, vad avlomngsstaten
angår, anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän höjas
med 3,000 kronor och posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
ökas med 7,000 kronor.

Höjningen av förstnämnda anslagspost är föranledd av att anstaltens
ordinarie personal ansetts böra utökas med en förste förman, avsedd att
tjänstgöra såsom arbetsledare huvudsakligen vid anstaltens snickeriverkstad.

Yad angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., hava arvodena till husläkaren och rådgivande psykiatern med
hänsyn till dessa befattningshavares ökade arbete efter anstaltens^ utvidgning
ansetts skäligen böra höjas från och med den 1 juli 1931 från 1,800
respektive 800 kronor till 2,200 respektive 1,000 kronor för budgetår. Därvid
har förutsatts, att dyrtidstillägg enligt de för nyreglerade verk gällande
grunderna skola utgå å nämnda belopp. Vidare har till följd av en ny
vårdpaviljongs tillkomst anstaltens icke-ordinarie personal befunnits bora
utökas med en uppsyningsman i 10:e lönegraden, en förste förman i 8:e
lönegraden och en nattvakt i 5:e lönegraden.

Vidkommande slutligen omkostnadsstaten har, såsom av det förestående
framgår, denna stat höjts från 35,000 kronor till 79,000 kronor. Höjningen
är i ”huvudsak beroende av dels antagen ökad beläggning av anstalten —
från 100 till 125 internerade — och dels av ifrågasatt borttagande vid alkoholistanstalterna
av beklädnadsavgifterna samt nedsättning av vårdavgifterna
därstädes från 1 krona till 50 öre per vårddag.

Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet funnit sig kunna i allt
väsentligt tillstyrka. Endast i vad förslaget avser höjning av arvodena till

Utskottets

yttrande.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

husläkaren och rådgivande psykiatern vid anstalten i fråga har utskottet
ansett sig icke kunna ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag. Visserligen
synes utskottet den tidsförlust, som föranledes av att husläkaren efter den
nytillkomna paviljongens vid anstalten färdigställande måste hava mottagning
såväl i huvudanstalten som i paviljongen, motivera en mindre ökning
av hans nu utgående arvode och utskottet får — under erinran att arvodet
fastställdes till sitt nuvarande belopp, 1,800 kronor, så sent som vid 1929
års riksdag — i sådant hänseende föreslå, att arvodet höjes med 200 kronor
till 2,000 kronor, men utskottet anser, att, i avvaktan på ytterligare erfarenhet
angående omfattningen av läkarnas arbete, någon annan ändring av
arvodena nu icke hör vidtagas. På grund härav kan anslagsposten för avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. nedsättas med 400 kronor
till 27,600 kronor och anslaget till vårdanstalten bestämmas till 174,600
kronor.

Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid statens
vårdanstalt å Venngarn för alkoholister skall från och med
den 1 juli 1931 vara bestämt på följande sätt:

Befattning Lönegrad.

1 direktör ............... jj 26

1 assistent............................................................................... ]$ ig

1 räkenskapsförare och redogörare .................................. B 17

1 lantbruksinspektor ........................................................... B 17

1 husfader............................................................................. B 15

1 maskinist.......!.................................................................... B 8

3 förste förmän ................................................................... B 8

10 förmän .................. B 6

1 husmoder ........................................................................ B 6

b) godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister,, att tillämpas från och med budgetåret
1931/1932:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ................................................................ 27,600

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ................. 79,000

Summa kronor 174,600

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdan stalt

å Venngarn för alkoholister, nu 121,000 kronor, med
53,600 kronor till ............................................... kronor 174,600.

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

9

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

4:o) Kungl. Maj:t Ilar föreslagit riksdagen (punkt 35) att
dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budget,
året 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor;

dels godkänna de av departementschefen förordade, ändrade grunderna
för användningen av anslag för nu angivna ändamål;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels ock medgiva, att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och
enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkohojistanstalten
Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt, efter
särskild prövning av Kungl. Maj:t, jämväl till annan erkänd alkoholistanstalt
med samma syfte för budgetåret 1931/1932 utgå bidrag till driftkostnaderna
med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett
belopp för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga, erkända
alkoholistanstalter utgående statsbidraget.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 177—205
i statsrådsprotokollet.

Förevarande anslag uppgå för innevarande budgetår till följande belopp,

nämligen:

anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
......................................................... till 60,000 kronor;

» » bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader........................... » 150,000 ;

» . » statens kostnader för farliga alkoholister

m. m........................................................... » 5,000 • ;

bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
..................................................... 15,000 ;

» resor vid tvångsinternering av alkoholister 10,000 » ;

interneringskostnader i vissa fall ............... » 4,000 »

Samtliga anslag utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag skulle anslaget till
främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för nästa budgetår beräknas
på följande sätt:

Vissa andra
anslag till
alkoholistvården.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Understöd åt nykterlietsuämnder, förslagsvis .......................... kronor 30,000

Understöd åt sammanslutningar av nykterlietsnämnder, förslagsvis.
....................................................................................... » 25,000

Konferenser oell kurser m. m., förslagsvis................................. » 20,000

Tidskrift och handbok .................................................................. » 7,000

Avlöning till en t. f. sekreterare hos socialstyrelsen m. m....... » 8,000

Summa kronor 90,000

I fråga örn detta anslagskrav har departementschefen anfört i huvudsak
följande.

»Yad då först angår frågan örn understöd till nykterhets nämndernas verksamhet
torde det vara uppenbart, att den möjlighet, som under senare år förefunnits
att bereda kommunerna statsunderstöd till bestridande av deras kostnader
för fullgörande av de uppgifter, vilka åvila nykterhetsnämnderna, i många
fall föranlett kommunerna att på ett effektivare sätt än tidigare organisera
nämndernas verksamhet. Därigenom hava uppnåtts många för alkoholistvården
och nykterheten värdefulla resultat. Under sådana förhållanden
lärer det vara klart, att understöd av statsmedel jämväl framdeles böra få
utgå till ifrågavarande ändamål. A andra sidan har emellertid erfarenheten
också visat, att inom en mängd kommuner sådan verksamhet, som
enligt lag åligger nykterhetsnämnderna, icke bedrives i tillräcklig omfattning
och att således bestämmelserna örn statsunderstöd till nämndernas
verksamhet icke i erforderlig utsträckning förmått stimulera dessa kommuner
till ingripande på förevarande område. Anledningen härtill torde ofta nog
hava varit den, att de understöd, som för närvarande kunna ifrågakomma,
synts kommunerna alltför små i förhållande till de kostnader, som mäste
följa med en mera aktiv verksamhet. För att uppmuntra kommunerna att
i större omfattning ställa medel till förfogande till nykterlietsnämndernas
verksamhet anser jag i likhet med socialstyrelsen nödvändigt, att en avsevärd
höjning vidtages av de statliga understödsbeloppen. Emellertid finner
jag å andra sidan i likhet med statskontoret icke tillrådligt att i fullt så
stor utsträckning, som av socialstyrelsen ifrågasatts, överflytta kostnaderna
för nykterlietsnämndernas verksamhet å statsverket. På sålunda anförda
skäl får jag föreslå, dels att understödets maximibelopp, som nu utgör 500
kronor, liöjes till 3,000 kronor, dels ock att understödet, som nu ej får
överstiga halva beloppet av nämndens ifrågavarande utgifter, må bestämmas
att utgå med högst tre fjärdedelar av sagda utgifter. Jag förutsätter därvid,
att — i analogi med vad som gäller för närvarande — understödets maximibelopp
må kunna överskridas, där särskilda omständigheter så påkalla. Med
hänsyn till att enligt kungörelsen den 12 november 1926 angående understöd
av statsmedel åt nykterlietsnämnder nuvarande bidrag utgå kalenderårsvis
i efterskott, detta väsentligen i anledning av sättet för nämndernas
bokföring, synes den nya ordningen böra få gälla från och nied den 1
januari 1932. Viss tid torde också erfordras för nykterhetsnämnderna att
förbereda den mera omfattande verksamhet, som är avsikten med höjningen av

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

II

statsunderstöden. De ändringar i berörda kungörelse, som erfordras vid bifall
till vad jag nu föreslagit, synas mig alltså böra träda i kraft sistnämnda dag.

Med utgångspunkt från socialstyrelsens beräkningar rörande antalet kommuner
med nykterhetsnämnder, som bedriva en mera aktiv verksamhet, samt
dessa kommuners kostnader för verksamheten skulle statens årliga kostnader
för understöd till nykterhetsnämnderna enligt de av mig nu förordade grunderna
kunna beräknas till ungefärligen 200,000 kronor, därvid dock är att
märka, att viss tid måste antagas komma att förflyta, innan kännedomen örn
de.nya reglerna hunnit tränga igenom. Denna siffra är givetvis i höggrad
osäker men torde i brist på tillförlitliga beräkningsgrunder tills vidare kunna
godtagas. Yad emellertid angår budgetåret 1931/1932 skulle på grund av
nyss återgivna bestämmelser då komma att utbetalas understöd för utgifter,
som bestritts under kalenderåret 1931. Enär dessa understöd skola utgå enligt
hittills gällande grunder, torde kostnaderna för statsunderstöd till nykterhetsnämnderna,
som för löpande budgetår beräknats till 26,400 kronor, för
nästa budgetår icke behöva uppskattas till högre belopp än förslagsvis 30,000
kronor.

Socialstyrelsens förslag att för nästa budgetår höja det beräknade beloppet
till understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder till 25,000 kronor,
motsvarande omkring 1,000 kronor per sammanslutning, åsyftar framför allt
att sätta sammanslutningarna i tillfälle att i högre grad än nu är fallet genom
sina representanter träda i personlig förbindelse med vederbörande nämnder.
Med hänsyn till den stora betydelsen av ett nära samarbete mellan sammanslutningar
och nämnder anser jag mig böra i denna del biträda styrelsens
förslag.

För konferenser och kurser m. m. bär för innevarande budgetår anvisats
ett belopp av 10,000 kronor. Från detta belopp utgå, bland annat, resebidrag
till ombud för nykterhetsnämnder för bevistande av särskilda konferenser
i samband med s. k. allmänna upplysningskurser. Socialstyrelsen har nu
föreslagit, att beloppet måtte för nästa budgetår höjas till 20,000 kronor,
detta huvudsakligen för att möjliggöra att ombuden för nämnderna kunna
erhålla resebidrag även för deltagande i nämndernas årsmöten i sådana fall,
där socialstyrelsen finner årsmötena kunna i förevarande avseende likställas
med de allmänna upplysningskurserna. Då jag icke har något att erinra
mot vad socialstyrelsen sålunda föreslagit, förordar jag, att för berörda
ändamål här beräknas ett belopp av 20,000 kronor.

Även socialstyrelsens förslag rörande beräknande av medel till understöd
för utgivande av »Tidskrift för nykterhetsnämnderna-» och till utarbetande av
ny handbok, innehållande råd och anvisningar till nykterhetsnämnderna och
avsedd att kostnadsfritt utdelas till samtliga nämnder, anser jag mig böra
biträda. För dessa ändamål torde därför få beräknas (4,000 -f 3,000) 7,000
kronor.

Socialstyrelsens förslag beträffande den tjänsteman, sorn med avlöning från
förevarande anslag alltsedan den 1 juli 1926 inom socialstyrelsen biträder med
handläggning av ärenden rörande nykterhetsnämnderna m. m., innebär, att

12

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

denne tjänsteman, som hittills åtnjutit ett arvode av 7,200 kronor för år, nu
skulle erhålla tjänsteställning såsom sekreterare å extra stat med placering
i lönegraden B 24 enligt det för allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementet.
Anledningen till att avlöningen till omförmälde tjänsteman
ursprungligen bestämdes att utgå i form av arvode var den, att befattningen
— liksom ifrågavarande statliga understödsverksamhet överhuvud
— beräknades vara av mera tillfällig karaktär. I det föregående har jag
utgått från att förevarande anslag numera måste anses fylla ett stadigvarande
behov och därför kommer att erfordras jämväl framdeles. Detsamma
gäller även berörda befattning. Jag anser därför riktigt, att befattningen
från och med nästa budgetår placeras i lönegrad enligt avlöningsreglementet,
därvid densamma — på sätt socialstyrelsen föreslagit och statskontoret
tillstyrkt — torde böra såsom en sekreterartjänst hänföras till lönegraden
B 24. Under förutsättning att befattningen tilldelas samme person, som
hittills innehaft densamma, lärer billigheten kräva, att denne, såsom socialstyrelsen
jämväl ifrågasatt, berättigas att för uppfattning i löneklass såsom
sekreterare räkna sig till godo hela den tid han innehaft den nuvarande
arvodesbefattningen. Därest riksdagen ej har något att erinra häremot, torde
det få ankomma på Kungl. Majit att under angiven förutsättning meddela
beslut i berörda hänseende.

För avlöning till ifrågavarande tjänsteman ävensom till ersättning åt vikarie
för tjänstemannen torde för nästa budgetår böra beräknas ett belopp
av (7,668 + 400) 8,068 kronor eller — i avrundat tal — 8,000 kronor.»

Yad härefter angår anslaget till bidrag till erlända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader, må först erinras örn, att villkoren för erhållande
av dylikt bidrag äro angivna i kungörelse den 29 augusti 1921 (nr 535)
angående statsbidrag till driftkostnaderna vid alkoholistaDstalter för åren
1921 och 1922, vilken författning jämlikt kungörelse den 30 juni 1922 (nr 355)
äger tillämpning tills vidare, så länge anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande
utgår. I förstnämnda kungörelse hava ändringar vidtagits dels genom
kungörelse den 24 april 1923 (nr 233), dels ock genom kungörelse den 11 juni
1926 (nr 213).

Före 1926 års kungörelseändring gällde, att erkänd eller enskild alkoholistanstalt
kunde komma i åtnjutande av statsbidrag till sina driftkostnader,
såframt vårdavgiften, i vad den avsåg kostnad för kost och logi, uppvärmning
och belysning, bad och tvätt ävensom sjukvård, dock ej specialbehandling,
ej överstigit 3 kronor för vårddag samt i ersättning för annan särskild
vårdkostnad ej uttagits belopp, överstigande 1 krona för vårddag. Som
regel utgick vid denna tid vårdavgiften — frånsett särskilt utgående beklädnadsersättning
— allenast med 2 kronor per dag och person.

Statsbidraget kunde enligt författningens bestämmelser per dag och person
utgå med högst 3 kronor 50 öre till erkänd anstalt och högst 3 kronor till
enskild anstalt.

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

13

I verkligheten utgick statsbidraget för dag och person vid nämnda tid
med 2 kronor 50 öre för erkända och 2 kronor för enskilda alkoholistanstalter.
I enlighet med 1926 års riksdags förut berörda beslut om överflyttning
av en större del än förut av kostnaden för vården å alkoholistanstalter
å statsverket föreskrevs genom 1926 års kungörelse, som trädde i
kraft den 1 juli 1926, såsom villkor för statsbidrag att vårdavgiften — frånsett
särskild vårdavgift — ej skulle få överstiga 2 kronor per vårddag och
vårdad person. Vid sänkningen förutsattes, att statsbidraget till alkoholistanstalternas
driftkostnader skulle från och med den 1 juli 1926 höjas i
motsvarande mån. Genom brev den 27 augusti 1926 bestämde Kungl. Majit
i överensstämmelse härmed statsbidraget till alkoholistanstalternas driftkostnader
för budgetåret 1926/1927 till 3 kronor 50 öre för vårddag till erkända
alkoholistanstalter och 3 kronor för vårddag till enskilda anstalter.
Sistnämnda belopp utgå alltjämt.

I detta sammanhang nedsattes också från och med budgetåret 1926/1927
vårdavgifterna vid statens alkoholistanstalter, vilka tidigare — förutom beklädnadsersättning
— utgjort 2 kronor per vårddag till 1 krona per vårddag.
Jämväl vid erkända och enskilda alkoholistanstalter har vårdavgiften fran
och med den 1 juli 1926 faktiskt utgjort 1 krona per vårddag, frånsett beklädnadsersättning,
som utgått med omkring 30 öre per vårddag.

Efter att hava redogjort för av Socialstyrelsen nu föreslagna ändringar
beträffande grunderna för statsbidrag till ifrågavarande anstalters driftkostnader
m. m. har departementschefen rörande behovet härav samt erforderligt
anslag för nästkommande budgetår anfört följande:

»Det torde vara ovedersägligt, att bestämmelserna i gällande alkoholistlag
örn internering av alkoholmissbrukare mångenstädes icke i avsedd utsträckning
kommit i tillämpning och att detta till väsentlig del haft sin grund
däri, att de kommunala myndigheterna av ekonomiska skäl underlåtit att
vidtaga erforderliga åtgärder för internering. Den överflyttning av viss del
av interneringskostnaderna från kommunerna till statsverket, som genomfördes
i överensstämmelse med 1926 års riksdagsbeslut i ämnet, har säkerligen
på många håll medfört en förbättring i berörda hänseende, men den har,
enligt vad erfarenheten givit vid handen, dock icke varit tillfyllest för att
mera allmänt förmå kommunerna att på ett effektivt sätt ingripa mot sådana
personer, som äro i behov av vård å alkoholistanstalt. Då det givetvis är
ett samhällsintresse av stor vikt, att internering å alkoholistanstalt kommer
till stånd i alla de fall, där dylik internering är av behovet påkallad, samt
kommunernas kostnader för anstaltsinternering även med nu gällande bestämmelser
i ämnet äro betydande, anser jag i likhet nied socialstyrelsen,
att man bör fortsätta på den år 1926 inslagna vägen och alltså genom ökade
statsbidrag ytterligare minska de ekonomiska olägenheter, som för kommunerna
följa med interneringen. Att därvid, på sätt statens inspektör för
fattigvård och barnavård ifrågasatt, helt och hållet borttaga vårdavgifterna
å alkoholistanstalterna och ersätta dessa med statsbidrag, synes mig emellertid
icke tillrådligt. Även örn det icke är sannolikt, att fett borttagande

u

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

av vårdavgifterna skulle komma att i nämnvärd utsträckning föranleda de kommunala
myndigheterna att missbruka rätten att påkalla internering, så är
det dock möjligt, att under dylika omständigheter internering stundom skulle
komma att från kommunernas sida påyrkas även i fall, där andra åtgärder
skulle vara att föredraga. Det måste också med hänsyn till det nära sammanhang,
som föreligger mellan fattigvård och alkoholistvård, anses principiellt
riktigast, att kommunerna, som hava att bestrida kostnaderna för
fattigvården, bibehållas vid skyldigheten att till viss del svara även för kostnaderna
för vård å alkoholistanstalt.

En fördelning av ifrågavarande vårdkostnader mellan kommunerna och
staten synes mig lämpligen böra ske i huvudsaklig överensstämmelse med
socialstyrelsens nu föreliggande förslag. Detta förslag innebär, såsom
framgår av det föregående, att vårdavgifterna å alkoholistanstalterna, vilka
för närvarande faktiskt utgå med 1 krona per dag, skulle sänkas till 50 öre
per dag, att den särskilda beklädnadsersättningen skulle bortfalla samt att
statsbidragen skulle höjas med 75 öre, alltså för de erkända anstalterna från
3 kronor 50 öre till 4 kronor 25 öre och för de enskilda anstalterna från

3 kronor till 3 kronor 75 öre, allt för dag räknat. Av höjningen skulle 50 öre
motsvara sänkningen av vårdavgifterna och 25 öre den faktiska kostnaden
för de internerades beklädnad. Enligt socialstyrelsens förslag skulle i enlighet
härmed summan av vårdavgifter och statsbidrag bestämmas beträffande
erkända anstalter till 4 kronor 75 öre och beträffande enskilda anstalter till

4 kronor 25 öre. För anstalter för kvinnliga alkoholister skulle dock motsvarande
belopp utgöra 5 kronor 25 öre och 4 kronor 75 öre. I sak har
jag mot detta förslag endast att erinra, att tillräckliga skäl icke synas mig
förebragta för att beträffande vårdavgifternas eller statsbidragens belopp nu
införes andra bestämmelser för alkoholistanstalter för kvinnor än beträffande
anstalter för män. Jag anser därför, att beträffande samtliga alkoholistanstalter
vårdavgifter och statsbidrag böra utgå med de belopp, vilka enligt
socialstyrelsens förslag skulle utgå beträffande anstalter för män. Vad härefter
angår de bestämmelser i ämnet, vilka böra meddelas, synes mig —
i anslutning till vad som för närvarande gäller — i vederbörande kungörelse
rörande statsbidrag till driftkostnaderna vid alkoholistanstalter böra angivas
såväl det högsta belopp, varmed vårdavgift må utgå, som ock det högsta
belopp, vartill statsbidrag må kunna utgå. Vidare bör anges, att statsbidraget
innefattar även ersättning för beklädnad. I överensstämmelse med
det anförda bör alltså i kungörelsen dels bland förutsättningarna för att alkoholistanstalt
skall kunna komma i åtnjutande av statsbidrag uppställas den
fordran, att vårdavgiften, i vad den avser kostnad för kost och logi, uppvärmning
och belysning, bad och tvätt ävensom sjukvård, dock ej specialbehandling,
ej överstigit 50 öre för vårddag och vårdad person, dels ock föreskrivas,
att statsbidraget utgår till erkänd alkoholistanstalt med högst 4 kronor 25 öre
och till enskild alkoholistanstalt med högst 3 kronor 75 öre för dag och
person, som vårdats å anstalten, samt att i dessa belopp inbegripas utgifterna
för de internerades beklädnad. De nya bestämmelserna torde böra träda i
kraft den 1 juli 1931.

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

15

Även vid de statliga alkoliolistanstalterna (Venngarn, Svartsjö och Landskrona)
torde beträffande vårdavgifter oell beklädnadsersättningar böra genomföras
motsvarande förändringar. Härom bär jag redan yttrat mig i samband
med frågorna örn anslag för nästa budgetår till berörda anstalter.

Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört lärer i fråga örn driftbidrag
till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog, vilken är avsedd för
kvinnliga alkoholister, jämväl under nästa budgetår böra få gälla, att dylikt
bidrag må utgå dels med en krona per dag och vårdplats, oavsett örn platsen
varit belagd eller ej (garantibidrag) och dels med ett belopp per vårddag,
som med en krona understiger vårdbidraget till övriga erkända anstalter.
Socialstyrelsen har hemställt, att dylika bestämmelser skulle få gälla beträffande
erkända alkoholistanstalter för kvinnliga alkoholister överhuvud.
Häremot har jag icke annat att invända än att beträffande annan anstalt än
Hemmet Gunnarskog det synes böra ankomma på prövning av Kungl. Maj:t,
huruvida anstalten skall anses vara i behov av att erhålla driftbidrag enligt
de mera förmånliga grunder, som under senare år tillämpats beträffande
Hemmet Gunnarskog.

Vidkommande härefter frågan örn anslagsbehovet för nästa budgetår för
här ifrågavarande ändamål, må anmärkas, att socialstyrelsen vid anslagsberäkningen
utgått från att bidrag enligt de nya grunderna skulle utgå
under hela nästa budgetår. Med anledning därav får jag erinra, att enligt
gällande bestämmelser, driftbidrag utbetalas kvartalsvis i efterskott samt att
i denna del icke ifrågasatts någon ändring. På grund därav lärer, förutsatt
att de nya bestämmelserna träda i tillämpning den 1 juli 1931, under det
första kvartalet av budgetåret 1931/1932 komma att utbetalas statsbidrag
enligt hittills gällande grunder och statsbidrag enligt de nya grunderna
alltså endast komma att utgå under de tre återstående kvartalen. Vidare
är att märka, att då här är fråga om ett förslagsanslag, anledning knappast
föreligger att, på sätt socialstyrelsen föreslagit, beräkna anslaget med viss
marginal. Med hänsyn härtill och med godtagande i övrigt av socialstyrelsens
beräkningar beträffande förevarande anslagsbehov får jag förorda,
att anslaget för nästa år bestämmes till 250,000 kronor.»

I fråga om anslaget till statens kostnader för farliga alkoholister m. rn.
har, såsom av det förestående framgår, någon ändring ej föreslagits.

Beträffande däremot anslaget till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
har, som nämnts, en betydande ökning av detta anslag ifrågasatts.

Grunderna för erhållande av statsbidrag till anordnande av erkända
alkoholistanstalter återfinnas i kungörelse den 17 juni 1910 (nr 311) med
däri genom kungörelse den 11 juni 1920 (nr 212) gjord ändring. Statsbidrag
må, när fråga är örn nybyggnad, uppgå till högst 2,000 kronor för vårdplats,
men i annat fall till högst 1,500 kronor för vårdplats. Statsbidraget må
icke, där ej Kungl. Majit finner särskilda skill föranleda därtill, överstiga
vad från annat håll tillskjntes.

I fråga örn anslagsbehovet för berörda ändamål hav, enligt vad statsråds -

16

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

protokollet utvisar, socialstyrelsen beräknat att för tillgodoseende under den
närmaste tiden av det ständigt stegrade vårdbehovet minst ett 50-tal nya
platser för vård av manliga alkoholister vore erforderliga samt att en ny
erkänd anstalt för kvinnliga alkoholister vöre av behovet påkallad.

Rörande behovet av medel för nästa budgetår för bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter har socialstyrelsen anfört följande.

Vid utgången av budgetåret 1929/1930 funnes under anslag för ifrågavarande
ändamål reservationer till ett belopp av 30,078 kronor. Därav utgjorde
dock ett belopp av 18,727 kronor 66 öre behållning, som uppkommit
å anslag, som anvisats före ingången av budgetåret 1928/1929, varför det
enligt gällande författningsbestämmelser vore ovisst, örn sistnämnda belopp
alltjämt stöde till förfogande. Härtill bomme det för budgetåret 1930/1931
beviljade anslaget av 15,000 kronor. Det tillgängliga beloppet utgjorde alltså
sammanlagt 45,078 kronor eller, därest nyssberörda belopp å 18,727 kronor
66 öre icke vore disponibelt, 26,350 kronor 34 öre. För anordnande av det
antal nya vårdplatser å erkända alkoholistanstalter, som enligt styrelsens
mening vore erforderligt, krävdes bidrag av statsmedel å omkring 100,000
kronor.

På grund härav har socialstyrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte
för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag, som, för den händelse
berörda äldre behållning alltjämt vore disponibel, syntes kunna bestämmas
till 55,000 kronor men i motsatt fall syntes böra höjas till 74,000
kronor.

I ett den 25 oktober 1930 i ämnet avgivet utlåtande har statskontoret
anfört, att omförmälda reservation å 18,727 kronor 66 öre vid upprättande
av budgetredovisningen för budgetåret 1929/1930 av riksräkenskapsverket
överförts till den under rubriken »I anspråk tågna kapitaltillgångar» uppförda
inkomsttiteln »Reservationer å anslag för verkliga utgifter» samt att
i följd därav anslaget till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
för nästa budgetår syntes böra beräknas till 74,000 kronor.

Departementschefen har i denna fråga anfört, bland annat, följande:

»Såsom framgår av det föregående, framhölls redan i 1930 års statsverksproposition,
att tillgången på vårdplatser vid erkända alkoholistanstalter
måste betraktas såsom knapp, och nämnda års riksdag underströk ytterligare
detta förhållande. Den av socialstyrelsen nu förebragta utredningen ger
tydligt vid handen, att svårigheterna att bereda vård för manliga alkoholister
å allmänna anstalter under senaste tiden allt mer ökats, samt att redan nu
behov av nya eller utvidgade erkända alkoholistanstalter för män föreligger.
Därtill kommer, att man med hänsyn till de speciella omständigheter, för
vilka i det föregående redogjorts, har att räkna jämväl med behovet av en
ny erkänd alkoholistanstalt för kvinnor. På grund härav, och då det
av olika anledningar är att antaga, att efterfrågan å vårdplatser på här
ifrågavarande anstalter kommer att ytterligare stegras, delar jag i stort sett
socialstyrelsens uppfattning angående behovet av medel till statsbidrag för
anordnande av nya vårdplatser. Då det för ändamålet disponibla beloppet,
på sätt av statskontorets utlåtande framgår, för närvarande utgör omkring

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

17

25,000 kronor, får jag därför tillstyrka, att för nästa budgetår måtte för
ifrågavarande ändamål anvisas ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.»

Vad slutligen angår anslagen till resor vid tvångsinternering av alkoholister
samt interneringskostnader i vissa fall, har någon ändring i storleken av nu
utgående anslag för nästkommande budgetår icke ifrågasatts.

Beträffande till en början Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till understöd
till nykterketsnämndernas verksamhet m. m. har, såsom av det förestående
framgår, anslaget härtill för nästkommande budgetår beräknats på följande

sätt:

Till understöd åt nykterhetsnämnder, förslagsvis..................... kx-onor 30,000

» understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder,

förslagsvis......................................................................... » 25,000

» konferenser och kurser m. m., förslagsvis ........... » 20,000

» tidskrift och handbok .......................................................... » 7,000

» avlöning till en t. f. sekreterare hos socialstyrelsen m. m. »_8,000

Summa kronor 90,000.

Innan utskottet angiver sin ståndpunkt till föreliggande förslag, har utskottet
ansett sig böra erinra, att, då sistlidet års riksdag behandlade Kungl.
Maj:ts förslag örn anslag å 40,000 kronor till ifrågavarande ändamål för innevarande
budgetår jämte två i ämnet väckta motioner, vari föreslogs en höjning
av anslaget till 120,000 kronor, riksdagen förklarade, bland annat, att
starka skäl talade för att höjning vidtoges i det av Kungl. Majit begärda
beloppet. Riksdagen hade funnit det ådagalagt, att anslaget i viktiga avseenden
möjliggjort ett betydligt effektivare arbete på alkoholistvårdens
område, än som tidigare kunnat bedrivas. Enligt riksdagen hade i berörda
motioner med fog framhållits åtskilliga omständigheter, som gjorde ett ökat
understöd från statens sida motiverat. Sålunda hade påpekats, att kännedomen
örn den rätta tillämpningen av alkoholistvårdslagstiftningen ännu vore
mycket bristfällig hos många av landets nykterhetsnämnder, att därför upplysningsverksamhet
i olika former vore i hög grad av behovet påkallad samt
att nämnderna i många fall saknade erforderliga medel för verksamhetens
bedrivande. Utan att uttala sig örn storleken av de belopp, som borde tillerkännas
de olika verksamhetsgrenarna, beslöt riksdagen att till främjande
av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. under budgetåret 1930/1931 anvisa
ett belopp av 60,000 kronor, att av Kungl. Majd fördelas efter förslag
av socialstyrelsen.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, skall detta anslag enligt Kungl.

Maj:ts beslut disponeras sålunda:

Till understöd åt nykterhetsnämnder.......................................... kronor 26,400

» understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder ... » 12,000

» konferenser och kurser m. m.............................................. » 10,000

» tidskrift och handbok ............................................................ » 4,000

» avlöning till en socialstyrelsens tjänsteman........................ » 7,600

Summa kronor 60,000

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 36 haft. (Nr 82.) 766 31 2

Utskottets

yttrande.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Vid jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär
sålunda det nu föreliggande förslaget, att anslaget skulle höjas med
30,000 kronor.

Vid den prövning, utskottet ägnat berörda förslag, har utskottet, vad angår
frågan om understöd till nykterhetsnämndernas verksamhet, i likhet med
departementschefen ansett sig böra framhålla, att, även örn den möjlighet,
som under senare år förefunnits att bereda kommunerna statsunderstöd till
bestridande av de kostnader, varom fråga är, föranlett kommunerna att på
ett effektivare sätt än tidigare organisera nämndernas verksamhet, erfarenheten
dock visat, att inom en mängd kommuner verksamheten icke bedrivits
i önskvärd omfattning. Utan tvivel torde anledningen härtill i många fall
vara att söka däri, att de nu utgående understöden för kommunerna framstått
såsom alltför små i förhållande till de kostnader, som måste följa med
en mera aktiv verksamhet. Utskottet anser därför lika med departementschefen
nödvändigt att, för uppmuntran av kommunerna till att i större omfattning
ställa medel till förfogande för nykterhetsnämndernas verksamhet,
en höjning av de statliga understödsbeloppen vidtages. I sådant hänseende
har nu föreslagits, dels att understödets maximibelopp, som nu utgör 500
kronor, skulle höjas till 3,000 kronor, dels ock att understödet, som nu ej
får överstiga halva beloppet av nämndens ifrågavarande utgifter, skulle bestämmas
att utgå med högst tre fjärdedelar av sagda utgifter. Härvid har
dock förutsatts, att — i enlighet med vad som gäller för närvarande — understödets
maximibelopp må kunna överskridas, där särskilda omständigheter
så påkalla.

Till Kungl. Majis förslag härutinnan har utskottet ansett sig böra giva
sin anslutning, med undantag därav att det synes utskottet böra tagas under
förnyat övervägande, huruvida icke berörda maximisiffra å 3,000 kronor vore
alltför hög. Utskottet förutsätter, att förslag i ämnet förelägges nästkommande
års riksdag.

Mot vad Kungl. Maji föreslagit i fråga örn beräkning av anslag till
understöd för utgivande av »Tidskrift för nykterhetsnämnderna» och till
utarbetande av ny handbok ävensom angående avlöning åt den tjänsteman,
som inom socialstyrelsen biträder med handläggning av ärenden rörande
nykterhetsnämnderna m. m., har utskottet däremot icke funnit skäl till
erinran. Yad slutligen angår anslagsposterna till understöd åt sammanslutningar
av nykterhetsnämnder samt till konferenser och kurser hava dessa
synts utskottet böra nedsättas med 5,000 kronor vardera och sålunda bestämmas
till 20,000 respektive 15,000 kronor, i följd varav anslaget till nykterhetsnämndernas
verksamhet m. m. kan bestämmas till 80,000 kronor.
Utskottet vill framhålla, att de för de tre sistförfluten budgetåren för berörda
ändamål i anspråk tagna beloppen utgjort i medeltal 7,800 respektive
7,250 kronor.

Kungl. Majit har vidare under förevarande punkt i samband med framläggande
av förslag örn anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader till behandling upptagit frågan örn sänkning av

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

19

vårdavgifterna och borttagande av beklädnadsersättning vid vissa alkoholistanstalter.
Till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har utskottet förut under
punkt 1 av detta utlåtande angivit sin ståndpunkt. Mot storleken av det
äskade anslaget till driftkostnader vid förenämnda anstalter har utskottet
icke haft något att erinra.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t i övrigt
under ifrågavarande punkt föreslagit riksdagen, far utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 80,000 kronor;

b) till bidrag till erkända och enskilda alkoholist anstalters
driftkostnader för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 250,000 kronor;

c) godkänna de av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 3 januari 1931 förordade,
ändrade grunderna för användningen av anslag för nu
angivna ändamål;

d) till statens kostnader för farliga alkoholister ni. m. för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000
kronor;

e) till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor;

f) till resor vid tvång sinternering av alkoholister för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.;

g) till internering skostnader i vissa fall för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samt

h) medgiva, att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må
kunna tili erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog för
vård av kvinnliga alkoholister samt, efter särskild prövning av
Kungl. Majit, jämväl till annan erkänd alkoholistanstalt med
samma syfte för budgetåret 1931/1932 utgå bidrag till driftkostnaderna
med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och
vårdplats än även ett belopp för vårddag, som nied 1 krona
understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående
statsbidraget.

Beträffande sättet för täckande av ifrågavarande anslag kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 14 april 1931.

På statsutskottets vägnar::

S. H. KVARNZELIUS.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
J. Nilsson i Malmö, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, E. J. G. Rosén,

C. G. W. Hammarskjöld, J. Clemedtson, D. A. Petrén, K. E. Andersson i Eliantorp
och J. Sandén;

från andra kammarenherrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
G. R. Jansson i Falun, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson
i Blädinge, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, A.
Danielsson, K. S. V. Ward och A. Norsell.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1931.