Statsutskottets utlåtande Nr 76.
13
Kr 75.
Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1931 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avlösning av en för Gamla Alvsborgs kungsladugård
m. m. utgående avgäld.
(lia avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 6 februari 1931 dagtecknad proposition
(nr 76), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att den avgift å 16,000 kronor örn året, som Göteborgs
stad enligt Kungl. Maj.ts brev den 1 februari 1867 har att erlägga till statsverket
såsom avgäld för Gamla Älvsborgs kungsladugård med tillhörande
lägenheter, må av staden lösas .genom inbetalning till statsverket före utgången
av år 1931 av ett engångsbelopp av 400,000 kronor; dels ock besluta,
att sistnämnda belopp skall tillgodoföras statens domäners fond.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Departementschefen har inledningsvis anfört följande:
»Med utlåtande den 13 maj 1929 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län överlämnat en av stadsfullmäktige i Göteborg i skrivelse den 4 februari
1929 gjord framställning, däri stadsfullmäktige hemställt, att Kungl. Majit
täcktes dels medgiva, att den avgift å 16,000 kronor örn året, som Göteborgs
stad hade att erlägga till Göteborgs lantränteri enligt Kungl. Majits brev
den 1 februari 1867 angående upplåtelse till staden av Gamla Alvsborgs
kungsladugård med tillhörande lägenheter för att såsom förstad förenas
med Göteborg, finge av staden lösas genom inbetalning till statsverket av
i ett för allt ett belopp av 320,000 kronor och dels samtidigt förklara, att
Kungl. Majit och kronan icke gjorde anspråk på äganderätt till den egendom,
nämligen Gamla Älvsborgs kungsladugård jämte därtill hörande, icke
skatteförsålda lägenheter med vissa undantag, som genom nämnda brev
blivit upplåten och avträdd till Göteborgs stad.»
Efter att hava lämnat en redogörelse för det sätt, varpå upplåtelsen av
omförmälda egendom kommit till stånd, ävensom för de förhållanden, vilka
givit anledning till stadsfullmäktiges nu gjorda framställning, har departementschefen
anfört följande:
Utskottets
yttrande.
14 Statsutskottets utlåtande Nr 75.
»Vad till en början angår äganderätten till den egendom, varom bär är
fråga, synes mig den i ärendet förebragta utredningen tydligt hava ådagalagt,
att Kungl. Majit genom omförmälda brev den 1 februari 1867 avsett
att avhända sig äganderätten till nämnda egendom och att överlåta denna
rätt till Göteborgs stad. De tvivel rörande riktigheten av denna uppfattning,
vilka möjligen eljest skulle kunnat förefinnas, torde nämligen, på sätt
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och justitiekansler!! anfört, hava
blivit undanröjda genom hänvisningen till det förut citerade, av. vederbörande
myndigheter åberopade brevet av deli 15 mars 1867. Då det således enligt
min mening är fullt klart, att Göteborgs stad är ägare till förevarande egendom,
är jag i likhet med justitiekanslersämbetet av den uppfattningen, att
Kungl. Majit saknar anledning att nu avgiva särskild förklaring i sagda
ämne.
Vad härefter beträffar stadens framställning om rätt för staden att genom
erläggande av visst engångsbelopp lösa den årliga avgäld, vilken staden
enligt brevet den 1 februari 1867 är skyldig att utgiva till statsverket, synes
mig mot en dylik avlösning, som icke för statsverket skulle medföra några
olägenheter, icke vara något att invända. Med hänsyn till rikets ständers
år 1866 i ämnet meddelade beslut lärer emellertid avlösningen icke böra
ske utan riksdagens medgivande. Jag får därför föreslå, att denna fråga
underställes riksdagens prövning.
Därest en avlösning kommer till stånd, torde i överensstämmelse med
vad länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i ämnet föreslagit avlösningsbeloppet
böra bestämmas till 400,000 kronor, vilket belopp staden förklarat
sig villig att erlägga. Staden torde lämpligen kunna förpliktas att erlägga
detta belopp före utgången av innevarande år. Därest beloppet sålunda
erlägges, bör avgälden upphöra att utgå med ingången av år 1932. Närmare
bestämmelser rörande avlösningen torde, i deli mån så erfordras, böra meddelas
av Kungl. Majit.
Lösesumman skulle enligt statskontorets förslag redovisas under inkomsttiteln
''Diverse inkomster’. Med hänsyn till beloppets storlek finner jag
det emellertid, efter samråd med chefen för finansdepartementet, lämpligare,
att lösesumman tillgodoföres statens domäners fond, till vilken fond
jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. ingår köpeskilling, som erlägges vid försäljning
av kronan tillhörig fast egendom under domänstyrelsens förvaltning.»
Utskottet har icke haft något att invända mot vad Kungl. Majit beträffande
avlösningsfrågan föreslagit.
Vad angår redovisningen av det till 400,000 kronor beräknade avlösningsbeloppet,
vill utskottet erinra om, att Kungl. Majit i en till innevarande riksdag
avlåten proposition nr 147 föreslagit riksdagen besluta, att nyssnämnda
belopp i stället för att tillgodoföra^ statens domäners fond må redovisas
under riksstatstiteln »Diverse inkomster» för budgetåret 1931/1932. Vad
Kungl. Majit sålunda senast föreslagit, har utskottet ansett sig böra tillstyrka,
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
15
och utskottet kommer att vid sitt förslag till beräkning för budgetåret
1931/1932 av titeln »Diverse inkomster» taga hänsyn till ovannämnda belopp,
400,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att den avgift å 16,000 kronor om året, som
Göteborgs stad enligt Kungl. Maj:ts brev den 1 februari 1867
har att erlägga till statsverket såsom avgäld för Gamla Alvsborgs
kungsladugård med tillhörande lägenheter, ina av staden
lösas genom inbetalning till statsverket före utgången av år
1931 av ett engångsbelopp av 400,000 kronor;
b) besluta, att nämnda engångsbelopp skall tillgodoföras
riksstatstiteln »Diverse inkomster» för budgetåret 1931/1932.
Stockholm den 10 april 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtandet nr 73.