Statsutskottets utlåtande Nr 8,

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1931 kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.
Majit i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag)
föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1931 från ecklesiastikdepartementets övergångsstat
utesluta den där uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i
lönegraden B 21;

dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att
tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöning sstat :

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
................................... 8_53,800:

■ Summa kronor 248,200: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag......................kronor 10,600:

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 266,100 kronor, med 7,300 kronor
till 258,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 1—2 i statsrådsprotokollet.

I nu gällande stat för ecklesiastikdepartementet ingår under rubrik ÖverBihang
till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 hafi. (Nr 8.) 1

Departementets
avdelning
av
Kungl. Majit»
kansli.

IU

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkning
av arbetskrafterna
å
departementets
avdelning
av
Kungl. Maj:t
kansli.

gångsstat ett förslagsanslag till avlöningar å 17,900 kronor. Från detta förslagsanslag
har tidigare skolat bestridas, jämte annat, avlöningen för en
andre kanslisekreterare i lönegraden B 21. Nämnde befattningshavare har
emellertid varit förordnad att uppehålla en förste kanslisekreterarbefattning
tills vidare under den tid, denna sistnämnda befattnings ordinarie innehavare
uppehöll en högre tjänst; för ifrågavarande andre kanslisekreterare
var ingen vikarie förordnad. Genom beslut den 30 december 1930 har
Kungl. Majit utnämnt och förordnat innehavaren av en av de å ordinarie
stat upptagna andre kanslisekreterarbefattningarna att vara förste kanslisekreterare.
Tillika har Kungl. Majit samma dag förordnat, att lönen för den
å övergångsstat uppförde andre kanslisekreteraren skall utgå från det å den
ordinarie avlöningsstaten uppförda anslaget till avlöningar till ordinarie
tjänstemän och att sistnämnde andre kanslisekreterare förty icke längre skall
vara uppförd å övergångsstat. Övergångsstaten skulle med anledning härav
kunna minskas med ett belopp, motsvarande avlöningen för en andre kanslisekreterare
i näst högsta löneklassen, 7,212 kronor, eller, avrundat uppåt,
med 7,300 kronor till 10,600 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer därför, • i

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1931 från ecklesiastikdepartementets
övergångsstat utesluta den där uppförda andre
kanslisekreterarbefattningen i lönegraden B 21;

b) godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöning sstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
....................kronor 194,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag...... » 53,800: —

Summa kronor 248,200: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag...........kronor 10,600: —

c) minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 266,100
kronor, med 7,300 kronor till 258,800 kronor.

2:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 2) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Majits kansli för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 6,048 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till åtgärder för Åtgärder för
riksarkivets sigillvård för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad [4 ]
departementschefen i statsrådsprotokollet angivit samt i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 7—15 i statsrådsprotokollet.

I två vid 1930 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 123 och II: 190)
hemställdes, att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln, riksarkivets anslag,
till konservering av riksarkivets medeltida sigillbestånd bevilja ett extra
anslag av 5,000 kronor.

I utlåtande den 11 mars 1930, nr 8, anförde statsutskottet under punkt 2
bland annat:

Utskottet finner visserligen det ändamål beaktansvärt, för vilket anslag
här äskats. Det är emellertid uppenbart, att ifrågavarande konserveringsarbete
skulle komma att bliva ganska omfattande och åsamka statsverket
utgifter under flera år framåt. Någon plan för arbetets bedrivande och
någon närmare beräkning av kostnadssumman hava dock icke framlagts i
motionerna. Innan utredning i dessa hänseenden förebragts, vilken utredning
i första hand torde böra prövas av Kungl. Majit, synes det icke kunna
ifrågakomma, att riksdagen skulle bevilja medel för ändamålet. Med hänsyn
till vad sålunda anförts, har utskottet ansett sig böra avstyrka motionerna.

Utskottets i överensstämmelse härmed gjorda avslagsyrkande bifölls av
riksdagen.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har nu riksarkivet gjort framställning
örn vidtagandet av särskilda åtgärder för dess sigillvård och därvid hemställt
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för förste amanuensen i riksarkivet
friherre Harald Fleetwood å allmänna indragningsstaten uppföra en
personlig befattning såsom arkivarie i riksarkivet, för vården av riksarkivets
sigillsamling, med placering i lönegraden B 24 samt att Kungl. Majit måtte
av riksdagen utverka ett årligt anslag av 1,200 kronor å samma stat till
anskaffande av materiel m. m. till riksarkivets sigillvård.

Riksarkivets medeltida sigillbestånd beräknas, enligt vad departementschefen
uppgiver, bestå av mellan 30,000 och 40,000 sigill. Det torde, framhåller
departementschefen, icke minst i fråga om utforskandet av Sveriges
medeltid med dess relativt begränsade urkundsförråd gälla, att ett ingående
studium av detta rikhaltiga sigillmateriel vore påkallat såsom hjälpmedel till
vinnande av kunskap om en mängd för forskningen betydelsefulla förhållanden.
Departementschefen erinrar vidare om det rättshistoriska och i

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

övrigt profan- och kyrkohistoriska intresse, som vore anknutet till sigillforskningen,
ävensom om de konstnärliga värden, som den bevarade sigillkonsten
inneslöte, och de därmed sammanhängande konsthistoriska arbetsuppgifterna.
Av handlingarna i ärendet inhämtades, att av nyssberörda sigillbestånd numera
mer än hälften torde tarva konserveringsåtgärder i större eller mindre
omfattning. Det vore därvid att märka, att skadegörelsen oavlåtligt fortsatte,
i den mån sådana åtgärder utebleve; trycket vid olämplig förvaring, risken
av brytning eller nötning vid begagnandet för forskningsändamål och icke
minst den sigillen hotande »torrhetssjukan», som enligt nyare forskningar
torde framkallas av en mikroskopisk svamp, hade i detta sammanhang av
riksarkivet särskilt omnämnts.

Vikten av att i här berörda hänseenden åtgärder vidtoges hade sedan länge
beaktats av riksarkivet, och jämväl Kungl. Majit hade vid ett par tillfällen
av tillgängliga medel ställt smärre belopp till riksarkivets förfogande för
ändamålet.

Redan genom de sålunda vidtagna åtgärderna hade, anför departementschefen,
åtskilligt kunnat uträttas i konserveringssyfte. Med det stora material,
det här vore fråga om, hade det emellertid befunnits önskvärt att låta
de hittills med framgång bedrivna konserveringsarbetena utvidgas och framförallt
erhålla en fastare organisation.

De skäl, som av riksarkivet anförts för att åtgärder med det snaraste må
vidtagas för ett fortsatt räddande av de oersättliga sigillskatterna från förstöring,
har departementschefen funnit tungt vägande, och han anser sig
icke kunna stå till svars med att denna fråga nu skjutes åt sidan.

Riksarkivet hade, anför departementschefen, föreslagit, att för här ifrågavarande
konserveringsåtgärder skulle å allmänna indragningsstaten inrättas
en personlig arkivarietjänst i 24 lönegraden för förste amanuensen i riksarkivet,
friherre H. Fleetwood, som vore den, som hittills utfört de framgångsrika
konserveringsarbetena inom riksarkivet. Kostnaderna härför kunde efter
sedvanliga beräkningsgrunder (d. v. s. näst högsta löneklassen) beräknas till
8,580 kronor, vartill skulle komma ett anslag till materiel å 1,200 kronor eller
inalles 9,780 kronor. Statskontoret hade på grund av föreliggande särskilda
förhållanden ansett sig icke böra motsätta sig riksarkivets ovanberörda förslag.
I fråga örn friherre Fleetwoods skicklighet för den föreslagna befattningen
föreligga en mängd intyg från de mest sakkunniga håll, och med hänsyn
härtill skulle departementschefen — även med tanke på de särskilda kvalifikationer,
som måste uppställas, då det gäller att för viss person tillskapa en
befattning å allmänna indragningsstaten — ansett sig kunna biträda riksarkivets
förslag. Då emellertid en synnerlig varsamhet borde iakttagas i avseende
å tillskapande av personliga tjänster å allmänna indragningsstaten,
hur välmotiverade dessa än kunde befinnas vara, hade departementschefen
i det föreliggande fallet funnit sig böra förorda en annan anordning för tillgodoseende
av ifrågavarande betydelsefulla angelägenhet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

De skäl, som av riksarkivet anförts för en förbättrad ställning i lönehänseende
för friherre Fleetwood, funne departementschefen synnerligen väl
motiverade med hänsyn såväl till vad som anförts örn hans föregående förtjänstfulla
verksamhet inom riksarkivet som till de arbetsuppgifter, som nu
skulle förestå för honom, samt den självständiga och ansvarsfulla ställning,
desammas fullgörande skulle för honom medföra. Departementschefen bär
förordat, att medel ställas till riksarkivets förfogande i sådan utsträckning,
att en befattning å extra stat i den föreslagna lönegraden B 24 kunde upprättas
för friherre Fleetwood.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle lönen till friherre Fleetwood utgå i
enlighet med bestämmelserna i 33 § i kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356,
med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
Innehavare av sådan befattning äger åtnjuta lön enligt löneklass, som är
närmast lägre än den, som skulle hava gällt, därest vederbörande varit innehavare
av ordinarie tjänst inom ifrågavarande lönegrad. Vid ett bifall till
förslaget skulle alltså begynnelselönen behöva beräknas efter 23 löneklassen,
d. v. s. 7,212 kronor.

Emellertid åtnjöte, framhåller departementschefen, friherre Fleetwood redan
avlöning — från den i det ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet ingående,
såsom bestämt anslag betecknade anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie bafattningshavare m. m. — såsom förste amanuens i 19
löneklassen för en daglig tjänstgöring av 5 timmar, d. v. s. — förutom dyrtidstillägg
— (B/t X 5,676) = i runt tal 4,050 kronor. Skillnaden mellan
nu angivna löner (7,212 — 4,050) 3,162 kronor eller i avrundat tal 3,200
kronor utgjorde då det belopp, som bleve erforderligt vid ett bifall till det
nu framlagda förslaget. Departementschefen har därvid utgått från att jämväl
i fortsättningen viss del av friherre Fleetwoods avlöning, ungefärligen
motsvarande den hittills utgående, komme att utgå från riksarkivets ordinarie
avlöningsanslag.

Härjämte anser departementschefen något belopp bliva erforderligt för
materiel och för biträden m. m. Riksarkivet hade beräknat det för materiel
erforderliga beloppet till 1,200 kronor. Häremot hade departementschefen
intet att erinra. Räknade man vidare med ett belopp av 600 kronor för
biträde vid arbetet, skulle alltså hela det för riksarkivets sigillvård å
extra stat erforderliga beloppet uppgå till (3,200 + 1,200 + 600 =) 5,000
kronor.

Utskottet finner visserligen påkallat, att riksarkivet sättes i tillfälle att
på nöjaktigt sätt konservera sitt värdefulla och omfattande sigillbcstånd.
Men utskottet kan icke finna det nödvändigt eller lämpligt att, såsom i Kungl.
Maj:ts förslag förutsättes, för detta ändamål inrättas en särskild tjänst, låt
vara på extra stat. Vad som för vinnande av det avsedda syftet erfordras,

Utskottets

yttrande.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande
av
expedition i
arkivlokalerna
vid
Östermalmsgatan.

[5.]

Landsarkiven.
Det ordinarie
förslagsanslaget

till landsarkiven
m. m.

[6.]

är enligt utskottets mening allenast, att ett skäligt belopp ställes till riksarkivets
förfogande att för ändamålet användas, på sätt Kungl. Majit närmare
bestämmer. I sådant hänseende har utskottet ansett en summa av

4,500 kronor tillfyllest för budgetåret 1931/1932. Denna summa torde böra
anvisas såsom ett extra reservationsanslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till åtgärder för riksarkivets sigillvård
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott meddela.

4:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 5) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets
nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor.

5:o) Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att från och med budgetåret 1931/1932 kostnader för ersättning
för eldning och skötsel av värmeledningarna i landsarkiven i Uppsala,
Vadstena, Lund och Göteborg samt vid arkivdepån i Visby må — i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av mig i det föregående
angivits — avföras å det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.;

dels ur de ordinarie staterna för landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund
och Göteborg utesluta de där ingående anslagsposterna: Ersättning för skötsel
av värmeledning, en var å 300 kronor;

dels ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby utesluta den där ingående
anslagsposten: För skötsel av värmeledning å 150 kronor;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m.,
nu 102,950 kronor, med 1,350 kronor till 101,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 16—22 i statsrådsprotokollet.

I en var av gällande stater för landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och
Göteborg ingår under rubrik: ersättning för skötsel av värmeledning ett belopp
av 300 kronor. I övergångsstaten för arkivdepån i Visby ingår vidare
under rubrik: för skötsel av värmeledning ett belopp av 150 kronor. För
länsarkivet i Ostersund upptages i staten under rubrik: avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. ett belopp av 5,500 kronor. Såsom närmare
framgår av punkt 4 av 1929 års åttonde huvudtitel ingår häri en post
av 2,500 kronor för anställande av lämplig person för utförande av vaktmästargöromålen
vid länsarkivet ävensom för ombesörjande av eldningen i
arkivbyggnaden.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

I en till grund för Kungl. Maj:ts framställning liggande ansökning från
landsarki vari ema i Lund och Göteborg har framhållits de olägenheter, som
bleve en följd av att ersättningarna för skötseln av värmeledning sålunda
fixerats. Den i staten uppförda, redan från början anspråkslöst tilltagna
ersättningen understege numera väsentligt priset å dylikt arbete, och svårighet
hade sedan längre tid tillbaka visat sig att erhålla detsamma verkställt
för det anslagna beloppet. Arbetet inginge icke bland tjänsteskyldigheterna
för expeditionsvakten, av vilken det städse utförts.

Departementschefen har — med hänsyn till de avsevärda olägenheter,
som, åtminstone på sina håll, vore förknippade med det nuvarande systemet
— förordat, att ersättningen för skötseln av värmeledningarna vid
landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och Göteborg samt vid arkivdepån
i Visby måtte få bestridas av åttonde huvudtitelns allmänna anslag till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. Beträffande länsarkivet i Ostersund
hade en provisorisk anordning vidtagits i fråga om vaktmästare- och eldningsgöromålen
i avvaktan på eventuellt inrättande av en vaktmästarbefattning,
gemensam för de i samma byggnad inrymda länsarkivet och lantmäterikontoret.
Statskontoret hade icke funnit det lämpligt, att en ändring nu
bomme till stånd i denna provisoriska anordning, och häri har departementschefen
för sin del instämt.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle ur staterna för landsarkiven
samt ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby uteslutas där upptagna anslagsposter
för ersättning av skötsel av värmeledning, uppgående till (4 X
300 + 150) 1,350 kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven
m. m., nu 102,950 kronor, skulle alltså i riksstaten för budgetåret 1931/1932
upptagas med ett till (102,950 — 1,350) 101,600 kronor minskat belopp.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må

a) medgiva, att från och med budgetåret 1931/1932 kostnader
för ersättning för eldning och skötsel av värmeledningarna
vid landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och
Göteborg samt vid arkivdepån i Visby må — i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3
januari 1931 angivits — avföras å det under riksstatens
åttonde huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m.;

b) ur de ordinarie staterna för landsarkiven i Uppsala,
Vadstena, Lund och Göteborg utesluta de där ingående anslagsposterna:
Ersättning för skötsel av värmeledning, en var
å 300 kronor;

Inköp av
böcker för ett
referensbibliotek
vid
länsarkivet i
Östersund.

m

Uppförande
av en byggnad
för
landsarkiv
Härnösand.

[B-]

8 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby utesluta den
där ingående anslagsposten: För skötsel av värmeledning å
150 kronor;

d) minska det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven
m. m., nu 102,950 kronor, med 1,350 kronor till 101,600
kronor.

6:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till inköp av
böcker för ett referensbibliotek vid länsarkivet i Östersund för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 22—25 i statsrådsprotokollet.

Sedan numera länsarkivet i Östersund under hösten 1930 kunnat tagas i
bruk, torde det, framhåller departementschefen, vara oundgängligt, att detsamma
utrustas med ett referensbibliotek. Såsom riksarkivet erinrat, hade
vid alla de tillfällen, då övriga landsarkiv trätt i verksamhet, dylika engångsanslag
till bokinköp ansetts vara påkallade. Senast hade detta varit fallet beträffande
landsarkivet i Göteborg, och hade i dessa fall de nödiga medlen
kunnat anvisas av besparingar, som gjorts å vederbörande landsarkivs avlöningsstat.
Ett dylikt förfaringssätt vore ej längre möjligt. Ej heller torde
det vara tänkbart, att länsarkivet inom en rimlig tid skulle kunna anskaffa
det erforderliga referensbiblioteket med anlitande av det årliga anslag å 250
kronor, som för närvarande står till dess förfogande. Slutligen torde det
icke vara möjligt att anlita åttonde huvudtitelns allmänna expensanslag för
inköp av böcker till ett nytt bibliotek. Med hänsyn härtill torde det bliva
erforderligt, att särskilda medel ställdes till länsarkivets förfogande för ändamålet.
Vad anslagets storlek beträffade hade riksarkivet, i likhet med länsarkivarien,
beräknat detsamma till 1,500 kronor. Departementschefen hade
funnit sig böra föreslå en begränsning av anslaget till 1,000 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer därför,

att riksdagen må till inköp av böcker för ett referensbibliotek
vid länsarkivet i Östersund för budgetåret 1931,
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

7:o) Sedan 1930 års riksdag till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för ett
landsarkiv i Härnösand beviljat ett anslag å 330,000 kronor samt därav
för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp
av 50,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 8) föreslagit riksdagen att
av förutnämnda belopp, 330,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

Utskottet hemställer,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

att riksdagen må av det till uppförande av en byggnad
för ett landsarkiv i Härnösand av 193U års riksdag beviljade
anslaget å 330,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

8:o) Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att Kteket Bok-''

dels öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker, jnköp och
inköp och inbindning, nu 90,000 kronor, med 5,000 kronor till 95,000
kronor, kungl, biblio samt

förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekel,
kungl, biblioteket, nu 268,200 kronor, med 5,000 kronor till 273,200 kronor; l9-)
dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 27—29 i statsrådsprotokollet.

Riksbibliotekarien har gjort framställning angående anslagsbehovet för
bokinköp och inbindning vid kungl, biblioteket för budgetåret 1931/1932
och därvid hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1931 års riksdag att
till bokinköp och inbindning för budgetåret 1931/1932 anvisa

dels ett med 10,000 kronor till 100,000 kronor höjt ordinarie anslag;
dels ett extra anslag å 20,000 kronor,

dels slutligen ett extra anslag å 30,000 kronor till täckande av brist i
kungl, bibliotekets medel till bokinköp och bokbindning.

Departementschefen har funnit synnerligen vägande skäl föreligga för en
höjning av de till kungl, biblioteket utgående anslagen till bokinköp och
bokbindning. Han har därvid betonat betydelsen av att våra vetenskapliga
centralbibliotek kunna förvärva åtminstone det viktigaste av den i utlandet
utkommande vetenskapliga litteraturen. Vådorna av att den inhemska
forskningen icke hade tillgång på erforderlig litteratur vore alltför uppenbara
för att behöva närmare utvecklas.

Vad riksbibliotekariens nu föreliggande anslagsäskanden beträffade, hade
emellertid det rådande statsfinansiella läget gjort, att departementschefen
nu icke kunde fullt tillmötesgå äskandet av höjningen av det ordinarie inköpsanslaget.
Han nödgades inskränka sig att förorda en höjning av detsamma
med 5,000 kronor till 95,000 kronor.

Vidare tillstyrker departementschefen, att, såsom för innevarande budgetår
skett, till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket måtte anvisas
ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor för budgetåret 1931/1932.

Vidkommande riksbibliotekariens framställning, i vad den avser anslag
till täckande av brist i kungl, bibliotekets utgiftspost för bokinköp och bokbindning,
hade, anför departementschefen slutligen, denna brist tidigare beräknats
till 50,000 kronor; på grund av det av riksdagen för budgetåret
1929/1930 anvisade anslaget å 20,000 kronor skulle alltså en summa motsvarande
det av riksbibliotekarien nu äskade beloppet återstå. Departements -

10 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

chefen skulle gärna sett, att det varit möjligt tillmötesgå framställningen i
denna del, men av statsekonomiska skäl nödgades han även här ställa sig
avvisande. Med de ökade anslag, som vid bifall till framställningen i övrigt
skulle komma att stå till kungl, bibliotekets förfogande, torde — yttrar
departementschefen vara att hoppas, att biblioteksledningen skulle finna
möjlighet att småningom avveckla den balans, som förhållandena åstadkommit.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må

a) öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten
: Böcker, inköp och inbindning, nu 90,000 kronor,
med 5,000 kronor till 95,000 kronor

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget
till kungl, biblioteket, nu 268,200 kronor, med

5,000 kronor till 273,200 kronor;

b) till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor. ,»

ökning av 9:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 10) föreslagit riksdagen att

tekel» arbets- dels tiU ökninS av kungb bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1931/
krafter m. m. 1932 anvisa ett extra anslag av 8,500 kronor;

[10. dels ock till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga

bibliotek gemensamma accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930,
samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 46:e årgång,
omfattande år 1931, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

12,500 kronor att användas enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

Utredningen återfinnes å sid. 30—37 i statsrådsprotokollet.

I gällande stat för kungl, biblioteket ingår en anslagspost å 49,200 kronor
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. Med bifall till
Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har vidare riksdagen till förstärkande
av kungl, bibliotekets arbetskrafter för budgetåren 1925/1931 anvisat
ett extra anslag av 11,000 kronor, vadan sålunda till här ifrågavarande avlöningsändamål
vid kungl, biblioteket för närvarande står till förfogande ett
årligt belopp av 60,200 kronor.

Till redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen
har vidare riksdagen sedan åtskilliga år tillbaka anvisat
anslag å extra stat. För budgetåret 1930/1931 utgår anslaget med 5,000
kronor.

Genom beslut den 9 maj 1930 meddelade Kungl. Majit bestämmelser rörande
användningen av de för budgetåret 1930/1931 anvisade extra anslagen
för här ifrågavarande ändamål.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

Därvid bemyndigades riksbibliotekarien att använda ovan omförmälda
extra anslag å 11,000 kronor till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter
i överensstämmelse med gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie.
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen. Tillika medgav Kungl. Majit, att de
två vid kungl, biblioteket anställda extra ordinarie tjänstemän, som av riksbibliotekarien
förordnades att under budgetåret 1930/1931 handhava redigeringen
av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen,
finge åtnjuta lön, den ene i egenskap av ledare för redigeringsarbetet
och med benämning extra andre bibliotekarie enligt 21:a löneklassen
av den löneplan, som innefattades i 9 § avdelningen B av avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451), och den andre enligt 20:e löneklassen
inom samma avdelning av nämnda löneplan, och skulle därvid iakttagas, dels
att för bestridande av varderas lön 2,500 kronor utginge från det av riksdagen
för ifrågavarande ändamål anvisade extra anslaget å 5,000 kronor,
dels ock att i övrigt beträffande dessa befattningshavare gällande bestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, i tillämpliga delar skulle
äga giltighet.

I skrivelse den 12 september 1930 har nu riksbibliotekarien anhållit, att
Kungl. Majit måtte föreslå 1931 års riksdag att

dels för budgetåret 1931/1932 höja det å kungl, bibliotekets stat uppförda
anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. med ett
belopp av 9,800 kronor, eller från nuvarande 49,200 kronor till 59,000
kronor;

dels för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av högst 5,000
kronor att i mån av behov ställas till förfogande för täckande av väntad
brist i det ordinarie anslaget.

1 skrivelse samma dag har vidare riksbibliotekaren hemställt örn utverkande
för budgetåret 1931/1932 av ett extra anslag till ökning av kungl,
bibliotekets arbetskrafter till ett belopp av 16,000 kronor, vilket i jämförelse
med innevarande budgetår skulle innebära en ökning av 5,000 kronor.

Slutligen har riksbibliotekarien i skrivelse den 12 september 1930 anhållit
om utverkande av ett anslag å 5,000 kronor för budgetåret 1931/1932 till
slutförande av redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma
accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930, och påbörjande
av redigeringen av accessionskatalogens 46:e årgång, omfattande år
1931.

Departementschefen har anfört, att han i likhet med sin företrädare i
statsrådsämbetet funne sig övertygad örn att en utökning av kungl, bibliotekets
arbetskrafter vore synnerligen väl motiverad. Med hänsyn till nödvändigheten
av att i görligaste mån inskränka statsutgifterna funne departementschefen
sig emellertid icke för närvarande kunna tillmötesgå riksbibliotekariens
anslagsäskanden i de delar, som avsåge inrättandet av nya befattningar.
I ett par hänseenden hade emellertid förhållandena utvecklat sig

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

så, att även med bibehållande av den nuvarande personalstaben å kungl,
biblioteket vissa ändringar i de till denna personals avlönande utgående anslagen
syntes vara erforderliga.

Departementschefen har då först till behandling upptagit frågan örn bestridandet
av de kostnader, som äro förenade med redigerandet av den för
Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen. Det för detta
ändamål utgående anslaget å 5,000 kronor hade tidigare disponerats så, att

1,000 kronor såsom ett särskilt arvode utöver den ordinarie lönen tilldelats
den andre bibliotekarie, som under en följd av år lett det i hög grad betungande
arbetet, och återstående 4,000 kronor utgjort huvudparten i den
biträdande amanuensens avlöning. Återstoden av denna avlöning, eller 1,676
kronor, utgick från anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
m. m. Under år 1929 måste på grund av personalförhållanden vid
kungl, biblioteket en ny anordning vidtagas häri, varigenom arbetet uppdrogs
åt två amanuenser, vilka med Kungl. Maj:ts begivande härför åtnjuta
lön enligt avlöningsreglementets respektive 21:a och 20:de löneklasser. Av
dessa löner utginge 2,500 kronor till vardera amanuensen av förberörda
redigeringsanslag och återstoden, respektive 3,920 kronor och 3,548 kronor
eller sammanlagt 7,468 kronor, från det å kungl, bibliotekets stat uppförda
anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. Statskontoret
hade framhållit, att det torde vara lämpligt, att statsverkets samtliga
utgifter för ifrågavarande katalog redovisades under ett och samma anslag.
I likhet med statskontoret funne departementschefen starka skäl tala för att
kostnaderna för här ifrågavarande redigeringsarbeten bestredes från ett och
samma anslag. Departementschefen kunde emellertid ej ansluta sig till ett
av statskontoret i första hand förordat förslag, att detta anslag skulle bliva
anslaget till icke-ordinarie befattningshavare m. m. vid kungl, biblioteket.
Accessionskatalogen vore nämligen, såsom redan framginge av dess namn.
gemensam för Sveriges samtliga offentliga bibliotek, och den vore vidare
en publikation avsedd att gagna ej endast svenskt biblioteksväsen i allmänhet
utan även den publik, som anlitade våra större offentliga bibliotek, vare
sig dessa vore förlagda i Stockholm, universitetsstäderna eller annorstädes.
Genom särskilda förhållanden hade redigeringsarbetet med accessionskatalogen
kommit att förläggas till kungl, biblioteket, men det måste betecknas
såsom oegentligt, att kostnaderna för densamma bestredes från kungl, bibliotekets
eget avlöningsanslag, som ju vore beräknat för uteslutande detta
biblioteks särskilda behov. För åstadkommande av reda och överskådlighet
i budgeten syntes ett av statskontoret i andra hand framfört förslag om ett
särskilt anslag för ändamålet vara att föredraga. Vid sådant förhållande
skulle kungl, bibliotekets avlöningsanslag minskas med motsvarande belopp.

Kostnaderna för accession skatalogens redigering uppginge för närvarande
till (6,420 + 6,048) 12,468 kronor. Detta belopp torde alltså böra — avrundat
till 12,500 kronor — uppföras i riksstaten såsom ett särskilt anslag, vilket

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 13

liksom de tidigare för accessionskatalogen anvisade anslagen torde böra
användas enligt av Kungl. Maj.t meddelade föreskrifter.

Det till icke-ordinarie befattningshavare vid kungl, biblioteket utgående
anslaget skulle då kunna minskas med motsvarande belopp, d. v. s. 7,500
kronor. Denna minskning syntes dock icke böra vidtagas i den i det ordinarie
förslagsanslaget ingående anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. utan lämpligare i det extra anslaget till ökning av
kungl, bibliotekets arbetskrafter. Då detta anslag för närvarande utgår med

11.000 kronor, skulle det alltså vid bifall till vad nu föreslagits minskas
med 7,500 kronor till 3,500 kronor.

En ökning utöver detta belopp bleve emellertid ofrånkomlig pa grund
av redan intjänade eller under tiden till och med utgången av budgetåret
1931/1932 inträdande uppflyttningar i löneklass. Med hänsyn till storleken
av de medel, som för ifrågavarande ändamål stöde till kungl, bibliotekets
förfogande, ansåge departementschefen sig böra räkna med ett belopp av

5.000 kronor till ifrågavarande löneförhöjningar. Detta belopp borde därför
ställas till riksbibliotekariens förfogande och därvid lämpligen inräknas i
anslaget till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter. Detta anslag, som
för närvarande utginge med 11,000 kronor och enligt vad nyss förordats
skulle minskas med 7,500 kronor till 3,500 kronor, skulle då, vid bifall
till vad nu sist föreslagits, ökas från sistnämnda belopp med 5,000 kronor
till 8,500 kronor. Till kungl, bibliotekets förfogande skulle då för avlönande
av icke-ordinarie befattningshavare under budgetåret 1931/1932 stå
till förfogande dels den i det ordinarie förslagsanslaget ingående anslagsposten
å 49,200 kronor, dels nyssberörda belopp å 8,500 kronor eller sammanlagt
57,700 kronor.

Vad slutligen beträffade riksbibliotekariens framställning örn ett extra anslag
av högst 5,000 kronor att i mån av behov ställas till förfogande för
täckande av väntad brist i det ordinarie anslaget funne departementschefen
sig icke kunna biträda densamma.

Kungl. Maj:ts förslag, som i realiteten icke medför någon merutgift för
statsverket i vidare mån, än vad som betingas av vederbörliga uppflyttningar
i löneklass, men som i övrigt allenast innebär en åtgärd av bokföringsteknisk
art i syfte att vinna större reda och överskådlighet i denna del
av budgeten, föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer
därför,

att riksdagen må

a) till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 8,500 kronor;

b) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 45:e
årgång, omfattande år 1930, samt för påbörjande av redi -

Utskottetw

yttrande.

14

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

Katalogiseringsarbeten

vid kungl,
biblioteket.

fn.]

Undersökning
av i
kammararkivet
och
riksarkivet
befintliga
äldre arkivalieomslag

na. m.

[12.]

Anslaget till
avlöningar
vid stiftsoch
ländsbiblioteket
i
Linköping.

[13-1

geringen för accessionskatalogens 46:e årgång, omfattande år
1931, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

12,500 kronor att användas enligt av Kungl. Majit meddelade
föreskrifter.

10:o) Kungl. Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten
inom kungl, biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 29,800
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 37—39 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1930/1931 med 29,000 kronor. Höjningen,
800 kronor, motiveras dels med intjänade ålderstillägg, dels med behovet
av att ett mindre belopp står till förfogande för renskrivning.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl,
biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 29,800
kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 12) hemställer utah
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till undersökning av i kammararkivet och
riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor, att
utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna
gott meddela.

12:o) Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1931, med uteslutande av den å stifts- och
landsbibliotekets i Linköping ordinarie stat uppförda bibliotekariebefattningen
i lönegraden B 24, å samma stat upptaga en bibliotekariebefattning i lönegraden
B 26;

dels höja den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket
ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten: Avlöningar
till ordinarie tjänstemän, nu 9,500 kronor, med 1,000 kronor till 10,500
kronor;

dels ock öka det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping
med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,300 kronor,
med 1,000 kronor till 14,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 41—50 i statsrådsprotokollet.

Illo)

skottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

I sitt den 28 februari 1923 framlagda betänkande och förslag angående
läroverks- och landsbibliotek föreslogo de s. k. bibliotekssakkunniga en omorganisation
av, bland annat, dåvarande stiftsbiblioteket i Linköping till
landsbibliotek. Enligt förslaget skulle vid landsbibliotek vara anställda en
landsbibliotekarie med placering i B 25; för kompetens till denna befattning
skulle erfordras avlagd kandidat- eller ämbetsexamen inom filosofisk fakultet,
genomgången kurs i biblioteksteknik, praktisk erfarenhet om såväl vetenskapligt
som folkligt biblioteksarbete jämte väl vitsordad tjänstgöring under
minst sex månader vid något större offentligt bibliotek.

I proposition den 22 januari 1926, nr 48, framlade Kungl. Majit i enlighet
med dåvarande departementschefens hemställan för riksdagen förslag
angående omorganisation av dåvarande stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping
till ett stifts- och landsbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse med
bibliotekssakkunnigas förslag. Beträffande bibliotekariens avlöning innebar
dock Kungl. Majits förslag, att denne skulle likställas med förste bibliotekarie
och alltså hänföras till lönegraden B 26.

I skrivelse den 23 mars 1926 i anledning av Kungl. Majits omförmälda
proposition anmälde riksdagen — som i allt väsentligt antagit Kungl. Majits
förslag — att riksdagen för sin del funnit, att bibliotekarien borde placeras
i lönegraden B 24.

Genom beslut den 16 april 1926 föreskrev därefter Kungl. Majit, att i Linköping
skulle från och med den 1 juli 1926 upprättas ett stifts- och landsbibliotek
med en organisation i huvudsaklig överensstämmelse med de i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 22 januari 1926 angivna
grunder och med den av statsmedel avlönade personal, som i angivna lönegrader
funnes i riksdagens berörda skrivelse omnämnd.

Vid upprepade tillfällen hava emellertid framställningar gjorts om förbättring
av ifrågavarande bibliotekaries avlöning, och olika myndigheter, som
hörts i ämnet, hava funnit en höjning av bibliotekarielönen väl befogad.
Frågan kom även under prövning av 1930 års riksdag, i det att i två inom
riksdagen väckta motioner (I: 122 och lii 189) hemställdes, att riksdagen
måtte besluta, att bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping
erhölle samma placering i lönehänseende som förste bibliotekarie vid statsbiblioteken,
d. v. s. i lönegraden B 26.

I utlåtande den 11 mars 1930, nr 8, anförde riksdagens statsutskott, att
jämväl utskottet beträffande frågan örn lönereglering för bibliotekarien funne
starka skäl tala för en snar förbättring av dennes löneställning men att
utskottet emellertid ansåge sig icke böra på grundval av enskilda motioner
förorda en ändring härutinnan. I följd härav fann sig utskottet förhindrat
att tillstyrka bifall till motionerna. Riksdagens beslut utföll i enlighet med
utskottets hemställan.

Departementschefen framhåller, att, på sätt i ovanberörda framställningar
påpekats, bibliotekariens arbetsuppgifter utvidgats utöver vad bibliotekssak -

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

kunniga tänkt sig. Genom beslut den 22 juni 1928 har Kungl. Majit sålunda
förordna!, att i fråga om folk- och skolbibliotek i Östergötlands län
skall inspektion av folkbibliotek, studiecirkelbibliotek och bibliotek vid sjukvårdsinrättningar
verkställas av bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket
i Linköping, eller, därest skolöverstyrelsen sådant undantagsvis medgiver,
av annan därtill lämplig person bland stifts- och landsbibliotekets personal.
Genom den av Kungl. Majit den 7 december 1928 fastställda instruktionen
för biblioteket har vidare den tidigare föreslagna högre kompetensgraden för
bibliotekarien fastställts.

Departementschefen har anfört, att enligt hans mening borde bibliotekarien
med hänsyn till kompetenskraven och omfattningen av hans arbete
placeras i en bättre löneställning än den nuvarande. Departementschefen
har därvid anslutit sig till förslaget örn bibliotekariens placering i lönegraden
B 26, varigenom han i lönehänseende komme att jämställas med
landsarkivarierna. Som redan vid anmälan inför Kungl. Majit den 22 januari
1926 av frågan om bibliotekets omorganisation av dåvarande departementschefen
framhållits, finge ett bifall till förslaget örn bibliotekariens placering
i B 26 icke anses prejudicerande för motsvarande krav från andra håll,
där samma förutsättningar icke torde vara för handen. Departementschefen
har i detta hänseende ytterligare betonat, att Linköpingsbiblioteket med hänsyn
till sin storlek och värdet av sina samlingar intoge en sådan särställning
i biblioteksorganisationen, att ett bifall till hans förslag icke kunde
med fog tagas till intäkt för liknande framställningar från andra bibliotek.

Avlöningarna för befattningshavare i näst högsta klassen av tjugufjärde
och tjugusjätte lönegraderna å E-ort uppgå till respektive 8,100 kronor och
9,060 kronor. Vid ett bifall till förslaget om bibliotekariens vid stifts- och
landsbiblioteket i Linköping uppflyttning i lönegrad B 26 skulle alltså den
i staten för biblioteket uppförda, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän behöva ökas med 960 kronor
eller i avrundat tal 1,000 kronor.

Onekligen kan en viss tvekan råda om det lämpliga i att nu i ett enstaka
fall företaga en ändring i lönegradsplaceringen för en viss befattningshavare.
Utskottet har emellertid funnit så starka skäl anförda till förmån för det
nu föreliggande förslaget — utskottet vill i detta hänseende peka på dels
de ökade kompetensfordringar, som efter 1926 års riksdags beslut i ämnet
föreskrivits för denna befattningshavare, dels ock den betydligt ökade arbetsbördan
vid befattningen — att utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl.
Majits förslag. Utskottet vill härvid i likhet med departementschefen betona,
att Linköpingsbiblioteket med hänsyn till sin storlek och värdet av sina
samlingar intager en sådan särställning i biblioteksorganisationen, att ett
bifall till det nu föreliggande förslaget enligt utskottets mening icke kan
åberopas till stöd för liknande framställningar från andra bibliotek.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

13:o)

skottet,

14:o)

skottet,

15:o)

skottet,

Bihang

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1931, med uteslutande av
den å stifts- och landsbibliotekets i Linköping ordinarie stat
uppförda bibliotekariebefattningen i lönegraden B 24, å samma
stat upptaga en bibliotekariebefattning i lönegraden B 26;

b) höja den i den nuvarande ordinarie staten för stiftsoch
landsbiblioteket ingående, såsom förslagsanslag betecknade
anslagsposten: Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
nu 9,500 kronor, med 1,000 kronor till 10,500 kronor;

c) öka det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i
Linköping med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 13,300 kronor, med 1,000 kronor till 14,300
kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till bokinköp, inbindning och vissa expenser för
stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska
bibliotekets verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk
bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris för budgtåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 2

Förstärkning
av reservationsanslaget

till bokinköp,
inbindning
och vissa
expenser
vid stifts- och
landsbiblioteket
i Linköping.

[14.]''

Pedagogiska
biblioteket
i Stockholm.

[15.]

Skandinaviske
bibliotekarien

vid S:te
Geneviévebiblioteket
i
Paris.

[16.]

18

Statsutskottets utlåtande Nn 8.

Det ordinarie
förslagsanslaget
till
nationalmuseum.
Nattlig
bevakning av
nationalmuseibyggnaden [17.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

16:o) Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att
öka den i den ordinarie staten för nationalmuseum upptagna anslagsposten:
nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden, nu 9,600 kronor, med
1,700 kronor till 11,300 kronor

samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum, nu
154,200 kronor, med 1,700 kronor till 155,900 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 53—61 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Eriksson i Stockholm väckt motion (II: 102), däri
hemställts, att riksdagen må öka den av Kungl. Majit i den ordinarie staten
för nationalmuseum upptagna anslagsposten: nattlig bevakning 11,300 kronor,
med 2,333 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum
till 158,233 kronor.

Lönerna till nattvakterna vid nationalmuseum utgå för närvarande med

följande belopp:

1 förste nattvakt............................... kronor 1,330: —

4 nattvakter ä kronor 1,150: —.................... » 4,600: —

3 » » » 1,000: —.................... » 3,000: —

Total lönekostnad kronor 8,930

Från nämnda anslagspost skall förutom denna lönekostnad även gäldas
en del andra utgifter såsom uniformsbeklädnad till nattbevakningen, ersättning
till Stockholms poliskår för inspektion m. m. Ifrågavarande utgifters
totala belopp utgjorde för budgetåret 1928/1929 9,907 kronor 50 öre. Merkostnaden
bestreds genom disponerandet av s. k. förevisningsmedel. Så har
även skett under därpå följande budgetår. Tidigare har dyrtidstillägg utgått
till nattvaktspersonalen vid museet enligt de för icke reglerade verk gällande
grunderna. Härutinnan har dock från och med november 1929 den ändringen
ägt rum, att dyrtidstilläggen omlagts att utgå efter grunderna för nyreglerade
verk. Tjänstgöringsskyldigheten för nattvakt utgör fem timmar varannan
natt månaderna september—april och fyra timmar varannan natt
månaderna maj—augusti.

Centralföreningens personalförening har nu gjort framställning om att
Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för reglering av lönerna till nattbevakningspersonalen
vid nationalmuseum. Åtgärder i sådant syfte hava jämväl
förordats av såväl chefen för museet som statskontoret och allmänna
civilförvaltningens lönenämnd.

Departementschefen framhåller, att lönerna för nattbevakningspersonalen
vid nationalmuseum — med undantag för en av 1920 års riksdag beslutad
avlöningsförbättring av 250 kronor för varje befattningshavare — utgått
med samma belopp, oberäknat dyrtidstillägg, alltsedan nattbevakning år
1899 inrättades. Härtill komme vidare att dyrtidstilläggen åt dessa befatt -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

ningshavare numera utbetalades enligt de grunder, som tillämpades vid
s. k. nyreglerade verk, och detta hade i realiteten kommit att för dem innebära
en ganska betydande löneminskning. Med hänsyn till vad sålunda
anförts funne departementschefen sig böra förorda, att nattbevakningspersonalen
vid nationalmuseum erhölle någon löneförbättring. Han ville tillfoga,
att ett beslut härom icke torde kunna befaras fa någon prejudicerande betydelse,
då i det nu förevarande fallet förelåge alldeles särskilda omständigheter,
som talade för ett bifall till framställningen.

Departementschefen ville, liksom lönenämnden, tillstyrka, att löneförbättringen
skedde på så sätt, att de nu utgående arvodena bragtes upp till
sådan nivå, att desamma jämte därå utgående dyrtidstillägg enligt för reglerade
verk gällande grunder gåve ungefärligen enahanda sammanlagda löneinkomst
som de nuvarande arvodesbeloppen jämte dyrtidstillägg enligt
grunderna för oreglerade verk.

Enligt av lönenämnden verkställda beräkningar skulle då det till förste
nattvakten utgående arvodet å 1,330 kronor behöva höjas till 1,548 kronor,
de till tre nattvakter utgående arvodena å 1,150 kronor till 1,332 kronor
samt de till fyra nattvakter utgående arvodena å 1,000 kronor till 1,164
kronor. Mot detta förslag hade departementschefen intet att erinra. Den
härav föranledda kostnadsökningen hade, frånsett dyrtidstillägg, beräknats
till 1,420 kronor eller i avrundat tal 1,400 kronor, med vilket belopp således
anslagsposten till nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden skulle höjas.

Lönenämnden hade vidare gjort framställning örn att här förevarande befattningshavare
tillförsäkrades dels rätt till semester, dels ock rätt att, åtminstone
till någon del och under någon viss begränsad tid, vid inträffande
ledighet för sjukdom uppbära lön, även där sjukdomen icke vore föranledd
av olycksfall i tjänsten och befattningshavaren sålunda icke berättigad
till lön under sjukledigheten jämlikt bestämmelserna i olycksfallsförsäkringslagen.

Departementschefen funne dessa lönenämndens förslag behjärtansvärda
och ville för sin del tillstyrka dem. Det torde framdeles få ankomma på
Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som med anledning härav
kunde bliva erforderliga.

Lönenämnden hade föreslagit, att kostnaderna för de nu nämnda förmånerna,
vilka beräknats till 300 kronor för år, skulle bestridas ur de till nationalmusei
förfogande stående s. k. förevisningsmedlen.

Med hänsyn såväl till de varierande beloppen av dessa förevisningsmedel
som till det förbållandet, att de jämlikt nationalmuseets stadgar närmast
avsetts för helt andra och mera tillfälliga ändamål än de här ifrågavarande,
funne departementschefen sig icke kunna tillstyrka, att dessa utgifter bestredes
av nämnda medel. Han ville i stället förorda, att anslagsposten till
nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden höjdes med ett häremot sva -

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rande belopp, och ville i sådant hänseende ansluta sig till det av lönenämnden
beräknade eller 300 kronor.

Då tidigare tillstyrkts en höjning av denna anslagspost med 1,400 kronor,
skulle sålunda den totala höjningen komma att uppgå till 1,700 kronor.

Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:

Under punkt 17 i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel hemställer
Kungl. Maj:t att ordinarie anslaget för nationalmuseum måtte ökas med
1,700 kronor.

Av detta belopp erfordras 1,400 kronor för beredandet av löneförhöjning
åt nattbevakningspersonalen, medan 300 kronor erfordras för beredandet av
semester- samt sjukersättning åt samma befattningshavare.

Av motiveringen för anslagsökningen framgår att förslaget föranletts av,
att ifrågavarande befattningshavare genom ändrade grunder för dyrtidstilläggens
beräknande sedan den 1 november 1929 fått vidkännas en reducering
av dessa utöver vad som föranletts av levnadskostnadsindex’ fall.
Då nationalmuseum tillhör de lönereglerade statsinstitutionerna utgår dyrtidstillägg
till dess befattningshavare enligt det lägre procenttal, som gäller
för dessa. Då emellertid nattbevakningspersonalen icke i likhet med museets
övriga personal erhöll lönereglering från och med 1922 års ingång, har
museet till denna personal utanordna! dyrtidstillägg enligt de för dem tidigare
gällande grunderna. På grund av bestämmelserna i vederbörande kungörelse,
vid vars utarbetande man tydligen icke tänkt sig möjligheten av
lönereglerade verk med delvis icke lönereglerad personal, ha efter anmärkning
från riksräkenskapsverkets sida dyrtidstilläggen till nattvakterna utanordnats
enligt de för reglerade verk gällande ofördelaktigare grunderna.

Då lönerna till nationalmusei nattvakter äro synnerligen låga, drabbar
den försämring som förekommit dessa befattningshavare synnerligen hårt.
Enär Kungl. Maj:ts förslag örn reglering av lönerna upp till deras tidigare
nivå icke avses träda i kraft förrän från och med nästkommande budgetårs
ingång, blir härav en följd att nattvakterna få under en tidrymd av 1 år
och 8 månader vidkännas en för dem kännbar reducering av lönerna.

Ett retroaktivt tillämpande från och med den 1 november 1929 av det
förslag till löneförhöjning, som av Kungl. Maj:t framlagts, skulle medföra
en kostnad av 2,333 kronor.

Förhållandena i föreliggande fall synas mig så egenartade att de motivera
särskild behandling och beslut. Det torde icke kunna anses vara med billighet
överensstämmande, att avlöningen till en grupp anställda genom en
ny tillämpning av dyrtidstilläggsbestämmelserna sänkes under den nivå som
synes varit avsedd. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag örn höjning från
och med nästa budgetårs början av de utgående arvodena så att därmed
täckes den minskning i den totala avlöningen, som uppstått genom minskningen
av dyrtidstillägget, synes mig utgöra ett bevis på att någon lönesänkning
ej varit vare sig ifrågasatt eller berättigad. Det synes mig därför
befogat att riksdagen genom höjning av det nu ifrågavarande anslaget för
nästkommande budgetår bereder möjlighet till en gottgörelse åt de av frågan
berörda personerna, motsvarande den sänkning som sättet för beräkningen
av dyrtidstillägget för dem medfört. För att ett beslut i denna riktning
ej skall medföra prejudikat för framtiden, synes det vara lämpligast, att
anslagsbeloppet under denna punkt höjes med det för ändamålet behövliga

Statsutskottets utlåtande Nr S.

21

beloppet och att vederbörande myndighet bemyndigas att till de av frågan
berörda personerna utbetala en personlig gratifikation motsvarande den löneminskning
från den 1 november 1929, som de på grund av dyrtidstilläggets
beräknande fått vidkännas.

Utskottet har funnit goda skäl anförda för den av Kungl. Majit föreslagna
löneförbättringen för ifrågavarande befattningshavare. Likaledes finner
utskottet vad av Kungl. Majit föreslagits i fråga örn rätt till semester och
rätt att under sjukdom uppbära viss del av arvodet väl grundat. I likhet
med departementschefen anser utskottet riktigt, att även de av sistberörda
förmåners åtnjutande föranledda utgifterna bestridas av anslagsposten till
nattlig bevakning av nationalmuseibygguaden. Utskottet har alltså intet att
erinra mot Kungl. Majits förslag.

Vad åter angår motionärens yrkande, skulle ett bifall till detsamma innebära,
att löneförbättringen gåves retroaktiv verkan. En sådan åtgärd finner
utskottet ur principiell synpunkt betänklig, så mycket mera som den säkerligen
kan befaras få prejudicierande verkan. På grund härav anser sig utskottet
böra avstyrka motionärens förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herr Erikssons i Stockholm ovannämnda
motion (II: 102), öka den i den ordinarie staten för nationalmuseum
upptagna anslagsposten: nattlig bevakning av nationaimuseibyggnaden,
nu 9,600 kronor, med 1,700 kronor till
11,300 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget
till nationalmuseum, nu 154,200 kronor, med 1,700 kronor
till 155,900 kronor.

17:o) Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att höja det till
boksamlingen vid nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget,
nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 62—64 i statsrådsprotokollet.

Sedan en lång följd av år har nationalmuseum haft att disponera ett
ordinarie anslag till boksamlingen, avseende inköp och inbindning av den
för museets verksamhet erforderliga litteraturen. Detta anslag, som förut
uppgick till 1,000 kronor, höjdes år 1919 till 3,000 kronor, men blev åter
år 1923 i samband med vissa begränsningar av museets anslag nedsatt till

2,000 kronor. På Kungl. Majits förslag uppfördes anslaget i riksstaten för
budgetåret 1927/1928 med 3,000 kronor, med vilket belopp detsamma alltjämt
utgår.

Museichefen har nu gjort framställning örn höjning av anslaget till boksamlingen
till 5,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att nationalmuseets möjligheter att

Utskottets

yttrande.

Höjning av
nationalmusei
anslag
till boksamlingen.

[18.] ''

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Förstärkning
av arbetskrafterna

vid nationalmuseet.

[19.]

Utskottets

yttrande.

förmedelst till buds stående medel verkställa komplettering och nyanskaffning
av erforderlig facklitteratur vore skäligen begränsade. Då departementschefen
ansåge det vara av vikt, att musei tjänstemännen hade tillgång
till den för deras dagliga arbete behövliga litteraturen, tillstyrkte han, att
ett något högre belopp än hittills nu ställdes för ändamålet till museets
förfogande. Departementschefen förordar, att anslaget höjes till 4,000
kronor.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat därom, att Kungl. Majit
den 16 mars 1928 meddelat närmare bestämmelser i avseende å förvärvande
för nationalmuseets räkning av publikationer rörande skön konst. Sålunda
föreskrevs, att museichefen skulle, innan beslut örn inköp fattades, hos riksbibliotekarien
inhämta upplysning, huruvida de till inköp för museet önskade
arbetena redan förvärvats eller vore avsedda att förvärvas till kungl,
biblioteket; skulle så vara förhållandet, finge museichefen endast i de fall,
då ifrågavarande publikationer vore av oundgängligt behov för museets verksamhet,
vidtaga åtgärder för deras förvärvande. Departementschefen har
vid sitt tillstyrkande av ökat anslag förklarat, att han förutsatte, att nämnda
av Kungl. Majit meddelade föreskrifter örn skyldighet för museichefen att,
till undvikande av dubbelköp, vid sina inköp konferera med riksbibliotekarien
alltjämt komme att iakttagas.

Utskottet har, örn än med en viss tvekan, ansett sig kunna tillstyrka
Kungl. Majits förslag men vill därvid, i likhet med departementschefen,
framhålla vikten av att museichefen, till undvikande av dubbelköp, vid
sina inköp samråder med riksbibliotekarien.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må höja det till boksamlingen vid nationalmuseum
uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 3,000
kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

18:o) Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 15,800 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit må
äga att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 64—73 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 14,800 kronor.
Höjningen 1,000 kronor har ansetts erforderlig för anställande hos
museichefen av ett juridiskt och administrativt biträde.

Utskottet har av den förebragta utredningen icke funnit styrkt, att det
behov av juridisk och administrativ sakkunskap, som vid museet må förefinnas,
påkallar anställandet av en särskild arbetskraft. I den mån sådan
sakkunskap behöver anlitas, torde detta kunna ske från fall till fall mot

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

gottgörelse av museet till buds stående medel. Utskottet anser sig därför
icke kunna för budgetåret 1931/1932 tillstyrka högre anslag till förstärkning
av arbetskrafterna vid museet än som utgår för det nu löpande budgetåret
eller 14,800 kronor.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 14,800
kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit må äga att
bestämma.

19:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 20) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till täckande av utgifter för nationalmuseets
depositionsavdelnings konstbildande verksamhet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500
kronor att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit
kan finna skäl föreskriva.

20:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 21) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,
som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor.

21:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 22) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom extra reservationsanslag för budgetåret
1931/1932 anvisa

a) till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor;

b) till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar
av handteckningar och gravyrer samt till ombyggnad av
äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa samlingar
ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

22:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms
slott för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000
kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 75—78 i statsrådsprotokollet.

Nationalmuseets

depositionsavdelnings

konstbildande
verksamhet.

[20.]

Försäkring
och transport
av konstföremål.

[21.]

Konservering
av hand
teckningsoch
gravyrsamlingarna

m. m.

[22.]

Konservering
av vissa
statens tavelsamlingar.

[23.]

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Livrustkammaren.
Avlöningar
m.m.

[24.]

Konserveringsarbetet å statens tavelsamlingar påbörjades år 1923. Arbetet
avsåg till en början endast tavelsamlingen å Gripsholms slott men har efter
hand utvidgats till att omfatta jämväl tavelsamlingarna å Drottningholms
och Ulriksdals slott. Vid Drottningholms slott påbörjades arbetet år 1926.
Det för budgetåret 1930/1931 utgående anslaget, 12,000 kronor, avser närmast
fortsatt restaurering av serien av Lembkes bataljmålningar på Drottningholm.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag men vill därvid
framhålla, att utskottet förutsätter, att endast tavlor av konstnärligt eller
historiskt värde ifrågakomma till konservering. Härjämte vill utskottet uttala
önskvärdheten av att vid den framställning örn anslag för ifrågavarande
ändamål, som Kungl. Majit kan komma att göra till 1932 års riksdag,
måtte fogas en utredning rörande vad som av ifrågavarande samlingar ytterligare
återstår av beskaffenhet att böra bliva föremål för konserveringsåtgärder
jämte en beräkning av den tid och de kostnader, dessa återstående
konserveringsarbeten kunna komma att kräva.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till konserveringsarbeten för statens
tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms slott för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

12,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit kan
finna gott bestämma.

23:o) Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen att
dels i personalstaten för livrustkammaren uppföra en befattning såsom
livrustmästare med placering i lönegraden B 10;

dels godkänna följande stat för livrustkammaren att tillämpas frän och
med budgetåret 1931/1932.

Stat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 15,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
.................................... » 23,500: —

Summa kronor 38,500: —

dels ock med anledning härav höja det i riksstaten under rubriken Livrustkammaren,
avlöningar, upptagna ordinarie förslagsanslaget, nu 11,000 kronor,
med 27,500 kronor till 38,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 79—86 i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år gjorde intendenten och föreståndaren för livrustkammaren
upprepade framställningar örn en fastare organisation av livrustkammaren
och i samband därmed örn en lönereglering för institutionens
personal. Kungl Majit avlät proposition i ämnet till 1926 års riksdag, däri

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

föreslogs, att det civila avlöningsreglementet skulle från och med den 1 juli
1926 äga tillämpning å föreståndaren för livrustkammaren.

Detta förslag bifölls av riksdagen, som under rubrik Livrustkammaren
till avlöningar uppförde ett ordinarie förslagsanslag av 11,000 kronor, varjämte
för budgetåret 1926/1927 anvisades till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare vid livrustkammaren ett extra anslag av 23,900 kronor
att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna grunder. Riksdagen anförde därvid
bland annat, att riksdagen delade den av departementschefen hävdade uppfattningen
i fråga örn uppförande av institutionens anslag å ordinarie stat.
Jämväl under de härefter följande budgetåren hava livrustkammarens avlöningsförhållanden
varit ordnade pa enahanda sätt. I riksstaten för budgetåret
1928/1929 uppfördes sålunda det ordinarie förslagsanslaget till livrustkammaren:
avlöningar, med oförändrat belopp, 11,000 kronor, varjämte
riksdagen för sagda budgetår till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
vid livrustkammaren anvisade ett extra anslag av 24,430 kronor att
utgå efter av Kungl. Majit angivna grunder.

I skrivelse i augusti 1928 återupptog föreståndaren för livrustkammaren
frågan om ställningen för den vid samlingen anställda personalen. Ilan
framhöll, att för samlingens vård vore såväl den där anställda livrustmästaren
som de vid densamma knutna avdelningsvaktmästarna lika behövliga
som föreståndaren, och, huru än livrustkammaren i framtiden komme att
organiseras, vöre detta det minsta som komme att behövas. Föreståndarens
då framlagda förslag innebar, att avlöningarna för sagda fyra befattningshavare
skulle avföras från det extra anslag, från vilket de hittills utgått,
och befattningshavarna uppföras å ordinarie stat med placering, livrustmästaren
i lönegraden B 10 och vaktmästarna i lönegraden B 5.

I sitt häröver avgivna utlåtande, daterat den 20 oktober 1928, förklarade
sig statskontoret icke finna, att betänkligheter förefunnes mot att å ordinarie
stat uppföra samtliga de befattningshavare, vilka — oavsett om livrustkammaren
sammanfördes med annan statsinstitution eller ej finge
anses vara erforderliga för samlingarnas behöriga vidmakthållande. Statskontoret
tillstyrkte därför, att å ordinarie stat uppfördes en livrustmästarbefattning
och tre expeditionsvaktsbefattningar, hänförliga till lönegrad
B 10, respektive B 5.

Kungl. Majit avlät sin proposition till 1929 års riksdag (se punkt 24 i
1929 års åttonde huvudtitel) i överensstämmelse med det av statskontoret
tillstyrkta förslaget.

Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall, och i skrivelse den 26 april
1929, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 23 bland annat:

Riksdagen kan för sin del icke finna, att, sedan vid 1926 års riksdag fråsan
om uppförande av livrustkammarens anslag å ordinarie stat var föremål
för prövning, någon omständighet inträffat, som'' kan giva säkrare hållpunkter
för bedömande av livrustkammarens definitiva ställning i musei -

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

organisationen och sålunda föranleda riksdagen att frångå sin då intagna
ståndpunkt. Då ett godkännande av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
otvivelaktigt skulle i viss mån kunna binda riksdagen vid dess slutliga ställningstagande
till sistberörda spörsmål, anser sig riksdagen icke kunna bifalla
förslaget. Vid sådant förhållande har riksdagen beslutat, att de till
livrustkammaren nu utgående avlöningsanslagen skola bibehållas oförändrade
för nästkommande budgetår.

Riksdagen anmälde alltså, att riksdagen

dels uppfört det i riksstaten underrubriken: Livrustkammaren, avlöningar
upptagna ordinarie förslagsanslaget med oförändrad beteckning och oförändrat
belopp, 11,000 kronor,

dels ock till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 24,430
kronor att utgå efter de grunder, som Kungl. Majit kunde finna skäligt
föreskriva.

För budgetåret 1930/1931 äro livrustkammarens avlöningsförhållanden ordnade
på enahanda sätt. I riksstaten är sålunda det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar upptaget med oförändrat belopp, 11,000 kronor, varjämte
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare anvisats ett extra
anslag av 26,950 kronor att utgå efter av Kungl. Majit angivna grunder.

På sätt framgår av punkt 20 i 1930 års åttonde huvudtitel, är sistnämnda

anslag beräknat på följande sätt:

1 tekniskt biträde (livrustmästare)................. kronor 2,988: —

1 kvinnligt tekniskt biträde (åldfru)................ » 2,988: —

4 vaktmästare................................ » 9,456:_

1 amanuens................................. » 5,676:_

Extra vakter och tillfällig arbetshjälp.............. » 2,400: —

Avlöningsförhöjningar.....''.................... » 3,448:_

Summa kronor 26,956

avrundat till 26,950 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1930 har föreståndaren för livrustkammaren
hemställt, dels att den till samlingarna knutne livrustmästaren måtte
såsom ordinarie befattningshavare uppföras på ordinarie stat med lön enligt
lönegrad B 10, dels ock att medel måtte beredas till anställande av en extra
förste vaktmästare vid samlingarna.

Statskontoret, som yttrat sig över denna hemställan, har anfört följande:

I fråga om föreståndarens för livrustkammaren förslag om uppförande å
ordinarie stat av en livrustmästarbefattning anser sig statskontoret kunna
inskränka sig till att erinra, att ämbetsverket i utlåtande den 20 oktober
1928 förklarat sig icke finna, att betänkligheter förefunnes mot att å sådan
stat uppföra de befattningshavare, vilka — oavsett om livrustkammaren
sammanfördes med annan statsinstitution eller ej — finge anses vara erforderliga
för samlingarnas behöriga vidmakthållande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

Föreståndaren för livrustkammaren har vidare föreslagit anställandet av
en extra ordinarie förste vaktmästare. Då goda skäl synas vara anförda
härför, har statskontoret intet att erinra däremot.

Beträffande de i riksstaten uppförda anslag, avsedda för avlöningar till
befattningshavare vid livrustkammaren, erinrade statskontoret i nyssberörda
utlåtande, att i nu gällande föreskrifter rörande användningen av det i riks
staten uppförda anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
vid livrustkammaren hade vid anslagets fördelning avlöningen till befattningshavarna
delvis beräknats med hänsyn till deras tjänsteålder och därav
betingad lönek] assplacering, och dessutom hade upptagits ett belopp för avlöningsförhöjningar.
En sådan anordning vore enligt statskontorets mening
mindre lämplig, och statskontoret ansåge sig böra förorda, att avlöning
till såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare utginge från
ett gemensamt anslag och att däri ingående belopp till avlöningar åt ickeordinarie
befattningshavare uppdelades i tre poster.

Statskontoret anser sig alltjämt böra vidhålla sin uppfattning beträffande
nu ifrågavarande spörsmål.

Då statskontoret här nedan uppgjort förslag till stat för livrustkammaren,
har ämbetsverket utgått från att medel skulle beredas för avlöning åt en
extra ordinarie förste vaktmästare, vilken bör placeras i den lönegrad,
till vilken förste vaktmästare i allmänhet äro hänförda, eller lönegraden
B 7. Vidare har statskontoret, med hänsyn jämväl tili ett av 1929 års
riksdag gjort uttalande (skr. nr 8 A, p. 23) ifråga örn uppförande å ordinarie
stat av ytterligare befattningar vid livrustkammaren, ansett sig böra
uppgöra två alternativa förslag till stater, av vilka i den ena livrustmästarbefattningen
antages bliva uppförd såsom ordinarie tjänst.

Alternativ I.

(r.ivrustmästarbefattningen uppföres å ordinarie stat.)

Avlöningen till ordinarie befattningshavare torde böra beräknas till ett
belopp av 10,020 + 3,888 = 13,908 kronor. Med tillägg av 1,092 kronor
för vikariatsersättningar m. m. skulle anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän alltså böra upptagas med 15,000 kronor.

Grundavlöningarna till nedan angivna extra ordinarie befattningshavare
böra utgå med följande belopp:

Befattningshavare

1 amanuens..........

1 tekniskt biträde (åldfru)

1 förste vaktmästare ....

4 vaktmästare.........

Summa kronor 20,01(3: —

lönegrad

. 21
. 10
7

. 5

kronor

5,676
2,988
2,520
8,832

vilket belopp torde böra avrundas till 20,100 kronor. För avlöningsförhöjningar,
läkarvård, begravningshjälp m. m. torde lämpligen böra beräknas
3,500 kronor. Då för extra befattningshavare m. m. erfordras 2,400 kronor,
skulle anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare uppgå till

26,000 kronor att användas

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän högst kronor 20,100: —
» avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän

m. m., förslagsvis.......................... » 3,500: —

» extra befattningshavare, tillfällig personal, övertidsersättning
m. m., högst........................ » 2,400:_

Summa kronor 26,000: —

Staten för livrustkammaren skulle alltså erhålla följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 15,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag....................... » 26,000: —

Summa kronor 41,000: —

Alternativ II.

(Livrustmästarbefattningen uppföres ej å ordinarie stat.)

Avlöning till ordinarie befattningshavare bör beräknas till 10,020 kronor,
vartill skulle komma vikariatsersättning m. m., förslagsvis 980 kronor eller
alltså tillhopa 11,000 kronor.

Grundavlöningarna till extra ordinarie tjänstemän torde böra utgå med
ovan angivna belopp å 20,016 kronor jämte grundavlöningen till livrustmästaren,
2,988 kronor; eller tillhopa ined 23,004 kronor, vilket belopp
torde böra avrundas till 23,100 kronor. För avlöningsförhöjningar, läkarvård,
begravningshjälp m. m. kunna beräknas 4,000 kronor. Med tillägg av
2,400 kronor för extra befattningshavare m. m. skulle anslaget till avlöningar
åt icke-ordinarie befattningshavare uppgå till 29,500 kronor att användas
till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst kronor 23,100: —
till avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän

m. m., förslagsvis........................... » 4 000:_•

till extra befattningshavare, tillfällig personal, övertidser -

sättning m. m.

högst

2,400

Summa kronor 29,500

Staten för livrustkammaren skulle alltså erhålla följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 11,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag .............................. » 29,500: —

. Summa kronor 40,500: —
Departementschefen har framhållit, att den ståndpunkt, som riksdagen
hittills intagit till frågan om livrustmästarebefattningens uppförande å ordinarie
stat, hade dikterats av önskvärdheten att i eke föregripa livrustkammarens
ställning i en blivande museiorganisation. De skäl, som av livrustkammarens
föreståndare förebragts för denna befattnings uppförande på ordinarie stat,
syntes emellertid så bärande, att departementschefen icke tvekade att biträda
denna hemställan. Den förtrogenhet med samlingarnas föremålsbestånd, som
under de nuvarande splittrade lokalförhållandena vore en nödvändig förutsättning
för att samlingarna över huvud skulle kunna nyttiggöras för forskningen,
besutte den nuvarande befattningshavaren i utpräglad grad. Härtill
komme vidare, att det måste framstå såsom egendomligt, att den befattnings -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

havar©, som under föreståndaren utövade den närmaste tekniska vården övei
nu ifrågavarande statssamlingar, skulle stå i en svagare löneställning än motsvarande
tjänstinnehavare vid nordiska museet, vilken av statsmedel åtnjöte
lön enligt lönegraden B 10. Då ej heller vid bifall till förslaget att göralivrustmästaren
till ordinarie befattningshavare något föregripande rimligen kunde
tänkas i avseende å livrustkammarens ställning i en blivande museiorganisation,
helst en befattning av denna karaktär under alla förhållanden torde bliva för
vården av ifrågavarande samlingar erforderlig, tvekade departementschefen
icke att tillstyrka, att befattningen ifråga uppfördes såsom ordinarie tjänst.
Mot förslaget örn denna befattnings placering i 10:e lönegraden hade departementschefen
i likhet med statskontoret intet att erinra.

Vad däremot beträffade förslaget örn anställande vid livrustkammaren av
en extra förste vaktmästare funne departementschefen väl goda skäl vara
anförda härför, men ansåge sig dock icke nu kunna biträda förslaget i
denna del.

Vad slutligen beträffade den tekniska anordningen av de för ändamålet
erforderliga anslagsmedlens uppförande i riksstaten, förklarade departementschefen,
att han anslöte sig till ett i statskontorets utlåtande såsom alternativ
I betecknat förslag, dock med den ändring som påkallades av uteslutandet
av avlöningen till den ifrågasatta extra förste vaktmästaren. I
enlighet med detta förslag, som utmärkte sig för önskvärd reda och
överskådlighet beträffande ifrågavarande hittills invecklade anslagsförhållanden,
skulle det nu utgående anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän
å 11,000 kronor ökas till 15,000 kronor, varjämte det hittills utgående
extra anslaget å 26,950 kronor skulle med ett belopp av (26,000—2,520)
23,480 kronor eller avrundat 23,500 kronor och under rubrik Avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m. sammanföras med det ordinarie anslaget.
Staten för livrustkammaren skulle alltså uppgå till 38,500 kronor.
I förhållande till nu utgående anslag innebure detta förslag en anslagsökning
med 550 kronor.

Frågan om vissa befattningars vid livrustkammaren — däribland även
livrustmästartjänstens — förändring till ordinarie tjänster var så sent som
år 1929 föremål för riksdagens prövning. Riksdagen ställde sig då avvisande
med hänsyn till den osäkerhet, som rådde beträffande livrustkammarens
framtida ställning i museiorganisationen. Denna ovisshet gäller alltjämt.
Utskottet kan därför icke finna någon anledning att frångå den ståndpunkt,
1929 års riksdag intog till berörda spörsmål. På grund härav kan
utskottet icke förorda Kungl. Maj:ts förslag vare sig i fråga örn livrustmästartjänsten
eller beträffande livrustkammarens avlöningsanslag i övrigt utan
anser, att såväl det ordinarie anslaget till avlöningar vid livrustkammaren
som det extra anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
därstädes böra för budgetåret 1931/1932 bibehållas oförändrade.

Utskottet»

yttrande.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag,
i vad det avser förändringar i de till livrustkammaren utgående
avlöningsanslagen,

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
avlöningar vid livrustkammaren med oförändrat belopp

11,000 kronor;

b) till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid
livrustkammaren anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.
Maj:t kan finna skäligt fastställa.

Underhåll
och vård av
livrustkammarens
samlingar.

[25.]

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 24,000 kronor att utgå efter grunder,
som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

f livrush" 25:o) 1 enliShet med Kungl. Majrts förslag (punkt 26) hemställer utskottet,

kammaren. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud t26-]

getår ägt rum, för förhyrande av ökade lokaler för livrust kammaren

inom nordiska museets byggnad anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 1,100 kronor.

anslagetftiH 26:o) KunSL MaJ:t har (Punkt 2'') föreslagit riksdagen att höja den i den
avlöningar nuvarande ordinarie staten för naturhistoriska riksmuseet ingående anslags miturhisto-

P°sten: AvlöninSar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,800 kronor,
riska riks- med 350 kronor till 13,150 kronor;

useet. samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med
rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,650
kronor, med 350 kronor till 230,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 88—89 i statsrådsprotokollet.

Den begärda anslagsökningen avser avlöningsförhöjningar åt vissa e. o.
befattningshavare — en eldare och en nattvakt — enligt gällande bestämmelser
örn uppfattning i löneklass.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja den i den nuvarande ordinarie
staten för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten:
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,800
kronor, med 350 kronor till 13,150 kronor;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet
med rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie
förslagsanslaget, nu 229,650 kronor, med 350 kronor till

230,000 kronor.

27:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 28) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid naturhistoriska
riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

Särskilt
arvode åt en
vaktmästare
vid naturhistoriska

riksmuseet,
tillika
trädgårdsskötare.

128.]

28:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 29) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av den i reservationsanslaget
till samlingar m. m. för naturhistoriska riksmuseet ingående
anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna
m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 10,000 kronor.

Förstärkning
av anslaget
till ordnande,
vård och
förökande av
samlingarna
m. m. vid
naturhistoriska
riksmuseet.

[29.]

29:o) Kungl. Majd har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till förstärkande Ökade medel
av såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m m för
m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati n^arh*?^ri''
som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser museet,
samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen för bud- [30.]
getåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,475 kronor att utgå med
den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 91—94 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett anslag av 19,000 kronor,
varav 14,000 kronor avse avdelningarna vid Frescati och 5,000 kronor etnografiska
avdelningen.

För budgetåret 1931/1932 har för avdelningarna vid Frescati ingen förändring
av anslagsbeloppet ifrågasatts. För etnografiska avdelningen har
begärts en höjning av förstärkningsanslaget från 5,000 kronor till 6,475
kronor. Denna kostnadsökning beror helt på överflyttningen av avdelningen
och dess samlingar från dess tidigare lokaler i kvarteret Grönlandet södra
i Stockholm till f. d. livdragonregementets kasernområde, varom beslut fattades
vid 1930 års riksdag, samt avser ökade utgifter för eldning, städning
och fönsterputsning.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
, . , .

att riksdagen må till förstärkande av såväl den 1 naturhistoriska
riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid
Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten
till expenser samt till vård, underhåll och förkovran
av etnografiska avdelningen för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 20,475 kronor att utgå med den
fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Ordnande
och preparering
av vissa
samlingar
inom botaniska
avdelningen
vid
naturhistoriska
riksmuseet

m. m.

f31.}

30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till ordnande och preparering av vissa samlingar inom
naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra
anslag av 4,000 kronor,

b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Arbetsbiträ- 31:o) Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde
niska^avdel- m'' m'' naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret
ningen 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt de närhistoriska
mare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl meddela,
riksmuseet. Utredningen återfinnes å sid. 97—99 i statsrådsprotokollet.

[32.] ’•

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 3,000 kronor.
Anslagshöjningen avser att bereda medel för uppflyttning i högre löneklass
av en extra ordinarie vaktmästare.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl
meddela.

Ordnande av
frambdne
kyrkoherden
S. J. Enander
samlingar.

[33.]

32:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 33) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ordnande av framlidne kyrkoherden S. J.
Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt
meddela.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

33:o) Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde
vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret ieozoologiska
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor. \dd''natur"

Utredningen återfinnes å sid. 102—103 i statsrådsprotokollet. historiska

riksmuseet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 2,400 kronor. J34 ]
Anslagshöjningen avser att bereda medel för uppflyttning i löneklass av den
från anslaget avlönade befattningshavaren.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

34:o) Kungl. Majit, har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till ritnings- Ei‘““^h°ch
och retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska av- ringsarbeten
delning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, ^palem

Utredningen återfinnes a sid. 103 104 i statsrådsprotokollet. avdelningen

vid natur För

innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 1,300 kronor, historiska

riksmuseet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hem- [35.]
ställer,

att riksdagen må till ritnings- och retuscheringsarbeten
för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,000
kronor.

35:o) Kungl. Maj.-t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till fortsatt
bearbetning av visst vetenskapligt material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning, bevilja ett belopp av 7,000 kronor samt
därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 3,500
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 104—106 i statsrådsprotokollet.

Framställningen avser beredande av medel för fullföljandet och avslutandet
av vissa utav avdelningsföreståndaren sedan år 1928 bedrivna forskningar,
vilka, på grund av under arbetenas gång gjorda upptäckter, kommit att läggas
djupare och på bredare basis än ursprungligen avsetts. Då avdelningens
ordinarie anslag helt åtgå till andra ändamål och avdelningsföreståndaren
sålunda saknar möjlighet att medelst dessa anslag bestrida några som helst
utgifter för här ifrågavarande forskningar, har departementschefen funnit
sig böra tillstyrka den gjorda framställningen. Kostnaderna hava beräknats
till 7,000 kronor, vilka skulle fördelas på två år med 3,500 kronor om året.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 3

Fortsatt bearbetning
av
visst vetenskapligt
material,
tillhörigt
paleozoologiska

avdelningen
vid naturhistoriska

riksmuseet.

[36.]

Instrument
för paleozoologiska
avdelningen
vid
naturhistoriska
riksmuseet.

[37.]

Vetenskapligt
biträde
för bearbetning
av vissa
samlingar å
evertebratavdelningen

vid naturhistoriska

riksmuseet.

[38.]

Anskaffande
av nya skåp
m. m. för
naturhistoriska

riksmuseets
entomologiska
avdelning.

[39.]

34 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt
material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska
avdelning, bevilja ett belopp av 7,000 kronor
samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa 3,500 kronor.

36:o) Kungl. Majit har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrument för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 107—108 i statsrådsprotokollet.

Framställningen avser en förbättring av paleozoologiska avdelningens utrustning
med preparermikroskop och belysningsapparater för dylika mikroskop,
vilken utrustning, enligt vad vederbörande avdelningsföreståndare
framhållit, hittills varit alltför knapp.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till inköp av instrument för naturhistoriska
riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

37:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av
vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

4,000 kronor.

38:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för
naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av

20,000 kronor samt därav anvisat för ett vart av budgetåren 1928/1931
såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 39)
föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor för budgetåret
1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till anskaffande av nya skåp m. m.
för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av
1928 års riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för
budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa
återstoden, 5,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till anskaffande Nya^sk&p^för

av nya skåp för naturhistoriska riksmuseets vertebratavdelning för budget- rjgka r^B.

året 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,730 kronor. museets

vertebral

Utredningen återfinnes å sid. 112—113 i statsrådsprotokollet. avdelning.

Departementschefen meddelar, att den starka tillväxten av vertebratavdelningens
fågelsamling kommit det för denna samling iordningställda utrymmet
att, tidigare än vad förut beräknats, bliva otillräckligt. Från vetenskapsakademiens
sida bar nu ånyo framförts en flera gånger tidigare
framställd begäran om anslag för beredande av ökade skåp utrym men. Med
hänsyn till nödvändigheten av att här förevarande värdefulla och ömtåliga
material erhåller en tillfredsställande och ändamålsenlig förvaring, har departementschefen
funnit sig böra tillstyrka den nu gjorda framställningen.

Mot den beräknade kostnaden, 5,730 kronor, har departementschefen icke
funnit något att erinra.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till anskaffande av nya skåp för naturhistoriska
riksmuseets vertebratavdelning för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,730 kronor.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) hemställer utskottet, bitA^gt8''i(j

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- naturhisto eetår

ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riks- riska riks®
° museets

museets etnografiska avdelning för budgetåret 1931/1932 etnografiska

anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor. avdelning.

[41.]

41 :o) Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till uppvärmning
m. m. av vissa lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
5,840 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 113—117 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår till uppvärmning m. m. av vissa av etnografiska
avdelningen disponerade, i den statsverket tillhöriga fastigheten
nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm belägna, provisoriska utställningslokaler
ett extra reservationsanslag av 2,060 kronor. I detta belopp,
som bliver erforderligt jämväl för budgetåret 1931/1932, har ingen ändring

Uppvärmning
m. m.

av vissa
lokaler för
naturhistoriska
riksmuseets
etnografiska

avdelning.

[42.]

ifrågasatts.

Från vetenskapsakademien hava vidare framförts två nya anslagskrav,
betingade av 1930 års riksdags beslut om upplåtelse till etnografiska avdelningen
av viss del av förutvarande livregementets dragoners kasernområde.
I detta hänseende har akademien hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Fortsatt iordningställande

av f. d. livregementets

dragoners
kasernetablissement
till
etnografiskt
museum
m. m.

[43.]

riksdagen att dels för anställande av en icke-ordinarie befattningshavare,
eldare, vid etnografiska avdelningen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 1,350 kronor, dels ock för anställande av en icke-ordinarie
befattningshavare, nattvakt, vid etnografiska avdelningen anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 3,200 kronor.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans uppfattning torde
vara ofrånkomligt, att under budgetåret 1931/1932 åtgärder vidtoges för
ordnande av eldnings- och nattbevakningsfrågorna beträffande de nya lokalerna.

I fråga örn de avlöningsförmåner, som borde beräknas för de sålunda erforderliga
extra befattningshavarna, har departementschefen funnit sig böra
godtaga vad statskontoret i sådant hänseende föreslagit. I fråga örn eldaren
hade statskontoret — med hänsyn till att fri bostad kan beredas denne
befattningshavare — föreslagit ett arvode av 120 kronor under en var av
ungefär nio eldningsmånader eller 1,080 kronor. Mot denna beräkning hade
departementschefen intet att erinra liksom ej heller mot förslaget att för
nattvaktstjänstgöring skulle beräknas ett belopp av 2,700 kronor, därav 300
kronor för beredande av frinätter åt nattvakten.

I likhet med statskontoret har departementschefen förordat, att samtliga
under denna punkt omförmälda kostnader måtte i riksstaten för budgetåret
1931/1932 uppföras såsom ett gemensamt reservationsanslag å 5,840 kronor
under rubrik uppvärmning m. m. av vissa lokaler för naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning, och borde detsamma av Kungl. Majit fördelas
i anslutning till nu angivna beräkningsgrunder.

Vidare har departementschefen betonat, att frågorna örn eldning och
nattbevakning vid etnografiska museet ävensom örn denna avdelnings övriga
expensutgifter borde upptagas till förnyad prövning, när avdelningen fått
sina lokaler slutligt ordnade.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till uppvärmning m. m. av vissa lokaler
för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
5,840 kronor.

42:o) Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till fortsatt
iordningställande av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till
etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet återgivet förslag för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 230,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 117-—126 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

Genom riksdagens beslut om uppförande av en ny ämbetsbyggnad på
kronans tomter nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm blev
det nödvändigt att omedelbart gå i författning om åstadkommande av nya
lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning, som tidigare
haft huvudparten av sina samlingar förvarade där. Vid framläggande av
förslag i ämnet för 1930 års riksdag anförde dåvarande departementschefen,
att han ansåge att den för etnografiska museet lyckligaste lösningen för det
dåvarande vore att åt museet förvärva ett område, där museet kunde beräknas
komma att få kvarstanna, och att genom begränsade, successivt anvisade
anslagsmedel till erforderliga byggnadsarbeten småningom bereda åt
museet de såväl utställnings- som magasinslokaler, av vilka museet kunde
vara i behov. Det förslag till ett provisoriskt ordnande av etnografiska
museets lokalfråga, som byggnadsstyrelsen den 23 januari 1930 avgivit och
vartill föredragande departementschefen anslöt sig, avsåg allenast en magasinering
av samlingarna och beredande av arbetsrum för tjänstemännen.
Enligt detta förslag skulle för museet erfordras två av kasernerna, sjukhuset,
köksbyggnaden och sjukstallet. Det sålunda framlagda förslaget godtogs
av riksdagen, som i anslutning härtill dels medgav, att viss del av
förutvarande livregementets dragoners kasernområde jämte därå befintliga
byggnader finge reserveras för etnografiska avdelningen, dels ock för budgetåret
1930/1931 anvisade ett belopp av 100,000 kronor, därav 85,000 kronor
för ändrings- och inredningsarbeten och 15,000 kronor för bestridande av
flyttningskostnader.

Från vetenskapsakademiens sida föreligger nu förslag om fortsatt anslag
för iordningställande av de lokaler, som enligt beslut av 1930 års riksdag
reserverats för etnografiska avdelningen. Detta förslag, som uppgjorts av
avdelningens föreståndare i anslutning till den av byggnadsstyrelsen i utlåtande
den 27 november 1929 framlagda generalplanen för museilokalernas
iordningställande, avser dels ändringsarbeten i kasern II för densammas
apterande för utställningsändamål, dels ändringsarbeten i kasern III för densammas
iordningställande till magasineringslokal, dels ock utbyggande av
värmecentralen. Den sammanlagda kostnaden för dessa arbeten har beräknats
till 235,500 kronor, mot vilket belopp byggnadsstyrelsen icke funnit
något att erinra. Med hänsyn till den plan för arbetenas successiva fullföljande,
som av avdelningens föreståndare förra året framlagts har departementschefen
förordat förslaget i denna del, varvid dock totalsumman
syntes honom kunna begränsas till 230,000 kronor.

Framställning har vidare av vetenskapsakademien gjorts om ett anslag å
64,228 kronor till färdigmontering av en utställningsvåning i kasern II.
Byggnadsstyrelsen har för ändamålet tillstyrkt ett belopp av 50,000 kronor.
Departementschefen har emellertid icke för närvarande funnit sig kunna
biträda förslaget i denna del. Innan förslag i denna fråga förelädes riks -

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nordiska

museet

[44.]

jämte en i
ämnet vackt
motion.

dagen, borde enligt hans mening närmare utredning med fullständigt och
detaljerat förslag förebringas om hela den kostnad, som monteringen av
samlingarna komme att draga, varvid borde tillses, att kostnaderna härför
icke beräknades högre än nödvändigt.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till fortsatt ”iordningställande av f. d.
livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt
museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 återgivet
förslag för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 230,000 kronor.

43:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till nordiska
museet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att
under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Majit förordnad
ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva, utgå till nämnden
för att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 126—129 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr J. Bergman väckt motion (1:158), vari yrkats, att riksdagen
måtte med 10,000 kronor utöver vad Kungl. Majit föreslagit höja
anslaget till nordiska museet för budgetåret 1931/1932.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans yttrande anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

I proposition till 1929 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 43) föreslog
Kungl. Majit genomförande av en lönereglering för nordiska museets personal
i enlighet med av föredragande departementschefen framlagda riktlinjer.
Enligt dessa riktlinjer skulle statens understöd till museet i princip begränsas
till att — i den mån så kunde befinnas skäligt vid jämförelse med motsvarande
förhållanden vid de egentliga statsinstitutionerna — omfatta avlöning,
inklusive dyrtidstillägg, dels till de i museets tjänst anställda tjänstemän,
vilka tillhörde den grupp befattningshavare, som uppehölle museets verksamhet
som museiinstitution och följaktligen utgjorde de vetenskapliga och
administrativa krafter, som vore behövliga för den museala verksamheten,
dels till den vaktmästar- och eldarpersonal, som tjänstgjorde i museibyggnaden.
I anslutning härtill skulle ett statsanslag till museet till siffran bestämmas
av Kungl. Majit och riksdagen, sedan vederbörlig detaljprövning
ägt rum av museets förhandenvarande behov, och till nya tjänsters avlö -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

nande skulle statsmedel icke kunna påräknas, förrän museiledningen härför
framlagt sina skäl och Kungl. Majit och riksdagen efter prövning av dessa
vederbörligen fattat beslut.

Kungl. Majits förslag gick i anslutning härtill ut på begäran dels örn ett
extra anslag av 167,300 kronor till nordiska museet, avseende avlöningar
åt museets tjänstemän, dels ock ett extra förslagsanslag av 33,000 kronor
till dyrtidstillägg åt museipersonalen. Detta förslag vann emellertid icke
riksdagens bifall, och i skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anförde riksdagen
under punkt 41 bland annat, att riksdagen av anförda grunder måste
ställa sig avvisande mot det av Kungl. Majit framlagda förslaget. Riksdagen
ansåge i stället, att museet för här ifrågakonma ändamål borde tilldelas en
summa, avpassad efter vad som med hänsyn till föreliggande omständigheter
kunde anses skäligt. Denna summa hade riksdagen efter prövning
av museets behov funnit böra för budgetåret 1929/1930 bestämmas till

190,000 kronor, vari då inräknats vad som kunde anses erforderligt för
dyrtidstillägg åt museets personal. Riksdagen förutsatte härvid, att bemälda
personal av museet avlönades efter samma grunder, som gällde för tjänstemän
vid motsvarande statliga institutioner. Riksdagens beslut innebure i
förhållande till för budgetåret 1928/1929 utgående statsanslag en ökning
med 11,975 kronor.

Riksdagen anmälde alltså, att riksdagen till nordiska museet anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor
att en ledamot i museets nämnd vore av Kungl. Majit förordnad ävensom
på de övriga villkor, Kungl. Majit kunde föreskriva, utgå till nämnden för
att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Jämväl för budgetåret 1930/1931 anvisades under enahanda villkor samma
belopp, 190,000 kronor.

Nordiska museets nämnd har nu hemställt, att Kungl. Majit ville föreslå
riksdagen att för budgetåret 1931/1932 anvisa dels, såsom föregående år, ett
anslag av 190,000 kronor att användas till avlöning av tjänstemän samt
vaktmästar- och eldarpersonal; dels ett anslag av 5,616 kronor för inrättande
av en amanuensbefattning vid nordiska museet i lönegraden B 19 för extra
ordinarie tjänstemän, vilken amanuens i egenskap av »museilektor» skulle
odelat ägna sig åt museets pedagogiska och upplysande verksamhet; dels
ett anslag av 5,616 kronor för inrättande av en amanuensbefattning vid
nordiska museet i lönegraden B 19 för extra ordinarie tjänstemän, vilken
amanuens i egenskap av »hembygdskonsulent» skulle företräda museets
rådgivande och hjälpande verksamhet i förhållande till hembygdsföreningarna
och hembygdsmuseerna; dels slutligen ett anslag av högst 4,000 kronor
att av sistnämnda tjänsteman användas till resor inom Sverige, i den mån
dessa resor vore nödiga för hans verksamhet som konsulent; allt att utgå
på de närmare villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

Utskottets

yttrande.

Kulturhistoriska
museet
i Lund.

{45.]

40 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statskontoret, som yttrat sig i ärendet, har anfört, att, i anledning av vad
1929 års riksdag i ärendet uttalat, det icke syntes böra ifrågakomma att åt
museet utverka medel för avlönande av vissa tjänstemän och än mindre att
för sådant ändamål anvisa särskilda anslag.

Därest museet ansåges böra erhålla ökat statsbidrag, vilket under nuvarande
statsfinansiella förhållanden torde möta betänkligheter, ville statskontoret
ifrågasätta, att museet för budgetåret 1931/1932 tilldelades understöd med
ett till 200,000 kronor förhöjt belopp.

Departementschefen har anfört, att han visserligen skulle anse det synnerligen
lyckligt, örn museet genom statens bistånd kunde beredas tillfälle att
anställa båda de sålunda avsedda befattningshavarna. Med allt behjärtande
sålunda av de nu framkomna kraven nödsakades han av hänsynen till
nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet med statsutgifterna att inskränka
sig till att nu endast förorda anslag till museet till samma belopp, som
utginge för innevarande budgetår.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en höjning av det
belopp å 190,000 kronor, vartill museets anslag efter en ingående prövning
fastställdes av 1929 års riksdag. Det torde i detta sammanhang böra påpekas,
att, eftersom i nämnda anslag med utgångspunkt från då gällande indextal
inräknades visst belopp för dyrtidstillägg åt museets tjänstemän
enligt de för statens befattningshavare tillämpade grunderna, anslaget till
följd av den sänkning, indextalet sedan dess undergått, i själva verket
blivit icke oväsentligt ökat. Utskottet anser sig alltså böra avstyrka motionen
men vill förorda Kungl. Maj:t.s förslag.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Bergmans ovannämnda motion
(1:158), till nordiska museet för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor
att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad
ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.

44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 30,000 kronor
att under de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader
och i främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ,

getår ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på
de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna
skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

46:o) Kungl. Majit har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till svenska Svenskaskolskolmuseet
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor ,

att på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 131—134 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 3,000 kronor.

Den föreslagna ökningen har närmast föranletts av tillkomsten av en ny
skolhistorisk avdelning.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor att på
de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

47io) Kungl. Majit har (punkt 48) föreslagit riksdagen att minska det K^resiordinarie
förslagsanslaget till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 10,000 [48]

kronor till 140,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 135 i statsrådsprotokollet.

De utgifter, som skola bestridas med medel från här förevarande anslag,
äro huvudsakligen vissa till biskopslöneregleringsfonden eller biskopar i de
särskilda stiften samt till domkyrkosyssloman m. fl. utgående anslag, vilka
utbetalas dels till en mindre del med i penningar fastställda belopp, dels
till större delen med ersättningsbelopp för spannmål m. m. enligt medelmarkegångspris.
Med hänsyn till att medelmarkegångsprisen nu äro stadda
i fallande, har departementschefen ansett sig kunna förorda en minskning
av anslaget.

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet, som i annat sammanhang kommer att yttra sig med anledning
ay ett av riksdagens år 1930 församlade revisorer gjort uttalande beträffande
ifrågavarande anslag, har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer därför,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till

140,000 kronor.

Lappmarks 48:o) Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att minska det
v^rk'',"kyrkliga ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastik verk, kyrkliga ändamål,
ändamål, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

[49.] Utredningen återfinnes å sid. 126 i statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till att utgifterna från här förevarande anslag under de senaste
åren visat tendens att nedgå — för budgetåret 1929/1930 var sålunda
nettoutgiften från anslaget 2,748 kronor 17 öre — har departementschefen
funnit sig kunna förorda en nedsättning av anslagets belopp med 1,000
kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, nu 4,000
kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Ersättning åt 49:o) Kungl. Majit har (punkt 51) föreslagit riksdagen att minska det
''^UngarliU11 ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt vissa församlingar till följd av
följd av lin- lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 45,000 kronor, med

manndé tro“'' 5’000 kr0n0r tiU 40-000 kronor bekännares

Utredningen återfinnes å sid. 137—138 i statsrådsprotokollet.

sKatt skyldighet.

[51 ] Medelsåtgången från här förevarande anslag har varit under budgetåret

1927/1928 41,471 kronor 53 öre, under budgetåret 1928/1929 42,844 kronor
52 öre och under budgetåret 1929/1930 39,237 kronor 16 öre. En sänkning
av anslaget för budgetåret 1931/1932 till 40,000 kronor har med hänsyn
härtill synts departementschefen motiverad.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 45,000 kronor,
med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

50:o) Kungl. Majit har (punkt 52) föreslagit riksdagen att i riksstaten
under rubrik: Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors
uppföra ett ordinarie anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 138—141 i statsrådsprotokollet.

Sedan ett tiotal år tillbaka finnes i Hälsingfors en rikssvensk församling.
Genom beslut den 19 maj 1922 fastställde Kungl. Majit kyrkoordning för
den nya församlingen, vilken skulle bära namnet svenska Olaus Petri-församlingen
i Hälsingfors. I en särskild tilläggsbestämmelse till kyrkoordningen
föreskrevs, att de däri givna stadgandena angående tillsättandet av
ordinarie pastor samt förordnande av vikarie under vakans å pastorstjänsten
icke skulle träda i tillämpning, förrän Kungl. Majit därom särskilt förordnat,
samt att pastorsbefattningen skulle tills vidare uppehållas av prästman,
som av ärkebiskopen därtill förordnades.

Statsanslag till avlönande av pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen
i Hälsingfors har utgått från och med budgetåret 1924/1925, alltså under
något mera än sex år. Departementschefen har framhållit, att, sedan anslag
för ändamålet sålunda numera utgått under ett antal år, som dels
varit tillräckliga för prövning av organisationens bärkraft och dels givit vid
handen, att våra landsmän i Finland vore beslutna att i Hälsingfors hava
sin egen svenska församling, församlingens upprepade framställningar örn
anslagets uppförande å ordinarie stat borde vinna beaktande. Det syntes
icke vara riktigt att förvägra våra landsmän därstädes att själva utse sig
pastor. Ett förlängande av detta provisorium med avseende å pastorsbefattningens
uppehållande bleve nämligen en ofrånkomlig följd därav att anslag
till pastors avlöning utginge å extra stat. Befintligheten av en ordinarie
svensk prästman i Finlands huvudstad torde verksamt bidraga till att
stärka de gamla banden mellan Sverige och Finland och mellan de båda
ländernas kyrkor. Då därtill komme, att riksdagen år 1930 beviljat ett avsevärt
bidrag till uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler
samt att församlingen under överskådlig framtid icke torde
kunna undvara det nu utgående statsbidraget till pastors avlöning, syntes
enligt departementschefens mening fullgoda skäl föreligga för uppförande av
anslag till denna avlöning å ordinarie stat. Departementschefen ansåge sig
alltså böra förorda församlingens nu gjorda framställning härutinnan. Beträffande
anslagets storlek torde detsamma böra bestämmas till enahanda
belopp, som under en följd av år utgått å extra stat, eller till 6,000 kronor.

Utskottet har icke av de utav departementschefen anförda skälen känt
sig övertygat örn att ett överförande av ifrågavarande anslag å ordinarie
stat nu är av behovet påkallat. Vad särskilt angår formerna för pastorsbefattningens
tillsättande, kan utskottet för sin del icke finna, att anslagets
bibehållande på extra stat med nödvändighet behöver utesluta församlingen

Pastor vid
svenska
Olaus Petriförsamlingen

i Hälsingfors.

[52.]

Utskottets

yttrande.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stipendier
för utbildande
vid
universitet
av präster,
förtrogna
nied finska
språket.

[53.]

Religiös och
social verksamhet
bland
svenskar i
vissa utländska
hamnstäder ''[54.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

från inflytande på tillsättningen. Enligt utskottets mening borde det låta
sig göra, att befattningens innehavare utsåges genom val av församlingen
för ett år i sänder. Utskottet saknar dock anledning att härutinnan framställa
något önskemål utan vill inskränka sig till att förorda, att anslaget
även för budgetåret 1931/1932 bibehålies på extra stat.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i
vad det avser förändring av ifrågavarande anslags natur,
till avlöning åt pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen
i Hälsingfors anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 6,000 kronor.

51:o) Sedan riksdagen år 1929 till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag
å 10,800 kronor samt därav för vart och ett av budgetåren 1929/1931 anvisat
ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de
närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda anvisade
medlens användande, har nu Kungl. Majit (punkt 53) föreslagit riksdagen
att av det utav 1929 års riksdag beviljade extra anslaget för budgetåret
1931/1932 anvisa återstoden, 3,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1929 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret
1931/1932 anvisa återstoden, 3,600 kronor med rätt för
Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser, som
må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

52:o) Kungl. Majit har (punkt 54) föreslagit riksdagen att till religiös och
social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 45,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 142—149 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr H. Hallén m. fl. väckt motion (lii 145), vari föreslagits,
att riksdagen ville till avlöning av svensk sjömanspräst i Danzig och Gdynia
anslå 5,000 kronor och således höja anslaget till religiös och social verksamhet
bland svenskar i vissa utländska hamnar för budgetåret 1931/1932
till 50,500 kronor samt företaga den höjning av förslagsanslaget till dyrtidstillägg
åt sjömansprästerna (nu 15,000 kronor), som härav kan föranledas.

För budgetåret 1930/1931 utgör anslaget 45,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Den 20 juni 1930 ställdes detta anslag till svenska kyrkans missionsstyrelses
förfogande att användas till avlönande av

1) en svensk sjömanspräst i Kiel..................kronor 4,500: —

2) en d:o i West-Hartlepool......................

3) en d:o i Calais—Dunkerque, som tillika innehar pastorsbefattningen
i svenska Sofiaförsamlingen i Paris. .

4) en svensk sjömanspräst i Stettin................

5) en d:o

6) en d:o

7) en d:o

8) en d:o

9) en d.o
10) en d:o

i London .....

Antwerpen. . .
Rotterdam . . .

Oslo.......

Hull.......

Buenos Aires.

5,000: —

1.500

4.500
5,000
5,000
5,000
5,000
5,000
5,000

Summa kronor 45,500

Svenska kyrkans missionsstyrelse har nu gjort framställning om höjning
av det för närvarande utgående anslaget till religiös och social verksamhet
bland svenskar i vissa utländska hamnstäder, betingad av bl. a.
bidrag till avlöning åt tre nya sjömanspräster, nämligen en i Melbourne,
en i Genua med Marseille och en i Danzig med Gdynia.

Departementschefen anser att, vad särskilt Melbourne och Danzig angår,
sådana omständigheter äro förebragta, som synnerligen starkt tala för ett
stödjande från statens sida av den socialt-religiösa verksamheten för våra
sjömän i dessa städer. Då emellertid nu, trots de enligt departementschefens
mening starkt vägande skäl, som talade till förmån för missionsstyrelsens
framställning, de statsekonomiska förhållandena icke medgåve i år ett utsträckande
av statens understödjande verksamhet på detta område, ville departementschefen
dock framhålla, att snarast möjligt, när omständigheterna
det medgåve, ifrågavarande spörsmål borde upptagas till förnyad omprövning
och att därvid borde beaktas, hurusom staten tvivelsutan hade påtagliga
förpliktelser, då det gällde omvårdnaden örn våra sjömän i avlägsna
utländska hamnar.

Anslaget till nu ifrågavarande ändamål torde enligt departementschefens
mening böra för nästkommande budgetår upptagas med samma belopp,
som nu utginge, eller alltså med 45,500 kronor.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Det enorma uppsving, som skcppningen över Danzig och Gdynia av polska
och schlesiska kol tagit efter fredsslutet, har medfört en enastående
utveckling av sjöfarten på dessa hamnar, som ligga på ett inbördes avstånd
av endast 17 kilometer.

Dessa hamnars betydelse är särskilt stor för Sveriges vidkommande. Sedan
några år tillbaka är Danzig den av alla världens hamnstäder utanför
Sverige, som besökes av det största antalet svenska fartyg, Enligt från

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vederbörande konsulat inhämtade upplysningar hade Danzig år 1930 icke
mindre än 1,170 inkomna svenska fartyg och Gdynia 636. Tillhopa representerade
dessa 1,806 svenska fartyg en besättningssiffra å 29,700 man.
Vad antalet svenska fartyg beträffar, komma sålunda Danzig och Gdynia
ganska nära upp emot den sammanlagda svenska sjöfarten på världshamnarna
Rotterdam, Antwerpen och London.

Under åtskilliga år har svenska kyrkans sjömansvård fått upprepade
maningar från sjöfolk och andra att påbörja verksamhet i Danzig och
Gdynia. De moraliska missförhållandena i dessa hamnar äro synnerligen
svårartade. Ett krog- och bordellväsende av råaste slag råder i hamnområdena.
Enbart i Neufahrwasser finnas 64 krogar med spritutskänkning,
däremot icke ett enda nykterhetskafé. På krogarna ser man ej gärna att
någon bara förtär kaffe. Då är man påpasslig och dukar genast av. Såväl
i Neufahrwasser som i Gdynia belägras tidtals alla fartyg av lösaktiga
kvinnor.

Ett hyggligt samlingsställe för vårt sjöfolk framstod som ett oundgängligt
krav. Ett sådant anskaffades också i Danzig, då missionsstyrelsen i december
1928 tack vare några särskilda gåvor för ändamålet sattes i stånd
att utsända en sjömansvårdsassistent, som efter några månader ersattes med
en sjömanspräst. Tack vare i hemlandet gjorda insamlingar och med välvilligt
bistånd av vårt lands konsulära representanter där nere har allt
sedan dess ett effektivt och allmänt uppskattat sjömansvårdsarbete pågått
såväl i Danzig-Neufahrwasser som i Gdynia, där provisorisk lokal förhyrdes
i början av innevarande år.

På stationen i Danzig finnas för närvarande anställd sjömanspräst, assistent
och läsrumsföreståndarinna och i Gdynia assistent och föreståndarinna. Till
belysning av verksamhetens omfattning må nämnas att på vardera platsen
antalet besökare å läsrum uppgår till omkring 1,000 pr månad. I Danzig
avlades under föregående år 1,184 skeppsbesök av präst och assistent och i
Gdynia under de åtta månader av samma år verksamheten hittills varat
980 skeppsbesök. På vardera platsen finnas ett fyrtiotal svenska tidningar
och tidskrifter, bibliotek med bildande och underhållande lektyr, anordningar
för brevskrivning m. m. Som motvikt mot de moraliska farorna ha idrottstillställningar
och utflykter visat sig vara av stor betydelse. Sålunda ha
under assistentens ledning i Gdynia i fjol 41 fotbollsmatcher varit anordnade.
Liksom på sjömansvårdens övriga stationer i främmande hamnar
utgöra veckosamkväm med föredrag och musikalisk underhållning ett viktigt
inslag i verksamheten, så mycket mer som sjömännen själva i stor utsträckning
medverka vid underhållningen. Varje dag serveras kaffe på
läsrummen till självkostnadspris.

Det säger sig självt, att en så omfattande verksamhet är förenad med
stora utgifter. Frånsett vad som på platsen insamlats bland sjömän och
andra för arbetet intresserade, räknar missionsstyrelsen med en kostnad för
innevarande års löpande verksamhet i Danzig och Gdynia å sammanlagt
kronor 26,000, vilka måste insamlas på frivillighetens väg. Men härutöver
föreligger en särskild uppgift av större ekonomisk räckvidd. På bägge
platserna svara lokalerna icke mot verksamhetens behov. Särskilt gäller
detta Gdynia, där missionsstyrelsen hyrt en liten magasinslokal vid hamnen.
Utrymmet i densamma är så trångt, att på juldagen icke mindre än tre
fester Ängö hållas för att alla i hamnen varande svenskarna skulle få vara
med örn julfirandet. Vid ett annat tillfälle lågo 16 båtar i hamnen, av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

vilka assistenten med hänsyn till de små lokalerna endast vågade uppsöka
fem med inbjudan till ett festligt samkväm. Som vanligt infunno sig också
de inbjudna besättningarna mangrant.

Som ett villkor för att svenska kyrkans missionsstyrelse skall våga gripa
sig an med arbetet för en tillfredsställande lösning av lokalfrågan, till att
börja med i Gdynia, framstår dock en viss avlastning av dess ekonomiska
börda genom att statsmakterna, på samma sätt som är fallet i vissa andra
hamnar med betydande svensk sjöfart, ville bevilja anslag av statsmedel
till avlöning av sjömanspastorn i Danzig, vilken även bär huvudansvaret
för arbetet i Gdynia.

Dessa synpunkter hava i svenska kyrkans missionsstyrelses skrivelse till
Kungl. Majit den 4 september 1930 framhållits. Statskontoret har den 23
september s. å. avgivit följande utlåtande:

»Vidkommande slutligen den religiösa och sociala verksamheten i Danzig
med Gdynia framgår av ansökningen, att densamma påbörjats i Danzig i
slutet av år 1928 och i Gdynia först i början av år 1930. Med hänsyn
härtill och i anslutning till förut tillämpade grunder för statsbidragens beviljande,
skulle det kunna sägas, att tiden ännu icke är inne för en sådan
åtgärd beträffande dessa hamnstäder. Vad som i ansökningen anföres örn
det stora antal svenska fartyg, som besöker hamnarna, med besättningar på
tillsammans omkring 26,000 personer och de svåra missförhållanden, som
vållas av att stora skaror svensk sjöfarande ungdom i dessa hamnar icke
rönte någon tillsyn eller omvårdnad från hemlandets sida, synes emellertid
vara omständigheter, som tala för att någon ytterligare erfarenhet om behovet
av en sjömanspräst i Danzig med Gdynia icke behöver avvaktas,
utan att ur denna synpunkt sett hinder icke bör möta för statsbidrags beviljande.
Med hänsyn härtill och då, enligt vad av ansökningen framgår,
missionsstyrelsens sjömansvård för år 1929 medfört brist i de för densamma
avsedda medel, anser sig statskontoret böra tillstyrka, att understöd lämnas
för nu ifrågavarande ändamål. Missionsstyrelsen föreslår i sådant hänseende
— förutom provisorisk tilläggslön — ett belopp av 5,000 kronor. Med
hänsyn till att styrelsen avlönar både en sjömanspräst i Danzig och en
assistent i Gdynia, har statskontoret intet att erinra mot detta belopp.»

Statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet har likaledes
kraftigt understrukit behovet av statsunderstöd till verksamheten å dessa
platser, men ansett, att de statsekonomiska förhållandena icke i år medgiva,
att statsanslag lämnas.

Vi äro emellertid övertygade örn, att här föreligga sådana trängande
förhållanden, att statsmakterna icke böra låta detta arbete helt vara överlämnat
åt den privata hjälpverksamheten, utan bör i stället staten känna
sin förpliktelse att biträda. Det är från alla håll tillfullo vitsordat, både
att de kriminella förhållandena i dessa hamnstäder äro med de svåraste bland
kontinenthamnarna — möjligen med undantag för Antwerpen — och att den
hjälptjänst som sjömansprästen här lämnar sker i do mest tidsenliga och
effektiva former. De väldiga ungdomsskaror, som passera ut och in i dessa
hamnar, kunna verkligen begära, att icke hemlandet låter det vara beroende
av de statsekonomiska förhållandena, örn och när de skola få ett hjälpande
handtag. Den sydöstra östersjökusten är så pass infekterad av lösliga och
kriminella förhållanden i hamnstäderna — varom spritsmugglingen är oss
ett dagligt vittnesbörd — att arbetet på att skaffa dessa utposter för svenskt
kulturellt och moraliskt arbete ingalunda bör uppskjutas.

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Dyrtidstilllägg
åt de för
religiös och
social verksamhet
bland
svenskar i
vissa utländska
hamnstäder
anställda
präster

[55.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Kostnader
förenade med
friköp av
ägenheter å
kyrklig jord.

[56].

Av den utredning, motionärerna förebragt, och vad eljest i ämnet är för
utskottet känt, synes utskottet uppenbart, att den verksamhet, missionsstyrelsen
bedriver i Danzig och Gdynia, har den allra största betydelse för den
sociala och sedliga omvårdnaden om våra sjömän. Då det vidare visats,
att de ekonomiska uppoffringar, denna verksamhet påkallar från missionsstyrelsens
sida, äro så avsevärda, att arbetet endast med stora svårigheter
torde kunna uppehållas utan bistånd från annat håll, synes det utskottet
vara statens plikt att här hjälpande träda emellan, oaktat, såsom departementschefen
riktigt framhållit, den ekonomiska situationen kräver varsamhet
med nya statsutgifter. Det understöd, som här ifrågasättes, är dock av
relativt ringa storlek. Vid vägandet av de statsekonomiska synpunkterna
mot värdet av den allmängagneliga verksamhet, varom här är fråga, har
utskottet funnit det befogat att låta de förra träda tillbaka och därför
ansett sig böra förorda motionärernas förslag örn ett anslag å 5,000 kronor
för avlöning av en svensk sjömanspräst i nämnda båda hamnstäder. Hela
anslaget till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder skulle alltså för budgetåret 1931/1932 komma att uppgå till
50,500 kronor.

Vad angår motionärernas yrkande i fråga om anslaget till dyrtidstillägg
åt sjömansprästerna, hänvisar utskottet till nästföljande punkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall, så vitt nu är ifråga, till herr Halléns
m. fl. ovan nämnda motion (II: 145), till religiös och social
verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 50,500 kronor.

53:o) Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att för bestridande
av dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i
vissa utländska hamnstäder anställda präster för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Beträffande detta förslag ävensom en i andra kammaren av herr H. Hallén
m. fl. väckt motion (II: 145), i vad den avser ifrågavarande anslag, kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
anmäla.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av
lägenheter å kyrklig jord, anvisa förbudgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 150—151 i statsrådsprotokollet.

För här ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor. Häri har ingen ändring ifrågasatts.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

Under förevarande punkt har departementschefen erinrat om ett annat på
ecklesiastikdepartementets prövning beroende anslagsäskande, nämligen om
medel till fortsättande av den avbrutna utredningen rörande ecklesiastika
boställen. Departementschefen erinrar, att riksdagen under en lång följd
av år, 1903—1922, anvisat medel till bestridande av kostnaderna för denna
utredning, och hade hittills utkommit redogörelser för de ecklesiastika boställena
i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens,

Värmlands och Kopparbergs län. År 1919 hade riksdagen uttalat en viss
tvekan om utredningens fullföljande, men ansett att, innan någon ståndpunkt
intoges till spörsmålet i dess helhet, möjlighet borde beredas att under
ännu någon tid fortsätta utredningsarbetet, då förlagt till någon eller några
av våra äldre kulturbygder; då resultatet av en utredning rörande exempelvis
något län i mellersta och något län i södra Sverige förelåge, ansåge
riksdagen frågan örn arbetets fortsättande böra ånyo upptagas. I anslutning
härtill hade Kungl. Maj:t anbefallt utredningens fullföljande, och skulle
arbetet omfatta Östergötlands och Hallands län. Emellertid hade arbetet
avbrutits år 1922, alldenstund riksdagen med hänsyn till dåvarande ekonomiska
förhållanden icke ansett sig böra bevilja ytterligare medel för ändamålet;
ett uppskov för ett eller annat år behövde dock ej, enligt vad riksdagen
då uttalade, innebära ändring i riksdagens år 1919 angivna uppfattning.
Frågan hade sedermera upptagits av 1926 års kyrkomöte, som i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt örn återupptagande av ifrågavarande
utredningsarbete. Kyrkomötet hade därvid erinrat, bland annat, örn den
betydelse, som det för blivando friköpare av lägenheter å kyrklig jord
komme att få, att frågan örn äganderätten till den kyrkliga jorden med det
snaraste gjordes till föremål för en tillfredsställande utredning. I anledning
av denna kyrkomötets skrivelse hade kammarkollegiet år 1928 upptagit
frågan och hemställt hos Kungl. Maj:t örn framställning till riksdagen örn
medel för utredningsarbetets fortsättande. Enligt departementschefens mening
skulle det givetvis vara i hög grad önskligt, örn möjlighet snart kunde beredas
till ett återupptagande av nu berörda utredningsarbete. Betydelsen av
detsamma vore allmänt erkänd och ett tillgängliggörande av dess resultat
vore utan gensägelse av utomordentligt värde ej minst vid det kyrkligt-admi
nistrativa arbetet. Då emellertid den statsekonomiska situationen nu manade
till den största varsamhet med nya eller ökade statsutgifter och departementschefen
därför ej ansåge sig kunna framlägga förslag om medel till utredningsarbetets
återupptagande, ville han emellertid giva uttryck åt den förhoppningen,
att ett kommande år möjlighet härtill skulle kunna beredas.

Utskottets
yttrande.

Utskottet har intet att erinra mot det av Kungl. Majit under denna punkt
äskade anslagsbeloppet. Vad departementschefen anfört rörande önskvärdheten
av ett återupptagande av utredningen om de ecklesiastika boställena,
anser utskottet icke för närvarande påkalla något dess yttrande. Därest
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 4

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ändringsoch
reparationsarbeten

å domkapitelshuset
i
Strängnäs.

[57.]

Bidrag till
uppförande
av svensk
kyrka i Hälsingfors.

[58.]

Katalog över
svensk naturvetenskaplig

litteratur
m. m.

59.

denna fråga i en framtid blir aktuell, lärer det få ankomma på riksdagen
att närmare pröva densamma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.

55:o) Kungl. Majit har (punkt 57) föreslagit riksdagen att för utförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med av intendenten hos byggnadsstyrelsen
Ärland Noreen uppgjort förslag, av ändrings- oell reparationsarbeten å domkapitelshuset
i Strängnäs bevilja ett belopp av 115,000 kronor och därav
för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 40,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.

56:o) Sedan 1930 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för uppförande
i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat ett belopp
av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott
föreskriva, och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisat 25,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 58) föreslagit
riksdagen att av förutnämnda belopp, 75,000 kronor, för budgetåret 1931/
1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1930 års riksdag för uppförande
i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler
beviljade beloppet, 75,000 kronor, för budgetåret
1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 25,000
kronor.

Akademier m. m.

57:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 59) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk
naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med
de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservaanslag
av 4,100 kronor.

Bestridande
av kostnaderna
för
Sveriges anslutning
till
vissa internationella

vetenskapliga
sammanslutningar.

[60.]

59:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer utskottet, Bestridande
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- adverk°stf"a‘
getår ägt rum, för bestridande av kostnaderna för Sveriges Sveriges
anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under aiJj111ut(|1eiag
år 1931 och för vissa i samband därmed stående utgifter baltiskgeoför
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,875 d^\ggfonke°m
kronor. [ai i

60:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 62) hemställer utskottet, ökade medel
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, när- ^2 j
mast i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

61:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 63) hemställer ut- Omedelbara

iståndsätt skottet,

ningsåtgär att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- der å vissa
getår ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å m^ne^märvissa
byggnadsminnesmärken för budgetåret 1931/1932 an- ken.
visa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor. [63.]

62:o) Kungl. Majit har (punkt 64) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1931/1932 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 45,450 kronor,
dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 167—171 i statsrådsprotokollet.

Ökade medel
till avlönande
av icke-ordinarie
befattningshavare

vid vitterhetsakade -

mi

För budgetåret 1930/1931 utgår dels till beredande av ökade medel till
avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhetsakademien ett extra
anslag av 44,250 kronor, dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter
ett extra anslag av 11,850 kronor. I sistnämnda anslags belopp har
ingen ändring ifrågasatts för budgetåret 1931/1932. I fråga om förstberörda
anslag har ifrågasatts en höjning av 1,200 kronor för att möjliggöra författningsenliga
uppflyttningar i högre löneklass.

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Resekostnads-
och
traktamentsersättningar

åt befattningshavare

vid vitterhets-,
historie-
och
antikvitetsakademien

m. m.

[65.]

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majrts förslag och
hemställer därför,

att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 såsom extra
anslag anvisa:

a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie
befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
45,450 kronor,

b) till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850
kronor.

63:o) Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till resekostnads-
och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 171—172 i statsrådsprotokollet.

Resekostnaderna för befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
samt riksantikvariens ombud utgingo före den 1 juli 1925
från två i riksstaten under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
uppförda reservationsanslag, nämligen till 1) rese- och transportkostnader,
fornlämningars vård, lyshållning m. m. samt 2) undersökning och beskrivning
av fäderneslandets fornlämningar m. m. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag medgav 1925 års riksdag, att ersättning för sådana resor, som av
akademiens tjänstemän eller andra på riksantikvariens förordnande företoges
för utövande av de ämbetsuppgifter, som ålåge akademien och riksantikvarien,
finge utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen
under avdelningen »för flera huvudtitlar gemensamma frågor»
anfört angående utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag av resekostnaderna
för vissa grupper av förrättningsmän, har nu departementschefen
föreslagit, att för här ifrågavarande befattningshavare i riksstaten
skulle uppföras ett särskilt anslag till resekostnadsersättningar.

Här förevarande resekostnader uppgingo under budgetåret 1927/1928 till
42,928 kronor och under budgetåret 1928/1929 till 33,331 kronor 33 öre.
Departementschefen har funnit sig böra förorda, att anslaget för budgetåret
1931/1932 i anslutning till sistnämnda belopp bestämdes till 35,000
kronor, vilket anslag tills vidare och intill dess närmare erfarenhet hunnit
vinnas rörande det erforderliga beloppet torde böra erhålla förslagsanslags
natur.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förslag och hemställer
därför,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

att riksdagen må till resekostnads- och traktamentsersättningar
åt befattningshavare vid vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000
kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

64:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 66) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vakthållning för öppethållande av statens
historiska museum för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 8,900 kronor.

65:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till en från statens historiska museum ledd
upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med de
grunder, som av Kungl. Majit bestämmas, för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

66:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 68) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inventering och konservering av vissa
samlingar inom statens historiska museum m. m. för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor att utgå efter de närmare grunder, som av Kungl.
Majit bestämmas.

67:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 69) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vård och underhåll av det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

68:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 70) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 1,500 kronor.

69:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 71) hemställer utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inköp av instrumentutrustning för vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

Vakthållning
för öppethållande
av
statens
historiska
museum.

[66.]

Statens
historiska
museums
upplysningsoch
propagandaverksamhet.

[67.]

Inventering
och konservering
av
vissa samlingar
inom
statens
historiska
museum.

[68.]

Vård och
underhåll av
antikvarisktnumismatiska

biblioteket.

[69.]

Underhåll av
antikvariskttopografiska

arkivet.

[70.]

Instrumentutrustning

för vitterhetsakademien.

[71.]

Vetenskaplig
grävningsundersökning
av krigargravarna

å den s. k.
Korsbe tangen
utanför
Visby.

[72.]

Nybyggnad
för statens
historiska
museum
m. m.

[73.]

Iståndsättande
av
Ovikens
ödekyrka.

[74.]

54 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

70:o) Sedan 1930 års riksdag för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning
av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför Visby samt
till bearbetning av därvid gjorda fynd beviljat ett anslag av 15,000 kronor
samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat
ett belopp av 10,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 72) föreslagit
riksdagen att av förutnämnda belopp, 15,000 kronor, för budgetåret 1931/
1932 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden, 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökuing
av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen
utanför Visby samt till bearbetning av därvid gjorda
fynd beviljade anslaget å 15,000 kronor för budgetåret 1931/
1932 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden, 5,000
kronor.

71:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 73) föreslagit riksdagen i fråga
örn nybyggnad för statens historiska museum m. m. kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

72:o) Kungl. Majit har (punkt 74) föreslagit riksdagen att till iståndsättande
av Ovikens ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet
framlagt förslag bevilja ett belopp av 20,000 kronor samt därav för budgetåret
1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 179—182 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har framhållit, att Ovikens gamla kyrka i Jämtland
torde få anses vara ett bland vårt lands — och särskilt då det nordligare
Sveriges — märkligare byggnadsminnesmärken. Från församlingens och
bygdens sida hade åtgärder redan vidtagits för att rädda denna anläggning
från en hotande förödelse, men de insamlade medlen hade icke blivit tillräckliga.
Departementschefen funne i likhet med både länsstyrelsen och
vitterhetsakademien, att det torde få anses vara ett riksintresse, att något
åtgjordes för de ifrågasatta restaureringsarbetena. Genom besök å ort och
ställe hade departementschefen förvissat sig örn att i vissa avseenden en
omedelbar fara för förstörelse förelåge; provisoriska åtgärder skulle tvivelsutan
medföra ökade kostnader och i varje fall bli otillräckliga.

Då å tillgängliga anslag medel icke funnes disponibla för här ifrågavarande
ändamål, funne sig departementschefen böra förorda, att framställning i
ämnet avlätes till riksdagen.

Den i ämnet framlagda restaureringsplanen syntes departementschefen i
sina huvuddrag kunna läggas till grund för arbetena. Kostnaderna för densammas
förverkligande hade nyligen beräknats till 30,000 kronor. Departementschefen
funne sig böra för ändamålet förorda ett anslag av statsmedel

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

å 20,000 kronor att fördelas på två år. Det vore att hoppas, att detta
belopp jämte redan tillgängliga medel och de medel i övrigt, som ytterligare
kunde hopbringas från socknen eller bygden — vilka ju redan visat ett
livligt intresse för dessa arbeten — skulle visa sig tillräckligt för ett genomförande
av de nödvändigaste restaureringsarbetena.

Vid ett bifall till framställningen skulle det framdeles få ankomma på
Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser rörande medlens användning.

På sätt i statsrådsprotokollet erinras, har frågan om iståndsättande av
nämnda ödekyrka redan förut varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.

I anledning av motioner vid 1930 års riksdag örn anslag för ändamålet
anförde statsutskottet i utlåtande den 12 mars 1930, nr 8 A, punkt 71, att
utskottet ansåge det vara i hög grad önskvärt, att åtgärder vidtoges för att
åt eftervärlden bevara ifrågavarande synnerligen värdefulla kulturminnesmärke.
Då emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, frågan härom vore
beroende på Kungl. Majits prövning, syntes enligt utskottets förmenande
vid sådant förhållande intet skäl föreligga för riksdagen att då upptaga
saken. Riksdagen fattade sitt beslut i ämnet i enlighet med utskottets hemställan.

Då nu Kungl. Majit efter utredning och prövning av ärendet gjort framställning
örn statsanslag för ändamålet, vill utskottet, i anslutning till vad
1930 års statsutskott i frågan anfört, förorda, att riksdagen lämnar sin
medverkan till den ålderdomliga kyrkobyggnadens bevarande.

Mot det av Kungl. Majit för ändamålet äskade beloppet har utskottet intet
annat att erinra än att utskottet ansett beloppet kunna nedsättas till 15,000
kronor att utgå med 7,500 kronor under vartdera av två budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till iståndsättande av Ovikens ödekyrka
i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag
bevilja ett belopp av 15,000 kronor samt därav för
budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa
7,500 kronor.

73:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr K. G. Westman m. fl. (1:94) och den andra inom andra kammaren
av herr D. Pettersson i Bjälbo m. fl. (11:248) har föreslagits, att riksdagen
måtte för budgetåret 1931/1932 anvisa ett belopp av 5,000 kronor att ställas
till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förfogande för konservering
av de medeltida byggnadslämningarna vid Alvastra.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionen 1:94.

Utskottet finner visserligen önskligt, att ifrågavarande minnesmärken bevaras
från förstörelse. Men å andra sidan kan utskottet icke förbise, att motionärernas
förslag åsyftar inledandet av åtgärder, som för statsverket innebära
en långt större utgift än det nu äskade beloppet, 5,000 kronor. I själva

Utskottets

yttrande.

Motioner
ang. anslag
för konserve
ring av de
medeltida
byggnadslämningarna

vid Alvastra.

Utskottets

yttrande.

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner
ang. anslag
till undersökning
av det
s. k. Bulverket
i Tingstäde
träsk.

Utskottets

yttrande.

De under
vitterhetsakademiens

inseende
ställda
ostasiatiska
arkeologiska
samlingarna.

[75.]

verket gäller det här, såvitt av motionerna framgår, en totalutgift av icke
mindre än 50,000 kronor. Då i övrigt mycket stora krav ställas på statskassan
för olika kulturändamål, vilka i fråga om vikt och betydelse näppeligen
kunna ställas efter det förevarande, har utskottet funnit sig förhindrat
att tillstyrka, att staten nu binder sig för en ny utgift av så pass omfattande
beskaffenhet som den förevarande. Beaktas bör ock, att, på sätt
av motionerna inhämtas, vitterhetsakademien gjort framställning i ämnet
hos Kungl. Maj:t, utan att Kungl. Majit ansett sig böra förelägga riksdagen
detta anslagsäskande. Utskottet hemställer därför,

att herr Westmans m. fl. och herr D. Petterssons i Bjälbo
m. fl. ovannämnda motioner (1:94 och II: 248) icke måtte
vinna riksdagens bifall.

74:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar L. G. Bodin och G. W. Roos (I: 96) och den andra inom andra
kammaren av herr G. Svedman m. fl. (II: 104) har hemställts, att riksdagen
för en systematisk undersökning av den forntida sjöfästningen, det s. k.
Bulverket i Tingstäde träsk på Gotland, ställer ett belopp av 6,000 kronor
till major A. Zetterlings förfogande att användas enligt av riksantikvarien
godkänd plan och under hans kontroll.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 96.

Utskottet vill icke förneka, att det ur fornforskningens synpunkt måste
te sig såsom synnerligen önskvärt, att ifrågavarande i hög grad märkliga
byggnadslämning blir föremål för ytterligare undersökningar på sätt i motionerna
angivits. Utskottet har dock ansett sig förhindrat förorda bifall till
motionerna.

Utskottet hemställer därför,

att herrar Bodins och Roos’ samt herr Svedmans ovannämnda
motioner (I: 96 och II: 104) icke måtte vinna riksdagens
bifall.

75:o) Kungl. Majit har (punkt 75) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1931/1932 anvisa

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen ett extra reservationsanslag av 15,200 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 38,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 182—186 i statsrådsprotokollet.

För komplettering av monterutrustningen har ursprungligen beräknats ett
belopp av 49,200 kronor, varav 1929 och 1930 års riksdagar tidigare beviljat
sammanlagt 34,000 kronor. Det för budgetåret 1931/1932 äskade anslaget,
15,200 kronor, utgör alltså återstoden av det för här ifrågavarande ändamål
beräknade beloppet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

Beträffande anslaget till lokalhyra m. m. utgår detsamma för budgetåret
1930/1931 med ett belopp av 38,000 kronor, och har alltså härutinnan
ingen ändring ifrågasatts.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska
arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag
av 15,200 kronor,

b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens
bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra
anslag av 38,000 kronor.

76:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter
i det för akademien för de fria konsterna uppförda
ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av
15,600 kronor.

77:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (puukt 77) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för
dekorativ konst för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 20,600 kronor.

78:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m. för akademien
för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000
kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 500 kronor.

79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt ruin, till arvode åt extra lärare i materiallära vid
konsthögskolan anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 3,500 kronor.

80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till reparationsarbeten i de åt konsthögskolan
upplåtna lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan i
Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet företett

Förstärkning
av vissa anslagsposter

i akademiens
för de fria
konsterna
reservationsanslag
till
undervisningsmateriel
m. m.

[76].

Skolan för
dekorativ
konst.

[77.]

Skandinaviska
konstnärsföreningen
i Rom.

[78.]

Undervisning
i materiallära
vid
konsthögskolan.

[79] .

Vissa reparationsarbeten

i de åt
konsthögskolan
upplåtna
lokalerna.

[80] ,

Förstärkning
av musikaliska
akademiens
reservationsanslag
till
materiel och
expenser
m. m.

[81-]

Biträde åt
bibliotekarien
hos
musikaliska
akademien.

[82.]

Ökad undervisning
i
pianospelning
och
harmonilära
vid musikkonservatoriet.

[83.]

58 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kostnadsförslag för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 5,500 kronor.

81 :o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 81) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser
m. m. ett extra anslag av 16,500 kronor,

b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens
bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

82:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska
akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

83:o) Kungl. Majit har (punkt 83) föreslagit riksdagen att till ökad undervisning
i ämnena pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 194—199 i statsrådsprotokollet.

I den för musikaliska akademien gällande, den 28 maj 1926 fastställda
personalstaten äro uppförda, bland andra, en lärare i pianospelning, en
lärare i pianospelning i orgelklassen samt en lärare i harmonilära.

I det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid musikaliska
akademien å 155,860 kronor ingår jämlikt gällande stat ett belopp av 57,500
kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. vid akademien.
Enligt Kungl. Majits beslut den 28 maj 1926 må av nämnda anslagspost
utgå arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter för undervisningen
med högst 34,000 kronor. Av sistnämnda belopp utgå arvoden
till, bland andra, biträdande lärare i pianospelning och i harmonilära.

Den 16 april 1930 fastställde Kungl. Majit reglemente för musikkonservatoriet.
Enligt § 3 i reglementet ingå ämnena piano och harmonilära i
följande examina, som avläggas vid musikkonservatoriet, nämligen högre
organistexamen, kantors (kyrkosångar-)examen, högre och lägre musiklärarexamen
samt militär musikdirektörsexamen. Nämnda ämnen ingå jämväl
i sex av de åtta grupperna av ämnen för specialstudier.

I skrivelse den 25 september 1930 har musikaliska akademien hemställt,
att för utökad undervisning i pianospelning och harmonilära det å akademiens
stat uppförda förslagsanslaget å 57,500 kronor till avlöningar åt ickeordinarie
befattningshavare m. m. måtte i 1931 års statsverksproposition
höjas med 4,400 kronor till 61,900 kronor. Akademien har härvid anfört
bland annat:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

Under en följd av år har akademien av sina enskilda medel sökt att i
någon mån tillgodose det mest oundgängliga behovet av ifrågavarande undervisning,
under de senaste åren med ett belopp av 2,420 kronor årligen.
Den härmed vunna ökningen av antalet undervisningstimmar motsvarar
likväl icke på långt när vad som tidigare med rätta framhållits såsom oundgängligt,
nämligen 10 undervisningstimmar i veckan för vartdera ämnet
pianospelning och harmonilära, vilket efter 220 kronor per veckotimme
skulle medföra en kostnad av 4,400 kronor; och för akademien innebär
även det från dess sida lämnade otillräckliga bidraget till undervisningen
en kännbar uppoffring, vilken såsom akademien påpekat, icke kan tänkas
fortgå under en vidsträcktare tidrymd.

Enligt departementschefens mening förelåge ett konstant behov av ökad
undervisning i pianospelning och harmonilära. Han ansåge det ej rimligt,
att akademien skulle år efter år med sina enskilda medel bestrida kostnaderna
för den ökade undervisning vid en statlig läroanstalt, som visat sig
alldeles ofrånkomlig. Tiden syntes också nu vara inne — då dessutom ett
nytt reglemente för musikkonservatoriet nyligen vunnit Kungl. Maj:ts godkännande
— att ökade medel ställdes till akademiens förfogande för nu
ifrågavarande ändamål. Gärna hade departementschefen önskat, att han
kunnat helt tillmötesgå det av akademien framlagda förslaget. Emellertid
vore. han icke i tillfälle att för närvarande för ändamålet förorda högre belopp
än 3,000 kronor. Med sistnämnda belopp torde det mest trängande behovet
av ökad undervisning i ifrågavarande ämnen kunna tillgodoses, på samma
gång akademiens enskilda medelstillgångar ej längre behövde belastas med
utgifter för samma undervisning.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till ökad undervisning i ämnena pianospelning
och harmonilära vid musikkonservatoriet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

84:o) Kungl. Majit har (punkt 84) föreslagit riksdagen
dels att för anordnande under år 1931 vid fyra folkskoleseminarier av
kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 12,500 kronor,

dels ock medgiva, att, i fall då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium
erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i kurs
för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för s. k.
övertimmar må, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå
från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
Utredningen återfinnes å sid. 199—204 i statsrådsprotokollet.

Kurser för
utbildande
av kyrkomusiker.

[84.]

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Brandförsäkring
av
viss staten
tillhörig,
huvudsakligen
i operabyggnaden

och dramatiska
teaterns
byggnad förvarad
lösegendom

m. m.

[85.]

I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag har 1930 års riksdag dels för anordnande
under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier av kurser för utbildande
av kyrkomusiker för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag
av 12,000 kronor, dels ock medgivit, att, i fall då kompletterande undervis''
ning vid folkskoleseminarium erfordrades för dem av seminariets elever,
som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande
lärare för s. k. övertimmar finge, efter prövning av Kungl. Maj:t i
varje särskilt fall, utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
I fråga örn antalet kurser samt ersättning för s. k. övertimmar
har ingen förändring ifrågasatts för budgetåret 1931/1932.

Musikaliska akademien har emellertid framlagt förslag örn rätt för kursledare,
som är bosatt å annan ort än förläggningsorten för den av honom
ledda kursen, att för två av honom företagna resor till förläggningsorten
åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt rese- och traktamentsklass II C.
Departementschefen har förklarat sig icke hava något att erinra mot detta
förslag men har i likhet med statskontoret ansett, att härför erforderliga
medel borde utgå av det till kurserna anvisade anslaget. För beredande av
resekostnadsersättning åt kursledare torde då anslaget för fyra kursers hållande
böra beräknas till 12,500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må

a) för anordnande under år 1931 vid fyra folkskoleseminarier
av kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 12,500 kronor,

b) medgiva, att, i fall då kompletterande undervisning
vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets
elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,
ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,
efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå
från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

85:o) Kungl. Majit har (punkt 85) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i
operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom
av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad
och där förvarad lösegendom för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 13,147 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.
Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 204—205 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår anslaget med ett belopp av 13,567 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931
omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 13,147
kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Majit
bestämmes.

86:o) Sedan 1930 års riksdag för brandskyddsanordningar i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad i huvudsaklig överensstämmelse med
av byggnadsstyrelsen framlagda förslag beviljat ett belopp av 127,000 kronor
och därav för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 72,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 86) föreslagit riksdagen att
av förutnämnda belopp, 127,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 anvisa
såsom extra reservationsanslag återstoden, 55,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det av 1930 års riksdag för brandskyddsanordningar
i operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad beviljade anslaget å 127,000 kronor för budgetåret
1931/1932 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden,

55,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

87:o) Kungl. Majit har (punkt 87) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den utav professorn K. B. Wiklund nu innehavda personliga
professuren i finsk-ugrisk språkforskning vid universitetet i Uppsala
skall förvandlas till en ordinarie professur i finsk-ugriska språk, särskilt
lapska och finska,

dels — med uteslutande från allmänna indragningsstaten av vad där finnes
uppfört beträffande avlöning åt Wiklund — i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat
för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen,
från och med den 1 juli 1931 uppföra ytterligare 1 professor med
lön 8,000 kronor, tjänstgöringspenningar 4,000 kronor eller sammanlagt

12,000 kronor,

dels besluta, att under Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen, ej
mindre i den där upptagna anmärkning 2., professorsbefattningarna angivas
till 21 ävensom under 19) upptages en professur med ämnesområde: finsk -

Brandskyddsanordningar
i
operabyggnaden
och
dramatiska
teaterns
byggnad.

86.]

Förändring
av professor
K. B. Wiklunds
personliga
professur
vid universitetet
i
Uppsala
till en
ordinarie
professur
i finskugriska

språk, särskilt
lapska
och finska.

[87.]

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ugriska språk, särskilt lapska oell finska, än även den därstädes upptagna
anmärkningen om Wiklunds personliga professur uteslutes,

dels ock med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,369,804 kronor, med 12,000 kronor till
1,381,804 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 207—211 i statsrådsprotokollet.

Redan år 1897 framhölls inom den humanistiska sektionen av filosofiska
fakulteten i Uppsala i samband med ett inom sektionen väckt förslag om
anställande av en lärare i finsk-ugriska språk, särskilt lapska och finska,
vikten av att vid universitetet inrättades en fast lärostol i finsk-ugriska språk,
bektionen stannade emellertid då vid att begära ett mindre anslag för uppehållande
tills vidare av undervisning i ämnet.

Det av humanistiska sektionen väckta anslagskravet föranledde framställning
i ämnet från Kungl. Majit till 1898 års riksdag, och riksdagen beviljade
för år 1899 anslag för ändamålet. På därom gjord framställning beviljades
sedermera av riksdagen för samma ändamål anslag för vart och ett
av åren 1900/1905.

I anledning av en av Kungl. Majit därom gjord framställning medgav
1905 års riksdag, att för dåvarande docenten K. B. Wiklund finge vid universitetet
i Uppsala inrättas en personlig extra ordinarie professur i finskugrisk
språkforskning och att för detta ändamål finge på allmänna indragningsstaten
anvisas årlig avlöning till belopp av 4,500 kronor, därav 3,300
kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt
för Wiklund till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter fem och tio
års väl vitsordad tjänstgöring, räknad från och med den 1 januari 1906.

Vid 1908 års lönereglering förändrades den för Wiklund inrättade personliga
extra ordinarie professuren till en ordinarie personlig professur.
Därvid bestämdes avlöningen till samma belopp som för innehavare av å
ordinarie stat uppfört professorsämbete, och ägde Wiklund att erlägga pensionsavgift
i likhet med ordinarie professor. Jämväl vid 1925 års lönereglering
likställdes Wiklunds professur i avlöningshänseende med innehavare
av å ordinarie stat uppförd professur, och upptogs å allmänna indragningsstaten
för Wiklund såsom innehavare av professur i finsk-ugrisk språkforskning
lön jämte ålderstillägg med 9,000 kronor och tjänstgöringspenningar
med 4,000 kronor eller tillhopa 13,000 kronor.

Framställning har nu gjorts från universitetet angående ändring från och
med budgetåret 1931/1932 av den personliga professuren till en ordinarie
professur i finsk-ugriska språk, särskilt lapska och finska.

Departementschefen har framhållit, att enligt hans uppfattning statsmakternas
år 1905 fattade beslut örn inrättande av en personlig professur i ämnet
innebar ett beaktande av den finsk-ugriska språkforskningens stora betydelse
för vårt land. Denna språkforskning i förening med de i samband härmed

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

stående etnografiska studierna hade i våra dagar nått en avsevärd utveckling
och blivit av en allt större vikt för vårt land. Såväl den inom Sverige
fortgående utvecklingen som ock den allt livligare förbindelsen med våra
grannländer Finland och Estland samt även med Ungern ställde stora krav
på kännedomen örn såväl de av vissa folkgrupper inom vårt eget land som
de av befolkningen i nyss nämnda länder talade språken. Vid sidan örn
den vetenskapliga betydelsen av en professur i ämnesgruppen förelåge ett
starkt behov av en svensk vetenskapsman i auktoritativ ställning, som kunde
biträda vid de språkliga utredningar och arbeten av olika slag, som den
livliga förbindelsen med framförallt Finland och Estland medförde. Departementschefen
funne därför synnerligen starka skäl tala för inrättande av
en fast lärostol i ifrågavarande ämnesgrupp. Sektionens förslag ginge ut på
att innehavaren av en professur i ifrågavarande ämnesgrupp borde ha specialiserat
sig på de med varandra i nära förbindelse stående och inom landet
talade lapska och finska språken, och skulle med hänsyn härtill och i analogi
med examensämnet jämväl professuren benämnas professur i finsk-ugriska
språk, särskilt lapska och finska. Detta förslag syntes departementschefen
välbetänkt. Slutligen har han meddelat, att professor Wiklund, på
därom gjord förfrågan, i skrivelse den 11 oktober 1930 förklarat sig icke
hava något att erinra mot den ifrågasatta omvandlingen av hans personliga
professur till ordinarie.

Utskottet har funnit goda skäl anförda för förslaget örn inrättande vid universitetet
i Uppsala av en ordinarie professur i finsk-ugriska språk. I likhet
med departementschefen anser utskottet välbetänkt, att huvudvikten med
avseende å professurens ämnesområde lägges på de för vårt land särskilt
betydelsefulla lapska och finska språken, och att detta kommer till uttryck
i professurens benämning, på sätt Kungl. Majit föreslagit.

Gentemot förslaget, att riksdagen redan innevarande år må fatta beslut
om professurens inrättande, skulle kunna invändas, att professor Wiklund
uppnår pensionsåldern först år 1933. Det bör emellertid påpekas, att ett
avgörande i frågan redan i år torde få anses påkallat med hänsyn till gällande
bestämmelser örn förtidsprocedur vid tillsättning av professorsbefattningar.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) besluta, att den utav professorn K. B. Wiklund nu
innehavda personliga professuren i finsk-ugrisk språkforskning
vid universitetet i Uppsala skall förvandlas till en ordinarie
professur i finsk-ugriska språk, särskilt lapska och
finska;

b) — med uteslutande från allmänna indragningsstaten
av vad där finnes uppfört beträffande avlöning åt Wiklund
— i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under I Avlö -

Utskottets

yttrande.

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat
för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Humanistiska
sektionen, från och med den 1 juli 1931 uppföra
ytterligare 1 professor med lön 8,000 kronor och tjänstgöringspenningar
4,000 kronor eller sammanlagt 12,000 kronor;

c) besluta, att under Filosofiska fakulteten, Humanistiska
sektionen, ej mindre i den där upptagna anmärkning 2.
professorsbefattningarna skola angivas till 21 ävensom under
19) upptages en professur med ämnesområde: finsk-ugriska
språk, särskilt lapska och finska, än även den därstädes
upptagna anmärkningen om Wiklunds personliga professur
skall uteslutas;

d) med anledning härav höja det ordinarie anslaget till
universitetet i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,369,804 kronor,
med 12,000 kronor till 1,381,804 kronor.

nhig^bel^s 88:o) Kungl. Majit har (punkt 88) föreslagit riksdagen att — med utening
m. m. slutande av den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under II. Anslag
Otavian ^ materiel m. m. under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna
inrymda in- uppförda anslagsposten till uppvärmning och belysning å 6,050 kronor —
stitutionerna. under samma rubrik uppföra en anslagspost till uppvärmning, belysning
[88.] m. m. å 6,050 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 212—213 i statsrådsprotokollet.

I utgiftsstaten för universitetet i Uppsala upptages under II. Anslag till
materiel m. m. under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna ett
anslag å 6,050 kronor till uppvärmning och belysning.

Hos kanslern för rikets universitet har nu det större konsistoriet vid
universitetet i Uppsala, på grund av framställning från filosofiska fakulteten,
hemställt, att kanslern måtte utverka att nämnda anslag måtte få användas
till täckande av vissa andra för institutionerna i Gustavianum gemensamma
kostnader.

För närvarande äro i Gustavianum inrymda delar av paleontologiska institutionen,
museet för nordiska fornsaker, Victoriamuseet för egyptiska
fornsaker, seminariet för klassisk fornkunskap och antikens historia samt
konstmuseet, av vilka dock den förstnämnda institutionen under loppet av
budgetåret 1931/1932 torde komma att förflyttas till den snart färdiga paleontologiska
institutionsbyggnaden. Departementschefen framhåller, att det
understundom mötte svårigheter att i fråga om vissa utgifter rättvist fördela
de olika institutionernas kostnader. Då nu, på grund av de sedan år 1923
minskade bränsleprisen och minskad kostnad för eldarens avlöning, det å
universitetets stat uppförda anslaget å 6,050 kronor uppgåves kunna räcka
till jämväl för andra gemensamma kostnader än uppvärmning och belys -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

ning, syntes enligt departementschefens uppfattning hinder icke möta för
att tillmötesgå den nu föreliggande framställningen. De kostnader, det här
närmast gällde, för fönsterputsning, rengöring och dylikt, hade under senare
år uppgått till i runt tal 300 kronor årligen, vilket belopp avförts å universitetets
extra utgiftstitel. Ett bifall till den nu föreliggande framställningen
skulle alltså konsekvent leda till att denna post, för närvarande uppförd
i staten med 68,975 kronor, skulle minskas med ett motsvarande belopp
av 300 kronor. Med hänsyn till å ena sidan den relativt obetydliga summa,
varom här vore fråga, samt å andra sidan till den mångfald av betydande
utgifter, som skulle avföras å extra utgiftsposten, ville departementschefen
icke förorda en dylik anordning. Han tillstyrkte därför allenast, att anslaget
för de i Gustavianum inrymda institutionerna måtte, under den av universitetskanslern
förordade förändrade rubriken, uppföras i universitetets stat med
oförändrat belopp.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majda förslag, hemställer,

att riksdagen må — med uteslutande av den i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala under II. Anslag till materiel
m. m. under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna
uppförda anslagsposten till uppvärmning och belysning
å 6,050 kronor — under samma rubrik uppföra en
anslagspost till uppvärmning, belysning m. m. å 6,050 kronor.

89:o) Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubrik Institutionen
för allmän och analytisk kemi uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor
— under rubrik Fysikalisk-kemiska institutionen till arvode åt en amanuens
uppföra ett anslag av 1,800 kronor ävensom besluta, att i- gällande personalstat
för tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
orden: fysikalisk-kemiska laboratoriet ändras till: fysikalisk-kemiska
institutionen.

Överförande
av en amanuens
vid
institutionen
för allmän
och analytisk
kemi vid
universitetet
i Uppsala
till fysikaliskkemiska
institutionen

m. m.

Utredningen återfinnes å sid. 214—215 i statsrådsprotokollet.

[89.]

Den föreslagna förändringen, som är av uteslutande formell natur, grundar
sig på en till det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala ställd, av
filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion tillstyrkt framställning
av professorerna vid universitetet L. Ramberg, D. Strömholm och
The Svedberg, däri bland annat framhållits: Den särskilda institutions byggnad

för fysikalisk kemi, till vars uppförande medel beviljats av 1927
års riksdag, vore snart färdig att tagas i bruk. Icke blott forskningen utan
även undervisningen i fysikalisk kemi komme då att överflyttas dit. Den
amanuens, som hittills biträtt vid ledandet av dessa övningar, finge då sin
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 5

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Överförande
av en amanuens
vid
anatomiska
institutionen
vid universitetet

i Uppsala
till histologiska
institutionen

m. m.

[90.]

verksamhet förlagd till den fysikalisk-kemiska institutionen. Under sådana
förhållanden syntes det lämpligast, att amanuensbefattningen ifråga även i
formellt avseende sorterade under den fysikalisk-kemiska institutionen. De
hemställde därför, det konsistoriet ville utverka, att sagda amanuensbefattning
avfördes ur den kemiska institutionens stat och i stället uppfördes i
den fysikalisk-kemiska institutionens stat tillsammans med den assistentbefattning,
som redan tillhörde institutionen ifråga, och de i 1930 års statsverksproposition
för sagda institutions räkning upptagna vaktmästar-, maskinist-
och instrumentmakarbefattningarna.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,
avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser
— med uteslutande av ett av de under rubrik Institutionen
för allmän och analytisk kemi uppförda amanuensarvodena
å 1,800 kronor — under rubrik Fysikalisk-kemiska
institutionen till arvode åt en amanuens uppföra ett anslag
av 1,800 kronor ävensom besluta, att i gällande personalstat
för tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar orden: fysikalisk-kemiska laboratoriet ändras
till: fysikalisk-kemiska institutionen.

90:o) Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala ej mindre under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubriken Anatomiska
institutionen uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under
rubrik Histologiska institutionen till arvode åt en amanuens uppföra ett
anslag av 1,800 kronor, än även under II. Anslag till materiel m. m. minska
det därstädes upptagna anslaget till anatomiska institutionen från 11,100
kronor till 5,550 kronor ävensom upptaga ett anslag till histologiska institutionen
å 5,550 kronor,

dels ock besluta, att i personalstaten för universitetet i Uppsala under
vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna skola vidtagas följande ändringar: preparator vid anatomiska
institutionen ändras till preparator vid histologiska institutionen,
tekniskt biträde vid anatomiska institutionen ändras till tekniskt biträde vid
histologiska institutionen och vaktmästare vid anatomiska institutionen ändras
till vaktmästare vid anatomiska och histologiska institutionerna.

Utredningen återfinnes å sid. 215—218 i statsrådsprotokollet.

Vid universitetet i Uppsala finnas två professorer i anatomi, den ena med
undervisningsskyldighet i histologi och embryologi och den andra med undervisningsskyldighet
i makroskopisk anatomi. Den nu föreliggande framställ -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

ningen åsyftar en formell uppdelning av den anatomiska institutionen i en
anatomisk och en histologisk institution, såsom fallet är i motsvarande hänseende
vid karolinska institutet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala ej mindre
under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,
C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser — med uteslutande
av ett av de under rubriken Anatomiska institutionen
uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under
rubrik Histologiska institutionen till arvode åt en amanuens
uppföra ett anslag av 1,800 kronor, än även under II. Anslag
till materiel m. m. minska det därstädes upptagna anslaget
till anatomiska institutionen från 11,100 kronor till 5,550
kronor ävensom upptaga ett anslag till histologiska institutionen
å 5,550 kronor,

b) besluta, att i personalstaten för universitetet i Uppsala
under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande
medicinska och filosofiska fakulteterna skola vidtagas följande
ändringar: preparator vid anatomiska institutionen
ändras till preparator vid histologiska institutionen, tekniskt
biträde vid anatomiska institutionen ändras till tekniskt biträde
vid histologiska institutionen och vaktmästare vid
anatomiska institutionen ändras till vaktmästare vid anatomiska
och histologiska institutionerna.

91:o) Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att
dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppföra

efter 2 vaktmästare vid zoologiska institutionen 1 vaktmästare vid paleontologiska
institutionen med placering i lönegraden B 7,

dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänsteman och betjänte vid
universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 95,140 kronor, med 3,000 kronor till 98,140 kronor,

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till
Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid uni -

Vaktmästare
vid paleontologiska
institutionen

vid universitetet

i Uppsala.

[91.]

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

versitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 374,400 kronor, med 3,000
kronor till 377,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 218—220 i statsrådsprotokollet.

Redan då framställning gjordes till 1929 års riksdag om anvisande av
medel för uppförande av nybyggnad för paleontologiska institutionen, stod
det, framhåller departementschefen, klart, att ett bifall till detta förslag
skulle i sinom tid nödvändiggöra anställande av en vaktmästare vid institutionen.
Då den nya byggnaden beräknades kunna börja att tagas i bruk
omkring den 1 juli 1931, torde behovet av vaktmästare därstädes göra sig
gällande från och med nämnda dag. Då detta behov vidare torde vara av
stadigvarande natur, har departementschefen ansett sig böra tillstyrka, att
befattningen uppfördes på ordinarie stat. Den av universitetsmyndigheterna
föreslagna placeringen i lönegraden B 7 stöde i överensstämmelse med
placeringen av vaktmästare vid övriga universitetsinstitutioner.

Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare, amanuenser
och
tjänstemän
m. m.
vid universitetet

i Uppsala.

[92.]

Då behovet av den föreslagna vaktmästarbefattningen synes styrkt, anser
sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må

a) å personalstaten för universitetet i Uppsala under
vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna, uppföra

efter 2 vaktmästare vid zoologiska institutionen 1 vaktmästare
vid paleontologiska institutionen med placering i
lönegraden B 7,

b) höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar
under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 95,140 kronor, med 3,000 kronor till
98,140 kronor,

c) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget
till Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m., nu 374,400 kronor, med 3,000 kronor till 377,400
kronor.

92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 92) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 34,780 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t
användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 220—222 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 44,780 kronor. Minskningen,
10,000 kronor, har uppkommit därigenom, att en nu i anslaget ingående
anslagspost å sistnämnda belopp till uppehållande av den praktiskteologiska
undervisningen uteslutits ur anslaget för att behandlas i annat
sammanhang. I övrigt äro anslagsposterna och beloppen desamma som
innevarande budgetår, dock att det till en e. o. amanuens vid anatomiska
institutionen upptagna arvodet ändrats till arvode åt en e. o. amanuens vid
histologiska institutionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 34,780 kronor att med särskilda
belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

93:o) Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå
i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna skäl
meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 222—232 i statsrådsprotokollet.

Den praktisk-teologiska övningskurs, som jämlikt gällande stadga angående
teologiska examina terminligen skall hållas vid de teologiska fakulteterna i
Uppsala och Lund, har under en lång följd av år uppehållits med tillhjälp
av särskilda av riksdagen för ändamålet anvisade medel. De sålunda till
förfogande ställda anslagen hava hittills varit avsevärt större för Uppsala
än för Lund och utgå för innevarande budgetår med 10,000 kronor respektive
4,500 kronor.

I två vid 1930 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 54 och II: 80)
hemställdes, att det i statsverkspropositionen för uppehållande av den praktisk
teologiska undervisningen vid Lunds universitet utgående anslaget måtte
upptagas till 10,000 kronor för organiserandet av teologiska fakultetens
praktiska avdelning på i huvudsak samma sätt som motsvarande avdelning
vid Uppsala universitet.

I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anförde härom riksdagen under
punkt 88 bland annat följande:

I likhet med motionärerna kunde riksdagen icke finna några bärande skäl
för den åtskillnad i fråga om anslagsbeloppen till den praktisk-teologiska
undervisningen, som föiefunnes mellan de båda universiteten. Riksdagen
funne sig dock icke kunna bifalla de i ärendet väckta motionerna men förutsatte,
att, då nu uppmärksamheten blivit fäst på berörda förhållande,

Uppehållande
av den
praktiskteologiska

undervisningen

vid universitetet

i Uppsala.

[93.]

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:t läte utreda, i vad mån ifrågavarande anslag vid Lunds universitet
behövde höjas samt i samband därmed, huruvida någon nedsättning
i motsvarande anslag vid Uppsala universitet kunde ifrågasättas.

Genom beslut den 9 maj 1930 anbefallde härefter Kungl. Majit kanslersämbetet
för rikets universitet att — med anledning av vad riksdagen sålunda
anfört — från vederbörande inhämta utredning, i vad mån det till uppehållande
av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Lund
utgående anslaget å 4,500 kronor behövde höjas samt i samband därmed,
huruvida någon nedsättning i motsvarande anslag vid universitetet i Uppsala
kunde ifrågasättas, ävensom att med nämnda utredning jämte det förslag,
vartill densamma kunde föranleda, till Kungl. Majit inkomma i så god tid>
att eventuellt förslag i ämnet måtte kunna föreläggas 1931 års riksdag.

Den sålunda anbefallda utredningen föreligger nu och har av departementschefen
återgivits under förevarande punkt.

Departementschefen har framhållit, att skillnaden i anslagsbeloppen knappast
tidigare varit motiverad, och numera torde — såsom jämväl av 1930
års riksdag framhållits — några bärande skäl för denna åtskillnad icke
förefinnas. Med hänsyn härtill hade man nu att söka taga ståndpunkt till
frågan, till vilket belopp kostnaderna för här ifrågavarande undervisning vid
de båda universiteten borde uppskattas. Riksdagen hade i sin ovanberörda
skrivelse uttalat sig för en utredning i vad mån ifrågavarande anslag vid
Lunds universitet behövde höjas samt i samband därmed, huruvida någon
nedsättning i motsvarande anslag vid Uppsala universitet kunde ifrågasättas.
Vad då till en början anslaget till Uppsalafakulteten beträffade, torde redan
det förhållandet, att antalet teologie studerande, och därmed antalet deltagare
i här förevarande kurs, sedan år 1925 — då detta anslag senast
prövades av riksdagen och Kungl. Majits förslag örn en höjning lämnades
utan erinran — ökats med mer än femtio procent, utgöra ett tungt vägande
skäl för att anslaget bibehölles vid sitt hittillsvarande belopp. Härtill komme
vidare, vilket jämväl av Uppsalafakulteten framhållits, de år från år ökade
kraven på prästernas praktiska utbildning, vilka krav redan nu endast med
svårighet kunde tillgodoses inom ramen för det nu utgående anslaget. Med
hänsyn till vad sålunda anförts funne departementschefen sig böra ansluta
sig till’ de akademiska myndigheternas bestämda avstyrkande av en nedsättning
av detta anslag från dess nuvarande belopp, 10,000 kronor. 1930
års riksdag hade såsom sin uppfattning uttalat, att inga bärande skäl längre
förelåge för att här förevarande anslag utginge med lägre belopp vid det
ena universitetet än vid det andra. I anslutning till denna uppfattning,
som departementschefen biträdde, skulle då redan vid det förhållandet, att
en sänkning av anslaget till Uppsalafakulteten icke torde vara möjlig, en
höjning av det till den praktisk-teologiska undervisningen i Lund nu utgående
anslaget bliva påkallad. För en sådan höjning talade jämväl synnerligen
vägande sakliga skäl. Den starka ökningen under senare år av antalet

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

71

teologie studerande i Lund hade givetvis lett till att det hittillsvarande anslagets
belopp framstode såsom otillräckligt. Härav hade följt, att professorn i praktisk
teologi i Lund måst ägna en oproportionerligt stor del av sin föreläsningsskyldighet
åt denna undervisning. Kraven på de blivande prästernas
praktiska utbildning hade också, såsom tidigare framhållits i fråga örn
undervisningen i Uppsala, avsevärt stegrats. Slutligen syntes det önskvärt,
att den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Lund äntligen
erhölle en fastare organisation — liksom länge varit fallet med motsvarande
undervisning i Uppsala. Departementschefen funne sig alltså böra förorda,
att anslaget till den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i
Lund höjdes från sitt nuvarande belopp, 4,500 kronor, till 10,000 kronor.

Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att anledning saknas
att i fråga örn storleken av anslagen till här förevarande ändamål göra
någon åtskillnad mellan de båda universiteten på sådant sätt, att universitetet
i Uppsala, såsom hittills skett, erhölle ett högre belopp än Lundauniversitetet.
Utskottet anser, i likhet med departementschefen, att anslagen
böra bestämmas till lika belopp för båda universiteten. Emellertid kan utskottet
icke tillstyrka en så avsevärd höjning av totalsumman för ifrågavarande
ändamål som från 14,500 kronor till 20,000 kronor. Utskottet
finner för sin del, att ett totalbelopp av 16,000 kronor bör vara skäligt, och
föreslår, att denna summa fördelas på de båda universiteten med 8,000
kronor till vartdera.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 8,000 kronor att utgå i enlighet med
de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna skäl meddela.

94:o) Kungl. Majit har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till arvode åt
en ledare av juridiska fakultetens vid universitetet i Uppsala propedeutiska
kurs i civilrätt m. m. anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 232—236 i statsrådsprotokollet.

Enligt stadgan angående juridiska examina skall juridisk fakultet anordna
en propedeutisk undervisningskurs i civilrätt och de viktigaste därmed
sammanhängande delarna av processrätten ävensom straffrättens allmänna
grunder, vilken kurs skall av lärare, som fakulteten bestämmer, givas åtminstone
varje hösttermin. Vidare skall enligt samma stadga studerande,
innan tentamen för juris kandidat- eller kansliexamen i något ämne må honom

Utskottets

yttrande.

Arvode till
en ledare av
den propedeutiska
kursen
i civilrätt
m. m.
vid universitetet
i
Uppsala.

[94.]

72 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

medgivas, hava genomgått denna propedeutiska kurs, som alltså är av obligatorisk
natur.

Den propedeutiska kursen i Uppsala hålles av en av juridiska fakultetens
docenter, som i ersättning härför uppbär kursavgifter från deltagarna. I
Lund däremot, där kursen är avgiftsfri, har alltsedan år 1913 utgått ett
extra anslag till avlöning åt ledaren av kursens civilrättsliga del. Arvodet
var till en början 750 kronor och ökades med tillfällig löneförbättring av
187 kronor 50 öre samt med dyrtidstillägg enligt sedvanliga grunder. Berörda
arvode å 750 kronor bestriddes först av medel från fakultetens fond
av besparade docentstipendier, men då denna fond blivit uttömd och fakulteten
icke funnit lämpligt att ålägga deltagarna i kursen att betala avgifter
till ledaren, begärdes det extra anslaget, vilket årligen utgick med 750 kronor
till och med budgetåret 1924/1925. Orsaken varför anslaget uppfördes
å extra stat var, efter vad framgår av vederbörande departementschefs uttalande
(se 1913 års åttonde huvudtitel sid. 265), att möjlighet förefunnes
för att fakultetens docentstipendiefond inom en nära framtid åter kunde
lämna tillgång till bestridande av den nödvändiga gottgörelsen åt läraren.
Någon ändring i detta syfte har emellertid icke blivit vidtagen. Övriga
icke civilrättsliga delar av kursen — omfattande straff- och processrätt —
brukade tidigare ledas av professorerna i ifrågavarande ämne, vilka professorer
åtnjöto en däremot svarande lindring i sin övriga undervisningsskyldighet.
Sedermera har emellertid genom bidrag av universitetets medel
möjlighet beretts att överflytta jämväl dessa delar av kursen på förenämnde
ledare av den civilrättsliga delen. Numera utgår till Lunds universitet av
statsmedel ett anslag för kursens civilrättsliga del å 960 kronor, varå belöper
dyrtidstillägg med omkring 160 kronor. För den straff- och processrättsliga
delen utgår av universitetets medel ett anslag av 600 kronor, vadan
kursens ledare har en inkomst av kursen av i allt något över 1,700 kronor.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet bär nu det större konsistoriet
vid universitetet i Uppsala i enlighet med en av juridiska fakulteten därstädes
gjord framställning hemställt om utverkande av proposition till 1931
års riksdag örn beviljande för budgetåret 1931/1932 av ett extra anslag å

2,000 kronor såsom arvode till den som under året förordnas att leda den
propedeutiska kursen i civilrätt m. m.

Då, såsom av det förut anförda framgår, ifrågavarande kurs vore av obligatorisk
natur, vöre det enligt departementschefens uppfattning uppenbarligen
olämpligt, att avgifter för deltagande i densamma skulle avkrävas de
studerande. Så ägde emellertid rum vid universitetet i Uppsala. För avlönande
av ledaren av motsvarande kurs vid universitetet i Lund hade statsanslag
utgått sedan flera år tillbaka, och departementschefen funne det önskvärt,
att förhållandena ordnades i möjligaste mån likformigt vid båda universiteten.
Han ansåge följaktligen, att statsanslag för ifrågavarande ändamål
borde tilldelas även universitetet i Uppsala. Framställningar i sådant syfte

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

hade tidigare blivit gjorda från juridiska fakulteten vid sistnämnda univet
si tet, ehuru Kungl. Maj:t hittills icke ansett sig böra för riksdagen framlägga
förslag i ämnet. Emellertid ansåge departementschefen kravet å statsanslag
för ifrågavarande ändamål icke längre böra undanskjutas. Beträffande
beloppet av ett sådant anslag, funne han detsamma böra bestämmas till

2,000 kronor. Anslaget borde tillsvidare utgå på extra stat.

Utskottet finner det motiverat, att ett anslag av riksdagen anvisas för
ifrågavarande ändamål, på det att de studerande må kunna befrias från att
för berörda undervisning, som är av obligatorisk karaktär, behöva vidkännas
särskilda kursavgifter. Emellertid synes utskottet, vid jämförelse med
vad som för motsvarande ändamål utgår vid Lunds universitet, det för
universitetet i Uppsala äskade beloppet av 2,000 kronor för högt beräknat.
Då på beloppet ifråga givetvis kommer att utgå dyrtidstillägg, förefaller det
utskottet, som örn ett anslag av 1,500 kronor vore fullt tillräckligt.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till arvode åt en ledare av juridiska fakultetens vid universitetet
i Uppsala propedeutiska kurs i civilrätt m. m.
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,500
kronor.

95:o) Kungl. Majit bar (punkt 95) föreslagit riksdagen att till materiel
för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 76,700 kronor att av Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda
ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 236—238 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 77,700 kronor. Minskningen,
1,000 kronor, har uppkommit därigenom, att en nu i anslaget ingående
anslagspost å sistnämnda belopp till upprätthållande av verksamheten
å psykologiska laboratoriet uteslutits ur anslaget för att behandlas
i annat sammanhang.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner m. m.
vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1931/1932
ett extra reservationsanslag av 76,700 kronor att av Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931
omförmälda ändamålen.

Utskottets

yttrande.

Materiel för
vissa institutioner
m. m.
vid universitetet
i
Uppsala.

[95.]

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Upprätthållande
av
verksamheten
å psykologiska
laboratoriet

vid universitetet
i
Uppsala.

[96.]

96:o) Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten å psykologiska laboratoriet vid universitetet i
Uppsala för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
1,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 238—240 i statsrådsprotokollet.

Sedan år 1915 har till upprätthållande av verksamheten å psykologiska
laboratoriet vid universitetet i Uppsala årligen utgått ett extra anslag av

1,000 kronor. Departementschefen framhåller, att laboratoriet, som nu erhållit
förbättrade och ändamålsenliga lokaler, vore i behov av förhöjning
av det till detsamma utgående statsanslaget. De kurser, som här gåves,
vore för vissa examensfordringar obligatoriska, och det vore givet, att
laboratoriet borde stå rustat att motsvara de krav, en modern undervisning
i ämnet uppställde. Universitetsmyndigheterna hade i sådant avseende begärt
utverkande av ett till 1,800 kronor förhöjt anslag. Emellertid funne
departementschefen, att anslaget för budgetåret 1931/1932 borde kunna bestämmas
till ett något lägre belopp, förslagsvis 1,600 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten å
psykologiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
1,600 kronor.

Nybyggnad
för paleontologiska
institutionen

vid universitetet
i
Uppsala.

[97.]

97:o) Sedan 1929 års riksdag beviljat ett belopp av 791,000 kronor till
uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala samt därav såsom extra reservationsanslag
anvisat för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 150,000 kronor
samt för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 400,000 kronor, har nu Kungl.
Majit (punkt 97) föreslagit riksdagen att av förutnämnda belopp, 791,000
kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,
241,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till uppförande och inredning
av en byggnad för paleontologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget å

791,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 241,000 kronor.

Komplette- 98:o) Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att till komplettetutionernTför
ring av institutionens för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Upp -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

sala utrustning med instrument och apparatur för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 8,210 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 240—242 i statsrådsprotokollet.

Kostnaderna för här ifrågavarande utrustning beräknades enligt ett för
1930 års riksdag framlagt förslag till sammanlagt 16,210 kronor, vilket belopp
ansågs böra fördelas på två år. För innevarande budgetår utgår för
ändamålet ett belopp av 8,000 kronor. För budgetåret 1931/1932 äskas nu
återstoden av beloppet, 8,210 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må till komplettering av institutionens för
allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala utrustning
med instrument och apparatur för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,210 kronor.

99:o) Kungl. Majit har (punkt 99) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att den beslutade örn- och tillbyggnaden av anatomiska
institutionen vid universitetet i Uppsala må utföras i enlighet med av byggnadsstyrelsen
i dess skrivelse den 4 november 1930 tillstyrkta, av ingenjören
S. Lindsjö uppgjorda ändrade ritningar;

dels ock av det till örn- och tillbyggnad av nämnda institution av 1930
års riksdag beviljade beloppet av 538,000 kronor för budgetåret 1931/1932
såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 200,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 242—247 i statsrådsprotokollet.

1930 års riksdag beviljade till örn- och tillbyggnad av anatomiska institutionen
vid universitetet i Uppsala ett belopp av 538,000 kronor samt anvisade
därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

100,000 kronor. Från de akademiska myndigheternas sida har nu hemställts,
att för budgetåret 1931/1932 hela det återstående beloppet, 438,000
kronor, måtte ställas till förfogande. Departementschefen har, på grund
av nödvändigheten att begränsa anslagsäskandena under åttonde huvudtiteln,
funnit sig förhindrad tillstyrka denna framställning utan förordat att
det återstående beloppet måtte fördelas på två år och att för budgetåret
1931/1932 måtte anvisas 200,000 kronor; för budgetåret 1932/1933 skulle
alltså återstoden eller 238,000 kronor bliva erforderlig.

Från de akademiska myndigheternas sida hava vidare ifrågasatts vissa
jämkningar i den ursprungliga byggnadsplanen. Dessa jämkningar, vilka
icke beräknas komma att medföra någon ökning av kostnaderna, äro
att de tilltänkta bägge flyglarna sammanslås till en enhetlig nybyggnad,
placerad längs Västra Ågatan. Södra ändan förenas genom en »sammanbyggnad»
med den nuvarande anatomibyggnadens norra flygel;

allmän och
analytisk
kemi vid
universitetet
i Uppsala
utrustning
med instrument
och
apparatur.

[98.]

Om- och tillbyggnad
av
anatomiska
institutionen
vid universitetet
i
Uppsala.

[99.]

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att den nuvarande anatomiska institutionen anordnas huvudsakligen för
den makroskopisk-anatomiska avdelningen;

att den längs Västra Ågatan placerade byggnaden upplåtes för mikroskopisk-anatomiska
och embryologiska avdelningen;

att delar av anatomiska institutionens norra flygel jämte en förbindelsebyggnad
mellan avdelningarna ordnas som museum för de anatomiska och
de embryologiska samlingarna.

Utskottet har — under den angivna förutsättningen, att de ifrågasatta
jämkningarna i byggnadsplan en icke äro ägnade att framdeles medföra
någon kostnadsökning — funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må

a) medgiva, att den beslutade örn- och tillbyggnaden av
anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala må utföras
i enlighet med av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse
den 4 november 1930 tillstyrkta, av ingenjören S. Lindsjö
uPPgj°r(la ändrade ritningar;

b) av det till örn- och tillbyggnad av nämnda institution
av 1930 års riksdag beviljade beloppet av 538,000
kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 200,000 kronor.

Omläggning
av fysiologiska
institutionens
vid
universitetet
i Uppsala
värmeledning
m. m.

[100.]

100:o) Kungl. Majit har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till omläggning
av fysiologiska institutionens vid universitetet i Uppsala värmeledning
m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 16,850
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 247—250 i statsrådsprotokollet.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala har framhållit, att den
värmeledningsanläggning, som vore i bruk i den fysiologiska institutionen,
vore i hög grad föråldrad och behäftad med betydande olägenheter. Nya
anordningar för institutionens uppvärmning vore därför av behovet påkallade.
Även införande av varmvattenservis framstode som ett berättigat
krav. Enligt departementschefens uppfattning torde det vara det mest ekonomiska
att införa densamma samtidigt därmed att nytt värmeledningssystem
anlades. Då härtill komme, att den ifrågasatta anordningen beräknades
komma att minska bränslekostnaderna, tvekade departementschefen icke att
förorda, att extra anslag för angivna ändamål äskades hos riksdagen. Mot
de framlagda kostnadsberäkningarna, slutande å 14,480 kronor för värmeledningen
och 2,363 kronor för varmvattencistern ''jämte ledningar, eller
tillhopa 16,843 kronor, hade departementschefen intet att erinra. Summan
torde dock böra avrundas till 16,850 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till omläggning ay fysiologiska institutionens
vid universitetet i Uppsala värmeledning m. m.
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 16,850 kronor.

101:o) Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 109,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 250—259 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G.
Westman m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr A.
Forssell (II: 247), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte bevilja en ökning av det till bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket i Uppsala nu utgående extra reservationsanslaget
å 104,500 kronor med 38,000 kronor (i stället för av Kungl. Majit
begärda 5,000 kronor) och sålunda för nämnda ändamål för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 142,500 kronor.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras hemställan anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 85.

De anslag, som under innevarande budgetår stå till universitetsbibliotekets
förfogande för bär ifrågavarande ändamål, äro dels 50,000 kronor å ordinarie
stat, dels ock 104,500 kronor å extra stat eller inalles 154,500 kronor.
Ett av överbibliotekarien framlagt och av de akademiska myndigheterna
förordat förslag upptager anslag å tillhopa 192,500 kronor, därav 170,000
kronor å ordinarie stat och 22,500 kronor å extra stat, vilket skulle innebära
en ökning i förhållande till nu utgående anslag med 38,000 kronor.
Departementschefen, som icke finner lämpligt att redan nu öka bibliotekets
ordinarie anslag, skulle, enligt vad han framhåller, gärna hava sett, att det
varit honom möjligt att åtminstone i mera väsentlig mån tillmötesgå den
föreliggande framställningen, men de statsfinansiella förhållandena nödgade
honom att begränsa den av universitetet begärda anslagsökningen till 5,000
kronor.

Utskottet vill erinra om, att här ifrågavarande anslag under de senare åren
undergått avsevärda höjningar. Anslaget utgjorde för budgetåret 1926/1927
44,500 kronor, för budgetåret 1927/1928 59,500 kronor, för budgetåret 1928/
1929 84,500 kronor, för budgetåret 1929/1930 94,500 kronor, och för innevarande
budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 104,500 kronor. Med
hänsyn härtill anser sig utskottet icke kunna förorda större höjning av
anslaget än Kungl. Majit förordat, d. v. s. 5,000 kronor.

Bokinköp
och bokbindning
för
universitetsbiblioteket

i Uppsala

[101.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Utskottets

yttrande.

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ytterligare
medel till
materiel
m. m. för
vissa institutioner
vid
universitetet
i Uppsala.

[102.]

Utskottet avstyrker alltså motionerna och ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maurts förslag
samt med avslag å herr K. G. Westmans m. fl. och herr
A. Forssells ovannämnda motioner (I: 85 och II: 247), i vad
de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 109,500
kronor.

102:o) Kungl. Majit har (punkt 102) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 260—273 i statsrådsprotokollet.

Från år 1919 har årligen ett anslag anvisats till förstärkning av de ordinarie
och de extra materielanslagen till institutioner vid Uppsala universitet.
Anslaget har företrädesvis avsett de matematisk-naturvetenskapliga institutionerna.
Anslagsbeloppet bestämdes i början i princip så, att det i stort
skulle utfylla de ordinarie och extra materielanslagen upp till institutionernas
verkliga behov. Från år 1921 harman emellertid haft den uppfattningen, att
en del av institutionernas anslagsbehov borde kunna täckas av universitetets
reservfond, och i följd härav har förevarande anslag satts till ett lägre belopp
än skillnaden mellan institutionernas beräknade utgifter och summan av de
ordinarie och extra materielanslagen.

För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida institutionernas
merkostnader utöver tillgängliga medel beräknats till 74,430 kronor. Föredragande
departementschefen ansåg sig vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit
icke böra gå utöver det belopp, som anvisats för budgetåret 1925/1926, eller
alltså 20,000 kronor. Detta blev ock Kungl. Majits förslag. Det återstående
beloppet skulle alltså täckas av universitetets reservfond. Samtidigt framlade
emellertid Kungl. Majit förslag till riksdagen om ett anslag å 5,530 kronor
såsom ersättning till reservfonden för vissa besparade avlöningsmedel, vilka
före 1925 års lönereglering ingått till denna fond men efter löneregleringen
skulle tillfalla statsverkets kassafond. Denna sistnämnda framställning vann
emellertid icke riksdagens bifall. Dock ansåg riksdagen, att skälig hänsyn till
inkomstminskningen för reservfonden borde tagas, då det gällde att använda
reservfonden för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa
institutioner, och riksdagen höjde med hänsyn härtill det föreslagna materielanslaget
å 20,000 kronor till 25,000 kronor.

För ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade
från universitetets sida institutionernas merkostnader beräknats till 78,790
kronor, respektive 95,025 kronor och 141,735 kronor. I likhet med vad

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

som skett beträffande nästföregående budgetår och med samma utgångspunkt
beträffande reservfondens bärkraft att bidraga i viss utsträckning till
dessa kostnader anvisade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för
ändamålet för vart och ett av nämnda budgetår ett belopp av 25,000 kronor.

För budgetåret 1930/1931 beräknades från universitetets sida institutionernas
merkostnader till 148,020 kronor. Under punkt 89 av 1930 års
åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit riksdagen att för här ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

45,000 kronor. I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anmälde riksdagen
under punkt 84, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag och
två i ämnet väckta motioner (I: 29 och II: 65) för här ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000
kronor.

För budgetåret 1931/1932 hava från universitetets sida institutionernas
merkostnader beräknats till sammanlagt 177,415 kronor.

Med hänsyn till den ytterligare nedgång i reservfondens inkomster, som
torde vara att förvänta, funne departementschefen det ofrånkomligt att för
budgetåret 1931/1932 förorda en höjning av det för budgetåret 1930/1931
utgående anslagsbeloppet. Han funne sig böra föreslå en ökning av anslaget
med 20,000 kronor till 80,000 kronor. Universitetsinstitutionernas ökade
anslagsbehov utvisade en siffra av tillhopa 177,415 kronor. Örn man med
utgångspunkt härifrån droge från denna siffra nyssnämnda belopp av 80,000
kronor, som skulle av statsmedel utgå för ändamålet, erhölles en summa
av 97,415 kronor, vilken universitetet skulle hava att förmedelst reservfondens
medel tillgodoföra vederbörande institutioner vare sig å institutionernas
egna konton eller å reparationstitelns konto. Vid bifall härtill skulle —
under förutsättning dels att reservfondens inkomster för budgetåret 1931/
1932 beräknades till samma belopp som för innevarande budgetår eller ungefär
155,000 kronor, dels ock att skogsavkastningen uppginge till ett beräknat
belopp av 152,560 kronor och att någon arrendeminskning icke medgåves
— ett belopp av i runt tal 58,000 kronor stå till förfogande för universitetets
tillfälliga och oförutsedda behov. Denna siffra torde enligt departementschefens
mening i förhållande till universitetets omfattning och behovsförhållanden
få betraktas som allt annat än för högt tilltagen, allra helst
som reservfondens inkomster under budgetåret 1931/1932 med stor sannolikhet
torde kunna beräknas understiga det nyss angivna, beräknade beloppet.

Utskottet, som förväntar, att den i statsrådsprotokollet omförmälda omläggningen
av beräkningen av vissa inkomsttitlar vid universitetet skall äga
rum, så snart tiden härför visar sig lämplig, och att härför nödiga förberedande
åtgärder i god tid vidtagas, har funnit sig böra tillstyrka Kungl.
Majits förslag och hemställer därför,

Utskottets

yttrande.

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till
materiel m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931
angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

80,000 kronor.

Förstärkning 103:o) Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen att höja den i
krafterna å avioningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund
tetsTLnnd samlinSar och inrättningar m. m. under kansliet uppförda anslagsposten
kansli arvoden åt tjänstemän vid universitetets och fakulteternas kanslier, nu

kammare 6’5°° kronor’ med 2’400 kronor till 8,900 kronor samt förty höja det ordi103
] narie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av
2,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 274—277 i statsrådsprotokollet.

I det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till
vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar
m. m. å 261,600 kronor ingår under rubrik: Avioningsstater för
vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar
m. m., Kansliet en anslagspost å 6,500 kronor till arvoden åt
tjänstemän vid universitetets och fakulteternas kanslier. Vid universitetets
kansli är anställd en amanuens med tjänstgöring jämväl å räntekammaren.
Avlöningen för denne utgår i forin av arvode. I riksstaten har vidare
under en följd av år uppförts ett extra reservationsanslag till materiel för
vissa institutioner vid universitetet m. m. För budgetåret 1930/1931 är
detta anslag bestämt till 45,225 kronor. I detta anslag ingår en post å
1,200 kronor till bestridande av renskrivningskostnader vid universitetets
kansli och räntekammare.

I en till kanslern för rikets universitet ställd skrivelse har det större konsistoriet
vid universitetet i Lund med föranledande av en av universitetets
rektor gjord framställning hemställt, att kanslern måtte utverka proposition
till 1931 års riksdag dels att anslaget till arvoden åt tjänstemän vid universitetets
och fakulteternas kanslier måtte höjas från 6,500 kronor med
2,400 kronor till 8,900 kronor för att bereda möjlighet till anställande av
ytterligare en amanuens vid universitetets kansli och räntekammare, dels ock
att en kanslibiträdesbefattning med placering i lönegraden B 7 måtte inrättas
vid universitetskansliet.

Enligt vad från rektorsämbetet under hand inhämtats utgår av förut -

nämnda anslagspost å 6,500 kronor arvode till

en amanuens vid räntekammaren och kansliet med.....kronor 2,389: —

teologiska fakultetens notarie med.................. » 733;_

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 81

juridiska fakultetens notarie med..................kronor 618: —

medicinska » » » » 816: —

filosofiska » » » * 1,944: —

Departementschefen har framhållit, att de arbetskrafter, som med därför
avsedda anslag kunde ställas till förfogande för Lunds universitets kansli
och räntekammare, icke längre räckte till för det arbete, som måste förrättas.
Det torde också, fortsätter departementschefen, ligga i öppen dag, att med
den utveckling, som för närvarande kännetecknade universitetet, och med
det stegrade studentantalet den kanslipersonal, som beräknades tillräcklig
under andra förutsättningar, numera ej vore tillfyllest för tillgodoseende
av det löpande administrativa arbetet vid universitetet. En jämförelse med
motsvarande förhållanden vid universitetet i Uppsala, där förutom akademisekreteraren
funnes en akademinotarie, en akademikanslist och ett kanslibiträde,
gåve vid handen, att arbetskrafterna på kansliet vid systeruniversitetet
måste anses i hög grad otillräckliga. En utökning av personalen
syntes därför mycket väl motiverad.

Det större akademiska konsistoriets framställning ginge ut på dels beredande
av anslag för anställande av ytterligare en amanuens å kansliet och räntekammaren,
dels ock inrättande av en kanslibiträdesbefattning å kansliet med
placering i lönegraden B 7. Behovet av ytterligare en amanuens ansåge
departementschefen till fullo ådagalagt, och ville han ansluta sig till universitetsmyndigheternas
förslag härutinnan. Den anslagsökning, som erfordrades
för genomförandet av detta förslag, belöpte sig till 2,400 kronor. Förslaget
örn inrättande av en kanslibiträdesbefattning vid universitetets kansli funne
departementschefen sig däremot icke för närvarande böra tillstyrka. Han
ville ingalunda underkänna behovet av ett ordinarie dylikt biträde men
ansåge, att, därest förslaget örn ytterligare en amanuens vunne bifall, någon
tids erfarenhet borde avvaktas, i vad mån denna förstärkning av arbetskrafterna
befunnes vara tillräcklig eller en ytterligare utökning av detsamma påkallades.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må höja den i avlöningsstater för vissa
tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar
och inrättningar m. m. under kansliet uppförda anslagsposten
till arvoden åt tjänstemän vid universitetets och
fakulteternas kanslier, nu 6,500 kronor, med 2,400 kronor
till 8,900 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte
vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m.
med ett belopp av 2,400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

6

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Räknebiträden
vid
astronomiska
observatoriet
vid
universitetet
i Lund.

[104.]

104:o) Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att
dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna
efter 2 trädgårdsmedhjälpare uppföra 3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet
med placering i lönegraden B 4;

dels — med uteslutande ur avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte
vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. av den
under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna uppförda anslagsposten å 3,600 kronor till räknebiträden
vid astronomiska observatoriet — höja den under samma rubriker
uppförda förslagsanslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 64,100 kronor, med 7,200 kronor till 71,300 kronor,

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar
och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 277—280 i statsrådsprotokollet.

I det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till
vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar
m. m. å 261,600 kronor ingår under rubrik: Avlöningsstater
för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och
inrättningar m. m., Vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande
medicinska och filosofiska fakulteterna, en anslagspost å 3,600 kronor till
räknebiträden vid astronomiska observatoriet.

Vidare finnes för universitetet i Lund i riksstaten uppfört ett extra anslag
till avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m., vilket anslag för innevarande budgetår är bestämt till
58,035 kronor. Från detta anslag har under en följd av år anvisats ett
belopp av 2,400 kronor till förstärkning av anslaget till räknebiträden vid
astronomiska observatoriet.

Det sammanlagda beloppet av ifrågavarande båda anslag, 6,000 kronor,
har varit fördelat på fem räknebiträden på följande sätt: Ett räknebiträde
har uppburit 110 kronor i månaden, två vardera 106 kronor och två vardera
89 kronor. Härtill har kommit dyrtidstillägg i vanlig ordning, varjämte
såsom ett extra tillägg till arvodet utgått ett anslag av 30 kronor
i månaden till vart och ett av räknebiträdena. Det sistnämnda tillägget,
som tidigare varit 25 kronor och från och med början av 1930 höjts till
30 kronor, har utgått från reservfonden eller från observatoriets anslag.

Det större konsistoriet vid universitetet i Lund har i en till kanslern för
rikets universitet ställd skrivelse hemställt, att kanslern måtte utverka proposition
till 1931 års riksdag örn dels inrättande vid universitetets astronomiska
observatorium av tre räknebiträdesbefattningar med placering i löne -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

graden B 4 och dels beviljande för budgetåret 1931/1932 av ett extra anslag
å 3,000 kronor till avlönande av två extra räknebiträden därstädes.

Den i förevarande ärende gjorda framställningen avsåge, framhåller departementschefen,
icke någon ökning av befintliga arbetskrafter vid astronomiska
observatoriet i Lund utan endast beredande av förbättrade villkor
för de därstädes anställda räknebiträdena och av ordinarie anställning för
tre av dem. Behovet av ifrågavarande arbetskrafter vore av konstant natur.
Det syntes uppenbart, att det viktiga och krävande arbete, som dessa
räknebiträden utförde, borde ersättas på ett sätt, som någorlunda motsvarade
den skicklighet och den möda, som erfordras för arbetets förrättande.
Särskilt syntes räknebiträden, som under en följd av år ägnat sig åt detta
speciella arbete, böra kunna påräkna den tryggare ställning, som innehavandet
av en ordinarie befattning gåve. Departementschefen anslöte
sig därför till universitetsmyndigheternas förslag, så vitt det avsåge inrättande
vid observatoriet av tre ordinarie räknebiträdesbefattningar. Beträffande
den lönegrad, som borde tillkomma dessa, ansåge departementschefen
lönegraden B 4 vara väl vald. Avlöningen i näst högsta löneklassen för
kvinnlig befattningshavare i nämnda lönegrad å D-ort utgjorde 2,388 kronor.
För tre sådana befattningshavare borde sålunda beräknas ett belopp av 7,164
kronor, lämpligen avrundat till 7,200 kronor. Bifall till framställningen
i denna del förutsatte alltså en ökning av det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m. med sistnämnda belopp. Då emellertid vid bifall
till sagda framställning samma förslagsanslag kunde minskas med 3,600
kronor, i det att ovannämnda anslagspost å 3,600 kronor till räknebiträden
vid astronomiska observatoriet bleve överflödig, komme den verkliga kostnadsökningen
vid inrättandet av ifrågavarande tre ordinarie räknebiträdesbefattningar
att bliva endast 3,600 kronor.

Förevarande framställning avsåge även beviljande av ett extra anslag å

3,000 kronor till avlönande av två extra räknebiträden vid astronomiska
observatoriet. Med hänsyn till de ökade utgifter för observatoriet, som
skulle föranledas av den höjning av ordinarie anslag för ändamålet, som
departementschefen nu föresloge, ansåge han sig icke för närvarande kunna
biträda framställningen i vad den anginge ökning av det för räknebiträden
vid observatoriet avsedda extra anslaget.

Utskottet, som förvissat sig om att ifrågavarande biträden utföra ett relativt
högt kvalificerat arbete, har funnit goda skäl anförda för Kungl.
Maj:ts förslag och får därför tillstyrka detsamma. Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

Utskottets

yttrande.

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningar åt
vissa extra
ordinarie lärare,
amanuenser
och
tjänstemän
m. m. vid
.universitetet
i Lund.

[105.]

och filosofiska fakulteterna efter 2 trädgårdsmedhjälpare
uppföra 3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet med
placering i lönegraden B 4;

b) — med uteslutande ur avlöningsstater för vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och
inrättningar m. m. av den under vetenskapliga institutioner och
inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna
uppförda anslagsposten å 3,600 kronor till räknebiträden
vid astronomiska observatoriet — höja den under samma
rubriker uppförda förslagsan slagsposten till avlöningar till
ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, nu 64,100 kronor,
med 7,200 kronor till 71,300 kronor;

c) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. med
ett belopp av 3,600 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 103:o) och 104:o) tillstyrkt,
kommer det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m., nu

261,600 kronor, att ökas med 6,000 kronor till 267,600 kronor.

105:o) Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/1932
ett extra anslag av 46,335 kronor att med särskilda belopp av Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 280—282 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 58,035 kronor. Minskningen,
11,700 kronor, har uppkommit på följande sätt. A ena sidan hava
ur anslaget uteslutits de för innevarande budgetår däri ingående anslagsposterna
å 4,500 kronor till uppehållande av den praktiskt-teologiska undervisningen
och å 9,000 kronor till bidrag till utgifter för en stiftelse vid
universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning eller sammanlagt 13,500
kronor, vilka anslagsposter upptagas till behandling i annat sammanhang.
Å andra sidan har med anslaget sammanförts det för innevarande budgetår
utgående särskilda anslaget å 1,800 kronor till polikliniska undervisningen
i kirurgi. Nettominskningen blir sålunda, såsom nyss sagts (13,500 — 1,800)

11,700 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr S.

85

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 46,335 kronor att med särskilda
belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
3 januari 1931 angivna ändamålen.

106:o) Kungl. Majit bar (punkt 106) föreslagit riksdagen att till uppe
hållande av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Lund
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att
utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna skäl
meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 222—232 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har under punkt 93:o) här ovan till behandling förehaft frågan
örn anslag för uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen vid
universitetet i Uppsala och Lund och därvid funnit sig böra för vartdera
universitetet förorda ett anslag av 8,000 kronor för budgetåret 1931/1932.

Under hänvisning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av den praktisk-teologiska
undervisningen vid universitetet i Lund för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor
att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit må finna skäl meddela.

107:o) Kungl. Majit har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till bidrag
till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse vid universitetet i Lund för svensk
folkminnesforskning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

12,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 282—292 i statsrådsprotokollet.

För insamling, förteckning och undersökning av svenska folkminnen beviljade
riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1913/1920 ett anslag
av 4,500 kronor, att utgå på de villkor och i enlighet med de bestämmelser,
Kungl. Majit kunde finna lämpligt föreskriva.

Hos Kungl. Majit anhöllo under år 1919 f. d. professorerna Axel Kock
och Gustaf Cederschiöld m. fl. om beredande av ett anslag å 9,000 kronor
till insamling, förteckning och undersökning av svenska folkminnen samt
hemställde tillika, att anslaget måtte få användas till skapande av en fast
institution, förbunden med undervisningsverksamheten vid universitetet i
Lund, till vilket alltså skulle knytas en stiftelse för svensk folkminnesforskning,
bärande Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’ namn.

Uppehållande
av den
praktiskteologiska

undervisningen
vid
universitetet
i Lund.

[106],

Utskottets

yttrande.

Bidrag till
utgifter för
en stiftelse
för svensk
folkminnesforskning

vid universitetet
i Lund.

[107].

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Efter det Kungl. Majit till riksdagen avlåtit framställning i ämnet
anmälde riksdagen i skrivelse den 22 juni 1920 angående regleringen av
utgifterna under riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel, att riksdagen,
i enlighet med Kungl. Majits framställning, såsom bidrag till utgifter för
en stiftelse vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning anvisat
på extra stat ett förslagsanslag, högst 9,000 kronor.

Genom beslut den 19 november 1920 ställde Kungl. Majit ifrågavarande
anslag till det större akademiska konsistoriets i Lund förfogande för därmed
avsett ändamål, under villkor att av för ändamålet donerade eller eljest tillgängliga
medel tillskötes ett bidrag av 1,500 kronor för år 1921.

Tillika föreskrev Kungl. Majit, att det sålunda för år 1921 tillgängliga
beloppet, 10,500 kronor, skulle fördelas med 4,500 kronor till avlöning åt
en föreståndare, 4,500 kronor till bekostande av uppteckningsarbete samt

1,500 kronor till materialier m. m.

Jämväl för tiden efter år 1921 har ett årligt anslag för här ifrågavarande
ändamål anvisats av riksdagen, och hava de genom beslutet den 19 november
1920 meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar ägt giltighet jämväl
för de sedermera beviljade anslagen.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet den 30 maj 1930 har härefter
det större konsistoriet förnyat en år 1928 i ämnet gjord framställning
och anhållit, att kanslern måtte ingå till Kungl. Majit med hemställan
att, därest Kungl. Majit i proposition till riksdagen skulle komma
att föreslå ett ordnande av undersökningen av svenska folkminnen i överensstämmelse
med ett härutinnan år 1927 av undersökningen av svenska
folkmål i Uppsala, Hyltén-Cavallius’ stiftelse i Lund och institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola framlagt förslag, Kungl. Majit
då ville i samma proposition även upptaga inrättande vid Lunds universitet
på ordinarie stat av den »professur eller annan lärarbefattning» i svensk
folkminnesforskning, som i detta förslag förutsatts som erforderlig. För
det fall, att proposition av nu angivet innehåll icke komme att avgivas till
1931 års riksdag, har konsistoriet hemställt, att kanslern, i avvaktan på
frågans slutgiltiga ordnande, måtte utverka framställning till 1931 års riksdag
om att det å extra stat beviljade anslaget till Hyltén-Cavalliusstiftelsen
måtte höjas från 9,000 kronor till 12,700 kronor för att i detsamma nu
ingående »anslag till avlöning åt en föreståndare 4,500 kronor» må kunna
ändras till »anslag till föreståndare och lärare i folkminnesforskning 8,200
kronor».

I skrivelse den 23 augusti 1930 har därefter universitetskanslern hemställt
örn proposition till 1931 års riksdag i överensstämmelse med konsistoriets
alternativt framlagda förslag örn beviljande för budgetåret 1931/1932 av
anslag till ifrågavarande stiftelse med ökat belopp eller med 12,700 kronor.

Frågan örn en fastare organisation av folkminnesforskningen och de i

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

densammas tjänst verkande organen innefattade, framhåller departementschefen,
problem av ganska invecklad beskaffenhet. Departementschefen har
i detta sammanhang erinrat därom, att en framställning i ämnet förelåge
från nordiska museets nämnd och landsmålsarkivet i Uppsala örn anvisande
av nödiga medel för inrättande dels vid nordiska museets etnologiska undersökning
av en med museets intendentsbefattningar ekonomiskt jämställd ny
intendentur för handhavande av det etnologiska och folkloristiska insamlingsarbetet
vid museet, dels ock vid landsmålsarkivets i Uppsala folkminnesundersökning
av en motsvarande befattning för handhavande av den med
denna institution förenade folkminnesinsamlingen. Hur livligt departementschefen
än behjärtade de synpunkter, som i denna framställning kommit
till uttryck, ansåge han dock de här berörda spörsmålen tarva en närmare
omprövning, och han vore därför ej beredd att för riksdagen nu
framlägga förslag rörande en fastare organisation av folkminnesundersökningarna
i riket.

Även örn departementschefen sålunda ansåge, att den större frågan örn
organisationen av folkminnesundersökningarna tarvade en närmare undersökning,
innebure icke detta, att icke den nu föreliggande framställningen
från universitetsmyndigheten i Lund kunde och borde såsom ett fristående
spörsmål upptagas till omprövning. Så mycket mera ansåge departementschefen
sistnämnda fråga böra betraktas fristående, som den uteslutande
toge sikte på en fastare representation av ämnet folkminnesforskning vid
universitetet och i den akademiska undervisningen samt följaktligen ett
bifall till förslaget, på sätt myndigheterna och närmast kanslern hemställt,
på intet sätt kunde anses föregripa lösningen av det större spörsmålet om
organisationen av själva insamlingsarbetet.

De akademiska myndigheternas förslag syftade närmast på en fastare
ställning för ämnet vid universitetet. Undervisning i ämnet folkminnesforskning
hade visserligen sedan 20 år meddelats vid universitetet, men för
möjliggörande av denna undervisning hade tillfälliga medel i viss utsträckning
måst anlitas. Utginge man från — såsom departementschefen ansåge — att
detta ämne såsom fristående universitetsdisciplin ägde sitt givna berättigande,
syntes ock böra tillses, att en mot ämnets vikt svarande undervisning meddelades
vid universitetet. Ett erkännande av ämnet hade också givits, då
som bekant examination i detsamma sedan flera år tillbaka förrättats vid
universitetet och ämnet av åtskilliga studerande efter i varje särskilt fall
erhållen dispens medtagits i universitetsexamina. Romme härtill, att ämnet
folkminnesforskning i våra grannländer och i den germanska kulturvärlden
över huvud tillerkänts en mer och mer stegrad betydelse och där är representerat
genom självständiga professurer, funne departementschefen alla skäl
tala för att möjlighet bereddes att skapa åt detta ämne en fastare ställning
vid det universitet, där en förtjänt forskare sedan länge arbetat för sin
vetenskaps utveckling och förkovran.

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Den nu föreliggande framställningen syntes därför hava goda skäl för
sig. Emellertid ansåge departementschefen sig för närvarande böra begränsa
sig till att föreslå en höjning av det som bidrag till utgifter för HylténCavalliusstiftelsen
nu utgående extra anslaget för att härigenom bereda möjlighet
att giva föreståndaren vid stiftelsen en ställning vid universitetet
som biträdande lärare i folkminnesforskning, och beräknade departementschefen
därvid hans ersättning till 8,200 kronor eller alltså samma belopp,
som plägade utgå till vissa biträdande lärare vid universiteten.

Då föreståndaren vid stiftelsen för närvarande åtnjöte avlöning med

4,500 kronor, erfordrades för ändamålet en ökning av det nu till stiftelsen
utgående anslaget å 9,000 kronor med 3,700 kronor till 12,700 kronor. I
avseende å den biträdande lärarens undervisningsskyldighet och tjänstgöring
torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter vederbörandes hörande
meddela närmare föreskrifter. Departementschefen har slutligen uttryckligen
betonat, att han med sitt förslag icke avsett att åstadkomma någon rubbning
i den biträdande lärarens ställning som samtidig föreståndare för
Hyltén-Cavalliusstiftelsen.

Såsom departementschefen framhållit, innebär det föreliggande förslaget
på intet sätt ett föregripande av den alltjämt olösta frågan örn en fastare
organisation av folkminnesforskningen i vårt land. Förslaget åsyftar i
själva verket allenast att bereda bättre villkor åt föreståndaren för den
institution, Hyltén-Cavalliusstiftelsen, som vid Lunds universitet handhar
den vetenskapliga verksamheten på detta område. Denna befattning
innehaves sedan många år av docenten C. W. von Sydow, vilken i nämnda
egenskap utfört ett högt förtjänt arbete mot en skäligen ringa ersättning.
Genom bifall till förslaget skulle von Sydows avlöning kunna ökas från

4,500 kronor till 8,200 kronor och von Sydow erhålla ställning såsom biträdande
lärare i ämnet vid universitetet. Utskottet är för sin del benäget
att ansluta sig till detta förslag, under förutsättning att vid anslagshöjningen
knytes såsom villkor, att nu angivna löneförmåner utgå till docenten von
Sydow i egenskap av biträdande lärare i folkminnesforskning vid universitetet.
Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse vid universitetet
i Lund för svensk folkminnesforskning för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 12,700 kronor,
under villkor att till docenten C. W. von Sydow i egenskap
av biträdande lärare i folkminnesforskning vid nämnda
universitet utgår ett arvode av 8,200 kronor för samma
budgetår.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

108:o) Kungl. Majit har (punkt 108) föreslagit riksdagen att till materiel Materiel för
för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetaret yoner m. m.
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Kungl. Majit vidmdveranvändas
för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda Lund.
ändamål. [108.]

Utredningen återfinnes å sid. 292—294 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 45,225 kronor. Ökningen,
6,000 kronor, har uppkommit därigenom, att med anslaget sammanförts
det för innevarande budgetår utgående särskilda anslaget å 6,000 kronor
till uppvärmning m. m. av geologisk-mineralogiska och geografiska institutionernas
byggnad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner vid
universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1931/1932
ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931
omförmälda ändamålen.

109:o) Sedan 1930 års riksdag till ändrings- och reparationsarbeten i Ändringsuniversitetshuset
i Lund beviljat ett belopp av 122,500 kronor att utgå på y^arbeten i
de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva, och därav för budget- universitetsåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat 70,000 kronor, har . ^imd.
nu Kungl. Majit (punkt 109) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, .]

122,500 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 52,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1930 års riksdag till ändrings-
och reparationsarbeten i universitetshuset i Lund
beviljade beloppet av 122,500 kronor för budgetåret 1931/

1932 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 52,500
kronor.

110:o) I en inom andra kammaren av herr Cl. Lindskog väckt motion Motion äng.
(II: 34) har hemställts, att riksdagen måtte för uppförande i huvudsaklig byggnad
överensstämmelse med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag av en ny- för den
byggnad för den kemiska institutionen vid universitetet i Lund ävensom för inat®™tionen
denna byggnads inredning och möblering bevilja ett anslag av 2,027,400 vid universikronor,
därav dels 1,988,300 kronor för uppförandet av byggnaden samt tetet 1 Lunddensammas
inredning och möblering, dels ock 39,100 kronor för iordningställande
av gatorna i söder och väster örn det blivande institutionsområdet,

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Inredning
och möblering
av
vissa lokaler
för humanistiska

sektionens
seminarier
vid universitetet
i Lund

[ilo.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

ävensom av sagda belopp, 2,027,400 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisa 300,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Ehuru utskottet är övertygat örn att den kemiska institutionen vid universitetet
i Lund är i behov av en snar förbättring av sina lokalförhållanden,
anser sig utskottet dock redan av det skälet, att frågan örn beviljande av
det för ändamålet erforderliga, synnerligen betydande byggnadsanslaget bragts
under riksdagens prövning genom enskild motion, icke kunna förorda, att
riksdagen nu fattar beslut härom. Därtill kommer att, enligt vad utskottet
inhämtat av för utskottet tillgängliga handlingar i ärendet, byggnadsstyrelsen
i ett den 30 oktober 1930 avgivet yttrande uttalat, att vissa kostnader
syntes vara för högt beräknade och att en del förenklingar i byggnadsförslaget
torde visa sig möjliga, varigenom byggnadskostnaderna skulle kunna
nedbringas. Förslaget synes alltså böra undergå ytterligare granskning och
omarbetning, innan ärendet kan anses moget för avgörande. Utskottet har
vidare uppmärksammat, att motionären begärt anslag med 39,100 kronor
för iordningställande av vissa till det blivande institutionsområdet angränsande
gator. Det förefaller utskottet tvivelaktigt, huruvida en dylik kostnad
bör ankomma på statsverket. I varje fall torde denna fråga böra närmare
övervägas av Kungl. Majit, på vars prövning ärendet för närvarande är
beroende.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Lindskogs ovannämnda motion (II: 34) icke måtte
vinna riksdagens bifall.

lll:o) Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till utförande
av vissa inredningsarbeten i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet
i Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens
därstädes lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 295—299 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar A. Thomson och Cl. Lindskog väckt motion (II: 116),
däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till utförande av vissa inredningsarbeten
i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet i
Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens därstädes lokaler
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av kronor 26,300.

I den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet i Lund äro för
närvarande inrymda lokaler för seminarierna inom teologiska och juridiska
fakulteterna samt inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion. På grund
av den under senare åren starkt ökade tillströmningen av studenter till

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

universitetet hava nämnda lokaler visat sig i hög grad otillräckliga. Av
universitetsmyndigheterna framförda krav på ökade lokalutrymmen hava
jämväl vunnit beaktande av statsmakterna vid såväl 1928 års som 1930
års riksdagar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102 av 1930 års åttonde
huvudtitel) anvisades vidare av 1930 års riksdag till utförande av vissa
ändrings- och inredningsarbeten i geologisk-mineralogiska institutionens vid
universitetet i Lund dåvarande byggnad för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 74,000 kronor. Dessa ändrings- och inredningsarbeten
avsågo iordningställande av de genom nybyggnaden för nyssnämnda institution
ledigblivande lokalerna, vilka av större konsistoriet anvisats till seminarie-,
studie- och tentamenslokaler åt teologiska och juridiska fakulteterna.

Framställning föreligger nu från universitetet örn anslag till inredning
och möblering m. m. av vissa i den s. k. gamla bibhoteksbyggnaden befintliga,
åt humanistiska sektionens seminarier anvisade lokaler. Vid denna
framställning har fogats en av professorerna M. P:n Nilsson, G. Carlsson
och S. D. Wicksell samt förste bibliotekarien P. Wilner verkställd och av
kostnadsförslag åtföljd utredning rörande erforderliga ändringsarbeten och
möbler m. m. i de till seminarielokalernas utvidgning föreslagna lokalerna.

Omförmälda kostnadsförslag upptager följande utgiftsposter:

Hyllinredning (14 hyllor ä 191: 50 kr., 10 ä 96 kr., 6 å

137:80 kr., 1 karthylla)......................kronor

Bord (1 bord å 184 kr., 17 å 195 kr. [Åtvidaberg 515],

12 ä 55 kr., 8 ä 52 kr., 4 ä 42 kr., 2 å 57 kr.)..... »

Stolar (17 stolar å 35 kr., 100 å 4: 50 kr.)........... »

Kataloger (1 skåp å 361 kr. + kortstängning 54 kr.,

3 skåp å 264 kr. + kortstängning 36 kr., katalogkort

200 kr., katalogisering 1,000 kr.)................. »

Kortfackskåp, kartskåp, bokhyllor för landsmåls- och ort -

namnsarkivet ................................ »

Byggmästarens kostnadsberäkning .......... 1,575: —

Målning............................. 4,000: —

Trappans flyttning...................... 225: —

Belysning............................ 950: —

Värmeledning och sanitärinstallation......... 760: —

Gardiner............................ 227:50 »

Diverse och oförutsedda utgifter................... »

4,602: 80

4,857: —
1,045: —

2,515: —
4,067: —

7,737: 50
1,475: 70

Summa kronor 26,300: —

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot vare
sig det föreliggande möbleringsförslaget eller de för detsammas genomförande
beräknade kostnaderna å sammanlagt 26,300 kronor.

Departementschefen har anfört, att nödvändigheten att i detta liksom i

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Installation
av varmeanläggning

m. m. i den
s. k. gamla
observatoriebyggnaden

vid universitetet
i Lund.

[lil.]

alla de fall, då krav på nya eller ökade statsanslag ifrågasattes, pröva
huruvida begränsningar i avseende å äskade belopp kunde göras, bade föranlett
honom att ägna även den nu föreliggande kostnadsberäkningen en
ingående granskning. Mot själva beräkningarna hade han givetvis intet att
erinra liksom ej heller mot behövligheten av de ifrågasatta arbetena eller
inventarierna, men han förmenade, att man skulle kunna tillsvidare nöja
sig med ett något begränsat belopp. Då statsfinansiella hänsyn nödsakade
departementschefen att för ändamålet förorda en till 20,000 kronor beskuren
summa, ville han uttala den förhoppningen, att det skulle vara för universitetet
möjligt att, med vidtagande av vissa inskränkningar vid anskaffning
av möbler m. m., tillgodose de närmast föreliggande behoven.

Utskottet finner behovet av anslag för ifrågavarande ändamål styrkt.

I fråga örn anslagets belopp ansluter sig utskottet till Kungl. Majrts förslag,
helst som det förefaller utskottet sannolikt, att åtskilliga poster i den framlagda
kostnadsberäkningen, särskilt de, som avse inköp av bord och stolar,
skola genom en på förståndigt sätt verkställd anskaffning kunna reduceras.
Utskottet avstyrker alltså motionen, i vad den avser beviljande av ett högre
anslagsbelopp än Kungl. Majit äskat.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag
samt med avslag å herrar Thomsons och Lindskogs ovannämnda
motion (II: 116), i vad den skiljer sig från Kungl.
Majrts förslag, till utförande av vissa inredningsarbeten i
den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet i Lund
ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens därstädes
lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.

112:o) Kungl. Majit har (punkt lil) föreslagit riksdagen att för installation
av värmeanläggning med varmvattenberedning m. m. i den s. k. gamla
observatoriebyggnaden vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra reservationsanslag av 10,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 299—301 i statsrådsprotokollet.

Enligt vad departementschefen framhållit, äro anordningar för den gamla
observatoriebyggnadens uppvärmning behövliga. Det torde enligt departementschefens
mening knappast böra ifrågasättas, att man skulle med denna
fråga låta anstå, till dess spörsmålet om en planerad ny observatoriebyggnad
bleve aktuellt och i detta sammanhang uppvärmningsfrågan beträffande
samtliga institutionens byggnader kunde tänkas bliva löst. Uppskovet skulle
endast påskynda nybyggnadskravet. Riktigare syntes vara att göra observatoriet
brukbart till alla dess delar. Dess nuvarande stora olägenheter berodde

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

huvudsakligen på bristande uppvärmning. Departementschefen hade genom
besök å ort och ställe gjort sig underkunnig om dessa olägenheter och
ansåge sig icke kunna stå till svars med att icke bidraga till deras avhjälpande,
helst en anordning som den, vilken nu från universitetet ifrågasatts,
måste anses av väsentlig betydelse för det vid observatoriet fästade vetenskapliga
arbetet.

Mot de föreliggande kostnadsberäkningarna har departementschefen icke
funnit något att erinra. Han har emellertid erinrat örn att byggnadsstyrelsen
framhållit, att vid arbetets utförande borde iakttagas vissa av civilingenjören

H. Eriksson i en byggnadsstyrelsens utlåtande bifogad promemoria gjorda
erinringar.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må för installation av värmeanläggning med
varmvattenberedning m. m. i den s. k. gamla observatoriebyggnaden
vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,500 kronor.

113:o) Kungl. Majit har (punkt 112) föreslagit riksdagen att till ombyggnad
av person- och varuhissen inom universitetsbibliotekets i Lund byggnad
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 11,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 302—305 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna ombyggnaden av person- och varuhissen i universitetsbiblioteket
i Lund är påkallad av anmärkningar mot densamma, vilka efter verkställd
besiktning framställts av hissinspektören efter uppdrag av vederbörande yrkesinspektör.
Ombyggnaden torde följaktligen enligt departementschefens mening
vara ofrånkomlig, och ett uppskov med densamma syntes icke tillrådligt.
Beträffande kostnaderna för ombyggnaden hava desamma på grund av
verkställd utredning beräknats till 11,407 kronor. Till grund för beräkningen
ligger väsentligen ett av allmänna svenska elektriska aktiebolaget avgivet
anbud. Emellertid framgår av ett av byggnadsstyrelsens sakkunnige i
elektrotekniska frågor, civilingenjören Heineman avgivet yttrande, att en
ännu fullständigare ombyggnad av hissen än den, som föreslagits av nyssnämnda
bolag, vore att rekommendera, samt att därför kostnadsförslag borde
infordras från flora firmor. Heineman har funnit sannolikt, att en sådan
fullständigare ombyggnad ändock kunde stanna vid den i ärendet beräknade
kostnaden eller möjligen lägre. Även departementschefen har funnit lämpligt,
att anbud från flera firmor infordras, och ansett sig vid sådant förhållande
böra räkna med den nu beräknade summan av 11,400 kronor
såsom ett maximibelopp.

Ombyggnad
av personoch
varuhissen
inom
Lunds universitetsbibliotek.

[112.]

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp
och bokbindning
för
universitetsbiblioteket

i Lund.

[113.]

Ytterligare
medel till
materiel
m. m. för
vissa institutioner vid

universitetet
i Lund.

[114.]

Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie lärare,
amanuenser
och
tjänstemän
m. m. vid
karolinska
institutet.

[115.]

Innan ett eventuellt för ändamålet anvisat anslag ställes till vederbörandes
förfogande, torde därför, framhåller departementschefen, vederbörande
vid universitetet förständigas att yttra sig med anledning av vad byggnadsstyrelsen
anfört samt infordra dylika anbud och härmed till Kungl. Majit
inkomma; och torde Kungl. Majit, efter hörande av byggnadsstyrelsen,
sedermera fatta beslut härutinnan och inom ramen för det nu ifrågavarande
anslaget ställa medel för ändamålet till universitetets förfogande.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till ombyggnad av person- och varuhissen
inom universitetsbibliotekets i Lund byggnad anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av
11,400 kronor.

114:o) Kungl. Majit har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 95,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 305—308 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 90,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 95,000 kronor.

115:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 114) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiel
m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna
institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 103,000 kronor.

116:o) Kungl. Majit har (punkt 115) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 99,658 kronor att med särskilda
belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 314—315 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

95

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 91,958 kronor. Ökningen,
7,700 kronor, har uppkommit därigenom, att med anslaget sammanförts
det för innevarande budgetår utgående särskilda anslaget å 7,700
kronor till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 99,658 kronor att
med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

117:o) Kungl. Majit har (punkt 116) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökning av anslagsposten till materiel m. m. för kemiska institutionen
från 3,000 kronor till 5,500 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget
till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska medikokirurgiska
institutet, nu 78,600 kronor, med 2,500 kronor till 81,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 316—319 i statsrådsprotokollet.

I det i riksstaten under rubrik Karolinska mediko-kirurgiska institutet
upptagna ordinarie reservationsanslaget å 78,600 kronor till materiel m. m.
för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 3,000 kronor till
materiel m. m. för kemiska institutionen. Alltsedan år 1910 har vidare
riksdagen anvisat extra anslagsmedel till förstärkning av nämnda ordinarie
anslagspost; för budgetåret 1930/1931 utgår sålunda av det av riksdagen
för nämnda budgetår anvisade extra reservationsanslaget å 33,500 kronor
till materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska institutet ett belopp
av 2,500 kronor till materiel m. m. för kemiska institutionen.

I skrivelse till karolinska institutets lärarkollegium har professorn i kemi
och farmaci därstädes E. Hammarsten anhållit örn utverkande av, bland
annat, ökning av det till kemiska institutionen utgående ordinarie materielanslaget
med 2,500 kronor.

Departementschefen har framhållit, att av den föreliggande utredningen
beträffande behovet av anslag till materiel m. m. syntes framgå, att det nu
för ändamålet disponerade beloppet, 5,500 kronor, varav 3,000 kronor å
ordinarie och 2,500 kronor å extra stat, icke vore tillräckligt. För ett framgångsrikt
bedrivande av undervisningen och forskningsarbetet vid den
kemiska institutionen torde det vara nödvändigt, att det till institutionen
utgående materielanslaget höjdes. Departementschefen ansåge sig därför
böra biträda förslaget örn höjning av den i institutets ordinarie materielanslag
ingående anslagsposten till materiel m. m. från 3,000 kronor till 5,500

Höjning av
anslaget till
materiel
m. m. till
vissa institutioner
och
kliniker vid
karolinska
institutet.

[lie.]

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel
till materiel i
allmänhet
vid karolinska

institutet.

[117.]

Materiel
m. m. för
vissa institutioner
vid
karolinska
institutet.

[lis.]

kronor, vilket innebure, att institutets ordinarie materielanslag borde höjas
med 2,500 kronor från 78,600 kronor till 81,100 kronor.

Såsom här ovan erinrats, har sedan åtskilliga år tillbaka av riksdagen anvisats
extra anslagsmedel till förstärkning av ordinarie anslagsposten till
materiel m. m. vid kemiska institutionen. För innevarande budgetår utgår
för detta ändamål ett förstärkningsanslag å 2,500 kronor. Beträffande för
budgetåret 1931/1932 erforderligt förstärkningsanslag har framställning gjorts
i annat sammanhang.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må för beredande av ökning av anslagsposten
till materiel m. m. för kemiska institutionen från

3,000 kronor till 5,500 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget
till materiel m. m. för vissa institutioner och
kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 78,600
kronor, med 2,500 kronor till 81,100 kronor.

118:o) Kungl. Majit har (punkt 117) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa
institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten å

22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 25,325 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 319—320 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 26,600 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkning av den i det ordinarie
reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa institutioner
och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten
å 22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
25,325 kronor.

119:o) Kungl. Majit har (punkt 118) föreslagit riksdagen att till materiel
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor
att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 321 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för motsvarande ändamål ett anslag av
samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1931/1932, eller 33,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag; dock att utskottet
i fråga om den i förevarande anslag ingående posten å 1,000 kronor
till färgfotografering å syfilidologiska kliniken vid sjukhuset S:t Göran, för
vilket ändamål medel utgått sedan år 1922, velat framhålla, att det synes
utskottet böra tagas under övervägande, huruvida för tiden efter budgetåret
1931/1932 fortsatt anslag härtill kan vara erforderligt eller, i varje fall,
huruvida ej en reducering av beloppet må kunna ske.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till materiel m. m. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor
att av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1931 omförmälda ändamålen.

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till materiel
m. m. för psykiatriska kliniken vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 322 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av en av professorn i psykiatri vid karolinska institutet
V. Wigert gjord framställning har institutets lärarkollegium i skrivelse till
kanslern hemställt, att kanslern ville hos Kungl. Majit göra framställning
om avlåtande av proposition till 1931 års riksdag med förslag, att till
materiel m. m. för den psykiatriska kliniken för budgetåret 1931/1932 måtte
beviljas ett extra reservationsanslag av 600 kronor. Lärarkollegiet har därvid,
under erinran örn att dylika anslag utginge till institutets övriga institutioner,
framhållit, att det syntes fullt befogat, att samma förmån beviljades
ifrågavarande klinik samt att tvivel givetvis ej kunde råda om behovet av
det äskade anslaget.

I skrivelse den 22 augusti 1920 har kanslern gjort framställning i överensstämmelse
med lärarkollegiets förslag.

Departementschefen har framhållit, att, då de vetenskapliga studierna på
psykiatriens område i samband med läkarvetenskapens allmänna utveckling
numera kommit att nära beröra en del forskningsområden, där experimentella
metoder vore av behovet påkallade, det torde vara uppenbart, att en
psykiatrisk universitetsklinik måste till sitt förfogande äga tekniska och
andra hjälpmedel för vetenskapliga undersökningar i en mängd avseenden.
Departementschefen funne det nu framställda kravet fullt befogat och ville
skänka detsamma sitt understöd. Han har erinrat, att psykiatriska kliniken
vid Uppsala universitet sedan ett flertal år av riksdagen åtnjutit särskilt
anslag för tillgodoseende av behovet av instrument och vetenskapliga hjälpmedel
över huvud.

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

Utskottets

yttrande.

Materiel
m. m. för
psykiatriska
kliniken
vid karo
linska
institutet.

[119.]

7

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ny kylanläggning
i
patologiska
institutionens
vid
karolinska
institutet
bårhus.

[120.]

I avseende å det äskade beloppets storlek har departementschefen erinrat
därom, att åtskilliga av karolinska institutets specialkliniker förfogade över
ett materielanslag en var å 500 kronor. Samma belopp utginge ävenledes
till psykiatriska kliniken i Uppsala. Det syntes tillfyllest, att ett motsvarande
belopp ställdes till den nu ifrågavarande psykiatriska klinikens förfogande.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till materiel m. m. för psykiatriska
kliniken vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 500
kronor.

121:o) Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att till anordnande
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda program
och ritningar av ny kylanläggning i patologiska institutionens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets bårhus för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 323—325 i statsrådsprotokollet.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet har lärarkollegiet vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet, under åberopande av en skrivelsen bilagd framställning
från professorn i patologisk anatomi vid institutet F. Henschen,
hemställt, att kanslern ville hos Kungl. Maj:t göra framställning örn avlåtande
av proposition till 1931 års riksdag med förslag att till installation
av en modern kylanläggning i patologiska institutionens bårhus bevilja för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag å 13,000 kronor.

I skrivelse den 6 oktober 1930 har kanslern — under anförande att ifrågakomna
arbetes utförande uppenbarligen vore av tvingande och brådskande
natur — hemställt om proposition till 1931 års riksdag i överensstämmelse
med lärarkollegiets förslag.

I ärendet har byggnadsstyrelsen den 12 november 1930 avgivit yttrande,
därvid byggnadsstyrelsen tillstyrkt framställningen, dock under åberopande
av ett yttrandet bifogat, av civilingenjören A. Börjeson avgivet, av ritningar
åtföljt utlåtande, däri föreslås vissa modifikationer i den föreslagna kylanläggningen,
varigenom kostnaderna för densammas utförande kunna nedbringas
till 11,500 kronor. »

Departementschefen har framhållit, att de nuvarande anordningarna i fråga
om kylanläggningen i karolinska institutets bårhus med hänsyn till påpekade
missförhållanden icke kunde få fortvara utan tvingade till snar ändring.
Han har därför tillstyrkt förslaget om installation av ny kylanläggning i
bårhuset. Vid anläggningens utförande torde, framhåller departementschefen,
de av civilingenjören Börjeson föreslagna modifikationerna i förslaget böra

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 99

iakttagas, varigenom kostnaden för anläggningen skulle kunna begränsas till

11,500 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till anordnande i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet framlagda program och ritningar
av ny kylanläggning i patologiska institutionens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets bårhus för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 11,500
kronor.

122:o) Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/1932,
dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 148,500 kronor,
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 325—332 i statsrådsprotokollet.

Den av 1930 års riksdag godkända omkostnadsstaten slutade å ett belopp
av 140,900 kronor. I förhållande härtill företer den nu framlagda staten
en ökning av 7,600 kronor. Denna ökning beror på att framställning gjorts
örn dels ökning av anslagsposterna till reparationer och oförutsedda utgifter
samt till underhåll av inventarier från 8,000 kronor, respektive 5,000 kronor,
till 10,000 kronor, respektive 8,000 kronor, dels ock anställande av en ny
vaktmästare, tillika portvakt, med ett arvode av 2,600 kronor.

Anslaget till extra lärarkrafter utgår jämväl för innevarande budgetår
med ett belopp av 15,500 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag utom vad
angår den nya vaktmästarbefattningen, av vilken utskottet icke funnit behovet
ådagalagt. Posten nr 7. Avlöning till vaktmästare, tillika portvakt
å 2,600 kronor bör i enlighet härmed utgå ur omkostnadsstaten, vars slutsumma
följaktligen kommer att utgöra 145,900 kronor i stället för av Kungl.
Majit föreslaget belopp, 148,500 kronor. Till samma belopp, 145,900 kronor,
bör ävenledes det extra anslaget till omkostnader för tandläkarinstitutets
verksamhet bestämmas för budgetåret 1931/1932.

I samband med behandlingen av förevarande anslagsäskande har utskottet
uppmärksammat ett förhållande, som synes utskottet icke böra få passera
oanmärkt. Utskottet har nämligen inhämtat, att eleverna vid tandläkarinstitutet
för deltagande i vissa teoretiska obligatoriska undervisningskurser
äro betungade med avgifter, vilka med relativt avsevärda belopp utgå till
de för kurserna anställda lärarna. Utskottet kan icke finna denna anord -

Omkostnader
för tandläkarinstitutets

verksamhet
m. m.

[121.]

Utskottets

yttrande.

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ning tillfredsställande. Enligt vad utskottet har sig bekant, har också institutets
lärarråd haft sin uppmärksamhet riktad härå samt åtminstone
i vad angår en av kurserna, vidtagit åtgärd för ändring härutinnan. Utskottet
anser önskvärt, att berörda förhållanden av Kungl. Maj:t göras till
föremål för närmare undersökning, på det att rättelse i .saken måtte komma
till stånd. Huruledes en omläggning lämpligen bör ske — örn genom inrättande
av särskilda med fixerade arvoden avlönade speciallärare för denna
undervisning eller på annat sätt — därom är det givetvis icke möjligt för
utskottet att nu yttra sig. Utskottet förutsätter emellertid, att resultatet av
den blivande undersökningen skall föreligga, då riksdagennästa år har att
taga ställning till tandläkarinstitutets anslagsäskanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande omkostnadsstat för tandläkarinstitutet
för budgetåret 1931/1932:

Omkostnadsstat.

1. Värme och lyshållning.........kronor 30,000: —

2. Tvätt och finne, renhållning samt

vattenavgifter................ » 25,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivnings kostnader

samt telefonavgifter .... » 6,000: —

4. Avlöning till tamburvakt, till en kas sörska

samt till biträden på röntgenavdelningen
................. » 8,700: —

5. Avlöning till en sköterska på protés avdelningen.

................ > 2,400: —

6. Avlöning till två sköterskor på tandfyllningsavdelningen
och tandkirurg iska

avdelningen.............. » 4,800: —

7. Biblioteket.................. » 1,000: —

8. Reparationer och oförutsedda utgifter » 10,000: —

9. Underhåll av inventarier........kronor 8,000: —

10. Förbrukningsmateriel för institutets

praktiska verksamhet, förslagsanslag » 40,000: —

11. Undervisnings- och åskådningsma teriel

...................... » 10,000: -

Summa förslagsanslag kronor 145,900: —

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten
under 1—3, 7—9 samt 11 upptagna anslagsposterna å en
post göra minskning samt å en annan ökning, endast nämnda anslagsposters
sammanlagda summa icke överskrides.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av
145,900 kronor,

c) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

123:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 122) föreslagit riksdagen angående
ändring och utrustning av vissa lokaler å tandläkarinstitutets tandfyllningsavdelning
har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat
härigenom

erinra.

124:o) Kungl. Majit har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till anordnande
av särskilda undervisningskurser vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 339—343 i statsrådsprotokollet.

Det stora behovet av en ökning av antalet utbildade tandläkare hade,
framhåller departementschefen, medfört, att under senare år tillströmningen
av studerande till tandläkarinstitutet kraftigt ökats. Förutom de i Sverige
utbildade — tandläkarkandidater och medicine kandidater — hade ett betydligt
antal svenska medborgare med utländsk, främst tysk, tandläkarexamen
erhållit rätt att vinna inträde vid tandläkarinstitutet. Orsakerna till
att de studerande sökt sig ut till utländska fackhögskolor torde hava till en
viss grad betingats av den rådande platsbristen vid det svenska tandläkarinstitutet,
och då deras dispensansökningar om inträde vid tandläkarinstitutet
sedermera förelegat till prövning, hade ett bifall till desamma huvudsakligen
dikterats av önskvärdheten att snarast möjligt erhålla en ökad tillgång
på färdigutbildade tandläkare i landet. Enligt meddelade föreskrifter skulle
emellertid dessa i utlandet utbildade tandläkare vid tillträde till kurser o. s. v.
vid platsbrist stå tillbaka för de i Sverige utbildade. Det hade givetvis icke
kunnat undgås, att härigenom vissa svårigheter uppstått för de studerande.

Kungl. Majit hade också under budgetåret 1930/1931 nödgats att av tillgängliga
medel ställa sammanlagt 5,700 kronor till förfogande för anordnande
av extra kurser för sådana studerande, som annars på grund av
platsbrist skulle fått sina studier försenade.

Från tandläkarinstitutets lärarråd förelåge nu en framställning örn anslag
för samma ändamål jämväl för budgetåret 1931/1932. Samma skäl, som
föranlett departementschefen att förorda beviljandet av de för innevarande
budgetår anvisade medlen, förelåge alltjämt, då man, efter vad som meddelats,
hade all utsikt att jämväl under budgetåret 1931/1932 emotse en

Ändring och
utrustning av
vissa lokaler
å tandläkarinsti
tutets
tandfyllningsavdelning.

[122.]

Anordnande
av särskilda
undervisningskurser

vid tandläkarinstitutet.

[123.]

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lika stor tillströmning av studerande, och departementschefen har därför
tillstyrkt förslag i ämnet till riksdagen.

Lärarrådets framställning slutar på ett belopp av 20,000 kronor, som
skulle ställas till Kungl. Maj :ts förfogande av inkomster vid institutets verksamhet
under budgetåret 1930/1931 för att användas i mån av behov.

I likhet med statskontoret har departementschefen funnit det mindre
lämpligt, att ett anslag som detta anvisas att utgå av inkomsttitel; han har
förordat, att ett särskilt anslag för ändamålet måtte upptagas å riksstaten.

Beträffande det belopp, som erfordrades för ändamålet för budgetåret
1931/1932, har departementschefen funnit sig icke kunna tillstyrka mera
än ungefär samma belopp, som av Kungl. Maj:t anvisats för innevarande
budgetår, eller 5,700 kronor, vilket lämpligen torde böra avrundas till 6,000
kronor. Det torde framdeles få ankomma på Kungl. -Majit att besluta
angående utgående av medel från detta anslag.

Departementschefen har slutligen framhållit, att ett beviljande av det nu
förordade anslaget i realiteten icke innebure någon utgift för statsverket, då
utgifterna för kursernas anordnande väl motsvarades av inflytande elevavgifter
m. m.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till anordnande av särskilda undervisningskurser
vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Statsbidrag 125:o) Kungl. Majit har (punkt 124) föreslagit riksdagen att i enlighet

till täckänds • ^

av driftkost- me<^ de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande

naderna vid av driftkostnaderna under år 1930 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
län^sjufc 1 Lund anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 62,628 kronor,
vårdsinrätt- Utredningen återfinnes å sid. 343—345 i statsrådsprotokollet.

^und/ Ovannämnda av 1925 års riksdag godtagna grunder äro av följande inne[124.
] Läll: 1) staten lämnar i viss utsträckning landstinget ersättning för de direkta
kostnader, som utomlänspatienterna å allmän sal betinga därigenom
att legosängsavgiften, 4 kronor 50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden
; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen äger rätt att befria från legosängsavgift
för 20 procent av underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid
staten övertager kostnaderna härför.

De beräkningar, på vilka Kungl. Majit nu grundar sin här ifrågavarande
framställning, stå i överensstämmelse med berörda grunder.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må i enlighet med de av 1925 års riksdag
godtagna grunderna såsom bidrag till täckande av drift -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

kostnaderna under år 1930 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 62,628 kronor.

126:o) Kungl. Majit har (punkt 125) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av kostnaderna dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för tillbyggnad
till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten Salomon Sörensen upprättat förslag,
bevilja ett belopp av 41,875 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932
såsom extra reservationsanslag anvisa 20,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 345—352 i statsrådsprotokollet.

Den sjukvårdsanstalt, där medicinska fakulteten i Lund bedriver sin kliniska
undervisning, tillhör Malmöhus läns landsting. Detta förhållande
har, framhåller departementschefen, icke medfört någon olägenhet för fakulteten,
enär genom ömsesidigt tillmötesgående från å ena sidan universitetet
och staten samt å den andra landstinget ett tillstånd av samarbete skapats
till fördel för alla parter. Kostnaderna för vidmakthållande av ifrågavarande
sjukvårdsanstalt — Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund —
hava sedan länge burits av staten och landstinget gemensamt. Sålunda hava
vid tillfällen, då nybyggnads- och ändringsarbeten vid sjukvårdsinrättningarna
varit behövliga, statsanslag härtill lämnats att användas i den mån motsvarande
belopp toges i anspråk av anslag, som landstinget för enahanda
ändamål beviljade. En dylik fördelning av kostnaderna med hälften på
staten och andra hälften på landstinget har ägt rum vid flera tillfällen,
senast beträffande uppförande av nya byggnader för den ortopediska kliniken
och för öronkliniken, i vilket avseende 1927 års riksdag anvisade medel
efter denna fördelningsgrund. Att anskaffa och bekosta erforderlig utrustning
har alltid tillkommit landstinget, dock med den begränsning, att
speciellt för undervisningen erforderlig materiel i regel bekostats förmedelst
statsmedel. Överläkartjänsterna vid sjukhusets huvudavdelningar bestridas
av vederbörande professorer och av universitetskanslern förordnade lärare
inom medicinska fakulteten i Lund. A universitetets stat uppförda amanuenser
kunna anställas såsom biträden vid såväl den kliniska undervisningen
som sjukvården. Till biträde vid sjukvården antagna underläkare
avlönas helt och hållet å sjukvårdsinrättningarnas av landstinget fastställda
stat. Det ekonomiska stöd, som universitetet och staten lämnat landstinget
i fråga om sjukvårdsinrättningarna, har sedan gammalt haft till förutsättning,
att universitetet finge bedriva klinisk undervisning vid detsamma.
Universitetets rätt härtill är också fastslagen i det av Kungl. Majit den 15
oktober 1920 fastställda reglementet för sjukvårdsinrättningarna.

Nu har direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i
skrivelse den 10 september 1930 anhållit, att Kungl. Majit ville avlåta pro -

Ändringsoch
tillbyggnadsarbeten

inom medicinska
kliniken
m. m. vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrätt

ningar i
Lund.

[125.]

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

position till 1931 års riksdag om statsbidrag å 41,875 kronor till dels vissa
ändringar inom medicinska kliniken vid lasarettet i Lund i syfte att bereda
större lokaler åt polikliniken och nödiga tjänstelokaler åt överläkaren, dels
ock tillbyggnad till lasarettets röntgeninstitut, avsedd att omfatta ett nytt
undersöknings- och demonstrationsrum för röntgenbilder samt brandsäkra
lokaler för förvaring av lasarettets förråd av röntgenfilm.

Vid direktionens skrivelse funnos fogade genom arkitektfirman Sörensen
upprättade ritningar i nio blad samt av samma firma utarbetad arbetsbeskrivning
för utförande av ifrågavarande ändrings- och tillbyggnadsarbeten
ävensom approximativt kostnadsförslag beträffande ändringsarbetena
inom medicinska kliniken, slutande å ett belopp av 28,750 kronor, samt
beträffande den för filmarkiv avsedda nybyggnaden, slutande å ett belopp
av 55,000 kronor.

Direktionen har därjämte vid sin skrivelse fogat utdrag ur Malmöhus läns
landstings protokoll för den 3 september 1930, utvisande att landstinget till
ifrågavarande förändrings- och tillbyggnadsarbeten beviljat sammanlagt
41,875 kronor under förutsättning att lika stort belopp för ändamålet erhölles
av statsmedel ävensom bemyndigat direktionen att å landstingets vägnar
hos Kungl. Maj:t hemställa örn proposition till 1931 års riksdag örn beviljande
för ändamålet av lika stort belopp.

Enligt departementschefens uppfattning vore de föreslagna ändrings- och
Dybyggnadsarbetena i hög grad av behovet påkallade. Vad först beträffade
ämbetslokal för överläkaren å medicinska avdelningen saknades för närvarande,
praktiskt taget, en sådan. Överläkaren vore därför nödsakad att
hava mottagningslokal ute i staden. Inrättandet av en sådan lokal inom
lasarettet gjorde, att överläkaren på ett helt annat och betydligt effektivare
sätt än nu skulle kunna ägna sitt arbete åt avdelningen. Han skulle sålunda
kunna uppehålla sig på kliniken hela dagen, övervaka intagningen av
patienter därstädes samt själv förrätta större delen av demonstrationerna å
densamma. Fördelarna härav såväl från sjukvårdens som i synnerhet från
undervisningens synpunkt läge i öppen dag. Vad poliklinikens lokaler
anginge, framhåller departementschefen vidare, vore desamma alldeles för
trånga för att undervisningen där skulle kunna meddelas på ett tillfredsställande
sätt. En utvidgning syntes sålunda nödvändig.

Den föreslagna tillbyggnaden till lasarettets röntgeninstitut vore påkallad
av behovet att dels bereda tillräckliga och för brandfara tryggade förvaringsutrymmen
för institutets skrymmande och synnerligen dyrbara samling av
filmer, dels ock åstadkomma tillräckliga undersöknings- och demonstrationsrum
för röntgenbilder ävensom studie- och biblioteksrum för läkarna, vilka
nu fullständigt saknade sådana rum å institutet.

De föreliggande förslagen syntes ägnade att på ett ändamålsenligt sätt
tillgodose de befintliga behoven, och hade departementschefen mot dem intet
att anmärka; dock förutsatte lian, att vissa av byggnadsstyrelsen gjorda

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

erinringar vunne beaktande vid arbetenas utförande. Ej heller hade departementschefen
funnit något att erinra mot de beräknade kostnaderna. Dessa
uppginge för ändringarna inom medicinska avdelningen till 28,750 kronor
samt för tillbyggnaden till röntgeninstitutet till 55,000 kronor, alltså sammanlagt
till 83,750 kronor. Emellertid hade Malmöhus läns landsting förbundit
sig att bestrida hälften av dessa kostnader, under förutsättning att
andra hälften bestriddes av statsverket. Departementschefen har därför förordat
förslag till riksdagen örn beviljande för ifrågavarande ändamål av sammanlagt
41,875 kronor. Statsekonomiska hänsyn nödgade emellertid departementschefen
att förorda en fördelning av detta anslag på två budgetår, och
för budgetåret 1931/1932 tillstyrkte departementschefen för ändamålet 20,000
kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna
dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock
för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut,
allt i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Salomon
Sörensen upprättat förslag, bevilja ett belopp av 41,875
kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra
reservationsanslag anvisa 20,000 kronor.

127 :o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 126) föreslagit riksdagen ifråga
om uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

128:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) samt med framhållande
av vad departementschefen anfört i fråga örn angelägenheten av
att sparsamhet iakttages vid nyanställning av personal och nyanskaffning
av inventarier och annan materiel, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 510,000 kronor till beredande av ökade medel för
upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

129:o) Kungl. Majit har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1931
—30 juni 1932 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 127,487
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 361—366 i statsrådsprotokollet.

Uppförande
av byggnader
för karolinska
sjukhuset
m. m.

[126.]

Ökade medel
för uppehållande
av serafimerlasarettets
verksamhet.

[127.]

Uppehållande
av
verksamheten
vid allmänna
barnbördshuset.

[128.]

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under de senare åren bar riksdagen anvisat särskilda medel — utöver å
ordinarie stat uppfört anslagsbelopp — till uppehållande av verksamheten
vid allmänna barnbördshuset i Stockholm. Enligt ett med Stockholms stad
och Stockholms län slutet avtal gälla från och med år 1923 följande principer
för beräkning av allmänna barnbördshusets driftkostnader och dessas
fördelning på den vårdade eller hennes hemkommun samt på staten, staden
och länet. Legosängsavgiften betalas av den vårdade själv eller i fall av
medellöshet av hennes hemortskommun; dock skall staten vidkännas legosångsavgifterna
för medellösa, som ej tillhöra Stockholms stad eller Stockholms
län. Av restkostnaden, d. v. s. den verkliga kostnaden för underhållsdag
minskad med legosängsavgiften, betalar för vårdade, tillhörande
Stockholms stad eller Stockholms län, staden respektive länet hälften och
staten andra hälften, men för vårdade, tillhörande andra län, staten hela
restkostnaden. Förslag till denna överenskommelse hade förelagts 1922 års
riksdag, som förklarade detsamma innebära en lycklig lösning av spörsmålet
samt betonade önskvärdheten av att denna fråga snarast bragtes till
avgörande.

Det extra förstärkningsanslaget utgjorde för budgetåret 1926/1927 127,104
kronor, för budgetåret 1927/1928 136,000 kronor, för budgetåret 1928/1929
124,559 kronor, för budgetåret 1929/1930 132,002 kronor och för budgetåret
1930/1931 126,255 kronor samt skulle enligt oförändrade beräkningsgrunder
för budgetåret 1931/1932 uppgå till 122,487 kronor.

I skrivelse den 20 november 1930 har emellertid direktionen över allmänna
barnbördshuset hemställt örn framställning till riksdagen att — för
tillämpning försöksvis av viss personalökning vid barnbördshuset under budgetåret
1931/1932 i syfte att bereda personalen, i den mån ej särskilda
förhållanden betinga undantag, utöver semester, hel ledighetsdag per vecka

dels anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor, dels ock medgiva barnbördshuset
frihet från återbäringsskyldighet av möjligen uppstående överskott å
anslaget för nu löpande budgetår intill ett belopp av 4,900 kronor.

Departementschefen har i sak funnit detta krav fullt berättigat och förklarat
sig intet hava att häremot erinra. Vad anginge den ekonomiska
sidan härav, har departementschefen ansett att det riktigaste vore att å riksstaten
upptaga hela det erforderliga beloppet, 9,900 kronor. Då han emellertid
vore i tillfälle att endast kunna för ändamålet nu förorda ett belopp
av 5,000 kronor, innebure detta, att de åtgärder, som av direktionen påkallades,
skulle blott i begränsad utsträckning träda i tillämpning under
budgetåret 1931/1932. För ett kommande budgetår torde de av direktionen
gjorda beräkningarna böra i sin helhet tagas i betraktade. Det nyss beräknade
förstärkningsanslaget å 122,487 kronor syntes sålunda böra höjas med
nämnda 5,000 kronor till 127,487 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 107

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1931—30 juni
1932 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av
127,487 kronor.

130:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 10,900 kronor
att användas enligt av vederbörande departementschefer till
statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden den 9 januari
1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt av
Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

131:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 130) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom särskilda
extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.
Majit meddelade bestämmelser:

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

6,000 kronor.

132:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 131) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets
eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.

133:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 132) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten
vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet

Undervisning
i

epidemiologi.

[129.]

Tryckning
av doktorsavhandlingar.

[130.]

Ersättning åt
vissa opponenter
vid
disputationer.

[131.]

Institut
d’études
scandinaves
i Paris.

[132.]

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit må finna gott
bestämma.

134:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 133) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade
anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska
fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

135:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 134) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra
reservationsanslag

a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra
tjänstemän vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska
institutet ett belopp av 20,000 kronor,

b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid
universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000
kronor.

136:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 135) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med
de grunder, Kungl. Majit må äga att bestämma.

137:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.
professur*? Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensvenska
samma universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i

litteraturen Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteravid
universi- turén under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av
republiken'' 37>500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1931 anvisat ett
Estland. extra anslag av 7,500 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 136) föreslagit

[136.] riksdagen att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, för budget året

1931/1932 såsom extra anslag anvisa ett belopp av 7,500 kronor att
utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna lämpligt
meddela.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppehållande
vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av

Utgivande av
anteckningar
efter juridiska
föreläsningar.

[133.]

Resestipendier
till
universitetslärare.

[134.]

Forskarstipendier
för
docenter vid
universiteten
och karolinska
institutet.

[135.]

Uppehål -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

en professur i svenska språket och litteraturen under fem
år, räknat från och med den 1 juli 1928, beviljade beloppet
av 37,500 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag
anvisa ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet
med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
meddela.

138:o) Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen

dels att till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor
att disponeras enligt av Kungl. Majit fastställda grunder,

dels ock såsom bidrag till tryckning av första delen av rasbiologiska institutets
arbete örn de svenska lapparnas rasbiologi för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att likaledes disponeras enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 373—378 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet utgår
för innevarande budgetår ett anslag av 65,000 kronor. 1 detta belopp har
enligt Kungl. Majits förslag ingen ändring ifrågasatts för budgetåret
1931/1932.

Institutets styrelse har vidare gjort framställning örn endera ett bestämt
årligt reservationsanslag av 10,000 kronor till tryckning av institutets publikationer
eller ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor för utgivande av
första delen av ett arbete över de svenska lapparnas rasbiologi. Departementschefen
har, i likhet med kanslern för rikets universitet, förordat det
sistnämnda alternativet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag såväl ifråga
om årsanslaget till upprätthållande av institutets verksamhet som beträffande
engångsanslaget till tryckning av omförmälda arbete örn de svenska lapparnas
rasbiologi.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska
institutet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras enligt av
Kungl. Majit fastställda grunder;

b) såsom bidrag till tryckning av första delen av rasbiologiska
institutets arbete om de svenska lapparnas rasbiologi
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

10,000 kronor att likaledes disponeras enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Uppehållande
av rasbiologiska

institutets
verksamhet.

[137.]

Utskottets

yttrande.

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska högskolan m. m.

»rhoden till* 139:0) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 138) föreslagit riksdagen anspeciallärare
gående arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan har riksdagen redan

vid tekniska fattat beslut: varom utskottet velat härigenom
högskolan. . 6

[138] erinra.

Anslaget till
arvode till
amanuenser
och arbetshjälp
vid
tekniska
högskolans
bibliotek.

[139.]

140:o) Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att öka den i
den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: arvode
till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, nu 9,350 kronor, med 6,000
kronor till 15,350 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 390—399 i statsrådsprotokollet.

Vid 1930 års riksdag företogs en omorganisation av arbetskrafterna vid
tekniska högskolans bibliotek. Den utveckling, som detta bibliotek under
senare år undergått ifråga örn såväl storlek som användning, hade föranlett,
att frågan örn bibliotekets arbetskrafter mer och mer kommit att träda i
förgrunden bland högskolans anslagsäskanden. I fråga om beredande av
ordinarie anställning åt bibliotekarien biträddes i sak högskolans framställning.
Beträffande bibliotekets förseende med icke-ordinarie arbetskrafter
företogs däremot en betydande nedsättning i högskolans förslag. Från tekniska
högskolans sida hade äskats dels inrättandet av två förste amanuensbefattningar
med heltidstjänstgöring, dels inrättandet av en ordinarie kanslibiträdesbefattning
i lönegraden B 7, dels ock beviljandet av ett anslag å

6,000 kronor till extra arbetshjälp i biblioteket, vilket allt skulle draga en
kostnad av 18,336 kronor. Dåvarande departementschefen föreslog däremot
dels inrättandet av en heltids- och en halvtidsamanuensbefattning, dels ock
beviljandet av ett anslag å sammanlagt 2,800 kronor till tillfällig arbetshjälp
m. m.; kostnaderna härför beräknades inalles komma att uppgå till 9,350
kronor. Han ansåg sig emellertid böra framhålla, att det måhända kunde
synas tvivelaktigt, örn det av honom sålunda framlagda förslaget kunde
tillgodose behoven i förevarande hänseende. Då emellertid biblioteket i dess
planerade gestaltning ännu ej trätt i funktion och någon erfarenhet av arbetets
omfattning icke förelåge, hade han funnit försiktigheten bjuda att
stanna inför nyss angivna anslagsberäkning.

Vad sålunda föreslagits blev även av riksdagen beslutat.

Från tekniska högskolans sida föreligger nu, sedan någon erfarenhet
vunnits örn omfattningen av arbetet vid biblioteket i dess nya lokaler, en
framställning om ökat personalanslag. Det har däri framhållits, att bibliotekets
verksamhet under det gångna året kunnat hjälpligt uppehållas endast
därigenom, att biblioteket med Kungl. Maj:ts tillstånd för budgetåret 1930/

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

1931 disponerat 3,000 kronor av de studerandes avgifter till högskolan.
Dessa medel vore egentligen avsedda till avlöning av assistenter, och det
kunde i fortsättningen bliva svårt för högskolan att finna möjlighet att
avvara ett så pass betydande belopp för ett krav, som läge vid sidan av
den egentliga assistentverksamheten.

I likhet med vederbörande vid tekniska högskolan har departementschefen
funnit ofrånkomligt, att åtgärder redan nu vidtagas för att sätta högskolans
bibliotek i stånd att tillfredsställande sköta sin betydelsefulla uppgift som
tekniskt centralbibliotek.

Tekniska högskolans lärarkollegium har i fråga örn bibliotekets förseende
med icke-ordinarie arbetskraft framlagt tre alternativ. Vid en prövning av
dessa alternativ måste, framhåller departementschefen, hänsyn tagas dels till
önskvärdheten av att biblioteket under icke alltför begränsad tid kan hållas
tillgängligt för allmänheten, dels att det viktiga inre arbetet — med katalogisering,
bytesförbindelser o. s. v. — må kunna fortgå något så när ostört.
Från dessa utgångspunkter har han funnit sig böra uttala sin anslutning
till det av lärarkollegiet framlagda alternativ 3. Enligt detta alternativ
skulle biblioteket kunna anställa:

en amanuens i 18:de lönegraden för icke-ordinarie befattningshavare med
6 timmars daglig tjänstgöring och 3,940 kronors arvode + 930 kronor på
grund av 3 ålderstillägg,

en amanuens i 16:de lönegraden för icke-ordinarie befattningshavare med
5 timmars daglig tjänstgöring och 2,940 kronors arvode,

en arbetskraft (extra amanuens) med 3,5 timmars daglig tjänstgöring och

1,500 kronors arvode,

en arbetskraft (e. o. kanslibiträde) med 7 timmars daglig tjänstgöring och
2,520 kronors arvode,

en arbetskraft för katalogiserings- och diverse skrivhjälp med c:a 5,5 timmars
daglig tjänstgöring och 1,940 kronors arvode.

ett vaktmästarbiträde med 6 timmars daglig tjänstgöring och 1,500 kronors
arvode,

tamburvakter, tillsammans 1,230 kronor.

Till samtliga arvoden (utom för 1,000 kronor till diverse skrivhjälp) beräknas
vanligt dyrtidstillägg.

Biblioteket skulle kunna hållas öppet 51 timmar per vecka under vintern
och 18 timmar per vecka under sommaren, vilket redan det innebure ett
väsentligt kortare öppethållande än vad som äger rum vid kungl, biblioteket
och universitetsbiblioteken. Klassificering och katalogisering av böcker,
löpande tidskrifter och acta, som erhölles genom byte och såsom gåvor, borde
kunna genomföras, varjämte den retroaktiva klassificeringen och katalogiseringen
endast delvis måste ställas på framtiden. Kostnaderna för detta
alternativ hade beräknats till 16,500 kronor, varav 15,350 kronor skulle
täckas från anslagsposten till arvoden till amanuenser och arbetshjälp vid bi -

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

blioteket. Mot den sålunda framlagda kostnadsberäkningen har departementschefen
icke funnit något att invända.

Här ifrågavarande anslagspost är i staten för tekniska högskolan för närvarande
upptagen med ett belopp av 9,350 kronor. Vid ett bifall till det
framlagda förslaget skulle den alltså behöva höjas med 6,000 kronor till
15,350 kronor.

Utskottets

yttrande.

Utskottet anser den av Kungl. Maj:t föreslagna förstärkningen av bibliotekets
arbetskrafter behövlig; dock synes det utskottet, att i stället för ett
e. o. kanslibiträde med en lön av 2,520 kronor bör beräknas lön till ett
e. o. kontorsbiträde med 2,052 kronor, i följd varav den begärda ökningen
å 6,000 kronor torde böra nedsättas med 450 kronor till 5,550 kronor. Anslagsposten
till arvode till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket skulle
alltså komma att uppgå till 14,900 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda
anslagsposten: arvode till amanuenser och arbetshjälp
vid biblioteket, nu 9,350 kronor, med 5,550 kronor till 14,900
kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med
5,550 kronor.

Anslaget till 141:o) Kungl. Majit har (punkt 140) föreslagit riksdagen att öka den i
tilUckeordi ^en ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: avlönarie
förvalt- ningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal, nu 5,000 kronor, med 800
na? tek kronor ^ 5,800 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
niska hög- förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 800 kronor.
skolan. Utredningen återfinnes å sid. 399—402 i statsrådsprotokollet.

. Anslagsökningen avser att bereda medel för bestridande av kostnaderna
för uppfattning i löneklass av två från här ifrågavarande anslagspost avlönade
extra kontorsbiträden.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska
högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar till ickeordinarie
förvaltningspersonal, nu 5,000 kronor, med 800
kronor till 5,800 kronor samt förty höja det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,
avlöningar, med 800 kronor.

Laboratorie- 142:o) Kungl. Majit har (punkt 141) föreslagit riksdagen att öka den i
fattning c^cn ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: avid -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

ningar till icke-ordinarie vaktmästare m. fl., nu 13,500 kronor, med 2,520
kronor till 16,020 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 2,520 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 403—405 i statsrådsprotokollet.

Det av 1930 års riksdag beslutade flygtekniska laboratoriet vid tekniska
högskolan har beräknats bliva färdigt att tagas i bruk vid ingången av eller
under höstterminen 1931. För detta laboratoriums skötsel och drift har
en vaktmästarbefattning befunnits erforderlig.

Liksom lärarkollegiet har departementschefen funnit sig böra föreslå, att
befattningen upptages å extra stat. I fråga om de avlöningsförmåner, som
böra tillkomma innehavaren av denna befattning, har departementschefen
föreslagit, att desamma — med hänsyn till de kvalifikationer, som enligt
vad lärarkollegiet upplyst komma att erfordras — bestämmas till sjunde
lönegraden i avlöningsreglementet för icke-ordinarie befattningshavare eller
samma lönegrad som den, som tillkommer högskolans ordinarie laboratorievaktmästare.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska
högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar till
icke-ordinarie vaktmästare m. fl., nu 13,500 kronor, med
2,520 kronor till 16,020 kronor samt förty höja det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,
avlöningar, med 2,520 kronor.

Såsom utskottet ovan under punkt 139:o) erinrat, har riksdagen redan
bifallit Kungl. Maj:ts under punkt 138 framställda förslag örn en höjning
av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan med
1,120 kronor, avseende anslagsposten: arvoden till speciallärare vid tekniska
högskolan. På grund av riksdagens ovanberörda beslut och vid bifall till
vad utskottet nu under punkterna 140:o), 141:o) och 142:o) hemställt, skulle
det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan, nu
710,450 kronor, komma att ökas med 9,990 kronor till 720,440 kronor.

143:o) Kungl. Maj:t har (puukt 142) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 43,000 kronor att av Kungl,
fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl. Maj:t
finner skäligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 405—407 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 40,000 kro Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 8

vid flygtekniska

laboratoriet.

[141.]

Ökade medel
till samlingar
och
laborationer
vid tekniska
högskolan.

[142.]

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel
till uppvärmning,
belysning
och diverse
utgifter
vid
tekniska
högskolan.

[143.]

Utskottets

yttrande.

nor. Anslagshöjningen, 3,000 kronor, motiveras med de ökade behoven för
fackavdelningen för skeppsbyggnad med anledning av det nya flygtekniska
laboratoriet, som beräknas kunna tagas i bruk under höstterminen 1931.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 43,000 kronor
att av Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid
högskolan, på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

144:o) Kungl. Majit har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 47,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 408 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett anslag av 32,000 kronor.

Tekniska högskolans lärarkollegium har hemställt örn en ökning av anslaget
med 15,000 kronor och till stöd härför anfört, bland annat, att under
förutsättning, att kolpriserna för budgetåret 1931/1932 ej komme att undergå
någon stegring, kolkontot ej komme att undergå annan ökning än som motsvarade
de nya lokaler, vilka under nämnda budgetår komme att tagas i
bruk. Dessa lokaler vore de nyinredda lokalerna för fysik och elektroteknik,
den del av den nya cellulosabyggnaden, som skulle disponeras av högskolan
samt det blivande flyglaboratoriet. A andra sidan komme vissa delar av
flygelbyggnaden vid Rådmansgatan att ej längre disponeras av tekniska högskolan,
och en viss minskning i bränsleförbrukningen för högskolebyggnaden
vid Drottninggatan kunde på grund härav förväntas. De ovannämnda nya
lokalerna komme även att förbruka gas, vatten och elektrisk ström, varför
en ej obetydlig ökning av dessa utgiftsposter måste förutsättas. Dessutom
tillkomme ökade städningskostnader. Lärarkollegiet beräknade den totala
ökningen av samtliga dessa kostnader komma att lägst belöpa sig till 15,000
kronor.

Med hänsyn till prisläget på bränslemarknaden anser utskottet den ifrågasatta
höjningen av berörda anslag kunna begränsas till 10,000 kronor, i följd
varav anslaget skulle för budgetåret 1931/1932 komma att uppgå till 42,000
kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts förslag,
till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till
uppvärmning, belysning och diverse utgifter för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 42,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

145:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nyanskaffning av apparater och instrument
för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan
hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på
sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

146:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.

147:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska
högskolans bibliotek för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 5,000 kronor.

148:o) Kungl. Majit har (punkt 147) föreslagit riksdagen att till inredning
och utrustning av det i tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna
laboratoriet för hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling,
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritning och
kostnadsberäkningar, bevilja ett belopp av 66,700 kronor samt därav för
budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av

40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 413—419 i statsrådsprotokollet.

Det successiva utbyggandet av tekniska högskolans nya lokaler vid Valhallavägen
i Stockholm har under de senaste åren fortgått. I sådant hänseende
torde få erinras om dels den av 1928 års riksdag beslutade nybyggnaden
för biblioteket, dels de av 1929 års riksdag beslutade inrednings- och
utrustningsarbetena av de för den fysiska institutionen avsedda lokalerna,
dels ock den av 1930 års riksdag beslutade nybyggnaden för ett laboratorium
i flygteknik. Härtill kommer den med andra medel bekostade nybyggnaden
för cellulosaforskningen. Samtliga de nu omnämnda byggnadsarbetena
hava antingen redan slutförts eller beräknas i vart fall kunna slutföras
under loppet av nästa år.

Från tekniska högskolans sida har nu ånyo framförts ett tidigare vid
flera tillfällen framlagt förslag om inredning av de för det hyttmekaniska
laboratoriet avsedda lokalerna.

Nyanskaffning
till institutionernas
vid
tekniska
högskolan
laboratorier.

[144.]

Reparation
av tekniska
högskolans
modellsamling.

[145.]

Bokinköp,
bokbindning
m. m. för
tekniska
högskolans
bibliotek.

[146.]

Inredning av
laboratoriet
för hyttmekanik
samt järnets
bearbetning
och behandling

vid tekniska
högskolan.

[147.]

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Upplåtelse av
ett område
å norra Djurgården
för
tekniska högskolans

behov

[148.]

Avlöningsförbättring

m. m. åt
innehavarna
av de på
övergångsstat
för Chalmers
tekniska
institut
uppförda befattningarna.

[149.]

Denna institution, som tidigare inhysts i provisoriska lokaler, skulle enligt
detta förslag förläggas till några rum, vilka vid högskolans nybyggnad reserverats
för utvidgning av det bergskemiska laboratoriet men som nu ej
längre behövas för detta ändamål utan för närvarande stå tomma och oinredda.

I de i ämnet gjorda framställningarna har utförligt redogjorts för den
betydelse för undervisning och forskning, som det planerade laboratoriet
skulle erhålla. Departementschefen har erinrat örn den vikt, som undersökningar
av järns och ståls egenskaper vid olika bearbetning, värmebehandling,
valsning, smidning m. m. hade för vårt lands kvalitetsstålindustri och
med hänsyn till de sålunda förebragta skälen funnit sig böra förorda, att
förslag i ämnet förelägges 1931 års riksdag.

Den i ärendet förutsedda kostnadsberäkningen slutar på ett belopp av

66.700 kronor. Departementschefen har — i likhet med byggnadsstyrelsen
— tillstyrkt, att de nu framlagda kostnadsberäkningarna läggas till grund
för Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Han har emellertid därvid förordat, att det för ändamålet erforderliga
beloppet fördelas på två år. I anslutning härtill har han för budgetåret
1931/1932 räknat med ett belopp av 40,000 kronor, och skulle återstoden,

26.700 kronor, utgå först under budgetåret 1932/1933.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till inredning och utrustning av det i
tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna
laboratoriet för hyttmekanik samt järnets bearbetning och
behandling, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda ritning och kostnadsberäkningar, bevilja ett belopp
av 66,700 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 40,000 kronor.

149:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 148) föreslagit riksdagen angående
upplåtelse av ett område å norra Djurgården för tekniska högskolans
behov bar riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom erinra.

150:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 149) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna
av de å övergångsstat för Chalmers tekniska institut
uppförda befattningarna för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 3,300 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

151 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ökade medel till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska
institut för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

17,000 kronor.

152:o) Kungl. Majit har (punkt 151) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1931/1932 anvisa

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 10,000 kronor,

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/1930 uppkommen
brist i institutets anslag till bibliotek, samlingar och laboratorier
ett extra anslag av 8,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 424—425 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och
laboratorier utgår för budgetåret 1930/1931 med ett belopp av 8,000 kronor.

Styrelsen för Chalmers tekniska institut har nu upprepat en tidigare gjord
hemställan om en höjning av detta förstärkningsanslag till 10,000 kronor
för budgetåret 1931/1932. Departementschefen har anfört, att han av vad
styrelsen anfört funne sig övertygad örn att denna höjning vore synnerligen
väl motiverad. I jämförelse med de anslag, som för ungefärligen motsvarande
ändamål stöde till tekniska högskolans förfogande, vore det av institutets
styrelse nu äskade beloppet mycket blygsamt.

På grund av de allt för ringa anslag, som stått till institutets förfogande
för här förevarande utgifter, hava vissa redan gjorda utbetalningar måst
balanseras över från det ena budgetåret till det andra. Den sålunda uppkomna
bristen, som för närvarande uppgår till ungefär 8,600 kronor, torde
ej kunna täckas inom ramen av befintliga anslag, utan torde enligt departementschefens
mening särskilda medel böra anvisas för ändamålet.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar
och laboratorier vid Chalmers tekniska institut ett extra
anslag av 10,000 kronor,

b) till täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/
1930 uppkommen brist i institutets anslag till bibliotek,
samlingar och laboratorier ett extra anslag av 8,600 kronor.

Ökade medel
till uppvärmning,

belysning
och diverse
utgifter
vid Chalmers
tekniska
institut.

[150.]

Förstärkningsanslag

till bibliotek,
samlingar
och laboratorier
m. m.
vid Chalmers
tekniska
institut.

[151.]

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inköp av
apparatur
m. ni. för
organisktkemiska

laboratoriet
vid Chalmers
tekniska
institut.

[152.]

153:o) Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till inköp av
apparatur m. m. för det organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska
institut för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 425—426 i statsrådsprotokollet.

Hela kostnaden för här ifrågavarande utrustning har beräknats till 10,000
kronor, varav 2,300 kronor till material för försök med radioaktiva ämnen.

Departementschefen har icke funnit något att erinra mot det beräknade
beloppet men ansett, att detsamma lämpligen borde fördelas på två år,
därav för budgetåret 1931/1932 ett belopp av 7,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till inköp av apparatur m. m. för det
organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska institut
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.

Uppehållande
vid
Chalmers
tekniska institut
av
undervisning
rörande
arbetsledningens
praktiskt
ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska

och arbetspsykologiska

problem.

[153.]

154:o) Kungl. Majit har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid Chalmers tekniska institut av undervisning rörande arbetsledningens
praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska
problem för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna
gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 427—428 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande framställning grundar sig på en av arbetsfredsdelegationen
i skrivelse den 27 september 1929 avlåten skrivelse, däri framhållits angelägenheten
av att åtgärder vidtoges i syfte att undervisningen vid de
högre tekniska läroanstalterna rörande arbetsledningens praktiskt ekonomiska,
sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem bleve bättre tillgodosedd.

Utskottet bar funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må, till uppehållande vid Chalmers tekniska
institut av undervisning rörande arbetsledningens praktiskt
ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska
problem för budgetåret 1931/1932 anvisa att extra anslag
av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit må finna gott meddela.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

Skolöverstyrelsen.

155:o) Kungl. Majit har (punkt 154) föreslagit riksdagen att dels å skolöverstyrelsens
ordinarie stat under rubrik: resekostnadsersättningar uppföra
en såsom förslagsanslag betecknad anslagspost å 35,000 kronor,

dels ock i anledning härav öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen, nu 541,800 kronor, med 35,000 kronor
till 576,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 429—430 i statsrådsprotokollet.

Här förevarande framställning står i samband med förslaget att ur huvudtitlarnas
allmänna reseanslag utbryta resekostnaderna för vissa grupper av
förrättningsmän. Beloppet har beräknats med ledning av den under senare
budgetår konstaterade medelsåtgången.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) å skolöverstyrelsens ordinarie stat under rubrik: resekostnadsersättningar
uppföra en såsom förslagsanslag betecknad
anslagspost å 35,000 kronor,

b) i anledning härav öka det i riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 541,800 kronor,
med 35,000 kronor till 576,800 kronor.

156:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 155) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos
skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 10,500 kronor.

157:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 156) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode åt ett byggnadssakkunnigt biträde
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 4,800 kronor.

158:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 157) hemställer

utskottet,

Det ordinarie
förslagsanslaget
till
skolöverstyrelsen.

Resekostnadsersättningar
vid
skolöverstyrelsen.

[154.]

Inspektion
och sakkunniga
biträden
hos skolöverstyrelsen.

[155.]

Byggnadssakkunnigt

biträde hos
skolöverstyrelsen.

[156.]

Bestridande
av expeditionsvakts -

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

göromål
hos skolöverstyrelsen.

[157.]

Motioner angående
anslag
till tryckning
av undervisningsstatistik.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 1,800 kronor.

159:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar W. Björck och R. Sandler (I: 31) och den andra inom andra
kammaren av herr O. Holmdahl (II: 62) har hemställts, att riksdagen ville
till tryckning av undervisningsstatistik för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

I den stat för skolöverstyrelsen, som den 22 juni 1921 fastställdes att
träda i kraft från och med år 1922 och som slutade på ett belopp av
560,400 kronor, ingick ett förslagsanslag, högst, till skrivmaterialier, expenser,
bränsle samt tryckningskostnader å 100,000 kronor. Av denna anslagspost
bestredos, jämte annat, kostnaderna för tryckning av statistiska
avdelningens redogörelser för skolväsendet, överstyrelsens årsberättelse och
vissa cirkulär.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124 av 1923 års åttonde
huvudtitel) vidtogs från och med budgetåret 1923/1924 en sänkning av sagda
anslagspost, så att efter nämnda tidpunkt intet anslag av statsmedel utgick
för tryckning av skolstatistik, skolöverstyrelsens årsberättelser m. m.

Under punkt 132 av 1928 års åttonde huvudtitel föreslogs ett återupptagande
av undervisningsstatistikens tryckning i viss omfattning; kostnaderna
härför beräknades för budgetåret 1928/1929 till 17,000 kronor.

I skrivelse den 15 maj 1928, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 129
bland annat:

Riksdagen funne starka skäl tala för återupptagande av utgivandet av
undervisningsstatistiken. Emellertid syntes det riksdagen icke nödvändigt
att åtminstone nu till en början utgivandet skedde genom årliga publikationer.
Ett offentliggörande i tryck av det väsentligaste och mest betydelsefulla
av ifrågavarande statistik torde, efter vad riksdagen inhämtat, kunna ske
med vissa tidsperioders mellanrum, exempelvis vart tredje år, utan att därigenom
några större olägenheter skulle vållas.

I anslutning till vad sålunda anförts anvisade riksdagen för budgetåret
1928/1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor. Genom Kungl.
Maj:ts beslut den 8 juni 1928 ställdes ifrågavarande extra reservationsanslag
till överstyrelsens förfogande, varjämte föreskrevs, att anslaget skulle disponeras
så, att dels högst 6,000 kronor skulle användas till bestridande av de
egentliga tryckningskostnaderna för en berättelse över folkskolorna och högre
folkskolorna, dels ock högst 2,000 kronor till den förstärkning av arbetskrafterna
på skolöverstyrelsens statistiska avdelning, som kunde finnas erforderlig
till följd av arbetet med nämnda berättelse. Den 15 februari 1929
medgav Kungl. Majit, att ovannämnda belopp å högst 6,000 kronor finge
användas jämväl till bestridande av tryckningskostnaderna för en berättelse
över lärarutbildningen.

Aven för budgetåret 1929/1930 anvisades till tryckning av undervisnings -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

statistik ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor. Genom Kungl. Maj:ts
beslut den 16 maj 1929 ställdes nämnda anslag till överstyrelsens förfogande,
varvid föreskrevs, att dels högst 6,000 kronor skulle användas för en berättelse
över det högre undervisningsväsendet, dels ock högst 2,000 kronor
till förstärkning av arbetskrafterna på skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

För budgetåret 1930/1931 har riksdagen för samma ändamål anvisat ett
belopp av 3,400 kronor. Genom beslut den 23 maj 1930 har föreskrivits,
att nämnda anslag skall — med anlitande tillika av högst 2,100 kronor av
de å föregående års anslag för samma ändamål uppkomna besparingar —
sålunda disponeras, att dels högst 3,500 kronor användas till bestridande av
de egentliga tryckningskostnaderna för en berättelse över yrkesundervisningen,
dels ock högst 2,000 kronor till förstärkning av arbetskrafterna på
skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen gjort framställning
örn anslag för ändamålet för budgetåret 1931/1932 och därvid anfört bland
annat följande:

I överensstämmelse med planen har överstyrelsen budgetåret 1928/1929
utgivit två publikationer, nämligen en berättelse över folkskolorna och do
högre folkskolorna redovisningsåret 1926/1927 samt en berättelse över lärarutbildningen
läsåret 1927/1928. Budgetåret 1929/1930 utkom en berättelse
över det högre skolväsendet läsåret 1927/1928. För närvarande förberedes
en berättelse över yrkesundervisningen läsåret 1928/1929, vartill medel anvisats
av 1930 års riksdag. Budgetåret 1931/1932 skulle alltså berättelser
över folkskolorna och de högre folkskolorna samt över lärarutbildningen
vara i tur att utgivas.

Berättelsen över folkskolorna och de högre folkskolorna ävensom berättelsen
över det högre skolväsendet hava alltså utkommit sedan något mera
än ett helt år förflutit efter det läsår, som de avse. Detta blir också förhållandet
med den budgetåret 1930/1931 utkommande berättelsen över yrkesundervisningen.
Endast berättelsen över lärarutbildningen utgavs under budgetåret
närmast efter det läsår, som berättelsen avsåg. För framtiden torde
sistnämnda berättelse icke böra intaga någon undantagsställning i här berörda
hänseende. Den nästa berättelsen över lärarutbildningen skulle, med
iakttagande av att 3 år förflyta mellan varje, komma att omfatta läsaret
1930/1931 och utkomma budgetåret 1932/1933.

För budgetåret 1931/1932 skulle alltså endast återstå berättelsen över folkskolorna
och de högre folkskolorna, avseende redovisningsåret 1929/1930.
Det har vid åtskilliga tillfällen inom överstyrelsen och redan dessförinnan,
då den statistiska avdelningen hörde under ecklesiastikdepartementet, varit
på tal att fullständiga berättelsen över folkskolorna, så att uppgifterna bleve
mera detaljerade, i överensstämmelse med vad fallet är beträffande övriga
undervisningsanstalter. Rörande do högre folkskolorna, kommunala mellanskolorna,
de allmänna läroverken, privatläroverken och yrkesskolorna lämnas
i de statistiska berättelserna uppgifter om lärare, lärjungar och andra förhållanden
vid värjo särskild skola. För folkskolorna åter lämnas endast
summariska uppgifter för värjo län.

Uppgifter av det senare slaget äga företrädesvis statistiskt intresse. I det
dagliga arbetet inom skolöverstyrelsen erfordras ofta uppgifter såväl för de
särskilda skoldistrikten som ock för varje särskild skola beträffande skolans
namn och adress, skolform, antal undervisnings- och läraravdeluingai, antal

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärjungar å små- och folkskolestadiet samt undervisningslokaler. Förfrågningar
om lätt tillgängliga uppgifter i förevarande hänseende hava hos överstyrelsen
ofta gjorts från statsdepartement och från olika ämbetsverk. Även
från andra för skolväsendet intresserade har behov i detta hänseende ofta
yppats. Det är tydligt, att endast genom en dylik mera fyllig framställning
kan statistiken giva en någorlunda konkret bild av vårt folkskoleväsens
organisation och verksamhet. Tryckningskostnaden för en dylik detaljerad
framställning skulle enligt inhämtade upplysningar kunna bliva ganska
måttlig och genom vidtagande av lämpliga förkortningar i regel kunna inskränkas
till en enda rad för varje skola.

Utom denna detaljerade framställning erfordras givetvis en del översiktstabeller.
I vissa fall torde översikten böra, i likhet med vad hittills ägt
rum, göra länsvis, i andra fall torde en tillräckligt överskådlig bild av förhållandena
erhållas, om länen sammanföras i vissa huvudgrupper, förslagsvis
5, nämligen övre Norrland, nedre Norrland och Dalarna, Målar- och
Hjälmarlandskapen, Vänernområdet samt södra Sverige med Gotland.

Tryckningskostnaden för en berättelse över folkskolorna och de högre
folkskolorna med här antydd uppställning har beräknats komma att uppgå
till omkring 9,500 kronor. När planen till ett periodvis utgivande av
undervisningsstatistiken uppgjordes, räknades med en medelkostnad för
tryckningen av 6,000 kronor om året eller för hela treårsperioden 18,000
kronor. Under den första treårsperioden komma tryckningskostnaderna,
för så vitt de nu kunna överskådas, att utgöra

1928—1929: folkskolorna och de högre folkskolorna
1926—1927 ...........kronor 3,688: 10

lärarutbildningen 1927—1928.... » 1,663:72 5 351-82

1929— 1930: det högre skolväsendet 1927—1928 ............ 5,634: 75

1930— 1931: yrkesskolorna 1928—1929 (beräknat belopp)...... 3,500: —

Kronor 14,486: 57

Denna summa understiger den till en början till 18,000 kronor beräknade
med omkring 3,500 kronor. Om dessa besparingar kvarstått å reservationsanslaget,
hade för tryckning av den utvidgade berättelsen över folkskolorna
och de högre folkskolorna endast erfordrats ytterligare 6,000 kronor, då,
enligt vad ovan anförts, tryckningskostnaden har beräknats till omkring

9,500 kronor. Emellertid har den besparing, som uppstod budgetåret 1928/
1929, tagits i anspråk vid riksstatens uppgörande för budgetåret 1930/1931,
varjämte för sistnämnda budgetår endast räknats med 3,500 kronor till
tryckningskostnaden.

Till förstärkning av arbetskrafterna å den statistiska avdelningen räknades
med 2,000 kronor örn året. Den arbetskraft, som för ändamålet anställts,
har ansetts böra placeras i fjärde lönegraden av den löneplan, som
upptages i 6 § av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser
för icke ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Under budgetåret
1928/1929 var extra arbetskraft endast anställd en del av året, varigenom
en besparing av 1,521 kronor 8 öre uppstod. Budgetåret 1929/1930
utbetalades i avlöning till befattningshavaren i fråga 1,752 kronor 75 öre.
Då denna nu fyllt 21 år, kommer årsavlöningen att uppgå till 2,052 kronor.
Anslagsbehovet för utgivandet av en berättelse över folkskolorna och de

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

högre folkskolorna i den utvidgade gestalt, för vilken här redogjorts, skulle
alltså uppgå till 11,552 kronor, vilket belopp torde böra avrundas uppåt till

12,000 kronor. Kostnaderna för det statistiska trycket variera alltså olika år
med de undervisningsanstalter, som avhandlas, och det ligger i sakens natur
att kostnaderna bli större de år, då folkskolestatistiken utges, för så vitt
man vill göra denna del av undervisningsstatistiken så pass detaljerad, att
den kan fylla sin uppgift.

På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att för fortsatt utgivande av undervisningsstatistik
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

12,000 kronor.

Emellertid har Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag
icke upptagit något anslag för ändamålet. Uppenbarligen är det ägnat att
medföra mycket betydande olägenheter att icke äga tillgång till offentlig
statistik över undervisningsväsendet ens i den begränsade omfattning, varav
riksdagen så sent som år 1928 funnit bestämt behov föreligga. Och det
torde med fog kunna ifrågasättas, örn den sunda sparsamheten främjas
genom att bekosta utarbetandet av denna statistik men uraktlåta att sörja
för att resultatet av arbetet ställes till myndigheters och enskildas förfogande.
Då ej minst i nuvarande läge en bekväm tillgång till statistiska
uppgifter rörande undervisningsväsendet är synnerligen behövlig och kostderna
för tryckning av desamma äro förhållandevis blygsamma, synes
ingen tvekan kunna råda därom, att erforderligt anslag bör av riksdagen
anvisas.

Då efter det avbrott i utgivningen av undervisningsstatistiken, som varade
under budgetåren 1923/1928, riksdagen år 1928 ånyo beviljade anslag för
ändamålet, skedde detta otvivelaktigt i känslan av att under det pågående
genomgripande reformarbetet på skolans område behovet av ett lätt tillgängligt
och överskådligt statistiskt material till vägledning vid bedömandet
av uppkommande organisatoriska frågor gjorde sig särskilt starkt gällande
för de mångtaliga myndigheter och enskilda, som hade att syssla med dessa
spörsmål. Enligt utskottets mening föreligger nämnda behov alltjämt i oförminskad
grad. Speciellt torde detta gälla de till folkundervisningen hörande
läroanstalterna, i fråga örn vilka, med hänsyn till organisationens omfattning
och ekonomiska betydelse för stat och kommun, det synes i all synnerhet
behövligt att i statistiska framställningar äga ett hjälpmedel att följa
utvecklingens gång. Utskottet finner det fördenskull önskligt att även hädanefter
medel ställas till förfogande för tryckning av undervisningsstatistik,
vilken för budgetåret 1931/1932 torde böra begränsas att avse allenast folkskoleväsendet
med beaktande av dc önskemål i fråga örn en mera fyllig
framställning av de olika skoldistriktens särskilda förhallanden, som i motionerna
omförmälts. I fråga örn det härtill erforderliga beloppet anser sig utskottet
icke kunna förorda ett så högt anslag, som av motionärerna äskats, eller

12,000 kronor, utan vill tillstyrka beviljandet av allenast hälften av denna
summa, alltså 6,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Utskottets

yttrande.

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i anledning av herrar Björcks och
Sanders samt herr Holmdahls ovannämnda motioner (I: 31
och II: 62), till tryckning av undervisningsstatistik anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,000
kronor.

Allmänna läroverken m. m.

Högre lära- 160:o) Kungl. Majit har (punkt 158) föreslagit riksdagen att för inrättande
mariet. * av en ny övningsskollärartjänst vid högre lärarinneseminariet, för ombildning
[158.] av en ämneslärarinnebefattning vid seminariet till adjunktsbefattning samt
för beredande av avlöningsförbättring åt sådana lärarinnor vid seminariet,
som innehava behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, höja
det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 144,185 kronor, med
5,800 kronor till 149,985 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 433—436 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, som under budgetåren
1926/1927 och 1927/1928 utgått med ett belopp av 130,825 kronor, har i
riksstaterna för följande budgetår successivt ökats. I riksstaten för budgetåret
1930/1931 är anslaget upptaget med ett belopp av 144,185 kronor.
Ökningen har föranletts dels av den av 1927 års riksdag beslutade utvidgningen
av statens normalskola för flickor med en realskollinje, vilken trädde
i verksamhet med en första årsklass läsåret 1927/1928 och som under läsåret
1930/1931 omfattar fyra årsklasser, dels därav, att i sammanhang med
den likaledes av 1927 års riksdag beslutade successiva ombildningen av de
förberedande klasserna till en sexklassig folkskola tre biträdande ämneslärarinnebefattningar
ombildats till övningsskollärartjänster, dels ock i anledning
av 1930 års riksdags beslut om höjning av bibliotekariens arvode och örn
avlöningsförbättring för sådan vid högre lärarinneseminariet anställd ämneslärarinna,
som innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk.

Den sexklassiga folkskola, som, jämlikt beslut av 1927 års riksdag, vid
högre lärarinneseminariet inrättas genom successiv ombildning av normalskolans
förberedande klasser, kommer under läsåret 1931/1932 att omfatta
klasserna 1—4. För undervisningen i dessa klasser fordras fyra övningsskollärare.
Då för närvarande endast tre dylika lärare finnas upptagna i
seminariets stat, kräves sålunda en ny övningsskollärartjänst. Avlöningen
i första lönegraden för manlig övningsskollärare utgör 3,400 kronor, med
vilket belopp anslaget till högre lärarinneseminariet bör ökas.

I likhet med skolöverstyrelsen har departementschefen funnit sig böra
tillstyrka, att den ämneslärarinnebefattning, som blir överflödig genom första
normalskolklassens indragning, från och med budgetåret 1931/1932 ombildas

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

till en adjunkts!]anst, varigenom vid den numera färdigbildade realskollinjen
skulle — i enlighet med vad 1927 års riksdag beräknade — komma att
finnas två ämneslärarinnebefattningar och två adjunktstjänster. Kostnadsökningen
för denna ombildning beräknas till 1,600 kronor.

Med anledning av en i ämnet väckt motion (I: 81) beslöt 1930 års riksdag,
att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet skulle i avlöning
åtnjuta, därest hon innehade behörighet till adjunktsbefattning vid
allmänt läroverk, 3,600 kronor i lägsta lönegraden samt, därest hon icke
innehade sådan behörighet, 3,200 kronor i lägsta lönegraden, vilken sistnämnda
avlöning tidigare tillkommit samtliga ämneslärarinnor vid seminariet.
Då vid dåvarande tidpunkt endast en lärarinna vid seminariet var
berättigad till den högre avlöningen, beräknades för ändamålet endast en
höjning av anslaget till högre lärarinneseminariet med 400 kronor. Skolöverstyrelsen
har nu — med hänsyn till att före höstterminen 1931 tre
ämneslärarinnor komma att uppnå föreskriven pensionsålder och då det ej
torde vara uteslutet, att två av dessa komma att efterträdas av lärarinnor
med behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk — ansett sig
böra räkna med en ytterligare höjning av anslaget med (400 X 2) 800 kronor.
Häremot har departementschefen icke haft något att erinra.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må för inrättande av en ny övningsskollärartjänst
vid högre lärarinnesemnariet, för ombildning av
en ämneslärarinnebefattning vid seminariet till adjunktsbefattning
samt för beredande av avlöningsförbättring åt sådana
lärarinnor vid seminariet, som innehava behörighet
till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, höja det ordinarie
anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 144,185
kronor, med 5,800 kronor till 149,985 kronor.

161:o) Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor
för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 58,960 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 437—440 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 56,760
''kronor, fördelat på ett flertal anslagsposter. Beträffande de flesta av dessa,
nämligen till uppehållande av en valfri fjärde årskurs, till undervisning i träslöjd,
till stipendier, till förhyrande av lokaler för dels normalskolans lägsta

Diverse behov
vid
högre lärarinneseminariet.

159.]

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

klasser, dels undervisning i biologi och teckning, dels ock högre lärarinneseminariet
och normalskolan för flickor, till expenser för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, till förhöjning av arvodet åt seminariets
läkare samt till tillfällig löneförbättring för vaktmästaren och eldaren därstädes,
hemställes örn beviljande av samma belopp som de för budgetåret
1930/1931 utgående.

Anslagsposten till expenser för högre lärarinneseminariet och normalskolan
för flickor, som tidigare utgått med 9,000 kronor, höjdes av 1927 års riksdag
för budgetåret 1927/1928 till 11,000 kronor, detta med hänsyn till seminariebibliotekets
behov. Samma belopp utgick för budgetåret 1928/1929.
För budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 har anslagsposten upptagits med
ett till 13,000 kronor förhöjt belopp. Den sålunda beviljade ökningen från
budgetåret 1928/1929 till budgetåret 1929/1930 med 2,000 kronor var föranledd
därav, att ny inredningsmateriel krävdes för normalskolans realskolklasser,
varjämte undervisningsmaterielen och lärjungebiblioteket tarvade
utökning i samma mån som läroanstalten utvidgades.

En höjning av här ifrågavarande expensanslag med 1,500 kronor till

14,500 kronor har nu ansetts erforderlig. Denna höjning motiveras med
den minskning i terminsavgifterna, som förorsakats av de förberedande klassernas
ersättande av folkskoleklasser, i vilka inga avgifter erläggas, vilken
minskning icke motsvaras av den ökning i intäkter, som blivit en följd av
den nya realskolans tillkomst. Rektor har meddelat, att normalskolans terminsavgifter,
som läsåret 1928/1929 belöpte sig till 34,470 kronor och läsåret
1929/1930 till 33,550 kronor och som för läsåret 1930/1931 beräknas
till 32,000 kronor, under läsåret 1931/1932 komma att ytterligare sjunka
till omkring 29,500 kronor.

Statens skolköksseminarium och hushållsskola förhyra för närvarande tre
lokaler, tva belägna i fastigheten Riddaregatan 10 och en i fastigheten Katarinavägen
9 B. Den totala hyressumman utgör 9,000 kronor, och ett motsvarande
anslag har sedan flera år utgått på extra stat. De förhyrda lokalerna
äro, enligt vad rektor erinrat, trånga och i många fall otjänliga för
sitt ändamål, så att arbetet vid denna viktiga läroanstalt i hög grad försvåras.
Nu har skolköksseminariet fått erbjudande örn en utvidgning av
lokalerna i fastigheten vid Katarinavägen, bland annat genom anläggning
av en tvättstuga, mot en hyresökning av 700 kronor. Rektor har därför
hemställt, att hyresanslaget till skolköksseminariet måtte höjas till 9,700
kronor, och detta förslag har biträtts av departementschefen.

Den anslagsökning, som sålunda ifrågasatts, uppgår alltså till sammanlagt
2,200 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

Statsutskottets utlåtande Nr S.

127

att riksdagen må

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp
av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren,

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 58,960 kronor.

162:o) Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till arvoden
åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 39,420 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 440—442 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett anslag av 42,860 kronor.

Med hänsyn till den förestående indragningen av den första normalskoleklassen
vid högre lärarinneseminariet blev för 1930 års riksdag något förslag
icke framlagt örn inrättandet av någon ny ordinarie lärartjänst vid
seminariet, ehuru en sådan egentligen skulle varit av behovet påkallad med
hänsyn till inrättandet av högsta, fjärde, klassen i den med seminariet
förenade realskolan under läsåret 1930/1931. För detta ändamål höjdes i
stället här förevarande anslag med 3,800 kronor. Från och med läsåret
1931/1932 försvinner första normalskolklassen, och då bortfaller också
behovet av den utav 1930 års riksdag beslutade ökningen av detta anslag.

Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit, att arvodet till timlärarinna i
hushållsgöromål i realskollinjens tredje klass måtte beräknas för en undervisningstid
av 9 veckotimmar i stället för, såsom nu, 4,5 veckotimmar för
att möjliggöra klassens uppdelning på två avdelningar. Härför har beräknats
ett belopp av 360 kronor.

I enlighet med vad sålunda föreslagits skulle det för budgetåret 1931/
1932 erforderliga beloppet uppgå till (42,860 — 3,800 + 360) 39,420 kronor
eller 3,440 kronor mindre än för budgetåret 1930/1931.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till arvoden åt extra lärare, timlärare
och vikarier vid högre lärarinneseminariet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 39,420 kronor.

163:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. Thelin (I: 106) och den andra inom andra kammaren av herr E. Björck
i Kristianstad m. fl. (II: 105), har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
Kungl. Majit tillerkännes rätt att på ansökan av kommun, i vilken samläroverk
inrättats och som beslutat inrättande av kommunal flickskola med undervisning
för övergång till gymnasiet, samt efter skolöverstyrelsens hörande
medgiva, att samläroverkets realskollinjer, endera eller båda, må, med undan -

Arvoden åt
extra lärare,
timlärare och
vikarier.

[160.]

Motioner angående
förändring
i
vissa fall av
samrealskola
till gossrealskola.

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tag för de flickor, som redan äro antagna i realskolan, tills vidare och till
dess Kungl. Majit annorledes beslutar hållas öppna allenast för gossar.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:

Genom riksdagens beslut 1927 örn läroverksreformen fastställdes organisationen
av läroverken. Villkor för organisationens genomförande var, att
vederbörande kommun skulle förklara sig villig att tillhandahålla nödiga
lokaler. Ar 1928 fattade riksdagen beslut örn de kommunala flickskolorna.
Aven vid inrättandet av kommunal flickskola måste kommunen åtaga sig
byggnadsplikten. För åtskilliga kommuner, där enligt beslut av år 1927
samläroverk skall inrättas och där jämväl behov av kommunal flickskola
förefinnes, kunna kommunens förpliktelser bli mycket betungande. Det är
därför naturligt, att man vid bedömandet av framlagda kostnadsförslag gjort
sig den frågan, huruvida en organisation av undervisningsväsendet i mindre
och medelstora städer, vilken medför så stora utgifter, verkligen kan vara
behövlig. Man har vid förfrågan hos sakkunniga och erfarna läroverkslärare
fått det svaret, att flickornas behov av högre undervisning skulle i
många av dessa mindre och medelstora städer vara tillräckligt tillgodosett
genom den kommunala flickskolan och att upplåtandet av realskolans båda
linjer jämväl för flickorna skulle vara obehövligt. Genom att förändra
samrealskolan på den ena eller båda linjerna till enbart gosskola skulle påtagligen
icke obetydliga besparingar kunna göras. Då sålunda på dessa
platser inrättandet av såväl samrealskola som kommunal flickskola innebär
en onödigt dyr överorganisation och då därtill denna anordning öppnar en
oproportionerligt större möjlighet för flickorna än för gossarna till den högre
undervisningen till förfång för gossarna, så har den frågan framkommit,
huruvida det icke skulle vara lämpligt att åtminstone försöksvis tills vidare
förändra samrealskola till en gosskola.

Man kan häremot erinra, att örn ett samhälle ej anser sig ha råd att lia
utom samläroverket jämte en kommunal flickskola, så får det avstå från
den senare. Det är emellertid uppenbart, att om man tidigare under en
längre tid haft en högre flickskola och denna visat sig fylla ett behov, mån
ogärna ser, att denna undervisning för flickorna skall upphöra. Vidare må
framhållas, att samrealskolan icke ersätter den högre flickskolan mera än
till en mycket begränsad del. Däremot kan den kommunala flickskolan
genom anordnande av särskild undervisning för de flickor, som önska övergå
till gymnasiet, tillgodose det behov, som samrealskolan avser att fylla för
de flickor, som ämna fortsätta i gymnasiet.

Örn man är av den meningen, att samrealskola och kommunalflickskola
på någon plats innebära en dyr överorganisation och att inskränkning bör
ifrågasättas, så synes därför ingen annan möjlighet föreligga än samrealskolans
förändring till gossrealskola.

Det förefaller, som om denna uppfattning skulle äga stöd i riksdagens
ståndpunktstagande till flickundervisningen.

De särskilda sakkunniga, vilka utarbetat det förslag, som låg till grund
för den kungl, propositionen örn de kommunala flickskolorna år 1928, angåvo
den kommunala flickskolans ändamål vara att bereda kvinnliga lärjungar,
som genomgått folkskola, anordnad enligt någon av denna skolas
A- och B-former och omfattande minst sexårig lärokurs, eller vunnit motsvarande
kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig
bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och

Statsutskottets utlåtande Nr. 8. 129

därvid tillika i större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för
praktisk verksamhet, särskilt inom hemmets område.

Departementschefen erinrade, hurusom den högre flickskolan erbjöde den
kvinnliga ungdomen en efter dess anlag och studiehåg lämpad obruten studiegång,
vilken, på samma gång den gåve flickorna en god allmänbildning
som grundval för olika arbetsuppgifter ute i samhället, även tillgodosåge
kraven på deras utbildning för hemmets särskilda behov och vilken i de
olika skolklasserna lämpligt avpassas med hänsyn till deras fysiska och
psykiska utveckling. Vidare framhåller departementschefen, att när riksdagen
avsett, att den kommunala flickskolan skulle hava till uppgift att
tillvarataga den bildningstyp, som den högre flickskolan hos oss av ålder
företrätt, det uppenbarligen vore fråga örn upprättandet av en skolform,
som i väsentliga avseenden hade ett annat mål än realskolan. Skulle man
verkligen lyckas åstadkomma en skolform, som utgåve sig för att hava
övertagit flickskolans uppgifter men vars huvudsakliga mål i verkligheten
sammanfölle med realskolans, då läge den faran nära, att en dylik skolform
genom den förebildliga betydelse, den lätteligen kunde få, komme att
leda till den nuvarande flickskolans försvinnande. Då departementschefen
höll före, att detta skulle vara till bestämd förlust för vårt undervisningsväsen,
hade han ansett det vara av vikt att från början klargöra olikheten
mellan den kommunala flickskolans och realskolans mål.

Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning, såsom framgår av riksdagens
skrivelse nr 356. Det heter där: »Den kommunala flickskolans allmänna
uppgift bör enligt riksdagens mening vara att i den utsträckning, förhållandena
det medgiva, tillgodose den speciella kvinnliga skolutbildning, som
varit och är den privata högre flickskolans huvuduppgift». Riksdagen framhåller
vidare i samma skrivelse den fördel, som är förenad med denna skolform
därigenom att genom en långsammare och för flickorna mera lämpad
skolgång skulle givas dem såväl en god allmänbildning såsom grundval för
olika samhällsuppgifter i samhället som även en utbildning för hemmens
särskilda behov. Det heter slutligen i riksdagsskrivelsen: »Då det bör vara
ett allmänt samhällsintresse att stödja strävandena till underlättande av en
dylik utbildningsväg för den kvinnliga ungdomen och det föreliggande förslaget
synes riksdagen i möjligaste utsträckning taga sikte på detta mål,
har riksdagen ansett sig böra besluta upprättande av kommunala flickskolor
i huvudsaklig överensstämmelse med vad Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär
och riksdagen i det följande kommer att angiva.»

Även 1929 års riksdag synes ansluta sig till den uppfattning, som 1928
års riksdag givit uttryck åt beträffande den högre flickundervisningen, då
den i sin skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 8 A) framhåller, att avvecklingen
av de högre flickläroverken bör ske med försiktighet, så att dessa läroanstalter
icke försättas i trångmål.

Då nu faktiskt på en del platser svårigheter yppat sig att inrätta kommunala
flickskolor, därför att kommunernas förpliktelser för den högre undervisningen
medfört större utgifter än man beräknat, så är det begripligt, att
man där med bekymmer befarar, att det icke skall bli möjligt att bibehålla
denna undervisningsform. Alla, som dela riksdagens mening, att »det bör
vara av allmänt intresse att stödja strävandena till underlättande av en
dylik utbildningsväg för den kvinnliga ungdomen», söka helt naturligt efter
utvägar att rädda den. En sådan utväg vore otvivelaktigt det här berörda
förslaget att tillsvidare omändra samrealskolan till gosskola.

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

9

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utekottets

yttrande.

Man skulle genom en sådan anordning bli i tillfälle att pröva sig fram
och bättre anpassa sig efter de lokala behoven. Ur ekonomisk synpunkt
äro fördelarna påtagliga. Ur pedagogisk synpunkt torde icke någon invändning
kunna göras. Villkor för bifall till framställning härom skulle vara, att skolöverstyrelsen
haft tillfälle att pröva lämpligheten. Man kan förutsätta, att
skolöverstyrelsen kommer att tillse, att om behov verkligen visar sig föreligga,
den ursprungligen beslutade organisationsformen även kommer till utförande.

Det skulle under sådana omständigheter endast vara fråga örn att lämna
kommun möjlighet att få frågan örn en lokal och tillfällig begränsning av
undervisningsorganisationen underställd Kungl. Maj:ts prövning i sådana
fall, då man riskerar en överorganisation med onödiga utgifter för det allmänna.
Med hänsyn till de icke obetydliga utgifter, som åligga kommunen
för dessa ändamål, kan det icke anses obilligt, att den tillerkännes rätt att
påkalla en revision för att få sina utgifter begränsade till det oundgängligen
nödvändiga. En sådan rätt skulle tvärtom stå i god överensstämmelse med
den sunda sparsamhetssträvan, som det bör vara statsmakternas uppgift att
stödja och främja.

Starka ekonomiska och pedagogiska skäl tala sålunda för den föreslagna
anordningen och några vägande betänkligheter däremot synas icke vara att
anföra.

Riksdagens år 1927 fattade beslut om att öppna de dittills gossar förbehållna
allmänna läroverken även för flickor avsåg att för den kvinnliga
ungdomen bereda full likställighet med den manliga i fråga örn möjligheterna
att nå fram till det studiemål, real- och studentexamina representera.
Ar 1928 följde så beslutet örn de kommunala flickskolorna i syfte
att tillgodose den speciella kvinnliga skolutbildning, som varit den privata
högre flickskolans huvuduppgift. I motiveringen för sistnämnda beslut framhöll
riksdagen bland annat, att en organisation av den kommunala flickskolan,
vilken skulle hava i stort sett enahanda studiemål som de allmänna
statsläroverken eller som på ett eller annat sätt skulle förbereda flickorna
till inträde på en skolgång med detta mål, enligt riksdagens mening skulle
på många orter medföra en menlig dualism, föga ägnad att motsvara de
olika krav, man från det allmännas sida borde uppställa på den kvinnliga
ungdomens högre undervisning. Riksdagen anslöte sig helt till den av
vederbörande departementschef hävdade uppfattningen, att det vore önskvärt
att upprätthålla åtskillnaden mellan de allmänna läroverkens studiemål
— företrädda i real- och studentexamina —• och det bildningsmål, som den
privata högre flickskolan representerade.

Genom sina berörda båda beslut har riksdagen alltså fastställt organisationsformerna
för den kvinnliga ungdomens högre skolutbildning samt uttryckligen
markerat vikten av att med hänsyn till deras skilda utbildningsmål
principiellt hålla de olika skolformerna i sär.

Nu •— icke mera än fyra respektive tre år efter det organisationen i förevarande
avseende erhållit sin definitiva gestaltning — påyrkas av motionärerna
ändringar härutinnan, vilka, såvitt utskottet kunnat finna, åsyfta

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

eller i varje fall äro ägnade att rubba grundvalarna för det av riksdagen
sålunda beslutade skolsystemet. Att så måste anses vara fallet torde framgå
av följande.

Först och främst må beaktas, att hittills såsom en regel gällt, att det
ankommit på riksdagen att fastställa skolornas organisation på de olika orterna.
Men enligt motionärernas förslag skulle i här avsedda fall denna
befogenhet överflyttas på Kungl. Majit. En sådan anordning kan utskottet
icke finna lämplig. Vidare skulle den av riksdagen år 1927 hävdade principen
om lika utbildningsmöjligheter för gossar och flickor i nämnda fall
övergivas, i det att i de städer, örn vilka här är fråga, studietiden till studentexamen
komme att förlängas med ett år. Vad utbildningen till realexamen
angår skulle olägenheterna i detta hänseende bliva av än större
räckvidd. Ibågkommas bör även, att ingen möjlighet finnes att tvinga en
kommun att upprätta parallellavdelningar i kommunal flickskola, varför, i
händelse av platsbrist vid den kommunala flickskolan, det skulle kunna inträffa,
att kvinnlig ungdom, som önskade bedriva studier för avläggande
av real- eller studentexamen, måste uteslutas från möjlighet härtill.

Slutligen vill utskottet framhålla, att motionärernas förslag innehar en
sammanblandning av den kommunala flickskolans och de allmänna läroverkens
studiemål, som står i strid mot riksdagens ovan åberopade uttalande
av år 1928. Överhuvudtaget torde det vara önskvärt att icke störa skolans
verksamhet med ofta återkommande rubbningar av de yttre formerna. Vad
den högre skolan nu framförallt synes behöva, är att ostörd kunna få ägna
sig åt den uppgift, som för all skolverksamhet dock är den viktigaste, det
inre arbetets förkovran och utveckling.

På ovan anförda grunder avstyrker utskottet motionärernas förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen måtte avslå herrar Thelius och Björcks i
Kristianstad m. fl. ovannämnda motioner (I: 106 och II: 105).

164:o) Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att medgiva, att
samrealskolan i Kristinehamn må från och med höstterminen 1931 eller
den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt ombildas
till ett högre samläroverk med fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium
på så sätt, att under första året upprättas första ringen av det fyraåriga
latin- och det treåriga realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år
av vardera gymnasielinjen, till dess gymnasiet är i sin helhet å båda linjerna
färdigbildat.

Utredningen återfinnes å sid. 442—465 i statsrådsprotokollet.

Utvidgning
av samrealskolan
i
Kristinehamn
till ett
högre allmänt
läroverk.

[161.]

Frågan om en ombildning av samrealskolan i Kristinehamn till högre
allmänt läroverk har under åratal varit föremål för ett livligt intresse såväl
från själva staden som från den omgivande landsbygden och har jämväl
vid flera tillfällen underställts Kungl. Majits och riksdagens prövning.

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Denna fråga har emellertid i viss mån kommit att sammanföras med
spörsmålet örn den högre flickundervisningens ordnande inom Värmlands
län, exempelvis och närmast genom upprättande av ett högre allmänt läroverk
för flickor i Karlstad. Departementschefen har anfört, att han visserligen
i likhet med 1929 års riksdag holle före, att frågan örn utvidgning
av samrealskolan i Kristinehamn icke stått eller stöde i sådant samband
med förslaget örn inrättande av ett högre allmänt läroverk för flickor i Karlstad,
att icke den förra frågan kunde avgöras oberoende av den senare. Men
å andra sidan funne han, i likhet med skolöverstyrelsen, att — sedan 1930
års riksdag beslutat, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlstad
skulle ombildas till samgymnasium — frågan örn ombildning av samrealskolan
i Kristinehamn till högre allmänt läroverk kommit i ett nytt läge
så hilvida, som tanken på upprättande av ett högre allmänt läroverk för
flickor i Karlstad torde få anses hava blivit skjuten åt sidan, i varje fall
för en avsevärd tid framåt.

I enlighet med ett av 1929 års riksdag gjort uttalande föreligger nu en
ingående utredning rörande ombildning av Kristinehamnsskolan till högre
allmänt läroverk.

Departementschefen har erinrat örn skolans betydande storlek, stadens kraftigt
växande folkmängd, dess stora omgivande landsbygd, för vilken ett bifall
till förslaget skulle bereda en lättnad vid tillgodoseendet av barnens uppfostran,
önskvärdheten att åstadkomma en avlastning från de stora läroverken
i Karlstad och Örebro ävensom det förhållandet, att Värmlands län
hittills i förhållande till folkmängden varit sämst lottat i fråga örn högre
allmänna läroverk. Departementschefen har därför tillstyrkt, att förslag
måtte framläggas för riksdagen om ombildning av här förevarande skola
till ett högre allmänt läroverk.

I likhet med skolöverstyrelsen finner departementschefen det självfallet,
att gymnasiet organiseras som samgymnasium. Förslaget om att det nya
gymnasiet bör erhålla såväl latin- som reallinje har departementschefen tillstyrkt
med hänsyn såväl till fördelarna härav för eleverna som till det förhållandet,
att skillnaden i kostnad för ett enkellinjigt och ett dubbellinjigt
gymnasium bleve jämförelsevis obetydlig.

I fråga örn organisationen av latingymnasiet såsom fyraårigt och realgymnasiet
såsom treårigt hava 1927 års skolsakkunniga anslutit sig tillden
vid jämförliga läroverk vanligen förekommande organisationen, och häremot
har departementschefen förklarat sig icke hava något att erinra.

I likhet med skolöverstyrelsen har departementschefen funnit, att läroverkets
utvidgning bör försiggå successivt, och har han, i anslutning till vad
överstyrelsen härutinnan föreslagit, förordat, att första ringen av det fyraåriga
latin- och det treåriga realgymnasiet upprättas höstterminen 1931 och
att därefter en ny ring å såväl latin- som realgymnasiet upprättas årligen,
till dess vardera gymnasielinjen är färdigbildad.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

1927 års skolsakkunniga hava beräknat den slutliga kostnadsökningen för
statsverket vid ett bifall till det av dem framlagda förslaget till 47,690 kronor
förutom ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg. Häremot
har departementschefen icke funnit något att erinra.

För budgetåret 1931/1932 hava kostnaderna beräknats på följande sätt:

rektor, lönefyllnad..............

1 lektor .....................

1 extra lärare ................

18 timlärartimmar å 140 kronor . . .

4 timmar i teckning ä 115 kronor .

4 » i gymnastik ä 115 kronor

2 » i musik k 115 kronor . . .

......kronor 1,100: —

...... » 5,800: —

...... » 3,300: —

...... » 2,520: —

...... » 460: —

...... » 460: —

...... > 230: -

Summa kronor 13,870: —

Skolöverstyrelsen har framhållit, att, därest en fyraårig gymnasielinje
komme till stånd, en parallellavdelning av högsta realskoleklassen skulle
bliva överflödig. Om så bleve fallet, skulle de här ovan beräknade kostnaderna
under första året minskas med 4,700 kronor (en extra lärare och
10 timlärartimmar), vadan kostnadsökningen för budgetåret 1931/1932 skulle
uppgå till (13,870 — 4,700 =) 9,170 kronor.

Denna kostnadsökning fördelar sig på de olika till de allmänna lärover -

ken utgående anslagen på följande sätt:
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
(lönefyllnad åt rektor 1,100 kronor, samt 1 ny ordinarie
lektorstjänst 5,800 kronor)..................kronor 6,900: —

anslaget till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de

allmänna läroverken m. m. (8 timlärartimmar å 140 kronor) » 1,120: —

anslaget till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken (4 timmar å 115 kronor).......... » 460: —

anslaget till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken (4 timmar ä 115 kronor).......... » 460: —

anslaget till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna

läroverken (2 timmar ä 115 kronor)........ »_230: —

Summa kronor 9,170: —

Beträffande anvisande av de sålunda erforderliga medlen har framställning
gjorts i annat sammanhang.

Departementschefen har vidare meddelat, att stadsfullmäktige i Kristinehamn
vid sammanträde den 16 september 1930 beslutat, att staden, därest
samrealskolan i Kristinehamn ombildades till högre allmänt läroverk med fyraårigt
latingymnasium och med treårigt realgymnasium, vore villig åtaga sig
dels att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor, dels ock att
såsom engångsanslag anvisa ett belopp av 5,000 kronor till bestridande av

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Nya ordinarie
lärartjänster
vid de allmänna

läroverken
m. m.

[162.]

kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning
av biblioteket.

Utskottet har av den nu förebragta utredningen funnit ådagalagt, att inrättandet
av ytterligare ett samgymnasium för ifrågavarande del av landet
är behövligt ävensom att detta gymnasium lämpligen bör förläggas till staden
Kristinehamn genom ombildning av därvarande samrealskola, på sätt
Kungl. Majit föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Majits förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att samrealskolan i Kristinehamn
må från och med höstterminen 1931 eller den senare
tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt ombildas
till ett högre samläroverk med fyraårigt latin- och
treårigt realgymnasium på så sätt, att under första året upprättas
första ringen av det fyraåriga latin- och det treåriga
realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år av vardera
gymnasielinjen, till dess gymnasiet är i sin helhet å
båda linjerna färdigbildat.

165:o) Kungl. Majit har (punkt 162) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1931/1932,
då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk
skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt för
ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie
teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna allmänna läroverk
höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med
360,180 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 465—483 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, som för
budgetåret 1926/1927 var bestämt till 6,666,066 kronor, har under de fyra
senaste åren väsentligt höjts och är i riksstaten för budgetåret 1930/1931
upptaget med 8,076,850 kronor.

Anslagshöjningarna hava huvudsakligen föranletts av 1927 års riksdags
beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet, vilket beslut beräknats
komma att under ett antal år framåt medföra ökat behov av ordinarie
lärarkrafter och således en fortgående ökning i anslagsbehovet under
ifrågavarande anslagstitel. I avseende å det belopp, varmed anslaget av
berörda anledning bör höjas med ingången av budgetåret 1931/1932, har
skolöverstyrelsen verkställt utförliga beräkningar, vilkas resultat framlagts i

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

skrivelse till Kungl. Majit den 30 augusti 1930. I denna skrivelse behandlas
dels den höjning av ifrågavarande reservationsanslag, som erfordras för inrättande
av nya rektors- och ämneslärarbefattningar samt för beredande av
arvoden åt första lärarinnor, tillsyningslärare och kvinnliga sakkunniga vid
vissa läroverk, dels ock den anslagsökning, som betingas av ombildning och
nyinrättande av övningslärarbefattningar.

Den del av skolöverstyrelsens skrivelse, som avhandlar frågan om nya
rektors- och ämneslärarbefattningar m. m., börjar med en redogörelse för
antalet dylika befattningar under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931. Vad
beträffar lärarbehovet under budgetåret 1931/1932, erinrar överstyrelsen först
om tidigare beräkningar därav samt underkastar därefter frågan en förnyad
granskning på grundval av utredningar rörande dels den s. k. ämneslärarinnefrågan,
dels antalet klassavdelningar vid förstatligade kommunala mellanskolor.

Skolöverstyrelsen erinrar, att antalet ordinarie rektors- och ämneslärarbefattningar
vid de allmänna läroverken, för vilka anslag var beviljat under
budgetåret 1929/1930, utgjorde 1,430, varav 110 rektors-, 316 lektors-, 857
adjunkts- och 147 ämneslärarinnebefattningar. Av dessa voro 99 tjänster
avsedda att nyinrättas under sagda budgetår, nämligen 8 rektorstjänster (vid
förstatligade kommunala mellanskolor), 11 lektorstjänster, 31 adjunktstjänster
(därav 15 vid de äldre läroverken och 16 vid förstatligade kommunala
mellanskolor) samt 49 ämneslärarinnetjänster (därav respektive 32 och 17
vid nyssnämnda båda slag av skolor). Samtliga dessa tjänster blevo också
tagna i anspråk. Antalet tjänster utgjorde 19 mindre än vad 1927 års
riksdag beräknat, vilket förhållande väsentligen berodde på uppskovet med
inrättande av de beslutade flickläroverken.

I budgetåret 1930/1931 års stat beräknar .skolöverstyrelsen följande tjänster:
118 rektors-, 339 lektors-, 900 adjunkts- och 174 ämneslärarinnetjänster
eller tillhopa 1,531 befattningar. Den verkliga ökningen i antalet tjänster
jämfört med närmast föregående budgetår skulle sålunda med all sannolikhet
komma att liksom nästföregående budgetår utgöra 99, varav 8 rektors-,
23 lektors-, 43 adjunkts- och 25 ämneslärarinnebefattningar.

I fråga örn behovet av ordinarie rektors- och ämneslärarbefattningar för
budgetåret 1931/1932 erinrar skolöverstyrelsen, att för sagda tid återfinnas
i 1927 års riksdags skrivelse inga beräkningar, men att riksdagen beräknade
tiel slutliga antalet ordinarie ämneslärare efter fullt genomförd omorganisation
till 1,740, varav 135 rektors-, 367 lektors-, 918 adjunkts- och 320 ämneslärarinnetjänster.
Till följd av 1928 års riksdags beslut om provisorisk ändring
av proportionen mellan manliga och kvinnliga lärarkrafter hade emellertid
en förskjutning inträtt i det beräknade antalet adjunktstjänster och
ämneslärarinnetjänster, varigenom dessa kunde ökas, respektive minskas med
84, så att det slutliga antalet adjunktstjänster finge anses hava av riksdagen
beräknats till högst 1,002 och ämneslärarinnetjänsterna till minst 236.

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 21 november 1927 beräknat behovet
av ordinarie ämneslärartjänster för budgetåret 1931/1932 till 1,646,
varav 126 rektors-, 364 lektors-, 893 adjunkts- och 263 ämneslärarinnetjänster,
i vilken beräkning dock en icke obetydlig förskjutning måste inträda
i proportionen mellan adjunkts- och ämneslärarinnebefattningar med hänsyn
till 1928 års riksdags nyssberörda beslut.

Efter erinran om dessa beräkningar framhåller skolöverstvrelsen, att framför
allt två omständigheter gjort det nödvändigt för överstyrelsen att nu
underkasta fragan örn lärarbehovet för året 1931/1932 förnyad granskning
och därvid även undersöka det primärmaterial, varpå en beräkning av lärarbehovet
måste vila. Den ena av dessa omständigheter är det i olika avseenden
oklara läget av ämneslärarinnefrågan, den andra är elevantalets storlek
och den därmed sammanhängande frågan om klassavdelningarnas antal,
särskilt vid de förstatligade kommunala mellanskolorna. De ganska avsevärda
modifikationer i de tidigare beräkningarna, som syntes böra följa härav,
berörde emellertid endast adjunkts- och ämneslärarinnetjänsterna, medan anledning
saknades att frångå tidigare uppgjord plan i fråga örn inrättande av
nya lektorstjänster.

Rörande ämneslärarinnefrågan erinrar skolöverstyrelsen till en början, att
i Kungl. Maj:ts proposition nr 116 till 1927 års riksdag föreslogs, att vid
de nybildade samrealskolorna kvinnliga lärare borde finnas anställda till ett
antal, som vore ungefär proportionellt till det vid samskolorna förefintliga
eller 2 av 5, vid läroverk med större antal lärare 4 av 10, dock minst 2
lärarinnor vid varje skola. Detta Kungl. Majda förslag blev även riksdagens
beslut.

Då detta beslut emellertid så till vida syntes inrymma en motsägelse, som
proportionen angavs vara ungefär densamma som vid samskolorna eller 2
av 5, medan proportionen vid samskolorna i verkligheten var 2 av 6, och
då det dessutom visade sig, att i de siffror, som legat till grund för 1927
års riksdags beräkningar, i själva verket tillämpats en annan, för de manliga
lärarna ännu ogynnsammare proportion, nämligen 2 av 4, hemställde
överstyrelsen i skrivelse den 12 december 1927 (vilken skrivelse återfinnes i
Kungl. Maj:ts proposition nr 231 till 1928 års riksdag, sid. 15 ff.) om vissa
ändringar i föreliggande beslut. De viktigaste bland de av överstyrelsen
föreslagna ändringarna voro, att det måtte bestämmas,

att vid samrealskola med högst 6 ordinarie ämneslärare skola inrättas två
ämneslärarinnebefattningar,

att vid samrealskola med mer än 6 ordinarie ämneslärare skall inrättas
en ämneslärarinnebefattning för varje fullt tretal ordinarie ämneslärare, rektor
oräknad.

I detalj tänktes enligt överstyrelsens förslag, som återgavs å sid. 21 i
nedannämnda proposition nr 231 till 1928 års riksdag, dessa principer tilllämpade
på följande sätt:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

vid samlare»verk med 4 avdelningar i realskolan inrättas 2 ämneslärarinnebefattn.

»

» 5

»

»

>''

2

» 6

»

>

2

»

»

» 7

»

» .

»

2

»

» 8

»

»

»

2

»

» 9

»

»

»

3

>

»

» 10

»

»

»

»

3

» 11

»

»

»

»

4

2>

» 12

»

>

»

4

»

» 13

»

4

» 14

»

»

5

S

» 15

»

»

»

*

5

1928 års statsverksproposition,

åttonde huvudtiteln,

förklarade också de-

partementschefen under punkt 139, att konsekvenserna av 1927 års riksdags
beslut i förevarande avseende blivit långt mera vittgående än från början
varit avsett, detta till följd av riksdagens beslut att indraga läroverkens dåvarande
första klass och öppna flertalet bland de allmänna läroverken för
flickor samt att vid alla dylika samläroverk inrätta ämneslärarinnebefattningar
till ett antal, som bestämdes enligt nyssnämnda proportionstal (2 av 5).
Han ansåg därför, att den förut angivna proportionen mellan antalet åt
kvinnor förbehållna lärartjänster och antalet övriga lärartjänster — till vilka
kvinnor enligt gällande behörighetslag hade samma behörighet som män —
utan större svårighet kunde förändras i en för de manliga lärarna mindre
ogynnsam riktning samt framhöll, att för en sådan förändring talade icke
blott hänsyn till den manliga extralärarkårens befordringsförhållanden utan
jämväl viktiga pedagogiska skäl. I Kungl. Maj:ts proposition nr 231 till
1928 års riksdag redogjordes för skolöverstyrelsens ovannämnda framställning
samt de övriga skrivelser, som inkommit från olika organisationer
rörande en ändring av ifrågavarande bestämmelser. Departementschefen
yttrade därvid bland annat: »Det är möjligt att med detta förslag (överstyrelsens)
anvisats den väg, efter vilken frågans slutliga lösning bör sökas.
Enligt min mening bör emellertid frågan örn den slutliga proportionen
mellan antalet manliga och kvinnliga lärare tills vidare hållas öppen, i avvaktan
på de erfarenheter, som kunna vinnas vid de nyorganiserade samläroverken.
Under tiden torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter
prövning i varje särskilt fall bestämma, huruvida för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall ledigförklaras såsom
adjunktsbefattning och följaktligen stå öppen för såväl manliga som kvinnliga
sökande eller örn den skall förbehållas åt kvinnor och således hava
karaktär av ämneslärarinnebefattning. Vid avgörandet av dylika frågor bör
givetvis tillses, att under alla omständigheter tillgång till minst en ordinarie
kvinnlig lärarkraft beredes varje läroverk, som är avsett även för flickor.»
Riksdagen biföll denna hemställan, dock under uttalande, att den Kungl.
Majit sålunda förbehållna prövningsrätten måtte handhavas med all veder -

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

börlig varsamhet, så att i allt fall proportionen mellan antalet manliga och
kvinnliga lärare ej måtte ändras i vidare mån än det av skolöverstyrelsen
i ärendet avlåtna, å sid. 21 i statsrådsprotokollet återgivna förslaget innebar,
och att det föreslagna bemyndigandet allenast måtte erhålla provisorisk giltighet
till och med utgången av budgetåret 1930/1931.

Skolöverstyrelsen framhåller nu, att då riksdagen sålunda i förevarande
avseende beslöt en provisorisk anordning intill utgången av budgetåret 1930/
1931, riksdagen tydligen i likhet med Kungl. Majit avsett vinnande av erfarenheter
vid de ny organiserade samläro verken. Några pedagogiska erfarenheter
av ämneslärarinnesystemet vid de nyorganiserade samläroverken kunde
icke ännu åberopas. Däremot förelåge enligt överstyrelsens mening ett par
förhållanden av annan art, vilka måste anses vara av grundläggande betydelse
för föreliggande fråga, ehuru de näppeligen kunde för närvarande
föranleda några definitiva åtgärder, alldenstund den ena av dessa omständigheter
talade för en inskränkning av antalet ämneslärarinnetjänster, medan
den andra snarare pekade i motsatt riktning eller i varje fall talade emot
någon nämnvärd minskning i antalet dylika tjänster för närvarande. En
inskränkning i ämneslärarinnesystemet, yttrar överstyrelsen, måste sålunda
te sig starkt motiverad av den alltmer ökade tillströmningen av akademiskt
utbildade kvinnliga lärarkrafter till läroverken. Då läroverken hade utsikt
att även oberoende av ämneslärariunetjänsterna erhålla erforderlig kvinnlig
arbetskraft och då det i olika avseenden vore mest tilltalande, att ifrågavarande
för realskolestadiet avsedda ämneslärartjänster stöde i lika mån
öppna för manliga och kvinnliga sökande under fri tävlan, kunde det synas,
som örn ämneslärarinneinstitutionen borde helt och hållet slopas vid läroverken.
Emellertid ansåge sig överstyrelsen för sin del icke kunna framställa
eller tillstyrka ett förslag i sådan riktning. Ty även med bortseende
från det förhållandet, att ämneslärarinnetjänaterna jämväl stöde öppna för
en annan kategori av sökande, nämligen de seminarieutbildade, vilka icke
vore berättigade att söka adjunktstjänster och vilka sålunda, därest ämneslärarinneinstitutionen
slopades, skulle se sig avstängda från en befordringsmöjlighet,
vilken de nu ägde, torde det fortfarande få anses oundgängligt,
att alla samläroverk och flickläroverk vore garanterade ett visst minimum
av kvinnlig lärarkraft. Tillgången till kvinnliga lärare kunde i annat fall
befaras bliva alltför olika vid olika läroverk. Överstyrelsen holle icke för
uteslutet, att förhållandena, särskilt vad beträffade de mindre samrealskolorna,
kunde utveckla sig därhän, att en motsvarande garanti behövde skapas för
att varje läroverk erhölle tillgång till manlig lärarkraft. Så vore förhållandet
vid de kommunala mellanskolorna, för vilka den föreskriften gällde, att vid
skola, där gossar undervisades, skulle finnas minst en manlig ordinarie
ämneslärare och vid skola, där flickor undervisades, minst en kvinnlig ordinarie
ämneslärare.

Därest hänsyn endast behövde tagas till här anförda omständigheter, skulle

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

överstyrelsen närmast finna sig föranlåten att föreslå icke ett slopande av
ämneslärarinneinstitutionen men väl en inskränkning av densamma. Då
överstyrelsen emellertid icke för närvarande ansåge sig böra ifrågasätta
någon inskränkning i antalet ämneslärarinnetjänster, berodde detta framför
allt på den omständigheten, att ett avsevärt antal lärarinnor vid enskilda
skolor beräknades komma att bliva entledigade från sina nuvarande befattningar
på grund av den av 1927 års riksdag beslutade omorganisationen
av det högre skolväsendet och genom riksdagens och Kungl. Maj:ts beslut
möjlighet beretts för ifrågavarande lärarinnor att vinna anställning vid allmänna
läroverk. Med hänsyn till här nämnda förhållanden ansåge sig
överstyrelsen icke böra för närvarande ifrågasätta någon minskning i det
antal ämneslärarinnetjänster, som enligt 1928 års riksdags beslut vore avsett
att finnas vid de allmänna läroverken. Men överstyrelsen ansåge sig å andra
sidan ej heller kunna föreslå ett definitivt fastslående av de nu provisoriskt
gällande bestämmelserna. Ty då det kunde förväntas, att de ämneslärarinnetjänster,
som bleve tillgängliga under de närmaste åren, komme att i flertalet
fall tillsättas genom överflyttning och ämneslärarinnetjänsterna sålunda komme
att tillfälligt bliva i stort sett undandragna ur konkurrensen, och då sålunda
de akademiskt utbildade lärarinnorna för en tid framåt bleve hänvisade till
att väsentligen söka adjunktstjänster, syntes det sannolikt, att ett undan för
undan ökat antal tjänster av detta senare slag komme att besättas av kvinnliga
innehavare. Det kunde därför komma att visa sig önskvärt, att vid bestämmande
av det för ett läroverk erforderliga antalet ämneslärarinnetjänster
viss hänsyn toges jämväl till det förhållandet, i vad mån kvinnlig lärarkraft
funnes tillgänglig bland adjunkterna vid ifrågavarande läroverk. Emellertid
syntes de närmaste årens utveckling i här nämnda avseenden böra
avvaktas, innan en definitiv reglering skedde. Överstyrelsen hade sålunda stannat
vid att föreslå en förlängning av nu gällande provisorium intill utgången
av budgetåret 1933/1934. Under loppet av denna tid torde det även vara
möjligt att i pedagogiskt avseende samla de erfarenheter, som Kungl. Majit
och riksdagen år 1928 förklarade sig önska vinna, innan ett definitivt beslut
fattades.

För budgetåret 1931/1932 funne sig överstyrelsen, av skäl som torde
framgå av vad redan anförts, böra föreslå inrättande av ämneslärarinnetjänster
i mycket begränsad omfattning. Ett tillräckligt antal tjänster för
överflyttning av dem, som bleve entledigade med början av sagda budgetår,
torde redan finnas tillgängligt, och det syntes då lämpligt att så långt som
möjligt uppskjuta inrättande av ytterligare tjänster till de närmast följande
åren. Under budgetåret 1932/1933 bleve ett mindre antal nya ämneslärarinnetjänster
även erforderligt av den anledningen, att vissa ämneslärarinnor vid
statens förutvarande &amskolor då bleve överflödiga vid ifrågavarande skolor
och måste förflyttas till annat läroverk.

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I fråga om antalet klassavdelningar vid förstatligade kommunala mellanskolor
har överstyrelsen framhållit, att förhållandena vid olika skolor kunde
icke obetydligt växla från år till år, vadan överstyrelsen funnit försiktigheten
bjuda att icke föreslå inrättande av ordinarie ämneslärartjänster vid
dessa skolor i större utsträckning än som motsvarade ett, så vitt man nu
kan döma, säkert konstant behov. Överstyrelsen hade icke anledning att i
fråga örn dessa skolor för närvarande begära anslag till inrättande av tjänster
utöver dem, till vilka anslag beviljades av 1930 års riksdag. Men överstyrelsen
ville redan nu framhålla, att den varsamhet, som överstyrelsen
sålunda 1929 och 1930 funnit nödvändig vid inrättande av nya ordinarie
ämneslärartjänster, medförde en icke obetydlig ökning i antalet extra ordinarie
tjänster.

Överstyrelsen övergår härefter till att behandla frågan örn lärarbehovet vid
de allmänna läroverken under budgetåret 1931/1932 med hänsynstagande
till de i överstyrelsens skrivelse förut berörda förhållandena.

Efter en utförlig motivering, vilken finnes återgiven i statsrådsprotokollet
å sid. 475 479 och till vilken utskottet här endast hänvisar, kommer överstyrelsen
till följande resultat beträffande behovet av nya tjänster för budgetåret
1931/1932:

Vid samtliga allmänna läroverk erfordrades för budgetåret 1931/1932 anslag
till följande 75 nya befattningar: 8 rektor stjänster, 20 lektor stjänster,
28 adjunktstjänster och 19 ämneslärarinnetjänster.

Den ordinarie lärarpersonalen vid de allmänna läroverken skulle under
arbetsåret 1931/1932 sålunda komma att utgöras av 127 rektorer, 359 lektorer,
928 adjunkter och 197 ämneslärarinnor, och samtliga dessa 1,611 befattningshavare
torde, så långt sig nu läte bedöma, under året behöva
tagas i anspråk. Då överstyrelsen den 21 november 1927 beräknat behovet
för ifrågavarande budgetår till 1,646 tjänster, innebure överstyrelsens nuvarande
förslag en minskning med 35 — egentligen 37 — befattningar.

Vad härefter angår ombildning och nyinrättande av övningslärarbefattningar
innebär skolöverstyrelsens nu framlagda förslag, att budgetåret 1931/
1932 musiklärartjänsterna vid de under omorganisation från realskolor till
högre allmänna läroverk varande läroverken i Landskrona och å Kungsholmen
i Stockholm skulle ombildas till musiklärartjänster vid högre allmänna
läroverk samt nya ordinarie teckningslärartjänster inrättas vid samrealskolorna
i Eslöv, Bollnäs och Höganäs.

Vad först angår den s. k. ämneslärarinnefrågan, har departementschefen,
då några pedagogiska erfarenheter av ämneslärarinnesystemet vid de nyorganiserade
samläroverken icke ännu kunde åberopas och då det även i övrigt
syntes mindre tillrådligt att nu vidtaga en definitiv reglering av proportionen
mellan antalet manliga och antalet kvinnliga lärare vid samlärover -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

ken, anslutit sig i så måtto till överstyrelsens förslag om en förlängning av
nu gällande provisorium, att han tillstyrkt, att förslag måtte avlåtas till
riksdagen örn en förlängning av detta provisorium intill utgången av budgetåret
1931/1932.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att Kungl. Majit
genom beslut den 4 september 1930 bifallit en av skolöverstyrelsen gjord
framställning av den 21 augusti 1930 örn anstånd tills vidare intill utgången
av juni 1931 med vidtagande aV åtgärder för tillsättande av vissa nyinrättade
ämneslärarinnebefattningar. Härigenom liksom genom Kungl. Majits
den 8 augusti 1930 fattade beslut av liknande innebörd torde enligt departementschefens
mening möjlighet komma att beredas ett antal av de mest
meriterade av de flickskollärarinnor, som på grund av skolreformen förlorade
sina anställningar, att vinna placering såsom ordinarie lärare vid allmänna
läroverk.

Beträffande den för budgetåret 1931/1932 erforderliga utökningen av den
ordinarie ämneslärarpersonalen vid de allmänna läroverken har departementschefen
förklarat sig icke hava något att erinra mot skolöverstyrelsens förslag,
enligt vilket skulle nyinrättas 8 rektorstjänster, 20 lektorstjänster, 28
adjunktstjänster och 19 ämneslärarinnetjänster. De av överstyrelsen gjorda
beräkningarna angående det ordinarie lärarbehovet vore enligt departementschefens
mening gjorda med nödig försiktighet och överensstämde väl med
de grunder, som i detta hänseende godkänts av de senaste årens riksdagar.

För inrättande av de föreslagna 75 nya tjänsterna ävensom för bestridande
av den fortskridande ökningen av arvodena till vissa första lärarinnor
och tillsyningslärare samt för arvoden till kvinnliga sakkunniga vid sju
gossläroverk, vilkas gymnasier ombildades till samgymnasier, erfordrades
sammanlagt 348,300 kronor, med vilket belopp alltså reservationsanslaget till
de allmänna läroverken borde ökas.

Vad överstyrelsen föreslagit i fråga örn ombildning och nyinrättande av
övningslärarbefattningar — vilket avsåge allenast en fortsatt tillämpning av
de principer, som senast följts beträffande ombildning, respektive nyinrättande
av sådana tjänster, varom nu vore fråga — har ej givit departementschefen
anledning till erinran. Innan definitivt beslut fattades rörande ombildning
av nämnda musiklärartjänster, måste, framhåller departementschefen,
givetvis konstateras, att undervisningstiden vid desamma komme att uppgå
till det för dylika befattningar vid högre allmänna läroverk föreskrivna
antalet veckotimmar. I likhet med skolöverstyrelsen tillstyrker departementschefen
anstånd tills vidare med inrättande av ordinarie lärarbefattningar i
musik, gymnastik och handarbete vid de samrealskolor, som uppkommit
genom statens övertagande av kommunala mellanskolor.

För beredande av medel till sålunda förordade ombildning och nyinrättande
av övningslärartjänster erfordrades en anslagsökning av (1,530+ 3,450 =)
4,980 kronor.

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Enligt de förslag departementschefen under förevarande punkt tillstyrkt
skulle en höjning av reservationsanslaget till de allmänna läroverken med
(348,300 + 4,980 =) 353,280 kronor vara erforderlig. Vid bifall till vad under
nästföregående punkt föreslagits rörande utvidgning av samrealskolan i
Kristinehamn till ett högre allmänt läroverk skulle emellertid en ytterligare
ökning av anslaget erfordras med 6,900 kronor. Anslagshöjningen på grund
av nya ordinarie lärartjänster skulle sålunda uppgå till 360,180 kronor.

Utskottet finner intet att erinra mot förslaget om inrättande av 8 nya
rektorstjänster för nästkommande budgetår.

Vad däremot angår de begärda 20 nya lektorstjänsterna, synes det utskottet
knappast vara lämpligt att nu på en gång inrätta så många tjänster
av detta slag. Enligt vad utskottet har sig bekant, är nämligen för närvarande
tillgången på kompetenta sökande till lektorat, särskilt i vissa ämneskombinationer,
synnerligen knapp. Till åtskilliga ledigförklarade lektorstjänster
hava under den senare tiden anmält sig allenast en eller ett pär
kompetenta sökande. Det är vid sådant förhållande klart, att, om man nu
vidtager åtgärder för tillsättning av ett så stort antal nya lektorat som 20,
detta måste leda till att flera av dessa nya tjänster icke kunna vinna kompetenta
sökande och att man i andra fall måste åtnöja sig med kanske
ganska svagt meriterade. Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes
det utskottet ur det allmännas synpunkt riktigare, att det antal lektorstjänster
— omkring 35 — som återstår att inrätta för slutförande av den år
1927 beslutade omorganisationen fördelas på ett flertal år, så att platserna
kunna beräknas erhålla på ett tillfredsställande sätt meriterade innehavare.
Jämväl för dem, som nu arbeta på att förskaffa sig erforderliga kvalifikationer
för erhållande av lektorat, synes en dylik anordning böra framstå
såsom fördelaktig. För budgetåret 1931/1932 anser utskottet, att antalet
nya lektorstjänster lämpligen bör bestämmas till 8.

I fråga om adjunkts- och ämneslärarinnebefattningarna vill utskottet ansluta
sig till departementschefens uppfattning, att tiden ännu icke torde
vara mogen för en definitiv reglering av proportionen mellan antalet manliga
och antalet kvinnliga lärare. Utskottet vill därför förorda, att det nu
gällande provisoriet, på sätt Kungl. Majit föreslagit, förlänges till utgången
av budgetåret 1931/1932. Utskottet vill dock framhålla, att härvid bör noga
beaktas 1928 års riksdags uttalande därom, att den Kungl. Majit förbehållna
prövningsrätten i fråga om ledig ämneslärarbefattnings kungörande såsom
adjunkts- eller ämneslärarinnetjänst måtte handhavas med all varsamhet, så
att i allt fall proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga lärare ej
måtte ändras i vidare mån, än det av skolöverstyrelsen på sin tid i ärendet
avlåtna, å sid. 21 i propositionen nr 231 till 1928 års riksdag återgivna
och av utskottet i det föregående omnämnda förslaget innebar.

Beträffande antalet nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster för budget -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

året 1931/1932 har utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag,
varvid utskottet i fråga om adjunktstjänsterna tagit särskild hänsyn till det
för närvarande stora antalet av obefordrade adjunktskompetenta extralärare.

Mot förslaget om ombildning och nyinrättande av övningslärarbefattningar
har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottets förslag om minskning av antalet nya lektorstjänster från 20
till 8 möjliggör en nedsättning av den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen
av det ordinarie reservationsanslaget å 360,180 kronor med (12x5,800 =)

69,600 kronor till 290,580 kronor.

Under åberopande vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag>

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att tills vidare under budgetåret
1931/1932, då för realskolstadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

b) för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de
allmänna läroverken med den fördelning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, samt för ombildning av vissa musiklärarbefattningar
och inrättande av nya ordinarie teckningslärar.
befattningar vid av departementschefen i det föregående angivna
allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 290,580 kronor.

166:o) Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att höja den i det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:
bibliotekarierna, nu 54,600, med 3,000 kronor till 57,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 483—487 i statsrådsprotokollet.

Anslagsökningen föranleddes av tillkomsten av nya samrealskolor genom
förstatligande av kommunala mellanskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,
nu 54,600 kronor, med 3,000 kronor till 57,600
kronor.

167:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 164) föreslagit riksdagen att höja den i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:
arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 41,700 kronor, med 4,500
kronor till 46,200 kronor

Utredningen återfinnes å sid. 487—491 i statsrådsprotokollet.

Anslag till
bibliotekarier
vid de
allmänna
läroverken.

[163.)

Arvoden till
biträden å
rektorsexpeditionerna

vid de allmänna
läroverken [164.

]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar J. Bergman och
B. Wagnsson (I: 86) och den andra inom andra kammaren av herr O. Holmdahl
m. fl. (II: 125), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville dels
höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, utöver det
i Kungl. Maj:ts proposition nr 1 under punkt 164 av åttonde huvudtiteln
föreslagna beloppet 46,200 kronor med 23,000 kronor och således för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1931/1932 anvisa ett belopp av 69,200
kronor, dels ock i anledning därav höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med motsvarande belopp.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen 1:86.

Sedan många år tillbaka hava vid vissa allmänna läroverk funnits anställda
s. k. skrivbiträden, avsedda att biträda rektorerna vid åtskilliga förefallande
göromål. Anslag för ändamålet beviljades för första gången av
1874 års riksdag med ett belopp av 10,000 kronor och var från början avsett
till arvoden åt skrivbiträden för rektorerna vid samtliga högre elementarläroverk
ävensom vid Stockholms femklassiga läroverk. Anslaget höjdes till

12,000 kronor av 1890 års riksdag, som tillika medgav, att bidrag från
detsamma finge utgå även åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten
med ett synnerligen stort lärjungantal. Ytterligare höjningar av anslaget
hava sedermera ägt rum. Genom beslut av 1920 års riksdag höjdes detsamma
från 23,000 kronor till 35,000 kronor, varvid samtidigt beteckningen
å anslagsposten ändrades från »arvoden till skrivbiträden åt rektorerna vid
de högre allmänna läroverken och vissa lägre läroverk» till »arvoden till
biträden å rektorsexpeditionerna». Den förändrade beteckningen avsåg dels
att bereda sådana arvoden, varom här är fråga, vid de läroverk, där dylika
icke funnos, dels ock att möjliggöra anställandet av ett ekonomiskt biträde
vid sidan örn skrivbiträdet, Genom beslut av 1929 års riksdag höjdes
vidare ifrågavarande anslagspost till 38,700 kronor, vilken höjning föranleddes
av önskvärdheten att anställa biträden å rektorsexpeditionerna även vid
vissa nyupprättade läroverk. Slutligen höjdes här ifrågavarande anslagspost
genom beslut av 1930 års riksdag till 41,700 kronor. Denna höjning
föranleddes huvudsakligen av samma skäl, som legat till grund för de tidigare
höjningarna, men avsåg därjämte att möjliggöra ökning av skrivbiträdesarvodena
vid vissa läroverk, där lärj ungan talet avsevärt ökats.

Med sistnämnda belopp, 41,700 kronor, ingår anslaget nu i det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

I skrivelse den 3 november 1930 har skolöverstyrelsen gjort framställning
örn ytterligare höjning av ifrågavarande anslagspost, och har överstyrelsen
härvid anfört, att, därest hittills använda beräkningsgrunder skulle tillämpas
även under budgetåret 1931/1932, anslaget till biträden å rektorsexpeditio -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 145

nema skulle behöva höjas med sammanlagt 4,500 kronor och därigenom
stiga till 46,200 kronor.

Emellertid har överstyrelsen samtidigt gjort framställning örn ändrade
grunder för anslagets beräknande, varigenom skulle möjliggöras, att rektorerna
i ökad utsträckning befriades från en del tidsödande göromål, som
lika väl kunde skötas av mindre kvalificerad och därför billigare arbetskraft.
Överstyrelsen har ansett, att man för närvarande borde inskränka sig till
att söka från rektorerna avlyfta den arbetsökning, som blivit en följd av
den nya läroverksorganisationen. Detta mål skulle, enligt vad överstyrelsen
beräknat, kunna vinnas genom en ökning av anslaget till biträdenas arvoden
med 23,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att frågan om lämpligaste sättet för avhjälpande
av de av skolöverstyrelsen påtalade olägenheterna vore både vidlyftig
och svårlöst, och något slutgiltigt ordnande av arbetsförhållandena å
rektorsexpeditionerna torde, framhåller han, icke kunna komma till stånd
utan förutgången allsidig utredning angående den ekonomiska förvaltningen
vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter. En av skolöverstyrelsen
och riksräkenskapsverket gemensamt gjord framställning om en dylik
utredning vore för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning, och det
vore departementschefens förhoppning, att möjlighet skulle kunna beredas
att snart igångsätta denna utredning. I avvaktan på densamma och de
resultat, vartill den kunde komma att leda, anser departementschefen några
mera väsentliga ändringar i nu bestående förhållanden näppeligen böra ifrågasättas.
Departementschefen anser sig därför icke nu kunna förorda den
med 23,000 kronor föreslagna anslagshöjningen.

Emellertid torde det, anför departementschefen vidare, vara nödvändigt att
av en annan orsak nu höja anslagsposten till arvoden åt rektorsbiträdena.
Till följd av den pågående utvidgningen av vissa äldre läroverk samt inrättandet
av nya statsläroverk skulle nämligen med tillämpning av hittillsvarande
beräkningsgrunder under budgetåret 1931/1932 erfordras en höjning
av nyssnämnda anslagspost med 4,500 kronor. Samma skäl, som motiverade
de av 1929 och 1930 års riksdagar vidtagna anslagshöjningarna, förelåge
även beträffande det i motsvarande hänseende nu gjorda äskandet och departementschefen
saknade anledning till erinran mot vad härutinnan föreslagits.
Det nuvarande anslagsbeloppet, 41,700 kronor, borde således ökas till
46,200 kronor. Liksom hittills borde fördelningen av anslaget mellan de
olika läroverken ankomma på skolöverstyrelsen, som därvid hade att i möjligaste
mån taga hänsyn till de skiftande förhållanden, som vid de särskilda
läroverken kunde vara rådande och inverka på anslagsbehovet.

Motionärerna hava anslutit sig till skolöverstyrelsens ovanberörda förslagom
viss ändring av grunderna för beräkning av här ifrågavarande arvoden
och därvid tillika framhållit, att den av departementschefen omförmälda
utredningen måste betecknas såsom både vidlyftig och svårlöst. Då den

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 10

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Arvoden (s. k.

fasta arvoden)
åt skollakare
vid de
allmänna
läroverken.

[165.]

ännu icke vore igångsatt, torde det dröja länge, innan några resultat av
utredningen kunde vinnas. Det kunde under sådana förhållanden icke vara
tillrådigt att i avvaktan på denna utrednings resultat uppskjuta vidtagandet
av de provisoriska åtgärder, skolöverstyrelsen i sin ovanberörda framställning
föreslagit, vilka utan att i något avseende föregripa en kommande
omorganisation av läroverkens ekonomiska förvaltning dock vore ägnade
att i sin mån begränsa och motverka nu rådande, obestridliga missförhållanden.

Såsom departementschefen framhållit, sammanhänger förslaget örn ändrade
grunder för ifrågavarande arvoden med spörsmålet örn en omläggning av
läroverkens ekonomiska och administrativa förvaltning genom rektorerna.
Departementschefen har — under uttalande av en förhoppning om att utredning
härutinnan snart skall kunna igångsättas — icke ansett någon mera
väsentlig ändring av berörda arvodesgrunder böra ifrågasättas, så länge
resultat av en sådan utredning saknades. Utskottet delar denna departementschefens
uppfattning men vill samtidigt betona önskvärdheten av att
den omtalade utredningen, som berör en för läroverken synnerligen betydelsefull
fråga, måtte snarligen påbörjas och skyndsamt bedrivas, så att
de nuvarande förhållandena, vilka utskottet icke finner tillfredsställande, må
inom ej alltför avlägsen framtid kunna avlösas av en bättre ordning. Utskottet
anser sig alltså i sakens nuvarande läge icke kunna tillmötesgå motionärernas
hemställan.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna anslagshöjningen har utskottet intet
att erinra.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herrar Bergmans och Wagnssons samt
herr Holmdahls m. fl. ovannämnda motioner (I: 86 och II:
125), i vad de skilja sig från Kungl. Majits förslag, höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna,
nu 41,700 kronor, med 4,500 kronor till
46,200 kronor.

168:o) Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att öka den i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:
arvoden åt skolläkare, nu 40,900 kronor, med 3,000 kronor till 43,900
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 492—493 i statsrådsprotokollet.

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av
ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av an -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

talet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket. Från och
med budgetåret 1923/1924 har det rörliga arvodet utgått med 2 kronor för
varje dylik lärjunge. De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:
Arvoden till skolläkare, vilken för budgetåret 1930/1931 utgör 40,900 kronor.
De rörliga arvodena åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som för budgetåret
1930/1931 bestämts till 60,000 kronor.

Den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten till skolläkarna, nu 40,900 kronor och avseende skolläkarnas
fasta arvoden, torde, framhåller departementschefen, för budgetåret 1931/
1932 böra något ökas. Ökningen beror på den fortgående av 1927 års beslut
i skolfrågan betingade omgestaltningen av vissa läroverk, Skolöverstyrelsen
har beräknat den erforderliga ökningen av denna anslagspost till

3,000 kronor, och häremot har departementschefen icke haft något att erinra.

Vad angår det rörliga arvodet till skolläkarna torde detsamma, anför departementschefen
vidare, under budgetåret 1931/1932 böra utgå efter oförändrade
grunder, d. v. s. med 2 kronor för lärjunge. Då lärjungantalet
under höstterminen 1931 syntes böra uppskattas till omkring 31,000, föresloge
departementschefen i likhet med överstyrelsen, att till bestridande av
dessa arvoden måtte äskas ett extra förslagsanslag å 62,000 kronor. I fråga
örn detta anslag har Kungl. Majit gjort framställning under punkt 177 i
statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot här ifrågavarande beräkningar
hemställer,

att riksdagen må öka den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden
åt skolläkare, nu 40,900 kronor, med 3,000 kronor
till 43,900 kronor.

169:o) Kungl. Majit har (punkt 166) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 65,470 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 494—496 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, som för
budgetåret 1926/1927 var bestämt till 6,666,066 kronor, har under de fyra
senaste åren väsentligt höjts och är i riksstaten för budgetåret 1930/1931
upptaget med 8,076,850 kronor.

Vid bifall till vad som föreslagits under punkterna 162, 163, 164 och 165
i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, skulle nämnda anslag behöva
höjas med 370,680 kronor till 8,447,530 kronor.

En ytterligare ökning av anslaget vore emellertid enligt departementschefens
mening av behovet påkallad med anledning därav, att 1930 års
riksdag med hänsyn till förefintliga besparingar å anslaget beslutat en något

Keservationsanslaget

till de allmänna
läroverken.

[166.]

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mindre höjning däri än som motiverats av antalet nyinrättade tjänster. Enligt
det vid Kungl. Majits proposition nr 119 till 1930 års riksdag fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 januari 1930
beräknade dåvarande departementschefen den för budgetåret 1930/1931 erforderliga
bruttoförhöjningen av anslagsposten för inrättande av nya ordinarie
ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken m. m. till 663,750
kronor. Då han emellertid ansåg, att härav 75,000 kronor skulle kunna bestridas
medelst tillgängliga reservationer å anslaget, tillstyrkte han, att anslagsökningen
begränsades till 588,750 kronor; och i enlighet härmed avlät Kungl.
Majit förslag till riksdagen. Riksdagen, som jämkade anslagsbeloppet till
578,150 kronor, godtog förslaget, att för här ifrågavarande ändamål under
budgetåret 1930/1931 ett belopp av 75,000 kronor skulle bestridas av å anslaget
tillgängliga reservationer.

Vid en beräkning av den för budgetåret 1931/1932 erforderliga anslagshöjningen
hade man således, fortsätter nu departementschefen, att taga
hänsyn jämväl till sistnämnda belopp, med vilket det i riksstaten upptagna
anslaget understege det verkliga behovet. I motsats mot vad fallet varit de
senaste åren torde man icke kunna räkna med att under budgetåret 1931/
1932 för ändamålet taga i anspråk å reservationsanslaget uppkomna besparingar.
Enligt vederbörande budgetredovisningar hava dessa besparingar,
som vid utgången av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 utgjorde respektive
262,815 kronor 39 öre och 274,914 kronor 59 öre, anlitats i sådan utsträckning,
att de vid slutet av budgetåret 1929/1930 nedgått till 122,869 kronor
45 öre. Då, enligt vad nyss erinrats, av sistnämnda summa ett belopp av

75,000 kronor beräknats komma till användning under nu löpande budgetår,
1930/1931, skulle reservationerna vid utgången av detta år uppgå till icke
fullt 48,000 kronor.

Med hänsyn härtill skulle man hava att till ovannämnda belopp, 8,447,530
kronor, lägga ytterligare 75,000 kronor, vadan reservationsanslaget till de
allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 skulle behöva upptagas
med ett till 8,522,530 kronor förhöjt belopp.

En undersökning rörande medelsåtgången å anslaget från en annan utgångspunkt
gåve i stort sett ett motsvarande resultat. Med hänsyn till
svårigheten att under nuvarande period av omdaningsarbete inom det högre
skolväsendet fullt överblicka det verkliga medelsbehovet för de allmänna
läroverken anbefallde Kungl. Majit den 27 juni 1930 skolöverstyrelsen att
årligen, i samband med avlåtande till Kungl. Majit av de framställningar,
som vore avsedda att föreläggas följande års riksdag, avgiva förslag angående
det belopp, varmed det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken borde upptagas i förslaget till riksstat för därpå följande budgetår.

Med skrivelse den 30 augusti 1930 har nu skolöverstyrelsen överlämnat
det sålunda infordrade förslaget och därvid hänvisat till en av chefen för
överstyrelsens statistiska avdelning, byråchefen E. Göransson uppgjord pro -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

memoria, enligt vilken reservationsanslaget till de allmänna läroverken för
budgetåret 1931/1932 skulle beräknas till 8,511,574 kronor 23 öre. Skolöverstyrelsen
har i det stora hela anslutit sig till de sålunda framlagda
beräkningarna, och med hänsyn härtill skulle alltså reservationsanslaget till
de allmänna läroverken upptagas med ett belopp av i runt tal 8,511,500
kronor.

I denna beräkning ingår emellertid, anför departementschefen, anslagsposten
till arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna med ett belopp av

71,700 kronor. Då departementschefen tillstyrkt, att densamma upptages
med ett belopp av 46,200 kronor eller 25,500 kronor mindre än vad överstyrelsen
beräknat, skulle nyssberörda belopp å 8,511,500 kronor kunna
minskas med 25,500 kronor till 8,486,000 kronor.

Emellertid ansåge departementschefen försiktigheten bjuda, att ett något
högre belopp än detta upptoges i riksstaten. Redan det förhållandet, att
skolöverstyrelsens beräkningar i fråga örn den övervägande största anslagsposten,
läraravlöningarna, vilade på en givetvis ganska approximativ uppskattning
av antalet vakanta tjänster under budgetåret 1931/1932, manade
här till försiktighet. Vidare ville departementschefen framhålla, att reservationerna
å här förevarande anslag vid utgången av innevarande budgetår
beräknades komma att uppgå endast till icke fullt 48,000 kronor. Departementschefen
kunde icke annat än finna, att denna reservation vore otillräcklig,
när det gällde ett anslag av den storlek, varom här vore fråga;
han ville endast erinra därom, att vid bifall till vad han komme att föreslå
örn ersättning åt extralärare för biträde vid vissa inträdesprövningar ett
belopp av omkring 6,000 kronor härför skulle bestridas ur reservationsanslaget
redan för vårterminen 1931. Enligt departementschefens förmenande
torde en beräknad reservation av 75,000 kronor vara ett minimum, som
icke borde underskridas. Då reservationernas belopp vid utgången av budgetåret
1930/1931 beräknats till 48,000 kronor, måste man alltså för att nå
nyssnämnda minimibelopp räkna med en ökning av anslaget med (75,000—
48,000) 27,000 kronor.

Reservationsanslaget till de allmänna läroverken, som enligt förut återgivna
beräkningar skulle kunna fastställas till 8,486,000 kronor, borde alltså
enligt vad nu anförts ökas med 27,000 kronor till 8,513,000 kronor.

Såsom nyss erinrats, skulle ett bifall till de under punkterna 162, 163, 164
och 165 i statsverkspropositionen framlagda förslagen innebära en ökningav
reservationsanslaget till 8,447,530 kronor. För att bringa anslaget upp
till det nu såsom erforderligt betecknade beloppet av 8,513,000 kronor,
skulle alltså tarvas ytterligare (8,513,000 — 8,447,530 =) 65,470 kronor.

Vid bifall till vad utskottet hemställt under punkterna 165, 166, 167 och
168 skulle reservationsanslaget till de allmänna läroverken behöva höjas
från 8,076,850 kronor med 301,080 kronor till 8,377,930 kronor. Örn man

Utskottets

yttrande

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ålderstillägg
åt lärarpersonalen
vid de
allmänna
läroverken.

[167.]

Arvoden åt
extra och
vikarierande
ämneslärare
vid de allmänna
läroverken
m. m.

[168.]

i likhet med departementschefen räknar med att en reservation å minst

75.000 kronor bör finnas tillgänglig å anslaget för budgetåret 1931/1932
samt uppskattar den vid utgången av nu löpande budgetår förefintliga reservationen
till 48,000 kronor, bör till nyssnämnda summa å 8,377,930 kronor
läggas ett belopp av 27,000 kronor. Med hänsyn emellertid till den inom
skolöverstyrelsens statistiska avdelning verkställda, ovan åberopade beräkningen
av medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 torde sistnämnda belopp
böra sättas något högre och utskottet vill för sin del föreslå en summa av
42,070 kronor — motsvarande en minskning i det av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet med 23,400 kronor — varmed reservationsanslaget alltså
skulle höjas utöver vad i förut nämnda punkter angivits. Anslagets slutsumma
skulle då bliva 8,420,000 kronor.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag,
höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 42,070 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 165:o), 166:o), 167:o), 168:o)
och 169:o) tillstyrkt kommer det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken, nu 8,076,850 kronor, att ökas med 343,150 kronor till

8.420.000 kronor.

170:o) Kungl. Majit har (punkt 167) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,253,000 kronor, med 6,000 kronor till 1,247,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 496—497 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna anslagsminskningen grundar sig på av skolöverstyrelsen
framlagda beräkningar, vilka av departementschefen godtagits.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,
nu 1,253,000 kronor, med 6,000 kronor till 1,247,000
kronor.

171 :o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 168) föreslagit riksdagen i
fråga om arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

172:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 169) föreslagit riksdagen ifråga kö™ingf<åt
om arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie fimneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

vissa extra
ordinarie
ämneslärare
vid högre
lärarinneseminariet,

allmänna
läroverk oell
statens folkskoleseminarier.

[169.]

173:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 170) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande i enlighet med av 1929 års
riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg under
tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 åt vissa ordinarie Övningslärare
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Personliga
lönetillägg åt
vissa Övningslärare
vid
de allmänna
läroverken.

[170.]

174:o) Kungl. Majit har (punkt 171) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/ ningsiärare
1932 anvisa ett extra anslag av 142,660 kronor. vid de ali

manna läro Utredningen

återfinnes å sid. 515—516 i statsrådsprotokollet. verken.

[3-71-]

I reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en särskild anslagspost
till extra arvoden åt teckningslärare. Anslagsposten bestämdes av 1918
års riksdag till 132,600 kronor. Utöver detta belopp har riksdagen under
flera år å extra stat anvisat medel för ändamålet. Detta extra anslag, som
för budgetåret 1929/1930 utgick med 97,400 kronor, höjdes för budgetåret
1930/1931 till 114,800 kronor.

Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit för extra tjänstgöring
av teckningslärare vid nämnda läroverk ett belopp av 245,610 kronor.

Ur detta belopp bestridas för närvarande kostnaderna för 2,017 extra timmar
i teckning, varav 1,775 vid läroverk med ordinarie teckningslärartjänst
och 242 vid läroverk utan sådan tjänst. Medelkostnaden för den förra
kategorien timmar bar beräknats till 126 kronor för timme och för den
senare till 90 kronor för timme.

Enligt vad en inom överstyrelsen verkställd utredning givit vid handen
skulle, under förutsättning att ordinarie teckningslärartjänster inrättas vid
samrealskolorna i Höganäs, Eslöv och Bollnäs, för budgetåret 1931/1932
komma att erfordras 2,275 extra timmar i teckning och välskrivning, varav
1,945 vid läroverk med ordinarie teckningslärartjänst och 330 vid läroverk

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utan sådan tjänst. Ökningen vore till största delen betingad av ökning i
antalet klassavdelningar vid läroverken.

Kostnaden för den sålunda beräknade teckningsundervisningen skulle efter
samma medelpris som under läsåret 1930/1931 belöpa sig till (1,945x126
+ 330x90=) 274,770 kronor eller i runt tal 274,800 kronor. Det extra
anslaget skulle alltså kunna beräknas till (274,800—132,600 =) 142,200 kronor.

Skolöverstyrelsens sålunda gjorda beräkningar hava icke givit departementschefen
anledning till erinran. Vid bifall till vad som föreslagits rörande
utvidgning av realskolan i Kristinehamn till högre allmänt läroverk skulle
erfordras en ytterligare ökning av detta anslag för nämnda budgetår med
460 kronor, eller alltså till 142,660 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till extra arvoden åt teckningslärare vid
de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 142,660 kronor.

Extra
arvoden åt
gymnastiklärare

vid de allmänna
läroverken.

175:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 140,460 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 517—524 i statsrådsprotokollet.

[172.] Bland de i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående särskilda anslagsposterna avser en att bereda medel till extra arvoden
åt gymnastiklärare. Anslagsposten uppgår till 20,000 kronor.

Härutöver har riksdagen under åtskilliga år för ändamålet anvisat medel
å extra stat, för budgetåret 1927/1928 uppgående till 44,800 kronor, för
budgetåret 1928/1929 till 77,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 till 82,500
kronor och för budgetåret 1930/1931 till 108,200 kronor. De för sistnämnda
tre budgetår vidtagna förhöjningarna av det extra anslaget hava betingats
huvudsakligen av det ökade antal gymnastikavdelningar vid de allmänna
läroverken, som tillkommit genom upprättande av nya läroverk och genom
vissa läroverks utvidgning, men i viss mån även av den omständigheten,
att kvinnliga lärjungar i större utsträckning än tidigare erhållit möjlighet
att vinna inträde vid allmänna läroverk och att dessa lärjungar ansetts icke
lämpligen böra åtnjuta gymnastikundervisning tillsammans med manliga
lärjungar.

Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit ett belopp av
128,200 kronor för extra tjänstgöring av gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken under läsåret 1930/1931.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

Ur detta belopp utgå, enligt vad skolöverstyrelsen meddelat, arvoden för
sammanlagt 1,152 extra undervisningstimmar, varav 494 timmar till ordinarie
och manliga biträdande gymnastiklärare vid de gamla läroverken, 308
till kvinnliga biträdande gymnastiklärare vid samma läroverk och till lärarinnor
i gymnastik vid de högre allmänna läroverken för flickor samt 350
timmar till lärare i gymnastik vid samrealskolor, som uppkommit genom
ombildning av kommunala mellanskolor. Av dessa sistnämnda bestridas
174 timmar av manliga lärare och 176 timmar av kvinnliga lärare. Kostnaden
härför har av överstyrelsen beräknats till (494 X 137 +308 X 85+174 X
90+176x85=) 124,478 kronor. I runt tal 3,700 kronor hava sålunda besparats.
Denna besparing har, framhåller överstyrelsen, till huvudsaklig del
uppkommit därigenom, att de åtgärder för att bereda kvinnliga lärjungar
ökade möjligheter till intagning vid allmänna läroverk, som beslutats av
1930 års riksdag, endast i begränsad utsträckning trätt i kraft under läsåret
1930/1931.

Innan departementschefen övergått till frågan örn det belopp, som kunde
bliva erforderligt för här ifrågavarande ändamål under budgetåret 1931/1932,
har han redogjort för ett ärende, som stöde i nära samband härmed.

I övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 252)
angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk vore stadgat, bland
annat, att beträffande ämnet gymnastik med lek och idrott de genom kungörelsen
fastställda planerna icke skulle följas, förrän särskild föreskrift därom
framdeles lämnats, samt att intill dess i tillämpliga delar skalle gälla vad
som för närvarande är stadgat i fråga örn gymnastik och vapenövning.

Hos Kungl. Majit hade nu svenska gymnastiklärarsällskapets centralstyrelse
anhållit, att särskild föreskrift måtte utfärdas örn ikraftträdande av de i
kungörelsen den 29 juni 1928 upptagna bestämmelserna i fråga örn undervisningsplanerna
i gymnastik med lek och idrott vid de allmänna läroverken
från och med höstterminen 1930 i den utsträckning, som lokala förhållanden
medgåve.

Över denna framställning hade yttrande avgivits av skolöverstyrelsen, som
därvid hemställt, att Kungl. Majit måtte föreskriva, att de genom kungörelsen
den 29 juni 1928 fastställda undervisningsplanerna för gymnastik
med lek och idrott skola träda i kraft från och med läsåret 1931/1932, dock
att de kvinnliga lärjungarna jämväl i klasserna 34 och 45 skola åtnjuta fyra
timmars gymnastikundervisning i veckan, för så vitt icke undervisning i
hushållsgöromål är anordnad i dessa klasser.

I skrivelse den 31 oktober 1930 bär skolöverstyrelsen gjort framställning
angående anslag till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken
under budgetåret 1931/1932.

Den sammanlagda kostnaden för extra undervisningstimmar i gymnastik
under budgetåret 1931/1932 beräknas av skolöverstyrelsen till 159,951 kronor

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

eller i runt tal 160,000 kronor. Det extra anslaget borde under sådana
förhållanden upptagas till (160,000 — 20,000=) 140,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att han för egen del funne sig övertygad om
önskvärdheten av att den nya undervisningsplanen för ämnet gymnastik med
lek och idrott snarast möjligt kunde träda i kraft. Redan det förhållandet,
att, i det stora hela för här ifrågavarande undervisning fortfarande tillämpades,
1895 års undervisningsplan, torde giva vid handen, huru starkt av
behovet påkallad en sådan åtgärd är.

Emellertid hade det icke varit överstyrelsen möjligt att bedöma, i huru
stor utsträckning den med de nya undervisningsplanerna förenade hållningsrättande
gymnastiken och sjukgymnastiken komme att meddelas vid de
allmänna läroverken, om medel därtill anvisades. Vidare hade överstyrelsen
i annat sammanhang framhållit, att det för ett effektivt utnyttjande av
de förbättringar, som de nya undervisningsplanerna innehölle, kunde befinnas
erforderligt att vid somliga läroverk minska gymnastikavdelningarnas
storlek, varav i vissa fall kunde följa behov av två gymnastiksalar, där hittills
endast en förefunnits.

Det syntes under förhandenvarande statsekonomiska förhållanden knappast
tillrådligt att fatta ett bindande beslut i en fråga, där ej ens en approximativ
beräkning förelåge rörande de totala kostnader, som av densamma
kunde förorsakas för både stat och enskilda kommuner. Det stadgades visserligen
i kungörelsen den 29 juni 1928, nr 252, att hållningsrättande gymnastik
och sjukgymnastik skulle meddelas i den utsträckning, därtill anslagna
medel lämnade tillgång. Men enligt departementschefens förmenande torde
det knappast kunna undvikas att — därest denna undervisningsplan erhållit
giltighet — krav på meddelande av nu nämnd undervisning komme att
resas i ganska avsevärd utsträckning.

A andra sidan funne departementschefen det vara en oavvislig plikt att
redan nu söka nå fram till en åtgärd, varigenom här förevarande viktiga
och behjärtansvärda frågor kunde föras närmare en slutlig, tillfredsställande
lösning.

I detta hänseende funne departementschefen sig kunna ansluta sig till
vad skolöverstyrelsen anfört därom, att läsåret 1931/1932 i fråga örn denna
undervisning borde betraktas som ett försöksår. Departementschefen förordade,
att medel för ändamålet måtte ställas till skolöverstyrelsens förfogande
för berörda tid. Det torde då bliva överstyrelsen möjligt att —
sedan närmare erfarenhet vunnits — framlägga en — låt vara approximativ
— kostnadsberäkning, varefter det torde få ankomma på Kungl.
Majit och riksdagen att fatta slutligt beslut i frågan.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles, efter överstyrelsens
hörande, meddela de närmare föreskrifter beträffande anordnandet av undervisningen
i gymnastik med lek och idrott vid de allmänna läroverken under

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 155

läsåret 1931/1932, som kunde bliva erforderliga i anslutning till vad nu förordats.

Kostnaderna för här ifrågavarande undervisning hava av skolöverstyrelsen
beräknats till 5,343 kronor vid de gamla läroverken, 425 kronor vid de
högre allmänna läroverken för flickor och 2,540 kronor vid samrealskolor,
som uppkommit genom ombildning av kommunala mellanskolor, eller inalles
8,308 kronor. Detta belopp torde böra ställas till överstyrelsens förfogande
för anordnande av här förevarande undervisning under läsåret
1931/1932.

Skolöverstyrelsens beräkningar rörande behovet av medel för extra undervisningstimmar
i gymnastik hade icke givit departementschefen anledning till
erinran. Den sammanlagda kostnaden för detta ändamål hade av överstyrelsen
beräknats till i avrundat tal 160,000 kronor. Droges från detta
belopp den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående anslagsposten å 20,000 kronor, återstode ett belopp av 140,000
kronor, eller (140,000—108,200) 31,800 kronor mera än innevarande budgetår.
Vid bifall till vad som föreslagits rörande utvidgning av realskolan
i Kristinehamn till högre allmänt läroverk skulle en ytterligare ökning erfordras
av detta anslag för budgetåret 1931/1932, nämligen med460kronoi
till 140,460 kronor.

Med hänvisning till vad departementschefen anfört därom, att budgetåret
1931/1932 finge betraktas såsom ett försöksår, i vad anginge gymnastikundervisningen
vid de allmänna läroverken, vill utskottet förorda den för
nämnda budgetår ifrågasatta anslagshöjningen. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till extra arvoden åt gymnastiklärare
vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 140,460 kronor.

176:o) Kungl. Majit har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till extra arvoden
åt musiklärare vid de allmänna läroverken för budgetaret 1931,1932
anvisa ett extra anslag av 60,430 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 525—527 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingar en
anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden åt musiklärare.

För samma ändamål har riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på
extra stat. Detta extra anslag, som för budgetåret 1927/1928 utgick med
5,900 kronor, höjdes för budgetåret 1928/1929 till 14,100 kronor, för budgetåret
1929/1930 till 29,700 kronor och för budgetåret 1930/1931 till 44,200
kronor.

Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit för här ifrågavarande
ändamål hela det för budgetåret 1930/1931 disponibla beloppet,
d. v. s. 49,200 kronor.

Utskottets

yttrande.

Extra arvoden
åt musiklärare
vid
de allmänna
läroverken.
[173.1

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Av detta belopp bestrides kostnaden för 219 extra undervisningstimmar
vid läroverk med ordinarie musiklärarbefattning och 196 timmar vid läroverk
utan sådan befattning. Kostnaden har härvid beräknats till 145 kronor
per timme för den första kategorien och 90 kronor per timme för den
senare kategorien. Skolöverstyrelsen har emellertid i detta sammanhang
meddelat, att rektorerna i sina framställningar om extra undervisningstimmar
i musik för läsåret 1930/1931 begärt sammanlagt 647 (385+262) dylika
timmar men att överstyrelsen på grund av anslagets knapphet häri måst
vidtaga avsevärda inskränkningar, även om överstyrelsen funnit framställningarna
i de flesta fall väl motiverade.

I skrivelse den 31 oktober 1930 har skolöverstyrelsen gjort framställning
beträffande behovet av extra anslag för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1931/1932. Överstyrelsen har därvid till en början erinrat örn sitt
anslagsäskande för budgetåret 1929/1930 och den av överstyrelsen därvid
fiamlagda utredningen angående den kostnadsökning, som tillämpningen av
de genom kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 252) angående undervisningsplaner
för rikets allmänna läroverk fastställda planerna för musikundervisningen
skulle medföra.

Enligt berörda utredning skulle för sångundervisningen erfordras en ökning
av antalet undervisningstimmar med 321 */* timmar vid de gamla läroverken
och 361 timmar vid de samrealskolor, som uppkomma genom ombildning
av kommunala mellanskolor. På grund av den betydande kostnadsökning,
som de nya planerna sålunda skulle medföra, föreslog överstyrelsen,
att de icke ännu skulle träda i kraft, men att antalet undervisningstimmar
i sång successivt skulle ökas med x/6 av nyss angivna antal för
vart och ett av de följande sex budgetåren, så att de nya planerna i ämnet
skulle kunna börja helt tillämpas från och med läsåret 1934/1935. Även
för instrumentalmusiken föreslog överstyrelsen viss ökning för ett bättre tillgodoseende
av denna gren av musikundervisningen vid de allmänna läroverken,
än hittills varit fallet.

Överstyrelssn erinrar nu, att såväl vid 1929 års som vid 1930 års riksdagar
de sålunda av överstyrelsen föreslagna riktlinjerna följts vid beviljande
av anslag till musikundervisningen. Båda åren hade dock överstyrelsens
plan för genomförande av en utsträckt musikundervisning vid läroverken
förklarats icke böra godtagas som bindande för det framtida bedömandet
av detta anslagsbehov, utan borde detta behov fritt prövas efter föreliggande
förhållanden.

Skolöverstyrelsen övergår härefter till beräkning av det för budgetåret
1931/1932 erforderliga anslagsbeloppet och anför härvid bland annat:

Vid beräknande av nu ifrågavarande anslagsbehov för budgetåret 193+
1932 ansåge sig överstyrelsen i det hela böra tillämpa samma grundsatser,
som av överstyrelsen följts för de båda senaste budgetåren. För budgetåret
1930/1931 hade överstyrelsen utgått från en ökning av sammanlagt 70 undervisningstimmar
vid läroverk med ordinarie musiklärarbefattning och 85 timmar
vid de övriga läroverken. Såsom framginge av de vid skrivelsen fogade
tabellerna hade den förra kategorien läroverk vid den faktiska fördel -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

ningen av anslaget blivit bättre tillgodosedd än den senare. På grund härav
syntes ökningen för de förra läroverken för budgetåret 1931/1932 böra bliva
något mindre än detta år, under det att den för de senare läroverken torde
böra beräknas något högre. Beträffande de sistnämnda läroverken ville
överstyrelsen framhålla, att undervisning i instrumentalmusik där bedreves
i mycket liten utsträckning, ett förhållande, i vilket det vore synnerligen
önskvärt att åstadkomma en förbättring.

På grund av nu anförda omständigheter ansåge sig överstyrelsen för budgetåret
1931/1932 böra föreslå en ökning av antalet undervisningstimmar i
musik med 60 timmar vid läroverk med ordinarie musiklärarbefattning och
100 timmar vid läroverk utan sådan befattning. Under förutsättning att
ett av överstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1930 framställt förslag om
ombildning av musiklärarbefattningarna vid de under bildning varande
högre allmänna läroverken å Kungsholmen i Stockholm och i Landskrona,
vilka befattningar varit att betrakta som musiklärarbefattningar vid realskola,
till motsvarande befattningar vid högre allmänt läroverk, uppginge
den på nu förevarande anslag belöpande ökningen av musiktimmarna vid
läroverk med ordinarie musiklärarbefattning till endast 48 timmar. Kostnaden
för den nu ifrågasatta ökningen av antalet extra undervisningstimmar
i musik kunde efter de i det föregående angivna priser per timme beräknas
uppgå till (48X145+100X90 =) 15,960 kronor eller i runt tal

16,000 kronor. Det extra anslaget till extra arvoden åt musiklärare vid de
allmänna läroverken skulle under sådana förhållanden komma att uppgå
till (44,200 + 16,000 =) 60,200 kronor.

Departementschefen har anfört, att han intet hade att erinra mot att skolöverstyrelsen
vid utförandet av de i det föregående återgivna beräkningarna
utgått från att det successiva genomförandet vid de allmänna läroverken av
de nya kurs- och timplanerna i musik borde fortsättas under budgetåret 1931/
1932; emellertid ville departementschefen, i likhet med sin företrädare i
statsrådsämbetet, understryka, att överstyrelsens plan för en utsträckt musikundervisning
vid läroverken nu icke borde godtagas såsom bindande för
det framtida bedömandet av anslagsbehovet, utan borde detta prövas efter
föreliggande förhållanden.

Departementschefen har vidare erinrat, att han i annat sammanhang tillstyrkt
överstyrelsens förslag örn ombildning till musiklärartjänster vid högre
allmänna läroverk av musiklärartjänsterna vid de under omorganisation från
realskolor till högre allmänna läroverk varande läroverken i Landskrona och
å Kungsholmen i Stockholm. Vid sådant förhållande och då skolöverstyrelsens
beräkningar ej heller i övrigt givit anledning till erinran, skulle här ifrågavarande
extra anslag för budgetåret 1931/1932 upptagas till ett med 16,000
kronor förhöjt belopp, d. v. s. 60,200 kronor. Emellertid skulle vid bifall
till vad som föreslagits beträffande utvidgning av realskolan i Kristinehamn
till högre allmänt läroverk en ytterligare ökning för nämnda budgetår erfordras
med 230 kronor, vadan sålunda anslaget skulle uppgå till 60,430
kronor.

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Extra arvoden
åt lärarinnor
i kvinnligt
handarbete
vid
de allmänna
läroverken.

[174.1

Ehuru utskottet icke kunnat undgå att känna en viss betänksamhet inför
de alltmera ökade anslagskrav, som musikundervisningen vid de allmänna
läroverken ställer på statsverket, har utskottet dock, med beaktande av vad
departementschefen framhållit därom att överstyrelsens plan för en utsträckt
sådan undervisning ej får anses bindande för framtiden, icke velat motsätta
sig beviljandet av det nu äskade beloppet. Utskottet vill emellertid framhålla
önskvärdheten av att till nästa riksdag framlägges en ny fullständig
kalkyl över de kostnader, som ifrågavarande undervisning vid ett helt genomförande
av omförmälda plan kan beräknas medföra.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de
allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 60,430 kronor.

177:o) Kungl. Majit har (punkt 174) föreslagit riksdagen att till extra arvoden
åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 60,750 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 527—529 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken finnes sedan
flera år tillbaka upptagen en anslagspost å 7,500 kronor till extra arvoden åt handarbetslärarinnor.
Utom detta anslag har riksdagen under en följd av år till
bestridande av undervisningen i handarbete tidigare vid statens samskolor,
numera vid de allmänna läroverken, anvisat ett extra anslag. Budgetåren
1926/1927 och 1927/1928 uppgick detta anslag till 2,850 kronor. För budgetåret
1928/1929 höjdes anslaget till 19,600 kronor, för budgetåret 1929

1930 till 27,550 kronor och för budgetåret 1930/1931 till 47,100 kronor.
Höjningen har betingats av dels nytillkomna allmänna läroverk, dels ombildning
av vissa tidigare allmänna läroverk för gossar till samläroverk.

Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit för läsåret 1930,

1931 för extra tjänstgöring åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna
läroverken 49,800 kronor, vilket belopp beräknats motsvara 600 extra
undervisningstimmar, varav 104 vid läroverk med ordinarie handarbetslärarinnebefattning
och 496 vid läroverk utan sådan befattning. Härvid har
medelkostnaden för veckotimme beräknats till 100 kronor vid de förra läroverken
och 75 kronor vid de senare.

Enligt skolöverstyrelsens beräkningar, mot vilka departementschefen förklarat
sig icke hava något att erinra, har det sammanlagda anslagsbehovet
för undervisning i kvinnligt handarbete under budgetåret 1931/1932 beräknats
till 68,250 kronor. Det extra anslaget skulle under sådana förhållanden
böra upptagas till (68,250—7,500) 60,750 kronor, innebärande en anslagsökning
med 13,650 kronor i förhållande till innevarande budgetårs anslag.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 159

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt
handarbete vid de allmänna läroverken för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 60,750 kronor.

allmänna

läroverken.

[175.]

178:o) Kungl. Majit har (punkt 175) föreslagit riksdagen att höja det or- Undervisdinarie
förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna
läroverken, nu 50,000 kronor, med 6,800 kronor till 56,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 529—530 i statsrådsprotokollet.

Till bekostande av undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken har
under åtskilliga år under åttonde huvudtiteln varit uppfört ett ordinarie förslagsanslag,
vilket för budgetåret 1926/1927 utgick med 41,000 kronor och
för vartdera av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 med 46,000 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget i riksstaten upptaget med ett till

50,000 kronor förhöjt belopp. Av sistnämnda belopp hava 44,000 kronor
beräknats erforderliga för de gamla läroverken och 6,000 kronor för förstatligade
klassavdelningar vid vissa kommunala mellanskolor.

Skolöverstyrelsen — mot vars beräkningar departementschefen förklarat
sig icke hava något att erinra — har anfört, att behovet av undervisningstimmar
i manlig slöjd under läsåret 1930/1931 blivit väsentligt större, än
vad som beräknats. Det verkliga behovet undervisningstimmar under läsåret
hade nämligen visat sig uppgå till omkring 650 veckotimmar mot ungefärligen
beräknade 588 veckotimmar. Då denna ökning säkerligen komme
att bliva bestående även under budgetåret 1931/1932 och sannolikt komme
att bliva ännu större på grund av det fortskridande förstatligandet av vissa
kommunala mellanskolor, syntes nu ifrågavarande anslag böra höjas med
ett icke oväsentligt belopp, förslagsvis med 6,800 kronor, motsvarande arvoden
för 80 undervisningstimmar i veckan. Anslaget skulle under sådana
förhållanden komma att uppgå till 56,800 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu

50,000 kronor, med 6,800 kronor till 56,800 kronor.

179:o) Kungl. Majit har (punkt 176) föreslagit riksdagen att till under- Vnd®ry^s
visning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret hållsgöromftl
1931/1932 ett extra anslag av 7,200 kronor att efter Kungl. Majits beprö- vid de ali n

, • i i ,, , . i j manna laro vändo

användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, beraknade verken.

efter 80 kronor för veckotimme. [176.]

Utredningen återfinnes å sid. 530—531 i statsrådsprotokollet.

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Arvoden (s. k.
rörliga arvoden)
till skolkare.

[177.]

Provårskurs
i Göteborg.

[178.]

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av
7,200 kronor.

Skolöverstyrelsen har meddelat, att under budgetåret 1930/1931 anslaget
endast tagits i anspråk till något mer än halva beloppet och att det icke
syntes föreligga någon anledning att antaga någon väsentligare ökning av
ifrågavarande anslagsbehov.

Med hänsyn till den ringa medelsåtgången under budgetåret 1930/1931
synes det utskottet befogat, att någon sänkning av anslagsbeloppet sker för
budgetåret 1931/1932, och utskottet vill för sin del föreslå, att anslaget för
sistnämnda budgetår bestämmes till 6,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

6,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts beprövande användas
till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, beräknade efter
80 kronor för veckotimme.

180:o) Kungl. Maj;t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att till arvoden
(s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 62,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 492—493 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 60,000 kronor. Ökningen
föranledes, såsom närmare omförmälts under punkt :o) i det föregående,
av ett beräknat ökat lärjungantal vid de allmänna läroverken.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt
skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra förslagsanslag av 62,000 kronor.

181:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1931/1932
vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg av provårskurs
för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 14,700 kronor.

Anordnande 182:o) Kungl. Majit har (punkt 179) föreslagit riksdagen att dels för
föddåTärare anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för av undervisa
inut* i tyska

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 10,500 kronor, engelska och

dels ock medgiva, att från det under åttonde huvudtiteln uppförda för- franska ^språslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar må till här ifrågavarande allmänna.
lärare i franska språket utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt läroverken,
rese- och traktamentsklass II D i allmänna resereglementet.

Utredningen återfinnes å sid. 532—537 i statsrådsprotokollet.

Från och med år 1921 har i riksstaten funnits uppfört ett extra anslag
för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska
vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter. Anslaget är i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 upptaget med ett belopp av 7,000 kronor.

I samband med anslagets första beviljande medgav riksdagen därjämte, att
resekostnads- och traktamentsersättning till ifrågavarande lärare finge enligt
bestämmelserna för fjärde klassen i då gällande resereglemente utgå från
det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar.

Såsom närmare framgår av punkt 163 av 1930 års åttonde huvudtitel
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för anordnande genom infödda lärare av
undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 83) hemställdes, att riksdagen för
anordnande genom infödd lärare av undervisning i franska vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter måtte för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 3,500 kronor.

I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 149
bland annat följande:

Riksdagen hade ansett sig böra bevilja anslag för anordnande genom infödda
lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
jämväl för budgetåret 1930/1931 med av Kungl. Majit föreslaget
belopp. Då emellertid riksdagen känt en viss tvekan, huruvida ifrågavarande
anordning verkligen lände till avsedd nytta, vore det enligt riksdagens
mening önskvärt, örn genom Kungl. Maj:ts försorg till nästa riksdag
en undersökning härutinnan skedde. Därest en sådan utredning gåve
till resultat, att anslag för ändamålet borde jämväl hädanefter utgå, ansåge
riksdagen skäligt att, på sätt motionären ifrågasatt, liknande anslag beviljades
även för undervisning i franska språket.

Genom beslut den 9 maj 1930 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen
att verkställa den av riksdagen begärda undersökningen samt att med denna
undersökning jämte det förslag, vartill densamma kunde giva anledning,
till Kungl. Majit inkomma i samband med övriga framställningar, som vore
avsedda att föreläggas 1931 års riksdag.

Sedan skolöverstyrelsen till åtlydnad härav inhämtat yttranden i ärendet
från vederbörande ämneskonferenser vid åtskilliga allmänna läroverk, kom Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 11

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

munala mellanskolor och enskilda högre läroanstalter, där dylik undervisning
under de sista åren varit anordnad, har skolöverstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för anordnande genom infödda
lärare av undervisning i tyska, engelska och franska vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett anslag av

15,000 kronor. Skolöverstyrelsen har därvid framhållit, att ifrågavarande
undervisning vore till språkundervisningens gagn. Lärjungarna finge genom
densamma åtminstone någon gång under sin skoltid tillfälle att komma i
omedelbar kontakt med en representant för de främmande språk, som de studerade.
Redan såsom en övning i att uppfatta det talade språket vore åhörandet
av en assistentlektion av stort värde för lärjungarna. Grammofon
och radio kunde därvid icke ersätta den omedelbara kontakten med den
infödde läraren.

Departementschefen har förklarat, att han vore fullt ense med skolöverstyrelsen
örn betydelsen av den undervisning varom nu vore fråga, och
skulle djupt beklaga örn en minskning av densamma skulle komma till stånd.
Jämväl i fortsättningen borde alltså enligt departementschefens mening anslag
beredas för här ifrågavarande ändamål.

Då departementschefen sålunda vore livligt övertygad om behovet och
nyttan av ifrågavarande språkundervisning, torde därav också följa, att han
i likhet med 1930 års riksdag funne fullt skäligt, att liknande anslag beviljades
även för undervisning i franska språket. Departementschefen ville
endast erinra örn den ändrade och förbättrade ställning, som franska språket
numera erhållit i våra skolor, detta språks eminenta betydelse i viss internationell
samfärdsel, samt de svårigheter, dess uttal och fraseologi ägde för
svensk skolungdom, allt omständigheter, som syntes med synnerlig styrka
tala för beredande av möjlighet till undervisning genom infödd assistent i
detta ämne vid skolor, där detta språk studeras.

I samband härmed har departementschefen ansett erforderligt att inhämta
riksdagens medgivande, att jämväl till nu ifrågavarande lärare resekostnads-
och traktamentsersättning må utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag
till rese- och traktamentspenningar.

De närmare föreskrifter, som kunde bliva erforderliga med anledning av
den sålunda av departementschefen; tillstyrkta utsträckningen av undervisningen,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att framdeles utfärda.

Skolöverstyrelsen hade hemställt örn en ökning av det för varje språk
beräknade beloppet från 3,500 kronor till 5,000 kronor. Hur livligt departementschefen
än uppskattade betydelsen av att kunna för ändamålet påräkna
fullt kvalificerade personer, ansåge han sig dock icke för närvarande kunna
biträda detta överstyrelsens förslag, utan torde, liksom hittills, ett belopp av

3,500 kronor för varje språk böra beräknas. För budgetåret 1931/1932
skulle då ett anslag av (3,500 X 3) 10,500 kronor bliva erforderligt för
ändamålet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

Med hänsyn till vad av vederbörande skolmyndigheter gjorts gällande i
fråga om nyttan av ifrågavarande undervisning, vill utskottet icke motsätta
sig fortsatt beviljande om anslag för undervisning i tyska och engelska. Vid
sådant förhållande anser sig utskottet, under hänvisning till 1930 års riksdags
ovan åberopade uttalande, jämväl böra ansluta sig till förslaget om
undervisning även i franska genom infödda lärare. Med avseende å anslagsbeloppet
biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Inom utskottet har vid behandlingen av denna anslagsfråga det spörsmålet
framkommit, huruvida icke de utgifter, statsverket har att vidkännas
för ifrågavarande undervisning i främmande språk genom infödda lärare —
inberäknat rese- och traktamentsersättningar torde den årliga totalkostnaden,
sedan undervisning i franska tillkommit, komma att uppgå till i genomsnitt
omkring 25,000 kronor — skulle lända till större nytta för den sak, det
gäller, därest nämnda belopp i stället användes till resestipendier åt vederbörande
svenska lärare. Utskottet har icke nu velat ifrågasätta någon åtgärd
för en omläggning i sådan riktning, men anser spörsmålet förtjänt att av
vederbörande närmare övervägas.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) för anordnande genom infödda lärare av undervisning
i tyska, engelska och franska språken vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 10,500 kronor,

b) medgiva, att från det under åttonde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
må till här ifrågavarande lärare i franska språket utgå
resekostnads- och traktamentsersättning enligt rese- och traktamentsklass
II D i allmänna resereglementet.

183:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för undervisning i norska och danska språken
vid högre läroanstalter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 3,000 kronor att utgå med 1,500 kronor åt
vardera undervisningsgrenen, allt under förutsättning att
undervisningen meddelas av respektive norsk eller dansk
lektor vid Stockholms högskola.

184:o) Kungl. Majit har (punkt 181) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 538—540 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Undervisning
i norska
och danska
språken vid
högre läroanstalter.

[180.]

Studiekurs
för svenska
lärjungar i
Frankrike.

[181.]

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till de
allmänna
läroverkens
ljus- och vedkassor.

[182.]

För här ifrågavarande kurs utgår för innevarande budgetår ett anslag av

3,000 kronor. Enligt vad som meddelats, kommer kursen att nedläggas
med utgången av läsåret 1931/1932, och vid sådant förhållande kommer det
anslag av statsmedel för kursen, som sedan år 1921 utgått, icke längre att
bliva erforderligt. Från styrelsen för föreningen 1’Amitié franco-suédoise har
nu hemställts, att ett belopp av 1,000 kronor måtte ställas till förfogande
för beredande av stipendium åt en av de från den svensk-franska kursen
kvarvarande eleverna under kursens sista läsår, budgetåret 1931/1932. Häremot
har departementschefen icke funnit något att erinra.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 1,000 kronor.

185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid
allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 284,000 kronor därav högst 20,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar
av avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses
alltför tyngande.

Utredningen återfinnes å sid. 540—544 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Maj:t nu äskade anslaget avser två från varandra bestämt
skilda ändamål. Dels skola vid samtliga läroverk obemedlade lärjungar erhålla
nedsättning i ifrågavarande avgift; dels skola vid sådana läroverk, där
denna avgift är särskilt betungande, samtliga lärjungar kunna erhålla nedsättning
i densamma. Enligt en av skolöverstyrelsen verkställd utredning,
som låg till grund för Kungl. Maj:ts motsvarande framställning till 1928
års riksdag, erfordrades, för den händelse staten skulle lämna ljus- och vedkassorna
ett bidrag, som motsvarade de terminsavgifter, vilka enligt dittills
gällande ordning erlagts av obemedlade lärjungar, ett anslag av 330,000
kronor. Departementschefen uttalade sig för ett successivt genomförande
av befrielse från terminsavgift för obemedlade lärjungar. I anslutning härtill
hava såsom erforderliga beräknats för budgetåret 1928/1929 ett belopp
av 66,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 132,000 kronor
och för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 198,000 kronor, motsvarande
en, respektive två och tre femtedelar av ovannämnda summa å 330,000
kronor.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag utgår från nu angivna förutsättningar.

Ifrågavarande lärjungar skulle i överensstämmelse härmed under läsåret
1931/1932 befrias från fyra femtedelar av dem eljest åliggande avgifter till

.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

dessa kassor. Till täckande av den härigenom uppkommande bristen i
kassorna äskas nu hos riksdagen ett förslagsanslag av 264,000 kronor, motsvarande
en ökning i förhållande till budgetåret 1930/1931 med 66,000
kronor.

I fråga örn anslaget till nedsättning av terminsavgifterna till ljus- och
vedkassorna för samtliga lärjungar vid vissa läroverk påkallas en ökning
med 3,000 kronor, från 17,000 kronor till 20,000 kronor, dels därför att
anslaget redan under nuvarande förhållanden visat sig otillräckligt, dels ock
med hänsyn till den minskning av lärjungeantalet vid vissa läroverk, som
vore att motse såsom en följd av den pågående omorganisationen av det högre
skolväsendet och det alltjämt fortgående förstatligandet av ett stort antal
kommunala mellanskolor.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av utgifter,
som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt
läroverk, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 284,000 kronor därav högst 20,000 kronor må,
efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag
till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till
nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför
tyngande.

186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 545—546 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar Oscar Olsson och I. Pauli väckt motion (1:88), däri
hemställts, att riksdagen måtte till bokinköp och bokbindning för biblioteken
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna
läroverken anvisade riksdagen på därom av Kungl. Majit gjorda framställningar
för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor
och för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
Det förra anslaget var begränsat till att avse lärjungebiblioteken vid de
högre allmänna läroverken; beträffande anslaget för budgetåret 1929/1930
hade denna begränsning bortfallit.

Till 1930 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag om anvisande för
ovanberörda ändamål för budgetåret 1930/1931 av ett belopp av 75,000 kronor;

Bokinköp och
bokbindning
för läroverksbiblioteken [183.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Resestipendier
åt
lärare vid de
allmänna
läroverken.

[184.]

förslaget innebar dessutom ett borttagande av anslagets begränsning att
allenast avse lärjungeb\b\\oteken, utan skulle det kunna komma även läroverkens
bibliotek i övrigt till godo.

1930 års riksdag biföll Kungl. Maurts förslag örn utvidgning av området
för anslagets användning och höjde samtidigt, med anledning av en inom
riksdagen väckt motion, anslagets belopp till 85,000 kronor.

För budgetåret 1931/1932 har skolöverstyrelsen hemställt örn en höjning
av anslaget till 100,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att han, när det gällde det anslag, som
för här ifrågavarande ändamål borde äskas av riksdagen för budgetåret
1931/1932, funne sig — trots de av skolöverstyrelsen för en ökning anförda
skälen — på grund av nödvändigheten att iakttaga den yttersta sparsamhet
i fråga örn nya eller ökade anslag och med hänsyn tillika till det förhållandet,
att här förevarande anslag så sent som vid 1930 års riksdag avsevärt
höjts, nödsakad att nu ej förorda högre belopp än vad för innevarande
budgetår anvisats eller alltså 85,000 kronor.

Motionärerna hava anfört, att skolöverstyrelsen övertygande uppvisat nödvändigheten
av att höja ifrågavarande anslag till åtminstone det belopp,

100,000 kronor, som överstyrelsen begärt redan för innevarande budgetår,
samt att regering och riksdag själva erkänt, att den omläggning i fråga
örn skolans inre arbete, som förutsatts i 1927 års riksdagsbeslut, nödvändiggjorde
förbättrade studiebibliotek vid läroverken.

Utskottet anser sig icke kunna förorda en så betydande höjning av ifrågavarande
anslag, som motionärerna påyrkat, men finner, att med hänsyn till
de på grund av 1927 års skolreform nytillkommande statsläroverken en
mindre ökning av det av Kungl. Majit äskade beloppet är påkallad. Utskottet
föreslår, att anslaget för budgetåret 1931/1932 bestämmes till 88,000
kronor, alltså 3,000 kronor mer än nu utgår för innevarande budgetår. I
enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Oscar Olssons och Paulis ovannämnda motion
(1: 88), till bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de
allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra reservationsanslag av 88,000 kronor.

enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 184) hemställer utan
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor,

187:o) I
skottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

b) till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,
särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett
extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

188:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 185) hemställer ut- ^Termins-^

skottet, biblioteks att

riksdagen må, i likhet med vad som skett beträffande och materiel-^

läsåren 1928/1931, medgiva, att terminsavgiften till biblioteks- ^Inmänna
och materielkassorna vid de allmänna läroverken må, enligt läroverken,
av Kungl. Majit meddelade föreskrifter, från och med höst- [185.]
terminen 1931 under en tid av tre år utgå med högst 10
kronor, lägst 4 kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån
i föreskriven ordning befrias.

189:o) Kungl. Majit har (punkt 186) föreslagit riksdagen att minska det Kommunala
ordinarie förslagsanslaget till kommunala melianskolor, nu 1,460,000 kronor, m6r^g?
med 90,000 kronor till 1,370,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 554—556 i statsrådsprotokollet.

Minskningen i anslagsbehovet i fråga om det under denna och de båda
närmast följande punkterna omförmälda anslagen sammanhänger med det
fortgående förstatligandet av kommunala melianskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till kommunala melianskolor, nu 1,460,000 kronor, med

90,000 kronor till 1,370,000 kronor.

190:o) Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt
handarbete vid kommunala melianskolor, nu 24,000 kronor, med 1,000 kronor
till 23,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 556—557 i statsrådsprotokollet.

Undervisning
i manlig
och kvinnlig
slöjd samt
handarbete
vid kommunala
melianskolor.

Utskottet, sorn icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hem- [187.]
ställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete
vid kommunala melianskolor, nu 24,000 kronor, med

1,000 kronor till 23,000 kronor.

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stäring 191:°) KunSL MaJ:t har (Punkt 188) föreslagit riksdagen att
åt lärarper- del8 medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30

kommunala ]uni 1932 utgå tiU lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med fölmeuZTolor.
lande belopp:

[188.] till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

* ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

* extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
förslagsanslag av 270,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 557—558 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

295,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden
1 juli 1931 30 juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

* ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet
med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer; b)

för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1931/1932
ett extra förslagsanslag av 270,000 kronor.

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 189) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.

KflTkZ!lora 193:o) Kungl Mai:t har (Punkt 19°) föreslagit riksdagen att öka det
[190.] ordmarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 50,000 kronor, med
jämte två i 115-000 kronor till 165,000 kronor.

ämnet väckta Utredningen återfinnes å sid. 559—560 i statsrådsprotokollet
motioner. r

Resestipen- 192:o)

^främmande sk°ttet>
levande
språk vid
kommunala
mellanskolor.

[189.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Pålsson (I: 89)
och den andra inom andra kammaren av herrar C. Jonsson i Eskilstuna och

J. E. Andersson i Ovanmyra (II: 114), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen ville besluta

dels att såsom villkor för statsunderstöd åt kommunal flickskola skall
gälla, att skolan har ett antal lärjungar av i genomsnitt minst 18 i varje
klassavdelning eller för hela skolan minst 126 lärjungar, ävensom att uppdelning
av klass i parallellavdelningar må äga rum först vid ett lärjungeantal
överstigande 35,

dels ock fastställa det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor
till 140,000 kronor och det extra förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring
åt lärarpersonalen vid sådana skolor till 28,500 kronor.

I riksstaten har för vart och ett av budgetåren 1928/1931 uppförts ett
ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor till statsbidrag till kommunala flickskolor.
I fråga örn utgående av medel från anslaget hava bestämmelser
meddelats i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 229) angående avlöning åt
lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola.

Skolöverstyrelsen har erinrat, att hittills tre kommunala flickskolor trätt
i verksamhet. I vilken omfattning kommunala flickskolor ytterligare kunde
komma att inrättas, kunde, anför skolöverstyrelsen vidare, ej med säkerhet
bedömas. Överstyrelsen hade emellertid anledning att antaga, att åtminstone
tre enskilda läroanstalter komme att såsom kommunala flickskolor övertagas
av vederbörande kommuner från och med budgetåret 1931/1932. I enlighet
med nu gjorda beräkningar skulle under budgetåret 1931/1932 sex kommunala
flickskolor vara i verksamhet. Med ett beräknat understöd av omkring

25.000 kronor för var och en av dessa skolor skulle ett belopp av 150,000
kronor erfordras. Då emellertid ett antal parallellavdelningar säkerligen
komme att finnas vid ifrågavarande skolor, torde anslaget böra höjas med

15.000 kronor, ett belopp, som beräknades vara erforderligt för fem parallellavdelningar
å 3,000 kronor.

Mot skolöverstyrelsens sålunda gjorda beräkningar har departementschefen
icke funnit något att erinra.

Motionärerna hava till stöd för sin hemställan anfört följande:

Under senare år har frågan örn de automatiska anslagsökningarna å riksstaten
tilldragit sig stor uppmärksamhet, och från olika håll har man varit
angelägen att söka begränsa de stigande utgifterna för sådana ändamål. I
årets riksbudget visar ett nytt dylikt anslag tendenser till så betydande stegring,
att anledning finnes att söka förebygga en alltför snabb utveckling.
Förslagsanslaget till kommunala flickskolor äskas nämligen höjt med ej
mindre än 115,000 kronor, från 50,000 kronor till 165,000 kronor och torde
dessutom under innevarande budgetår komma att överskridas. Samtidigt
föreslås det med detsamma nära förbundna anslaget till tillfällig löneför -

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

bättring åt dessa skolors lärare höjt med 25,500 kronor från 8,000 kronor
till 33,500 kronor. Därtill måste läggas dyrtidstillägg till avsevärda belopp.

Med hänsyn till denna starka utgiftsökning under kort tid synes det oundgängligen
nödvändigt att söka finna utvägar för utgifternas rimliga begränsning.
I sådant syfte erbjuda sig två möjligheter, att skärpa villkoren dels
för skolors upprättande, dels för uppdelning i parallellavdelningar. I förstnämnda
avseende är nu fastställt ett så lågt lärjungeantal som 13 för klass
eller 91 för skola, i fråga örn uppdelning i parallellavdelningar gäller, att
sådan rätt automatiskt inträder vid ett lärjungeantal överstigande 30, medan
i statens läroverk å motsvarande skolstadium siffran utgör 35. Utan skada
torde sistnämnda siffra kunna fastslås även för kommunal flickskola. Då
därigenom det lägsta lärjungeantal vid uppdelning skulle bliva 18, torde
goda skäl föreligga för att fastställa denna siffra även för enkel avdelning.
Såmedelst skulle en skola med 7 klasser för att komma i åtnjutande av statsbidrag
inrymma 126 lärjungar, ett antal som ingalunda kan anses för lågt,
då det här gäller en skolform, som alltid består vid sidan av andra allmänbildande
skolor. (Statsläroverk och privata flickskolor.) Anmärkas må att
andra kammaren år 1928 beslöt fastställa ett lärjungeantal av 15 för klassavdelning.

Genom här föreslagna åtgärd torde man kunna våga hoppas, att ombildningen
av privatskolor till för staten väsentligen dyrare kommunala flickskolor
skall försiggå i något mera långsamt tempo. Anslagsökningen bör
alltså kunna begränsas. Förslagsvis torde man kunna beräkna åtminstone
en skola mindre under instundande budgetår. Enligt i statsverkspropositionen
lämnade uppgifter utgör kostnaden för sådan skola utan parallellavdelningar
— frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg — något mer än 25,000
kronor samt i tillfällig löneförbättring 5,000 kronor. Anslagsposterna synas
alltså kunna begränsas till 140,000 kronor och 28,500 kronor.

Vad först angår motionärernas yrkande om fastställande av ett högre minimiantal
lärjungar per klass än nu gällande 13, vill utskottet erinra örn att
denna fråga var föremål för prövning även vid 1930 års riksdag. I en vid
nämnda riksdag väckt motion hade yrkats, att berörda antal måtte fastställas
till 15. Härom anförde riksdagen, att en dylik ändring av 1928 års riksdags
beslut skulle i avsevärd grad försvåra upprättandet av kommunala
flickskolor och därmed i uppenbar strid mot riksdagens uttalade önskan bidraga
till att länka strömmen av bildningssökande kvinnlig ungdom in på
de utbildningsvägar, som ledde till real- och studentexamen. Riksdagen ville
även erinra därom, att såsom villkor för statsunderstöd till kommunal mellanskola
föreskrivits ett genomsnittligt lärjungeantal i varje klass av allenast
10. Riksdagen hade därför ej kunnat bifalla förenämnda motionsvis gjorda
yrkande.

Enligt utskottets mening äro de skäl, förra årets riksdag sålunda anförde
mot en höjning av ifrågavarande minimiantal, alltjämt giltiga. Samma skäl
kunna även åberopas gentemot motionärernas yrkande om höjning av den
lärjungesiffra, vid vilken uppdelning i parallellavdelningar må ske. Utskottet
anser sig därför icke kunna biträda motionärenas förslag.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

Mot vad Kungl. Majit föreslagit har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt
med avslag, såvitt nu är ifråga, å herrar Pålssons samt
Jonssons i Eskilstuna och Anderssons i Ovanmyra ovannämnda
motioner (I: 89 och II: 114), öka det ordinarie förslagsanslaget
till kommunala flickskolor, nu 50,000 kronor,
med 115,000 kronor till 165,000 kronor.

194:o) Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30
juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 33,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 560—561 i statsrådsprotokollet.

I de under nästföregående punkt omförmälda motionerna (I: 89 och II: 114)
har på anförda skäl yrkats, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret
1931/1932 bestämmas till 28,500 kronor.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

8,000 kronor.

Departementschefen har vid framläggande av nu föreliggande förslag —
i anslutning till de under föregående punkt omförmälda beräkningarna —
utgått från att under budgetåret 1931/1932 sex kommunala flickskolor skulle
vara i verksamhet. Motionärerna åter hava beräknat att endast fem kommunala
flickskolor skulle vara i verksamhet under sagda budgetår.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt
får utskottet hemställa,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Majits förslag, medgiva, att tillfällig
löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932
utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande
belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen

vid kommunala
flickskolor [191.

]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

Utskottets

yttrande.

172

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant
hänseende nu gällande grunder bestämmer;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag,
så vitt nu är ifråga, å herrar Pålssons samt Jonssons i
Eskilstuna och Anderssons i Ovanmyra ovannämnda motioner
(I: 89 och II: 114), för ändamålet anvisa förbudgetåret
1931/1932 ett extra förslagsanslag av 33,500 kronor.

Reservationsanslaget
till privatläroverk [192.

]

jämte en motion
om anslag
till understöd
åt
Anna-skolan.

195:o) Kungl. Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600 kronor, med

20,600 kronor till 700,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932
uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,
nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 450,800
kronor, högre goss- och samskolor 222,200 kronor, enskilda lärarinneseminarier
7,000 kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
700,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 562—572 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av fröken Kerstin Hesselgren och herr Oscar Olsson väckt motion
(1:90), däri hemställts, att riksdagen måtte ställa till Kungl. Maj:ts förfogande
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor att, på de villkor
Kungl. Majit kan komma att bestämma, användas till understöd åt Annaskolan.

För budgetåret 1930/1931 äro de ovan nämnda, i reservationsanslaget till
privatläroverk ingående fyra anslagsposterna upptagna med respektive 20,000
kronor, 466,100 kronor, 221,000 kronor och 13,500 kronor.

Anslagsposten till enskilda mellanskolor föreslås skola bibehållas oförändrad.

Vad angår de högre flickskolorna har departementschefen först erinrat,
att Kungl. Majit den 25 juli 1930 erkänt två enskilda läroanstalter, nämligen
Uddevalla läroverk för flickor och Sundsvalls läroverk för flickor,
såsom kommunala flickskolor, räknat från och med den 1 juli 1930. Härigenom
uppkomme en besparing å här förevarande anslagstitel å sammanlagt
(6,000 + 5,600) 11,600 kronor. Därigenom att Nyströmska högre flickläroverket
i Malmö med utgången av vårterminen 1930 upphört med sin verksamhet
uppkomme här en ytterligare besparing, av överstyrelsen beräknad
till 3,300 kronor. Genom den fortgående avvecklingen av statsunderstödet
till vissa skolors gymnasialavdelningar — flickgymnasierna i Karlskrona
och Sundsvall, som läsåret 1930/1931 omfattade vardera endast en ring,
komme att under budgetåret 1931/1932 vara helt avvecklade — uppkomme
en ytterligare besparing, av överstyrelsen beräknad till 900 kronor. I anslutning
till vad 1929 års riksdag därom uttalat hade vidare en avveckling

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

påbörjats av statsunderstöden till vissa enskilda flickgymnasier på platser,
där högre allmänna läroverk för flickor upprättades. Lika med överstyrelsen
beräknade departementschefen, att av denna anledning anslaget till
högre flickskolor kan för budgetåret 1931/1932 minskas med 1,500 kronor.
I övrigt hade överstyrelsen ej ansett sig böra räkna med någon minskning
i här förevarande anslagspost vare sig på grund av första flickskolklassens
indragning, eller indragning av andra eller eventuellt tredje elementarskolklasserna
vid sådana flickskolor, som befunne sig under avveckling, ej heller
på grund av avveckling av skolor i så stor utsträckning, att skolan skulle
komma att omfatta mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan,
eller på grund av ytterligare ombildning av högre flickskolor till kommunala
flickskolor. I anslutning härtill hade överstyrelsen beräknat en
minskning av här förevarande anslagspost av sammanlagt 17,300 kronor.
Ä andra sidan hade överstyrelsen förordat höjning av anslagsposten dels med
1,200 kronor för ökad undervisning i huslig ekonomi och dels med 800
kronor — under viss angiven förutsättning 600 kronor — för gymnasiet
vid Risbergska skolan i Orebro. Nettominskningen under här förevarande
anslagspost skulle alltså uppgå till (17,300—2,000) 15,300 kronor, vadan
anslagsposten för budgetåret 1931/1932 skulle upptagas med ett belopp av
(466,100—15,300) 450,800 kronor. Mot skolöverstyrelsens sålunda framlagda
beräkningar hade departementschefen icke funnit sig böra göra någon erinran.
Visserligen skulle, såsom skolöverstyrelsen också antytt, ytterligare någon
minskning av denna anslagspost kunna tänkas med hänsyn till de förhållanden,
som av departementschefen i det föregående angivits. Då emellertid
förutsättningarna härför vore ganska osäkra, hade departementschefen
i likhet med skolöverstyrelsen icke ansett sig böra räkna härmed. Departementschefen
har emellertid vidare anfört, att, därest på grund av nu
åsyftade förhållanden någon minskning i de till olika läroanstalter utgående
anslagsbeloppen bleve möjlig, detta givetvis bomme att iakttagas vid den
fördelning av anslaget, som det enligt gällande författningar tillkommer
Kungl. Maj:t att vidtaga.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit frågan
örn statsunderstöd åt Anna-skolan i Stockholm, i vilket hänseende föreligger
en av skolans föreståndarinna, fröken Ester Edelstam gjord ansökning,
varöver skolöverstyrelsen avgivit utlåtande.

Undervisningen vid denna skola bedreves efter delvis andra principer än
dem, som tillämpades av för närvarande befintliga statliga eller statsunderstödda
läroanstalter med samma bildningsmål. Olikheterna vore väsentligen
följande: koncentrationsläsning i större utsträckning än vad fallet vore vid
övriga skolor, inskränkning av hemarbetet och läxläsningens förläggande till
skolan, åtminstone i viss utsträckning fri flyttning av lärjungarna mellan de
olika klasserna samt överhuvud taget en strävan att lägga vikt vid lärjungarnas
självverksamhet. Härigenom hade denna skola även kommit att

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mera betona den karaktärsdanande sidan av skolans verksamhet. Av vad
nu sagts torde, yttrar departementschefen, framgå, att denna skola strävade
att, i en större utsträckning än som varit möjlig vid andra läroanstalter,
förverkliga de pedagogiska principer, som i Kungl. Maj:ts proposition till
1927 års riksdag angående omorganisation av det högre skolväsendet av
dåvarande departementschefen förordats såsom börande ligga till grund för
skolarbetets inre gestaltning, och till vilka riksdagen i huvudsak anslutit
sig. I likhet med skolöverstyrelsen funne departementschefen sålunda starka
skäl tala för att Anna-skolau för sin verksamhet erhöll något stöd av det
allmänna. Emellertid vore spörsmålet örn, på vilka vägar staten borde
söka främja ett förverkligande av de år 1927 godtagna grundlinjerna för
det inre skolarbetets omdaning, av rätt komplicerad natur, och detsamma
torde uppenbarligen förtjäna en närmare omprövning. Vidare syntes det
önskvärt, att ytterligare någon tids erfarenhet kunde vinnas rörande resultatet
av de utav Anna-skolan använda arbetsmetoderna, innan det allmänna
lämnade den sitt understöd i en eller annan form. Med hänsyn härtill
funné departementschefen sig för närvarande förhindrad att tillstyrka den
nu föreliggande framställningen. Departementschefen ville emellertid redan
nu betona, att, när fråga bleve örn ett understödjande från det allmännas
sida av Anna-skolan — vilket enligt hans förmenande icke torde dröja länge
— han i likhet med skolöverstyrelsen holle före, att ett dylikt understöd
icke borde utgå från reservationsanslaget till privatläroverk utan såsom ett
särskilt anslag.

Beträffande de högre goss- och samskolorna under budgetåret 1931/
1932 torde, framhåller departementschefen härefter, böra för Landskrona
stads gymnasium beräknas ett med 1,600 kronor minskat understöd. Av
skäl, för vilka närmare redogjorts under punkt 196 i statsrådsprotokollet,
komme vidare denna anslagspost att för budgetåret 1931/1932 minskas med
ytterligare 8,200 kronor, utgörande det understöd, som för innevarande budgetår
var beräknat för Eslövs högre samskola. Under förutsättning att
under budgetåret 1931/1932 statsunderstöd icke tilldelades andra läroanstalter
av ifrågavarande slag än dem, som redan vore delaktiga i anslaget till
högre goss- och samskolor, skulle detta anslag, som nu uppginge till 221,000
kronor, kunna minskas med nyssnämnda belopp, sammanlagt 9,800 kronor.
Nu förelåge emellertid ansökning örn beredande av statsunderstöd från sagda
anslag åt en läroanstalt, som hittills saknat dylikt understöd, nämligen Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk. Härom har departementschefen anfört
bland annat: Såsom skolöverstyrelsen erinrat, var en dylik ansökning
redan år 1930 föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Dåvarande departementschefen
ansåg sig dock icke kunna förorda beräknande av understöd
åt läroverket i fråga, främst emedan han, som ansåg sig böra tillstyrka
understöd åt ett kommunalt samgymnasium från här förevarande anslag,
av statsfinansiella skäl icke ansåg sig böra förorda ett begynnande på en

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

175

gång av statsunderstöd till två dittills icke statsunderstödda läroanstalter.
Vid sin anmälan inför Kungl. Majit av den då föreliggande framställningen
anförde emellertid departementschefen (sid. 441—442 i 1930 års åttonde
huvudtitel), att Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk syntes vara att betrakta
som ett försöksläroverk, i vilket avseende särskilt dess nyspråkliga
linje torde vara att uppmärksamma. En sådan linje skulle enligt 1927 års
riksdags beslut finnas vid nya elementarskolan i Stockholm men hade ännu
icke kommit till stånd där, vadan det tvivelsutan skulle vara av betydelse,
om försök med en dylik linje kunde anordnas. Den nu föreliggande ansökningen,
som tillstyrktes av skolöverstyrelsen, syntes vara värd en synnerlig
uppmärksamhet. Denna skola torde enligt departementschefens förmenande
tillhöra den kategori av skolor, som enligt av riksdagen fastställda grunder
kunde komma i åtnjutande av understöd från här ifrågavarande anslagspost,
nämligen sådana skolor, som genom värdefulla pedagogiska försök eller
eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans och undervisningens
område befunnits i hög grad gagna skolväsendet i det hela. Läroverket
bestode av en treklassig realskola, motsvarande andra, tredje och fjärde
klasserna i den femåriga realskolan, och ett fyraårigt gymnasium. Gymnasiet
omfattade två linjer, dels en latinlinje med och utan grekiska, dels en
nyspråklig linje. Frågan örn internatläroverkens ställning i vårt land befunne
sig fortfarande under utredning, och likaså frågan örn studieunderstöd
åt fattiga, studiebegåvade lärjungar. I sistnämnda hänseende hade Sigtunaläroverket
redan sökt uträtta åtskilligt genom högst avsevärda nedsättningar
i avgifterna för därav i behov varande lärjungar; för läsåret 1930/1931 åtnjöte
sålunda 13 lärjungar nedsättning med sammanlagt omkring 20,000
kronor. Av ifrågavarande stipendiater hade 12 åtnjutit undervisning i kommunal
mellanskola och en hade efter genomgång av fullständig folkskola
erhållit enskild undervisning i hemmet. Alla utom en vore från orter, å
vilka högre läroverk icke finnas. Med hänsyn till det sålunda anförda och
under hänvisning i övrigt till handlingarna i ärendet funne departementschefen
sig därför böra tillstyrka, att medel beräknades för beredande av understöd
till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk. I fråga om storleken av
detta understöd från här förevarande anslagspost anslöte departementschefen
sig till vad överstyrelsen härutinnan förordat, eller 11,000 kronor, varav

3,000 kronor för realskolan, 4,000 kronor för gymnasiet och 4,000 kronor
för manliga lärare. Emellertid erinrade departementschefen, att utöver det
belopp, 11,000 kronor, varom nu vore fråga, tillkomme automatiskt ytterligare
statsutgifter för läroverket, vilka utgifter komme att påföras vederbörande
anslag till tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt personalen
vid privatläroverken.

Skillnaden mellan det för Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk sålunda
förordade understödet, 11,000 kronor, och det belopp av 9,800 kronor, varmed,
enligt vad i det föregående anförts, här ifrågavarande anslagspost i övrigt

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kunde nedsättas, utgjorde 1,200 kronor. Departementschefen föresloge alltså,
att anslagsposten till högre goss- och samskolor ökades med sistnämnda
belopp till 222,200 kronor.

För enskilda lärarinneseminarier utgår för innevarande budgetår ett
belopp av 13,500 kronor, varav 9,000 kronor till högre lärarinneseminariet
vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göteborg och 4,000 kronor till privata
högre lärarinneseminariet i Stockholm.

Enligt vad skolöverstyrelsen meddelat, behöver ej något anslag beräknas
för sistnämnda seminarium under läsåret 1931/1932. I fråga örn seminariet
vid Kjellbergska flickskolan har överstyrelsen för sagda budgetår
tillstyrkt ett till 7,000 kronor minskat belopp. Häremot har departementschefen
förklarat sig icke hava något att erinra. Anslagsposten skulle alltså
för budgetåret 1931/1932 upptagas med ett till 7,000 kronor minskat
belopp.

De förändringar i avseende å storleken av de i reservationsanslaget till
privatläroverk ingående anslagsposterna, som departementschefen tillstyrkt,
bestå följaktligen i dels en minskning av anslagsposten till högre flickskolor
med 15,300 kronor, dels en förhöjning av posten till högre goss- och samskolor
med 1,200 kronor, dels en minskning av posten till enskilda lärarinneseminarier
med 6,500 kronor. Anslaget i sin helhet skulle alltså minskas
med 20,600 kronor eller från 720,600 kronor till 700,000 kronor.

Till stöd för det i motionen I: 90 framförda yrkandet örn anslag till understöd
åt Anna-skolan har i motionen anförts följande:

Med anledning av en motion nr 84 i första kammaren hade statsutskottet
föregående år till behandling frågan örn extra anslag till stöd åt vissa enskilda
läroanstalter, vilkas metoder kunde betraktas som försöksverksamhet
på det reformpedagogiska området. Statsutskottet fann saken synnerligen
behjärtansvärd men ansåg, att lämpligaste formen för dylikt understöd borde
av Kungl. Maj:t göras till föremål för utredning, vilket statsutskottet på
grund av frågans stora betydelse förväntade skola i sinom tid komma
att ske.

Nu har i en av skolöverstyrelsen med utlåtande den 30 augusti 1930 till
Kungl. Maj:t överlämnad framställning föreståndarinnan för en dylik skola
— den s. k. Anna-skolan — fröken Ester Edelstam, anhållit, att statsunderstöd
för läsåret 1930—1931 måtte beviljas skolan med 3,400 kr., att utgå
av reservationsanslaget till privatläroverken. Överstyrelsen har ej ansett sig
kunna tillstyrka, att anslag utginge till skolan ur reservationsanslaget till
privatläroverken, men förordar däremot mycket varmt sin redan föregående
år gjorda hemställan örn ett extra anslag av 8,000 kronor till Annaskolan.

Överstyrelsen motiverar denna sin hemställan med, att de metoder för
undervisningen, som vid denna skola användas, gåve synnerligen värdefulla
erfarenheter angående de i 1927 års skolreform föreslagna omläggningarna
av det inre skolarbetet. Sålunda hade den i Anna-skolan använda koncentrationsläsningen,
inskränkningen av hemarbetet och läxläsningens för -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

läggande till skolan, samt en i viss utsträckning praktiserad fri flyttning av
lärjungarna mellan de olika klasserna givit mycket goda resultat. Överhuvud
taget hade man strävat att lägga vikt vid lärjungarnas självverksamhet och
betonat det karaktärsdanande momentet i uppfostran. Överstyrelsen ansåg,
»att Anna-skolan utfört och utförde ett pedagogiskt försöksarbete, som kunde
bliva av stor betydelse för hela landets skolväsen, samt att detta arbete
vunnit allt större beaktande och erkännande och att intresset för de pedagogiska
principer, som tillämpades vid skolan, härigenom stimulerats».

Föredragande departementschefen erkänner också det berättigade i detta
överstyrelsens uttalande och säger sig i likhet med överstyrelsen finna »starka
skäl tala för att Anna-skolan för sin verksamhet erhåller något stöd från
det allmänna».

Departementschefen kommer emellertid till den slutsatsen, att skolan bör
tillsvidare vänta, då det synes departementschefen önskvärt, »att ytterligare
någon tids erfarenhet kunde vinnas rörande resultatet av de av Anna-skolan
använda arbetsmetoderna, innan det allmänna lämnade sitt understöd i en
eller annan form».

Till en annan enskild skola — Sigtuna humanistiska läroverk — som även
den är att betrakta som en försöksskola och som börjat sin verksamhet
senare än Anna-skolan, föreslår emellertid statsrådet, att statsunderstöd redan
nu skall utgå.

De argument, som tagits till stöd för detta i och för sig mycket berättigade
förslag, torde med minst samma styrka kunna göras gällande beträffande
Anna-skolan, som även den är i hög grad i behov av understöd.

Att hjälp här är synnerligen nödvändig framhåller överstyrelsen med styrka
i sitt meromnämnda utlåtande. Överstyrelsen säger sig vilja understryka
statsutskottets uttalande angående vikten av, att åtgärder vidtagas för att
utröna på vilka vägar staten lämpligast borde söka framgå för att kunna
främja dylikt reformarbete inom skolan, men överstyrelsen anser sig icke
dess mindre böra, ehuru en sådan utredning ännu ej hunnit verkställas,
redan nu hemställa örn understöd åt Anna-skolan. »Skolans ekonomiska
ställning vore svag och det syntes vara fara värt, att skolan, om ej understöd
snarast tilldelades densamma, nödgades upphöra, vilket enligt överstyrelsens
åsikt vore ur det pedagogiska reformarbetets synpunkt högst olyckligt.»

Detta förhållande har av föreståndarinnan ytterligare bekräftats, i det att
hon meddelat, att skolan från och med detta år icke vidare kan räkna med
ett av sina större bidrag, nämligen från sällskapet för folkundervisningens
befrämjande, som endast utfäst sig att hjälpa över starten.

Att skolan så pass länge har kunnat draga sig fram utan hjälp från det
allmänna, har dels berott på ovan nämnda sällskaps tillskott samt på tillfälliga
gåvor från stiftelsen Lars Hiertas minne, dels på att föreståndarinnan
endast till mycket ringa del uttagit henne tillkommande lön.

Det blir emellertid med varje år allt svårare att utan hjälp klara skolan
och då den både från enskilt håll och från myndigheterna allmänt erkänts
vara av verklig nytta som försöksskola och då påbegynta försök givetvis
bliva till ofantligt mycket större nytta, örn de få ostört fullföljas, synes det
rimligt och rättvist, att det allmänna nu träder hjälpande emellan.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. ö sami. 8 käft. (Nr 8.)

12

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

I fråga om Kungl. Maj:ts förslag rörande reservationsanslaget till privatläroverken
har utskottet — som beaktat departementschefens förklaring i fråga
örn de högre flickskolorna, att, därest på grund av vissa i statsrådsprotokollet
angivna, med 1927 års skolreform sammanhängande förhållanden, någon
minskning i de till olika läroanstalter utgående anslagsbeloppen bleve möjlig,
detta komme att iakttagas vid den kommande anslagsfördelningen — ej
funnit anledning till erinran i vidare män än vad angår hemställan om
anslag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk.

Utskottet kan icke finna, att denna internatskola ur det allmännas synpunkt
äger något större värde såsom försöksanstalt för hittills oprövade
uppfostrings- eller undervisningsmetoder eller att eljest anledning föreligger
för staten att ekonomiskt bistå skolan. I detta sammanhang må erinras,
att vårt land redan äger en större privat internatskola, som till sin allmänna
karaktär rätt mycket påminner om Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk
och som för statsverket drager ganska avsevärda årliga kostnader. Utskottet
anser icke skäl vara för handen att nu lämna understöd åt ytterligare en
läroanstalt av denna typ så mycket mindre som för närvarande utredning
pågår angående upprättande av ett statligt internatläroverk. Utskottet
avstyrker alltså i denna del Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn härtill
kan anslagsposten till högre goss- och samskolor, nu 221,000 kronor, i
stället för att, såsom Kungl. Majit föreslagit, ökas med 1,200 kronor, minskas
med 9,800 kronor till 211,200 kronor. Reservationsanslaget till privatläroverken,
nu 720,600 kronor, skulle i följd härav komma att minskas
med 31,600 kronor till 689,000 kronor.

Vad beträffar Anna-skolan, anser utskottet den pedagogiska försöksverksamhet,
som där bedrives, vara av så stort intresse för det allmänna,
att skäl föreligger för riksdagen att bevilja skolan ett understöd. Med hänsyn
såväl till de ekonomiska konsekvenserna som till skolans särställning
torde det vara lämpligast, att detta understöd anvisas såsom ett särskilt
extra anslag å riksstaten. I fråga om understödets storlek anser sig utskottet
icke kunna biträda motionärernas yrkande utan vill förorda hälften av
det av dem föreslagna beloppet. Skolan skulle alltså för budgetåret 1931/
1932 erhålla ett understöd av 4,000 kronor. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare bestämmelser angående understödets
åtnjutande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, minska det ordinarie
reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600
kronor, med 31,600 kronor till 689,000 kronor,

samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra de i

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 179

nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,
nämligen:

enskilda mellanskolor................ 20,000 kronor

högre flickskolor.................... 450,800 »

högre goss- och samskolor............. 211,200 »

enskilda lärarinneseminarier........... 7,000 »

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
689,000 kronor,

b) med anledning av fröken Hesselgrens och herr Oscar
Olssons ovannämnda motion (1:90) till understöd åt Annaskolan
i Stockholm anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott meddela.

196:o) Kungl. Majit har (punkt 193) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till de statsunderstödda enskilda läro
anstalternas vikariatskassa, nu 19,000 kronor, med 1,000 kronor till 18,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 573—574 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna anslagsminskningen grundar sig på en av skolöverstyrelsen
verkställd beräkning av anslagsbehovet under budgetåret 1931/1932, mot
vilken beräkning departementschefen förklarat sig icke hava något att erinra.

Bidrag
till de statsunderstödda

enskilda
läroanstalternas
vikariatskassa.

[193.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa, nu 19,000 kronor, med 1,000 kronor till

18,000 kronor.

197:o) Kungl. Majit har (punkt 194) föreslagit riksdagen att till beredande
under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 av tillfällig löneförbättring åt lärare
och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller
samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra förslagsanslag av 2,236,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 574 i statsrådsprotokollet.

Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen

vid privatläroverk.

[194].

För ändamålet utgår för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av

2,372,000 kronor. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret
1929/1930 har belastningen å anslaget under nämnda budgetår uppgått
till 2,385,029 kronor 45 öre. Överstyrelsen har med utgångspunkt från
ovanberörda belopp, i runt tal 2,385,000 kronor, beräknat, att ett anslag på
ungefär 2,236,000 kronor skulle vara tillräckligt för budgetåret 1931/1932.

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Ersättning
åt vissa
lärarinnor
vid statsunderstödda

enskilda
läroanstalter.

[195.]

Med hänsyn till det föreslagna statsunderstödet till Sigtunastiftelsens humanistiska
läroverk hade överstyrelsen beräknat en ökning av förevarande anslagsbehov
med 11,000 kronor, vilket belopp inginge i det ovan beräknade
totala anslagsbeloppet.

Mot dessa beräkningar har departementschefen icke haft något att erinra.

Då utskottet under punkten 195 avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn understöd
åt Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, bör det av Kungl. Maj:t
under nu förevarande punkt i huvudtiteln äskade beloppet, 2,236,000 kronor,
minskas med 11,000 kronor, som beräknats för nämnda läroanstalt, till

2.225.000 kronor.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till beredande under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 av
tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda
mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor
samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra förslagsanslag av 2,225,000 kronor.

198:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till beredande
av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 575—576 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

7.000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn utverkande för budgetåret 1931/1932
av ett till 23,000 kronor förhöjt anslag för ändamålet och därvid anfört,
bland annat, att enligt en inom överstyrelsen verkställd undersökning här
ifrågavarande anslag torde för budgetåret 1931/1932 böra ej obetydligt höjas.
Det vore ytterst vanskligt att, på grundval av från de olika enskilda läroanstalterna
infordrade uppgifter örn sannolika entlediganden av lärarinnor,
någorlunda tillförlitligt kunna beräkna här ifrågavarande anslagsbehov. Den
nu gjorda undersökningen syntes emellertid giva vid handen, att 6 ämneslärarinnor
med full tjänstgöring kunde förväntas bli entledigade under sådana
förhållanden, att de under budgetåret 1931/1932 bleve berättigade att åtnjuta
ersättning, vilken ersättning skulle erfordra ett belopp på omkring

17.000 kronor, samt att 9 övningslärarinnor kunde förutsättas erhålla så stor
minskning i sin tjänstgöring, att de under nämnda budgetår skulle kunna
bliva berättigade till ersättning, vilken minskning i allt skulle uppgå till 73
veckotimmar, motsvarande ett anslagsbehov på omkring 6,000 kronor. Det
här avsedda anslagsbehovet skulle således för budgetåret 1931/1932 kunna
beräknas till (17,000+6,000 —) 23,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

Mot skolöverstyrelsens sålunda gjorda beräkningar har departementschefen
förklarat sig icke hava något att erinra.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Marits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

199:o) Kungl. Majit har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till beredande Understöd St
av understöd enligt Kungl. Majits beprövande åt kommunalt gymnasium, kommun.a,!l
som är förenat med en statens realskola, för budgetåret 1931/1932 anvisa ~ [196]
ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på de villkor och jämte tre i
under de närmare föreskrifter Kungl. Majit må finna gott meddela. ämnet väckta

Utredningen återfinnes å sid. 576—584 i statsrådsprotokollet. motioner.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr H. Leo (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herr G. Mosesson
(lii 64), i vilka motioner hemställts, att riksdagen med ändring av
Kungl. Majits förslag i fråga om understöd till Lidingö kommunala gymnasium
måtte för budgetåret 1931/1932 anvisa ett belopp av 17,500 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr O. Andersson i Höör m. fl.
väckt motion (lii 122), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
beredande av understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en
statens realskola, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av sådan storlek, att Eslövs kommunala gymnasium kommer i åtnjutande
av 15,000 kronor därav.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna I: 32 och lii 122.

Anslag för ifrågavarande ändamål beviljades för budgetåren 1927/1928,
1928/1929 och 1929/1930 med till respektive 56,750 kronor, 39,500 kronor
och 21,300 kronor minskade belopp. Anslagsminskningen sammanhängde
med 1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande från
och med den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje
och Eskilstuna och den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna läroverket
i Ystad samt från och med den 1 juli 1928 av de kommunala gymnasierna
i Eksjö, Uddevalla och Skövde och den kommunala gymnasielinjen
vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.

Under punkt 177 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit
riksdagen att för budgetåret 1930/1931 för ändamålet anvisa ett extra reservationsanslag
av 7,125 kronor. Av detta belopp avsåg 1,125 kronor det
kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till 1/s skulle under nämnda budgetår

182

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor det kommunala gymnasiet i
Söderhamn, vilket icke skall övertagas av staten.

Såsom närmare framgår av punkt 173 av 1930 års åttonde huvudtitel,
föreslog vidare Kungl. Majit riksdagen, att det kommunala gymnasiet i
Motala skulle från och med den 1 juli 1930 tilldelas understöd från den i
det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk ingående anslagsposten
till högre goss- och samskolor. Understödet beräknades till 7,000 kronor,
vartill skulle från vederbörande anslag komma tillfällig löneförbättring och
dyrtidstillägg till personalen såsom för annan personal vid privatläroverken.

I skrivelse den 23 maj 1930, nr 267, upptog riksdagen till närmare prövning
frågan örn de grunder, som borde tillämpas för ett understödjande av
kommunala gymnasier. I enlighet med de principer, åt vilka riksdagen då
gav uttryck, bestämdes, att det kommunala gymnasiet i Motala skulle erhålla
statsunderstöd från reservationsanslaget till understöd åt kommunala
gymnasier i stället för från den i reservationsanslaget till privatläroverk ingående
anslagsposten till högre goss- och samskolor. Samtidigt uttalade
riksdagen, att det kommunala gymnasiet i Lidingö — som under en följd
av år erhållit statsunderstöd från anslagsposten till högre goss- och samskolor
— skulle överföras till anslaget till understöd åt kommunala gymnasier.
Riksdagen fäste i detta sammanhang uppmärksamheten på att det
kommunala gymnasiet i Eslöv, som ävenledes åtnjöte understöd från privatläroverksanslaget,
från och med den 1 juli 1931 komme i samma läge som de
båda ovan nämnda gymnasierna, i det att den förutvarande kommunala mellanskolan
i Eslöv, med vilken gymnasiet därstädes vore förenat, då helt överginge
till att vara en statens realskola. Riksdagen förutsatte, att detta förhållande
beaktades vid förberedande av anslagsäskandena till 1931 års riksdag.

Vad beträffade storleken av de understöd, som för budgetåret 1930/1931
borde tillkomma de kommunala gymnasierna i Lidingö och Motala, anförde
riksdagen i samma skrivelse bland annat:

Riksdagen hade för sin del vid övervägande av de omständigheter, som
skäligen borde inverka på frågan, kommit till det resultatet, att ett belopp
av 10,000 kronor motsvarade vad som enligt hittills tillämpade grunder
borde under vanliga förhållanden tillkomma en var av de kommunala gymnasierna
i Motala och Lidingö i årsunderstöd från anslaget till kommunala
gymnasier. Enligt riksdagens mening fordrade emellertid skälighetshänsyn,
att man vid utmätande av dessa gymnasiers understöd för det närmaste
budgetåret tillämpade något gynnsammare beräkningsgrunder än eljest. Man
finge nämligen komma ihåg, att det kommunala gymnasiet i Lidingö i åtskilliga
år åtnjutit understöd från privatläroverksanslaget med därmed förbundna
förmåner i form av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg och
gtvetvis räknat med att detta skulle bliva förhållandet även under budgetåret
1930/1931 samt inrättat sina ekonomiska förhållanden därefter. Aven
det kommunala gymnasiet i Motala torde haft anledning l^sa sådana förväntningar
med hänsyn till det förslag i ämnet, som först skolöverstyrelsen
och sedermera Kungl. Majit framlagt. Skulle nu understödet för budget -

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

183

året 1930/1931 inskränkas till en summa av 10,000 kronor, komme detta
att drabba ifrågavarande läroanstalter som en svår ekonomisk förlust. Enligt
en genom riksdagens försorg verkställd utredning skulle, därest Kungl.
Maj:ts förslag om understöd till de båda gymnasierna från privatläroverksanslaget
godtoges, det kommunala gymnasiet i Lidingö hava erhållit tillhopa
lägst omkring 35,000 kronor och det kommunala gymnasiet i Motala tillhopa
lägst omkring 25,000 kronor. För att ej de ekonomiska verkningarna av
riksdagens beslut skulle komma att för gymnasierna te sig alltför svåra,
hade riksdagen för vartdera gymnasiet beräknat understödet så, som örn
gymnasiet under förra hälften av budgetåret 1930/1931 erhölle understöd
från privatläroverksanslaget och under senare hälften av budgetåret från
anslaget till kommunala gymnasier, i senare fallet efter ett beräknat årsbelopp
av 10,000 kronor. Understödet skulle då komma att utgöra för
kommunala gymnasiet i Lidingö hälften av 35,000 kronor plus hälften av

10,000 kronor eller i runt tal 22,000 kronor samt för kommunala gymnasiet
i Motala hälften av 25,000 kronor plus hälften av 10,000 kronor eller
i runt tal 17,000 kronor. Riksdagen ville betona, att denna beräkning endast
avsåge budgetåret 1930/1931.

Mot beräkningen av det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 7,125 kronor
hade riksdagen icke funnit något att erinra. Till detta belopp borde, i överensstämmelse
med vad riksdagen ovan anfört, läggas en summa av 39,000
kronor, varigenom anslaget till de kommunala gymnasierna för budgetåret
1930/1931 skulle komma att utgöra 46,125 kronor.

I anslutning till vad 1930 års riksdag sålunda anfört och beslutat föreslog
skolöverstyrelsen i utlåtande den 30 augusti 1930, att de kommunala
gymnasierna i Eslöv och Lidingö skulle från och med budgetåret 1931/1932
erhålla till 8,000, respektive 10,000 kronor beräknade understöd från här
förevarande anslag.

Med anledning av detta skolöverstyrelsens förslag hava stadsfullmäktige
i Eslöv hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för det kommunala gymnasiets
successiva förstatligande från och med budgetåret 1931/1932, eller,
därest detta icke läte sig göra, att ett statsunderstöd av 16,000 kronor måtte
tilldelas gymnasiet för nämnda budgetår.

Vidare har styrelsen för Lidingö kommunala läroverks gymnasialavdelning
hemställt om en höjning av statsunderstödet till 17,500 kronor ävensom att
övergången till detta minskade statsunderstöd måtte ske successivt under en
lämplig övergångstid.

Med hänsyn till de skäl, som från de båda städerna anförts för en höjning
av de tidigare beräknade anslagsbeloppen, har skolöverstyrelsen ansett
sig böra frånträda sitt tidigare förslag och yrkat, att statsunderstöden för
budgetåret 1931/1932 måtte bestämmas till 17,000 kronor för Lidingögymnasiet
och 15,000 kronor för gymnasiet i Eslöv.

Vad till en början beträffar frågan om ett förstatligande av det kommunala
gymnasiet i Eslöv, har departementschefen erinrat, att denna fråga
redan tidigare varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Hos Kungl. Majit
anhöllo stadsfullmäktige i Eslöv örn framläggande av proposition i ämnet

tskottets

yttrande.

Understöd
till utbildningskurser

för lärarinnor
i hushållsgöromål.

[197.]

184 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till 1928 års riksdag. Genom beslut den 4 januari 1928 fann emellertid
Kungl. Maj:t ifrågavarande ansökning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts
åtgärd. Med hänsyn härtill funne departementschefen anledning icke föreligga
att redan nu upptaga denna framställning till förnyad omprövning.

Vad så vidare beträffade de från Eslöv och Lidingö gjorda framställningarna
örn förhöjda statsbidrag för budgetåret 1931/1932, hade departementschefen
icke kunnat undgå att finna, att goda skäl blivit anförda för en sådan höjning.
Med hänsyn till å ena sidan de av 1930 års riksdag i ämnet gjorda
uttalandena och å andra sidan till de principer, som hittills följts vid utdelandet
av understöd från här ifrågavarande anslag, funne departementschefen
sig emellertid förhindrad att tillstyrka högre belopp än de av skolöverstyrelsen
i dess skrivelse den 30 augusti 1930 föreslagna. Departementschefen
fäste uppmärksamheten på att, när 1930 års riksdag beslöt högre
understöd för de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö, höjningen
endast avsåg senare hälften av kalenderåret 1930 och att densamma vidtogs
endast för att ej de omedelbara ekonomiska verkningarna av riksdagens
beslut skulle komma att för gymnasierna te sig allt för svåra.

Beträffande gymnasierna i Motala och Söderhamn har skolöverstyrelsens
förslag icke givit departementschefen anledning till erinran.

I anslutning till vad departementschefen tillstyrkt, skulle alltså anslaget
till understöd åt kommunala gymnasier för budgetåret 1931/1932 beräknas
till 34,000 kronor, nämligen för kommunala gymnasiet i Söderhamn 6,000
kronor, Lidingö 10,000 kronor, Motala 10,000 kronor och Eslöv 8,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn understöd åt de kommunala gymnasierna
i Lidingö och Eslöv för budgetåret 1931/1932 står i full överensstämmelse
med 1930 års riksdags uttalande i ämnet och någon anledning icke
synes utskottet föreligga att frångå den ståndpunkt, riksdagen då intog, biträder
utskottet Kungl. Maj :ts förslag härutinnan och avstyrker alltså förenämnda
motioner. Jämväl i övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Leos och Mosessons samt Anderssons
i Höör ovannämnda motioner (I: 32, II: 64 och II: 122),
i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till beredande
av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt
gymnasium, som är förenat med en statens realskola,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 34,000 kronor att utgå på de villkor och under de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:! må finna gott meddela.

200:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lära -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

rinnor i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1931/1932
ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen
för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till
Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor
till vardera.

201:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 80,000

•»

kronor.

Fackskolan
för huslig
ekonomi
i Uppsala.

[198.]

202:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) hemställer ut- Understöd

till vissa an skottet,

etalter för

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- utbildande av
getår ägt rum, till understöd åt vissa anstalter för utbildande j handarbete,
av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret 1931/1932 [199.]

ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och
bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Maj:t
föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg samt föreningen Handarbetets
vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.

levande
språk vid
privatläroverk.

[200.]

203:o) Kungl. Majit har (punkt 200) föreslagit riksdagen att till resesti- d?®s^®tj^1re
pendier åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa för i främmande
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 592—594 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår med enahanda belopp under innevarande budgetår.

Med anledning av en utav skolöverstyrelsen gjord framställning om beredande
av resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor, har
departementschefen framhållit, att här förevarande anslag jämväl under
budgetåret 1931/1932, liksom fallet vore under innevarande budgetår, borde
vara tillgängligt även för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor. En
förklaring från Kungl. Majits sida i detta hänseende torde böra lämnas i
samband med att Kungl. Majit ställde det anslag, varom nu vore fråga,
till överstyrelsens förfogande.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

186

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie
anslaget till
folkskoleseminariema

m. m.

[201.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.

att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret
1931/1982 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att
utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

204:o) Kungl. Majit har (punkt 201) föreslagit riksdagen att

dels minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,700,000 kronor, med

80.000 kronor till 1,620,000 kronor,

dels öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu

205.000 kronor, med 12,000 kronor till 217,000 kronor,

dels vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, nu 1,905,000 kronor, med 68,000 kronor
till 1,837,000 kronor,

dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid
vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet
i Luleå anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 74,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 595—611 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman
(1:36) och den andra inom andra kammaren av herr A. Heiding (11:124),
i vilka motioner hemställts, att — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag i
åttonde huvudtiteln punkt 201, att vid början av läsåret 1931/1932 tillsammans
50 studenter intagas i den högsta klassen av 10 olika folkskoleseminarier,
5 manliga och 5 kvinnliga — två ettåriga kurser för studenter upprättas
under läsåret 1931/1932 vid folkskoleseminarierna i Uppsala och
Kalmar, av vilka kursen i Uppsala avses för 25 manliga elever och kursen
i Kalmar för 25 kvinnliga elever; samt att det extra reservationsanslaget
för studentkurser och parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i anledning
härav höjes från det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet

74.000 kronor till 98,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 36.

En av skolöverstyrelsen framlagd utredning rörande lärartillgången och
lärarutbildningens omfattning, som grundats på ett vidlyftigt primärmaterial
och utförts i enlighet med sedan flera år tillämpade grunder, ger vid handen,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

187

att man för de närmaste åren skulle hava att emotse någon brist i antalet
tillgängliga lärarkrafter. För att på snabbaste och enklaste sätt fylla denna
brist har överstyrelsen föreslagit anordnande under nästa läsår av två ettåriga
studentkurser, en för manliga och en för kvinnliga elever, utöver de
vid seminarierna i Stockholm och Växjö upprätthållna. Dessa tillfälliga
kurser anser överstyrelsen böra förläggas till seminarierna i Uppsala och
Kalmar. Kostnaderna för dessa sistnämnda två kurser hava uppskattats
till omkring 24,000 kronor. Vidare har överstyrelsen föreslagit, att elevantalet
i studentkurserna och i första klassen vid samtliga seminarier skall
bestämmas till 25 utom vid seminarierna i Skara och Härnösand, där antalet
elever i första klassen alltjämt bör begränsas till 20.

Departementschefen har anfört, att han beträffande detta överstyrelsens
förslag ej kunde underlåta att hysa vissa betänkligheter. Det syntes mindre
tillrådligt att nu gå in för en utvidgning av seminarieorganisationen, även
med den låt vara provisoriska form överstyrelsen tänkt sig, helst då ett av
sakkunniga utarbetat förslag i ämnet kunde väntas i en snar framtid komma
att upptagas till prövning och avgörande. Härtill bomme ock, förutom hänsynen
till det sjunkande barnantalet, jämväl de strävanden, som gjorde sig
gällande för vinnande av en koncentration av skolväsendet, allt omständigheter
som kunde medföra ett minskat behov av lärare. Såsom skolöverstyrelsen
påvisat, förelåge nu ett omedelbart behov av ytterligare 50 lärare.
Ett tillgodoseende av detta behov syntes lämpligast kunna ske på så sätt,
att i en var av avgångsklasserna i 5 manliga och 5 kvinnliga seminarier
intoges 25 i stället för 20 elever. Vilka seminarier härvid skulle komma i
fråga torde ankomma på Kungl. Majit att efter överstyrelsens hörande bestämma.
Denna anordning hade dessutom den fördelen, att några ökade
kostnader utöver de nuvarande ej skulle härav föranledas.

Såsom framgår av punkt 182 i åttonde huvudtiteln vid 1930 års riksdag
beräknades det verkliga medelsbehovet å den i det gemensamma ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna,
för budgetåret 1930/1931 till 1,784,000 kronor. Med
hänsyn till att å anslaget antogs vid början av sagda budgetår förefinnas
en reservation å omkring 100,000 kronor samt till att ett icke ringa antal
lärartjänster komme att hållas vakant, upptogs nämnda anslagspost till

1.700.000 kronor. Av budgetredovisningen framginge emellertid, att vid
nämnda budgetårs början reservationen å anslaget uppgått till omkring

170.000 kronor. Enligt vad departementschefen från skolöverstyrelsen inhämtat,
kunde det belopp, som inhesparades genom vakanssatta tjänster,
uppskattas till omkring 50,000 kronor för år. Med hänsyn härtill torde av
berörda reserverade medel behöva under innevarande budgetår förbrukas
endast omkring 35,000 kronor, varför man kunde räkna med att vid budgetårets
slut skulle kvarstå en reservation å omkring 135,000 kronor. För
budgetåret 1931/1932 skulle det verkliga medelsbehovet, jämfört med siffran

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

härför för innevarande budgetår, 1,784,000 kronor, kunna minskas med omkring
30,000 kronor, utgörande besparingar på grund av seminariets i Strängnäs
successiva nedläggande, samt omkring 50,000 kronor inbesparade genom
vakanssatta tjänster. Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra

1,784,000 (30,000 + 50,000) = 1,704,000 kronor. Då man kunde räkna med

att en reservation a 135,000 kronor skulle finnas disponibel, ansåge departementschefen
sig böra tillstyrka beviljande av det av överstyrelsen begärda
anslagsbeloppet, 1,620,000 kronor. Denna beräkning innebure sålunda, att
omkring 85,000 kronor under budgetåret skulle tagas i anspråk av de reserverade
medlen. Någon sänkning av anslagsposten till folkskoleseminarierna
med belopp, motsvarande kostnaden till den av skolöverstyrelsen ifrågasatta
men av departementschefen avstyrkta studentkursen i Uppsala ville departementschefen
ej förorda, då reservationerna å anslaget likvisst kom me att
ganska hårt anlitas för det med anslagsposten avsedda ändamålet.

I fråga om anslagsposten till stipendier har överstyrelsen framhållit vikten
av att understödsmöjligheterna för seminariernas elever bibehölles obeskurna
och med hänsyn till det ökade elevantalet föreslagit höjning av denna anslagspost
från 205,000 kronor med 12,000 kronor till 217,000 kronor. Departementschefen
har förklarat sig icke hava något att erinra häremot.

Det extra reservationsanslaget till studentkurser och parallellavdelningar
är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 65,000
kronor. De verkliga kostnaderna under samma tid hava emellertid beräknats
till ungefär 69,500 kronor, vadan ett belopp av 4,500 kronor skulle bestridas
med å anslaget befintliga reservationer. Dessa uppgingo enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning vid utgången av budgetåret 1929/1930
till något över 10,500 kronor. Om, såsom nyss nämnts, härav under innevarande
budgetår användes ett belopp av 4,500 kronor, skulle man vid ingången
av budgetåret 1931/1932 hava att räkna med en reservation å anslaget
av ungefär 6,000 kronor. Departementschefen har, med bortseende
från de ifrågasatta studentkurserna i Uppsala och Kalmar, beräknat kostnaderna
för studentkurser och parallellavdelningar i hittillsvarande omfattning
till 77,073 kronor. Med utgångspunkt från att av nyssberörda reservation
å 6,000 kronor ett belopp av 3,000 kronor skulle kunna tagas i anspråk
för reglering av anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932, skulle anslaget
i riksstaten för sistnämnda budgetår böra upptagas med i runt tal 74,000
kronor.

Utskottet har ansett sig kunna ansluta sig till förslaget örn en ökning av
utexaminationen med ytterligare 50 lärare. I fråga örn sättet för åstadkommande
av denna utökning har utskottet vid valet mellan den av motionärerna
föreslagna utvägen att för en kostnad av omkring 24,000 kronor återupprätta
de tidigare indragna två studentklasserna i Uppsala och Kalmar
och Kungl. Maj:ts förslag att utan särskild merkostnad för intagning av 50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189

studenter höja lärjungesiffran i fjärde klassen vid 10 seminarier från 20 till
25, funnit Kungl. Maj:ts förslag, såsom varande det för statsverket minst
betungande och dessutom medförande minsta möjliga rubbning i den nuvarande
organisationen, böra föredragas. Motionärernas antydan örn vissa
pedagogiska olägenheter, som skulle bliva förbundna med genomförande av
Kungl. Maj:ts förslag, kan utskottet icke tillmäta större betydelse, då det
icke till bestyrkande av riktigheten av denna motionärernas uppfattning
föreligger någon utredning, grundad på erfarenheter från utbildningsarbetet
vid folkskoleseminarierna, sådant detta ter sig efter den genomgripande omdaning,
detsamma undergått genom 1914 års reform. Utskottet avstyrker
alltså ifrågavarande motioner.

Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Majda förslag och får därför
hemställa,

att riksdagen må

a) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna,
nu 1,700,000 kronor, med 80,000 kronor till 1,620,000
kronor,

b) öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för

elever vid fokskoleseminarier, nu 205,000 kronor, med 12,000
kronor till 217,000 kronor,

c) vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, nu 1,905,000
kronor, med 68,000 kronor till 1,837,000 kronor,

d) med bifall till Kungl. Maj:ts förelag samt med avslag
å herrär Westmans och Heidings ovannämnda motioner
(I: 36 och II: 124), i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts
förslag, till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs
vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 74,000 kronor.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,
nu 180,000 kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 612 i statsrådsprotokollet.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1929/1930
har belastningen å här förevarande anslag under nämnda budgetår uppgått
till 201,448 kronor 48 öre. Skolöverstyrelsen har framhållit, att någon
minskning av ifrågavarande utgifter ej vore att påräkna under budgetåret
1931/1932.

Ålderstillägg
åt lärare vid
folkskoleseminarierna.
,

[202.]

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Hyresersättning
till rektorerna
vid
vissa folkskoleseminariet [203.

]

Hyresbidrag
till lärare vid
folkskoleseminarierna

i Stockholm
och Göteborg.

[204.]

Lärares vid
folkskoleseminarierna

studiebesök
vid folkskolor.

[205.]

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 180,000
kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

206:o) Kungl. Majit har (punkt 203) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 612—613 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av 15,000
kronor.

Den för budgetåret 1931/1932 ifrågasatta anslagshöjningen föranledes av
något ökade hyror för rektorsbostäderna i Kalmar och Umeå.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag,

hemställer,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till
rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,
Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 15,500
kronor.

207 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid
folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt
för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

208:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för sådana studiebesök vid folkskolor, vilka lärare
vid folkskoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom
om folkskolor av olika slag inom Sverige, för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

209:o) Kungl. Majit har (punkt 206) föreslagit riksdagen att
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor att
utgå i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela;

dels ock medgiva, att av de medel, som öro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 615—616 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår under innevarande budgetår ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor, varjämte av befintliga reservationer ett belopp av
högst 1,000 kronor ställts till förfogande. Den verkliga medelsåtgången
uppgår alltså redan nu till det av Kungl. Majit för budgetåret 1931/1932
äskade beloppet.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm
av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt
efterblivna barn anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 9,000 kronor att utgå i enlighet med
de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela;

b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode
åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i
Stockholm anordnade provårskurser, må till rektor vid
nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs
utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att
utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma
att bestämma.

210:o) Kungl. Majit bar (punkt 207) föreslagit riksdagen att
dels höja det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 173,000 kronor, med 5,000 kronor till 178,000 kronor;

dels ock medgiva, att för iordningställande av lek- och idrottsplats vid
småskoleseminariet i Lycksele må av nämnda reservationsanslag utgå ett
belopp av högst 800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 617—619 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i
riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört med ett belopp av 173,000

Utbildningskurs
för
lärare vid
hjälpklasser
för psykiskt
efterblivna
barn.

(206.)

Ordinarie
reservationsanslaget
till
statens småskoleseminarier.

[207.]

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronor. Från detta anslag bestridas kostnaderna för uppehållande av de
staten tillhöriga småskoleseminarier, vilka äro uppförda på ordinarie stat,
nämligen seminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele.

Det beräknade anslagsbehovet för dessa seminarier under budgetåret 1930/
1931 utgjorde 176,000 kronor. Med hänsyn till en å det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier beräknad reservation å 5,000
kronor befanns anslaget för sagda budgetår kunna bestämmas till allenast

173.000 kronor, vilket innebar, att för täckande av nämnda seminariers
utgifter under budgetåret skulle få användas jämväl 3,000 kronor av berörda
reservation.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen hemställt dels örn
höjning av anslaget för budgetåret 1931/1932 med 5,000 kronor, dels ock
örn anvisande av ett extra anslag å 1,100 kronor för iordningställande av
lek- och idrottsplats ävensom för underhåll och vård av nyanlagd plantering
vid småskoleseminariet i Lycksele.

Departementschefen har erinrat om att frågan om statens övertagande av
de av landstingen och av stad, som icke deltager i landsting, inrättade småskoleseminarierna
varit föremål för utredning genom särskilda sakkunniga;
han har tillika uttalat en förhoppning, att ärendets ytterligare beredning
kunde bliva slutförd i sådan tid, att berörda fråga kunde föreläggas 1931
års riksdag. Skulle framställning i ämnet komma att avlåtas till riksdagen,
torde densamma i allt fall icke komma att inverka på småskoleseminariernas
organisation under budgetåret 1931/1932.

Medelsbehovet å ordinarie stat för ifrågavarande småskoleseminarier under
budgetåret 1931/1932 uppskattades, framhåller departementschefen härefter,
till i runt tal 178,000 kronor. Överstyrelsen, som räknat med att reservationen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1929/1930 skulle utgöra 5,000
kronor och att därav under budgetåret 1930/1931 skulle tagas i anspråk

3.000 kronor, hade utgått från att för budgetåret 1931/1932 icke torde vara
att räkna med några avsevärda reservationer å anslaget. Emellertid funnes
å anslaget vid utgången av budgetåret 1929/1930 enligt budgetredovisningen
en reservation av omkring 12,170 kronor. Efter vad departementschefen
inhämtat, hade dock av denna reservation till utgången av september 1930
disponerats 2,326 kronor 79 öre, och möjligen torde under innevarande budgetår
ytterligare dispositioner tänkas komma att ske. Då dessutom 3,000
kronor vore beräknade att tagas i anspråk av denna reservation för budgetåret
1930/1931, funne departementschefen försiktigheten bjuda att nu
räkna med det av överstyrelsen föreslagna beloppet, 178,000 kronor.

Vad beträffade frågan om iordningställande av lek- och idrottsplats samt
underhåll och vård av plantering vid seminariet i Lycksele ansåge departementschefen
i likhet med skolöverstyrelsen, att anslag för ändamålet
borde utgå, och han hade intet att erinra mot den beräknade kostnaden.
Av det begärda beloppet, 1,100 kronor, hänförde sig 300 kronor till årliga

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

193

underhållskostnader för planteringen vid seminariet, och syntes denna summa
böra ingå i seminariets allmänna omkostnadsstat; någon höjning av nu
ifrågavarande reservationsanslag av denna anledning syntes icke böra ske.
Av sagda belopp å 1,100 kronor utgjorde emellertid 800 kronor kostnader
för vissa engångsutgifter. Då förutnämnda reservation, även om hänsyn
foges till berörda dispositioner å densamma, torde kunna lämna tillgång
jämväl till denna utgift, syntes det dock lämpligare, att något extra anslag
härför icke äskades utan att jämväl sistnämnda summa av 800 kronor finge
utgå från det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminariet

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminariet
nu 173,000 kronor, med 5,000 kronor till

178,000 kronor,

b) medgiva, att för iordningställande av lek- och idrottsplats
vid småskoleseminariet i Lycksele må av nämnda reservationsanslag
utgå ett belopp av högst 800 kronor.

211:o) Kungl. Majit har (punkt 208) föreslagit riksdagen att
dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i
Hagaström för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

36,000 kronor,

dels ock medgiva, att för inköp av ett piano samt inventarier vid nämnda
småskoleseminarium må ur befintliga reservationer å sagda extra reservationsanslag
användas ett belopp av högst 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 619—620 i statsrådsprotokollet.

Verksamt^
ten vid statens
småskolesemina

rium i Haga
ström.

[208]

På förslag av Kungl. Majit har riksdagen för uppehållande av verksamheten
vid statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 37,500 kronor.

Jämlikt det av J. Wockatz år 1919 gjorda erbjudandet örn överlämnande
till staten av ifrågavarande av honom grundade seminarium i Hagaström
skulle Wockatz under sin återstående livstid, dock högst tio år från statens
övertagande av seminariet, uppbära en årlig räntegottgörelse av 2,675 kronor.
Denna räntegottgörelse har under åren 1921/1930 utgått ur det till seminariet
årligen beviljade anslaget. I beräkningarna rörande det för budgetåret
1930/1931 anvisade anslaget hade, ehuru tiden för utbetalning av berörda
gottgörelse utgår med slutet av år 1930, hela beloppet 2,675 kronor
upptagits. Sedan skolöverstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan,
huruvida den å förra halvåret 1931 belöpande delen av detta belopp kunde
få disponeras för erforderlig nyanskaffning av bänkar till seminariets övningsskola,
förklarade Kungl. Majit genom beslut den 12 september 1930
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 13

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hinder icke möta för skolöverstyrelsen att vid meddelande av närmare bestämmelser
rörande användandet av anslaget för budgetåret 1930/1931 medgiva,
att å det till räntegottgörelse åt Wockatz beräknade beloppet uppkommande
besparing finge användas till anskaffande av erforderliga inventarier
åt seminariet.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen hemställt örn oförändrat
anslag för uppehållande av verksamheten vid seminariet, varvid anslagsposterna
till elevstipendier samt till materiel, ved och ljus m. m. beräknats
skola utgå med något förhöjda belopp.

Skolöverstyrelsen har vitsordat behovet av ökade medel till inventarier,
avseende förutom inköp av ett piano jämväl fortsatt utbyte av olämpliga
och illa medfarna bänkar i övningsskolan och för seminarieeleverna.

Seminariets anslagsbehov för budgetåret 1931/1932 uppskattas av rektor
och överstyrelsen till samma belopp som för löpande budgetår eller 37,500
kronor. Denna beräkning innebär i själva verket en anslagshöjning av
2,675 kronor, då ju den med detta belopp utgående räntegottgörelsen till
Wockatz från slutet av år 1930 ej längre utbetalas.

Enligt vad departementschefen från skolöverstyrelsen inhämtat, vore den
begärda höjningen av anslagsposten till elevstipendier, 1,000 kronor, föranledd
därav, att med nuvarande beräkning av denna post elevernas stipendier
kommit att uppgå till lägre belopp än för elever vid landstingsseminarierna.
Det syntes skäligt, att likställighet i detta avseende möjliggjordes, och departementschefen
hade därför intet att erinra mot förslaget i denna del. Däremot
ansåge departementschefen, att höjningen i vad den avsåge materiel,
ved och ljus m. m. borde kunna begränsas. A anslaget till ifrågavarande
seminarium fanns vid slutet av budgetåret 1929/1930 jämlikt budgetredovis’
ningen en reservation av 2,770 kronor 18 öre. Denna reservation torde lämpligen
kunna tagas i anspråk för sådana engångsbehov som det ifrågasatta
pianoköpet och det fortsatta utbytet av äldre bänkar. Vid godtagande i övrigt
av rektors och skolöverstyrelsens beräkningar skulle anslaget till seminariet
bestämmas till (37,500 — 2,675 + 1,000=) 35,825 eller avrundat till 36,000
kronor för nästa budgetår.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må

a) för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 36,000 kronor,

b) medgiva, att för inköp av ett piano samt inventarier
vid nämnda småskoleseminarium må ur befintliga reservationer
å sagda extra reservationsanslag användas ett belopp
av högst 2,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

212:o) Kungl. Majit har (punkt 209) föreslagit riksdagen att Understöd åt

småskole dels

för budgetåret 1931/1932 i nksstaten uppföra det ordinarie förslags- seminarier,
anslaget till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp 310,000 [209.]

kronor,

dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under
tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1932 nedlägges eller ordinarie lärare
vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit
för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Majits beprövande
kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och
ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana
ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre
erfordras för seminariets uppehållande, dock att Kungl. Majit må äga för
värjo särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag
må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit
eljest finner för gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 621—622 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Majit föreslagna medgivandet med avseende å utgåendet
av statsbidrag efter seminarieindragning är av samma innebörd som det,
vilket lämnades av 1930 års riksdag för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931.
Departementschefen bar ansett, att det torde vara erforderligt att förlänga
giltighetstiden för detta medgivande för budgetåret 1931/1932.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1931/1932 i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier
med oförändrat belopp 310,000 kronor,

b) medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i
landsting deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter
statsunderstöd, under tiden den 1 juli 1931—den
30 juni 1932 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt
seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten
blivit för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter
Kungl. Majits beprövande kunna utgå för nämnda tid till
belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg ävensom tillfällig
löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana ordinarie
lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej
längre erfordras för seminariets uppehållande, dock att
Kungl. Majit må äga för varje särskilt fall bestämma det
antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

meddela de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit eljest
finner för gott föreskriva.

Tillfällig 213:o) I

löneförbätt- , ,, ,

ring för lärare Skottet,
vid vissa
småskoleseminarier.

[210.]

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 210) hemställer utah,
riksdagen må, i likhet med med vad för innevarande
budgetår ägt rum,

a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som
ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1931/1932 utgå
med 7* av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier,

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1931/1932
ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor.

Fortbild- 214:o) I
ningskurser .
för lärare vid Skottet,
egentliga
folkskolor .
och småskolor.

[211.]

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 211) hemställer utah
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till allmänna fortbildningskurser för lärare
vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor
att utgå enligt Kungl. Majda bestämmande och på de villkor,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Resestipen- 2tölo) I

dier åt lärare .
vid till folk- skottet,
undervisningen
hörande
läroanstalter.

[212.]

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 212) hemställer utah
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare vid de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1931 angivna, till folkundervisningen hörande
läroanstalterna anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de
villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Tilläggs- 216:o)
ersättning för ,
expenser åt Skottet,
folkskolinspektörer.

[213.]

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 213) hemställer utah
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 10,400 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

217:o) Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att till gymna- Gymnastik -

stikinspektionen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

70,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må, enligt grunder, som av Kungl.
Maj:t bestämmas, utgå till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen
vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter
för dövstumma och blinda anställda inspektörerna.

Utredningen återfinnes å sid. 627—630 i statsrådsprotokollet.

inspektionen.

[214.]

För budgetåret 1930/1931 utgår till gratifikationer åt här ifrågavarande
gymnastikinspektörer ett extra anslag av 20,000 kronor. I detta belopp har
ingen ändring ifrågasatts för budgetåret 1931/1932.

Kostnaderna för reseersättningar för den nuvarande gymnastikinspektionen
bestridas från åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till rese- och
traktamentspenningar. År 1919 uppgingo dessa inspektörers resekostnader
till omkring 50,000 kronor för att under de båda följande åren stiga till

86,000 respektive 104,000 kronor. Genom från skolöverstyrelsens sida vidtagna
restriktiva åtgärder har beloppet därefter väsentligt nedbragts och
under de senaste budgetåren uppgått till i runt tal 50,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet tidigare denna
dag under avdelningen »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» anfört
angående utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag av resekostnaderna
för vissa grupper av förrättningsmän, har nu departementschefen
föreslagit, att ett särskilt belopp måtte beräknas i riksstaten för bestridande
av kostnaderna för gymnastikinspektionen. Detta belopp syntes böra bestämmas
till förslagsvis 50,000 kronor. För undvikande av alltför många
anslagsrubriker under åttonde huvudtiteln har departementschefen förordat
att nämnda belopp måtte sammanslås med det tidigare under denna punkt
omförmälda extra anslagsbeloppet å 20,000 kronor till gratifikationer åt inspektörerna
för gymnastikundervisningen vid vissa skolor till ett extra förslagsanslag
å 70,000 kronor under rubrik gymnastikinspektionen. Departementschefen
har då utgått från att utgifterna för reseersättningar skulle redovisas
under särskild bokföringstitel; härom torde rilcsräkenskapsverket framdeles
få meddela föreskrift.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till gymnastikinspektionen för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor,
därav högst 20,000 kronor må, enligt grunder, som av
Kungl. Majit bestämmas, utgå till gratifikationer åt de för
gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma
och blinda anställda inspektörerna.

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tni^vfönhf 218:o) Kungl. Majit har (punkt 215) föreslagit riksdagen att höja det
åt lärare vid ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 50,200,000
folkskolor, kronor, med 800,000 kronor till 51,000,000 kronor.

[215.j Utredningen återfinnes å sid. 631—632 i statsrådsprotokollet.

Liksom under en följd av år tidigare har till grund för beräkningen av
anslagsbehovet lagts från folkskolinspektörerna inhämtade uppgifter å de
belopp, som av dem i statsbidrag tillstyrkts under senaste kalenderår. Härtill
har lagts en summa, som ansetts tillräcklig att täcka den ökning i anslagsbehovet,
som komme att föranledas av nyinrättade tjänster och intjänade
ålderstillägg fram till det läsår, som komme att motsvara det budgetår,
för vilket det beräknade anslaget är avsett, sålunda en tidrymd av
omkring två år. Med tillämpning av dessa beräkningsgrunder skulle under
budgetåret 1931/1932 erfordras ett anslag av omkring 52,080,000 kronor,
vilket belopp skolöverstyrelsen emellertid med hänsyn till beräkningarnas
ovisshet begränsat till 51,200,000 kronor. Departementschefen har ansett
en ytterligare sänkning av beloppet böra ske till 51,000,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 50,200,000 kronor, med

800,000 kronor till 51,000,000 kronor.

Utjämning
av kostnaderna
för
uppehållande
av folkskoleväsendet [216.

]
jämte tre i
ämnet väckta
motioner.

Provisorisk
avlöningsförbättring

åt lärare vid
folk-och småskolor _

[217.]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

219:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 216) föreslagit riksdagen
angående anslag till utjämning av kostnaderna för uppehållande ,av folkskoleväsendet
ävensom beträffande dels två likalydande motioner, väckta,
den ena inom första kammaren av herr N. Gabrielsson m. fl. (I: 34) och
den andra inom andra kammaren av herr C. A. Anderson i Storegården
m. fl. (II: 113) i anledning av Kungl. Majits förslag angående utjämning av
kostnaden för folkskoleväsendet, dels ock en inom andra kammaren av herr
A. J. Johansson i Bro m. fl. väckt motion (lii 246) örn viss ändring i bestämmelserna
rörande utbetalande av medel ur anslaget till utjämning av
kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet, kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

220:o) Kungl. Majit har (punkt 217) föreslagit riksdagen att till provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå enligt
samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja
för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 634—642 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. P. Johansson
och fröken Kerstin Hesselgren (I: 91) och den andra inom andra kammaren
av herrar J. W. Mårtensson och S. Bengtsson i Norup (II: 132), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ur extra förslagsanslaget
till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor må för
budgetåret 1931/1932 utgå provisorisk avlöningsförbättring även till särskilda
lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförlig
läroanstalt på de villkor och med de belopp, som finnas angivna i
det av skolöverstyrelsen avgivna förslag, för vilket redogörelse lämnats under
punkt 217 i bilaga till 1931 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag beviljade 1929
års riksdag provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor
samt anvisade för detta ändamål för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 5,720,000 kronor. Sedermera fastställde Kungl. Majit genom
kungörelse den 5 juli 1929 (nr 241) de närmare villkor och bestämmelser,
vilka skola tillämpas för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande,
att lända till efterrättelse tills vidare, så länge anslag för ändamålet anvisas.

Jämväl för budgetåret 1930/1931 har riksdagen i enlighet med Kungl.
Maj:ts härom framlagda förslag för här ifrågavarande ändamål anvisat ett
extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt
181, att riksdagen i samband med frågan örn provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid folk- och småskolor till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 140 och II: 211),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte, i samband med frågan örn
provisorisk avlöningsförbättring under 1930/1931 till lärare vid folk- och
småskolor, dels besluta, att dylik avlöningsförbättring måtte utgå, efter i
motionerna angivna grunder, även till lärarinna i hushållsgöromål, som vore
anställd vid folkskola eller särskild anstalt, samt till vid folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola anställd lärarinna i kvinnlig slöjd, dels
bevilja för ändamålet nödiga medel,

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 19), i vilken motion hemställts,
att riksdagen måtte besluta tillerkänna de vid folkskolorna fast anställda
övningslärarna i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål tillfällig
avlöningsförbättring efter i viss mån samma grunder som övriga lärare
i folk- och småskolorna enligt den kungl, kungörelsen av den 5 juli
1929, samt att denna tillfälliga avlöningsförbättring måtte äga tillämpning
från den 1 januari år 1930.

Riksdagen anförde därvid^tillika följande:

Riksdagen funne visserligen att, såvitt anginge de fast anställda övningslärama
ävensom de andra Övningslärare, vilka icke innehade denna sin befatt -

200

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ning vid sidan av folkskollärar^''änst, de av motionärerna gjorda yrkandena
ej kunde frånkännas berättigande. Då emellertid ett bifall till dessa yrkanden
förutsatte, att ett mera ingående utredningsmaterial stöde till buds än
det, varöver riksdagen kunnat förfoga, funne sig riksdagen icke kunna på
grundval av motionerna vidtaga någon åtgärd i saken, men förutsatte, att
spörsmålet skulle ägnas tillbörlig uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida.

Genom beslut den 9 maj 1930 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen
att verkställa utredning, huruvida och i vilken omfattning provisorisk avlöningsförbättring
borde tillkomma jämväl Övningslärare i slöjd och hushållsgöromål
vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig läroanstalt,
samt att med denna utredning jämte det förslag, vartill densamma kunde
giva anledning, till Kungl. Majit inkomma i så god tid, att frågan kunde
föreläggas 1931 års riksdag.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har nu skolöverstyrelsen hemställt örn
beviljande för budgetåret 1931/1932 av ett anslag till provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid folk- och småskolor till samma belopp som innevarande
budgetår, 5,720,000 kronor.

Med skrivelse samma den 30 augusti 1930 har vidare skolöverstyrelsen
inkommit med den genom ovanberörda beslut den 9 maj 1930 infordrade
utredningen rörande provisorisk avlöningsförbättring åt lärare i slöjd och
hushållsgöromål vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig läroanstalt
och därvid tillika återställt en till överstyrelsen remitterad framställning
från centralstyrelsen för Sveriges slöjdlärarinneförening rörande det ämne
utredningen avsett.

Överstyrelsen har därvid till en början lämnat en redogörelse för de avlöningsförmåner,
som för närvarande utgå till lärare i slöjd vid folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola ävensom till lärarinna i hushållsgöromål
vid folkskola eller särskild anstalt.

Efter att jakande hava besvarat frågan, huruvida provisorisk avlöningsförbättring
borde tillkomma de lärare, som avsåges i riksdagens ovanberörda
skrivelse, har överstyrelsen övergått till spörsmålet, i vilken omfattning
dylik förbättring borde tillkomma dessa lärare och därvid till en början
stannat inför den omständigheten, att frågan berörde två kårer med var
för sig ganska olikartade utbildnings- och tjänstgöringsförhållanden, och att
därjämte inom varje kår omfattningen av lärarnas tjänstgöring vore mycket
skiftande.

Härom har överstyrelsen anfört bland annat följande:

Vad särskilt lärarna i slöjd anginge, hade man först att skilja mellan sådana,
som innehade slöjdlärarbefattningen vid sidan av tjänst som lärare
i folkskola eller småskola eller i mindre folkskola, och sådana, som vore
anställda uteslutande som slöjdlärare. Men även inom den sistnämnda
gruppen, i den officiella skolstatistiken benämnda »särskilda lärare» i gosslöjd
eller i flickslöjd, framträdde en bestämd skillnad mellan å ena sidan dem,
som innehade anställning med full tjänstgöring, uppgående till 25—30 vecko -

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

201

timmar eller därutöver, och å andra sidan lärare med ett lägre antal — vanligen
blott 4 — undervisningstimmar i veckan, vilka lärare i regel torde lia
även annan förvärvskälla eller sysselsättning vid sidan av sin slöjdlärarbefattning,
såsom beträffande manliga slöjdlärare snickeri- eller byggnadsverksamhet
och beträffande kvinnliga slöjdlärare yrkessömnad eller husmodersverksamhet.
I fråga om lärarinnor i hushållsgöromål torde en liknande uppdelning
kunna göras, men i regel kunde dessa lärarinnor betraktas såsom
»särskilda» lärare med full tjänstgöring. Även i de fall, då en Övningslärare
av nu ifrågavarande slag bade full veckotjänstgöring, kunde den årliga
tjänstgöringstiden växla högst betydligt i omfattning.

Vid övervägande av frågan rörande i vad män provisorisk avlöningsförbättring
borde tillerkännas här berörda lärargrupper, syntes redan motionärerna
ha stannat för den meningen, att nämnda förmån borde tillkomma
endast sådana befattningshavare, vilka icke innehade sin befattning vid sidan
av tjänstgöring i folkskola, småskola eller mindre folkskola, och riksdagens
ovan berörda uttalande avsåge också allenast denna kategori. Utginge man
ifrån den synpunkten, att den avlöningsförbättring, som nu skulle komma
i fråga, borde avse att i likhet med de för närvarande bestämda löneförmånerna
och tillsammans med dessa utgöra skälig ersättning för ett visst utfört
arbete, funnes uppenbarligen inga bärande skäl för att i detta hänseende
stipulera en åtskillnad mellan dem, som utförde detta arbete vid sidan
av annan skoltjänst, även om de för denna tjänst redan åtnjöte provisorisk
avlöningsförbättring, och sådana, som vore anställda vid skolorna särskilt
för nämnda ändamål. Betraktas åter spörsmålet så, att i detta fall endast
vore fråga örn ett tillfälligt understöd, ägnat att provisoriskt avhjälpa de
mest tryckande ekonomiska svårigheterna, kunde visserligen en åtskillnad
av ovan angivna art försvaras. Och då riksdagen redan i 1929 års beslut
örn provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor — därvid
även timlärare fått komma i fråga — från denna löneförbättring särskilt
undantagit sådana timlärare, vilka i egenskap av ordinarie, extra ordinarie
eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring uppbära provisorisk
avlöningsförbättring eller tillfällig löneförbättring, ansåge sig överstyrelsen
icke böra föreslå ett rubbande av denna princip med avseende å motsvarande
förhållanden vid folk- och småskolor.

Nästa fråga bleve då, huruvida åtskillnad borde göras mellan sådana
»särskilda» lärare i slöjd eller hushållsgöromål, vilkas anställning för dem
kunde betecknas såsom innebärande hel tjänstgöring, och sådana, som blott
undervisade ett mindre antal timmar i veckan. Skillnaden skulle i så fall
tydligen innebära, att endast den förra gruppen borde komma i åtnjutande
av provisorisk avlöningsförbättring men icke den senare, vilken ju kunde
anses ha tid att jämväl ägna sig åt annan sysselsättning och förvärvsverksamhet
och på den grund ej vara i samma behov av löneförbättring som den
förra gruppen.

Överstyrelsen meddelar vidare, att överstyrelsen undersökt, dels huru många
de vid folk- och småskolorna anställda särskilda lärarna i de här ifrågavarande
praktiska ämnena äro, dels även huru dessa lärares tjänstgöring ställer
sig med avseende på veckotimmarnas antal. Härom anför överstyrelsen:

Av uppgifterna framginge, att nämnda timantal vore mycket växlande för
do olika befattningshavarna. Svårigheten att uppställa en bestämd gräns

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mellan dem, som på grund av tjänstgöringens längre omfattning borde
komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförbättring, och sådana, vilkas
tjänstgöring skulle anses för obetydlig för att de borde ifrågakomma till
dylik förmån, vore uppenbar. Men även med beaktande av nu anförda
synpunkter syntes å andra sidan vissa sakliga skäl tala för att en skillnad
i nu förevarande avseende gjordes mellan dem, som av lärartjänsten hade
sin huvudsakliga utkomst, och dem, vilkas lärartjänst vore så inskränkt, att
de kunde rubriceras såsom timlärare. På samma grund som man, enligt vad
ovan angivits, från delaktighet i löneförbättringen funne sig böra avskilja
de Övningslärare, vilka tillika innehade tjänst såsom folk- och småskollärare,
kunde det finnas fog för att icke medtaga de särskilda Övningslärare med
till omfattningen så ringa tjänstgöring, att de uppenbarligen vore för sin
utkomst beroende av andra förvärvskällor. Ville man betrakta den nu
ifrågavarande avlöningsförbättringen såsom ett tillfälligt understöd, ägnat
att provisoriskt avhjälpa de mest tryckande ekonomiska svårigheterna, så
vöre det uppenbart, att denna hjälp i främsta rummet borde tillkomma de
Övningslärare, vilka, fastän svagt avlönade, likväl på grund av tjänstgöringens
omfattning icke kunde räkna med inkomst från annat håll. Då överstyrelsen
från nu anförda synpunkter funne det mest konsekvent och sakligt
sett riktigast, att provisorisk avlöningsförbättring borde tillkomma endast de
slöjdlärare, vilka hade sin huvudsakliga sysselsättning i tjänsten, funne sig
överstyrelsen böra sätta gränsen vid en tjänstgöring av 20 veckotimmar och
därutöver under större delen av läsåret. Detta överensstämde med den av
överstyrelsen följda principen att icke godkänna av kommunerna beslutade
tjänsteregleringar i och för pensionsrätt och en därtill knuten fastare anställning
för nu ifrågavarande befattningshavare, med mindre tjänstgöringen
omfattade minst 20 veckotimmar.

Under läsåret 1928/1929 voro anställda 1,858 särskilda lärare och lärarinnor
i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola. Av
dessa hade 476 en tjänstgöring av minst 20 timmar och 1,382 en tjänstgöring
understigande detta timtal. För 1,214 omfattade tjänstgöringen endast
2—-10 timmar.

Vad beträffade lärare i hushållsgöromål kunde ju även vissa skäl tala för
att en liknande skillnad gjordes mellan en mera och en mindre omfattande
tjänstgöring. Dessa skäl vore dock icke så starka, som när fråga vore örn
slöjdlärare. I fråga om utbildningen för kallet rådde i stort sett större enhetlighet
bland de särskilda lärarinnorna i hushållsgöromål. Dessa torde så
gott som undantagslöst hava genomgått något statsunderstött skolkökslärarinneseminarium.
Med denna fackutbildning sammanhängde ock det förhållandet,
att en skolkökslärarinna, även då hon lyckats erhålla endast en
mindre omfattande tjänstgöring, i regeln icke kunde jämsides därmed förskaffa
sig annat förvärvsarbete. För en så ställd lärarinna i hushållsgöromål
kunde därför avlöningsförbättring vara av största betydelse för livsuppehället.
På nu angivna grunder funne sig överstyrelsen böra förorda,
att provisorisk avlöningsförbättring utan inskränkning må utgå för undervisning
i hushållsgöromål, i den mån statsbidrag utgår till densamma.
Antalet lärarinnor tillhörande denna grupp utgjorde läsåret 1928/1929
endast 269.

Vad därefter beträffar avlöningsförbättringens storlek har överstyrelsen
förordat följande grunder.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

I ett pär av de ovannämnda motionerna vid 1930 års riksdag hade föreslagits
att den provisoriska avlöningsförbättringen för lärarinna i hushållsgöromål
skulle för varje kurs å 34 dagar utgöra Ve av den för ordinarie
kvinnlig lärare vid folkskola bestämda provisoriska löneförbättringen, varav
följde att lärarinna i hushållsgöromål med full tjänstgöring, som normalt
innefattade 6 skolkökskurser örn året, skulle i fråga örn avlöningsförbättring
vara likställd med folkskollärarinna. Då den provisoriska avlöningsförbättringen
för folkskollärarinna å dyrortsgrupperna B—G, inom vilka det övervägande
antalet skolkökslärarinnor torde ha sin anställning, utgjorde 240
kronor, skulle alltså avlöningsförbättringen utgå med 40 kronor för varje
skolkökskurs. Överstyrelsen ville för sin del förorda detta belopp.

Beträffande avlöningsförbättringen för lärare i slöjd syntes, anför överstyrelsen
vidare, någon skillnad icke böra göras mellan manlig och kvinnlig
lärare, enär sådan skillnad icke förekomme i det för slöjdlärare stadgade
minimiarvodet. Liksom detta arvode och därtill utgående statsbidrag vore
beräknat för undervisningstimme, torde också den provisoriska avlöningsförbättringen
för dessa lärare böra beräknas för timme.

Vad anginge storleken av avlöningsförbättringen för slöjdlärare funne
överstyrelsen — utan att i detta sammanhang taga ställning till spörsmålet,
hur olika övningslärargruppers avlöning lämpligen borde avvägas — den
principen böra i förevarande fall tillämpas, att avlöningsförbättringen för
lärare i hushållsgöromål och i slöjd ställdes i samma relation till den för
dessa båda grupper bestämda minimilönen. Ett belopp av 40 kronor för
kurs i hushållsgöromål motsvarade i avrundat tal 24 öre för undervisningstimme.
Då det lagstadgade kontanta timarvodet utgjorde för lärare i hushållsgöromål
1 krona 50 öre och för lärare i slöjd 1 krona 20 öre, skulle
alltså avlöningsförbättringen för slöjdlärare komma att utgöra något över
19 öre. Med hänsyn till dessa lärares låga arvode borde en avrundning ske
uppåt till 20 öre. Beloppet borde dock begränsas till högst 27 kronor 20
öre för kurs (136 timmar). Vid hel tjänstgöring (30 timmar = 7 72 kurser)
skulle löneförbättringen alltså uppgå till 204 kronor. En efter ovan angivna
grunder utförd kostnadsberäkning gåve till resultat, att med 40 kronor för
kurs kostnaden för den provisoriska avlöningsförbättringen åt lärarinnor i
hushållsgöromål skulle bliva 44,000 kronor ävensom att med 20 öre för
undervisningstimme i slöjd kostnaden för den provisoriska avlöningsförbättringen
åt slöjdlärare bleve i avrundat tal 117,000 kronor. Med hänsyn till
den begränsning, som läge däri, att avlöningsförbättring ej skulle utgå för
flera timmar, än för vilka statsbidrag till avlöning finge utgå, torde summan
böra minskas till 111,000 kronor. Den totala kostnaden för provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare i slöjd och hushållsgöromål för budgetåret
1931/1932 skulle alltså utgöra 155,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att till särskilda lärare i slöjd
och hushållsgöromål vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig läroanstalt
finge på de närmare villkor, som Kungl. Majit ägde bestämma, utgå
provisorisk avlöningsförbättring med ett belopp av åt lärare i slöjd 20 öre
för undervisningstimme och åt lärare i hushållsgöromål 40 kronor för kurs,
dock endast för det antal timmar, respektive dagar för vilka statsbidrag
enligt gällande författningar utginge, dels ock för beredande av tillgång härtill
för budgetåret 1931/1932 bevilja ett extra förslagsanslag av 155,000 kronor.

204

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Över skolöverstyrelsens nu ifrågavarande framställning avgav statskontoret
den 31 oktober 1930 utlåtande och anförde därvid:

Då 1928 års lönekoinmitté den 21 juli 1930 avgivit betänkande medförslag
till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet, däribland
även för nu ifrågavarande lärargrupper, skulle det enligt statskontorets
mening erfordras alldeles särskilda skäl för att provisorisk avlöningsförbättring
nu borde medgivas att utgå under den tid, som kunde återstå
till dess nämnda kommittéförslag blivit av statsmakterna prövat.

Efter vad skolöverstyrelsen anfört, skulle den föreslagna avlöningsförbättringen
betraktas som »ett tillfälligt understöd, ägnat att provisoriskt avhjälpa
de mest tryckande ekonomiska svårigheterna». Det ville synas statskontoret,
som om några särskilda skäl av nu nämnda art knappast kunde anses föreligga
beträffande lärarna i slöjd och hushållsgöromål.

Vad först beträffade lärarna i slöjd, skulle enligt skolöverstyrelsens förslag
avlöningsförbättring utgå endast till sådana slöjdlärare, som hade undervisning
i detta ämne till sin huvudsakliga sysselsättning (minst 20 veckotimmar).
Sådana särskilda slöjdlärare torde emellertid finnas anställda endast
i städer eller andra större samhällen, som i regel beviljat sina lärare kommunala
tillägg utöver den lagliga minimilönen. Det torde följaktligen knappast
kunna anses påkallat att nu bevilja dessa lärare provisorisk avlöningsförbättring,
även örn de lagstadgade avlöningsförmånerna kunde anses knappt tillmätta.

Vidkommande därefter lärarna i hushållsgöromål, syntes deras nuvarande
avlöningsförmåner icke vara så knappt tilltagna, att det kunde vara erforderligt
att bereda dem provisorisk avlöningsförbättring för den tid, varom
hår kunde bliva fråga. Såsom skolöverstyrelsen erinrat, utginge nämligen
ersättning för varje skolkökskurs, omfattande 34 undervisningsdagar, med
255 kronor jämte dyrtidstillägg å statsbidraget enligt för s. k. oreglerade
verk gällande grunder. För full tjänstgöring, d. v. s. 6 kurser per år, uppinge
alltså ersättningen till sammanlagt 1,956 kronor. Härtill komme fri
kost i sammanhang med de praktiska övningarna i ämnet ävensom fri bostad
jämte nödigt bränsle eller ersättning härför.

Departementschefen har framhållit, att den från och med budgetåret 1929
1930 utgående provisoriska avlöningsförbättringen för lärarpersonalen vid
folk- och småskolor, bleve erforderlig jämväl under budgetåret 1931/1932,
då något förslag om definitiv lönereglering för dessa lärarkårer icke komme
att föreläggas 1931 års riksdag.

I fråga örn det belopp, som borde för ändamålet beräknas för budgetåret
1931/1932, har departementschefen framhållit följande. Enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för budgetåret 1929/1930 hade belastningen
å här ifrågavarande anslag under sistnämnda budgetår uppgått till endast
5,194,799 kronor 9 öre, vadan en besparing av 525,200 kronor 91 öre tillförts
kassafonden. Då det emellertid torde vara tänkbart, att en del utgifter,
som egentligen avsåge budgetåret 1929/1930, kommit att verkställas först
under innevarande budgetår, och då vidare endast ett års erfarenhet hittills
förelåge örn medelsåtgången å här ifrågavarande anslag, funne han sig i likhet
med skolöverstyrelsen böra föreslå, att anslaget för budgetåret 1931/1932 beräknades
till samma belopp som under budgetåren 1929/1931 eller 5,720,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205

I fråga om den av skolöverstyrelsen — i anslutning till ett uttalande av
1930 års riksdag — verkställda utredningen angående provisorisk avlöningsförbättring
åt Övningslärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor
eller därmed jämförlig läroanstalt har departementschefen anfört:
Redan det förhållandet, att det här gällde upptagandet å riksstaten av ett
nytt förslagsanslag, beräknat till icke mindre än 155,000 kronor, måste —
särskilt under förhandenvarande svåra budgetsituation — göra honom synnerligen
betänksam mot att förorda förslag i ämnet till riksdagen. I likhet
med statskontoret funne han vidare, att, då 1928 års lönekommitté den 21
juli 1930 avgivit betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare
vid undervisningsväsendet, däribland även nu ifrågavarande lärargrupper,
det måste erfordras alldeles särskilda skäl för att provisorisk avlöningsförbättring
borde medgivas att utgå under den tid, som återstode
till dess nämnda kommittéförslag blivit av statsmakterna prövat. Då emellertid
av den förebragta utredningen syntes framgå, att några sådana särskilda
skäl här knappast kunde anses föreligga, funne departementschefen
sig, i likhet med statskontoret, icke kunna förorda, att förslag i ämnet förelädes
riksdagen.

I motionen I: 91 har till stöd för det av motionärerna framförda yrkandet
anförts bland annat:

Föredragande departementschefen har icke ansett sig kunna förorda, att
förslag i ärendet förelädes riksdagen. Utom statsfinansiella skäl anför departementschefen,
i likhet med statskontoret, såsom motivering för sin avvisande
hållning, att, då 1928 års lönekommitté framlagt förslag till lönereglering för
bland annat här ifrågavarande läraregrupper, provisorisk avlöningsförbättring
ej borde medgivas åt dem, innan kommittéförslaget blivit av statsmakterna
prövat. Uppgiften att 1928 års lönekommittés förslag avsåg lönereglering
även för. här ifrågavarande läraregrupper är emellertid ej riktig. I kommitténs
betänkande (statens offentliga utredningar 1930: 20 s. 181) heter det
härom följande:

»Till kommittén har genom remiss överlämnats en framställning från
slöjdlärarnas riksförbund angående löne-, tjänste- och pensionsreglering för
manlig facklärare i slöjd vid folkskola. Skolöverstyrelsen, till vilken ärendet
varit hänskjutet, har framhållit, att framställningen endast vore en del
av den större frågan örn avlöning och statsbidrag till avlöning för olika
grupper av Övningslärare vid folkskolor m. fl. läroanstalter samt att frågan
borde göras till föremål för särskild utredning. Kommittén har övervägt
lämpligheten och möjligheten av en sådan utredning och har därvid ansett,
att den inom ramen av sitt löneregleringsuppdrag, med utredningar av huvudsakligen
löneteknisk art, icke lämpligen kunde utföra den åsyftade utredningen,
som berör spörsmål mera av pedagogisk och organisatorisk än av
lönereglerings natur. Till överstyrelsens mening, att sådan utredning bör
åvägabringas, ansluter sig kommittén och delar uppfattningen, att denna
utredning bör utsträckas till även andra Övningslärare än slöjdlärare. Kommittén
anser, att utredningen snarast möjligt bör komma till stånd.»

- Härtill kommer, att, örn lönekommittén föreslagit en förbättring av nämnda
lärares avlöning, detta förhållande ej rimligen kunde anföras som skäl mot

206

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

en provisorisk avlöningsförbättring under den tid som förgick, till dess att
statsmakterna kunde taga ställning till en definitiv lönereglering. Slutligen
kan tilläggas, att starka skäl för en sådan avlöningsförbättring ha förebragts
såväl i de ovannämnda motionerna vid 1930 års riksdag som i skolöverstyrelsens
utredning.

Vad den ekonomiska sidan av saken beträffar, vilja vi anföra följande.
Enligt de under sagda punkt i bilagan till statsverkspropositionen lämnade
uppgifterna uppkom under sistförflutna budgetår på extra förslagsanslaget
till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor en besparing
på 525,000 kronor 91 öre. Då detta anslag likväl uppförts med
oförändrat belopp i budgetförslaget för 1931/1932, torde — även om hänsyn
tages till de av skolöverstyrelsen och departementschefen anförda skälen
för ett högre anslag än som motiveras av medelåtgången under 1929/1930
— nämnda anslag dock kunna beräknas bliva tillräckligt för provisorisk
avlöningsförbättring även åt lärare i slöjd och hushållsgöromål.

Redan 1930 års riksdag fann, såsom av den föregående redogörelsen inhämtas,
att kravet på provisorisk avlöningsförbättring åt här ifrågavarande
Övningslärare icke kunde frånkännas berättigande. Vad som avhöll riksdagen
från att tillmötesgå de då framställda yrkandena härom, var uppenbarligen
allenast avsaknaden av tillfredsställande utredning i ämnet. Nu
föreligger en sådan utredning och enligt utskottets mening har denna utredning
givit ytterligare stöd åt uppfattningen om det befogade i nämnda
yrkanden. Även om det skulle förhålla sig så, att det av 1928 års kommitté
framlagda löneregleringsförslaget berör jämväl nu omförmälda lärargrupper,
kan utskottet icke inse, att denna omständighet kan — lika litet
som i fråga örn andra lärare, som avses i berörda förslag och som likväl
tillerkänts avlöningsförbättring — utgöra något giltigt skäl till att undandraga
ifrågavarande Övningslärare samma förmån. Utskottet vill därför förorda,
att provisorisk avlöningsförbättring tilldelas även dessa Övningslärare,
och anser sig i fråga om grunderna för den provisoriska avlöningsförbättringen
kunna godtaga det av skolöverstyrelsen framställda förslaget. Kostnaden
för denna avlöningsförbättring har av överstyrelsen uppskattats till

155,000 kronor. I likhet med motionärerna anser utskottet, att detta belopp
kan utgå ur det extra förslagsanslaget till provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid folk- och småskolor, utan att någon höjning av detta anslag
därför behöver äga rum. Å anslaget har nämligen för budgetåret
1929/1930, då anslaget var uppfört med samma belopp, som äskats av Kungl.
Maj:t för nästkommande budgetår eller 5,720,000 kronor, uppkommit en
besparing av icke mindre än 525,200 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet intet att erinra.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkoch
småskolor, att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen
beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för budgetåret
1931/1932 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

207

b) med bifall till herr J. P. Johanssons och fröken Hesselgrens
samt herrar Mårtenssons och Bengtssons i Norup
ovannämnda motioner (I: 91 och II: 132) medgiva, att från
omförmälda förslagsanslag må för budgetåret 1931/1932
utgå provisorisk avlöningsförbättring jämväl till särskilda
lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor
och därmed jämförlig läroanstalt med de belopp och enligt
de grunder, som finnas angivna i det av skolöverstyrelsen
avgivna, i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 3 januari 1931 omnämnda förslaget, samt enligt de bestämmelser
i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

221:o) Kungl. Majit har (punkt 218) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter, nu 466,000 kronor, med 84,000 kronor till 550,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 642—644 i statsrådsprotokollet.

Förslaget till förhöjning av anslaget grundar sig på en av riksräkenskapsverket
utförd utredning, enligt vilken de på budgetåret 1929/1930 ankommande
utgifter för de ändamål, som avses med här ifrågavarande anslag,
uppgått till i runt tal 552,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter,
nu 466,000 kronor, med 84,000 kronor till 550,000
kronor.

222:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 219) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 325,000
kronor, att utgå under de villkor och enligt de bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott meddela.

223:o) Kungl. Majit har (punkt 220) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu

68,000 kronor, med 5,000 kronor till 73,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 646—647 i statsrådsprotokollet.

Förslaget om höjning av anslaget grundar sig på en av skolöverstyrelsen
verkställd beräkning av medelsåtgången under budgetåret 1931/1932, till
vilken beräkning departementschefen anslutit sig.

Folkundervisningens

befrämjande
i rikets nordligaste
gränsorter.

[218.]

Byggnader
för folkskoleväsendet

i vissa av
rikets nordligaste

gränsorter.

[219.]

Särskilt lönetillägg
åt
lärare i lappmarksförsamlingar

med icke
finsktalande
befolkning
saint i Överkalix
församling.

[220.]

208

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Särskilt
understöd till
skolväsendet
i skoldistrikt
inom Norrland
och
Dalarna på
grund av
kronoparkskolonisation

m. m.

[221.]

Statsbidrag
till byggnader
för folkskoleväsendet
inom
Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste

gränsorter.

[222.J

Avlönande
av föreståndarinna
och
biträdande
föreståndarinna
för skolhem
eller
arbetsstuga
inom Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste

gränsorter.

[223.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:t förslag, hemställer,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till
särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med
icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,
nu 68,000 kronor, med 5,000 kronor till 73,000 kronor.

224:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 221) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilt understöd åt skolväsendet i skoldistrikt
inom Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation
eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp
eller odlingslägenheter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra förslagsanslag av 30,000 kronor, att utgå enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

225:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 222) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor,
att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit
kan finna gott meddela.

226:o) Kungl. Majit har (punkt 223) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 28,000 kronor,
med 7,000 kronor till 35,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 653—654 i statsrådsprotokollet.

Förslaget örn höjning av anslaget grundar sig på en av skolöverstyrelsen
verkställd utredning örn medelsåtgången under budgetåret 1931/1932.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
nu 28,000 kronor, med 7,000 kronor till 35,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

209

227:o) Kungl. Majit har (punkt 224) föreslagit riksdagen att
dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Majit fastställda grunder,
dels ock medgiva, att ur nämnda reservationsanslag må för framdragande
av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck
utgå bidrag med 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 655—661 i statsrådsprotokollet.

Bidrag till
skolhemsbyggnader

och deras
inredning i
vissa skoldistrikt
inom
Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län.

[224.]

Såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, utgår för budgetåret 1930/1931 ett anslag av 100,000
kronor. Häri har ingen ändring ifrågasatts.

Vad angår frågan örn bidrag för framdragande av högspänningsledning
till skolhemmet i Risbäck, har departementschefen erinrat, att redan vid
behandlingen år 1929 av ifrågavarande ärende statskontoret framhöll, hurusom
riksdagens medgivande erfordrades för användning av ifrågavarande
anslag till detta ändamål. Genom beslut den 22 november 1929 tilldelade
också Kungl. Majit Risbäcks skoldistrikt anslag allenast till installation av
elektrisk belysning och till anskaffande av armatur. Sedan frågan örn högspänningsledningen
motionsvis bragts under prövning av 1930 års riksdag
och riksdagen med hänsyn till konsekvenserna uttalat sig för en utredning
i ärendet, hade skolöverstyrelsen framlagt en sådan, av vilken framginge,
att endast i ytterligare två fall högspänningsledningar kunde tänkas bliva
erforderliga för att förse skolhem med elektrisk ström, nämligen för de
planerade skolhemmen å Stalonnäset i Vilhelmina skoldistrikt och i Umnäs
i Stensele skoldistrikt. Rörande platserna för dessa skolhem förelåge
dessutom ännu intet slutgiltigt beslut, och förhållandena i övrigt torde få
betraktas såsom skäligen ovissa. Hänsyn till konsekvenserna torde alltså
enligt departementschefens mening icke böra lägga hinder i vägen för beviljande
av bidrag för ifrågavarande ledning till skolhemmet i Risbäck. Då
departementschefen delade den av 1930 års riksdag uttalade uppfattningen,
att i detta fall synnerligen ömmande omständigheter förelåge, tillstyrkte han
att bidrag för ändamålet måtte anvisas. Rörande beräkningsgrunden för
skolhemmets andel i kostnaderna för högspänningsledningen, 14,040 kronor
61 öre, ansåge såväl skolöverstyrelsen som statskontoret, att fördelningei! borde
ske efter antalet ljuspunkter. Då skolhemmets vattenuppfordringsmotor i
energiförbrukning beräknades motsvara 15 ljuspunkter, skulle detta antal för
skolhemmet bli 88 och sammanlagt för hela kyrkobyn 200. Skolhemmets

88

andel skulle alltså utgöra av 14,040: 61 = 6,177 kronor 87 öre. Kungl.

^UU

Majit hade den 7 oktober 1927 tilldelat Risbäcks skoldistrikt för uppförande

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 14

210

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inackorderingsbidrag

för vissa
skolpliktiga
barn inom
Jämtlands,

Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste

gränsorter

[225.]

ände två
ämnet väckta
motioner.

och inredning av ifrågavarande skolhem 75,000 kronor, motsvarande omkring
80 procent av den beräknade byggnadskostnaden, 95,000 kronor. Det syntes
skäligt, att, i enlighet med vad statskontoret föreslagit, statsbidrag för högspänningsledningens
framdragande också finge utgå efter enahanda procent 80 tal.

Bidragets belopp skulle då blivaj^ av 6,177 kronor 87 öre, alltså

4,942 kronor 30 öre eller i avrundat tal 5,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning
i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder,

b) medgiva, att ur nämnda reservationsanslag må för
framdragande av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation
till skolhemmet i Risbäck utgå bidrag med 5,000
kronor.

228:o) Kungl. Majit har (punkt 225) föreslagit riksdagen att under riksstatens
åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie anslaget till
inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter — under
rubriken »Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter» uppföra ett ordinarie anslag av 548,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 662—676 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. väckt
motion (I: 92), vari hemställts, att under riksstatens åttonde huvudtitel -—
med uteslutande av det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa
skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
ej rikets nordligaste gränsorter — under rubriken »Inackorderingsbidrag för
vissa skolpliktiga barn inom Dalarna och Norrland, dock ej rikets nordligaste
gränsorter», måtte uppföras ett ordinarie anslag av 587,000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl.
väckt motion (II: 150), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att —
med uteslutande av det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa
skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
ej rikets nordligaste gränsorter — under rubriken Inackorderingsbidrag för
vissa skolpliktiga barn i Dalarna och Norrland, dock ej rikets nordligaste

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 211

gränsorter, för budgetåret 1931/1932 uppföra ett ordinarie anslag av 587,000
kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 var det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppfört med 315,000
kronor. I skrivelse den 31 augusti 1929 gjorde överstyrelsen framställning
om anslagets höjande för budgetåret 1930/1931 till 515,000 kronor. Kungl.
Maj:t fann sig dock av statsekonomiska hänsyn icke kunna tillmötesgå överstyrelsens
yrkande utan föreslog, att anslaget måtte i riksstaten uppföras med
oförändrat belopp, 315,000 kronor.

Inom 1930 års riksdag väcktes emellertid åtskilliga motioner i frågan.
Sålunda yrkades dels i två lika lydande motioner (I: 87 och II: 182), att
anslaget måtte höjas till 515,000 kronor, dels i två lika lydande motioner
(I: 56 och II: 103), att rubriken till ifrågavarande anslag måtte ändras till
Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, samt att anslagssumman måtte höjas till 515,000 kronor, dels
ock i en motion (II: 98) samma ändring av anslagets rubrik samt anslagets
höjning till belopp, som för ändamålet kunde anses erforderligt.

I skrivelse nr 8 A, punkt 186, anmälde riksdagen, att riksdagen höjt anslaget
till 515,000 kronor. Riksdagen anförde därvid bland annat följande:

Vad först angår frågan örn beredande av delaktighet i förevarande anslag
för Västernorrlands län, vill riksdagen icke förneka, att en utsträckning av
ifrågavarande förmån till sistnämnda län kan, med tanke på vissa delar
därav, som till sin karaktär äro fullt jämförliga med flera av de skoldistrikt,
vilka för närvarande äga möjlighet till understöd från anslaget, anses befogad.
Denna fråga synes dock vara av beskaffenhet att böra närmare
utredas av Kungl. Maj:t, innan riksdagen vidtager åtgärd i saken. Riksdagen,
som förväntar, att Kungl. Maj:t kommer att ägna berörda fråga sin
uppmärksamhet i samband med förberedande av budgetsförslaget till nästkommande
riksdag, finner sig alltså för närvarande icke kunna bifalla de
motionsvis framställda förslagen örn utsträckning av anslagets räckvidd till
Västernorrlands län samt härav betingad höjning av anslaget.

Vidare anförde riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
116 angående särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland
och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation m. m., i skrivelse
den 4 april 1930, nr 133, bland annat följande:

Vad beträffar frågan örn inackorderingsanslagets utsträckande till skoldistrikt
inom Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län, vill riksdagen
framhålla angelägenheten av att den av departementschefen härutinnan
i utsikt ställda utredningen verkställes på sådant sätt, att förslag i ämnet
kan föreläggas 1931 års riksdag.

212

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Genom särskilda beslut den 16 april och den 9 maj 1930 anbefallde Kungl.
Maj:t skolöverstyrelsen att verkställa utredning dels beträffande den merkostnad
för statsverket, som kunde föranledas av ett utsträckande av den
med ifrågavarande anslag bedrivna understödsverksamheten jämväl till skoldistrikt
inom Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län, dock endast
såvitt angår barn till kronotorpare eller innehavare av skogstorp eller odlingslägeuheter,
dels ock i fråga örn beredande av delaktighet i anslaget jämväl
för skoldistrikt inom Västernorrlands län.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen framlagt resultatet
av de anbefallda utredningarna.

Departementschefen har erinrat, att överstyrelsen kommit till den bestämda
uppfattningen, att möjligheten att erhålla statsbidrag från ifrågavarande anslag
icke borde begränsas till barn från kolonat, kronotorp, skogstorp eller
odlingslägenheter, då en dylik begränsning lätt kunde giva anledning till
slitningar inom skoldistrikten och oenighet grannar emellan. Dessa skäl
måste departementschefen tillmäta en avgörande betydelse. Härtill komme
att nämnda barns undervisning redan blivit tillgodosedd genom anslaget till
särskilt understöd åt skolväsendet inom Norrland och Dalarna på grund av
kronoparkskolonisation eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp eller odlingslägenlieter,
och beviljandet dessutom av inackorderingsbidrag för dessa barn
skulle alltså i dubbel måtto ställa dem i särklass i förhållande till andra
barn inom skoldistrikten. Där över huvud taget inackorderingsbidrag av
förevarande art kunde ifrågakomma, borde de alltså kunna påräknas för
samtliga barn, som vore i behov därav.

Frågan bleve då, anför departementschefen vidare, till vilka län den utvidgade
inackorderingsverksamheten borde sträcka sig. Skolöverstyrelsen framhölle,
att bidragsbehovet vore störst inom Västernorrlands län, Hälsingland
och Dalarnas norra inspektionsområde, men att jämväl för åtskilliga skoldistrikt
i övriga inspektionsområden inom Kopparbergs och Gävleborgs län
förefunnes ett bestämt behov. Departementschefen skulle visserligen anse
det önskvärt, att inackorderingsbidragen kunde utsträckas till samtliga dessa
län. Riksdagen torde dock, vad beträffade Kopparbergs och Gävleborgs län,
endast ha avsett bidrag till kolonisters och kronotorpares barn. Då departementschefen,
såsom nämnt, ej kunde tillstyrka en sådan begränsning och
dessutom anslaget för ändamålet så nyligen som av senaste riksdag höjts
från 315,000 kronor till 515,000 kronor, ansåge han sig även av budgetära
skäl icke kunna gå längre än att förorda det av skolöverstyrelsen framlagda
alternativ II, vilket innebure utvidgning av verksamheten till att omfatta
Västernorrlands län i samma utsträckning som Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län. Detta alternativ skulle vid fullt genomförd organisation
innebära en beräknad kostnadsökning av 48,408 kronor. Overstj^relsen framhölle,
att merutgiften till en del komme att motsvaras av minskade anspråk
på statsbidrag till läraravlöningar såsom följd av indragning av skolor eller

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

213

möjlighet att undvara annars behövliga skolor. Denna besparing hade vid
ifrågavarande alternativ beräknats till 30,337 kronor, varför statens verkliga
jnerutgift skulle bliva endast 18,071 kronor. Med hänsyn till att verksamheten
under första året icke torde hinna komma i gång mer än delvis, hade
överstyrelsen ansett kostnadsökningen vid det av departementschefen förordade
alternativet kunna begränsas till 32,677 kronor för budgetåret 1931/
1932. Departementschefen hade intet att erinra mot överstyrelsens berak
ningar, och anslaget syntes alltså böra höjas till i avrundat tal 5-18,000
kronor. I sammanhang härmed borde anslagstiteln ändras till att angiva det
utvidgade verksamhetsområdet. För ansökning örn statsbidrag och anslagets
fördelning torde förutvarande bestämmelser böra gälla jämväl för Västerbottens
län.

Utskottet har funnit de av departementschefen anförda skälen, varför
ifrågavarande understödsverksamhet nu ej bör utsträckas vidare än till
Västernorrlands län, vara bärande och anser sig därför ej kunna tillstyrka
motionerna. Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å fröken Hesselgrens m. ti. samt herr
Ericssons i Sörsjön ovannämnda motioner (I: 92 och II: 150),
i vad de skilja sig från Kungl. Maj tis förslag, under riksstatens
åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie
anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter — underrubriken »Inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter» uppföra ett ordinarie
anslag av 548,000 kronor.

229:o) Kungl. Majti har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till bidrag
för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare
villkor och bestämmelser, Kungl. Majti kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 676—679 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. P. Johansson (I: 33) och den andra inom andra kammaren av herr
J. Olofsson i Digernäs (II: 71), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
ville besluta att till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn för budgetåret 1931/1932 anvisa ett ordinarie förslagsanslag av 100,000

Utskottets

yttrande.

Bidrag för
anordnande
av skolskjutsar
för
skolpliktiga
barn

[226.]

jämte fem i
ämnet väckta
motioner.

214

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronor, att utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit
kan finna gott föreskriva;

dels en inom andra kammaren av herr P. Bergström i Bäckland m. fl.
väckt motion (II: 31), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
bidrag för anordnandet av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå enligt
de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,

dels en inom Ändra kammaren av herr L. Andersson i Lindome väckt
motion (II: 109), vari hemställts, att riksdagen ville till bidrag för anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1931/1932
ett ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor, att utgå med 75 procent av
de kostnader, som skoldistrikten genom denna anordning åsamkats;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl.
väckt motion (II: 151), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för deras framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 33, II: 31, II: 109
och II: 151.

Såsom bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn har
riksdagen för ett vart av budgetåren 1926/1929 beviljat ett extra anslag av

30,000 kronor. Då detta belopp emellertid visat sig icke på långt när motsvara
det förefintliga behovet, sådant detta kommit till uttryck i ansökningar
om statsbidrag till bestridande av kostnaderna för skolskjutsar, beviljade
1929 års riksdag på Kungl. Majits förslag för budgetåret 1929/1930 ett
anslag för ändamålet av 60,000 kronor och jämväl för budgetåret 1930/
1931 har enahanda anslag beviljats. Hela anslaget för sistnämnda budgetår
har Kungl. Majit genom särskilda beslut fördelat åt 126 olika skoldistrikt.

Bestämmelser angående förevarande statsbidrag finnas meddelade i kungörelse
den 28 maj 1926, nr 143.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1930 hemställt, att för
ändamålet måtte för nästkommande budgetår beviljas 100,000 kronor såsom
ordinarie förslagsanslag. Av skolöverstyrelsens skrivelse framgår, att anordningen
med skolskjutsar givit mycket goda resultat i skolorganisatoriskt och
pedagogiskt hänseende, på samma gång som det framför allt bidragit att
nedbringa såväl statens som kommunens kostnader för skolväsendet. Departementschefen
har anfört, att han ansåge, att statsbidrag för ifrågavarande
ändamål fortfarande borde utgå. Då det nuvarande anslaget icke räckte
till för att fylla det behov, som ådagalagts i de inkomna ansökningarna
örn statsbidrag, syntes ökat anslag för ändamålet böra äskas. Med hänsyn

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

215

till den korta tid, som förflutit, sedan anslaget senaste gången höjdes, liksom
också av budgetära skäl kunde departementschefen dock ej nu förorda
större ökning än till 75,000 kronor. Vad anslagets natur beträffade ansåge
han, då ifrågavarande verksamhet bedrivits relativt kort tid, att någon
ändring icke för närvarande borde vidtagas.

Utskottet anser anordningen med skolskjutsar vara ur flera synpunkter
av så stort gagn att en något större höjning av anslaget än den av Kungl.
Maj:t föreslagna synes påkallad. Utskottet kan likväl icke förorda ett så
högt belopp som av motionärerna föreslagits utan anser sig böra stanna
för ett belopp av 85,000 kronor.

På grund härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herrar J. P. Johanssons, Olofssons i Digernäs, Bergströms
i Bäckland m. fl., Anderssons i Lindome och Ericssons
i Sörsjön m. fl. ovannämnda motioner (I: 33, II: 71,
11:31, 11:109 och 11:151), till bidrag för anordnande av
skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 85,000 kronor, att utgå enligt
de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

230:o) Kungl. Maj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till avlönande
av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa
barnhem intagna barn i skolåldern bevilja för budgetåret 1931/1932 ett
extra förslagsanslag av 47,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 679—682 i statsrådsprotokollet.

Till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna
barn i skolåldern anvisade riksdagen från och med år 1920 till och med budgetåret
1926/1927 förslagsanslag på extra stat. Sedan i proposition till 1927 års
riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 179) föreslagits, att bidrag från anslaget
skulle kunna utgå jämväl till lärare för barn vid sådana tuberkulossjukhus, som
åtnjöte statsunderstöd, anvisade riksdagen för vart och ett av budgetåren 1927/
1931 extra förslagsanslag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
intagna barn i skolåldern. Efter av Kungl. Maj:t till 1930
års riksdag framlagt förslag, att statsbidrag från anslaget skulle kunna beviljas
jämväl för lärare vid s. k. dispensärbarnhem och vid barnhem för
nervösa och psykopatiska barn (åttonde huvudtiteln, punkt 205), har riksdagen
för budgetåret 1930/1931 beviljat ett extra förslagsanslag av 43,000
kronor till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern.

Utskottets

yttrande.

Avlönande
av lärare
åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter
och
vissa barnhem
intagna
harn i skolåldern.

[227.]

216

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen dels hemställt om
beviljande av fortsatt anslag för ändamålet med enahanda belopp, dels ock
gjort framställning örn anvisande av ett särskilt anslag å 4,500 kronor till
beredande av provisorisk avlöningsförbättring åt vid ifrågavarande sjukvårdsanstalter
och barnhem anställda lärare.

Anslag till avlönande av ifrågavarande lärare borde enligt departementschefens
mening fortfarande utgå, och i likhet med skolöverstyrelsen ansåge
han det skäligt, att dessa lärare jämväl komme i åtnjutande av provisorisk
avlöningsförbättring enligt de för folk- och småskollärare gällande grunder.
Skolöverstyrelsens beräkning av det för sistnämnda ändamål erforderliga
beloppet, 4,500 kronor, torde böra godtagas. Emellertid måste departementschefen
ansluta sig till den av statskontoret uttalade uppfattningen i fråga
om olämpligheten av att upptaga detta jämförelsevis obetydliga belopp såsom
särskilt anslag. Departementschefen tillstyrker, att den provisoriska avlöningsförbättringen
må utgå från anslaget till avlönande av ifrågavarande
lärare. Då han ej har något att erinra mot skolöverstyrelsens förslag, att
detta anslag, frånsett avlöningsförbättringen, skulle bibehållas med oförändrat
belopp, skulle sålunda, då avlöningsförbättringen inräknades, anslaget
i sin helhet för nästkommande budgetår böra höjas till 47,500 kronor.
Någon ändring i anslagets rubrik skulle icke behöva vidtagas med anledning
av den nu ifrågasatta åtgärden.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern bevilja för budgetåret 1931/1932
ett extra förslagsanslag av 47,500 kronor.

Anordnande
av undervisning
i hushållsgöromål

i egentlig
folkskola.

[228.]

231 :o) Kungl. Majit har (punkt 228) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål
i egentlig folkskola, nu 345,000 kronor, med 50,000 kronor till 295,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 682 i statsrådsprotokollet.

Nedsättningen av anslaget motiveras med en konstaterad minskning i anslagsbelastningen
.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig
folkskola, nu 345,000 kronor, med 50,000 kronor till

295,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

217

232:o) Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor,
nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 682—687 i statsrådsprotokollet.

Här ifrågavarande anslag användes numera, efter en från och med budgetåret
1923/1924 vidtagen väsentlig begränsning av anslagets storlek, dels
till utgivande av en årlig förteckning över undervisningsmateriel och dels till
understöd vid framställandet av viss materiel.

Skolöverstyrelsen har beräknat kostnaderna under budgetåret 1931/1932
för den sålunda begränsade verksamheten till 8,000 kronor. Då enligt skolöverstyrelsens
beräkningar reservationen å här ifrågavarande anslag vid ingången
av budgetåret 1931/1932 torde komma att uppgå till i runt tal

3,000 kronor, skulle enligt departementschefens förslag anslaget i riksstaten
för sagda budgetår behöva uppföras med ett belopp av (8,000 — 3,000) 5,000
kronor eller 1,000 kronor mindre än innevarande budgetår.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 6,000
kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

233:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Majit
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor med oförändrat belopp av 90,000 kronor.

I en inom första kammaren av herr A. O. Frändén väckt motion (I: 2)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i villkoren för
åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag, att detsamma blir tillgängligt
med avseende å biljettnedsättniug för barn från landsbygden inom de
fyra översta länen i Norrland vid ferieresor, som av dem företagas för att
i hälsovårdssyfte vistas utom hemorten under minst fjorton dagar.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

På riksstaten är för närvarande uppfört ett förslagsanslag till understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor med ett belopp av 90,000
kronor för budgetåret 1930/1931.

Anslaget är enligt riksdagens skrivelse nr 223/1925 avsett bland annat för
att bereda nedsättning av biljettpriset vid färd å statens järnvägar av medellösa
eller svagt bemedlade barn vid småskola och folkskola i stad, köping
eller municipalsamhälle, då barnen utsändas till landet under ferierna för
att vistas där under minst 14 dagar. Nedsättningen är således icke tillgänglig
för barn från landsbygden enligt nu gällande villkor.

Nu förhåller det sig emellertid så, att behov av sommarkolonier föreligger
även för barn från landsbygden åtminstone i de fyra översta, av tuberkulos

Undervisningsmateriel

m. m.
för folkskolor.

[229.]

Motion om
ändrade
grunder förutgående
aranslaget
till
understödjande
av folkskolebarns

ferie- och
studieresor.

218

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

Yttrande.

mest hemsökta norrlandslänen. Detta behov har bland annat understrukits
vid en av medicinalstyrelsen anordnad sammankomst för diskussion angående
svenska nationalföreningens mot tuberkulos utredning angående fortsatta
åtgärder till tuberkulosens bekämpande i Sverige. För var och en,
som känner till förhållandena på vår norrländska landsbygd, är det klart
att så är, ty behovet beror framför allt på hemmens beskaffenhet, deras
förmåga att ge barnen sunda bostäder, närande föda och luftombyte m. m.,
men icke så mycket på den omständigheten, huruvida de äro belägna inom
eller utanför stad eller stadsliknande samhälle. Klimatets påfrestning torde
väl också ha sin betydelse. Detta har föranlett folkskolestyrelserna i vissa
landskommuner i Jämtlands län att i samverkan med dispensärerna ordna
sommarkolonier för barn från landet. Flera barn skulle dock kunna bli
delaktiga av denna förmån, om resekostnaderna minskades genom nedsättning
av biljettpriset medelst bidrag från ifrågavarande anslag.

Med hänsyn till de särskilda förhållandena inom ifrågakomna landsdelar
anser utskottet ett visst fog föreligga för motionärens hemställan. Utskottet
kan dock icke tillråda, att riksdagen utan vidare bifaller det framställda
yrkandet, utan finner nödigt, att före riksdagens slutliga ståndpunkttagande
till saken närmare utredning verkställes angående de konsekvenser, ett bifall
till förslaget skulle medföra såväl ur statsfinansiell synpunkt som eljest.
Härom torde riksdagen böra i skrivelse till Kungl. Maj:t göra anhållan med
begäran därjämte, att utredningen och det förslag, densamma kan föranleda,
måtte föreläggas riksdagen.

Kungl. Majits förslag i fråga om här förevarande anslag för budgetåret
1931/1932 föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns
ferie- och studieresor med oförändrat belopp, 90,000 kronor,

b) i anledning av herr Frändéns ovannämnda motion (I: 2)
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte
låta verkställa utredning, huruvida och under vilka förutsättningar
sådan prisnedsättning för färd å statens järnvägar,
som enligt för närvarande gällande bestämmelser eljest
förekommer vid folkskolebarns ferie- och studieresor, må
äga rum även vid ferieresor, som av barn från landsbygden
inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län företagas för att i hälsovårdssyfte vistas
utom hemorten under minst fjorton dagar, ävensom för
riksdagen framlägga berörda utredning och det förslag, vartill
densamma kan giva anledning.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

219

234:o)

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) hemställer ut- Svensk un -

åt svenska
barn i utlandet.

[230.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande av
svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg
med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400
kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

235:o) Kungl. Majit bar (punkt 231) föreslagit riksdagen att höja det ordi- f Underetöd^
narie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsätt- av lärare vid
ningsskolor, nu 4,750,000 kronor, med 250,000 kronor till 5,000,000 kronor. £o™™ngs''

Utredningen återfinnes å sid. 689—691 i statsrådsprotokollet. [231.]

Skolöverstyrelsen har beräknat, att vid bibehållande av oförändrade bestämmelser
för statsbidragets utgående ett anslag å 5,050,000 kronor skulle
vara erforderligt med hänsyn till det belopp, som visat sig behövligt år
1929. Enligt budgetredovisningen var nettoutgiften från anslaget under budgetåret
1929/1930 5,015,166 kronor 72 öre. Departementschefen har föreslagit,
att anslaget för nästkommande budgetår måtte beräknas till i avrundat
tal 5,000,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså, ....

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 4,750,000 kronor, med 250,000 kronor till 5,000,000
kronor.

236:o)

skottet,

237 :o)
skottet,

enlighet

skolor.

[232.

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232) hemställer ut lärare

vid

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- fortsättningsgetår
ägt rum, till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 138,000 kronor att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 233) hemställer ut förbättring

åt

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budo-etår
ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare skolor.

[233.|

220

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd

folkhög skolor.

[234.]

Ökat understöd
åt folkhögskolor.

[235.]

Provisorisk
avlöningsförbättring
åt
lärare vid
folkhögskolor.

[236.]

Stipendier åt
elever vid
folkhögskolor |237-] -

vid högre folkskolor, att utgå enligt samina grunder, som
av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för
budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor.

f 238:o) Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 930,000 kronor,
med 50,000 kronor till 980,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 694—695 i statsrådsprotokollet.

Höjningen av anslaget är föranledd av en konstaterad ökad medelsåtgång.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt folkhögskolor, nu 930,000 kronor, med 50,000
kronor till 980,000 kronor.

239:o) Kungl. Majit har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till ökat
understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 83,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 695—696 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

78,000 kronor. Den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet grundar sig
på en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning, vartill departementschefen
anslutit sig.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,

att riksdagen må till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av

83,000 kronor.

240:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare
vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder, som av
riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för
budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 70,000
kronor.

241 :o) Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000
kronor, med 60,000 kronor till 350,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

221

Utredningen återfinnes å sid. 697—702 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar S. Hansson och B. Sandler (I: 14) och den andra inom andra
kammaren av herrar S. Bengtsson i Norup och E. Wigforss (II: 18), i vilka
motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att öka ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med

120.000 kronor till 410,000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr B. Mogård m. fl. väckt motion
(II: 141), vari hemställts, att riksdagen måtte till understöd åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid folkhögskolor för budgetåret
1931/1932 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor, och att med hänsyn
till den rådande ungdomsarbetslösheten högsta stipendiebeloppet må höjas
till 60 kronor per elev och läsmånad.

Under punkt 212 av 1929 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid
folkhögskolor, då 260,000 kronor, med 10,000 kronor till 270,000 kronor.

Enligt för budgetåret 1928/1929 gällande bestämmelser utgingo ifrågavarande
stipendier med ett månatligt belopp av högst 30 kronor till obemedlad
och högst 15 kronor till mindre bemedlad elev. Dessa belopp hade
utgått från och med budgetåret 1923/1924. Tidigare hade stipendiebeloppen
varit högre, i det att de för åren 1919/1921 utgjort respektive 35 kronor
och 20 kronor, för år 1922 respektive 45 och 25 kronor samt för förra halvåret
1923 respektive 35 och 20 kronor. Den av Kungl. Maj:t föreslagna
ökningen av anslaget för budgetåret 1929/1930 åsyftade ingen höjning av
stipendiebeloppen utan berodde endast på anslagets överskridande för budgetåret
1927/1928.

I en vid 1929 års riksdag väckt motion (II: 125) hemställdes, att riksdagen
måtte för budgetåret 1929/1930 höja det ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor från av Kungl. Maj:t föreslagna

270.000 till 290,000 kronor, samt att riksdagen därvid måtte bestämma, att
de elever, som prövades vara i behov av stipendier, allt efter sina ekonomiska
resurser skulle fördelas i tre behovsgrader, för vilka stipendierna beräknades
högst till respektive 45, 25 och 15 kronor för läsmånad för var
och en av grupperna.

I motionen erinrades, att 1927 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t
begärt utredning »huruvida och i vilken utsträckning åtgärder kunde vidtagas
till underlättande av vistelsen vid folkhögskola eller därmed förenad
lantmannaskola för utom skolkommunen boende elever». I detta ärende
hade 1927 års skolsakkunniga den 20 december 1927 avgivit utredning och
förslag, vilket förslag skolöverstyrelsen i skrivelse den 27 januari 1928 i
huvudsak tillstyrkt. Enligt förslaget skulle stipendieanslaget ökas med

20.000 kronor, varjämte behövande elever skulle indelas i tre behovsgrader,

jämte tre i
ämnet väckta
motioner.

222

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för vilka högsta stipendiebeloppen per läsmånad skulle beräknas till respek
tive 45, 25 och 15 kronor i stället för, såsom då vore fallet, två behovsgrader
med respektive 30 och 15 kronor såsom maximibelopp.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt
201, att riksdagen bifallit ovanberörda motion. Riksdagen anförde därvid
bland annat:

Riksdagen funne de i motionen anförda skälen för en höjning av stipendiebeloppen
vägande. Det högsta belopp, varmed stipendium enligt det
i motionen framlagda förslaget skulle utgå, vore detsamma som gällt för
år 1922. De sedermera vidtagna reduktionerna av stipendiebeloppen hade
föranletts av statsfinansi ella förhållanden, vilka emellertid icke numera torde
kunna i samma grad som förut åberopas för att hålla stipendierna nere
vid de relativt låga belopp, som under de sista åren utgått. Riksdagen
ville erinra örn, att det här gällde en ungdom, som för att bliva i tillfälle
att åtnjuta en fortsatt undervisning ofta vöre helt beroende av den ekonomiska
hjälp, som genom stipendierna kunde erhållas. Den föreslagna uppdelningen
i tre behovsgrader syntes lämplig, då den möjliggjorde en bättre
anpassning av stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska
ställning. Härigenom kunde den ock anses erbjuda större möjligheter till
ett ekonomiskt handhavande av stipendiemedlen från de utdelande myndigheternas
sida.

För budgetåret 1930/1931 utgår anslaget med oförändrat belopp, 290,000
kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning
angående anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931
1932 och därvid anfört bland annat, att en konstaterad ökning av elevantalet
vid huvudkurserna 1930 motsvarades av en praktiskt taget lika
stor ökning i antalet till stipendier berättigade elever. Samtidigt som
elevantalet steg med 390, ökades sålunda de stipendieberättigades antal
med 366. Antalet stipendiesökande, som av överstyrelsen förklarades berättigade
till understöd, uppgick sålunda till icke mindre än 1,847 mot 1,481
under huvudkurserna 1929. Antalet mindre bemedlade och obemedlade
bland stipendiaterna var år 1929 respektive 224 och 1,257, men år 1930
respektive 124 och 1,723. Av de sistnämnda kunde 1,147 hänföras till
högsta behovsgraden. Den av överstyrelsen vidtagna prövning av stipendieansökningarna,
vilken lett till detta resultat, gjordes med största noggrannhet.
Icke mindre strängt förfor överstyrelsen vid beräknandet av stipendiebeloppen.
Sålunda beräknades inom den högsta behovsgraden stipendium efter 45 kronor
för månad endast för 121 sökande, efter 40 kronor för 160 sökande, medan
återstoden fick nöja sig med 35 och en del fall 30 kronor för månad. Den
av överstyrelsen gjorda noggranna utgallringen innebar, att det av överstyrelsen
beviljade sammanlagda beloppet med cirka 55,000 kronor understeg
det av vederbörande skolstyrelser tillstyrkta, en åtgärd som vållat en
del missnöje vid skolorna. Trots denna stränga gallring såg sig överstyrelsen
nödsakad att överskrida förslagsanslaget med ej mindre än 88,431

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

223

kronor 50 öre. Då de förhållanden, som föranlett detta överskridande, alltjämt
torde komma att fortfara, funne överstyrelsen sig nu böra hemställa,
att förslagsanslaget höjdes för nästa budgetår. Den erforderliga höjningen
torde ej heller kunna beräknas lägre än till det belopp, varmed anslaget
nu överskridits eller i runt tal 90,000 kronor. Under hänvisning till vad
sålunda anförts har skolöverstyrelsen slutligen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till stipendier
åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med 90,000 kronor till

380,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att man först nu efter utgången av
budgetåret 1929/1930, det första budgetår, under vilket de av 1929 års riksdag
beslutade nya bestämmelserna varit gällande, hade möjlighet att helt
överblicka konsekvenserna av sagda riksdagsbeslut. Det visade sig då, att
den faktiska medelsåtgången — jämlikt av skolöverstyrelsen meddelade
uppgifter, vilka något skilde sig från de av riksräkenskapsverket i dess
budgetredovisningar meddelade — ökats från 286,813 kronor 25 öre under
budgetåret 1928/1929 till 378,137 kronor 33 öre under budgetåret 1929/
1930, samt att under sistnämnda budgetår anslaget överskridits med icke
mindre än 88,137 kronor 33 öre. Skolöverstyrelsen hade utförligt redogjort
för de skäl, som föranlett överstyrelsen att vid den prövning av stipendiebeloppens
storlek, som enligt gällande författning ålåge överstyrelsen, så
avsevärt överskrida det förslagsvis till 290,000 kronor beräknade anslaget.
Främst hade överstyrelsen här visat dels på det ökade elevantalet, dels det
ökade stipendiebehovet hos eleverna.

Vid ett närmare studium av i ämnet föreliggande siffermaterial framginge
bland annat följande förhållanden. Stipendiebeloppet i medeltal per elev
hade från budgetåret 1928/1929 till budgetåret 1929 1930 stigit vid fristående
kvinnlig kurs från 56 kronor 39 öre till 59 kronor 78 öre, vid huvudkurs
från 90 kronor 7 öre till 107 kronor 73 öre och för hela antalet elever från
77 kronor 90 öre till 91 kronor 62 öre. Hade under budgetåret 1929/1930
stipendier utdelats med samma medelbelopp för elev som under budgetåret
1928/1929, skulle sammanlagda stipendiebeloppet uppgått till vid fristående
kvinnliga kurser (1,386 X 56,39) 78,156 kronor 54 öre i stället för såsom
nu 82,851 kronor 33 öre och vid huvudkurser (2,741 X 90,07) 246,881 kronor
87 öre i stället för såsom nu 295,286 kronor. Enligt oförändrade grunder
skulle således medelsåtgången för budgetåret 1929/1930 hava varit
(78,156: 54 X 246,881:87) 325,038 kronor 41 öre eller 53,098 kronor 92 öre
mindre än den nu konstaterade.

Det vore givetvis omöjligt att helt klarlägga, i vilken utsträckning nyssberörda
belopp, 53,098 kronor 92 öre, vore att hänföra till det av skolöverstyrelsen
framhållna ökade stipendiebehovet för folkhögskolornas elever eller
till de av 1929 års riksdag beslutade ändrade grunderna. I vart fall torde
man dock kunna konstatera, att den merkostnad av 20,000 kronor, som

224 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dessa ändrade grunder beräknades skola förorsaka statsverket, avsevärt överskridits.

När det gällde att beräkna anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932, funne
departementschefen sig icke nu böra ifrågasätta någon ändring i de nu gällande
grunderna för anslagets utgående eller av anslagets natur av förslagsanslag.
Häremot talade deu korta tid, under vilken de nu gällande grunderna
hunnit prövas, och främst den stora betydelse, som måste tillmätas
folkhögskolans arbete. Med hänsyn till den konstaterade medelsåtgången
funne departementschefen en höjning av anslaget vara ofrånkomlig. Emellertid
ville departementschefen framhålla, att ett anslagsöverskridande, såsom
nu skett, borde i görligaste mån för framtiden undvikas. Att det vore möjligt
att hålla utgifterna inom anslagsramen, framginge därav, att desamma
ej utginge efter vissa automatiska utbetalningsgrunder utan efter en av skolöverstyrelsen
gjord diskretionär prövning. Då departementschefen nu funne
sig böra förorda en höjning av anslaget med 60,000 kronor till 350,000
kronor, ville han uttala den förhoppningen, att det skulle vara möjligt för
skolöverstyrelsen att vid prövningen av anslagsbehoven — givetvis under
noggrant iakttagande av särskilt de medellösa elevernas behov av stipendieunderstöd
— ungefärligen hålla medelsåtgången inom det sålunda beräknade
anslagets ram.

Till stöd för det i motionerna 1:14 och 11:18 framförda yrkandet har i
motionen 1:14 anförts huvudsakligen följande:

Såsom framgår av den under punkt 237 i statsverkspropositionen, åttonde
huvudtiteln, förebragta utredningen har under de senare åren elevantalet
vid folkhögskolorna varit i ständig stegring. Särskilt stark var
denna stegring under det senast tilländalupna läsåret. Samtidigt har emellertid
de stipendiebehövande elevernas antal stigit ännu mer än elevantalet. Den
tendens till en förskjutning från ungdom ur de mera burgna till ungdom
ur mindre bemedlade samhällslager, som redan tidigare gjort sig gällande,
framträdde särskilt starkt under läsåret 1929/1930. Sålunda ökades vid
huvudkurserna de stipendieberättigade elevernas antal med 366, samtidigt
som elevantalet steg med 390. Orsaken till ökningen av elevantalet var
framförallt den möjlighet till ökade stipendier, som blivit en följd av 1929
års riksdags beslut angående ändrade grunder för stipendier åt folkhögskoleelever.
I sin under nämnda punkt i statsverkspropositionen anförda framställning
örn statsanslag till dylika stipendier har skolöverstyrelsen rörande
nämnda förhållande bland annat framhållit följande:

»Överstyrelsen har vid flera föregående tillfällen, då det gällde anslag
till folkhögskolestipendier, framhållit, att folkhögskolorna i alltmer stigande
grad erhålla sina elever från mindre bemedlade samhällslager. Ungdom av
arbetarklassen, söner och döttrar till småbrukare och mindre hemmansägare
ha inom dessa skolor ersatt den majoritet, som förut utgjordes av ungdom
från burgna lantbrukarhem. Aven inom den egentliga jordbrukarungdomen
har antalet stipendiebehövande betj7dligt ökats på grund av jordbrukets under
senare åren tryckta läge.

Det är då lätt förklarligt, att utsikten till erhållande av högre stipendier

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

225

skulle utöva en stor lockelse för många obemedlade unga, som önskade
komma i åtnjutande av folkhögskolutbildning, och som nu kunde hoppas
att genom statens understöd bestrida en väsentlig del av kostnaderna för
en folkhögskolevistelse. Den ökade tillströmningen till folkhögskolorna har
sålunda kommit att utgöras till större delen av obemedlade elever och av
just den kategori, för vilken de högsta stipendiebeloppen voro avsedda.

Avsikten med den höjning av folkhögskolestipendierna, som 1929 års riksdag
beviljade, var givetvis också att för de i egentligaste mening obemedlade
möjliggöra en vistelse vid folkhögskola.»

Följden av det sagda blev, att det i riksstaten beräknade beloppet av
ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor visade
sig otillräckligt, och att skolöverstyrelsen, trots en noggrann prövning, som
ledde till att det beviljade beloppet med cirka 55,000 kronor understeg det
av vederbörande skolstyrelser tillstyrkta, överskred förslagsanslaget med
88,431 kronor 50 öre. Med anledning härav hemställde överstyrelsen, att
nämnda förslagsanslag måtte för budgetåret 1931/1932 höjas med 90,000
kronor.

Emellertid har föredragande departementschefen hemställt örn en ökning
med endast 60,000 kronor.

Därest skolöverstyrelsens diskretionära prövning av stipendieansökningarna
skulle kunna leda till att det bleve möjligt att hålla utgifterna inom anslagsramen,
måste detta givetvis innebära, att en ökning av de stipendieberättigade
elevernas antal skulle leda till minskning av stipendiebeloppet per elev, och
att vid en förskjutning bland de stipendieberättigade från mindre bemedlade
till obemedlade och synnerligen behövande åtminstone de förstnämnda
skulle erhålla lägre stipendier än vad eljest skulle varit fallet. Att en diskrotionär
prövning av detta slag skulle strida mot anslagets karaktär av förslagsanslag
synes tydligt. Anslaget har givetvis erhållit denna karaktär för
att möjliggöra för eleverna att -—- oavsett förskjutningar i elevantalet — erhålla
de stipendier, vartill de kunna anses berättigade. Härtill kommer, att
beviljandet av stipendier är beroende av om skolan erhåller statsbidrag till
vederbörande kurs eller ej. Stipendierna kunna därför bestämmas först ett
par månader efter kursernas början. Givetvis måste emellertid den, som ämnar
besöka folkhögskola, redan innan han bestämmer sig härför kunna beräkna,
hur stort stipendium han kan erhålla.

Här nämnda svårigheter skulle inträda, redan örn antalet stipendieberättigade
elever bleve lika stort som 1929/1930. Enligt uppgifter, som i dagarna
blivit tillgängliga, har emellertid vid nu pågående huvudkurser de stipendiesökandes
antal ytterligare högst väsentligt ökats. I jämförelse med föregående
års huvudkurs har elevantalet ökats med 360 och de stipendiesökaudes
antal med 235. Enligt vederbörande skolstyrelsers ansökningar har dessutom
den förut konstaterade förskjutningen bland de stipendiebebövaude eleverna
fortsatt. Antalet elever, som förts till den högsta behovsgraden, har sålunda
enligt nämnda ansökningar ökats med 286. Det totala av skolstyrelserna
sökta beloppet utgör 416,316 kronor mot 353,844 kronor för 1929/1930 års
huvudkurs. Ett flertal av eleverna är arbetslösa unga arbetare, som begagna
sin nödtvungna fritid till deltagande i en folkhögskolekurs.

Givetvis är det icke möjligt beräkna, i vad mån antalet stipendieberättigade
elever kan komma att ytterligare stiga, eller om ökningen delvis beror
på mera tillfälliga förhållanden.

Emellertid synes det oss riktigast att för budgetåret 1931/1932 beräkna

/lilläng till riksdagens protokoll 1931. <> sami. 8 haft. (Nr 8.) 15

226

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utekottets

yttrande.

Anordnande
av s. k. folkhögskolekurser i

Härjedalen.

[238.]

Understöd åt
den svenska
folkhögskolan
i Birkas
inom republiken

Estland.

[239.1

anslagsbehovet högre än vad skolöverstyrelsen gjorde i sin ovannämnda
framställning av den 30 augusti 1930.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen II: 141 framförda
yrkandet, får utskottet hänvisa till motionen.

Vad först angår det i motionen II: 141 framställda yrkandet om en höjning
av stipendiebeloppen vill utskottet erinra örn att 1929 års riksdag vidtog
en ökning av dessa belopp från 30 respektive 15 kronor till 45 respektive
25 och 15 kronor. Att redan nu ytterligare höja dessa belopp synes utskottet
icke vara befogat, varför utskottet avstyrker motionen II: 141, såvitt
däri yrkats ändring av stipendiebeloppens storlek.

I motionen II: 141 har vidare, utan angivet samband med den omtalade
ifrågasatta höjningen av stipendiebeloppen, hemställts örn höjning av anslaget
till 400,000 kronor. I motionerna I: 14 och II: 18 har åter framställts
förslag örn anslagets höjning till 410,000 kronor. Det synes utskottet, att i
sistnämnda två motioner övertygande skäl anförts för den större höjningen.
Utskottet finner sig därför böra i enlighet med dessa motioner förorda, att
anslaget för budgetåret 1931/1932 bestämmes till 410,000 kronor. Vid dispositionen
av anslaget böra givetvis alltjämt iakttagas de av riksdagen härutinnan
fastställda grunderna.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) avslå herr Mogårds m. fl. ovannämnda motion (II: 141),
såvitt däri yrkats ändring i beloppen av de till elever vid
folkhögskolor utgående stipendierna,

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Mogårds
m. fl. ovannämnda motion (II: 141), i vad densamma
icke behandlats under a) här ovan, samt med bifall till
herrar Hanssons och Sandlers samt Bengtssons i Norup
och Wigforss ovannämnda motioner (B 14 och II: 18) öka
det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid
folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med 120,000 kronor till

410,000 kronor.

242:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande av s. k. folkhögskolekurser
i Härjedalen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor att utgå i enlighet med villkor, som Kungl.
Maj:t äger fastställa.

243:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

227

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

244:o) Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

190,000 kronor,

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1931/
1932 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor, Kungl. Majit bestämmer, ett belopp av högst 1,000 kronor,
ån även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga
barn, likaledes under de villkor, Kungl. Majit bestämmer, ett belopp av
högst 4,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 704—712 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr G. Boman väckt motion (I: 38), vari hemställts, att statsbidraget
till skolan för döva småbarn i Stockholm och förskolan för dövstumma
i Göteborg skall utgå efter samma grunder, som finnas föreskrivna
angående bidrag till distriktsskolor.

Beloppet å 1,000 kronor för anskaffande av litteratur åt dövstumma är
detsamma, som utgår för innevarande budgetår.

I fråga om anslaget för anordnande av en utbildningskurs för lärare för
hörselsvaga barn har departementschefen erinrat, att 1929 års riksdag på
förslag av Kungl. Majit medgav, att ur nämnda förslagsanslag finge för
budgetåret 1929/1930 under de villkor, Kungl. Majit bestämde, utgå högst

3,500 kronor för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga
barn.

Från skolöverstyrelsen föreligger nu en framställning, att av ifrågavarande
förslagsanslag måtte få för budgetåret 1931/1932 utgå högst 4,200 kronor
för anordnandet av en dylik kurs.

Enligt departementschefens mening vore behovet av en sådan kurs för
nästkommande läsår ådagalagt. Huruvida och i vad mån liknande kurser
för framtiden borde anordnas, torde icke nu kunna på ett tillförlitligt sätt
bedömas utan torde få bero på prövning av framdeles inkommande ansökningar.
Enligt överstyrelsens förslag skulle för budgetåret 1931/1932 erfordras
4,200 kronor för kursens anordnande, under förutsättning att en
ifrågasatt labiologikurs för lomhörda folkskolebarn icke bomme till stånd.
Denna beräkning syntes böra godtagas, och departementschefen förordade,
att sagda belopp finge utgå från förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen.
Anslaget torde enligt departementschefens mening icke
med anledning härav behöva ökas, då det enligt budgetredovisningen för

Befrämjande
av dövstumundervisningen [240.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

228

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

budgetåret 1929/1930 utvisade ett överskott av omkring 17,500 kronor. I
likhet med vad som föreskrivits beträffande den höstterminen 1929 anordnade
kursen och med vad som gällde rörande anslaget till kurser för hjälp
klasslärare torde böra stadgas såsom villkor för tilldelande av stipendium
åt deltagare i kursen, att vederbörande skoldistrikt för detta ändamål tillsköte
minst lika stort belopp som statsverket, ävensom medgivas, att deltagande
lärare och lärarinnor finge av den angivna anslagsposten, 4,200
kronor, erhålla ersättning för vad de under tjänstledighet för deltagande i
kursen författningsenligt nödgades avstå av sina löneförmåner utöver en
tredjedel av den kontanta begynnelselönen.

Jämlikt gällande kungörelse angående anslag av allmänna medel till dövstumskolor
den 31 maj 1889 (nr 27, sid. 20) må av förslagsanslaget till
befrämjande av dövstumundervisningen utgå dels till uppehållande av dövstumskola,
anordnad av skoldistrikt omfattande mer än ett landstingsområde
eller en stad, som ej i landsting deltager, statsbidrag för år räknat med 250
kronor för varje barn, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter
underhåll, samt med 125 kronor för varje annat i skolan intaget barn, dels
ock till uppehållande av annan dövstumskola, vilken av Kungl. Majit finnes
vara därav förtjänt, statsbidrag för år räknat med högst 100 kronor för
varje barn, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll,
samt med högst 50 kronor för varje annat i skolan intaget barn.

Under flera år hava förskolan för dövstumma i Göteborg och skolan för
döva småbarn i Stockholm genom särskilda beslut av Kungl. Majit, senast
den 31 oktober 1930, erhållit statsbidrag för de i dessa skolor intagna
barnen.

Hos Kungl. Majit hava styrelsen för sällskapet för bildande av småbarnsskolor
i Göteborg och svenska föreningen för dövas väl anhållit, atfe
omförmälda två skolor måtte erhålla statsbidrag enligt de för dövstumsfeoldistriktens
skolor gällande grunder.

Inspektören för dövstumundervisningen och skolöverstyrelsen hava tillstyrkt
bifall till ansökningarna.

Statskontoret har i utlåtande den 30 oktober 1930 erinrat, att Kungl.
Majit den 25 april 1930 tillkallat särskild sakkunnig för utredning rörande
omorganisation av dövstumundervisningsväsendet och blindvårdens ordnande,
och på grund härav ifrågasatt lämpligheten av att vidtaga en höjning av
statsbidraget till vissa dövstumskolor, innan berörda utredning blivit avslutad.

Departementschefen har anfört, att han icke ansåge sig för närvarande
böra ifrågasätta någon ändring i för här ifrågavarande skolas nu gällande
bestämmelser, då detta skulle kunna tänkas innebära ett föregripande av
resultatet av den utredning rörande omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet
m. m., som för närvarande påginge inom ecklesiastikdepartementet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

229

I motionen 1:38 Ilar anförts följande:

I ingiven skrivelse till Kungl. Maj.t hade svenska föreningen för dövas
väl hemställt örn höjt statsbidrag för den förskola för döva småbarn, som
föreningen sedan 1925 upprätthåller i Stockholm. Enahanda hemställan
hade ingivits från sällskapet för bildande av småbarnsskolor i Göteborg för
den av detta sällskap skötta förskolan för dövstumma.

Båda dessa skolor mottaga dövstumma och döva småbarn, som äro för
unga för att kunna intagas i de av distrikten underhållna skolorna, och
barnen åtnjuta i dessa skolor undervisning till dess de kunna intagas i
vederbörande distriktsskolor och vinna då i regel inträde i distriktsskolornas
andra årsklass eller övergå till annan undervisning.

Förskolorna stå under statsinspektion, undervisningen såväl i Stockholm
som i Göteborg ledes av föreståndarinna, som är utexaminerad dövstumlärarinna,
med biträde av utbildade småskole- eller kindergartenlärarinnor.
Denna lärarpersonal har sedan 1929 pensionsrätt för såväl föreståndarinnor
som biträdande lärarinnor.

Båda skolornas ekonomi är svag. Sålunda hade skolan i Stockholm under
läsåret 1928/1929 en utgiftsstat av 8,476 kronor 18 öre, som täcktes av ett
statsbidrag å 800 kronor, anslag från Stockholms stad 4,500 kronor, terminsavgifter
av bemedlade elever 460 kronor samt återstoden 2,716 kronor 18
öre genom gåvor, insamling, basar o. d. Skolan i Göteborg, som undervisar
även ett antal av högst 10 barn från andra län, vilka bo i ett litet hem,
upprättat på föreståndarinnans initiativ och hittills bekostat av enskilda
givare och elevavgifter, äger vissa inkomster i ränteavkastningen av för
densamma givna testamentsmedel, men dess största inkomst är anslag från
Göteborgs stad, som enligt beslut av stadsfullmäktige överlämnat dess övervakande
åt sällskapet för bildande av småbarnsskolor. Såsom av föregående
framgår är statens bidrag till upprätthållande av dessa skolors verksamhet
synnerligen litet, endast 50 kronor för varje barn, som endast åtnjuter undervisning,
samt 100 kronor för varje barn, som av skolan eller på dess bekostnad
erhåller underhåll, under det att skolorna genom sin verksamhet i
alla de fall, då de från förskolorna utgångna eleverna vinna inträde i
distriktsskolornas andra årsklass, avlyfta en del av statens utgifter för barnens
fortsatta undervisning.

Beträffande de ingivna ansökningarna har såväl inspektören för dövstumundervisningen
som skolöverstyrelsen tillstyrkt desamma under vitsordande av
skolornas betydelse för barnens uppfostran och undervisning.

Emellertid har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (240) förklarat sigtor
närvarande icke vilja ifrågasätta någon ändring i nu gällande bestämmelser
örn bidrag till dessa skolor av det skäl, att inom departementet pågår
utredning rörande omorganisation av dövstumundervisningsväsendet m. m.

Att på förhand uttala sig om resultatet av en pågående utredning är
givetvis i allmänhet synnerligen svårt. Men i detta fall avser ju utredningen
den nu av distrikten drivna obligatoriska verksamheten, och den
frivilliga verksamhet, som i gjorda framställningar söker en höjning i ett
nu utgående obetydligt statsbidrag, kan svårligen tänkas därav röna något
som helst inflytande. Det torde dessutom vara synnerligen ovisst, när resultatet
kan föreligga av denna utredning och när statsmakterna komma att
fatta beslut i anledning därav.

Det belopp, sorn ett bifall till de gjorda framställningarna skullo röra sig
om, torde vara omkring 3,600 kronor merkostnad för budgetåret nied nu -

230

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

varande elevantal, som icke nämnvärt torde komma att kunna ökas, och är
så pass obetydligt, att det torde rymmas inom det i riksstaten upptagna förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen å 190,000 kronor.

De båda i motionen omförmälda skolorna bedriva en verksamhet, som
uppenbarligen är av stort gagn för det allmänna. Då, enligt vad som framgår
av utredningen i ärendet, deras ekonomi är svag och i varje fall fotad
på ganska osäkra grunder, synes det utskottet skäligt, att de erhålla det
kraftigare ekonomiska stöd av staten, som i motionen avses. För statsverket
innebär ett bifall till motionen endast en ringa merkostnad. Utskottet tillstyrker
därför motionen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen
med oförändrat belopp 190,000 kronor,

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1931/1932 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig
litteratur åt dövstumma, under de villkor, Kungl. Majit bestämmer,
ett belopp av högst 1,000 kronor,

än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare
för hörselsvaga barn, likaledes under de villkor, Kungl.
Majit bestämmer, ett belopp av högst 4,200 kronor,

c) med bifall till herr Bomans ovannämnda motion (I: 38)
medgiva, att till skolan för döva småbarn i Stockholm och
förskolan för dövstumma i Göteborg statsbidrag må utgå
efter samma grunder, som äro bestämda för statsbidrag till
dövstumskola, anordnad av skoldistrikt.

dövstum ^ 245:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 241) hemställer ut [241

] skottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för
dövstumma anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna skäl meddela.

^Lidingön" ^46:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 242) hemställer ut [242

j skottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 20,000
kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231

247:o) Kungl. Majit har (punkt 243) föreslagit riksdagen att till understöd
åt Svenska föreningen för dövas väl anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

tJtredningen återfinnes å sid. 715—718 i stats i ådsprotokollet.

För ändamålet utgår för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 5,000
kronor.

Hos Kungl. Majit har föreningens styrelse hemställt örn utverkande av
ett anslag för budgetåret 1931/1932 av 8,000 kronor för föreningens verksamhet.
Denna framställning har tillstyrkts av inspektören för dövstumundervisningen
och skolöverstyrelsen, vilka vitsordat, att föreningens verksamhet
är till stor hjälp för de döva och lomhörda, och livligt tillstyrkt den
begärda anslagsförhöjningen. Överstyrelsen har därvid erinrat örn de avsevärda
statsunderstöd, som utgå till enskilda föreningar för verksamhet bland
blinda, och det storartade arbete till fromma för denna lytesgrupp, som
härigenom kunnat uträttas.

Departementschefen har förklarat, att han ansåge den av svenska föreningen
för dövas väl bedrivna verksamheten vara synnerligen förtjänt av understöd
och ville livligt förorda en höjning av nu utgående anslagsbelopp, vilket
skulle möjliggöra en utvidgning av verksamheten enligt i ansökningen
angivna riktlinjer. Han nödgades dock begränsa denna höjning till 1,000
kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till understöd åt Svenska föreningen
för dövas väl anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

248:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 244) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,

b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever
vid nämnda institut för samma budgetår anvisa ett extra
reservationsanslag av 3,000 kronor.

Svenska före
ningen för
dövas val.

(243.1

Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till institutet
och
förskolan för
blinda å
Tomteboda
m. m.

(244.)

232

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och föfblTtt- 249:°). Sedan 1930 års riksdag till utvidgning och förbättring av lokalerna
ring av för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda i huvudsaklig överensinstitutet
cfch ®iö.mmelse med ett i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 31
förskolan för januari 1930 omnämnt, såsom alternativ IV betecknat förslag beviljat ett

Tomteboda. ansIag av 450-000 kronor 8amt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra
[245 ] reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t
(punkt 245) föreslagit riksdagen att av förutberörda anslag, 450,000 kronor,
för budgetåret 1931/1932 anvisa återstoden, 300,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till utvidgning och förbättring
av lokalerna för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
av 1930 års riksdag beviljade anslaget av 450,000
kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 300,000 kronor.

Fav detaorde 250;o) KungL Majit bär (punkt 246) föreslagit riksdagen att till förstärdinarie
ansia- kande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budSfcoUm
för ^tåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor.

^nda Utredningen återfinnes å sid. 722 i statsrådsprotokollet.

[246.] För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av 5,000
kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor.

Förstärkande
av det ordinarie
reservationsanslaget
till
hantverksskolan
i Kristin
ebamn
för blinda.

[247.]

251 :o) Kungl. Majit har (punkt 247) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.
för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 11,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 722 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av 12,150
kronor.

Utskottet, som ieke har något att erinra mot Kungl. Marits förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 11,100 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

233

252:o) Kungl. Maj:t har (punkt 248) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av en extra avdelning
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,600
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 723—724 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av 10,600
kronor, därav 6,600 kronor avsedda för själva verksamheten och 4,000
kronor till utrustningsbidrag åt tio elever, som under nämnda budgetår efter
avslutad lärokurs avgå från skolan. Något utrustningsbidrag erfordras icke
för nästkommande budgetår.

Utskottet, som icke bar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda av en extra avdelning anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,600
kronor.

*53:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda
materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

254:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 7,500 kronor.

255:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala
för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

256:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) hemställer utskottet,

Uppehållande
av en
extra avdelning
vid
hantverksskolan
i Kri
stinehamn
för blinda.

[248.]

Beredande
av fria frakter
för arbetsmaterialier

till blinda
hantverkare.

[249.]

Extra ordinarie
lärarpersonal
och
vaktmästare
vid vårdanstalten

i Lund.

[250.]

Understöd åt
hantverksskolan
i
Uppsala
för blinda
kvinnor.

[251.]

Tryckning
av blind
skrifter.

[252.]

De blindas
förening.

[253.]

Tekniska

läroverk.

[254.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 7,000
kronor.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 100,000 kronor
att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva. • •

Yrkesundervisningen.

258:o) Kungl. Majit har (punkt 254) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk med oförändrat belopp 463,400 kronor
att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas
mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivits;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket
i Örebro anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid
tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 1,600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp
för samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan
i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 731—739 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk är i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 uppfört med ett belopp av 463,400 kronor. För
nämnda budgetår har i enlighet med riksdagens beslut anslaget jämte erforderligt
belopp av å detsamma uppkomna besparingar fördelats på följande sätt:

Tekniska gymnasiet i Örebro....................kronor 121,225: —

Tekniska läroverket i Malmö.................... » 112,100: —

Elektrotekniska fackskolan i Västerås.............. » 39,000: —

Tekniska elementarskolan i Norrköping............ » 46,500: —

Tekniska elementarskolan i Borås................ » 53,250: —

Tekniska läroverket i Härnösand................. » 51,250: —

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna... » 36,300: —

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov............................. » ; 15,275: —

Summa kronor 474,900: —

234

257:o) I
skottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

235

De för de olika läroanstalterna fastställda staterna samt anslagsposten till
arvoden åt extra lärare m. m. sluta å ett sammanlagt belopp, som med

11,500 kronor överstiger det i riksstaten uppförda anslaget. Detta förhållande
sammanhänger därmed, att under en följd av år uppkommit rätt avsevärda
besparingar å anslaget och att dessa ansetts kunna tagas i anspråk
för att åstadkomma en tillfällig nedsättning av det eljest erforderliga anslagsbeloppet.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning
angående anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931/
1932, enligt vilken framställning anslagsbehoven till tekniska läroverk för
budgetåret 1931/1932 borde beräknas sålunda:

Tekniska elementarskolan i Norrköping............kronor 49,450: —

» > i Borås................ s 53,250: —

» läroverket i Malmö.................... * 112,100:

» gymnasiet i Orebro.................... * 122,825:

» »i Härnösand................. » 52,475: —

» fackskolan! Västerås................... * 39,000:

» »i Eskilstuna................. * 36,300:

Arvoden åt extra lärare och vikarier samt oförutsedda
behov................................... *_16,600:

Summa kronor 482,000: —

Med hänsyn till storleken av å anslaget beräknad reservation, omkring

46,000 kronor, ansåge skolöverstyrelsen, att det nuvarande ordinarie anslagets
belopp 463,400 kronor kunde bibehållas även för budgetåret 1931/1932,
och att skillnaden, 18,600 kronor, kunde täckas av reservationen, varav ändock
skulle komma att återstå i runt tal 27,400 kronor.

Skolöverstyrelsens framställning avser ändrade anslag för tre av de tekniska
läroverken, nämligen läroverken i Norrköping, Örebro och Härnösand.

Från styrelsen för tekniska elementarskolan i Norrköping har hemställts
dels örn inrättandet från och med nämnda budgetår av en ordinarie maskinist-
och eldarbefattning, dels örn viss höjning av anslagsposten till uppvärmning,
belysning, renhållning m. m. Båda dessa framställningar sammanhänga
med en beslutad, av skolöverstyrelsen såsom synnerligen önskvärd
betecknad utvidgning av skolans lokaler, vilken beräknas bliva färdig
till läsåret 1931/1932. Innehavaren av den föreslagna maskinist- och eldarbefattningen
skulle härjämte vid behov biträda å laboratorierna, vilkas skötsel
på grund av utvidgningen ansåges bliva alltför betungande för respektive
lärare. Under hänvisning till vad sålunda anförts har departementschefen
funnit sig böra biträda dessa förslag. Mot de beräknade beloppen
har departementschefen icke haft något att invända; han har erinrat, att
samma avlöning, som här föreslagits för den nya maskinist- och eldarbefattuingen,
1,750 kronor, redan nu utginge för motsvarande befattningar vid
andra tekniska läroverk.

236

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Från styrelsen för tekniska gymnasiet i Örebro har framförts en redan
tidigare gjord begäran örn inrättandet av en ny lektorstjänst vid gymnasiet.
Skolöverstyrelsen har erinrat, att denna fråga på grund av i ämnet väckta
motioner var föremål för prövning av 1930 års riksdag. I utlåtande den
11 mars 1930, nr 8, anförde riksdagens statsutskott under punkt 243, bland
annat, att utskottet i likhet med motionärerna ansåge, att en alltför stor del
av undervisningen vid tekniska gymnasiet i Örebro uppehölles genom extra
lärarkrafter och att det därför kunde finnas fog för framställningen örn en
förstärkning av gymnasiets ordinarie lärarstab. Utskottet funne sig dock
icke böra mot Kungl. Maj:ts förslag förorda inrättandet av en ny lektorstjänst
vid läroanstalten. Möjligt vore ju ock, att ett förnyat övervägande
av frågan kunde giva till resultat, att den önskvärda förstärkningen lämpligen
borde ske genom överflyttning av en lektorstjänst från något annat
av de tekniska läroverken. Då, såsom skolöverstyrelsen framhållit, ett förslag
om överflyttning av en lektorstjänst från annat tekniskt läroverk varit
under omprövning men icke ansetts böra vinna beaktande, har departementschefen
funnit sig — på de skäl, som anförts av statsutskottet vid 1930 års
riksdag böra biträda förslaget örn inrättandet av en ny lektorstjänst vid
Örebrogymnasiet. Då härigenom behovet av extra lärarkrafter minskades,
komme kostnadsökningen, oberäknat tillfällig löneförbättring, dyrtidstillägg
och ålderstillägg, att utgöra endast 1,600 kronor.

När 1929 års riksdag fattade sitt beslut örn avveckling av tekniska fackskolan
för träindustri i Härnösand och upprättande i samband med dåvarande
tekniska gymnasium av en förmansskola för träindustri, fäste riksdagen
härvid det villkoret, att från vederbörande industrihåll skulle erhållas
utfästelse, att, så länge sistnämnda skola av staten upprätthölles, ett årligt
bidrag till skolan av 5,000 kronor skulle lämnas. Enligt vad skolöverstyrelsen
meddelat, finnes numera icke någon utsikt till att det av riksdagen för
förmansskolans upprättande uppställda villkoret skall bliva uppfyllt, och
torde man därför för närvarande endast hava att räkna med det tekniska
gymnasiet i Härnösand. Skolöverstyrelsen har nu uppgjort förslag till en
viss differentiering av undervisningen i gymnasiet för att bereda möjlighet
för de av dettas lärjungar, som så önska, att erhålla viss facklig utbildning
i avseende å träindustrien. Kostnadsökningen härför beräknas till 2,975
kronor, motsvarande 17 timlärartimmar å 175 kronor. Å andra sidan har
skolöverstyrelsen hemställt örn uteslutande ur staten av en därstädes uppDien
sedan flera år vakantsatt maskinist- och eldarbefattning med en
avlöning av 1,750 kronor, vadan nettoökningen för detta läroverk skulle
inskränka sig till (2,975 — 1,750) 1,225 kronor.

Departementschefen har anfört, att han funne det beklagligt, att riksdagens
beslut om inrättandet av en förmansskola för träindustri på grund av
uteblivet bidrag från industriens sida icke kunnat realiseras. Som emellertid
förhållandena nu gestaltade sig, syntes skolöverstyrelsens förslag örn en

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

237

differentiering av undervisningen å tekniska gymnasiet i Härnösand välbetänkt;
departementschefen har erinrat, att Kungl. Majit genom beslut den
18 juli 1930 möjliggjort dylik differentierad undervisning redan under innevarande
läsår. Mot den för budgetåret 1931/1932 beräknade kostnaden härför
har departementschefen icke haft något att invända liksom ej heller
mot förslaget, att maskinist och eldarbefattningen skulle uteslutas ur läroverkets
stat.

Mot skolöverstyrelsens förslag om höjning av anslagsposten till arvoden
åt extra lärare och vikarier samt oförutsedda behov från 15,275 kronor med
1,325 kronor till 16,600 kronor vore, anför departementschefen, intet att
erinra.

I anslutning till de av skolöverstyrelsen framlagda och av departementschefen
tillstyrkta förslagen skulle anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932
uppgå till sammanlagt 482,000 kronor med den närmare fördelning, som
framgår av den utav överstyrelsen uppgjorda, i det föregående återgivna
tablån. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk skulle, med hänsyn till å detsamma befintliga
reservationer, i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagas med oförändrat
belopp, 463,400 kronor, eller 18,600 kronor mindre än den beräknade
medelsåtgången. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för
budgetåret 1929/1930 uppgingo reservationerna å anslaget vid slutet avsistnämnda
budgetår till 57,508 kronor 54 öre. Dragés härifrån det belopp
av 11,500 kronor, varmed den beräknade medelsåtgången under budgetåret
1930/1931 överstiger det i riksstaten för samma budgetår upptagna anslaget,
skulle reservationerna vid ingången av budgetåret 1931/1932 uppgå till i
runt tal 46,000 kronor och alltså enligt departementschefens mening väl
vara i stånd att bära den för sistnämnda budgetår beräknade belastningen,

18,600 kronor.

De till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket
i Örebro, till bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik
vid tekniska elementarskolan i Norrköping samt till uppehållande av parallellavdelningar
vid tekniska fackskolan i Eskilstuna föreslagna beloppen å
respektive 24,000 kronor, 1,600 kronor och 6,300 kronor äro desamma, som
av riksdagen anvisats för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majda förslag i
vidare mån än vad angår den ifrågasatta differentieringen av undervisningen
vid tekniska gymnasiet i Härnösand. Syftemålet med och den närmare
innebörden av berörda differentiering synes utskottet icke hava blivit nöjaktigt
klarlagda, varför utskottet anser sig förhindrat att i denna del förorda
Kungl. Majda förslag. Härigenom uppkommer en kostnadsminskning
av 2,975 kronor, varmed det äskade beloppet av reservationsanslaget till
tekniska läroverk, 463,400 kronor, alltså kan nedsättas. Anslaget torde i

tTtekottetn

yttrande.

238

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

enlighet härmed böra för budgetåret 1931/1932 uppföras med ett belopp av
460,425 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk, nu 463,400 kronor, med 2,975 kronor till 460,425
kronor att jämte erforderligt belopp av å samma anslag
uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken
på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivits;

b) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid
tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret 1931/1932
ett extra anslag av 24,000 kronor;

c) såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i
färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,600
kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma
ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

d) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett
extra anslag av 6,300 kronor.

Stipendier åt 259:o) I
obemedlade . ... ''
oell mindre Skottet,
bemedlade
elever vid
de tekniska
Tackskolorna.

[255.]

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 255) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor
att utgå enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

Resestipen- 260:o)

dier åt lärare ''

vid tekniska skottet,
läroverk.

[256.]

I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare vid de tekniska
läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor att utgå under de villkor och
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

underetödåt 261:0) 1 enliShet med Kungl. Majlis förslag (punkt 257) hemställer uthandels-
skottet,

gymnasier. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud [257.

]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

239

getår ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna
belopp, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

139,500 kronor att utgå under förutsättning att kommun,
där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv
eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga
lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar
ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt med den fördelning och under de villkor
i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.

262:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 258) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare vid statsunderstödda
handelsgymnasier anvisa för budgetåret 1931/1932
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.

263:o) Kungl. Majit har (punkt 259) föreslagit riksdagen att

dels öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlöning av lärare
vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 675,000 kronor, med

155,000 kronor till 830,000 kronor,

dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 100,000 kronor,
med 10,000 kronor till 110,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 742—749 i statsrådsprotokollet.

Skolöverstyrelsen har, med hänsyn till å ena sidan konstaterad medelsåtgång
och å andra sidan den alltjämt fortgående utvecklingen av yrkesskölväsendet,
hemställt, att förslagsanslaget till läraravlöningar måtte uppföras
med ett från 675,000 kronor med 225,000 kronor till 900,000 kronor ökat
belopp samt förslagsanslaget till undervisningsmateriel med ett från 100,000
kronor med 20,000 kronor till 120,000 kronor ökat belopp.

En redogörelse för medelsåtgången under senare budgetår, som skolöverstyrelsen
lämnat, giver vid handen, att fluktuationerna härutinnan varit rätt
avsevärda. Vad anginge de senaste två budgetåren, 1928/1929 och 1929/
1930, torde detta enligt departementschefens mening kunna förklaras, såsom
jämväl skolöverstyrelsen framhållit, därmed att på det förra budgetåret belöpande
understöd till en väsentligare del kommit att lyftas först under
nästföljande budgetårs första kvartal. Såväl på grund härav som på grund
av vissa utav skolöverstyrelsen berörda särskilda förhållanden vid utdelandet

Resestipendier
åt lärare
vid statsunderstödda

handelsgymnasier.

[258.]

Understöd åt
kommunala
anstalter för
yrkesundervisning.

[259.]

240

Statsutskottets utlåtande Nr 8<

av understöd från här ifrågavarande anslag vore det givetvis vanskligt att
ernå en exakt föreställning om de belopp, som verkligen kunde tänkas bliva
erforderliga under ett kommande budgetår. Med hänsyn till anslagens karaktär
av förslagsanslag torde det emellertid vara tillräckligt med en av departementschefen
framlagd approximativ beräkning av följande innehåll: Medelsåtgången
för här ifrågavarande ändamål hade enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisningar för ett vart av budgetåren 1926/1930 uppgått till följande
belopp, nämligen

för budgetåret 1926/1927 .......kronor 871,817:24

» * 1927/1928 » 806,558:80

» > 1928/1929 » 755,784:91

» » 1929/1930 » 1,165,421:33.

Summan av dessa anslag utgjorde 3,599,582 kronor 28 öre eller i medeltal
för budgetår 899,895 kronor 57 öre. Örn hänsyn foges dels till detta medeltal,
dels till den beräknade utvecklingen av yrkesskolväsendet, funne departementschefen
sig kunna förorda, att sammanlagda anslagsbeloppet för budgetåret
1931/1932 beräknades till 940,000 kronor eller 165,000 kronor mera än
innevarande budgetår, vilket skulle innebära en ökning med 20,000 kronor
för ett vart av budgetåren 1930/1931 och 1931/1932 utöver det sålunda
beräknade medeltalet.

I fråga örn fördelningen av detta belopp på de båda anslagen till lärårlöner
och till undervisningsmateriel kunde man, framhåller departementschefen
härefter, ännu icke stödja sig på något siffermaterial, då uppdelningen
av det förutvarande gemensamma anslaget i två trätt i kraft först
från och med ingången av innevarande budgetår. Med hänsyn tagen till
de av skolöverstyrelsen framlagda beräkningarna funne departementschefen
sig böra föreslå, att anslaget till läraravlöningar i riksstaten för budgetåret
1931/1932 måtte upptagas med ett från 675,000 kronor med 155,000 kronor
till 830,000 kronor förhöjt belopp och anslaget till undervisningsmateriel med
ett från 100,000 kronor med 10,000 kronor till 110,000 kronor förhöjt belopp.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må

a) öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för
avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning,
nu 675,000 kronor, med 155,000 kronor till 830,000
kronor,

b) öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för
undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till

110,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

241

264:o) Kungl. Majit har (punkt 260) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1931/1932 uppföra dels det ordinarie reservationsanslaget till
understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning
med oförändrat belopp, 610,000 kronor,

dels ock det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning likaledes med oförändrat
belopp, 65,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 749—753 i statsrådsprotokollet.

Understöd åt
enskilda anstalter
för
yrkesundervisning [260.

]
jämte en i
ämnet väckt
motion.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar G. Mosesson och O. Johansson i Edsbyn väckt motion
(II: lil), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1931/1932 höja
det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning åt lärare vid
enskilda anstalter för yrkesundervisning med 65,000 kronor eller till 675,000
kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 höja det ordinarie reservationsanslaget
till understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning,
nu 610,000 kronor, med 90,000 kronor till 700,000 kronor,
dels i riksstaten för samma år höja det ordinarie reservationsanslaget till
understöd för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
nu 65,000 kronor, med 5,000 kronor till 70,000 kronor. Överstyrelsen
har därvid erinrat, att framställningarna örn understöd för enskilda skolor
för yrkesundervisning avsevärt överstigit de belopp, som för ändamålet stått
till Kungl. Majits förfogande. De reduceringar, som i anslutning härtill
måst företagas å de ansökta beloppen, hade, framhåller departementschefen,
givetvis ofta blivit mycket kännbara för de olika skolorna. Så mycket mer
hade detta varit att beklaga, som den gren av yrkesundervisningen, varom
här vore fråga, hade sin stora betydelse genom de pedagogiska initiativ,
som länge kännetecknat densamma. Dessa enskilda läroanstalter tillförde
alltjämt yrkesundervisningen stora värden i fråga örn pedagogisk erfarenhet
och de bidroge att skaffa åt vårt näringsliv en väl utbildad arbetskraft.
Flera yrkesgrenar hade emellertid ännu ej fått sin utbildningsfråga ordnad,
allt beroende på begränsade anslagsmedel, och fara kunde föreligga, att en
viss stagnation i utvecklingen på detta för landets näringsliv så betydelsefulla
område kunde göra sig gällande. Departementschefen skulle därför
med tillfredsställelse hälsat, om det varit honom möjligt att biträda överstyrelsens
förslag om en höjning av nu ifrågavarande anslag. Emellertid
hade den statsekonomiska situationen nödgat honom att på denna som på
så många andra punkter i årets huvudtitel avstå från att föreslå anslagsBihang
till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 16

242

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Understöd
till obemedlade
och
mindre bemedlade

elever vid
statsunderstödda
kommunala
och
enskilda anstalter
för
yrkesundervisning [261.

]
jämte en i
ämnet väckt
motion.

ökningar, hur välmotiverade desamma än vore. Anslagen borde alltså jämväl
för budgetåret 1931/1932 utgå med oförändrade belopp.

I detta sammanhang har departementschefen framhållit, att, då budgetredovisningen
för budgetåret 1929/1930 utvisade en reservation å anslaget
till enskilda anstalter för yrkesundervisning å 92,061 kronor 32 öre, denna
omständighet icke kunde tagas till intäkt för ett krav på sänkning av anslaget
med motsvarande belopp. Att reservation uppkommit, oaktat Kungl.
Maj:t för sistnämnda, liksom för föregående budgetår fördelat hela det tillgängliga
understödsbeloppet och oaktat från skolornas sida äskanden örn
understöd till långt större belopp förelågo, torde hava sin förklaring i att
åtskilliga skolor vid budgetårets utgång ännu icke hunnit uttaga hela de
dem tilldelade understöden. Reservationen torde alltså, till väsentlig del
åtminstone, vara blott skenbar.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört och då utskottet dessutom
saknar material för att kunna bedöma, huruvida en höjning av ifrågavarande
anslag verkligen kommer att medföra det av motionärerna åsyftade och även
enligt utskottets mening önskvärda resultatet — vidgade möjligheter till
yrkesutbildning, särskilt för ungdomen — finner sig utskottet icke kunna
nu tillmötesgå motionärernas hemställan utan ansluter sig till Kungl. Maj:ts
förslag, varvid utskottet emellertid förutsätter, att Kungl. Maj:t skall låta
närmare utreda omfattningen och beskaffenheten av det ökade medelsbehov,
som enligt skolöverstyrelsens och motionärernas uppgift föreligger, samt i
övrigt ägna frågan härom tillbörlig uppmärksamhet.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herrar Mosessons och Johanssons i Edsbyn ovannämnda
motion (II: lil), i vad den skiljer sig från Kungl. Majda
förslag, uppföra det ordinarie reservationsanslaget till understöd
för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning
med oförändrat belopp, 610,000 kronor,

b) uppföra det ordinarie reservationsanslaget till understöd
för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
likaledes med oförändrat belopp, 65,000 kronor.

265:o) Kungl. Majit har (punkt 261) föreslagit riksdagen att till stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med av riksdagen
i dess skrivelse den 26 april 1930, nr 165, angivna grunder och enligt
de närmare bestämmelser i övrigt, Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 753—755 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr JB. Mogård m. fl. väckt motion (lii 140), vari hemställts,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

243

att riksdagen måtte till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning
med heldagsundervisning och sammanhängande kurs av minst fem
månaders längd för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

300,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i motionen
angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit må finna
gott föreskriva, att med hänsyn till den rådande ungdomsarbetslösheten
högsta stipendiebeloppet må höjas till 60 kronor per elev och månad, samt
att skyndsam utredning må verkställas beträffande behovet och möjligheterna
av en utvidgning av yrkesutbildningsanstalterna, varvid hänsyn särskilt
må tagas till förefintligheten av ungdomsarbetslösheten.

Under åtskilliga år anvisade riksdagen till understöd åt obemedlade och
mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning
medel å extra stat. För budgetåret 1927/1928 anvisades
för ändamålet ett förslagsanslag av 25,000 kronor, och utsträcktes anslaget
samtidigt att omfatta elever även vid statsunderstödda kommunala skolor
för husmodersutbildning. För vartdera av budgetåren 1928/1930 utgjorde
anslaget 30,000 kronor.

Under punkt 241 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit
riksdagen att för samma ändamål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
förslagsanslag av 40,000 kronor, varvid höjningen motiverades med konstaterade
anslagsöverskridanden under föregående budgetår. I berörda punkt
upptog dåvarande departementschefen vidare till behandling ett förslag, som
skolöverstyrelsen med anledning av en utav 1928 års riksdag i ämnet avlåten
skrivelse framlagt i fråga örn utsträckning av statens stipendieverksamhet
till kommunala och enskilda yrkesutbildningsanstalter i allmänhet. Departementschefen
ansåg emellertid, att omständigheterna ej vore sådana, att en
dylik för statsverket ur ekonomisk synpunkt ganska betungande utvidgning
kunde ske.

I skrivelse den 26 april 1930, nr 165, anmälde härefter riksdagen, att
riksdagen, i anledning av Kungl. Majits ovanberörda förslag och fyra i
ämnet väckta motioner (I: 55, II: 79, I: 137 och I: 142), till stipendier åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning med heldagsundervisning och sammanhängande
kurs av minst fem månaders längd anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse
med av riksdagen angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser
i övrigt, Kungl. Majit funne gott meddela.

Riksdagen anförde därvid bland annat följande:

Riksdagen hänförde till nu ifrågavarande anstalter även husmodersskolorna,
vilka hittills åtnjutit särskilt anslag för ändamålet men som hädanefter
syntes böra erhålla vissa stipendiemedel från samma anslag som övriga

244

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

yrkesutbildningsanstalter. Riksdagen, som ansåg, att de villkor och bestämmelser
i avseende å behovsgrader och stipendiebelopp m. m., vilka föreskrivits
beträffande folkhögskolorna, borde gälla även i fråga om nu förevarande
skolor, ville vidare inskärpa vikten av att prövningen av stipendiernas
utdelning gjordes så samvetsgrant som möjligt med stöd av bland annat
utav trovärdiga personer bestyrkta redogörelser för elevernas ekonomi och
övriga personliga förhållanden, såsom fallet nu vore vid folkhögskolorna och
husmodersskolorna, och att hänsyn därvid toges till alla de faktorer, som
rimligen borde inverka på frågan, såsom huruvida eleven hade tillfälle att
under skoltiden vistas i sitt hem eller hos anhöriga, huruvida elever måste
vidkännas resekostnader för att kunna bevista skolan, huruvida elevavgifter
utginge och dessas storlek, huruvida i skolan mat erhölles utan ersättning
och dylikt.

Den 23 maj 1930 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 158) angående
stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning att gälla tills vidare,
så länge anslag för ifrågavarande ändamål anvisades.

Departementschefen har, då någon erfarenhet örn medelsåtgången å här
ifrågavarande anslag ännu icke kunnat vinnas, i likhet med skolöverstyrelsen
ansett sig böra tillstyrka, att för budgetåret 1931/1932 för här ifrågavarande
ändamål ett anslag av samma belopp som för innevarande budgetår,
200,000 kronor, äskas av riksdagen.

I motionen II: 140 har till stöd för de där framförda yrkandena anförts
följande:

Massarbetslösheten utgör utan tvivel ett av tidens och samhällets för närvarande
mest angelägna problem. Varje mera industrialiserat samhälle hemsökes
av arbetslöshetens sociala olycka. En del av detta problem, vilken
hittills ej ägnats den uppmärksamhet, som sakens vikt krävt, är de unga
åldersklassernas andel i de allmänna arbetslöshetssiffrorna. Och dock ha
gjorda undersökningar tydligt ådagalagt, att ungdomsarbetslösheten även i
vårt land är skrämmande stor.

Vid den stora arbetslöshetsräkningen, som genom socialstyrelsens försorg
skedde i maj år 1927, visade det sig sålunda, att av de 64,075 anmälda
arbetslösa befunno sig 11,723 i åldern 15—20 år och 21,550 i åldern 21—30
år. Särskilt befunnos våra bruksbygder vara svårt hemsökta av denna ungdomsarbetslöshet.
Endast en bråkdel av dessa arbetslösa var anmäld till
erhållande av hjälp från arbetslöshetskommissionen.

Efter offentliggörandet av denna undersöknings resultat hördes i den allmänna
diskussionen åtskilliga röster, vilka förklarade, att företeelsen ifråga
vore temporär och att en snabb övergång till normala förhållanden skulle
följa, varvid även antalet av unga arbetslösa hastigt skulle nedgå. Mot
slutet av år 1929 angavs också från olika håll, att arbetslösheten bland
ungdomen under då rådande jämförelsevis gynnsamma arbetstillgång vore
örn också ej obefintlig så likväl av synnerligen ringa omfattning.

För att dä klargöra det faktiska läget beträffande ungdomsarbetslösheten
lät en av landets största organisationer av arbetarungdom — Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund — företaga en undersökning av arbetstillgången
bland förbundets till över 60,000 uppgående medlemsnumerär. Un -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

245

dersökningen planlades och företogs under sakkunnig statistisk ledning, och
dess resultat ha påtagligen framkommit efter ett noggrant och omsorgsfullt
arbete med insamlingen av uppgifterna och granskningen samt sammanställningen
av desamma. De avse tiden februari 1930 och äro inhämtade från
organisationer å 682 platser, spridda över alla delar av riket. Större delen
av medlemmarna inom det anförda förbundet befinna sig i åldern mellan
17—25 år, och — ehuru efter all sannolikhet att döma arbetslösheten inom
arbetareungdomens led torde vara större bland den ungdom, som politiskt
sett står oorganiserad, än bland den organiserade — lära deras förhållanden
vara representativa för förhållandena i hithörande avseende.

Från de 682 ortsorganisationerna rapporterades tillhopa 5,143 arbetslösa,
av vilka 4,469 voro män och 674 kvinnor. I fråga om arbetslöshetens växlingar
visade det sig, att icke mindre än 27 procent av de uppgiftslämnande
platserna kunde uppgiva, att arbetslösheten ökat, 44 % att den förhållit sig
konstant och 29 procent att den minskat. Anmärkas bör, att arbetstillgången vid
tidpunkten för uppgifternas avlämnande var relativt god. Och örn också
möjligheter saknas att bedöma ungdomsarbetslöshetens omfattning just nu,
förefaller det sannolikt, att de angivna siffrorna på grund av den nuvarande
konjunkturavmattningen äro mycket mera skrämmande.

Det torde här böra anmärkas, att av den undersökning, som Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund företagit, framgår otvetydigt, att en betydande
arbetslöshet ävenledes förekommer bland ungdom, sysselsatt inom
jordbruksarbete. För de manliga förbundsmedlemmarnas vidkommande befunno
sig av 2,945 i räkningen deltagande unga jordbruksarbetare ej mindre
än 332, d. v. s. 11.3 procent, utan arbete. De torde till stor del utgöras av söner
till smärre jordbrukare, torpare och arrendatorer. Ungdomsarbetslösheten
är tydligen ett problem, som allvarligt berör både städer och landsbygd,
både industri och jordbruk.

Örn den oförvållade arbetslösheten måste kännas som en hård livets prövning
för vuxna människor, vilka redan ha åtskillig erfarenhet av skoningslösheten
i kampen om bröd och utkomst och om otryggheten i lönearbetet,
så torde den verka ännu mera ödeläggande å en yngling, som nyss blivit
mogen för förvärvsarbetet. Det vållar lätt nedbrytande tvivel å alla värden
att i unga år tinna sig, ehuru villig och duglig till arbete, bortvisad från
möjligheten att ens förtjäna ett torftigt dagligt bröd. Känslan av att vara obehövlig
och onyttig, att aldrig få en chans att visa vad man duger till,
måste komma unga människor att gripas av modlöshet och likgiltighet inför
fordran å ungdomen att rusta sig för medborgarskapets förpliktelser i olika
hänseenden. De som mycket orda om ungdomens tilltagande förvildning
ha förvisso stor anledning att fråga, vad ungdomens omfattande arbetslöshet
har för andel häri.

Det kan visserligen i åtskilliga fall inträffa, att föräldrahemmen äro en
tillflyktsort för många unga, som ställts utom förvärvsmöjligheterna. Detta
förhållande kan dock ej bringa lösning åt frågan i dess hela vidd, särskilt
som vid inträffad arbetslöshet bland ungdomen ofta följer, att även de
egentliga familjeförsörjarna träffas av samma olycka. För övrigt kvarstå
de moraliska vådorna av att de unga gå utan arbete, även om fattiga föräldrar
tvingas att bära deras försörjning.

Det torde därför över allt bland ansvarskännande människor stå klart,
att det för samhället är ett livsvillkor att komma till rätta med ungdomsarbetslöshetens
problem.

246

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Svårigheterna inställa sig emellertid, då det gäller att anvisa gångbara
framkomstvägar för att nå syftet. Ungdomens arbetslöshet är en del av
det allmänna arbetslöshetsproblemet och kan näppeligen lösas isolerat. Ej
heller torde det vara lätt att nyskapa särskilda arbetstillfällen för unga arbetare.
För den ungdom, som befinner sig i åldern över 18 år, kunna väl
i allmänhet de av statsmakterna uppdragna linjerna för arbetslöshetens bekämpande
anses böra komma till användning. Deras effektivitet liksom
humanitet i tillämpningen äro emellertid underkastade starka tvivel, vilka
med särskild vikt kunna gälla deras tillämplighet å arbetare inom yngre
ålderskategorier. Vid den verkliga tillämpningen har det också visat sig,
att de i stort sett betytt synnerligen litet i fråga örn bekämpandet av ungdomsarbetslösheten
.

Detta inskridande från samhällets sida till den arbetslösa ungdomens
hjälpande torde i stor utsträckning böra inriktas å åtgärder för underlättande
av denna ungdoms framtida möjligheter att vinna en tryggad utkomst.
Ett utbyggande av resurserna för meddelande och tillgodogörande av den yrkesutbildning,
vilken under senare år genom det allmännas försorg igångsatts,
torde därvidlag vara av synnerligen stor betydelse. Jämte fördelen av att de
unga arbetslösa under en kritisk period hade något gagneligt att syssla med
och därigenom erhölle tillfälle till både intellektuell och sedlig lyftning, så
bleve den ungdomliga arbetskraften genom en rationell yrkesutbildning mera
anpassbar efter de olika möjligheterna å arbetsmarknaden. En kraftig och
målmedveten understödsverksamhet från det allmännas sida skulle härvidlag
kunna uträtta mycket.

Sedan åtskillig tid tillbaka utgå från riksstaten belopp, avsedda att underlätta
tillträdet till för ungdom avsedda yrkesutbildningsanstalter. Senast i
fjol beslöt riksdagen i anledning av motioner anvisa 200,000 kronor som
extra förslagsanslag att utgå som stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid anstalter för yrkesundervisning. Härjämte finnas anslag
för stipendier till elever vid folkhögskolor och lantmannaskolor.

Dessa anslag fylla verkliga behov och torde redan vid de nuvarande fördelningsgrunderna
snarare vara för låga än för höga. Enligt 1929 års riksdags
beslut genomfördes vid folkhögskolorna en uppdelning av eleverna i
tre behovsgrader och stipendiebeloppen bestämdes till respektive 45, 25 och
15 kronor. Dessa grunder ha sedan förklarats gälla även för stipendier åt
elever vid yrkesutbildningsanstalterna.

Nu torde det i regel vara så, att en arbetslös ung arbetare saknar ekonomiska
resurser att bevista en ^bildningsanstalt, även örn han skulle erhålla
det högsta möjliga stipendiebeloppet, nämligen 45 kronor per månad. Örn
denna understödsverksamhet skall kunna bliva till verkligt gagn i kampen
mot ungdomsarbetslösheten, måste en sådan anordning träffas, som gör det
möjligt för den arbetslöse att erhålla ett med hänsyn till hans arbetslöshet
och därmed iråkade absoluta medellöshet större stipendiebelopp. Det vill
synas, som om minst 60 kronor i månaden vore erforderliga för att bestrida
kost och logi jämte övriga med en skolvistelse förenade utgifter.

Tänkas kan, att av arbetslöshet bland de unga särskilt hårt träffade kommuner
bereddes möjlighet till statsunderstöd för anordnande av särskilda
kurser för dessa, varvid inom kommunen förefintligt folk- eller fortsättningsskoleväsen
måhända kunde tjäna som föreningsmedel.

Vid strävan efter en mera varaktig och effektiv anordning för yrkesutbildning
åt unga arbetslösa torde ett övervägande av behovet av en utbygg -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

247

nåd av landets ungdomsskoleväsen komma att visa sig erforderlig. 1918
års riksdags beslut angående yrkesutbildningen avsåg vad beträffar lärlingsoch
yrkesskolor framförallt att skapa en till lärlingsutbildningen på arbetsplatsen
sidoordnad och densamma kompletterande yrkesutbildning. Och man
tänkte sig då, att denna utbildning skulle komma att stödjas av en lärlingslag.
Den allmänna utvecklingen på näringslivets område har, som förut
anförts, med och mer försvårat det för arbetskrafter i minderårighetsåldern
att få en fast anställning i yrket, och förhoppningarna på att erhålla reglerade
lärlingsförhållanden ha ej blivit uppfyllda. Numera har man att tillse,
att yrkesundervisningen även blir inställd på att taga hand om den minderåriga
arbetskraft, som ej fått ordnad anställning i yrkeslivet eller befinner
sig utan möjlighet att erhålla förvärvsarbete. Kunde dessa unga i högre
grad än nu är fallet bliva omhändertagna i heldagsskolor och heldagskurser
med ej blott teoretisk utan framförallt praktisk utbildning, skulle samhället
därmed göra icke endast de unga en stor tjänst, utan det skulle även motverka
den art av arbetslöshet, som framkallas av bristande yrkesutbildning
och därmed förorsakad svårighet att komma in i arbetet och där göra sig
nyttig.

För att möjligheter härtill skola givas, fordras emellertid en utvidgning
av yrkesskoleorganisationen. Frågan härom torde vara värd en allsidig och
grundlig utredning.

Likaledes torde det vara av behovet att undersöka i vad mån åtgärderna
för underlättande av arbetsförmedling och anvisande av arbete åt ungdom
skola kunna utvecklas. Redan ha åtskilliga mycket värdefulla och betydelsefulla
åtgärder vidtagits för att skaffa arbete åt de unga, som lämna skolan,
genom ett samarbete mellan skolmyndigheterna och arbetsförmedlingsanstalterna.
Särskilt gäller detta de stora städerna. Det återstår dock åtskilligt,
särskilt vad beträffar arbetsförmedling åt den ungdom, som icke
kommit till arbetsförmedlingen direkt från skolan, samt ungdomen å våra
bruksplatser och samhällen, varest arbetsförmedlingsanstalter i deras mera
effektiva form saknas. Även i detta hänseende torde en närmare undersökning
måhända kunna vara av värde vid kampen mot ungdomsarbetslösheten.

Utskottet kan icke förorda, att ifrågavarande stipendiebelopp, vilka fastställdes
så nyligen som vid 1929 års riksdag, redan nu skola undergå förändring.
På grund härav finnes heller ingen anledning för utskottet att
tillstyrka någon höjning av stipendieanslaget. Utskottet ansluter sig alltså
i dessa delar till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker motionen, såvitt nu
är ifråga.

Med anledning av motionärernas hemställan om utredning rörande utvidgning
av yrkesutbildningsanstalterna med särskild hänsyn till arbetslös
ungdom vill utskottet framhålla, att beredandet av större möjligheter till
yrkesutbildning för visso är en synnerligen behjärtansvärd angelägenhet.
Men utskottet har den uppfattningen, att någon särskild utredning härom
knappast kan anses påkallad. Sedan mera än ett årtionde hava statsmakterna
vidtagit omfattande åtgärder av olika slag i detta syfte, och de myndigheter
och enskilda sammanslutningar samt andra, som äro att betrakta
såsom målsmän för yrkesundervisningen, äro stadda i en oavlåtlig strävan

Utskottets

yttrande.

248

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande
av verksamheten

vid tekniska
skolan i
Stockholm
m. m.

[262.]

att utveckla och förkovra denna gren av undervisningsväsendet. Att igångsätta
en utredning i vanliga former härom torde visa sig mindre fruktbart,
än om man lämnar öppet åt berörda strävanden att efter förmåga fritt göra
sig gällande. Utskottet avstyrker på grund härav det i motionen framställda
utredningsyrkandet.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herr Mogårds m. fl. ovannämnda motion (II: 140), i vad
den rör ändrade grunder för utgående av stipendier till
elever vid yrkesutbildningsanstalter ävensom anslagsbeloppet,
såvitt motionen härutinnan skiljer sig från Kungl. Maj:ts
förslag, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med
av riksdagen i dess skrivelse den 26 april 1930, nr 165,
angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser i övrigt,
Kungl. Majit finner gott meddela;

b) avslå nämnda motion (II: 140), i vad den gäller utredning
angående utvidgning av yrkesutbildningsanstaltema.

266:o) Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att

dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor under
villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som
statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden,

dels ock till bestridande av kostnaden för inköp av en elektrisk ugn och
en drejskiva m. m. för den keramiska undervisningen vid tekniska skolan
i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 755—756 i statsrådsprotokollet.

Det extra anslaget till uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan
i Stockholm för budgetåret 1931/1932 har beräknats till samma belopp som
för innevarande budgetår, 33,000 kronor. Villkoren för Stockholms stads
del i fråga örn detta extra anslag hava föreslagits alltjämt böra bliva desamma
som hittills.

I särskilda till Kungl. Majit ställda, till skolöverstyrelsen ingivna framställningar,
som av skolöverstyrelsen med tillstyrkande utlåtanden överlämnats
till Kungl. Majit, har styrelsen för tekniska skolan i Stockholm hemställt
örn ett extra engångsanslag å 3,000 kronor för bestridande av kost -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

249

naderna för inköp av elektrisk brännugn och drej skiva samt utrustning av
vissa lokaler för utvidgad undervisning i keramik. Detta anslagsäskande
avser främst att bereda möjligheter för en utvidgad undervisning i keramik,
sedan numera härför erforderliga lokaler blivit disponibla genom inskränkning
av den mindre viktiga undervisningen i gipsgjutning. Goda
skäl syntes enligt departementschefens mening vara anförda för det nu
gjorda äskandet, och mot det beräknade beloppet, 3,000 kronor, har departementschefen
förklarat sig icke hava något att erinra. Då skolans ordinarie
materielanslag ej lämnade rum för bestridande av de härmed förenade kostnaderna,
funne han sig böra tillstyrka styrelsens framställning.

Det begärda anslaget å 3,000 kronor till inköp av en elektrisk ugn m. m.
kan utskottet icke förorda, då enligt utskottets mening med hänsyn till
ifrågavarande skolas ställning en dylik kostnad icke bör påvila staten. I
övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska
skolan i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 33,000 kronor under villkor att Stockholms stad
för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor
för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp
som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas
av Sjöstedtska fonden,

b) avslå Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till inköp av en
elektrisk ugn m. m. för den keramiska undervisningen vid
ifrågavarande skola.

267:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt ram,

a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid
bergsskolan i Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med vad under punkt 243 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits, anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 20,000 kronor
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den
del av kostnaderna för verksamhetens uppehållande, som
ej täckes genom statsbidraget, samt med rätt för Kungl.
Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda
anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga;

Utskottets

yttrande.

Bergsskolan
i Filipstad
m. m.

[263.]

250

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vävskolan

Borås.

[264.]

b) såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt
befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning
anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av
10,020 kronor att utgå under förutsättning att återstoden av
sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de
ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som
Kungl. Majit i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder
finner skäligt föreskriva.

268:o) Kungl. Majit har (punkt 264) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 14,050 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 3 januari 1931 angivits.

Utredningen återfinnes å sid. 759—762 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1930/1931 med 12,550 kronor. Anslagsökningen,
1,500 kronor, beror på följande förhållande: Vårterminen 1931
kommer den första årgången elever att utexamineras från tekniska elementarskolans
i Borås textiltekniska fackavdelning. Skolans styrelse har nu
önskat bereda dessa elever tillfälle till fortsatta, rent fackliga studier, företrädesvis
i vävnadsteknologi och textilmaskinlära med tillhörande praktiska övningar.
Denna fortbildningskurs har beräknats till ett läsår med omkring
30 veckotimmar, och kostnaderna för arvoden till extralärare och assistenter
hava beräknats till 3,000 kronor, varav hälften skulle bestridas av staten
och hälften av länets landsting eller andra intresserade. I likhet med skolöverstyrelsen
har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att bidrag
av statsmedel bereddes för anordnande av den sålunda planerade påbyggnadskursen,
allra helst densamma kunde anses bereda eleverna från elementarskolan
en värdefull fortbildning och vidare, efter vad skolöverstyrelsen
meddelat, industrien vore starkt intresserad för åstadkommandet av en dylik
Påbyggnad och redan iklätt sig betydande utgifter härför. Såsom villkor
för anslaget borde föreskrivas, att ett belopp, motsvarande statsbidraget, tillskötes
av länets landsting eller andra intresserade.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 14,050 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1931 angivits.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 251

269:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 265) föreslagit riksdagen i
fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter
för yrkesundervisning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

270:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till åtgärder för utbildande av lärare för
yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel
vid anstalter för sådan undervisning anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

271:o) Kungl. Maj:t har (punkt 267) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 860,000
kronor, med 20,000 kronor till 880,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 767—778 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr W. Björck (I: 87)
och den andra inom andra kammaren av herr A. Thomson (II: 117), i vilka
motioner — med hänvisning till den i bilaga till 1931 års statsverksproposition,
åttonde huvudtiteln, punkt 267, förebragta utredningen — hemställts,
att riksdagen måtte besluta att ur anslaget till folkbiblioteksväsendet må
utgå understöd till skolbiblioteken efter i huvudsak de grunder, som angivits
i ovannämnda utredning, samt att det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt folkbiblioteksväsendet på grund härav måtte, utöver vad som föreslagits
i statsverkspropositionen, höjas med 22,500 kronor till 902,500 kronor.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1930 gjort framställning
i fråga om anslag till understödjande av folkbiblioteksväsendet för budgetåret
1931/1932 och därvid efter en utförlig motivering, beträffande vilken
utskottet tillåter sig att hänvisa till sid. 770—776 i statsrådsprotokollet, hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 860,000 kronor,
med 60,000 kronor till 920,000 kronor samt att medgiva, att ur detta anslag
måtte få utgå ej mindre från och med den 1 januari 1932 understöd

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
vid
vissa statsunderstödda

anstalter för
yrkesundervisning.

[265.]

Åtgärder för
utbildande av
lärare för
yrkesundervisningen m.

m.

[266.]

Understöd åt
folkbiblioteksväsendet [267.

]

jämte två i
ämnet väckta
motioner.

252

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till två nya centralbibliotek efter högst 10,000 kronor för år för vartdera,
än även från och med budgetåret 1931/1932 tills vidare dels understöd till
skolbibliotek efter i huvudsak de grunder, som i skolöverstyrelsens framställning
angivits, dels till rese- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion
från central- och landsbibliotek ett belopp av högst 3,600 kronor
för år, dels till resestipendier för bibliotekspersonal ett belopp av högst

3.000 kronor.

De av skolöverstyrelsen föreslagna ändrade grunderna för understöd åt
skolbibliotek hava följande innehåll:

1.

Understöd av statsmedel må med belopp av lägst 15 kronor och högst

1.000 kronor, för år räknat, utgå till skoldistrikt för upprättande och underhåll
av ett skolbibliotek eller system av bibliotek (huvudbibliotek med
filialer).

2.

Understöd av statsmedel må i nedannämnda fall med belopp av lägst 15
kronor och högst 300 kronor, för år räknat, utgå för upprättande och underhåll
av skolbibliotek,

a) till styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola eller under
statens kontroll stående småskoleseminarium,

b) till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,
ettårig handelsskola eller hushållsskola, varvid dock, där beträffande viss
kommun statsunderstöd anses böra tillkomma kommunen tillhöriga skolor
av mer än en av de under b) angivna skolformer, undérstödet skall utgå
till en för samtliga dessa skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15
kronor och högst 300 kronor för varje skolform,

c) till styrelse för under statens kontroll stående folkhögskola eller lantmannaskola,
varvid dock, där folkhögskola och lantmannaskola äro förlagda
på samma plats med gemensamma lokaler, understödet skall utgå till en
för dessa båda skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och
högst 300 kronor för varje skolform.

3.

För utgående av de ovan i punkterna 1—2 omnämnda understöden skola
följande villkor gälla:

a) Tillskott av andra än statsmedel (s. k. ortsbidrag) skall för det år, för
vilket statsunderstöd sökes, lämnas för bibliotekets utveckling och vård.
Ortsbidraget skall utgå kontant och avse verkliga utgifter. För kostnadsfritt
upplåten lokal må dock på av skolöverstyrelsen närmare föreskrivna
villkor i ortsbidraget inräknas ett belopp, som kan anses motsvara skälig
hyra, vilket belopp emellertid ej får överstiga det kontanta ortsbidraget.
Anslag till bestridande av lokalkostnad, däri inbegripna utgifter för lokalens
uppvärmning, belysning och renhållning, må i intet fall medräknas, därest
icke lokalen är avsedd enbart för biblioteket.

b) Bokinköp till skolbibliotek skall tillgodose lärjungarnas behov, dock
må en mindre del av bokanslaget användas till anskaffning av litteratur,
som kan vara till hjälp för lärarna vid undervisningen.

Under inga förhållanden må med skolbibliotek införlivas andra skönlitterära
arbeten än sådana, som kunna anses lämpliga för ungdom.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

253

c) Skolbibliotek skall hållas tillgängligt under lästerminerna regelbundet
minst en gång i veckan samt under ferierna på tider, som vederbörande
styrelse äger att bestämma.

d) Biblioteket skall i övrigt i tillämpliga delar vara underkastat samma
bestämmelser i avseende på statsunderstödets utgående, bibliotekarie, lokal,
utlåning, försäkring, bokbestånd, inspektion, böckers avhändande från biblioteket
m. m., som äro stadgade i punkt 4 av bestämmelserna angående
understödjande av folkbiblioteksväsendet.

e) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de
villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

4.

Statsunderstöd till de i punkt 1 omnämnda biblioteken må utgå dels som
allmänt grundunderstöd, dels ock i de fall, då vederbörande bibliotek uppfyller
därför stadgade särskilda villkor, som tilläggsunderstöd. Därvid skola
i tillämpliga delar gälla de föreskrifter, som i punkterna 4—9 av bestämmelserna
angående understödjande av folkbiblioteksväsendet äro stadgade.

5.

Statsunderstöd till de i punkt 2 omnämnda biblioteken må utgå med
högst lika stort belopp som ortsbidraget.

Skolöverstyrelsens föreliggande förslag avser en höjning av anslaget till

918,600 kronor, vilket belopp skolöverstyrelsen avrundar uppåt till 920,000
kronor. De ändamål, för vilka skolöverstyrelsen påkallar höjning av anslaget,
äro följande:

centralbibliotek (från och med 1/i 1931 två centralbibliotek,
vilka trätt i funktion 1/i 1931 och för vilka i anslaget
för budgetåret 1930/1931 räknats med halvt års anslag,
samt från och med V1 1932 två nya centralbibliotek,
för vilka nu för budgetåret 1931/1932 beräknas halvt

års anslag..................................kronor 20,000: —

resekostnads- och traktamentsersättning vid biblioteksinspek tion

från central- och landsbibliotek............... » 1,200: —

skolbibliotek.................................. » 32,500: —

resestipendier för bibliotekspersonal................. » 3,000: —

arvoden åt en andre bibliotekskonsulent samt till biträden

hos bibliotekskonsulenterna jämte vikariatsersättningar . » 500: —

De sålunda föreslagna på centralbibliotek samt på resekostnads- och
traktamentsersättning vid biblioteksinspektion belöpande höjningarna stöde,
framhåller departementschefen, i överensstämmelse med den plan för upprättandet
av centralbibliotek, som framlades i propositionen nr 141 till 1929
års riksdag och som av riksdagen godkändes. Departementschefen hade
följaktligen intet att erinra i denna del. Överstyrelsens förslag medförde
på denna punkt en kostnadsökning av 21,200 kronor.

254

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vidare hade, anför departementschefen, skolöverstyrelsen ånyo framfört
förslag angående höjda understöd efter ändrade grunder till de skolbibliotek,
som för närvarande åtnjöte understöd från förslagsanslaget till folkbibliotek.
Fråga härom hade jämväl varit före såväl vid framläggandet av nyssnämnda
proposition för 1929 års riksdag som vid behandlingen av statsverkspropositionen
till 1930 års riksdag. Vid båda dessa tillfällen hade dåvarande
departementschefen av statsekonomiska skäl sett sig förhindrad att tillstyrka
några åtgärder, syftande till en nyreglering på detta område. Huru önskvärt
departementschefen än funne det vara, att en nyreglering även beträffande
skolbiblioteken komme till stånd, såge han sig av ekonomisk hänsyn
förhindrad att nu framlägga förslag till åtgärder i ämnet. Emellertid framhölle
överstyrelsen, att, även örn nuvarande bestämmelser för anslag till skolbibliotek
bibehållas oförändrade, den normala utvecklingen av skolbiblioteksväsendet
påkallade en ökning av anslaget för detta ändamål med 10,000
kronor. Då några säkra hållpunkter för en dylik beräkning icke förelåge,
saknade departementschefen nu anledning att taga hänsyn härtill.

Skolöverstyrelsens begäran örn anslag å 3,000 kronor till resestipendier
åt bibliotekspersonal funne departementschefen sig icke kunna tillmötesgå.
Vad slutligen anginge den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen å 500
kronor, som hänförde sig till arvoden åt en andre bibliotekskonsulent samt
till biträden åt bibliotekskonsulenterna jämte vikariatsersättning tillstyrkte
departementschefen densamma.

Under förutsättning av bifall till vad sålunda förordats skulle ifrågavarande
förslagsanslag behöva höjas med 21,700 kronor. Departementschefen
ansåge detta belopp kunna avrundas nedåt till 20,000 kronor, vadan
anslaget, som för nuvarande budgetår vore bestämt till 860,000 kronor, skulle
höjas till 880,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 87 och II: 117 framförda yrkandet har
i motionen I: 87 anförts huvudsakligen följande:

Med anledning av motioner i båda kamrarna uttalade 1929 års riksdag
sin förhoppning, att Kungl. Maj:t inom en snar framtid skulle finna det
möjligt att underställa riksdagen förslag om en förbättring av understödsvillkoren
för skolbiblioteken.

Då vid 1930 års riksdag ingen proposition i ärendet framlades, uttalade
riksdagen, att riksdagen fann det beklagligt att ej utrymme ansetts kunna
beredas för den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen
av riksdagen erkänts. Med framhållande av vad av föregående riksdag
anförts örn önskvärdheten av en snar lösning av denna fråga fann sig
riksdagen dock i avbidan på framställning i ämnet från Kungl. Maj:ts sida
ej heller denna gång böra vidtaga någon åtgärd i saken.

Ej heller i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har frågan
emellertid upptagits av Kungl. Maj:t.

Det är emellertid synnerligen angeläget, att denna fråga ej uppskjutes
längre.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

255

Såväl 1929 som 1930 års riksdagar hava, sedan frågan om ändrade grunder
för understöd åt skolbibliotek genom enskilda motioner bragts under
deras prövning, med styrka framhållit angelägenheten av att berörda omläggning
komme till stånd. Då nu, sedan Kungl. Majit ej heller till innevarande
riksdag ansett sig kunna framställa förslag i ämnet, motionsvis
ånyo frågan hänskjutits till riksdagen, har utskottet icke längre ansett försvarligt
att ytterligare låta anstå med genomförande av ifrågavarande förändring,
som kan sägas utgöra den sista återstående etappen i den stora
folkbiblioteksreformen. Utskottet har vid granskning av de föreslagna nya
grunderna ej funnit anledning till anmärkning mot dessa och får därför
tillstyrka bifall till motionerna. Förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet
bör i anledning härav höjas med 22,500 kronor för budgetåret
1931/1932. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser
i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med de föreslagna, ovan
omtalade grunderna.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herrar Björcks och Thomsons ovannämnda
motioner (I: 87 och II: 117) höja det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu

860,000 kronor, med 42,500 kronor, till 902,500 kronor
ävensom medgiva, att av nämnda anslag må utgå understöd
till skolbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse med
ovan angivna grunder.

272:o) Kungl. Majit har (punkt 268) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 402,000 kronor,

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Majit fastställda
villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent, högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt
föreläsningskonsulenten, högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer
för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, högst 10,000 kronor
till understöd åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor till understöd åt
vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare
samt 1,500 kronor till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsnings -verksamheten.

Utredningen återfinnes å sid. 778—785 i statsrådsprotokollet.

Anslag till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, utgår för innevarande budgetår med 402,000

Understöd åt
anstalter och
föreningar,
som anordna
populärvetenskapliga

föreläsningar.

[268.]

256

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronor. Skolöverstyrelsen bar föreslagit höjningar av anslaget med sammanlagt
43,700 kronor, vilket belopp överstyrelsen avrundar till 43,000 kronor.
Av nämnda belopp, 43,700 kronor, skulle 40,000 kronor belöpa på
understöd till lokala föreläsningsanstalter och till föreläsningsverksamhet, bedriven
genom riksförbund för studiecirkelverksamhet, 3,000 kronor på understöd
till föreläsningsförbund och 700 kronor på avlöning för amanuensbiträde
åt skolöverstyrelsens föreläsningskonsulent. Departementschefen anför,
att han, ehuru han varmt behjärtade de skäl, som föranlett skolöverstyrelsen
att framställa sagda förslag, såge sig av statsekonomiska skäl förhindrad
att tillstyrka bifall till desamma utom i vad avsåge arvodet å 700 kronor
till en hos föreläsningskonsulenten anställd amanuens. Någon höjning av
anslaget utöver nuvarande belopp syntes emellertid av denna anledning
icke erforderlig. Skolöverstyrelsen hade föreslagit en höjning av understödet
åt föreläsningsförbund från 7,000 kronor till högst 10,000 kronor. Då departementschefen
funne goda skäl härför vara anförda, förordade han förslaget
i denna del. Ej heller av denna anledning torde emellertid enligt departementschefens
mening någon höjning av anslaget i dess helhet påkallas. Han
uttalade sig alltså för att reservationsanslaget till ifrågavarande ändamål
måtte bestämmas till samma belopp som för innevarande budgetår.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 402,000 kronor,

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.
Maj:t fastställda villkor användas 3,000 kronor till arvode
åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,
högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt föreläsningskonsulenten,
högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer
för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,
högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter
och föreningar för av dem havda resekostnader för
föreläsare samt 1,500 kronor till understöd för utgivande
av Tidskrift för föreläsningsverksamheten.

Anordnande 2 (3:0
" „d.k,oSt kottet.

273:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 269) hemställer ut -

högskole kurser.

[269.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande av folkbildningskurser (flyt -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

257

tande folkhögskolekurser) för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de grunder,
Kungl. Majit äger bestämma.

274:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 270) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig
för ändamålet för samma tid disponera från annat håll
bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,
och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.

275:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 271) hemställer utskottet,

* att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till konferenser mellan de centrala organen
för folkbildningsarbetet anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor att utgå
efter de grunder, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

276:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 272) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala
och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej
åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat
statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person
anordnade att under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 eller
senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor
varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor
till Lunds universitet, att utgå under villkor, att den, som
begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens
resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget
samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Majit
må finna skäl föreskriva.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.)

Bidrag till
arbetarnas
bildningsförbund
för organisa
tionsoch
administrationskostnader.

[270.]

Konferenser
mellan de
centrala organen
för
folkbildningsarbetet.

[271.J

Populärvetenskapliga
föreläsningskurser,

anordnade
från universiteten
i
Uppsala och
Lund.

[272.]

17

258

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande
av s. k. tiniversitetscirklar.

[273.]

Sommarkurser
i
Göteborg.

[274.

277:o) Kungl. Majit har (punkt 273) föreslagit riksdagen att till anordnande
av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 13,650 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 803—806 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 13,000 kronor. Höjningen, 650 kronor, avser att bereda lärarrådet vid
Göteborgs högskola tillfälle att anordna högst tre cirklar med tillhopa 36
sammanträden i stället för, såsom för närvarande, en eller två cirklar med
tillhopa 24 sammanträden. Skolöverstyrelsen har framhållit, att detta förslag
torde vara att betrakta såsom en försöksanordning, vilken, örn den
visade sig mindre fördelaktig, ett följande år skulle kunna ändras.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 13,650 kronor att fördelas enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit finner gott meddela»

278:o) Kungl. Majit har (punkt 274) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att sommaren 1931 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 806—807 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så
kallade sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att
begagna sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag
till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag
av statsmedel. I Göteborg höllos sommarkurser senast år 1927 och under
de följande åren hava dylika kurser anordnats i Uppsala, Stockholm och
Lund. Till kurserna i Lund beviljades för nu löpande budgetår ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren
1931 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas
för allmänheten, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

259

279:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr D. Norman m. fl. (1:93) och den andra inom andra kammaren av
herrar E. Eriksson i Stockholm och M. Västberg (11:103), har hemställts,
att riksdagen för anordnande av utbildningskurser i esperanto för lärare må
för budgetåret 1931/1932 bevilja ett anslag av 3,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört bland annat följande:

Riksdagen har under de två senaste åren beviljat medel till hållande av
utbildningskurser i esperanto för lärare. Samtliga kurser ha genom Kungl.
Maj:ts beslut — enligt Kungl, skolöverstyrelsens förslag — anordnats av en
kurshestyrelse bestående av styrelserna för Sveriges folkskollärareförbund och
Sveriges folkskollärarinneförbund, vilka till kursledare utsett folkskollärare
Ernfrid Malmgren, Stockholm.

Då hittillsvarande kurser omfattats med mycket livligt intresse från lärarna
och de influtna anmälningarna till kurserna varit avsevärt många flera
än tillgängliga platser, tyder detta på ett stort behov av liknande kurser
även under nästkommande budgetår. Behovet framhävdes i icke ringa grad
av 1930 års kursdeltagare, av vilka åtskilliga deltogo direkt uppmanade av
studieintresserad ungdom i respektive hemtrakt för att sedermera kunna leda
kurser och cirklar i esperanto.

Föregående års esperantokurser ha samtliga haft tio dagar till förfogande,
men har under alla kurser kunnat konstateras det lämpliga i kursernas förlängning
till tolv eller femton dagar. På grund av önskvärdheten av att
åtminstone för närvarande ej öka anslagsbehovet föreslås dock samma belopp
som det av riksdagen under föregående år beviljade, men med tillägg av
100 kronor till täckande av kursernas lokalhyra. Anslagsbehovet utgör alltså:
Bidrag till 50 kursdeltagare, 4 lektionstimmar under 10

dagar ä 90 öre (50 X 40 X 90)...................kronor 1,800: —

Lärare, 10 kronor per lektionstimme................ » 800: —

Ersättning till kursledare........................ » 100: —

Lokalhyra.................................... » 100: —

Annonser, material m. m................... »_200: —

Summa kronor 3,000: —

Utskottet har ansett skäl föreligga, att riksdagen, som för vartdera av
budgetåren 1929/1931 beviljade ett extra anslag å 2,900 kronor för här
ifrågavarande ändamål, genom fortsatt anslag möjliggör hållandet av omförmälda
kurser även under budgetåret 1931/1932. Dock har utskottet icke
funnit sig kunna tillmötesgå motionärernas förslag om en ökning av anslaget
utan vill förorda, att detsamma för sistnämnda budgetår bestämmes
till samma belopp som för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herrar Normans m. fl.
samt Erikssons i Stockholm och Västbergs ovannämnda
motioner (1:93 och 11:103), för anordnande av utbildningskurser
i esperanto för lärare bevilja för budgetåret 1931/
1932 ett extra anslag av 2,900 kronor att utgå enligt de
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Motioner örn
anslag till
anordnande
av kurser i
esperanto.

Utskottets

yttrande.

260

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undervisalogs-
och
upplysningsverksamhet

för nykterhetens
främjande.

[275.]

280:o) Kungl. Majit har (punkt 275) föreslagit riksdagen att
dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 200,500
kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor,
som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda
ändamålen med högst de av departementschefen angivna beloppen,
dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en hygienisk fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare m. fl.
samt av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare
m. fl. avsedda belopp må, enligt Kungl. Majits bestämmande, användas
till utarbetande, utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen.

Utredningen återfinnes å sid. 807—818 i statsrådsprotokollet.

Till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
utgår för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag å 184,000 kronor. Därjämte
utgår till föreläsnings- och instruktionsverksamhet ett extra anslag å 170,000
kronor, till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder ett belopp av 10,000 kronor, samt till utarbetande och utgivning
av materiel för nykterhetsundervisningen ett belopp av 22,500 kronor.

Innebörden av Kungl. Majits förslag saint fördelningen av anslagsmedlen
mellan de olika ändamålen framgår av följande i statsrådsprotokollet införda
sammanställning.

Anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
utgår, såsom nyss nämnts, för budgetåret 1930/1931 med 184,000
kronor. Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle anslag för samma ändamål
för budgetåret 1931/1932 utgå med ett belopp av 198,500 kronor. Då för
posten nr 1 i ovanstående tablå äskats 8,000 kronor mindre än för budgetåret
1930/1931, innebär den av överstyrelsen föreslagna anslagssiffran en
ökning å övriga poster med 22,500 kronor.

Överstyrelsen bar förordat anslagshöjningar med 1,000 kronor för tidskriften
Tirfing, 3,000 kronor för centralförbundets för nykterhetsundervisning
verksamhet och 500 kronor för underhåll och skötsel av centralförbundets
bibliotek. De föreslagna höjningarna till Tirfing och till centralförbundets
verksamhet har departementschefen förordat. För centralförbundets
bibliotek har departementschefen vidare tillstyrkt ett till 2,500 kronor
förhöjt belopp. Vad anginge vissa ifrågasatta ändringar av villkoren för
utbekommande av sistnämnda båda anslag, ansåge departementschefen, att
det vid anslaget till främjande av centralförbundets verksamhet fästade
villkoret torde kunna utgå, liksom skäl torde föreligga att ej längre bibehålla
villkoret att av andra medel än statsmedel skall till centralförbundets
bibliotek tillskjutas ett belopp motsvarande minst fjärdedelen av statsbidraget.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

261

Vidare tillstyrker skolöverstyrelsen ökning av anslagsposterna till Sveriges
storloges av I. 0. G. T. studie- och ungdomsverksamhet med 2,000 kronor
samt till vardera av Sveriges blåbandsförenings och nationaltemplarordens
studie- och ungdomsverksamhet med 1,000 kronor, samtliga dessa höjningar

För

För 1931/1932

Anslagets ändamål

1930/1931

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö-rande orga-nisation
begärt
anslag

Kronor

av skolöver-styrelsen
tillstyrkt
anslag

Kronor

av departe-ments-chefen
tillstyrkt
anslag

Kronor

1) Anordnande av en hygienisk fortbildnings-kurs för lärare m. fl..............

’) 40,000

32,000

32,000

32,000

2) Anordnande av en allmän utbildningskurs
i alkoholfrågan för studie- och ungdoms-ledare m. fl....................

16,000

16,000

16,000

16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift
för undervisnings- och upplysningsverksam
heten för nykterhetens främjande (»Tirfing,
tidskrift för nykterhetsfrågans studium») .

5,000

6,500

6,000

6,000

4) Främjande av centralförbundets för nyk-terhetsundervisning verksamhet.......

20,000

24,600

23,000

23,000

B) Underhåll och skötsel av centralförbundets
för nykterhetsundervisning bibliotek ....

1,000

4,200

1,500

2,500

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet...................

12,000

12,000

12,000

12,000

7) Främjande av svenska sällskapets för nyk-terhet och folkuppfostran verksamhet . . .

5,000

5,000

5,000

5,000

8) Främjande av Sveriges storloges avi. O. G.T.
studie- och ungdomsverksamhet.......

29,000

38,000

31,000

31,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings
studie- och ungdomsverksamhet.......

8,000

12,000

9,000

9,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie-och ungdomsverksamhet...........

10,000

14,000

11,000

11,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis
studie- och ungdomsverksamhet.......

4,000

5,000

5,000

5,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbunds verksamhet.....

6,000

6,000

6,000

6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita
bandets upplysnings- och ungdomsverksam-het .........................

O

o

o

7,000

5,000

5,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets-förbunds verksamhet.............

5,500

7,000

7,000

7,000

15) Främjande av Svenska läkarnas nykterhets-förenings verksamhet.............

—

5,000

5,000

5,000

16) Främjande av järnvägsmännens helnykter-hetsförbunds verksamhet...........

2,000

4,000

2,000

3,000

'') Avser en social fortbildningskurs.

s) Avser föreningens studie- och ungdomsverksamhet.

262

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För

För 1931/1932

Anslagets ändamål

1930/1931

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö-rande orga-nisation
begärt
anslag

Kronor

av skolöver-styrelsen
tillstyrkt
anslag

Kronor

av departe-ments-chefen
tillstyrkt
anslag

Kronor

17) Främjande av Sveriges polismäns helnyk-terhetsförbunds verksamhet.........

1,000

1,000

1,000

1,000

18) Främjande av Svenska tullpersonalens hel-nykterhetsförbunds verksamhet.......

—

1,000

500

500

19) Främjande av motorförarnas helnykterhets-förbunds verksamhet.............

10,000

15,000

15,000

15,000 j

20) Bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens be-kämpande (Bureau international contre l''al-coolisme) verksamhet............

2,500

2,500

2,500

2,500

21) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an-ställde konsulenten för nykterhetsundervis-ning och nykterhetsupplysning.......

3,000

3,000

|

3,000

22) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande m. m......

170,000

200,000

200,000

200,000

23) Främjande av nykterhet på andra än ovan
anförda sätt och motarbetande av drycken-skapens följder.................

10,000

10,000

10,000

24) Utarbetande och utgivning av materiel för
nykterhetsundervisningen...........

22,500

5,000

_

_ i

avsedda att komma ungdomsverksamheten till godo. Till nykterhetsorden
Verdandi föreslår överstyrelsen en ökning av 1,000 kronor, därav 300 kronor
för studie- och 700 kronor för ungdomsverksamheten. Beträffande nykterhetsföreningen
Vita bandet hemställer överstyrelsen, att anslaget skall angivas
utgå till främjande av föreningens upplysnings- och ungdomsverksamhet
(i stället för studie- och ungdomsverksamhet) samt att det för upplysningsverksamheten
avsedda beloppet skall höjas med 1,000 kronor. Vidare
tillstyrker överstyrelsen en höjning med 1,500 kronor av anslaget till Sveriges
lärares nykterhetsförbund. Samtliga dessa av överstyrelsen avgivna förslag
har departementschefen ansett sig böra biträda.

Svenska läkarnas nykterhetsförenings framställning örn ett understöd å

5,000 kronor har varmt förordats av överstyrelsen, och även departementschefen
har tillstyrkt beviljande av det begärda beloppet.

Vad angår järnvägsmännens helnykterhetsförbund, som med framläggande
av en omfattande arbetsplan anhållit örn en anslagshöjning från 2,000 kronor
till 4,000 kronor, har överstyrelsen med hänsyn till att anslaget av 1930
års riksdag fördubblats från sitt förutvarande belopp, 1,000 kronor, icke
velat nu förorda någon ökning. Då departementschefen emellertid ansett
detta förbunds verksamhet särskilt behjärtansvärd, har han tillstyrkt, att
detta anslag höjes till 3,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

263

Till svenska tullpersonalens helnykterhetsförbund föreslår överstyrelsen ett
anslag å 500 kronor, vilket även departementschefen förordat. Beträffande
motorförarnas helnykterhetsförbund, som år 1930 fick sitt anslag ökat från

5,000 till 10,000 kronor och nu begär ytterligare höjning till 15,000 kronor,
har överstyrelsen tillstyrkt beviljande av hela detta belopp, och med hänsyn
till de av överstyrelsen åberopade skälen har departementschefen ansett
det begärda anslaget böra beviljas.

I fråga örn anslaget till anordnande av en social fortbildningskurs till
lärare m. fl. samt de anslag, som av skolöverstyrelsen föreslagits att utgå
med oförändrade belopp, har departementschefen — med undantag av vad
förut nämnts beträffande järnvägsmännens helnykterhetsförbund — icke
haft någon erinran att göra.

Beloppet av anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet för
nykterhetens främjande skulle alltså för budgetåret 1931/1932 komma att
uppgå till 200,500 kronor.

Vad angår anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande har departementschefen tillstyrkt beviljande av det härför
begärda beloppet 200,000 kronor. Däremot har han ansett att den av centralförbundet
för nykterhetsundervisning föreslagna förändring beträffande
anslagets natur från reservationsanslag till förslagsanslag icke borde vidtagas
utan att detta fortfarande borde vara uppfört såsom reservationsanslag.

Anslaget till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder torde böra för budgetåret 1931/1932 bestämmas till samma
belopp som för budgetåret 1930/1931, 10,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, varvid utskottet
dock, med anledning av vad statsrådsprotokollet innehåller rörande
de av centralförbundet för nykterhetsundervisning framställda äskandena
om anslag för vissa förvaltningskostnader, velat uttala önskvärdheten av att
nämnda förbunds organisations- och förvaltningskostnader i det hela underkastas
närmare undersökning. Utskottet hemställer under förevarande punkt,
att riksdagen må

a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra reservationsanslag av 200,500 kronor under de villkor,
som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1931 omförmälda ändamålen med högst
de av departementschefen angivna beloppen,

b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på
de till anordnande av en hygienisk fortbildningskurs i
alkoholfrågan för lärare m. fl. samt av en allmän utbild -

Utakottets

yttrande.

264

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Föreläsningsoch
instruktionsverksamhet.

[276.]

Främjande i
övrigt av
nykterhet
och motarbetande
av
dryckenskapens
följder.

[277.]

Musikföreställningar

för allmänheten.

[278.]

Folkliga
musikskolan
i Arvika

[279.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

ningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare
m. fl. avsedda belopp må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
användas till utarbetande, utgivning och spridning av materiel
för nykterhetsundervisningen.

Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag ävensom de under
punkterna 281:o och 282:o i det följande om förmälda anslagen kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

281:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276) samt under hänvisning
till vad under föregående punkt anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet med
de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa,
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.

282:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 277) samt under hänvisning
till vad under punkt 280:o) anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av nykterhet på andra sätt
än vad under punkterna 280:o) och 281:o) angivits samt till
motarbetande av dryckenskapens följder anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

283:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 278) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna god
orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande
föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag å 57,000 kronor.

284:o) Kungl. Majit har (punkt 279) föreslagit riksdagen att till folkliga
musikskolan i Arvika för eh minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1931/1932 bevilja för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 820—823 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr R. Sandler väckt motion (1:35), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20
veckor lång kurs under verksamhetsåret 1931/1932 bevilja för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 7,000 kronor, att utgå på de villkor Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva; samt att till stipendier för bevistande av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

265

ovannämnda kurs vid folkliga musikskolan — att utgå efter samma grunder
som stipendier till folkhögskoleelever — bevilja för budgetåret 1931/1932
ett extra anslag av 3,500 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

På grund av en inom riksdagen väckt motion anvisade 1925 års riksdag
för budgetåret 1925/1926 till folkliga musikskolan i Arvika för en minst
20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1925/1926 ett extra anslag av

3.000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.
För vart och ett av budgetåren 1926/1929 har av riksdagen på
Kungl. Majits förslag för samma ändamål anvisats 5,000 kronor. Sedan
Kungl. Majit till 1929 års riksdag framlagt förslag örn anslag till skolan
med sistnämnda belopp men motionsvis hemställts om ett till 7,000 kronor
förhöjt anslag, beviljade riksdagen för verksamhetsåret 1929/1930 ett anslag
av 6,000 kronor, vilket belopp sedermera anvisades jämväl för budgetåret
1930/1931.

I en till skolöverstyrelsen ingiven skrivelse, som av överstyrelsen med utlåtande
den 30 augusti 1930 överlämnats till Kungl. Majit, har nu skolans
styrelse, med bifogande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolans
vinterkurs 1931/1932 m. m., anhållit, att överstyrelsen måtte hos Kungl.
Majit göra framställning om utverkande av anslag dels till nämnda vinterkurs
med 7,000 kronor, dels ock till stipendier åt skolans elever efter samma
grunder, som gällde för elever vid folkhögskola.

Departementschefen har anfört, att han, med allt behjärtande av musikskolans
verksamhet och betydelse, dock icke vore i tillfälle att förorda större
anslag till skolan än som utginge för innevarande budgetår eller 6,000
kronor. Jämväl skolstyrelsens förslag örn beredande av stipendier åt skolans
elever hade, anför departementschefen vidare, tillstyrkts av skolöverstyrelsen,
som ansett skolan i detta avseende kunna jämställas med folkhögskolorna.
För egen del funne han knappast ett dylikt jämställande fullt befogat. Utan
att vilja bestrida behovet av stipendier vid nu ifrågavarande läroanstalt,
syntes dock frågan härom ej vara så utredd, att han nu ansåge sig kunna
förorda ett förslag i ämnet till riksdagen.

Såsom förut erinrats, höjde riksdagen så sent som år 1929 skolans anslag
till det nuvarande beloppet, 6,000 kronor, efter det att motionsvis påyrkats
en ökning till 7,000 kronor. Då riksdagen alltså helt nyligen prövat frågan
örn anslagsbeloppets storlek och därvid funnit skäligt fastställa beloppet till

6.000 kronor, förefaller det utskottet, då några nya omständigheter icke synas
hava tillkommit, som kunna motivera en ytterligare ökning, att anslaget
för budgetåret 1931/1932 bör bibehållas vid sistnämnda belopp.

Beträffande det av motionären ifrågasatta stipendieanslaget, vilket likaledes
äskats av skolöverstyrelsen, delar utskottet, departementschefens upp -

Utskottets

yttrande.

Befrämjande
av vissa i
samband med
biografväsendet
stående
ändamål.

[280.]

Vissa kostnader
för utdelning
av
statens räntefria
studielån.

[281.]

Gymnastiska

centralinsti tutet.

[282.]

266 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fattning, att den föreliggande1 utredningen icke synes tillfyllestgörande motivera
skolans jämställande i detta hänseende med folkhögskolorna.

Utskottet avstyrker alltså motionen och ansluter sig till Kungl. Majlis
förslag.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl Marits förslag samt med avslag,
så vitt nu är i fråga, å herr Sandlers ovannämnda motion
(1:35), i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor
lång kurs under verksamhetsåret 1931/1932 bevilja för budgetåret
1931/1932 ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

b) avslå herr Sandlers ovannämnda motion (I: 35) jämväl
i vad den avser anslag till stipendier åt elever vid ifrågavarande
skola.

285:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till befrämjande av vissa i samband med
biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor att utgå
med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.

286:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,850
kronor,

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
''under år 1932 må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

287:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 282) föreslagit riksdagen i
fråga om gymnastiska centralinstitutet kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

267

288:o) Kungl. Majit har (punkt 283) föreslagit riksdagen att till understödjande
av gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor,
att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 828—830 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar G. Tamm och

K. J. Sandegård (I: 37) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Laurén (lii 55), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville öka det under
åttonde huvudtiteln avd. L. punkt 2 (283) föreslagna anslaget till understödjande
av gymnastik och idrott med 20,000 kronor, eller till 140,000
kronor, därav till Svenska gymnastikförbundet 75,000 kronor, att utgå på
de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Alltsedan år 1914 hava anslag av riksdagen beviljats till understödjande
av idrotten. Anslaget, som utgått med växlande belopp, utgjorde från och
med budgetåret 1925/1926 till och med budgetåret 1927/1928 110,000 kronor
för år, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor. För vart
och ett av budgetåren 1928/1931 har beviljats ett anslag av 120,000 kronor,
därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor.

Sedan numera överenskommelse träffats mellan riksförbundet och centralföreningen,
att riksförbundet ensamt skulle inför Kungl. Majit företräda de
båda sammanslutningarna, bar riksförbundet begärt, att för budgetåret
1931/1932 måtte utverkas 245,000 kronor för den frivilliga idrottsrörelsen.
Vidare har svenska gymnastikförbundet för samma budgetår anhållit örn ett
anslag för sin verksamhet å 75,500 kronor, varjämte Sveriges akademiska
idrottsförbund anhållit om vidtagande av åtgärder för att förbundet även
under budgetåret 1931/1932 måtte komma i åtnjutande av ett anslag å 2,000
kronor.

Beträffande den del av det begärda anslaget, som avses att användas
till understödjande av den frivilliga gymnastiken, har departementschefen
framhållit, att svenska gymnastikförbundet gjort framställning om ett till

75,500 kronor förhöjt bidrag till sin verksamhet. Departementschefen skulle
gärna vilja biträda denna framställning, då han ansåge den frivilliga gymnastiken
vara av största betydelse för vårt folks fostran och sunda utveckling.
Emellertid nödgades han av statsekonomiska hänsyn avstå från
att föreslå någon höjning av nu utgående anslag till detta ändamål.

Vad därefter vidkomme den del av det äskade anslaget, som skulle belöpa
på den egentliga idrotten, funne departementschefen även detta anslag ägnat
att befordra en rörelse som, rätt inriktad, vore av oskattbart värde för folkets
fysiska och moraliska utveckling. Det vore så mycket mer av vikt, att denna
folkliga rörelse bleve uppmärksammad och understödd, som den visat sig äga
förmåga att jämsides befordra hembygdskänslan och nationalitetskänslan.

Understödjande
av
gymnastik
och idrott

[283.]

jämte två
i ämnet
väckta motioner.

268

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den hade skapat en medveten uppskattning av egenskaper, som hemortens
natur och befolkning besitta. Den hade samtidigt öppnat blicken för andra
orters framstående prestationer och ingivit lusten till tävlan under ömsesidigt
erkännande. Härtill komme, att man kunnat iakttaga, att idrotten
bidragit till att sammanföra befolkningslager inom samhället, vilka därvid
erhållit tillfälle till naturlig samverkan. Denna rörelse måste anses vara av
socialt värde och följaktligen i synnerlig grad förtjänt att erhålla det allmännas
hjälp. I all synnerhet för de smärre idrottsföreningarna ute i
bygderna förelåge fara att vid uppstående finansiella svårigheter tillgripa
mindre lämpliga utvägar för att anskaffa de oundgängligt nödvändiga penningmedlen
för rörelsens upprätthållande och förkovran. Anläggandet av
idrottsplatser och dessas ständiga underhåll, anordnande av tävlingar, inkallandet
av förfarna övningsledare, resor till centralt anordnade eller provinsiella
idrottsmöten m. m. krävde en icke ringa kostnad. Det torde icke
kunna döljas, att här och var idrottsföreningarna hade kommit i trångmål
och frestats att associera sig med en nöjesverksamhet av betänklig art, vilket
framkallat gensaga från kommuner och enskilda. Det vore att livligt
beklaga, örn härigenom ett mindre fördelaktigt omdöme om rörelsen skulle
uppkomma. Detta skulle i längden skada den i sig själv sunda och gagneliga
idrotten. För egen del ansåge departementschefen den storartade utveckling,
som idrotten fått, vara enbart glädjande. Att starka skäl förelåge
att fortfarande understödja densamma syntes uppenbart, och departementschefen
tillstyrkte livligt, att statsanslag liksom hittills måtte utgå för detta
ändamål. Någon höjning av nu utgående anslag såge departementschefen
sig emellertid på grund av det tryckta statsekonomiska läget förhindrad att
tillstyrka. Han föresloge alltså beloppet av det anslag, som borde utgå till
understödjande av gymnastik och idrott, till detsamma som för innevarande
budgetår anvisats under titel understödjande av idrotten eller 120,000
kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 37 och II: 55 framförda yrkandet har i
motionen 1:37 anförts huvudsakligen följande:

Be svårigheter, som nödgat ecklesiastikministern att mot hans uttalade
önskan avstå från förslag örn ett förhöjt statsanslag till den frivilliga gymnastiken
under nu rådande ekonomiska förhållanden äro nog så klara, om
man enbart håller sig till den dag som är. Men under det att tryckta ekonomiska
förhållanden i regel måste anses som avgörande skäl mot förhöjt
statsanslag, så kunna uti här ifrågavarande fall de tryckta tiderna anföras
som ett mycket kraftigt motiv för en höjning av ifrågavarande anslag.

Den frivilliga gymnastikens grundtanke är att väcka och inrikta individens
självverksamhet på ett sunt levnadssätt. Genom enkla åtgärder — motionsgymuastik
och sunda levnadsvanor — avses att stärka hälsan och vinna
motståndskraft mot sjukdomar. Betydelsen härav har också insetts ej blott
av statsmakterna utan även av många kommuner, vilka understödja dylik
.verksamhet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

269

Sättet för verksamhetens bedrivande torde vara tillräckligt känt. Genom
propaganda för gymnastiken, motionsgymnastik för äldre och yngre män
och kvinnor, instruktörskurser för utbildande av ledare, gymnastikläger för
skolbarn o. s. v., söker man nå allt bredare lager och därigenom giva dem
hälsa och förminska deras mottaglighet för sjukdomar.

Men detta arbete måste läggas på lång sikt för att bära frukt. En blick
på landstingens och kommunernas finanser (statistisk årsbok för Sverige
1929, tab. 273) visar vilka oerhörda summor — 88 miljoner för år 1926 —
av dessa måste utgivas för hälso- och sjukvård. Kan man genom att bibringa
vårt folk sundare levnadsvanor spara blott 0,i procent av detta belopp,
är det begärda anslaget täckt.

Därför synes skälet mot en höjning — den hårt ansträngda budgeten —
icke i detta fall fullt bärande. Tvärtom torde förebyggande åtgärder, avseende
minskning av kommande utgifter, även nu vara på sin plats. Alla
skäl synas därför tala för ett bifall till Svenska gymnastikförbundets anhållan.

Utskottet anser befogat, att Svenska gymnastikförbundet erhåller en ökning
av sitt understöd, på det att förbundets gagneliga verksamhet må
kunna utsträckas till en vidare krets av vårt folk. Härvid vill utskottet
emellertid uttryckligen framhålla, att berörda ökning icke är avsedd till bestridande
av kontors- och andra liknande administrationskostnader utan till
främjande av det propagandaarbete för gymnastiken m. m., varom i motionerna
talas. I fråga om ökningens belopp anser sig utskottet icke kunna
föreslå högre summa än 10,00U kronor, alltså hälften av vad motionärerna
ifrågasatt. Förbundets understöd skulle härigenom komma att uppgå till

65,000 kronor. Att i anledning härav öka anslaget till understödjande av
gymnastik och idrott anser utskottet icke nödigt, utan anslaget torde för
budgetåret 1931/1932 böra bibehållas vid 120,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Tamms och Sandegårds samt Laurens ovannämnda
motioner (I: 37 och II: 55), till understödjande av
gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 120,000 kronor därav till svenska gymnastikförbundet
65,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

. Majit kan finna skäl bestämma.

289:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 284) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av skididrotten bland
ungdomen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reser
vatiousanslag av 34,500 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Majit kan finna gott bestämma.

Utskottets

yttrande.

Understödjande
av
skididrotten
bland ungdomen.

[284.]

270

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 12,500 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor
under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens räkning
avlämnar 150 exemplar av sina under år 1931 utgivna
arbeten.

Samfundet 292:o) Kungl. Maj:t har (punkt 287) föreslagit riksdagen att till underOT
handskrift stöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens bister
rörande toria för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000
Skviensna kronor under villkor att samfundet av den för år 1930 avsedda publikatiohistoria.
nen till ecklesiastikdepartementet avlämnar det antal exemplar, som Kungl.

[287.] Maj:t bestämmer.

Utredningen återfinnes å sid. 835—839 i statsrådsprotokollet.

Till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia har anslag utgått från och med år 1907 med ett extra
anslag av 1,000 kronor, vilket för år 1920 höjdes till 2,000 kronor. Med
detta belopp utgick anslaget jämväl för åren 1921 och 1922. För vart
och ett av budgetåren 1923/1931 har riksdagen för ändamålet anvisat ett
extra reservationsanslag av 1,000 kronor. Vid anslaget har det villkoret
varit fäst, att samfundet skulle till ecklesiastikdepartementet avlämna 50
exemplar av den för anslagsåret avsedda publikationen.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har samfundet anhållit, att Kungl. Maj:t
måtte av riksdagen utverka ett anslag av 6,000 kronor till understöd åt den
utgivarverksamhet, som bedrives av samfundet, mot skyldighet för samfundet
att till ecklesiastikdepartementet överlämna 50 exemplar eller det
ökade antal exemplar, som kunde erfordras på grund av den offentliga biblioteksverksamhetens
starka utveckling.

Understöd 290:o)

åt s. k. fri- .
luftsläger för Slottet,
skolbarn.

[285.]

Svenskärn- 291:o)
skriftsäll- , ,

skåpet. skottet,

[286].

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

271

Riksarkivet bestyrker den stora betydelse för olika grenar av den historiska
forskningen i vårt land, som samfundets publikationsverksamhet äger,
och den synnerliga önskvärdheten av dess fortgång i ökad omfattning, icke
minst vad beträffar den i skrivelsen särskilt berörda serien Historiska handlingar.

Den publikationsverksamhet, som samfundet utövade genom att utgiva
historiska källskrifter, vore, framhåller departementschefen, utan gensägelse
av stor betydelse för olika grenar av den historiska forskningen. Departementschefen
ansåge det ock i hög grad önskvärt, att samfundet bereddes
möjlighet att låta sin publikationsverksamhet fortgå i ökad omfattning.
Enligt vad departementschefen inhämtat, hade samfundet under de sex åren
1924—1929 med årsanslag av 1,000 kronor på utgivandet av Historiska
handlingar nedlagt 14,840 kronor. Det syntes väl motiverat, att staten nu
genom ett förhöjt anslag bidroge till samfundets publikationsverksamhet.
Med hänsyn till övriga trängande anslagskrav kunde departementschefen
dock icke förorda så stort anslag, som begärts, utan nödgades begränsa
sig till ett belopp av 2,000 kronor. Beträffande den leveransskyldighet,
som härför borde uppställas, torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till understöd åt samfundet för utgivande
av handskrifter rörande Skandinaviens historia för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

2,000 kronor under villkor att samfundet av den för år
1930 avsedda publikationen till ecklesiastikdepartementet
avlämnar det antal exemplar, som Kungl. Majit bestämmer.

293:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 288) hemställer utskotttet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet under år 1931 anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor
att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

294:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 289) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för nästföregående
treårsperiod ägt rum, till understöd under tiden den 1 juli

Svenska

vitterhets samfundet.

[288.]

Understöd
åt inhemska
skönlitterära
författare.

[289.]

272

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1931—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av 60,000 kronor att
efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit bestämmas,
efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas
mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels
i form av för viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande
anslag för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag
anvisa ett belopp av 20,000 kronor.

Ortnamns kommissio nen.

[290.]

295:o) Kungl. Majit har (punkt 290) föreslagit riksdagen att till ortnamnskommissionen
för bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket
förenade kostnader för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 6,500
kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 841—845 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader
utgår för innevarande budgetår lika stort belopp som det av Kungl.
Majit nu föreslagna.

Genom beslut den 20 juni 1930 föreskrev Kungl. Majit, att det ortnamnskommittén
lämnade uppdraget skulle upphöra med utgången av juni 1930,
samt uppdrog åt en nämnd, benämnd ortnamnskommissionen, att från och
med den 1 juli 1930 tills vidare, så länge anslag för ändamålet av riksdagen
anvisades, handhava ledningen av undersökningarna av svenska ortnamn
i enlighet med de närmare föreskrifter, som i samma beslut meddelades.
Samma den 20 juni fastställde Kungl. Majit instruktion för octnamnskommissionen.
Enligt denna instruktion åligger det kommissionen bland annat
att förvalta de medel, som å riksstaten ställas till kommissionens förfogande
för dess verksamhet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till ortnamnskommissionen för bestridande
av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade
kostnader för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och
enligt de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Bestridande
av med
landsmålsundersökningarna

i riket
förenade
kostnader.

[291.]

296:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 291) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av med landsmålsundersökningarna
i riket förenade kostnader för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 67,040 kronor att utgå i enlighet

297:o)

skottet,

298:o)

skottet,

299:o)

skottet,

300:o)

skottet,

Bihang

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 273

med den närmare fördelning och enligt de grunder, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

a) såsom understöd åt docenten 0. Ostergren för fortsatt
utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 8,000 kronor,

b) för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid
ordbokens utgivning samt för böcker och materiel anvisa
för samma budgetår ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna
gott bestämma.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 293) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Majit kan
finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1931 av tidskriften »Svenska landsmål och
svenskt folkliv».

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 294) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av ordbok över
Gotlands folkmål för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit
kan finna lämpligt bestämma.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 295) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv
och lapskt språk för budgetåret 1931/1932 anvisa till Norrbottens
läns hembygdsförening ett extra anslag av 4,000
kronor med rätt för Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande
anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna
befinnas nödvändiga.

till riksdagens protokoll 1931. G sami. 8 haft. (Nr 8.) 18

Nusvensk

ordbok.

[292.]

Tidskriften
Svenska
landsmål
och svenskt
folkliv.

[293.]

Ordbok över
Gotlands
folkmål.

[294.]

Undersökningar
rörande
lapskt
folkliv och
lapskt språk.

274

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Äldre svensk 301:o) Kungl. Majit har (punkt 296) föreslagit riksdagen att till utredigöring
och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons
efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,
som av Kungl. Majit bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 854—857 i statsrådsprotokollet.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen
att till utredigering i tryckfärdigt skick av framlidne revisionssekreteraren
Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik
anvisa för budgetåret 1923/1924 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor
att utgå på de villkor, som av Kungl. Majit bestämdes. Beträffande tillkomsten
av ifrågavarande samlingar, planen för deras utredigering samt skälen
för framställningen i ämnet till riksdagen torde utskottet få hänvisa till 1923
års åttonde huvudtitel, punkten 271. Såsom av den där lämnade redogörelsen
framgår, beräknades kostnaden för redigeringen uppgå till 10,000 kronor
för år. Riksdagens beslut utföll i enlighet med Kungl. Majits framställning.

I enlighet med Kungl. Majits därom framställda förslag anvisades vidare
för ändamålet för vart och ett av budgetåren under perioden 1 juli 1924—
30 juni 1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor. Det för innevarande
budgetår anvisade anslaget ställdes genom kungl, brev den 9 maj
1930 till förfogande av folkmusikkommissionen att mot redovisningsskyldighet
användas för med anslaget avsett ändamål och med iakttagande, att
av anslaget ett belopp av högst 2,500 kronor finge användas för publicering
av färdigredigerat material; i övrigt skulle i fråga örn anslaget gälla
enahanda bestämmelser som de, vilka meddelas i kungl, brev den 11
maj 1923.

Med anledning av att riksdagen — i samband med beviljande av anslagför
ändamålet för budgetåret 1930/1931 — i skrivelse den 4 april 1930,
nr 8 A, under punkt 254 framhållit önskvärdheten av att, innan eventuellt
ytterligare medel anvisades för ändamålet, en plan framlades för riksdagen
rörande den tid, som kunde beräknas åtgå för arbetets slutförande, ävensom
närmare beräkning angående kostnaderna härför, anbefallde Kungl. Majit
genom ovanberörda beslut den 9 maj 1930 folkmusikkommissionen att,
därest fortsatt anslag för ifrågavarande ändamål påkallades, i samband med
framställningarna om dylikt anslag till Kungl. Majit inkomma med en plan
rörande den tid, som kunde beräknas åtgå för arbetets slutförande, ävensom
närmare beräkning angående kostnaderna härför.

I enlighet med riksdagens sålunda uttalade önskan föreligger nu en
utredning rörande den tid, som ännu kan beräknas behöva åtgå för slutförandet
av här förevarande arbete. Av denna utredning framgår, att — förutom
nu löpande budgetår — ytterligare tre budgetår kunna antagas bliva
erforderliga härför. Kostnaderna hava beräknats till samma belopp för år

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 275

räknat som hittills eller inalles till 30,000 kronor utöver förut anvisade
medel.

Med hänsyn till de vägande skäl, som föranlett riksdagen att från och
med budgetåret 1923/1924 anvisa medel för här ifrågavarande ändamål
har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att medel jämväl för de
återstående åren måtte ställas till kommissionens förfogande för fullföljande
och avslutande av detta omfattande arbete. För budgetåret 1931/1932 har
departementschefen tillstyrkt ett anslag av 10,000 kronor och ansett, att det
för tryckningsändamål avsedda beloppet fortfarande bör begränsas till en
fjärdedel av anslaget eller till 2,500 kronor.

Då det synes önskvärt, att ifrågavarande arbete, på vilket statsverket redan
nedlagt betydande kostnader, bringas till fullbordan, har utskottet ansett
sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förutsätter emellertid härvid,
att arbetet skall komma att slutföras inom den nu beräknade tiden,
d v. s., förutom löpande budgetår, inom ytterligare tre budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till utredigering och tryckning av framlidne
revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1931/
1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå
på de villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.

302:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 297) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budjetår
ägt rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet
under år 1931 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen till
statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom
föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål.

303:o) Kungl. Majit har (punkt 298) föreslagit riksdagen att såsom bidragtill
fortsatt utgivande under år 1931 genom riksantikvarien S. Curman och
professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,
anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Kungl. Majit kan finna skäl
bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 858—859 i statsrådsprotokollet.

Till fortsatt utgivande av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,
utgivet av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval, har
från och med år 1914, dock med visst avbrott, utgått anslag av statsmedel.

Utskottets

yttrande.

Föreningen

Pietas.

[297.]

Verket
»Sveriges
kyrkor,
konsthistoriskt
inventarium».

[298.]

276

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

För vart och ett av budgetåren 1924/1930 utgick anslaget med 10,000 kronor,
och under punkt 278 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit
riksdagen att för budgetåret 1930/1931 anvisa samma belopp.

I en vid riksdagen väckt motion (I: 138) hemställdes emellertid om en
höjning av detta anslag till 20,000 kronor.

I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 256
bland annat följande:

Med hänsyn till ifrågavarande arbetes stora betydelse ur såväl konstvetenskaplig
som allmän kulturhistorisk synpunkt och för hembygdskännedomen
har riksdagen, i syfte att arbetets utgivande må kunna påskyndas, ansett
sig böra medgiva någon ökning av det av Kungl. Majit äskade anslaget,
Riksdagen har dock icke funnit sig kunna helt tillmötesgå motionärens
yrkande utan vill stanna vid en höjning av anslaget till 15,000 kronor.

Riksdagen slutade med att anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag och ovannämnda motion såsom bidrag till fortsatt utgivande
under år 1930 av omförmälda arbete anvisat för budgetåret 1930/1931 ett
extra reservationsanslag av 15,000 kronor att utgå på de närmare villkor,
Kungl. Majit kunde finna skäl bestämma.

I skrivelse den 16 augusti 1930 hava nu Curman och Roosval — med
framhållande av vikten av att ifrågavarande arbete bedrives med största
möjliga skyndsamhet — hemställt om beredande för budgetåret 1931/1932
av samma anslagsbelopp, som utgått under åren 1920/1922, eller 20,000
kronor.

Departementschefen har framhållit, huru önskvärt det än vore, att ökade
medel nu kunde beredas för fullföljande i raskare takt av det betydelsefulla
arbetet, han likväl icke ansåge sig nu kunna förorda högre belopp, än som
för motsvarande ändamål av riksdagen anvisats för budgetåret 1930/1931,
eller alltså 15,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag. Emellertid
vill utskottet uttala önskvärdheten av att vid den framställning örn
fortsatt anslag för ändamålet, som kan komma att göras till 1932 års riksdag,
måtte fogas dels en översiktlig redogörelse för vad som hittills med
statsunderstöd blivit utfört av ifrågavarande arbete, dels ock en plan för
arbetets fortsatta bedrivande med beräkning av den tid, som återstår till
dess fullbordan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till fortsatt utgivande
under år 1931 genom riksantikvarien S. Curman och professorn
J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium», anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 277

3ö4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299) hemställer ut- ^Svraska^
skottet, föreningen.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- [299.]

getår ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor,
som av Kungl. Majit bestämmas.

305:o) Kungl. Majit har (punkt 300) föreslagit riksdagen att till under- Understöd åt
stöd åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/1937 jjosmiiwf»
av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» bevilja ett belopp av 24,000 hans arbete
kronor och därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisa ett fäg!år*och
belopp av 4,000 kronor. fågelbon».

Utredningen återfinnes å sid. 860—872 i statsrådsprotokollet. [300.]

Doktor Paul Rosenius har sedan år 1913 varit sysselsatt med ett fågelbiologiskt
verk, kallat »Sveriges fåglar och fågelbon». För detta arbete
har utgått understöd av statsmedel, i det att Kungl. Majit genom särskilda
beslut beviljat medel till inlösen av visst antal exemplar av verket
allt eftersom detsamma utkommit. Sålunda anvisades genom beslut den 7 februari
1913 till inlösen av 200 exemplar av verket, vilka skulle tillställas ecklesiastikdepartementet
och dåvarande läroverksöverstyrelsen, ett belopp av 500
kronor för varje gång ett nytt häfte av arbetet under åren 1913 och 1914
utkomme av trycket. Sedermera har Kungl. Majit på framställning av Rosenius
genom särskilda beslut anvisat medel för inköp, i mån som utgivningen fortskridit,
av de utkomna häftena, senast genom beslut den 5 juli 1929. De inlösta
häftena hava fördelats mellan ecklesiastikdepartementet och skolöverstyrelsen.
De till ecklesiastikdepartementet överlämnade exemplaren hava
företrädesvis tillställts rikets folkskoleseminarier. De skolöverstyrelsen tillställda
exemplaren hava genom överstyrelsens försorg distribuerats till olika
under överstyrelsens inseende ställda läroanstalter. På så sätt har såsom
understöd för ifrågavarande verk anvisats sammanlagt 39,700 kronor. Medlen
hava utgått från reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Nu föreligga två särskilda ansökningar av Rosenius, däri han — med
förmälan att av ifrågavarande arbete, som tagit i anspråk längre tid än tidigare
beräknats, för närvarande två band vore färdiga och ett tredje i det
närmaste fullbordat, men att ännu återstode två band, vilka beräknats kunna
bliva färdiga under loppet av sju år — anhållit att för fullbordande av
ifrågavarande verk komma i åtnjutande av dels ett understöd å 4,000 kronor
för budgetåret 1930/1931, dels ock ett årligt understöd till samma belopp
under vart och ett av budgetåren 1931/1937.

Departementschefen har framhållit, att en gärning sådan som den, doktor
Rosenius nedlagt i sitt arbete om Sveriges fåglar och fågelbon, syntes i

278

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt,
kontraktsprosten
L. P.
B. Matsson
för fullföljande
av hans
Kosa-forskningar.

[SOL]

hög grad vara värd erkännande och uppmuntran. Vid sidan av sitt levnadskall
såsom läkare hade Rosenius med outtröttlig flit ägnat sig åt
detta arbete och därvid icke skytt de mödor, som oundgängligen varit
förenade med erforderliga iakttagelser i naturen. Från vetenskapsakademiens
sida hade visserligen framställts en del anmärkningar mot arbetets uppställning
och fullständighet, men å andra sidan förelåge från vetenskapliga
auktoriteter och andra kännare på området talrika intyg om arbetets stora
förtjänster. Man torde därför icke böra tveka om att arbetet intoge ett
framstående rum inom vår ornitologiska litteratur. Arbetet torde kanske
bäst lämpa sig som hjälpmedel vid undervisningen i sådana läroanstalter
som allmänna läroverk, kommunala mellanskolor, högre flickskolor och seminarier.
Det vore också till läroanstalter av dessa typer, som de för statens
räkning inlösta exemplaren av verket hittills blivit distribuerade. Arbetets
stora värde som pedagogiskt undervisningsmaterial syntes väl motivera statsunderstöd
åt detsamma, och departementschefen ville livligt förorda, att
möjlighet bereddes Rosenius att bringa sitt livsverk till fullbordan. Ett understödjande
på sätt hittills skett genom anslag ur reservationsanslaget till de
allmänna läroverken för inlösen av visst antal exemplar av arbetet skulle
knappast kunna säkerställa fullbordandet av detsamma inom rimlig tid.
De föreliggande ansökningarna avsåge ett understöd genom riksdagsanslag
av 4,000 kronor om året under sju år från och med budgetåret 1930/1931.
Departementschefen ansåge sig i detta sammanhang böra lämna den gjorda
ansökningen om anslag för budgetåret 1930/1931 ur räkningen. Återstode
alltså en framställning om anslag för vart och ett av de sex budgetåren
1931/1937 med 4,000 kronor örn året eller med tillhopa 24,000 kronor.
Departementschefen hade mot denna summa intet att erinra och ville därför
tillstyrka ett anslag av nämnda belopp, fördelat på sex år.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till understöd åt doktor Paul Rosenius
för fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans
arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» bevilja ett belopp av

24,000 kronor och därav för budgetåret 1931/1932 såsom
extra anslag anvisa ett belopp av 4,000 kronor.

306:o) Sedan 1929 års riksdag med anledning av två inom riksdagen väckta
likalydande motioner (I: 139 och II: 238) beviljat, såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934
av hans Rosa-forskningar ett belopp av 24,000 kronor, samt därav för vart
och ett av budgetåren 1929/1931 såsom extra anslag anvisat 4,800 kronor
att utgå under förutsättning, att Matsson odelat ägnade sig åt dessa forskningar,
samt på de villkor i övrigt, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva,
har nu Kungl. Majit (punkt 301) föreslagit riksdagen att av ovanberörda

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

279

anslag, 24,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra anslag
4,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 872 i statsrådsprotokollet.

Utskottet vill erinra om att till grund för riksdagens beslut örn årligt Utskottets
understöd till Matsson å 4,800 kronor låg en beräkning, enligt vilken kostnaden
för avlönande av vikarie åt Matsson under tjänstledighet för bedrivande
av ifrågavarande forskningsarbete beräknades till 4,835 kronor 50 öre
(förutom adjunktsarvodet, som skulle utgå från kyrkofonden) för år. Enligt
vad som från ecklesiastikdepartementet meddelats utskottet, kommer emellertid,
på grund av ett av Kungl. Majit den 13 februari 1931 meddelat beslut
angående arvodet åt Matssons vikarie, avdraget från Matssons lön under
tjänstledigheten att uppgå till allenast ett belopp av 3,5 J 7 kronor för år.

Med hänsyn härtill anser utskottet, att någon nedsättning av den beviljade
anslagssumman å 24,000 kronor visserligen icke nu lämpligen bör ske, men
att för budgetåret 1931/1932 anslaget bör minskas till 3,575 kronor.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
av det av 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren
1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å

24,000 kronor för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra
anslag 3,575 kronor.

307:o) Sedan 1930 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i
Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för Ramsay

budgetåret 1930/1931 anvisat ett belopp av 5,400 kronor, att utgå efter
Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Kungl. Majit kunde finna j

skäligt föreskriva, har nu Kungl. Majit (punkt 302) föreslagit riksdagen att
av förenämnda anslag å 27,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra
anslag anvisa ett belopp av 5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Majits beprövande
och på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund av det utav 1930 års riksdag beviljade
anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1931/1932
såsom extra anslag anvisa ett belopp av 5,400 kronor att
utgå efter Kungl. Majits beprövande och på de villkor,

Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

308:o) Sedan 1929 års riksdag till förhyrande för en tid av tro år från Arbetsbord
och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i iogiska stnNeapel
beviljat ett extra anslag av 5,400 kronor samt därav anvisat för .
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor och för budgetåret [303.]

280

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd
åt ryske
undersåten
Alexander
Sibiriakoff.

[304.]

Magnetisk
uppmätning
av Sveriges
fastland.

[305.]

Förstärkande
av reservationsanslaget

till utgivande
av tidskrifter,
lärda verk
och läroböcker [306.

]

jämte en
motion örn
anslag till
understöd för
fortsatt utgivande
av
Gordisk statistisk
tidskrift,

1930 1931 likaledes ett anslag av 1,800 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt
303) föreslagit riksdagen att av nämnda år 1929 beviljade belopp å 5,400
kronor för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra anslag återstående beloppet,
1,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1929 till förhyrande för en
tid av tre år fran och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord
vid den zoologiska stationen i Neapel beviljade beloppet
å 5,400 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag
anvisa återstående beloppet, 1,800 kronor.

309:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 304) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander
Sibiriakoff för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor.

310:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges
fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat
för ett vart av budgetåren 1928 1931 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 305) föreslagit riksdagen att av
om förmälda belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra
reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1928 till magnetisk uppmätning
av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor
för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

311:o) Kungl. Majit bar (punkt 306) föreslagit riksdagen att till ytterligare
medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 875—876 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr O. Osberg m. fl. väckt motion (11:263), vari hemställts,
att till understöd för fortsatt utgivande av Nordisk statistisk tidskrift under
år 1931 riksdagen för budgetåret 1931/1932 behagade anvisa ett extra anslag
av 9,000 kronor mot skyldighet för tidskriftens utgivare att av tidskriftens
årgång för nämnda år avgiftsfritt överlämna 360 exemplar till
skolöverstyrelsen och andra.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras hemställan anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

281

Till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
utgår jämväl för innevarande budgetår ett extra anslag av 20,000
kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår det i motionen framställda yrkandet örn ett särskilt extra anslag
åt Nordisk statistisk tidskrift å 9,000 kronor, vill utskottet erinra örn
att i anledning av väckta motioner 1930 års riksdag beslöt att för beredande
åt nämnda tidskrift av ett årligt understöd å 5,000 kronor höja nu förevarande
anslag från 15,000 kronor till 20,000 kronor. Under sådana förhållanden
torde det icke kunna ifrågakomma att nu tillmötesgå motionärernas
yrkande. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda
verk och läroböcker för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 20,000 kronor;

b) avslå herr Osbergs m. fl. ovannämnda motion (II: 263).

312:o) Kungl. Maj:t har (punkt 307) föreslagit riksdagen att till inköp
av 124 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1921/1925 för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 9,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 876—877 i statsrådsprotokollet.

Till understöd för utgivande av en bokkatalog över svensk litteratur för åren
1906/1910 beviljade riksdagen på extra stat för år 1912 ett anslag av 3,000
kronor, under villkor att 150 exemplar av nämnda bokkatalog kostnadsfritt
överlämnades till ecklesiastikdepartementet. Vidare anvisade 1921 års riksdag
till inköp av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1911/1915
på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 7,500 kronor. Till inköp
av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1916/1920 anvisade sedermera
1925 års riksdag för budgetåret 1925/1926 ett extra anslag av 7,500
kronor.

Enligt gjorda beräkningar torde denna gång 124 exemplar av katalogen
bliva behövliga. Nettopriset är 75 kronor för exemplar eller samma belopp
som den föregående delen av Svensk bokkatalog betingade.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må till inköp av 124 exemplar av Svensk
bokkatalog för åren 192U1925 för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 9,300 kronor.

Utskottets

yttrande.

Inköp av ett
antal exemplar
av
Svensk bokkatalog.

[307.]

282

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Anslag till
en internationell
konsthistorisk

kongress år
1933 i Stockholm.

[308.]

Bidrag till
kostnaderna
för Sveriges
deltagande i
dets.k. andra
internationella
polaråret.

[309.]

313:o) Kungl. Majit har (punkt 308) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för hållande av en internationell konsthistorisk kongress
i Stockholm år 1933 bevilja ett anslag av 15,000 kronor samt därav
för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 878—879 i statsrådsprotokollet.

Hos Kungl. Majit hava kommitterade för en konsthistorisk kongress i
Stockholm år 1933 — bestående av professorn vid universitetet i Uppsala
A. Hahr, professorn vid Stockholms högskola J. Roosval, överintendenten
och chefen för nationalmuseum A. Gauffin, professorn vid konsthögskolan
M. Olsson, professorn vid Göteborgs högskola A. L. Romdahl,
intendenten och föreståndaren för livrustkammaren, friherre C. O. R. Cederström,
riksantikvarien S. Curman samt professorn vid universitetet i Lund
R. Josephson — anhållit örn bidrag å 21,000 kronor, fördelade på 3 år med

7,000 kronor örn året för täckande av omkostnaderna för en konsthistorisk
världskongress, vilken skulle hållas i Stockholm år 1933.

Departementschefen har framhållit, att enligt hans mening ett sammanträde
inom vårt land av representanter för den konsthistoriska forskningen
i skilda länder utan tvivel torde bliva av stor betydelse för vårdarna av våra
konstmuseer och konstsamlingar. Vid den år 1930 hållna internationella
konsthistoriska kongressen i Bryssel hade uttryckts en allmän önskan att
nästa kongress måtte hållas i Sverige. Detta innebure enligt departementschefens
mening jämväl ett bevis på sådan uppskattning inom den konstvetenskapliga
världen av svensk konstkultur och svensk forskning på detta
område, att den sålunda framkomna önskan icke syntes rimligen böra lämnas
obeaktad. Departementschefen ville sålunda tillstyrka statsanslag för
ändamålet. I fråga örn anslagets storlek ansåge departementschefen sig
böra begränsa sig till ett totalbelopp av 15,000 kronor att utgå med 5,000
kronor för vart och ett av budgetåren 1931/1934.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för hållande
av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm
år 1933 bevilja ett anslag av 15,000 kronor samt
därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa 5,000 kronor.

314:o) Kungl. Majit har (punkt 309) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella
polaråret bevilja ett belopp av 100,000 kronor samt därav för budgetåret
1931/1932 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp av 50,000 kronor
med rätt för Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag meddela de
närmare bestämmelser, som kunna befinnas erforderliga.

Utredningen återfinnes å sid. 879—886 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

283

Vid en år 1879 i Hamburg hållen »internationell polarkonferens», i vilken
Sverige genom ett av vetenskapsakademien utsett ombud deltog, förekom
till behandling väckt förslag örn inrättande av särskilda stationer i polartrakterna
för att där anställa meteorologiska, jordmagnetiska och andra till
den terrestra och kosmiska fysikens område hörande iakttagelser. Konferensen
uttryckte därvid enhälligt den önskan, att Sverige måtte deltaga i
företaget genom inrättande av en station på Spetsbergen.

Sedan en enskild person ställt till vetenskapsakademiens förfogande den
för inrättande av den ifrågasatta stationen å Spetsbergen beräknade erforderliga
summan, 60,000 kronor, anordnades en svensk station därstädes,
vilken var i verksamhet från hösten 1882 till hösten 1883. Då emellertid
stationens verksamhet kom att draga större kostnader än de beräknade,
föreslog Kungl. Maj:t, under punkt 43 av 1884 års åttonde huvudtitel, efter
därom av vetenskapsakademien gjord framställning, 1884 års riksdag att
på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp av 12,547 kronor att för täckande
av genom stationens verksamhet uppkommen kassabrist ställas till
vetenskapsakademiens förfogande, och blev detta Kungl. Maj:ts förslag av
riksdagen bifallet.

Sedan vid sjunde internationella meteorologiska direktörskonferensen i
Köpenhamn år 1929 förslag väckts att åren 1932 och 1933 upprepa ovan
omförmälda under åren 1882 och 1883 utförda internationella klimatundersökning
hemställde vetenskapsakademien i skrivelse den 9 april 1930, att
Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning om sätt och kostnader för
Sveriges deltagande i det sålunda ifrågasatta internationella samarbetet.

Genom beslut den 9 maj 1930 uppdrog Kungl. Majit åt svenska nationalkommittén
för geodesi och geofysik att verkställa utredning örn Sveriges
deltagande i berörda internationella samarbete och örn kostnaden härför
samt att därefter till Kungl. Majit inkomma med det förslag i ämnet, vartill
utredningen kunde föranleda.

I skrivelse den 11 oktober 1930 har svenska nationalkommittén för geodesi
och geofysik anhållit, att Kungl. Majit täcktes i proposition till 1931
års riksdag anhålla om ett anslag för Sveriges deltagande i det andra polaråret
1932—1933 av 220,000 kronor att utgå med 150,000 kronor under
budgetåret 1931/1932 och med 70,000 kronor under budgetåret 1932/1933.

Vetenskapsakademien har på det livligaste förordat Sveriges deltagande i
det planerade polaråret 1932—1933 på det sätt, som av nationalkommittén
föreslagits, och tillstyrkt, att det av nationalkommittén såsom erforderligt angivna
beloppet måtte av Kungl. Majit äskas i proposition till 1931 års
riksdag.

För frågans bedömande har departementschefen under hand mottagit
vissa upplysningar rörande i Norge, Finland, Danmark och Holland beräknade
kostnader för respektiva länders deltagande i det s. k. polaråret. Enligt
vad departementschefen därvid inhämtat, hade den norska kommittén för

284

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

motsvarande ändamål anhållit örn statsanslag med 163,000 kronor. Dessutom
hade samma kommitté beräknat att av icke-statsmedel kunna erhålla 35,000
kronor till meteorologiska undersökningar i Södra Ishavet. Hela beräknade
beloppet uppginge sålunda till 198,000 kronor. Därvid var dock att märka
att Norge redan ägde två arktiska stationer på Beeren Eiland och vid Myggbukten
i Ost-Grönland, vilka stationer endast behövde bliva föremål för utvidgning.
I Finland, som hade att vid de ifrågasatta undersökningarna
arbeta allenast inom det egna landet, uppgåves vetenskapsakademien därstädes
hava erhållit 345,000 finska mark, till vilket belopp ansetts böra
läggas ett för observatoriet i Sodankylä avsett belopp å 100,000 mark.
Enligt vad som meddelats hade man i Finland för avsikt att upprätta ett
nytt magnetiskt observatorium nära Ishavet vid Petsano i Finska Lappmarken.
I Danmark uppgåves den danska polarkommissionen av danska regeringen
hava erhållit generellt bemyndigande att komplettera existerande stationer
samt upprätta fem nya, nämligen två magnetiska och tre bergsstationer på
Grönland. Danmark hade vidare uppgivits komma att lämna andra länders
stationer på Grönland, nämligen Ivigtut, Angmagssalik och Scoresby sund
visst understöd i form av transporter, upplåtande av bostäder m. m. Tilllika
skulle iståndsättas byggnader på Jan Mayen för en österrikisk expedition.
På privat väg skulle inrättas radiostation vid Cap York i NordvästGrönland.
Meteorologisk institut uppgåves slutligen hava erhållit generellt bemyndigande
att av förhandenvarande medel stödja förberedande arbeten.
Anslag till täckande av de med undersökningarna förenade kostnaderna
torde komma att begäras på tilläggsstat för det tinansår, under vilket polaråret
inträffar. Från Holland slutligen hade meddelats, att totalkostnaderna
för magnetisk station på Grönland med meteorologi och aerologi beräknats
till 70,000 kronor i svenskt mynt. I denna summa vore dock ej inbegripna
kostnaderna för tillämnade uppstigningar i flygmaskin för aerologiska studier,
ej heller kostnaderna för resor mellan Holland och Grönland, vilka sistnämnda
resor enligt vad som uppgivits komme att bekostas av danska staten. Departementschefen
har framhållit, att av de planerade undersökningarna utan
tvivel torde kunna väntas betydelsefulla resultat för vetenskapen och dess
praktiska tillämpning på näringslivets olika grenar. I sistnämnda hänseende
torde endast behöva erinras örn undersökningarnas stora värde för
väderleksförutsägelserna och för sjöfart och lufttrafik. Sveriges tidigare gjorda
insatser inom polarforskningen syntes jämväl innebära en viss förpliktelse
för vårt land att deltaga i det internationella forskningsarbetet. Departementschefen
tillstyrkte därför, att anslag ställdes till förfogande för ändamålet.
(hiskligt hade givetvis, fortsätter departementschefen, varit, att kunna
helt tillmötesgå den gjorda framställningen, men nu rådande statsfinansiella
läge nödgade honom att räkna med åtskilligt lägre belopp än det begärda.
Departementschefen ansåge sig sålunda icke kunna tillstyrka högre belopp
för ändamålet än 100,000 kronor; givetvis nödvändiggjorde detta vissa och

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

285

måhända ej oväsentliga inskränkningar eller förändringar i den ursprungligen
uppgjorda planen, men det vore departementschefens förhoppning,
att det även med detta anslagsbelopp skulle bliva möjligt för Sverige att åtminstone
i någon utsträckning bidraga med sina undersökningar i det nu
ifrågavarande internationella samarbetet. Det sålunda förordade anslaget
torde böra utgå med 50,000 kronor för ett vart av budgetåren 1931/1933.
Det torde vidare få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare
bestämmelser, som kunde befinnas erforderliga för anslagets utgående.

Under förutsättning att det avsedda internationella samarbetet i fråga örn
berörda s. k. polarår kommer till stånd, synes det utskottet, att Sveriges
deltagande bör möjliggöras på sätt Kungl. Majit föreslagit, och utskottet
har därför ansett sig böra förorda Kungl. Majits förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för Sveriges
deltagande i det s. k. andra internationella polaråret bevilja
ett belopp av 100,000 kronor samt därav för budgetåret
1931/1932 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp
av 50,000 kronor med rätt för Kungl. Majit att beträffande
ifrågavarande anslag meddela de närmare bestämmelser,
som kunna befinnas erforderliga.

315:o) I en inom andra kammaren av herrar P. J. Edberg och O. Johansson
i Edsbyn väckt motion (lii 32) har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag snarast möjligt
örn undersökning på bekostnad av statsmedel av Norrlands fornhistoria.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet anser sig böra erinra örn att förevarande fråga var föremål även
för 1930 års riksdags prövning. I anledning av väckt motion om anslag
för ändamålet anförde statsutskottet, att utskottet icke ville förneka, att de
undersökningar, varom här vore fråga, ägde sitt stora intresse även ur det
allmännas synpunkt, men då det i förevarande fall gällde ett mycket omfattande
företag, som säkerligen under avsevärd tid framåt skulle komma
att påkalla statens ekonomiska hjälp, funne sig utskottet icke kunna på
grundval av enskild motion förorda anslag för ändamålet.

Utskottet hemställde därför örn avslag å motionen, och riksdagen fattade
beslut i enlighet härmed.

Utskottet behjärtar fortfarande sakens betydelse men anser, att det närmast
bör ankomma på vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien att bevaka
det forskningsintresse, det här gäller, samt eventuellt taga initiativ i
ämnet. Endast härigenom torde det bliva möjligt att erhålla den ingående
utredning i ärendet, som bör föregå en riksdagens åtgärd till sakens främ -

Utskottets?

yttrande.

Motion angående
en undersökning

av Norrlands
fornhistoria.

Utskottets

yttrande.

286

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion angående
anslag
till understöd
åt stationsinspektoren

Karl Tirén
för visst
samlings- och
forskningsarbete.

jamie. Med hänsyn till vad nu anförts, finner sig utskottet icke kunna
tillmötesgå motionärernas yrkande.

Utskottet får därför hemställa,

att herrar Edbergs och Johanssons i Edsbyn ovannämnda
motion (II: 32) icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

316:o) I en inom andra kammaren av herr N. Holmström m. fl. väckt
motion (II: 153) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att som understöd
åt stationsinspektoren Karl Tirén för fullföljandet och avslutande av
hans samlings- och forskningsarbete beträffande lapparnas musik för budgetåren
1931/1934 anslå 6,660 kronor per år på de villkor, som i motionen
anförts eller som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört huvudsakligen
följande:

Stationsinspektor Karl Tirén i Bergvik har, sedan han år 1903 placerades
för tjänstgöring vid Kiruna station, under lediga stunder, semestrar oell
tjänstledigheter ägnat sig åt att uppteckna eller per fonograf upptaga lapska
visor och melodier, förekommande huvudsakligast på svenskt riksområde.
Den lapska musikkulturen, som kan antagas ursprungligen ha varit mycket
rik, har emellertid, icke minst genom den närmare kontakten med den
moderna kulturen, blivit alltmer sparsamt framträdande. Bland de äldre
lapparna levde dock kvar en musikskatt i det fördolda, gömd, ja, av vissa
skäl hemlighållen för utomstående, och det var hos dessa gamla musikförfarna
lappar, nu i stort antal avlidna, som stationsinspektor Tirén började
sitt samlingsarbete. Genom att leva med lapparna i deras dagliga liv, följa
stammar och familjer från betesplats till betesplats under vinter och sommar
och därunder visa sig för dem som en pålitlig vän av deras folk vann
Tirén deras förtroende och kunde så förmå dem att meddela sina hemliga
melodier.

Dessa melodier, kallade vuolleh eller jojkningar — ibland förekomma
även rent hedniska galdersånger — representera en art av musik, som, såvitt
man hittills kunnat utröna, är helt ursprunglig, urlapsk, utan påverkan
från kringboende germanska folks musik. Idéinnehållet i melodierna består i
att i karakteriserande tonföljder beskriva egenarten hos medmänniskor, djur,
fjäll, sjöar, floder, naturföreteelser och dylikt, t. ex. varje medlem av en
lappfamilj, svenska myndighetspersoner, vargen, björnen, bävern, norrskenet,
snön o. s. v.; melodierna kunna lämpligast jämföras med de s. k. ledmotiven
i Richard Wagners operor, återkommande då och då för att beteckna
en hjälte, en kvinna och dylikt i musikdramat. Wagner har här,
utan aning örn dessa lapska melodikarakteristiker, intuitivt infört ledmotiven
i sina musikdikter som moment av en högre musikkultur. Det är ju
påfallande, att den europeiska högtstående musikkulturen med ledmotiven
nått fram till vad som sedan urminnes tider varit ett primitivt nomadfolks
arvedel.

Genom Karl Tiréns oförtrutna arbete ha dessa melodier nu i stort antal
räddats åt eftervärlden, åt den internationella etnografiska forskningen och
åt skapande kompositörer, vilka redan genom Karl Tiréns förmedling inarbetat
åtskilliga lappmotiv i sina tondikter och därigenom åstadkommit en

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

287

sällsam stämning. Den etnografisk-etnologiska forskningen har hälsat insamlingen
av lapplåtarna som en högst förtjänstfull kulturgärning av största
vetenskapliga intresse, ty utforskningen av primitiva folks musik står ännu
ej på höjden av andra undersökningar inom etnografien. Att Sverige, som
hyser den största delen av lappfolket, har skyldigheter att stödja insamlingen
av detta folks musik, säger sig självt, och det skulle vara otänkbart, att
vårt land, som härbärgerar rika etnografiska samlingar i Stockholm och
Göteborg från de utom Europa liggande världsdelarna, skulle förbigå den
systematiska utforskningen av det nomadfolk, som vistas inom rikets landainären.

Uppteckningarna av lapplåtarna ha gjorts och ekonomiskt burits av Karl
Tirén, som samtidigt skött sitt borgerliga yrke med sådant nit och sådan
framgång, att han tillerkänts guldmedaljen i åttonde storleken för »nit och
redlighet i rikets tjänst». Hans tjänstgöring som järnvägsman tillåter emellertid
honom ej att samla sig till en sammanfattning av sina upptecknade
resultat, utan man kan befara att hans rika arkiv skall gå till eftervärlden
endast som primärmaterial, utan befruktande värde för den internationella
vetenskapen och den internationella tonkonsten. Farhågorna härför äro så
mycket större som Tirén instundande juni fyller sextiotvå år och först vid
pensionsålderns inträde kan få tid att ägna sig åt bearbetningen av materialet
för att sammanföra det i ett samlingsverk. Det kan tilläggas, att
ingen annan än den, som är helt förtrogen med lappkulturen och har
den musikaliska begåvning, som är förutsättningen för uppteckningarna,
kan verkställa och föra arbetet till slut. Vidare gäller det här i stor utsträckning
en utdöd och i allmänhet en utdöende kultur, som aldrig så stora
ansträngningar i senare tid icke skola kunna rekonstruera.

Karl Tirén bär också uppskattats av in- och utrikeskompetenta myndigheter,
sålunda har han kallats att vara associé i musikaliska akademien och
likaså associé i nationernas förbunds institut för intellektuellt samarbete.
Han har förlänats medaljen Litteris et Artibus. Tirén är hedersledamot av
Norrlands nation i Uppsala samt hedersledamot av Gävleborgs läns amatörmusikerförbund.
Han har för språkstudier under längre perioder vistats i
England, Frankrike och Tyskland.

Tirén har åren 1908—1925 under sammanlagt 20 månader med avstående
av lönen samt ett tiotal månader med hel eller avkortad lön genomströvat
Lappland från Lyngenfjord i norr till Härjeådalens södra gräns och dels
upptecknat, dels fonografiskt upptagit lapparnas musik (ett arbete med expeditioner,
som kostat honom personligen cirka 12,000 kronor). Av skörden
har etnografiska museet i Stockholm erhållit 500 fonogram. I hans ägo
finnas ytterligare ett par hundra fonogram samt dagböcker och 540 upptecknade
lapska låtar jämte flera föredrag i ämnet. Tirén har varit kallad
att hålla flera uppmärksammade föredrag i detta ämne. Av dessa må nämnas
för Institut do Coopération intellectuelle, ett föredrag i Carlo Magnouniversitetet
i Prag år 1927 på nationernas förbunds l:a congrés des arts
populaires.

Eu inbjudan 1928 från Palais des beaux Arts i Bryssel kunde Tirén icke
hörsamma på grund av dödsfall inom familjen. Tirén har vidare hållit ett
föredrag i musikaliska akademien, ett i nordiska museet samt ett flertal i
olika delar av landet. För niirvarande föreligga underhandlingar örn tre
föredrag i Berlin och ett i Köpenhamn.

Dessutom visa motionen bifogade intyg från representanter för vetell -

288

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Motioner angående
anslag
till utgivande
av
otryckta

skapen och tonkonsten i vårt land den höga värdesättningen av Tiréns insatser.

Det torde sålunda vara påtagligt, att de av Tirén bedrivna forskningarna
äro av sådant vetenskapligt värde, att tillfälle bör beredas honom att ostört
ägna sig åt deras fullföljande och avslutande. Det har redan tidigare inträffat,
att riksdagen, då det gällt forskargärning av särskilt märklig art
och för vetenskapen av högt värde, lämnat understöd i liknande syfte; så
var fallet senast 1929 beträffande kontraktsprosten L. P. R. Matsson för
hans Rosa-forskningar.

Den lämpligaste formen för att bereda Tirén möjlighet att slutföra sitt
verk torde vara att han blir tjänstefri under de 3 år, som återstå tiri dess
han ingår i pensionsåldern, och att riksdagen för dessa tre år anslår ett
understöd åt Tirén, motsvarande den lön, som han helt går miste örn, nämligen
6,660 kronor per år. Härvid förutsättes, att den förmån, som han i
sin egenskap av stationsinspektor åtnjutit i form av fribiljetter, får kvarstå
jämte bibehållen rätt till oavkortad pension.

Som en förutsättning för anslagets utgående bör gälla, att Tirén årligen
till ecklesiastikdepartementet lämnar en redogörelse angående sitt arbete.
Till vilken statens institution, som Tiréns verk i sinom tid skall överlämnas,
må då bliva beroende av ecklesiastikdepartementets prövning.

Motionärerna hänvisa slutligen till utlåtanden i ämnet, som i motionen
bilagda intyg avgivits av lappforskningens främste representant professorn
vid Uppsala universitet, K. B. Wiklund, av föreståndaren för naturhistoriska
riksmuseets etnografiska avdelning, professor K. G. Lindblom samt av direktören
för musikkonservatoriet, professor Sven Kjellström.

Det forskningsarbete, varom här är fråga, finner utskottet vara av så högt
kulturellt värde, att ett understöd från statens sida synes befogat i syfte,
att arbetet må kunna fullföljas och avslutas. Då det emellertid för vinnande
av detta syfte icke torde vara oundgängligen nödvändigt, att Tirén
åtnjuter fullständig ledighet från sin tjänst, anser utskottet sig kunna föreslå
en nedsättning av det begärda anslagsbeloppet till 9,000 kronor att utgå
med 3,000 kronor per år under vart och ett av budgetåren 1931/1934.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen må, i anledning av herr Holmströms m. fl.
ovannämnda motion (II: 153), såsom understöd åt stationsinspektoren
Karl Tirén för fullföljandet och avslutandet av
hans samlings- och forskningsarbete beträffande lapparnas
musik bevilja ett belopp av 9,000 kronor samt därav för
budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisa 3,000 kronor
att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

317:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr G. W. Roos m. fl. (1: 95) och den andra inom andra kammaren
av herr T. Gardell i Gans m. fl.( II: 118), har hemställts, att riksdagen ville
1) för utgivande av otryckta delar av August Fredius verk »Gotlands -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

289

toner» med supplement anslå ett belopp av femtusen kronor att utgå enligt delar av folk skol

lär Aron

bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas, och August Fre 2)

tilldela Fredin för hans arbete med detta verk en gratifikation av två- dins verk
. »Gotlands tusen

kronor. tonér» m. m.

Beträffande de av motionärerna till stöd» för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen 1: 95.

Då här ifrågavarande material redan är insamlat, synes det — med allt Utskottets
erkännande åt värdet av det arbete, som sålunda utförts — icke föreligga
något förhållande, som ovillkorligen påkallar omedelbart beviljande av anslag
för det av motionärerna avsedda ändamålet. Med hänsyn härtill och i betraktande
av de stora krav, som i övrigt ställas på statsverket under åttonde
huvudtiteln, har utskottet funnit sig böra avstyrka motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Roos’ m. fl. och Gardell i Gans ovannämnda
motioner (1:95 och II: 118) icke måtte vinna riksdagens bifall.

318:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren Motioner anav
herr T. Nerman (I: 188) och den andra inom andra kammaren av herr flantin helvi
Flyg m. fl. (II: 100) har hemställts, att riksdagen måtte arbetande av

1. besluta att för en period av fem år framåt, räknat fr. o. m. år 1931, en ^et sven.
anslå en summa av 1 million kronor pr år för bearbetandet av materialet ska arbetets
till en det svenska arbetets historia,

2. anmoda regeringen att utse en nämnd på tre personer att i detalj planlägga
arbetet.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 188.

Ehuru motionärernas förslag otvivelaktigt gäller ett beaktansvärt ämne, Utskottets

yttrande

finnér utskottet, med hänsyn till såväl att ett förverkligande av det ifrågasatta
företaget torde vara praktiskt ogenomförbart som de högst betydande
kostnader, arbetet skulle medföra, sig böra avstyrka motionerna.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen måtte avslå herrar Nermans och Flygs
m. fl. ovannämnda motioner (I: 188 och II: 100).

Diverse.

319:o) Kungl. Maj:t har (punkt 310) föreslagit riksdagen att minska det Ålderstillägg.
i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget [310.]
till ålderstillägg, nu 160,000 kronor, med 10,000 kronor till 150,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 887 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

19

290

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Minskningen av anslaget motiveras med en konstaterad minskning i anslagsbelastningen.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg,
nu 160,000 kronor, med 10,000 kronor till 150,000
kronor.

Rese- och
traktamentepenningar.

[311.]

320:o) Kungl. Majit har (punkt 311) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar, nu 175,000 kronor, med 120,000 kronor till

55,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 887—888 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar är i
riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaget med ett belopp av 175,000
kronor. Jämlikt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1929/
1930 har belastningen å här ifrågavarande anslag för sistnämnda budgetår
uppgått till 174,336 kronor 36 öre. Därest för budgetåret 1931/1932 oförändrade
bestämmelser skolat gälla för utgående av medel från detta anslag,
hade alltså ingen förändring av detsammas storlek behövt ifrågasättas.

Emellertid har departementschefen — under hänvisning till vad chefen
för finansdepartementet under avdelningen »för flera huvudtitlar gemensamma
frågor» anfört angående utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag
av resekostnaderna för vissa grupper av förrättningsmän — hemställt
örn upptagande under särskilda anslag eller anslagsposter av resekostnaderna
för vissa till åttonde huvudtiteln hörande grupper av befattningshavare.

Såsom här torde få erinras, avse dessa framställningar kostnaderna för

dels befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
samt riksantikvariens ombud, beräknade till 35,000 kronor,

dels befattningshavare i skolöverstyrelsen, beräknade likaledes till 35,000
kronor,

dels ock inspektörerna för gymnastikundervisningen vid vissa skolor, beräknade
till 50,000 kronor.

Summan av de sålunda beräknade kostnaderna utgör 120,000 kronor, med
vilket belopp åttonde huvudtitelns allmänna reseanslag enligt departementschefens
förslag bör minskas, d. v. s. från 175,000 till 55,000 kronor.

Under erinran att utskottet tidigare tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag under punkterna
65,154 och 214 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1931 örn upptagande under särskilda anslag eller anslagsposter av resekost -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 291

naderna för vissa till åttonde huvudtiteln hörande grupper av befattningshavare,
hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar, nu 175,000 kronor, med 120,000 kronor
till 55,000 kronor.

321:o) Kungl. Majit har (punkt 312) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 36,000 kronor), med 15,000 kronor till 300,000
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 888—889 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till domkapitlens expeditioner har beräknats behöva ökas med

1,500 kronor från 36,000 kronor till 37,500 kronor. Med hänsyn till att
nettoutgiften å anslaget i dess helhet enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för budgetåret 1929/1930 uppgått till 305,069 kronor 37 öre,
har en höjning av anslagets belopp till 300,000 kronor ansetts erforderlig.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav
till domkapitlens expeditioner högst 36,000 kronor), med 15,000
till 300,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

37,500 kronor).

322:o) Kungl. Majit har (punkt 313) föreslagit riksdagen att höja det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 47,881 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 12,800 kronor), med 391 kronor till 48,272 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 8,000 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 889 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till domkapitlens expeditioner har beräknats kunna minskas med
4,800 kronor från 12,800 kronor till 8,000 kronor. Då emellertid de senaste
budgetredovisningarna utvisa, att ifrågavarande anslag blivit överskridet,
under budgetåret 1927/1928 med 11,529 kronor 55 öre, under budgetåret
1928/1929 med 12,504 kronor 8 öre och under budgetåret 1929/1930 med
3,754 kronor 3 öre, har departementschefen funnit försiktigheten bjuda, att
anslaget icke nu underkastas annan förändring än den, som påkallas av
jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Skrivmaterialier

och expenser,
ved m. m.

[312.]

Trycknings kostnader.

[313.]

292

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom den
civila statsförvaltningen.

[314.]

Provisorisk
avlöningsförbättring

i vissa fall
för lärare vid
de allmänna
läroverken
m. fl.

[315.]

Tillfälligt
lönetillägg åt
vissa vaktmästare
m. fl.

[316.]

Provisoriskt
dyrortstillägg
åt
vissa befattningshavare

i statens
tjänst.

[317.]

Dyrtidstilllägg
åt befattningshavare

i statens
tjänst.

[318.]

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 47,881 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 12,800 kronor), med 391 kronor till 48,272
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 8,000
kronor),

dock att i anslaget må göras den ändring, som till jämnande
av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

323:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 314) föreslagit riksdagen i
frågan om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

324:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 315) föreslagit riksdagen i
fråga örn provisorisk avlöningsförbättring i vissa fall för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

325:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 316) föreslagit riksdagen i
fråga örn tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

326:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 317) föreslagit riksdagen i
fråga örn provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

327:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 318) föreslagit riksdagen !
fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

293

328:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 319) föreslagit riksdagen i lägg^uarare
fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- vid vissa
anstalter kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; 8töddaimder -

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

visningsan stalter.

[319.]

329:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag, Övriga ordisom
icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke narie anslag''
ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagas med oförändrade
belopp.

Stockholm den 13 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,
C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, E. J.
O. Rosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund, J. G. Walles och I. Hj. E. Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengts,
son i Norup, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren,
E. G. E. Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, A. Danielsson, A. Norsell och F. V.
Sandwall.

Med undantag därav att

herr Kvarnzelius icke deltagit i behandlingen av punkterna 112—171 och herr Holmgren
icke deltagit i behandlingen av punkterna 163—185,
samt att i behandlingen av

punkterna 1—194 deltagit herr A. Thelin i st. f. herr Widell,
punkterna 258—329 deltagit herr C. G. V. Hammarskjöld i st. f. herr Widell,
punkterna 221—264 deltagit herr J. Sandén i st. f. herr Olof Olsson,

punkterna 284—329 deltagit herr J. Sandén i st. f. herr Oscar Olsson,

punkterna 172—194 deltagit herr K. E. Andersson i Eliantorp i st. f. herr Nilsson i
Gränebo,

punkterna 195—329 deltagit herr A. Thelin i st, f. herr Svensson i Kompersmåla,
punkterna 1—194 deltagit herr K. A. W. Björck i st. f. herr Asplund,
punkterna 1—42 deltagit herr E. Andersson i Prästbol i st. f. herr Anderson i Råstock,
punkterna 160—171 deltagit herr Persson i Fritorp i st. f. herr Nilsson i Bonarp,
punkterna 160—329 deltagit herr J. E. Andersson i Ovanmyra i st. f. herr Strindlund,
punkterna 271—329 deltagit herr O. Nilsson i Örebro i st. f. herr Wigforss,

punkterna 172—185 deltagit herr S. Persson i Fritorp i st. f. herr Holmgren,

punkterna 50—171 deltagit herr E. Andersson i Prästbol i st. f. herr Eriksson i Stockholm,

punkterna 258—329 deltagit herr C. J. Högström i st. f. herr Andersson i Höör.

294

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

vid pankt 16 (ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum) av herrar
Olof Olsson, Oscar Olsson, Walles, Pauli, Björck, Wigforss, Eriksson i Stockholm,
Andersson i Höör, Norsell och Andersson i Prästbol, vilka ansett, att
utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har funnit goda skäl anförda för den av Kungl. Maj:t föreslagna
löneförbättringen för ifrågavarande befattningshavare. Likaledes finner
utskottet vad av Kungl. Majit föreslagits i fråga örn rätt till semester och
rätt att under sjukdom uppbära viss del av arvodet väl grundat. I likhet
med departementschefen anser utskottet riktigt, att även de av sistberörda
förmåners åtnjutande föranledda utgifterna bestridas av anslagsposten till
nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden.

Emellertid har utskottet icke ansett sig kunna bortse från den löneminskning,
som drabbat ifrågavarande befattningshavare genom den ovan omtalade
förändringen med avseende på dyrtidstilläggens utgående. I likhet med
motionären måste utskottet finna det skäligt, att nämnda befattningshavare
av staten beredes gottgörelse för den förlust, de sålunda utan sin förskyllan
lidit. Någon fara för att en sådan åtgärd skulle komma att innebära ett
ur principiell synpunkt betänkligt prejudikat torde icke föreligga, då, såsom
också motionären framhållit, omständigheterna i detta fall äro av säregen natur.

Det för sistberörda ändamål erforderliga beloppet utgör 2,333 kronor.
För att utmärka, att anslaget har en rent tillfällig karaktär, torde detsamma
icke böra, på sätt motionären ifrågasatt, ingå i den ordinarie anslagsposten
till nattlig bevakning, utan lämpligast synes vara, att beloppet uppföres
såsom ett särskilt extra anslag under rubrik: personlig gratifikation åt nattbevakningspersonal
vid nationalmuseum.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag öka den i den
ordinarie staten för nationalmuseum upptagna anslagsposten:
nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden, nu 9,600
kronor, med 1,700 kronor till 11,300 kronor samt förty höja
det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum, nu 154,200
kronor, med 1,700 kronor till 155,900 kronor;

b) med anledning av herr Erikssons i Stockholm ovannämnda
motion (II: 102) till personlig gratifikation åt nattbevakningspersonal
vid nationalmuseum för budgetåret
1931/1932 bevilja ett extra anslag av 2,333 kronor.»

vid punkt 23 (livrustkammaren) av herrar Berggvist, Lundéll, Thelin, Nilsson
i Bonarp, Holmgren och Sandwall, vilka ansett, att utskottets utlåtande och
förslag bort hava följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

295

»Kungl. Maj:ts förslag innebär först och främst ett återupprepande av den
vid 1930 års riksdag gjorda framställningen örn livrustmästarbefattningens
förändring till en ordinarie tjänst. Den utredning rörande ifrågavarande
befattning, som nu ytterligare förebragts, synes utskottet giva vid handen,
att ett bifall till Kungl. Majda förslag i denna del icke gärna kan medföra
något hinder eller eljest några olägenheter vid en framtida reglering av livrustkammarens
ställning i museiorganisationen. Då i övrigt goda skäl anförts
för att befattningens innehavare må fastare knytas till institutionen
och den föreslagna placeringen i 10:e lönegraden synes lämplig, har utskottet
ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit, att samtliga avlöningsmedel för livrustkammaren,
vilka hittills, utom vad angår föreståndaren, varit uppförda
såsom extra anslag, nu skulle upptagas såsom ordinarie anslag. Detta förslag
finner sig utskottet däremot icke böra biträda med hänsyn till den
ovisshet, som ännu alltjämt råder ifråga örn livrustkammarens organisation.
Enligt utskottets mening böra här ifrågavarande medel alltså fortfarande,
såvitt ej angår föreståndaren och livrustmästaren, betecknas såsom extra
anslag.

Den nu gällande staten för livrustkammaren har följande utseende:
Avlöning till föreståndaren för livrustkammaren, förslags -

anslag ....................................kronor 10,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ »_500: —

Summa kronor 11,000

I enlighet med vad utskottet ovan förordat, bör denna stat nu undergå
den förändringen, att däri upptages ett förslagsanslag till avlöningar till
ordinarie tjänstemän å (10,500 + 3,888 =) 14,388 kronor. Vidare torde
med hänsyn till livrustmästartjänstens förändring till ordinarie tjänst förslagsanslaget
till vikariatsersättningar böra höjas med 200 kronor till 700
kronor.

Den nya staten skulle följaktligen komma att te sig på detta sätt:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 14,388; —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ »_700: —

Summa kronor 15,088: —

Det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid livrustkammaren skulle
alltså ökas från 11,000 kronor, med 4,088 kronor till 15,088 kronor.

Vad beträffar det extra anslaget till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare,
har utskottet intet att erinra mot det belopp, 23,500 kronor,
Kungl. Maj:t för detta ändamål äskat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Majda förslag,

296

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a) i personalstaten för livrustkammaren uppföra en befattning
såsom livrustmästare med placering i lönegraden B 10;

b) godkänna följande stat för livrustkammaren att tilllämpas
från och med budgetåret 1931/1932.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.....................kronor 14,388

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 700

Summa kronor 15,088: —

c) med anledning härav höja det i riksstaten under rubriken
Livrustkammaren, avlöningar, upptagna ordinarie förslagsanslaget,
nu 11,000 kronor, med 4,088 kronor till 15,088
kronor;

d) till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid
livrustkammaren anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra
anslag av 23,500 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.
Majit kan finna skäligt fastställa.»

vid punkt 50 (pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors)
av herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla,
Lundéll, Thelin, Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Blädinge,
Holmgren, Danielsson och Sandwall, vilka ansett, att utskottets utlåtande och
förslag bort hava följande lydelse:

»Den svenska församlingsorganisationen i Hälsingfors synes numera hava
vunnit sådan stabilitet, att inrättandet av en ordinarie prästerlig befattning
därstädes måste anses befogat. Med hänsyn härtill och på de av departementschefen
i övrigt anförda skälen, vill utskottet förorda, att, på sätt
Kungl. Maj:t föreslagit, anslaget ifråga uppföres på ordinarie stat.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten under rubrik: Pastor vid
svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors uppföra ett
ordinarie anslag av 6,000 kronor.»

vid punkt 52 (religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder) av herrar Olof Olsson, Bosén, Walles, Wigforss och
Andersson i Prästbol, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort
hava följande lydelse:

»Vad angår motionärernas hemställan örn anslag till avlöning åt en svensk
sjömanspräst i Danzig och Gdynia har utskottet icke funnit sådana skäl
förebragta, som kunna motivera, att riksdagen, oaktat Kungl. Majit ansett
sig förhindrad att upptaga detta anslagsäskande, skulle bevilja medel för
ändamålet. Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionen.

Mot Kungl. Majlis förslag har utskottet intet att erinra.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

297

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag
samt med avslag å herr Halléns m. fl. motion (II: 145), i
vad den skiljer sig från Kungl. Majda förslag, till religiös
och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag
av 45,500 kronor.»

vid punkt 65 (statens historiska museums upplysningsverksamhet) av herrar
Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Rosén, Björck, Olsson i Blädinge, Strindlund
och Holmgren, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må till en från statens historiska museum
ledd upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med
de grunder, som av Kungl. Majd bestämmas, för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

vid punkt 72 (iståndsättande av Ovikens ödekyrka) av herr Olof Olsson.

vid punkt 74 (undersökning av det s. k. Bulverket i Tingstäde träsk) av
herrar Oscar Olsson, Rosén, Walles, Pauli, Björck, Anderson i Råstock, Olsson
i Blädinge, Holmgren, Danielsson, Norsell och Sandwall, vilka ansett, att
utskottet bort hemställa,

att riksdagen må i anledning av herrar Bodins och Roos''
samt Svedmans motioner (I: 96 och II: 104) för en systematisk
undersökning av den forntida sjöfästningen, det s. k.
Bulverket i Tingstäde träsk på Gotland för budgetåret
1931/1932 bevilja ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor,
att ställas till förfogande av vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien enligt de närmare bestämmelser, som
Kungl. Majd må finna gott meddela.

vid punkt 101 (bokinköp vid universitetsbiblioteket i Uppsala) av herrar
Båldi, Holmgren och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:

»Universitetsbibliotekets behov av ökade medel för att tillgodose den inhemska
forskningens och undervisningens litteraturbehov har vid upprepade
tillfällen av riksdagen uppmärksammats. Sålunda har här ifrågavarande
anslag, såsom framgår av departementschefens redogörelse, under de senare
åren undergått avsevärda höjningar. Aven i år har Kungl. Majd föreslagit
en anslagsökning, som med åberopande av statsfinansiella skäl begränsats
till 5,000 kronor. Med hänsyn till bibliotekets centrala betydelse för den
vetenskapliga verksamheten inom samtliga vid universitet odlade vetenskaper
anser sig utskottet böra förorda en till 10,000 kronor höjd anslagsökning.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

298

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr K. G. Westmans m. fl. och herr A. Forssells motioner
(I: 85 och II: 247), till bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 114,500 kronor.»

vid punkt 104 (räknebiträden vid astronomiska observatoriet i Lund) av
herr Björck, som ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag å Kungl.
Maj:ts framställning.

vid punkt lil (inredning och möblering av vissa lokaler för humanistiska
sektionens seminarier vid universitetet i Lund) av herrar Pauli, Thelin,
Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge, Wigforss, Holmgren och Sandwall,
vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner behovet av anslag för ifrågavarande ändamål styrkt.

I fråga om anslagets belopp vill utskottet, då den i ärendet framlagda
kostnadsberäkningen synes vederhäftig och näppeligen lämnar utrymme för
några nedsättningar, ansluta sig till motionärernas yrkande örn beviljande
för ändamålet av ett anslag å 26,300 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herrar Thomsons och Lindskogs ovannämnda
motion (II: 116), till utförande av vissa inredningsarbeten
i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet
i Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska
sektionens därstädes lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 26,300 kronor.»

vid punkt 159 (undervisningsstatistik)

1) av herr Nilsson i Bonarp.

2) av herr Danielsson.

vid punkt 163 (angående förändring i vissa fall av samrealskola till gossrealskola)
av herrar Berggvist, Svensson i Kompersmåla, Lundell, Thelin,
Olsson i Blädinge, Persson i Fritorp och Sandwall, vilka ansett, att utskottets
utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Det synes utskottet otvivelaktigt, att, såsom motionärerna påpekat, skyldigheten
att tillhandahålla lokaler både för samläroverk och kommunal flickskola
kan för vissa kommuner komma att kännas mycket betungande eller
eljest medföra avsevärda svårigheter, och utskottet finner det önskvärt, att
någon utväg kunde erbjudas, som beredde kommunerna lättnad härutinnan,
varigenom ju även förverkligandet av 1927 och 1928 års skolbeslut skulle
främjas. Det uppslag till en lösning av detta problem, som motionärerna

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

299

lämnat, förefaller utskottet beaktansvärt. Dock anser utskottet icke tillrådligt,
att riksdagen utan närmare utredning beslutar i frågan. Ett beslut i
den riktning, motionärerna ifrågasatt, är nämligen vanskligt att bedöma
med avseende å sina verkningar. Vad som framförallt synes böra klarläggas,
innan riksdagen tar definitiv ställning till spörsmålet, är lärjungetillströmningen
och lokalförhållandena på de olika orter, där inrättandet av
kommunal flickskola vid sidan av samläroverk är eller kan förväntas bliva
aktuellt. Utskottet anser sig med anledning av de föreliggande motionerna
böra föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning,
huruvida och under vilka förutsättningar i kommun, där samläroverk
finnes och kommunal flickskola upprättats eller är avsedd att upprättas,
samläroverkets realskollinjer må tills vidare och till dess annorledes förordnas
hållas öppna allenast för gossar. Sedan en sådan utredning förelagts
riksdagen, torde det bliva möjligt för riksdagen att säkrare bedöma, huruvida
fullgiltiga skäl föreligga att åtgöra något i saken och på vad sätt detta
i så fall skall ske.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herrar Thelins och
Björcks i Kristianstad m. fl. ovannämnda motioner (I: 106
och II: 105), i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Majit måtte låta verkställa utredning, huruvida och under
vilka förutsättningar i kommun, där samläroverk finnes och
kommunal flickskola upprättats eller är avsedd att upprättas,
samläroverkets realskollinjer må tills vidare och till dess
annorledes förordnas hållas öppna allenast för gossar, samt
för riksdagen framlägga denna utredning ävensom det förslag,
vartill densamma må föranleda.»

vid punkt 182 (anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska,
engelska och franska)

1) av herr Olof Olsson;

2) av herr Pauli beträffande viss del av utskottets motivering.

vid punkt 186 (bokinköp för läroverksbiblioteken)

l) av herrar Posén, Olsson i Blädinge, Holmgren, Danielsson och Andersson
i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Oscar Olssons och Paulis ovannämnda
motion (I: 88) i vad densamma skiljer sig från
samma förslag, till bokinköp och bokbindning för biblioteken
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

300

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2) av herr Oscar Olsson, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herrar Oscar Olssons och Paulis ovannämnda
motion (I: 88), till bokinköp och bokbindning för
biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

vid punkt 193 (kommunala flickskolor) av herrar Svensson i Kompersmåla,
Oscar Olsson, Rosén, Andersson i Eliantorp, Björck, Olsson i Blädinge, Andersson
i Höör, Andersson i Ovanmyra och Norsell, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser motionärerna hava anfört bärande skäl för en höjning
av minimiantalet lärjungar per klass. Dock vill utskottet icke förorda den
av motionärerna föreslagna ökningen av minimiantalet till 18, då härigenom
inrättandet av kommunala flickskolor sannolikt komme att försvåras å
vissa orter, där ett verkligt behov av denna skoltyp kan antagas föreligga.
Örn däremot minimisiffran ökas från 13 till 15, torde några sådana
svårigheter icke yppa sig. Utskottet får därför föreslå, att minimiantalet
lärjungar per klass bestämmes till 15.

Beträffande det lärjungeantal, vid vilket uppdelning i parallellavdelningar
må ske, anser utskottet tillräckliga skäl icke föreligga att biträda motionärernas
förslag.

Det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, som av Kungl.
Maj:t föreslagits skola höjas till 165,000 kronor, torde, oaktat de här
ifrågasatta modifikationerna i motionärernas yrkanden, kunna bestämmas till
det av dem angivna beloppet, 140,000 kronor.

Vad angår anslaget till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid
kommunala flickskolor ansluter sig utskottet till den av motionärerna gjorda
anslagsberäkningen, vadan sistberörda anslag för budgetåret 1931/1932 torde
böra bestämmas till 28,500 kronor. Härtill återkommer utskottet under
nästföljande punkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) i anledning av herrar Pålssons samt Jonssons i Eskilstuna
och Anderssons i Ovanmyra ovannämnda motioner
(I: 89 och II: 114), såvitt nu är ifråga, besluta, att såsom villkor
för statsunderstöd till kommunal flickskola skall gälla, att
skolan har ett lärjungeantal av i genomsnitt minst 15 i varje
klassavdelning eller för hela skolan minst 105 lärjungar;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och omförmälda
motioner (I: 89 och II: 114), såvitt nu är ifråga, öka det ordinarie
förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 50,000
kronor, med 90,000 kronor till 140,000 kronor.»

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

301

vid punkt 194 (tillfällig löneförbättring vid kommunala flickskolor). Samma
reservanter som de vid punkt 193 antecknade hava ansett, att utskottet
bort hemställa,

att riksdagen må

a)---------------

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall,
såvitt nu är i fråga, till herrar Pålssons samt Jonssons i
Eskilstuna och Anderssons i Ovanmyra ovannämnda motioner
(I: 89 och II: 114) för ändamålet anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra förslagsanslag av 28,500 kronor.

vid punkt 195 (reservationsanslaget vid privatläroverk jämte en motion
örn anslag till understöd åt Anna-skolan) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist,
Nilsson i Gränebo, Lundell, Thelin, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge,
Holmgren och Sandwall, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort
hava följande lydelse:

»I fråga om Kungl. Maj:ts förslag rörande reservationsanslaget till privatläroverken
har utskottet — som beaktat departementschefens förklaring i
fråga örn de högre flickskolorna, att, därest på grund av vissa i statsrådsprotokollet
angivna, med 1927 års skolreform sammanhängande förhållanden
någon minskning i de till olika läroanstalter utgående anslagsbeloppen
bleve möjlig, detta bomme att iakttagas vid den kommande anslagsfördelningen
— ej funnit anledning till erinran i vidare mån än vad angår hemställan
örn anslag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk.

Utskottet finner visserligen denna skola vara förtjänt av understöd från
privatläroverksanslaget, då den synes väl skött och äga värde såsom pedagogisk
försöksanstalt. Men utskottet anser sig icke kunna åt skolan förorda
så högt understöd som 11,000 kronor utan vill föreslå ett belopp av

7,000 kronor, vartill givetvis komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg
från vederbörande anslag. Med hänsyn härtill skulle anslagsposten
till högre goss- och samskolor, nu 221,000 kronor, icke behöva ökas med
det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 1,200 kronor, utan kan i stället
minskas med (9,800—7,000=) 2,800 kronor till 218,200 kronor. Reservationsanslaget
till privatläroverken, nu 720,600 kronor, skulle i följd härav komma
att minskas med 24,600 kronor till 696,000 kronor.

Vad beträffar Anna-skolan, anser utskottet den pedagogiska försöksverksamhet,
som där bedrives, vara av så stort intresse för det allmänna, att
skäl föreligger för riksdagen att bevilja skolan ett understöd. Med hänsyn
såväl till de ekonomiska konsekvenserna som till skolans särställning torde
det vara lämpligast, att detta understöd anvisas såsom ett särskilt extra anslag
å riksstaten. I fråga örn understödets storlek anser sig utskottet icke
kunna biträda motionärernas yrkande utan vill förorda hälften av det av dem
föreslagna beloppet. Skolan skulle alltså för budgetåret 1931/1932 erhålla

302

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ett understöd av 4,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att meddela erforderliga närmare bestämmelser angående understödets åtnjutande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag minska det ordinarie
reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600
kronor, med 24,600 kronor till 696,000 kronor

samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra de i
nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande be -

lopp, nämligen:

enskilda mellanskolor................ 20,000 kronor

högre flickskolor.................... 450,800 »

högre goss- och samskolor............ 218,200 »

enskilda lärarinneseminarier........... 7,000 » ,

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
696,000 kronor,

b) i anledning av fröken Hesselgrens och herr Oscar
Olssons ovannämnda motion (1:90) till understöd åt Annaskolan
i Stockholm anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott meddela.»

vid punkt 197 (tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk).
Samma reservanter som de vid punkt 195 antecknade hava ansett,
att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från utskottets sida, varför
utskottet får hemställa,

att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1931
—30 juni 1932 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre
goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,236,000 kronor.»

vid punkt 199 (kommunala gymnasier) av herrar Thelin och Andersson
i Höör, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka de i ämnet väckta motionerna,
dock att anslaget till Lidingö kommunala gymnasium borde bestämmas
till 17,000 kronor, samt att utskottet förty bort tillstyrka beviljande för
budgetåret 1931/1932 till understöd åt kommunala gymnasier av ett anslag
å 48,000 kronor.

vid punkt 20é (folkskoleseminarierna) av herrar Nilsson i Gränebo, Oscar

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 303

Olsson, Pauli, Thelin och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har ansett sig kunna ansluta sig till förslaget om en ökning
av examinationen med ytterligare 50 lärare. I fråga örn sättet för åstadkommande
av denna utökning har utskottet vid valet mellan Kungl. Maj:ts
förslag och motionärernas funnit sig böra biträda det sistnämnda. Den av
departementschefen förordade anordningen, att i avgångsklasssen vid vartdera
av 10 seminarier intaga 5 studenter, skulle enligt utskottets förmenande
innebära, att ifrågavarande studenter skulle erhålla en synnerligen bristfällig
utbildning för lärarekallet. Fjärde klassens kurser äro lämpade för de elever,
som genomgått seminariets tre lägre klasser, men icke för studenter.
Särskilt den praktiska lärareutbildningen skulle genom anordning av nämnda
art bliva ytterligt svag.

Motionärernas förslag, att — i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan
— såsom en provisorisk åtgärd för avhjälpande av den tillfälliga bristen i
antalet tillgängliga lärarekrafter under läsåret 1931/1932 vid vartdera av
folkskoleseminarierna i Kalmar och Uppsala inrätta en ettårig kurs för 25
studenter, skulle visserligen medföra en merkostnad av omkring 24,000 kronor.
Denna kostnad synes emellertid utskottet ej vara av den natur, att
den kan motivera ett biträdande av Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet kan
ej heller finna, att den av motionärerna föreslagna provisoriska ökningen
av antalet studentklasser skulle kunna anses föregripa den prövning av den
framtida seminarieorganisationen, som snart torde komma till stånd, sedan
ett av sakkunniga utarbetat förslag i ämnet nu föreligger.

I övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag och får därför hemställa,
att riksdagen må

a)----------------,

b)----------------,

c) ----------------.

d) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till herrar Westmans och Heidings motioner (I: 36 och II:

124) till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs
vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 98,000 kronor.»

vid punkt 220 (provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och
småskolor jämte två i ämnet väckta motioner) av herrar Kvarnzelius, Widell,
Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Bosén, Lundell, Thelin, Nilsson i Bonarp, Olsson
i Blädinge, Holmgren, Danielsson och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Vad beträffar den ifrågasatta rätten till provisorisk avlöningsförbättring

304

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för vissa Övningslärare anser sig utskottet, med hänsyn till de skäl, statskontoret
och departementschefen anfört mot ett medgivande av sådan rätt
under nuvarande förhållanden, icke kunna tillstyrka motionärernas yrkande.
Med anledning av vad motionärerna gjort gällande därom, att 1928 års
löneregleringskommittés förslag icke skulle hava avseende på de befattningshavare,
om vilka här är fråga, vill utskottet citera följande stycke ur kommitténs
specialmotivering till 23 § i det av kommittén föreslagna avlöningsreglementet
för kommunalt anställda lärare m. fl., vilken § i mom. 6 innehåller
bestämmelser örn ersättning till lärare vid folk- eller småskola, vilken
bestrider befattning såsom timlärare vid sådan skola:

»Ersättningsbeloppen till ordinarie lärare vid folk- eller småskolor, vilka
bestrida befattning såsom timlärare, äro satta högre än i lärarelönekommitténs
förslag och hava bragts i överensstämmelse med lönerna för extra
lärare. Kommittén har icke funnit lämpligt att inom folkskolan bestämma
örn olika avlöning för timlärare i läsämnen och timlärare i övningsämnen,
enär oftast samma lärare undervisar i såväl de senare som de förra. Dessutom
bliver med de föreslagna beloppen ersättningen till särskilda Övningslärare,
där sådana anställas1), skälig.»

Tilläggas må, att i 34 § i samma författningsförslag stadgas, att timlärare
vid folk- och småskolor skall åtnjuta avlöning enligt de grunder, som innehållas
i nyss åberopade 23 § 6 mom.

Att döma av det nu anförda vill det förefalla, som örn den av motionärerna
i nämnda avseende hävdade uppfattningen icke vore riktig.

Mot Kungl. Maj :ts förslag har utskottet ej annat att erinra än att anslagssumman,
med hänsyn till att för budgetåret 1929/1930 åtgått allenast
5,194,799 kronor, synes kunna nedsättas med åtminstone 200,000 kronor
till 5,520,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr J. P. Johanssons och fröken Hesselgrens
samt herrar Mårtenssons och Bengtssons i Norup ovannämnda
motioner (I: 91 och II: 132), till provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå
enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret
1929/1930, bevilja för budgetåret 1931/1932 ett extra
förslagsanslag av 5,520,000 kronor.»

vid punkt 258 (tekniska läroverk) av herrar Kvarnzelius, Berggvist, Bosén,
Asplund, Walles, Hammarskjöld, Sandén, Anderson i Råstock, Danielsson
och Högström, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
a) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordi -

'') Kursiv, av utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

305

narie reservationsanslaget till tekniska läroverk med oförändrat
belopp 463,400 kronor att jämte erforderligt belopp
av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas mellan
de olika läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1931 angivits;

b)----------------.

c) -------------—--;

d) ----------------.

vid punkt 265 (understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever
vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
jämte en i ämnet väckt motion)

1) av herrar Olof Olsson, Rosén, Oscar Olsson, Asplund, Walles, Pauli,
Wigforss, Anderson i Råstock, Eriksson i Stockholm, Danielsson, Norsell och
Högström,, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande
lydelse:

»Utskottet kan icke förorda, att ifrågavarande stipendiebelopp, vilka fastställdes
så nyligen som vid 1929 års riksdag, redan nu skola undergå förändring.
På grund härav finnes heller ingen anledning för utskottet att
tillstyrka någon höjning av stipendieanslaget.

Yad åter angår motionärernas hemställan örn utredning rörande utvidgning
av yrkesutbildningsanstalterna med särskild hänsyn till arbetslös ungdom,
anser utskottet, att den rådande arbetslösheten bland ungdomen måste
betraktas såsom en allvarlig samhällsfara, vars skadeverkningar statsmakterna
hava all anledning att söka med lämpliga medel avvärja eller minska.
Ett sådant lämpligt medel utgör otvivelaktigt beredandet i största möjliga
utsträckning åt denna ungdom utan yrkesanställning av ökade möjligheter
till förkovran inom yrkena. Örn rätta sättet att vinna detta mål är en utvidgning
av ifrågavarande anstalter eller syftet bättre vinnes på någon
annan väg, därom kan utskottet icke nu yttra sig. I varje fall synes under
nuvarande förhållanden i hög grad påkallat, att en utredning skyndsamt
äger rum rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten
bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning.
Härom torde skrivelse böra avlåtas till Kungl. Majit.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
herr Mogärde m. fl. ovannämnda motion (II: 140), i vad den
rör ändrade grunder för utgående av stipendier till elever
vid yrkesutbildningsanstalter ävensom anslagsbeloppet, så
vitt motionen härutinnan skiljer sig från Kungl. Maj:ts förBihang
till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 20

306

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slag, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med
av riksdagen i dess skrivelse den 26 april 1930, nr 165, angivna
grunder och enligt de närmare bestämmelser i övrigt,
Kungl. Majit finner gott meddela;

b) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
måtte låta skyndsamt verkställa utredning rörande utvägarna
att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten bland
ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning,
ävensom för riksdagen framlägga berörda utredning
och det förslag, vartill densamma kan giva anledning.»

2) av herrar Oscar Olsson, Asplund, Walles, Pauli och Norsell, vilka dessutom
yrkat, att till utskottets motivering borde göras följande tillägg:

»Till kommunala och enskilda anstalter för yrkesutbildning böra i detta
hänseende också sådana yrkesbetonade högre folkskolor räknas, som meddela
en med dessa anstalter fullt jämbördig undervisning i yrkesutbildning åt
elever på samma åldersstadium. Utskottet håller före att elever vid sådana
yrkesbetonade högre folkskolor också böra, efter Kungl. Majits prövning,
kunna komma i åtnjutande av dessa stipendier, utan hinder av att dessa
skolor gå under annat namn än övriga anstalter för yrkesutbildning.»

vid punkt 271 (understöd åt folkbiblioteksväsendet jämte två i ämnet
väckta motioner) av herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Bosén,
Lundell, Hammarskjöld, Thelin, Olsson i Blädinge, Holmgren, Danielsson och
Andersson i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag
bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser sig böra biträda Kungl. Majits förslag.

Då utskottet alltså ställer sig avvisande mot motionerna örn ändrade grunder
för understöd åt skolbiblioteken, sker detta icke därför, att utskottet ej
finner en sådan omläggning vara av behovet påkallad — utskottet hänvisar
i detta hänseende till 1929 och 1930 års riksdagars uttalanden i ämnet —
utan därför, att utskottet, i likhet med vad 1930 års riksdag funnit, anser
förslaget vara av beskaffenhet att böra undergå vederbörlig beredning och
underkastas prövning av Kungl. Majit, innan riksdagen tar ställning till
detsamma.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herrar Björcks och Thomsons ovannämnda
motioner (I: 87 och II: 117), i vad de skilja sig
från Kungl. Majits förslag, höja det ordinarie förslagsan -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 307

slaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 860,000
kronor, med 20,000 kronor till 880,000 kronor.»

vid punkt 284 (folkliga musikskolan i Arvika) av herrar Olof Olsson,
Walles, Sandén och Norsell, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall
till den i ämnet väckta motionen.

vid punkt 288 (understödjande av gymnastik och idrott jämte två i ämnet
väckta motioner) av herrar Bergqvist, Olof Olsson, Lundell, Thelin, Nilsson
i Bonarp, Bengtsson i Norup, Holmgren och Sandwall, vilka ansett, att utskottets
utlåtande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser befogat, att Svenska gymnastikförbundet erhåller en ökning
av sitt understöd, på det att förbundets gagneliga verksamhet må
kunna utsträckas till en vidare krets av vårt folk. Härvid vill utskottet
emellertid uttryckligen framhålla, att berörda ökning icke är avsedd till bestridande
av kontors- och andra liknande administrationskostnader utan till
främjande av det propagandaarbete för gymnastiken m. m., varom i motionerna
talas. I fråga om ökningens belopp anser sig utskottet icke kunna
föreslå högre summa än 10,000 kronor, alltså hälften av vad motionärerna
ifrågasatt. Förbundets understöd skulle härigenom komma att uppgå till

65,000 kronor och, då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag, hela anslaget till understödjande av gymnastik och idrott
till 130,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Tamms och Sandegårds samt Lauréns ovannämnda
motioner (1:37 och 11:55), till understödjande av
gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1931/1932 ett
extra anslag av 130,000 kronor därav till svenska gymnastikförbundet
65,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Majit kan finna skäl bestämma.»

vid punkt 311 (anslaget till tidskrifter och lärda verk) av herr Anderson
i Råstock, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den i ämnet
väckta motionen.

vid punkt 317 (August Fredins verk »Gotlandstoner») av herr Olof Olsson,
vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

A. Departementet.

Kronor

Kronor

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slaqsanslag ....................................................................

258,800

3

Förstärkning av arbetskrafterna å departementets av-

delning av Kungl. Maj:ts kansli ................................

6,048

Säger för departementet

282,800

6,048

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Riksarkivet:

1

Riksarkivet, förslagsanslag............ 167,800

2

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för riksarkivet, reserva-tionsanslag .............................. 2,000

3

Fortsatt utgivande genom riksar-

kivet av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets
historia, reservationsanslag....... 8,000

4

Åtgärder för riksarkivets sigill-

vård, reservationsanslag............ 4,500

5

Expedition i riksarkivets nya lo-

kaler vid Östermalmsgatan i

Stockholm ................................ 4,000

177,800

8,500

Landsarkiven:

6

Landsarkiven m. in., förslagsanslag 101,600

7

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för landsarkiven m. m.,
reservationsanslag .................... 1,800

8

Inköp av böcker för ett referens-

bibliotek vid länsarkivet i Öster-sund, reservationsanslag............ 1,000

9

Byggnad för ett landsarkiv i Ilar-

nösand, reservationsanslag ........ 50,000

103,400

51,000

281,200

59,500

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. fi sami. 8 höft. (Nr 8.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Bibliotek.

Kungl, biblioteket:

10

Kungl, biblioteket, förslagsanslag

273,200

11

Bokinköp och bokbindning för

kungl, biblioteket, reservations-

anslag ........................................

20,000

12

Ökning av kungl, bibliotekets ar-

betskrafter ................................

8,500

13

Sveriges offentliga biblioteks ge-

mensamma accessionskatalog ...

12,500

14

Katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket ................................

29,800

15

Undersökning av i kammararkivet

och riksarkivet befintliga äldre

arkivalieomslag m. m.............

4,100

273,200

74,900

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

16

Avlöningar, förslagsanslag ............

14,300

17

Bokinköp, inbindning och vissa

expenser, reservationsanslag ....

8,000

18

Förstärkning av reservationsan-

slaget till bokinköp, inbindning

och vissa expenser....................

2,000

22,300

2,000

19

Pedagogiska biblioteket......................

7,000

20

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris ..

1,500

295,500

85,400

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

21 a

Förslagsanslag ............................

155,900

Reservationsanslag:

21 b

Målnings- och skulptursam-

lingarnas ökande................

30,000

21 c

Inlösen av svenska konstnä-

rers arbeten........................

25,000

21 d

Handtecknings- och gravyr-

samlingarnas ökande ........

6,500

21 e

Samlingarnas vård och under-

håll ....................................

11,000

21 f

Ökande av samlingen av konst-

hantverk ............................

8,000

21 g

Boksamlingen ........................

4,000

21 h

Utländska studieresor............

—

22

Förstärkning av arbetskrafterna

vid museet ................................

14,800

Statsutskottets utlåtande Nr S.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

23

Museets depositionsavdelnings

Kronor

Kronor

konstbildande verksamhet, re-servationsanslag ......................

8,500

24

Försäkring och transport av konst-

föremål, reservationsanslag .......

2,500

25

Konservering av handtecknings-

och gravyrsamlingar inom mu-seet, reservationsanslag ............

5,000

26

Portföljer för vissa äldre sam-

lingar av handteckningaroch gra-vyrer m. m., reservationsanslag

5,000

27

Konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å Gripsholms och
Drottningholms slott, reserva-tionsanslag ...............................

12,000

240,400

47,800

Livrustkammaren:

28

Avlöningar, förslagsanslag............

11,000

29

Avlöningar till icke-ordinarie be-

fattningshavare ........................

26,950

30

Underhåll och vård av samlin-

garna, reservationsanslag ........

24,000

31

Förhyrande av ökade lokaler ...

1,100

11,000

52,050

Naturhistoriska riksmuseet:

Gemensamma anslag:

32

Avlöningar m. m., förslagsanslag

230,000

33

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag

2,000

34

Samlingar m. m., reservations-

anslag ....................................

93,695

35

Särskilt arvode åt en vaktmäs-

tare, tillika trädgårdsskötare

300

36

Förstärkning av den i reserva-

tionsanslaget till samlingar
m. m. ingående anslagsposten
till ordnande, vård och för-ökande av samlingarna m. m.

10,000

37

Förstärkning av vissa i reserva-

tionsanslaget till samlingar
m. m. ingående anslagsposter
till expenser m. m.............

20,475

Botaniska avdelningen:

38

Ordnande och preparering av

vissa samlingar inom bota-niska avdelningen ...............

4,000

39

Nya herbarieskåp för botaniska

avdelningen, reservationsan-slag .....................................

3,000

40

Arbetsbiträde m. m. vid bota-

niska avdelningen ................

3,150

41

Ordnande av framlidne kyrko-

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

herden S. J. Enanders Salix-

Kronor

Kronor

samlingar, reservationsanslag

5,450

Paleozoologiska avdelningen:

42

Arbetsbiträde vid paleozoolo-

giska avdelningen ................

2,520

43

Ritnings- och retuscheringsar-

beten för paleozoologiska av-

delningen ...............................

1,000

44

Fortsatt bearbetning av visst

vetenskapligt material, till-

hörigt paleozoologiska avdel-

ningen, reservationsanslag ....

3,500

45

Instrument för paleozoologiska

avdelningen, reservationsan-

slag ........................................

2,000

Everteb ratavdelningen:

46

Vetenskapligt biträde för bear-

betning av vissa samlingar å

evertebratavdelningen...........

4,000

Entomologiska avdelningen:

47

Nya skåp m. m. för entomolo-

giska avdelningen, reserva-

tionsanslag ............................

5,000

Vertebratavdelningen:

48

Nya skåp för vertebratavdel-

ningen, reservationsanslag ....

5,730

Etnografiska avdelningen:

49

Arbetsbiträde vid etnografiska

[

avdelningen............................

2,400

•

1

50

Uppvärmning m. m. av vissa

!

lokaler för etnografiska avdel-

i

ningen, reservationsanslag ....

5,840

51

Fortsatt iordningställande av

f. d. Livregementets drago-

ners kasernetablissement till

etnografiskt museum m. m.,

reserva tionsanslag....................

230,000

325,695

308,365

52

Nordiska museet...........................................

190,000

53

Kulturhistoriska museet i Lund ...............

30,000

54

Musikhistoriska museet ..............................

4,000

55

Svenska skolmuseet ...................................

4,000

577,095

636.215

Säger för arkiv, bibliotek

och museer

1,153,795

781,115

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Kleresistaten, förslagsanslag .......................

140,000

2

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-

anslag .......................................................

3,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

3

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....

4,600,000

4

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag

301,250

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

anslag ............................................................................

40,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...

6,000

7

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin .......

6,000

8

Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............

6,000

9

Pastor vid svenska Olaus Pelri-församlingen i Hälsingfors

6,000

10

Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket ....................................

3,600

11

Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa

utländska hamnstäder ................................................

50,500

12

Dyrtidstillägg åt för religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder an-

ställda präster, förslagsanslag ....................................

* 15,000

13

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-

nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, förslagsanslag........................................................

10,000

Domkapitlens expeditioner.

5,102,250

85,100

14

Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................

279,300

15

Ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset

i Strängnäs, reservationsanslag ....................................

* 40,000

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

16

Underhåll....................................................... 2,028

17

Ersättningar, förslagsanslag............................ 275,000

277,028

18

Bidrag till uppförande i Ilälsingfors av en svensk

kyrka m. m., reservationsanslag ..............................

25,000

Säger för kyrkliga ändamål

5,658,578

150,100

D. Akademier ni. m.

Svenska akademien.

1

Akademien .......................................................................

8,250

Vetenskapsakademien.

2

Akademien ....................................................................

10,000

3

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m.

3,000

4

Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-

liga sammanslutningar, reservationsanslag ................

4,100

5

Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-

missionen m. m.......................................................

2,875

10,000

9,975

* Av Kungl. Maj:t löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Kronor

Kronor

Akademien:

6 a

Förslagsanslag ................................ 99,750

Reservationsanslag:

6 b

Underhåll och förökande av de

under akademiens inseende
ställda samlingar ................ 18,000

6 c

Tryckningskostnader samt utgi-

vande av planschverk över
fornsaker och andra märk-

värdiga föremål i statens
historiska museum m. m..... 14,000

6 d

Underhåll och fortsättning av

inredningen i statens histo-riska museum och myntkabi-nettet .................................... 4,000

6 e

Undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornläm-ningar .................................... 6,000

•

6 f

Transporter, lyshållning och

vissa andra expensutgifter ... 15,000

6g

Fornlämningars vård ................ 10,000

6 h

Vård och underhåll av Visby

ruiner och andra byggnads-

minnesmärken........................ 7,000 74,000

173,750

7

Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag

10,000

8

Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-

minnesmärken, reservationsanslag ..............................

20,000

9

Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befatt-

ningshavare vid akademien ........................................

45,4 50

10

Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter...............

11,850

11

Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befatt-

ningshavare vid akademien m. m., förslagsanslag ...

35,000

12

Vakthållning för öppethållande av statens historiska

museum .......................................................................

8,900

13

Statens historiska museums upplysnings- och propa-

gandaverksamhet ....................................................

4,000

14

Inventering och konservering av vissa samlingar inom

statens historiska museum m. m., reservationsanslag

15,000

15

Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblio-

tekel, reservationsanslag .............................................

5,000

16

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-

tionsanslag ..................................................................

1,500

17

Instrumentutrustning för akademien, reservationsanslag

1,600

18

Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna

å den s. k. Korsbetningen utanför Visby m. m., reser-vationsanslag ..............................................................

5,000

19

Nybyggnad för statens historiska museum m. m., re-

servationsanslag ............................................................

*150,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor |

Kronor

20

Iståndsättande av Ovikens ödekyrka, reservationsan-

slag ................................................................................

7,500

21

Komplettering av monterutrustningen för den ostasia-

tiska arkeologiska samlingen, reservationsanslag.......

15,200

22

Lokal hyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen

m. m.............................................................................

38,000

173,750

374,(100

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

23

Avlöningar m. m., förslagsanslag................ 125,200

24

Undervisningsmateriel m. m., reservations-

anslag .................................................... 41,300

166,500

25

Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsan-

slaget till undervisningsmateriel m. m....................

15,600

26

Skolan för dekorativ konst ............................................

20,600

27

Förstärkning av den i reservationsanslaget till under-

visningsmateriel m. m. ingående anslagsposten till

skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ................

500

28

Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan............

3,500

29

Reparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna

lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan i

Stockholm, reservationsanslag ....................................

5,500

166,500

45,700

Musikaliska akademien.

Akademien:

30

Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 155,860

31

Materiel och expenserm.m., reservationsanslag 6,740

32

Stipendier m. m., reservationsanslag............ 25,000

187,600

33

Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och

expenser m. m.............................................................

10,5 00

34

Bindning av böcker och musikalier i akademiens bib-

Holek, reservationsanslag ............................................

3,500

35

Biträde åt bibliotekarien hos akademien vid vården

av biblioteket................................................................

1,500

36

Ökad undervisning i pianospelning och harmonilära

vid musikkonservatoriet ............................................

3,000

37

Kurser för utbildande av kyrkomusiker........................

12,500

187,600

37,000

De kungl, teatrarna.

38

Kungl, operan....................................................................

150,000

39

Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-

ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-

nåd förvarad lösegendom m. m................................

13,147

40

Brandskyddsanordningar i operabyggnaden och drama-

tiska teaterns byggnad ^reservationsanslag ...............

55.000

150,000 68,14 7

Säger för akademier m. m.|

096,100

534,822

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

!

m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

1

Expeditionen, förslagsanslag .........................................

23,450

i

Uppsala universitet.

Universitetet:

2

Universitetsstaten .................................... 1,381,804

3

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m., förslagsanslag........ 377,400

1,759,204

4

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m........................

34,780

5

Uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen

8,000

6

Arvode till en ledare av den propedeutiska kursen i

civilrätt m. m....................

1,500

7

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

76,700

8

Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag ..............

1,600

9

Uppförande och inredning av en byggnad för paleon-

tologiska institutionen, reservationsanslag...................

241,000

10

Komplettering av institutionens för allmän och analy-

tisk kemi utrustning nied instrument och apparatur,
reservationsanslag ......................

8,210

11

Om- och tillbyggnad av anatomiska institutionen, re-

servationsanslag .................................

200,000

12

Omläggning av fysiologiska institutionens värmeledning

m. m., reservationsanslag ...............

16,850

13

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag ....................................

109,500

14

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ..........................................

80,000

1,759,204

778,140

Lunds universitet.

Universitetet:

15

Universitetsstaten ............................... 1,240,700

16

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 267,600

1,508,300

17

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m.........................

46,335

18

Uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen

8,000

19

Bidrag till Ilyitén-Cavallius’ stiftelse för svensk folk-

minnesforskning..............................

12,700

20

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

1

51,225

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

21

Ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset,

reservationsanslag .....................................................

52,500

22

Vissa inredningsarbeten i den s. k. gamla biblioteks-

byggnaden m. m , reservationsanslag .......................

20,000

23

Installation av värmeanläggning m. m. i den s. k. gamla

observatoriebyggnaden, reservationsanslag ............

10,500

24

Ombyggnad av person- och varuhissen inom universi-

telsbibliotekets byggnad, reservationsanslag ..............

11,400

25

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslaq ......................................................

95,000

26

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ..........................................

103,000

1,508,300

410,660

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Institutet:

27

Avlöningar för professorer och lärare m. fl. 476,700

28

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid institutet och dess institutioner,

förslagsanslaq........................................... 91,100

567,800

29

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m.........................

99,658

30

Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-

servationsanstag .......................................................

81,100

31

Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................

8,250

32

Ökade medel till materiel i allmänhet, reservalionsan-

slag .............................................................................

25,325

33

Materiel m. m. för vissa institutioner, reservationsanslag

33,500

34

Materiel m. m. för psykiatriska kliniken, reservations-

anslag ........................................................................

500

35

Ny kylanläggning i patologiska institutionens bårhus,

reservationsanslag ......................................................

11,500

657,150

170,483

Tandläkarinstitutet.

36

Avlöningar m. m., förslagsanslaq.......................................

95,100

37

Institutets verksamhet, förslagsanslag ............................

145,900

38

Extra lärarkrafter vid institutet......................................

15,500

39

Ändring och utrustning av vissa lokaler å tandfyll-

ningsavdelningen, reservationsanslag .........................

*47,095

40

Särskilda undervisningskurser vid institutet ................

6,000

95,100

214,495

U n i versi tetssjukh us.

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

41

^Akademiska sjukhuset, förslagsanslag .......................

110,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Entra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund:

42

Bidrag till drillkostnaderna under år 1930 62,628

43

Ändringsarbeten inom medicinska kliniken och

tillbyggnad lill röntgeninstitutet, reserva-

tionsanslag ................................................... 20,000

82,628

Karolinska sjukhuset:

44

Uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset

i Stockholm m. m., reservationsanslag....................

* 750,000

Serafimerlasarettet:

45

Understöd och ersättningar ........................................

120,750

46

Ökade medel för lasarettets verksamhet....................

510,000

Allmänna barnbördshuset i Stockholm:

47

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ....................

24,853

48

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stock-

holm ........................................................................

127,487

255,603

1.470,115

Gemensamma universitetsåndamål.

49

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-

dater .........................................................................

10,900

50

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ..................................

30,000

51

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i

Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ..........

6,000

52

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........

1,500

53

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ...

2,000

54

Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-

läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag

10,000

55

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-

versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,

reservationsanslag ................................................

20,000

56

Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-

versitelen i Uppsala och Lund, reservationsanslag ...

15,000

57

Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-

ärenden, förslagsanslag .............................................

9,000

58

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-

sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ........................

35,000

59

Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken

Estland av en professo»- i svenska språket och

litteraturen ...................................................................

7,500

9,000

137,900

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Rasbiologiska institutet.

Kronor

Kronor

60

Avlöning åt chefen för institutet....................................

12,000

61

Institutets verksamhet, reservationsanslag ...................

65,000

62

Bidrag till tryckning av första delen av institutets ar-

bete om de svenska lapparnas rasbiologi ...............

10,000

12,000

75,000

Farmaceutiska institutet.

63

Avlöningar, förslagsanslag ...............................................

74,750

64

Materialier m. m., reservationsanslag ............................

22,900

97,650

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. in.............................................................................

4,417,457

3,256,793

P. Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

Högskolan:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................ 720,440

Vissa omkostnader för högskolans verk-

samhet:

2

Stipendier åt lärare för utrikes

studieresor, reservationsanslag 4,500

3

Stipendier åt elever, reserva-

lionsanslag ............................ 5,000

4

Materiel m. m., reservations-

anslag .................................. 325,000 334,500

1,054,940

5

Ökade medel till samlingar och laborationer .............

43,000

6

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter...........................................................................

42,000

7

Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa

institutioners laboratorier, reservationsanslag ............

20,000

8

Reparation av högskolans modellsamling, reservations-

anslag ................................................................

2,000

9

Bokinköp, bokbindning m. m. för högskolans bibliotek,

reservationsanslag .......................................................

5,000

10

Inredning och utrustning av laboratoriet för hyttmeka-

nik samt järnets bearbetning och behandling, reser-vationsanslag ..............................................................

40.000

1,054,940

152,000

Chalmers tekniska institut.

Institutet:

11

Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500

Vissa omkostnader för institutets verk-

samhet:

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

12

Stipendier och premier åt elever,

reservationsanslag ................... 600

13

Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600

333,100

14

Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-

gångsstat för institutet uppförda befattningarna ...

3,300

15

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ......................................................................

17,000

16

Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

10,000

17

Täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/1930

uppkommen brist i institutets anslag till bibliotek,
samlingar och laboratorier ....................................

8,600

18

Apparatur m. m. för organiskt-kemiska laboratoriet,

reservationsanslag ........................................................

7,000

19

Undervisning rörande arbetsledningens praktiskt eko-

nomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsyko-logiska problem ...........................................................

1,500

333,100

47,400

Säger för tekniska högskolan m. m.

1,388,040

199,400

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ...................................

576,800

2

Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversty-

reisen ...........................................................................

10,500

3

Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ...

4,800

4

Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen ..........

1,800

5

Tryckning av undervisningsstatislik, reservationsanslag

6,000

Säger för skolöverstyrelsen

576,800

23,100

H. Allmänna läroverken ni. ni.

Högre lärarinneseminariet.

1

Högre lärarinneseminariet...............................................

149,985

2

Diverse behov vid högre lärarinneseminariet..............

58,960

3

Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet ...........................................

39,420

Allmänna läroverken.

119,985

98,380

4

Allmänna läroverken, reservationsanslag .......................

8,420,000

5

Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-

verken, förslagsanslag...............................................

1,247,000

6

Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken...........................................

*936,920

7

Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och
statens folkskoleseminarier, förslagsanslag ...............

*100,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

...........

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

8

Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken, förslagsanslag...............

3,000

9

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-

slagsanslag ...................................................................

3,000

10

Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-

verken .........................................................................

142,660

11

Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken ....................................................................

140,460

12

Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

60,430

13

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid

de allmänna läroverken................................................

60,750

14

Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ...............................................................

56,800

15

Undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läro-

verken ............................................................................

6,OOo|

16

Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ................................................................

62,000

17

Upprätthållande vid ett högre allmänt läroverk i Göte-

borg av provårskurs för blivande lärare vid de all-

manna läroverken ........................................................

14,700

18

Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och

franska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstaller

10,500

19

Undervisning i norska och danska språken vid högre

läroanstalter ...............................................................

3,000

20

Svensk studiekurs i Frankrike......................................

1,000

21

Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-

verkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag ...........

284,000

22

Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de all-

männa läroverken, reservationsanslag ......................

88,000

23

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........

15,000

24

Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,

särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,

reservationsanslag ......................................................

6,000

9,726,800

1,934,420

Kommunala mellanskolor.

25

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag........................

1,370,000

26

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-

arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag

23,000

27

Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-

munala mellanskolor, förslagsanslag ......................

270,000

28

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag

4,000

1,393,000

274,000

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kommunala flickskolor.

Kronor

Kronor

29

Kommunala flickskolor, förslagsanslag............................

165,000

30

Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-

munala flickskolor, förslagsanslag...............................

33,500

Privatläroverken.

Privatläroverken:

Gemensamt reservationsanslag:

31 a

Enskilda mellanskolor............................ 20,000

31 b

Högre flickskolor ................................... 450,800

31 c

Högre goss- och samskolor.................... 211,200

31 d

Enskilda lärarinneseminarier ................ 7,000

689,000

32

Understöd åt Anna-skolan i Stockholm .......................

4,000

33

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, förslagsanslag ........................................

530,000

34

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, förslagsanslag......................................

18,000

35

Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

privatläroverken, förslagsanslag ...............................

2,225,000

36

Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, förslagsanslag ........................

23,000

37

Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med en statens realskola, reservationsanslag ............

34,000

38

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-

hållsgöromål ................................................................

16,000

39

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................

80,000

40

Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-

rinnor i handarbete ....................................................

19,000

41

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid privatläroverk, reservationsanslag ........................

6,000

1,237,000

2,407,000

Säger för allmänna läroverken m. m.

12,671,785

4,747,300

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

F olkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

la

F olkskolesemina-

Herna ............... 1,620,000

lb

Stipendier för elever

vid folkskolesemi-

narier ................ 217,000 1,837,000

2

Studentkurser och parallellavdel-

ningar vid vissa folkskolesemi-

narier m. m., reservationsanslag 74,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

3

4

Ålderstillägg åt lärare vid folk-skoleseminarierna, förslagsan-slag .........................................

Ilyresersättning till rektorerna vid
vissa folkskoleseminarier ........

200,000

15,500

5

Hyresbidrag till lärare vid folk-skoleseminarierna i Stockholm

6

och Göteborg, förslagsanslag ■■■
Lärares vid folksko leseminarierna

14,000

studiebesök vid folkskolor, re-

7

sera alio nsanslag .......................

Utbildningskurs för lärare vid
hjälpklasser för psykiskt efter-blivna barn, reservationsanslag

4.000

9.000

2,037,000

116,500

Småskoleseminariet

8

Statens småskoleseminarier, reser-

9

vationsanslag ............................

Verksamheten vid statens små-

178,000

10

skoleseminarium i Hagaström,

reservationsanslag ....................

Understöd åt småskoleseminarier,

36,000

11

förslagsanslag ...........................

Stipendier åt elever vid småskole-

310,000

12

seminarier, reservationsanslag
Tillfällig löneförbättring för lärare
vid småskoleseminarier, inrät-

65,000

tade av landsting eller stad,
som ej deltager i landsting,
förslagsanslag............................

49,000

553,000

85,000

13

Lärares fortbildning:

Allmänna fortbildningskurser för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor, re-

14

servalionsanslag ..........................

Resestipendier åt lärare vid till

folkunder-

60,000

visningen hörande läroanstalter, reserva-

tionsanslag .................................

25,000

85.000

2,590,000

286,500

Folkskolinspektionen.

15

16

17

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag
Tilläggsersätlning för expenser åt folkskolinspektörer
Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags-a asina .................................. .......................................

345.000

250.000

10,400

18

Gymnastikinspektionen, förslagsanslag ................

70,000

595,000

80,400

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Folkskolor.

19

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........

51,000,000

20

Utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet, för-

slagsanslag ...................................................................

*8,800,000

21

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor, förslagsanslag ............................................

5,720,000

22

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ...........................................

550,000

23

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa

av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag

325,000

24

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-

slagsanslag ...................................................................

200,000

25

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix

församling, förslagsanslag ............................................

73,000

26

Särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom

|

Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolo-

nisation m. m., förslagsanslag .................................

30,000

27

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag ...

300,000

28

Avlönande av föreståndarinna och biträdande förestån-

darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................

35,000

29

Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag...................

18,500

30

Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i

skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

reservationsanslag ......................................................

100,000

31

Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr-

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter

548,000

32

Bidrag för anordnande av, skolskjutsar för skolpliktiga

barn................................................................................

85,000

33

Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-

och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................

39,000

34

Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårds-

anstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skol-

åldern, förslagsanslag....................................................

47,500

35

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag...............................

3,180,000

36

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-

lig folkskola, förslagsanslag ........................................

295,000

37

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-

tionsanslag ....................................................................

5,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

38

Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-

resor, förslagsanslag .................................................

90,000

39

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet.......

15,800

56,033,500

15,423,300

Fortsåttningsskolor.

40

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-

skolor, förslagsanslag ................................................

5,000,000

41

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-

servationsanslag ...........................................................

138,000

Högre folkskolor.

42

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag.............

930,000

43

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre

folkskolor, förslagsanslag ............................................

100,000

44

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag

80,000

45

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-

valionsanslag .............................................

1,500

1,011,500

100,000

Folkhögskolor.

46

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................

980,000

47

Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag .......

83,000

48

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhög-

skolor, förslagsanslag ..................................................

70,000

49

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag

410,000

50

Anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen...

3,000

51

Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

5,000

1,390,000

161,000

Abnormundervisningen.

52

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

190,000

53

Kyrklig själavård åt dövstumma ................................

14,000

54

Tidning för dövstumma.................................................

1,000

55

Tysta skolan å Lidingön ................................................

20,000

56

Svenska föreningen för dövas väl ................................

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

6,000

57

Institutet och förskolan ................ 103,150

58

Förstärkning av anslaget till insti-

tutet och förskolan .................... 48,000

59

Skrivmaskiner åt avgående elever

vid institutet, reservationsanslag 3,000

60

Utvidgning och förbättring av lo-

kålerna för institutet och försko-lan, reservationsanslag ............... 300,000

103,150

351,000

2

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 höft. (Nr 8.)

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Förskolan för blinda i Växjö:

61

62

20,600

Förstärkning av anslaget till förskolan ....................

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

4,100

63

Avlöningar........................................ 17,300

64

Materialier, expenser m. m., reser-

vationsanslag ................................ 11,000

65

Förstärkning av reservationsansla-

get till materialier, expenser

m. m......................................... 11,100

66

Uppehållande av en extra avdel-

ning, reservationsanslag............... 6,600

67

Fria frakter för arbetsmaterialier

till blinda hantverkare, reserva-tionsanslag ................................... 5,000

28,300

22,700

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

68

Anstalten......................................................................

102,400

69

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare .......

7,500

70

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor

25,000

71

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-

undervisningsanstalter, förslagsanslag ................

1,000

72

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-

dare, förslagsanslag ................................................

6,500

73

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................

7,000

74

De blindas förening ......................................................

100,000

465,950

544,300

Säger för folkundervisningen

67,085,950

16,733,500

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

1

Tekniska läroverk, reservationsanslag ..........................

460,425

24,000

i 2

Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro

3

Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementar-

1,600

skolan i Norrköping ...........................................

4

Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

6,300

5

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

5,000

vid de tekniska fackskolorna, reservationsanslag

6

Resestipendier åt lärare vid de tekniska läroverken

och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstal-ter, reservationsanslag...................................................

1,500

460,425

38,400

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Handelsläroverk.

7

Handelsgymnasier ............................................................

135,000

8

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ...................

139,500

9

Resestipendier åt lärare vid statsunderstödda handels-

gymnasier, reservationsanslag.......................................

1,000

135,000

140,500

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-

ning.

10

Understöd för avlöning av lärare vid kommunala an-

stalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ............

830,000

11

Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ........

110,000

12

Understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstal-

ter för yrkesundervisning, reservationsanslag ............

610,000

13

Understöd för undervisningsmateriel åt enskilda an-

stalter för yrkesundervisning, reservationsanslag........

65,000

14

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade ele-

ver vid kommunala och enskilda anstalter för yrkes-

undervisning, förslagsanslag ........................................

200,000

1,615,000

200,000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Tekniska skolan i Stockholm:

15

Tekniska skolan i Stockholm ....................................

102,575

16

Verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm ....

33,000

17

Bergsskolan i Filipstad ...................................................

20,000

18

Ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun

efter dennas nedläggning ............................................

10,020

19

Vävskolan i Borås ..........................................................

14,050

20

Dyrtidstillägg vid vissa statsunderstödda anstalter för

yrkesundervisning, förslagsanslag................................

*32,000

102,575

109,070

Utbildande av lärare för yrkesundervisningen.

21

Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervis-

ningen m. m., reservationsanslag ..............................

25,000

Säger för yrkesundervisningen

2,313,000

512,970

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1

Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag ....

902,500

Populärvetenskapliga föreläsningar m. m.

2

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag

402,000

3

Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser.......

40,000

4

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

Bons- och administrationskostnader............................

30,000

5

Konferenser mellan de centrala organen för folkbild-

ningsarbetet, reservationsanslag....................................

2,000

6

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund

utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings-kurser, reservationsanslag ............................................

9,500

7

Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-

anslag ............................................................................

13,650

8

Bidrag till sommarkurser i Göteborg, reservations-

8,000

9

Utbildningskurser i esperanto för lärare........................

2,900

508,050

Nykterhetens främjande.

10

Undervisnings- och upplysningsverksamhet, reserva-

tionsanslag* att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-medel ..........................................................................

200,500

11

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-

anslag,* att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-medel ............................................................................

200,000

12

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder, reservationsanslag,* att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................

10,000

410,500

Musikföreställningar för allmänheten.

13

Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-

57,000

mänheten m. m.........................................................

Folklig musikskola.

14

Folkliga musikskolan i Arvika .......................................

6,000

* Enligt förslag av Kungl. Majit, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Statens biografbyrå.

15

Statens biografbyrå, förslagsanslag ................................

75,300

16

Befrämjande av vissa i samband med biograf väsendet stå-

ende ändamål, reservationsanslag ................................

50,000

Räntefria studielån.

17

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån, förslagsanslag................................

1,850

18

Nämnden för statens räntefria studielån........................

5,000

6,850

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

977,800

1,038,400

L. Åtgärder lör fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

* 106,000

2

Materiel m. m., reservationsanslag ............................

* 13,000

3

Extra personal vid institutet m. m.............................

* 7,410

119,000

7,410

4

Understödjande av gymnastik och idrott ....................

120,000

5

Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-

servationsanslag ...........................................................

34,500

6

Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-

tionsanslag ..................................................................

12,500

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

119,000

174,410

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

1

Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag ............

2,000

2

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-

dinaviens historia, reservationsanslag .......................

2,000

3

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag............

2,000

4

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-

märkt förtjänst ..........................................................

20,000

5

Ortnamnsundersökningama i riket ................................

6,500

6

Landsmålsundersökningarna i riket ................................

67,040

Nusvensk ordbok:

7

Fortsatt utgivande av ordboken ................................

8,000

8

Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning m. m., reser-

vationsanslag ............................................................

4,000

12,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

9

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»...

6,350

10

Ordbok över Gotlands folkmål....................................

3,000

11

Undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt språk

4,000

12

Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-

teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk
folkmusik, reservationsanslag........................................

10,000

13

Föreningen Pietas ..........................................................

2,500

14

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-

tionsanslag ...................................................................

15,000

15

Svenska naturskyddsföreningen.......................................

2,500

16

Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande av

hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» ........

4,000

17

Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för

fullföljande av hans Rosa-forskningar .......................

3,575

18

Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund......

5,400

19

Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-

tionen i Neapel ..........................................................

1,800

20

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff

3,000

21

Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland, reserva-

tionsanslag .............................................................

10,000

22

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,

reservationsanslag ....................................................

150,000

23

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda

1

verk och läroböcker .................................................

20,000

24

Inköp av ett antal exemplar av Svensk bokkatalog ...

9,300

25

Internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år

1933, reservationsanslag...............................................

5,000

26

Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella

polaråret, reservationsanslag .....................................

50,000

27

Understöd åt stationsinspektoren R. Tirén för fullföl-

jandet och avslutandet av hans samlings- och forsk-ningsarbete beträffande lapparnas musik ...............

3,000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m............................................................................

150,000

269,965

N. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ...........................................

150,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

55,000

3

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................

150,000

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ..............................................................

175,000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 37,500
kronor)........................................................................

300,000

6

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-

kapitlens expeditioner högst 8,000 kronor) ............

48,272

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 2,100,000

8

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de all-

männa läroverken m. fl., förslagsanslag ....................

* 227,000

9

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare, förslagsanslag...............

* 4,600

10

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag ........................................

*150,000

11

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ................................................................

* 5,200,000

12

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda un-

dervisnings- m. fl. anstalter, förslagsanslag ..........

*19,500,000

Säger för diverse

878,272

27,181,600

Summa

98,369,377

55,609,523

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom uyåtande framdeles kommer att avgivas.