Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931 1932
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel,
innefattande anslagen till försvarsdepartementet.
(l:a avd.)
I. DEPARTEMENTET.
l:o) I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1931 dagtecknade propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932
har Kungl. Majit i avseende å fjärde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma
dag) föreslagit riksdagen att
dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1931:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .........
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å
kansliavdelningen, förslagsanslag .......................................
Arvoden till registrator i departementet samt till viss
personal å kommandoexpeditionerna ..............................
kronor 189,600: —
» 24,340: —
» 43,260: —
Förslagsanslag kronor 257,200: —
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag..................................................... kronor 14,500:
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu 2 <5,440
kronor, med 3,740 kronor till 271,700 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 6 8 av
statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag innefattar en ökning av anslagsposten till avlöningar
åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. å kansliavdelningen från 23,280
kronor till 24,340 kronor för beredandet av avlöning såsom extra ordinarie
Departe
mentet.
[1°)-]
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 4 haft. (J\r 4.)
404 31 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottets
yttrande.
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i departementet.
[2-]
tjänstemän åt två befattningshavare, vilkas avlöning tidigare utgått från den
för extra befattningshavare, renskrivning m. m. upptagna anslagsposten.
Samtidigt har det för avlöningar å övergångsstat upptagna beloppet,
19,300 kronor, kunnat minskas till 14,500 kronor, enär innehavaren av en
utav de på denna stat uppförda förste kanslisekreterarebefattningarna kommer
att efter uppnådd pensionsålder avgå under budgetåret 1931/1932. Anslaget
till departementet, som för innevarande budgetår är upptaget med 275,440
kronor, har nu av Kungl. Maj:t föreslagits att utgå med 271,700 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj.ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1931:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tj än steman, förslagsanslag
............................................................ kronor 189,600: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. å kansliavdelningen, förslagsanslag.
.......................................................... » 24,340: —
Arvoden till registrator i departementet samt
till viss personal å kommandoexpeditionerna
.................................. > 43,260: —-
Förslagsanslag kronor 257,200: —
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ............................. kronor 14,500: —
b) minska ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu
275,440 kronor, med 3,740 kronor till 271,700 kronor.
2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning rörande anslag till dyrtidstillägg
åt befattningshavare i departementet (punkt 2) kommer utskottet
framdeles att avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härmed för riksdagen
anmäla.
Staliutskottets utlåtande Nr 4.
3
II. LANTFÖRSVARET.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m,
3:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 3) hemställer utskottet, Arméförvalt
ningen.
att riksdagen må, med godkännande av vid statsrådsproto- [3.]
kollet över försvar särenden den 3 januari 1931 fogat förslag till
stat för arméförvaltningen, att tillämpas under budgetåret
1931/1932, i riksstaten för samma budgetår upptaga ordinarie
förslagsanslaget till arméförvaltningen med oförändrat belopp,
532,668 kronor.
4:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag (punkt 4) hemställer ut- Arméfor.
vattningens
sköttel, verksamhet.
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av arméförvaltningens
verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av
32,900 kronor.
5/o) Beträffande Kungl. Majlis förslag rörande anslag till avlöning åt Avlöning till
personal vid staber och truppförband m. fl. (punkt 5) ävensom de av 0vjf
herrar E. Berling och K. Bergström i Hälsingborg väckta motionerna 1:12 truppförband
och II: 35 samt herr E. Anderssons i Stockholm motion lii 253 kommer ”*''
utskottet framdeles att avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härmed för lö,J
riksdagen
anmäla.
6:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6) att minska ordinarie Avlöning till
förslagsanslaget till avlöning till personal å övergångsstat vid armén, nu
6,200,000 kronor, med 400,000 kronor till 5,800,000 kronor. stat vid
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 24 och 25. armén.
Till grund för Kungl. Majits anslagsäskande ligger följande beräkning av
kostnaderna för avlöning till personal å övergångsstat vid armén.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
... Antal |
i Antal |
||||
beställnings- |
beställnings- |
||||
havarc |
ha vare |
||||
frivilligt |
tvångsvis |
frivilligt |
tvångsvis |
||
Militär personal. |
överförda, jöverförda. |
överförda. |
överförda. |
||
Officerare. |
Civilxnilitär personal. |
||||
Överstar......... |
_ |
6 |
Regementsläkare..... |
i |
2 |
Överstelöjtnanter..... |
i |
4 |
Fältveterinär....... |
i |
|
Majorer......... |
4 |
19 |
Bataljonsläkare . |
— |
i |
Kaptener (ryttmästare) . . |
83 |
217 |
Regements veterinär .... |
— |
i |
Löjtnanter........ |
109 |
91 |
Bataljonsveterinärer .... |
2 |
3 |
Underlöjtnanter och. fän- |
Fortifikationskassör .... |
_ |
1 |
||
rikar.......... |
11 |
7 |
Departementsskrivare . . . |
— |
4 |
Tygs tovare, tyghantverkare, |
|||||
Underofficerare. |
hantverkare, vapenhant- |
||||
Förvaltare....... |
2 |
16 |
verkare......... |
9 |
13 |
Fanjunkare (styckjunkare, |
Förrådsvaktmästare .... |
— |
6 |
||
musikfanjunkare, musik- |
|||||
styckjunkare)...... |
34 |
303 |
|||
Sergeanter (musiksergeanter) |
119 |
331 |
■ |
Löner m. m. till ovanstående beställningshavare, förslagsvis.......kronor 5 800 000:_
Utskottets Under erinran att enligt 1928 års riksdags uttalande från ifrågavarande
yttrande. ansiag skola, förutom löner, bestridas jämväl kostnaderna för tjänstgöringstraktamenten
samt rese- oell traktamentsersättningar vid vederbörande
beställningshavares inställelse till och avgång från tjänstgöring, får utskottet
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning
till personal å övergångsstat vid armén, nu 6,200,000
kronor, med 400,000 kronor till 5,800,000 kronor.
Avskedserning
åt övertalig
''personal
vid armén.
[7-]
7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till bestridande
av kostnaderna för avskedsersättning åt övertalig personal vid armén för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer å sid. 25—27 av statsrådsprotokollet.
Motion. Uti en av herr E. Andersson i Stockholm inom andra kammaren väckt
motion (nr 254) har hemställts, att riksdagen vid behandling av frågan örn
anslag till avskedsersättning åt övertalig personal vid armén och marinen
måtte besluta, att bestämmelserna i Svensk författningssamling nr 10 år 1926
skola gälla intill den 30 juni 1932.
Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande.
»På förslag av statsutskottet uttalades vid 1930 års riksdag, att antalet
arbetare vid armén och marinen borde regleras före den 30 juni 1931 och
att någon ytterligare förlängning av giltighetstiden för bestämmelserna örn
avskedsersättning och förtidspension icke skulle komma ifråga.
Ett genomförande av detta uttalande synes emellertid medföra, att vissa
arbetare, som även någon tid efter den 1 juli skulle kunna beredas arbete,
Statsutskottets xitlåtande Nr 4.
5
före nämnda dag måste avskedas, för att de skola erhålla den ersättning
eller pension, som på grund av orsakerna till avskedandet enligt nu gällande
bestämmelser tillkommer dem. Ett sådant förtidspensionerande av arbetare
före den tid, som eljest vore nödvändigt, endast för att bestämmelserna
skola upphöra att gälla, synes omotiverat. Det torde få anses mer förenligt
med statens intressen, att avvecklingen av arbetarantalet sker allt efter som
arbetena bliva slutförda. Ett förlängande av giltighetstiden kan icke medföra
några nackdelar för kronan, ty det torde icke kunna räknas med fler
avskedanden på grund av bestämmelserna, helst som varje fall enligt tidigare
riksdagsbeslut skall göras till föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
För undvikande av att ett betydande antal arbetare nu avskedas före den
1 juli 1931 bör ifrågavarande bestämmelsers giltighetstid förlängas ytterligare
ett år. Avskedanden äro nu ställda i utsikt bland annat vid flottans varv.
Därest bestämmelserna fortfarande få gälla, kan en del avskedanden enligt
vad jag erfarit uppskjutas och, med den naturliga avgång som alltid förekommer,
det antal, som avskedas med förtidspension och avskedsersättning,
minskas.»
Genom kungörelse den 15 januari 1926 (nr 10) hava föreskrifter med- Kungl Majis
delats angående förtidspension och avskedsersättning åt vissa till följd av 9
den under år 1925 beslutade nya försvarsorganisationens genomförande övertaliga
civila löntagare vid armén och marinen. Enligt § 2 mom. 5 i kungörelsen
skall från rätt till förmån, varom här är fråga, undantagas sådan
löntagare, vilkens avgång ur tjänst icke ägt rum förrän efter den 30 juni
1929. Beviljad avskedsersättning skall enligt § 7 i kungörelsen utbetalas
på en gång vid löntagarens avgång från anställningen, i den mån ersättningen
ej överstiger en tredjedel av det i kungörelsen för vederbörlig personalgrupp
fastställda maximibeloppet. Överskjutande ersättningsbelopp
intill en tredjedel av maximibeloppet utbetalas ett år efter avgången och
återstående belopp två år efter avgången, dock att uppskov med utbetalning
av belopp, som understiger 100 kronor, icke skall äga rum. Ärenden
rörande avskedsersättning handläggas och avgöras, vad angår armén tillhörande
personal, av arméförvaltningens civila departement jämte det departement
i arméförvaltningen, till vars förvaltningsområde de arbetsuppgifter,
vilka ålegat vederbörande löntagare före avskedet, närmast varit att
hänföra, samt i fråga örn personal, tillhörande marinen, av marinförvaltningen.
Vid 1929 års riksdag förelåg till prövning ett motionsvis framställt förslag
örn beviljande av förtidspension eller avskedsersättning at övertaliga
civila löntagare vid armén och marinen jämväl i sådana fall, då avgång ur
tjänsten ägt rum efter den 30 juni 1929. På sätt närmare inhämtas av riksdagens
skrivelse i ämnet (nr 186), medgav riksdagen, att även löntagare,
vilken avskedades efter sistnämnda tidpunkt men före den 1 juli 1930, finge
beredas förtidspension eller avskedsersättning, dock med iakttagande av, att
varje uppkommande spörsmål örn sådan förmån skulle underkastas Kungl.
Maj:ts prövning. I anledning av detta riksdagens beslut meddelade Kungl.
Majit genom brev den 6 juni 1929 vissa bestämmelser i ämnet,
I 1930 års statsverksproposition föreslog Kungl. Majit riksdagen att till
6
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
bestridande av kostnaderna för avskedsersättning åt övertalig personal vid
armén för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor.
I samband med behandlingen av denna anslagsfråga upptog riksdagen till
prövning tvenne inom riksdagen väckta motioner.
Den ena av dessa motioner (II: 23), vilken hade avseende å tillämpningen
av förenämnda kungörelse den 15 januari 1926, innefattade förslag därom,
att avskedsersättning och förtidspension skulle, enligt Kungl. Maj:ts beprövande,
kunna beredas övertaliga civila löntagare vid armén och marinen även
i sådana fall, då avgång ur tjänsten ägde rum under tiden 1 juli 1930—30
juni 1931. Riksdagen förklarade sig (i skrivelse nr 4, punkten 7) icke böra
motsätta sig ett bifall till motionen men uttalade samtidigt, att riksdagen
förutsatte, att ytterligare utsträckning av kungörelsens giltighet icke komme
att äga rum, utan att den slutliga regleringen av arbetarantalet slutfördes
före utgången av juni månad 1931. De av bifall till motionen föranledda
kostnaderna å här ifrågavarande anslag för budgetåret 1930/1931 beräknades
av riksdagen till 15,000 kronor.
I den andra motionen (II: 188) hade hemställts, att riksdagen för bestridande
av kostnaderna för avskedsersättning åt högst 55 av arméns äldre
furirer efter i motionen angivna grunder för budgetåret 1930/1931 måtte anvisa
ett belopp av 105,000 kronor eller hälften av den till 210,000 kronor
uppskattade totala kostnaden för ändamålet. Jämväl denna motion bifölls
av riksdagen.
I anledning av dessa beslut ökade riksdagen den i statsverkspropositionen
för avskedsersättning åt övertalig personal vid armén upptagna anslagssumman,
100,000 kronor, med (15,000 4- 105,000 =) 120,OCK) kronor. Anslaget
uppfördes alltså i riksstaten för budgetåret 1930/1931 med 220,000 kronor.
Genom brev den 13 juni 1930 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvaltningens
vederbörande departement att, därest civil löntagare vid armén under tiden
1 juli 1930—30 juni 1931 erhölle avsked från sin anställning och sådana
omständigheter vore för handen, att han jämlikt kungörelsen den 15 januari
1926 (nr 10) skulle hava varit berättigad till förtidspension eller avskedsersättning,
för den händelse avgången ur tjänst ägt rum före den 1 juli 1929,
härom göra anmälan hos Kungl. Maj:t. Vidare anbefallde Kungl. Maj:t
genom samma brev arméförvaltningens civila departement att från vederbörande
truppslagsinspektörer infordra förslag i fråga örn beviljande av avskedsersättning
åt vissa äldre furirer i enlighet med de grunder, som angivits
i den inom riksdagens andra kammare väckta motionen nr 188, ävensom
att med berörda förslag jämte eget yttrande inkomma till Kungl. Maj:t.
Sedan civila departementet till Kungl. Maj:t inkommit med utredning
angående avskedsersättning åt ifrågavarande äldre furirer, uppdrog Kungl.
Maj:t den 26 september 1930 åt civila departementet att i huvudsaklig överensstämmelse
med angivna riktlinjer meddela beslut angående tilldelning av
avskedsersättning åt vissa furirer, vilka avginge från beställning på stat
hösten 1930. Fastställd ersättning skulle utbetalas med halva beloppet vid
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
i
beställ ningshavarens avgång ur tjänsten och nied andra hälften ett år därefter;
dock ägde vederbörande chef, där så prövades lämpligt, medgiva hela
beloppets utbetalande på en gång vid beställningsliavarens avgång.
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen i fråga örn anslag för här ifrågavarande ändamål
anfört följande.
Av de hos arméförvaltningen förda anteckningar framginge, att av redan
beviljade avskedsersättningar till övertaliga civila löntagare ett belopp av i
runt "tal 31,500 kronor beräknades komma att utbetalas under budgetåret
1931/1932. Härtill borde läggas visst ytterligare belopp för bestridande av
på samma budgetår belöpande del av de avskedsersättningar, som framdeles
komme att beviljas under nu löpande budgetår. För bedömande av storleken
härav saknades givetvis några fasta hållpunkter, men ville det synas
arméförvaltningen, som örn ett belopp av i runt tal 15,000 kronor,^ eller
samma belopp som det av 1930 års riksdag för innevarande budgetår beräknade,
skulle vara för ändamålet tillräckligt. Vidare erfordrades för bestridande
av de å budgetåret 1931/1932 belöpande kostnaderna för genom
riksdagens ovannämnda beslut medgiven avskedser sättning at vissa äldre
furirer ett belopp av förslagsvis 105,000 kronor.
Medelsbehovet under ifrågavarande anslag skulle alltså för budgetåret
1931/1932 komma att i sin helhet uppgå till (31,500 + 15,000+ 105,000=)
151,500 kronor eller avrundat 150,000 kronor.
Departementschefen har anslutit sig till arméförvaltningens förslag.
I förenämnda motion har förslag väckts att utsträcka giltigheten av kungörelsen
den 15 januari 1926 rörande avskedsersättning och förtidspension
till tiden efter utgången av juni månad 1931. Enligt införskaffade uppgifter
föreligger vid lantförsvaret dock ej något behov av en sådan åtgärd.
Vid marinen åter har giltighetstiden ansetts böra utsträckas på grund av
ifrågasatt omorganisation, och har för ändamålet av marinförvaltningen äskats
ett från 35,000 kronor till 55,000 kronor förhöjt anslag. Nämnda omorganisation
äger emellertid ej något samband med 1925 års försvarsbeslut. Enligt
utskottets mening synes anledning därför icke förefinnas till frångående av
den uppfattning i ämnet, som uttalats av 1930 års riksdag, nämligen att den
slutliga regleringen av arbetarantalet vid armén och marinen skulle slutföras
löre utgången av juni månad 1931. Utskottet har därför icke ansett skäl
föreligga att tillstyrka motionen.
På grund härav och då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) avslå herr Anderssons i Stockholm förenämnda motion
(11:254);
b) till bestridande av kostnaderna för avskedsersättning åt
övertalig personal vid armén för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra förslagsanslag av 150,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Bekryterings
kostnader.
[8.]
Utskottets
yttrande.
8:°) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att upptaga ordinarie
reservationsanslaget till rekryteringskostnader med oförändrat belopp 104,000
kronor.
Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till rekryteringskostnader
för budgetåret 1930/1931 har uppskattats till 153,000 kronor. Med
hänsyn till förefintlig reservation har emellertid anslaget i riksstaten för
nämnda budgetår upptagits med allenast 104,000 kronor. Detta belopp
jämte 49,000 kronor av förefintliga besparingar å anslaget eller tillhopa
153,000 kronor hava enligt av Kungl. Majit den 13 juni 1930 fastställd stat
fördelats på följande sätt:
Titel I. Rekryteringsmedel ................................................ kronor 140,000: —
Titel II. Kostnader för fria resor åt nyanställt eller avskedat
manskap vid vissa truppförband ...... » 13,000: —
Summa kronor 153,000: —
Beträffande medelsbehovet förbudgetåret 1931/1932 har arméförvaltningen
anfört följande.
Enligt verkställda beräkningar hade kostnaderna under anslaget för budgetåret
1929/1930 uppgått till 118,333 kronor 22 öre, därav 14,955 kronor 60
öre utgjorde kostnader för vissa resor. Vid ingången av budgetåret 1930/
1931 hade enligt tillgängliga bokföringsuppgifter förefunnits en reservation
å anslaget av 84,332 kronor 35 öre, därav vid truppförbanden såsom reservation
bokförts ett belopp av 76,122 kronor 65 öre.
Då utgiftsbelastningen_ under förevarande anslag för budgetåret 1928/1929
utgjort^ 118,946 kronor 57 öre eller alltså ungefär samma belopp som för
budgetåret 1929/1930, torde någon mera avsevärd stegring av utgifterna för
nästkommande budgetår knappast vara att förvänta, utan torde man kunna
räkna med, att ett belopp av omkring 125,000 kronor skulle visa sig tillräckligt.
På grund av förefintliga reservationer syntes emellertid hela detta belopp
icke behöva upptagas i riksstaten. Enligt vad förut nämnts, hade reservationen
å anslaget vid ingången av budgetåret 1930/1931 utgjort i runt tal
84,300 kronor. Örn härifrån droges det belopp av 49,000 kronor, som tagits
i anspråk vid uppgörandet av nu gällande stat, skulle alltså en reservation
av omkring 35,300 kronor vara att påräkna den 1 juli 1931. Härtill komme
eventuell reservation för innevarande budgetår. Då anslaget med hänsyn
till sin natur av reservationsanslag icke finge överskridas, syntes dock, för
mötande av eventuellt uppkommande oförutsedda behov av ökade medel för
rekryteringskostnader, försiktigheten bjuda, att icke hela reservationen toges
i anspråk, utan finge arméförvaltningen föreslå, att för budgetåret 1931/1932
anlitades förslagsvis 21,000 kronor. Härutöver erforderliga medel (125,000—
21,000 =) 104,000 kronor eller samma belopp som för nu löpande budgetår
skulle alltså behöva anvisas å riksstaten.
Mot vad arméförvaltningen föreslagit i fråga örn detta anslags beräkning,
har departementschefen icke haft något att erinra.
I enlighet med Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till rekryteringskostnader
med oförändrat belopp, 104,000 kronor.
9
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
9:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 9) bern- ^Avskeds-^
ställer utskottet,
att riksdagen ina minska ordinarie förslagsanslaget till avskedspremier
m. m., nu 130,000 kronor, med 15,000 kronor till
115,000 kronor.
10;o) Uti en av herr A. Nulander inom första kammaren väckt motion Motion
(nr 151) har hemställts, att riksdagen måtte fatta beslut örn dels att den år ,.
1925 beslutade reservstatsorganisationen omedelbart måtte börja uppsättas organisaeller
åtminstone att vakanserna i den äldre reservstaten återbesättas, dels
att utfärda sådana bestämmelser, att Kungl. Maji kan på ansökan bevilja
officer, som fyllt antingen minst 42 eller 45 ar och kan tillgodoräkna sig
minst 22 respektive 25 tjänsteår, rätt att avga från aktiv tjänst och kvarsta
som lönlös i regemente eller kår med bibehållen rätt att enligt nu gällande
författningar komma i åtnjutande av pension med fyllnadspension.
Till stöd för sin framställning bär motionären anfört följande:
»Betydelsen av ett på sunda principer uppbyggt befordringssystem för de
efter genomförandet av 1925 års härordning a aktiv stat kvarstående militära
befattningshavarna torde icke kunna överskattas.. Det sattes i utsikt
att den nya försvarsorganisationen skulle medföra örn icke gynnsammare så
i varje fall icke sämre befordringsmöjligheter för den aktiva befälskåren.
Det sätt, på vilket den år 1925 beslutade kaderminskningen genom överföring
av officerare och underofficerare från aktiv stat till övergångsstat
skedde, har emellertid medfört, att befordringsutsikterna för den kvarstående
aktiva personalen blivit i allra högsta grad försämrade. Såsom nedan visas
äro missförhållandena i detta avseende så stora, att de i hög grad måste
komma att inverka på tjänstgöringsförhållandena m. m. Att de tröstlösa
befordringsförhållandena icke kunna bidraga till att stimuleia vare sig arbetsglädjen
eller intresset för tjänsten är utan vidare uppenbart......
Det torde ligga i statsmakternas intresse att i den män det ar möjligt
snarast borteliminera de rådande missförhållandena beträffande befordringsväsendet.
Så synes också kunna ske utan att föregripa den utredning
rörande försvaret, som 1930 års försvarskommission kan komma att framlägga,
och utan att i nämnvärd grad betunga statsverket.
I samband med övergången till 1925 års härordning uppgjordes av chefen
för generalstaben förslag för att åstadkomma jämnare befordringsförhållanden
och samtidigt en i hög grad önskvärd föryngring inom de högre officersgraderna.
Förslaget, som blev i princip av Kungl. Maj: t godkänt, innebar
att medelbefordringsåldern borde vara för befordran till överste 48, till
överstelöjtnant 4G och till major 44 år. Vad kompaniofficersgraderna beträffade
borde man utgå ifrån, att varje därtill lämplig och kompetent officer
komme att vinna befordran till kapten efter uppnådda 15 tjänsteår, vilket
motsvar ungefär 37 levnadsår. . , oin
Dessa siffror hava emellertid i praktiken visat sig fullständigt ohaiibara.
Under år 1929 och de första månaderna av 1930 utnämndes 38 majorer, av
vilka endast 7 erhållit majors lön. Avgången från aktiv stat är synnerligen
ringa och utgjorde antalet inom majors oell högre grader avgångna under
år 1930 endast 5. Den beräknade motsvarande siffran utgör 12 för år 1931
och 13 för år 1932. En beräkning ger vid handen, att av de 38 ovannämnda
10
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
majorerna viel utgången av år 1932 komma att kvarstå 21, som ännu icke
erhållit majors lön. Medelbefordringsåldern för dessa majorer utgör 47—48
år. För överstelöjtnanter och överstar var medelbefordringsåldern år 1930
48 resp. 49 år, men kunna dessa siffror under år 1932 beräknas komma att
stiga till 50 resp. 51 år.
De av Kungl. Majit beräknade medelbefordringsåldrarna för regementsofficerare
komma således att avsevärt stiga och torde år 1932 komma att
utgöra viel befordran till överste 51 i stället för 48 år samt för överstelöjtnant
49 i stället för 46 och för major 47 i stället för 44 år.
lief or dringsf erhällan demi för äldre subalternofficerare ställa sig ännu bedrövligare.
Inom armén _ humös. vid 1930 års början icke mindre än 87
officerare, ^ ilka efter 15 års tjänstetid i subalterngraden utnämnts till
kaptener i vederbörliga regementen utan att hava erhållit kaptens lön.
Av dessa erhöllo under år 1930 endast 11 kaptens lön. Under 1931 kunna
sannolikt ej mera än 19 och under 1932 27 beräknas få kaptenson, varför
i _ slutet av 1932 fortfarande komma att kvarstå 30 stycken av ovannämnda
87 subalternofficerare med löjtnants lön och detta vid en medelålder av 40
år. Därest ändring i nu radande förhållanden icke sker, kommer emellertid
antalet subalternofficerare med minst 15 års tjänstetid att vid slutet av år
1932 hava stigit till omkring 200. Detta utgör om något ett talande bevis
för det fullständigt ohållbara i den nuvarande situationen. Det kan ifrågasättas,
om de sämst ställda å aktiv stat varande subalternofficerare under
nuvarande befordringsförhållanden ens kunna beräknas att komma i åtnjutande
av kaptens lönegrad före uppnådd pensionsålder oell således måste
avgå med löjtnants pension.
Antalet surnumerära fänrikar utan lön eller arvode utgjorde inom armén
den 1 juni 1929 29 stycken och den 1 juni 1930 icke mindre än 77 stycken.
Sålunda måste nästan varje officersaspirant räkna med att efter vunnen
officersbefordran i regel gå lönlös minst ett år, vilket förutsätter att ingen
kan bliva officer utan att anlita egna ekonomiska resurser.
Det kan icke anses rimligt eller lämpligt, att staten i sin tjänst under
mångå år utnyttjar ett stort antal unge män utan någon som helst ersättJiing_,
ej heller, att én äldre subalternofficer icke skall hava utsikt att inom
rimlig tid komma i åtnjutande av kaptens lön.
Arméns framtida duglighet torde i hög grad bero på officerskårens fortsatta
intresse för tjänsten samt på dess plikttrohet och ansvarskänsla. Även
örn statsmakterna med fullt fog kunna räkna härpå synes i gengäld härför
rättvisan kräva, att snara åtgärder vidtagas för att åstadkomma lättnader
i befordringsläget.
Av det ovan sagda framgår, att de ansvariga militära myndigheterna efter
genomförande av 1925 års härordning icke kunnat ens tillnärmelsevis följa
den uppgjorda normalplanen för befordringarna. Tillämpandet av den beräknade
medelbefordringsåldern för officerare har endast kunnat ske vid ett
tillfälle — nämligen då härordningen trädde i kraft den 1 januari 1928. Det
synes uppenbart, att enda möjligheten till att i någon mån upprätthålla planen
med en viss medelbefordringsålder är att åstadkomma en snabbare avgång
från aktiv stat än vad som är möjligt under nuvarande förhållanden.
Detta kan tänkas ske dels genom ett uppsättande av den år 1925 beslutade
reservstaten och dels genom en ändrad tillämpning av nu gällande bestämmelser
för den militära personalens pensionering, så att möjlighet herodes
att lämna den aktiva tjänsten före inträdet i pensionsåldern.
Beträffande den beslutade reservstatsinstitutionen må följande framhållas:
Tillsättandet av den i 1925 års härordning bestämda reservstaten, vilken
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
11
bland annat upptager 308 officersplatser, bär ännu icke tagit sm början ej
heller hara de vakanser besatts, som under de senare åren uppstått i den
år 1914 upprättade reservstatsorganisationen. Såsom skäl härför har framhållits
den rikliga tillgången på officerare på övergångsstat. Antalet officerare
på den äldre reservstaten oell övergångsstaten utgjorde år 1928, dä
övergångsstaten hade sin största omfattning, 823. Siffran har sedan snabbt
nedgått och beräknas vid 1934 års utgång hava sjunkit till endast 390 officerare,
varav endast omkring 25 på 1914 års reservstat och återstoden pa
övergångsstat. Då antalet officerare på den äldre reservstaten och övergångsstaten
därefter automatiskt ytterligare kommer att nedgå, har det ovan
angivna skälet mot att genast uppsätta den beslutade reservstaten forlorat
sin aktualitet. . , . , , .
Chefen för generalstaben gjorde i skrivelse den 9 april 192J framställning
örn att den år 1925 beslutade reservstatsorganisationen måtte successivt
genomföras med början under budgetåret 1930/1931. Bland skälen härför
framhölls bland annat, att en reservstat icke kan uppsättas inom loppet av
ett fåtal år, utan måste härför beräknas en tidsperiod av omkring 10 år
samt att befälstillgången å den äldre reservstaten och övergångsstaten kommit
att minskas hastigare än som beräknats. Vidare erinrades örn, att reservstaten
komme att utöva ett gynnsamt inflytande på avgången från aktiv stat
och därmed förbättra befordringsförhållandena för den aktiva befälskaren.
Departementschefens på generalstabschefens förslag grundade äskande örn
uppsättande av denna reservstat blev emellertid av förra årets riksdag avslaten.
Nu framgår av vad som ovan anförts, att alla skäl tala för ett skyndsamt
påbörjande med att uppsätta den ar 1925 beslutade reservstaten. ^
Beträffande den senare möjligheten att ordna en snabbaie avgang fran
aktiv stat genom att viss personal skulle medgivas tillstånd att himna militärtjänsten
före pensionsåldern framhalles följande. ^ _
De nuvarande pensionsbestämmelserna föreskriva 30 tjenste- och 50 levnadsår
för bekommande av kaptens pension och fyllnadspension. Bestämmelserna
skulle med fördel kunna omarbetas i sådan riktning, att officer och
underofficer, som uppnått antingen minst 42 eller 45 års ålder och innehar
minst 22 respektive 25 tjänsteår på ansökan kunde av Kungl. Majit beviljas
tillstånd att avgå från aktiv tjänst och såsom lönlös kvarstå i regemente
eller kår intill fyllda 50 år. Skyldigheten att under hela denna tid erlägga
stadgade pensionsavgifter bibehålies, varefter den sökande vid inträdet i den
ordinarie pensionsåldern skulle behålla rätt att komma i åtnjutande av pension
och fyllnadspension enligt nu gällande bestämmelser. _
Under nuvarande förhållanden tvingas en militär befattningshavare, som
icke kan räkna med befordran till högre grad, att flera år kvarstå i tjänst
enbart för att uppfylla fordringarna för erhållande av pension. Hans kvarstannande
i tjänst omöjliggör varje uppflyttande i högre lönegrad av alla
dem, som stå efter honom. Det ligger i sakens natur, att dessa förbigångna
befattningshavare icke kunna bibehålla samma intresse förtjänsten som tidigare,
och att de, måhända med ett visst åsidosättande av tjänstens krav,
söka'' förbereda en existensmöjlighet inom något annat verksamhetsområde
före inträdet i pensionsåldern. Funnes möjlighet för denna personal att —
örn tillfälle till annan verksamhet erbjöde sig före den ordinarie pensionsåldern
•— avgå från militärtjänsten med bibehållen möjlighet att erhålla pension,
skulle detta således innebära en stor fördel för såväl försvaret sorn för
den enskilde. ..... . . li i.
En dylik anordning innebär icke någon förtidspensionering oell kail icke
heller i nämnvärd grad inverka på staten för arméns pensionskassa. SkillHaden
i löneklass mellan den, som på detta sätt avgår fran aktiv tjänst, och
Utskottets
yttrande.
Arméns
reservstater.
[10.]
12 Statsutskottets utlåtande Nr 4,
den som efter denne övertager lönen, medför en faktisk besparing för statsverket.
Den höjda medelbefordringsåldern har medfört ett efter hand alltmer
ökat antal ^ löntagare inom den högsta löneklassen av respektive lönegrader
med ty åtföljande ökade utgifter för statsverket. Såsom ett exempel
härpå kan anföras, att den verkliga kostnaden för löner till å stat upptagen
personal vid Alvsborgs regemente utgjorde under budgetåret 1929/1930
548,672 kronor 35 öre mot en enligt 1925 års härordning beräknad utgiftsstat
för detta ändamål av 495,162 kronor, alltså en merkostnad av 53,510
kron oi 35 öie enbart för detta regemente. En sänkning'' av medelbefordrin°’såldern
kommer däremot att medföra en sänkning av lönestaten.
Tid sist må erinras örn att en på detta sätt avgången personal alltjämt
kvarstår såsom en vid mobilisering disponibel kvalificerad befälstillgång.
^. H/5 ovan angivna åtgärderna torde kunna medföra åtminstone någon förbättring
i de rådande dåliga befordringsförhållandena inom armén.»
Med hänsyn till nu rådande mindre gynnsamma befordringsförhållanden
för arméns personal vill det synas utskottet som örn vissa skäl talade för
vidtagande av åtgärder i den av motionären angivna riktningen. Vad särskilt
beträffar frågan örn återbesättande av de vakanta reservstatsbeställningarna,
vill utskottet erinra örn att vid 1930 års riksdag förslag i sådant hänseende
framlades av Kungl. Majit. Riksdagen ansåg emellertid, att för det dåvarande
något återbesättande av de i staten upptagna reservstatsbeställningarna
icke borde äga rum. Sedermera har en utredning rörande försvarsväsendet
i dess helhet igångsatts och frågan örn reservstaten torde bliva föremål för
bedömande i samband med denna utredning. Utskottet förväntar emellertid,
att, för den händelse det skulle visa sig önskvärt att återbesätta reservstatsbeställningarna
eller i övrigt vidtaga åtgärder i av motionären angiven
riktning, framställning i sådant hänseende kommer att göras, oberoende av
huruvida den försvarskommissionen anförtrodda utredningen hunnit avslutas.
Med hänsyn till vad salunda anförts, har utskottet icke ansett anledning
föreligga att föreslå riksdagen att för närvarande vidtaga särskilda åtgärder
i ärendet.
Utskottet hemställer alltså,
att herr A. Nylanders förevarande motion (I: 151) icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Illo) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att dels godkänna
de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 3 januari 1931 fogade
förslag till stater för officerare och underofficerare å reservstat vid armén
samt för fältläkarkårens reservstat, att gälla för budgetåret 1931/1932,
dels medgiva, att personal, som med rätt till pension under budgetåret
1931/1932 avgår från arméns reservstater, må under sin återstående livstid
uppbära pension av statsmedel med de i förenämnda kungörelse den 18
juni 1925 (nr 289) angivna belopp,
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater, nu
690,000 kronor, med 9,000 kronor till 681,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 30—32.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
13
På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 127 till 1925 års riksdag
beslöt riksdagen vidtagandet av provisorisk löne- oell pensionsreglering
för reservstatspersonalen, att träda i tillämpning från oell med den 1 juli
1925.
Genom kungörelse den 18 juni 1925 (nr 289) angående ändrad lidelse i
vissa delar av förordningen den 5 november 191o angående arméns leservstater
m. m. bar Kungl. Majit i enlighet med riksdagens beslut utfärdat
ändrade bestämmelser rörande reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförhållanden,
att gälla till och med den 30 juni 1926. Dessa bestämmelser
hava sedermera givits förlängd giltighet, senast enligt kungörelsen den
13 juni 1930 (nr 207) för tiden till och med den 30 juni 1931.
Ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater hav, på grundval av
den sålunda beslutade provisoriska löne- och pensionsregleringen, i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 upptagits med 690,000 kronor och beräknats
sålunda:
löner ..........................................
avlöningstillägg .........................
tjänstgöringstraktamenten..........
rese- och traktamentskostnader
pensioner....................................
............ kronor 232,800: —
............ » 25,000: —
............ » 25,000: —
............ » 9,100: -
......... > 397.790: -
Summa kronor 689,690: —
eller, i avrundat tal, 690,000 kronor.
Kungl. Majit har för budgetåret 1931/1932 i enlighet med ett av arméförvaltningen
framställt förslag äskat ett anslag av 681,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,
får, under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående
punkt anfört rörande återbesättandet av beställningarna på reservstat, hemställa,
att riksdagen må,
a) godkänna de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 3 januari 1931 fogade förslag till stater för officerare och
underofficerare å reservstat vid armén samt för fältläkarkarens
reservstat, att gälla för budgetåret 1931/1932,
b) medgiva, att personal, som med rätt till pension under
budgetåret 1931/1932 avgår från arméns reservstater, må under
sin återstående livstid uppbära pension av statsmedel med de
i förenämnda kungörelse den 18 juni 1925 (nr 289) angivna
belopp,
c) minska ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater,
nu 690,000 kronor, med 9,000 kronor till 681,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Reservstat 12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) hemställer utfö/J^ircr,
»kottet,
vid Gotlands
trupper. att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
[11.] budgetår ägt rum, för reservstat för furirer vid Gotlands trupper
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av
30,000 kronor.
egonea Iva- ^-ungk Maji bär föreslagit riksdagen (punkt 12) att öka ordinarie
Fe''S°stat. förslagsanslaget till arméns personal över stat, nu 600,000 kronor, med 190,000
[12,] kronor till 790,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 34 och 35.
Motion. Uti en av herrar E. Lithander och K. Hagnusson i Skövde inom andra
kammaren väckt motion (nr 121) har hemställts, att riksdagen måtte medgiva,
att arméns och kustartilleriets reserver tillhörande förtidsavgången
personal för sig och sina efterlevande tillerkännas samma rätt att utbekomma
pensionens kapitaliserade värde, som tillerkänts i arméns och marinens
reserver utnämnd personal ävensom förtidsavgången personal i flottans
reserv.
Ifråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning får
utskottet hänvisa till motionen.
KU%'',^:U Ordinarie förslagsanslaget till arméns personal över stat var i riksstaten
9 för budgetåret 1929/1930 upptaget med 400,000 kronor samt höjdes för
budgetåret 1930/1931 till 600,000 kronor.
Arméförvaltningen har beträffande medelsbehovet under förevarande anslag
för budgetåret 1931/1932 anfört följande.
I skrivelse den 31 augusti 1929 hade ämbetsverket erinrat, att genom
förordningen den 23 september 1927 (nr 364), angående befäl och civilmilitär
personal i arméns reserver, medgivande lämnats viss personal att
utbekomma kapitaliserat värde av eljest utgående pension ävensom avliden
beställningshavares efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare
att utfå kapitaliserat värde av den avlidnes pension. Kostnaderna härför
hade, med hänsyn till övergångsbestämmelserna till förordningen, synts kunna
uppskattas till 180,000 kronor.
Nettoutgifterna under anslaget hade för budgetåret 1929/1930 uppgått till
sammanlagt 716,722 kronor 74 öre. Diirav hade genom arméförvaltningen
underlydande myndigheter utbetalts 486,828 kronor 35 öre för bestridande av
kostnader för beställningshavare i reserven tillkommande löner, dagarvoden,
ersättningar för resor vid inställelse till och avgång från tjänstgöring, ekiperingshjälp
m. fl. ändamål. Hos arméförvaltningen hade direkta utbetalningar
skett till ett nettobelopp av 229,894 kronor 39 öre, varav 213,900
kronor avsåge kapitaliserade värden av pensioner och återstoden, 15,994
kronor 39 öre, ekiperingshjälp åt vissa nyutnämnda beställningshavare i reserven
samt till därtill berättigade förtidsavgångna och reservutnämnda beställningshavare
utbetalda pensioner. Beloppet av utbetalda kapitaliserade
värden fördelade sig med 113,270 kronor på officerare och 100,630 kronor
på underofficerare.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
15
Hittills hade dylika kapitaliserade värden på grund av övergångsbestämmelserna
till 1927 års reservbefälsförordning icke kunnat utgå till samtliga
förtidsavgångna och reservutnämnda beställningshavare, som Tinder visst år
uppnått den levnadsålder av 42 år, vilken, bland annat, utgjorde förutsättningen
för åtnjutande av nämnda förmån. Denna inskränkning syntes
emellertid icke i samma grad som hittills komma att göra sig gällande beträffande
den personal i reserven, som under budgetåret 1931/1932 uppnådde
nämnda levnadsålder. Vid nu angivna förhållande syntes förevarande
anslag, i vad det avsåge kostnaderna för kapitaliserade värden av pensioner,
böra för nästkommande budgetår upptagas med ett belopp, motsvarande
kostnaderna för samma ändamål för budgetåret 1929/1930, ökade med omkring
en tredjedel, eller med i runt tal 285,000 kronor.
Beträffande de övriga ändamål, för vilka anslaget vore avsett, torde de
på lokalmyndigheterna ankommande utgifterna kunna för budgetåret 1931/1932
beräknas komma att uppgå till ungefär samma belopp som för budgetåret
1929/1930. Härför erfordrades alltså i runt tal 487,000 kronor. För de genom
arméförvaltningen verkställda utbetalningar av pensioner och ekiperingshjälp
syntes med ledning av utgifterna för samma ändamål för budgetåret 1929/1930
böra avses omkring 18,000 kronor.
I enlighet härmed skulle ifrågavarande anslag för budgetåret 1931/1932 beräknas
sålunda:
utbetalningar genom ortsmyndigheterna för ovan angivna
ändamål ...........................................................................
utbetalningar hos arméförvaltningen:
a) pensioner och ekiperingshjälp ...................................
b) kapitaliserade värden av pensioner..............................
eller sammanlagt
kronor 487,000: —
» 18,000: —
» 285,000: -
kronor 790,000: —-
Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att i riksstaten för budgetåret 1931/1932 öka ordinarie förslagsanslaget
till arméns personal över stat, nu 600,000 kronor, med 190,000 kronor
tillO790,000 kronor.
Vad arméförvaltningen föreslagit rörande beräkningen av anslaget till
arméns personal över stat för nästkommande budgetår, har icke givit departementschefen
anledning till någon erinran.
Vidkommande det motionsvis väckta förslaget vill utskottet erinra om,
att, såsom närmare framgår av 1927 års riksdagsskrivelse, nr 236, den år
1925 beslutade skillnaden mellan å ena sidan förtidsavgången personal vid
armén och kustartilleriet och å andra sidan dylik personal vid flottan grundar
sig på ett av försvarsrevisionen i detta hänseende framlagt förslag.
1927 års riksdag ansåg icke lämpligt att för det dåvarande, på grund av ett
motionsvis vid samma riksdag framfört yrkande, göra ändring i vad 1925
års riksdag i förevarande avseende beslutat, men förutsatte, att Kungl.
Majit hade sin uppmärksamhet riktad på det i samma motion framförda
spörsmålet.
Då skäl icke synas föreligga att, sedan utredning rörande vårt lands försvarsväsende
igångsatts, särskilt upptaga den nu motionsvis ånyo väckta
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Rese- och
traktamentspenningar.
[13.]
De värnpliktigas
avlöning.
[15.]
frågan, anser utskottet sig icke böra tillstyrka riksdagen att vidtaga åtgärder
i den riktning, som i motionen avses.
Kungl. Maj:ts förslag giver icke utskottet anledning till någon erinran.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, öka ordinarie förslagsanslaget till
arméns personal över stat, nu 600,000 kronor, med 190,000
kronor till 790,000 kronor;
b) att herrar Lithanders och Magnussons i Skövde förenämnda
motion (II: 121) icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till reseoch
traktan! entspenningar, nu 275,000 kronor, med 65,000 kronor
till 210,000 kronor.
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att öka ordinarie
förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 2,719,000 kronor, med
39,000 kronor till 2,758,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 36—40.
Enligt 1925 års riksdags beslut skall det värnpliktig jämlikt § 35
mom. 2 värnpliktslagen tillkommande penningbidraget utgå med 50 öre örn
dagen, dock att värnpliktig, som uttages för tjänstgöring i den ordning,
värnpliktslagen föreskriver, under längre tid än 140 dagar, skall för överskjutande
tid åtnjuta ett penningbidrag av 1 krona örn dagen.
Till reservofficersaspirant utgår särskilt avlöningstillägg för tid, varmed
aspiranttjänstgöringen överstiger den för studenter och likställda stadgade
utbildningstiden. Beloppet av detta tillägg motsvarar skillnaden mellan menig
volontärs kontanta avlöningsförmåner och det reservofficersaspiranten i hans
egenskap av värnpliktig tillkommande penningbidraget.
I riksstaten för innevarande budgetår är ordinarie förslagsanslaget till de
värnpliktigas avlöning upptaget med 2,719,000 kronor. Anslaget har beräknats
sålunda:
till penningbidrag ..............................................
» avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter
eller, i avrundat tal, 2,719,000 kronor.
............. kronor 2,690,600: —
............. »_27,950: —
Summa kronor 2,718,550: —
För till linjetjänst uttagna värnpliktiga har för budgetåret 1931/1932 beräknats
ett antal tjänstgöringsdagar av 3,761,600. Motsvarande antal för
innevarande budgetår utgör 3,728,000.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
17
För värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, hava för budgetåret
1931/1932 beräknats 825,000 tjänstgöringsdagar mot 850,000 tjänstgöringsdagar
för löpande budgetår.
På grund av förlängningen av tjänstgöringen för värnpliktiga, vilka hysa
samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, har därjämte räknats med
ytterligare 59,400 tjänstgöringsdagar.
Beräkningen av sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar för budgetåret
1931/1932 framgår närmare av nedanstående sammanställning.
I. Linjen. Studenter och likställda..................... Övriga värnpliktiga....................... Säger för linjen II. Ersättningsreserven................... |
Tj änstgöringsdagar |
|
med penning-bidrag |
med penning-bidrag |
|
284 000 2 664 300 |
365 000 |
|
2 948 300 825 000 |
813 300 |
|
Säger för linjen och ersättningsreserven Tillkommer enligt lagen örn värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänk-ligheter mot värnpliktstjänstgöring.............. Summa tjänstgöringsdagar |
3 773 300 59 400 |
813 300 |
3 832 700 |
813 300 |
4 646 000
I enlighet med den i sammanställningen upptagna fördelningen har för
penningbidrag under nästkommande budgetår beräknats ett belopp av
(3,832,700 X 0.5 0 + 813,300 X boo =) 2,729,650 kronor.
För avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter har vidare beräknats samma
belopp som för innevarande budgetår, eller 27,950 kronor.
Medelsbehovet under anslaget till de värnpliktigas avlöning för budgetåret
1931/1932 skulle således utgöra (2,729,650 + 27,950=) 2,757,600 kronor
eller, i avrundat tal, 2,758,000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga liksom ej heller mot
det äskade anslagsbeloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas
avlöning, nu 2,719,000 kronor, med 39,000 kronor till
2,758,000 kronor.
Utskottet3
yttrande.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)
404 31 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Under
visnings
anslaget.
[18.]
C. Undervisning, understöd, expenser m. m.
16:o) Kungl. Maj:t Ilar föreslagit riksdagen (punkt 18) att öka ordinarie
reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser, nu 898,000 kronor, med 31,000
kronor till 929,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 43—46.
I statsverkspropositionen till 1930 års riksdag beräknades medelsbehovet
under ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser för budgetåret
1930/1931 till, i avrundat tal, 998,000 kronor. Med hänsyn till å anslaget
förefintliga reservationer upptogs dock anslaget i riksstatsförslaget med
allenast 900,000 kronor. I avseende å anslagsberäkningen gjordes av riksdagen
icke någon annan ändring, än att, i anslutning till av riksdagen vidtagen
sänkning av det utav Kungl. Maj:t beräknade antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven. medelsanvisningen å
riksstaten nedsattes till 898,000 kronor.
Jämlikt av Kungl. Maj:t den 13 juni 1930 fastställd stat har den anvisade
anslagssumman, 898,000 kronor, jämte 97,813 kronor av besparingar å anslaget
fördelats på följande sätt:
Titel I. Undervisningsmateriel......................................... kronor 63,018:
Titel II. De fasta undervisningsverken m. m................... » 492,795:
Titel III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt
oförutsedda behov ......................................... » 440,000:__
Summa kronor 995,813: —
Enligt hittills tillämpade grunder har medelsbehovet under ordinarie
undervisningsanslaget för budgetåret 1931/1932 beräknats sålunda:
Titel I
Titel II
Titel III
............. kronor 63,630: —
............. » 492,795: —
............ » 440,000: -
Summa kronor 996,425: —
Emellertid har icke hela detta belopp ansetts behöva upptagas å riksstaten
för nästkommande budgetår. Av en undersökning, som verkställts rörande
förefintligheten av reservationer å anslagstitlarna för vissa av undervisningsanstalterna,
har nämligen framgått, att av sådana besparingar omkring 67,500
kronor skulle kunna disponeras för täckandet av medelsbehovet under anslaget.
Anvisningen å riksstaten har vid sådant förhållande kunnat begränsas
till 929,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
19
Utskottet, som icke baft något att erinra mot den verkställda beräkningen,
hemställer,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till undervisnings-
och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och
utbildningskurser, nu 898,000 kronor, med 31,000 kronor till
929,000 kronor.
17:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag (punkt 19) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för anordnande av en granatkastarkurs vid
infanteriskjutskolan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 13,000 kronor.
18:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 20) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier utan
angivet belopp.
19:o) På grund av Kungl. Majits därom framställda förslag (punkt 21)
hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
understöd åt föreningar och till skrifters utgivande, nu 26,000
kronor, med 250 kronor till 25,750 kronor.
20:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 22) att dels till det
frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 470,000 kronor, dels medgiva, att av kronans
äldre ammunitionspartier må till de frivilliga skytteföreningarna under budgetåret
1931/1932 försäljas högst 5,(XX),000 skarpa patroner m/94 till ett pris
av 5 öre för patron, inklusive hylsa, dels ock medgiva, att till den vid
skytteförbundens överstyrelses expedition anställda personalen, med undantag
av kassaförvaltaren, må från förefintliga reservationer under extra anslaget
till det frivilliga skytteväsendets befrämjande under år 1931 utbetalas
dyrtidstillägg enligt de grunder, som för samma år äro eller kunna varda
bestämda i fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 48—52.
Under en följd av år har riksdagen anvisat anslag till det frivilliga
skytteväsendets befrämjande. I riksstaten för innevarande budgetar har för
berörda ändamål upptagits ett extra reservationsanslag av 470,000 kronor.
Härjämte har riksdagen medgivit, dels att av kronans äldre ammunitions -
Utskottets
yttrande.
Granatkastarkurs
vid
infanteriskjutskolan.
[19-]
Studiestipen
dier.
[20.]
Understöd
åt föreningar
och till
skrifters utqivande.
[21.]
Frivilliga
skytte
väsendets
befrämjande.
[22.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
partier finge till de frivilliga skytteföreningarna under budgetåret 1930/1931
försäljas högst 5,000,000 skarpa patroner m/94 till ett pris av 5 öre för
patron, inklusive hylsa, dels ock att till den vid skytteförbundens överstyrelses
expedition anställda personalen, med undantag av kassaförvaltaren,
finge från förefintliga reservationer under extra anslaget till det frivilliga
skytteväsendets befrämjande under år 1930 utbetalas dyrtidstillägg enligt de
grunder, som för samma år vore eller kunde varda bestämda i fråga örn
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Skytteförbundens överstyrelse har i skrivelse den 9 juli 1930 hemställt, att
för budgetåret 1931/1932 måtte anvisas ett anslag av 925,000 kronor sålunda
fördelat:
till skytteförbundens överstvrelse............. |
........................... kronor 40,700: — |
» skytteförbunden .................................... |
170,400: — |
» skytteföreningarna ................................. |
........................... » 605,000: — |
» övriga utgifter ...................................... |
........................... » 108,900: — |
Under rubriken »skytteföreningarna» |
Summa kronor 925,000: — har överstyrelsen såsom ammuni- |
tionsbidrag beräknat 432,000 kronor. |
|
Arméförvaltningen har avgivit utlåtande |
i ärendet samt därvid på anförda |
skäl hemställt örn anvisande för ifrågavarande ändamål av 780,000 kronor |
|
enligt följande beräkning: |
|
till skytteförbundens överstyrelse ............ |
......................... kronor 36,900: — |
» skytteförbunden .................................... |
.......................... » 125,000: — |
» skytteföreningarna ................................ |
......................... » 513,000: - |
» övriga utgifter ...................................... |
......................... » 105,100: — |
Summa kronor 780,000: — |
I avseende å ammunitionsbidraget har arméförvaltningen anfört, bland
annat, att överstyrelsen nu liksom tidigare framhållit, av vilken stor vikt
det vore för skytterörelsen, örn ammunitionsbidraget kunde utgå in natura
från kronans förråd, men att överstyrelsen meddelat, att förutsättningen
härför vore, dels att anslaget höjdes utöver det äskade beloppet, dels att
patroner av fullgod beskaffenhet kunde erhållas från kronans förråd till ett
pris av 5 öre per patron. Då emellertid å-priset för 6.5 mm. skarpa patroner
m/94, tillverkade vid ammunitionsfabriken, vore 9.5 öre, skulle en utlämning
till skytterörelsen av nyladdad ammunition till ett pris av 5 öre per patron
således förorsaka vapenanslaget en direkt förlust av 4.5 öre per patron. Någon
naturautlämning av ammunition utav den beskaffenhet, som överstyrelsen
förutsatte, kunde på grund härav icke komma till stånd. Emellertid hade
överstyrelsen i skrivelse till ämbetsverkets artilleridepartement förklarat sig
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
21
kunna i viss utsträckning inköpa patroner, tillverkade före år 1914, därest
priset för desamma sattes till 5 öre. Då härigenom en hastigare omsättning
av mobiliseringslagret och en minskning av revideringskostnaderna kunde
ernås, ansåge sig arméförvaltningen böra, i likhet med föregående år, tillstyrka,
att intill 5,000,000 6.5 mm. skarpa patroner m/94, i första hand dylika
tillverkade före år 1914 och i andra hand sådana, som tillverkats under
åren 1915—1921, finge försäljas till skytterörelsen efter ett pris av 5 öre per
patron, inklusive hylsa.
Enligt departementschefens mening borde jämväl för nästkommande budgetår
medel ställas till förfogande för understöd åt det frivilliga skytteväsendet,
och har i sådant hänseende föreslagits anvisande av ett anslag å samma
belopp, som för innevarande budgetår ställts till skytterörelsens disposition,
eller 470,000 kronor.
På skäl, som av arméförvaltningen anförts, har departementschefen därjämte
föreslagit, att av riksdagen utverkas medgivande, att till de frivilliga
skytteföreningarna må under budgetåret 1931/1932 — i likhet med vad fallet
är under innevarande budgetår — av kronans äldre ammunitionspartier försäljas
intill 5,000,000 skarpa patroner m/94 till ett pris av 5 öre för patron,
inklusive hylsa.
För beredande åt viss vid överstyrelsen anställd personal av dyrtidstillägg
har begärts motsvarande medgivanden som tidigare lämnats.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till det frivilliga slcytteväsendets befrämjande för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 470,000
kronor,
b) medgiva, att av kronans äldre ammunitionspartier må
till de frivilliga skytteföreningarna under budgetåret 1931/1932
försäljas högst 5,000,000 skarpa patroner m/94 till ett pris av
5 öre för patron, inklusive hylsa,
c) medgiva, att till den vid skytteförbundens överstyrelses
expedition anställda personalen, med undantag av
kassaförvaltaren, må från förefintliga reservationer under extra
anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande under
år 1931 utbetalas dyrtidstillägg enligt de grunder, som för
samma år äro eller kunna varda bestämda i fråga örn dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst.
21 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet,
att riksdagen må för underhåll av generalstabens översiktskarta
över Sverige i skalan 1 :400,000 för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 7,200 kronor.
Utskottets
yttrande.
Generalstabens
översiktskarta
öv er
Sverige.
[25.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Konservering
av vissa
samlingar
i krigsarkivet.
[26.]
Verket
»Sveriges krig
åren 1611—
1632».
[27.]
Utskottets
yttrande.
Krigskollegii
historia.
[28.]
Mathållning.
[29.]
22:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för lconswvering av vissa samlingar i krigsarkivet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
23:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27), att för fortsatta
arbeten å verket »Sveriges krig åren 1611—1648» för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 19,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 58—60
av åberopade statsrådsprotokollet.
Från försvarsdepartementet bar till utskottet överlämnats en den 25
februari 1931 daterad framställning från chefen för generalstaben, däri meddelats,
att det källmaterial, som ställts till förfogande för den krigshistoriska
forskningen rörande särskilt Gustav II Adolfs krig i Tyskland 1630—
1632 visat sig vara så omfattande, att planen för utgivandet av ifrågavarande
verk rörande Sveriges krig måst inskränkas att avse tiden 1611—
1632.
Utskottet bar för sin del intet att erinra mot den sålunda ifrågasatta
omläggningen. Anslagets benämning torde samtidigt böra ändras att avse
Sveriges krig under åren 1611—1632.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fortsatta arbeten å verket »Sveriges krig
åren 1611—1632» för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 19,000 kronor.
24:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 28) hemställer utskottet,
att riksdagen må för utgivande av krigskollegii Imtoria för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
9,460 kronor.
D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.
25:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 29) att minska ordinarie
förslagsanslaget till mathållning, nu 6,610,000 kronor, med 23,000 kronor
till 6,587,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 62-—68.
För budgetåret 1929/1930 uppskattades medelsbehovet under ordinarie
förslagsanslaget till mathållning på grundval av ett belopp för man och dag
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
23
av 92 öre, varav 80 öre beräknades motsvara kostnaden för proviant å förläggningsorten
(normalportionspriset) samt återstående 12 öre avsågos för
bestridande av övriga matliållningskostnader, nämligen merkostnader för
proviant utom förläggningsorten, under transporter och vissa övningar samt
för sjukföda, utgifter för de centrala magasinens drift m. m. ävensom av
arméförvaltningens intendentsdepartement direkt bestridda utgifter.
I sin skrivelse den 31 augusti 1929 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1930/1931 föreslog arméförvaltningen, att anslagsbehovet för
ovanberörda utgifter å mathållningsanslaget måtte uppskattas efter samma
beräkningsgrund som för budgetåret 1929/1930 eller (80 + 12 =) 92 öre för
man och tjänstgöringsdag. Enligt arméförvaltningens förslag skulle å anslaget
vidare beräknas medel för bestridande av kostnader för arvoden, bostadsersättning
och naturaförmåner åt den kvinnliga personal, som, för tillämpning
av det nya utspisningssystemet med utbyte av militär handräckningspersonal
mot civil personal jämte införande av s. k. individuell utspisning,
anställdes i truppförbandens matinrättningar. Nämnda system avsågs av
arméförvaltningen att under budgetåret 1930/1931 tillämpas vid 20 truppförband
samt arméns underofficersskola, och kostnaderna härför å förevarande
anslag — efter avdrag av den beräknade besparing, som genom
förbättrad hushållning skulle vinnas inom anslagets ram — hade av ämbetsverket
uppskattats till 264,400 kronor, med vilket belopp den efter ovan
angivna beräkningsgrund erhållna summan borde ökas. I överensstämmelse
med vad arméförvaltningen sålunda föreslagit och i anslutning till det av
Kungl. Majit beräknade antalet manskapstjänstgöringsdagar upptogs mathållningsanslaget
i 1930 års statsverksproposition med 6,909,000 kronor.
Riksdagen, som sänkte det av Kungl. Majit beräknade antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven, anförde i skrivelse
den 13 maj 1930 (nr 212) beträffande grunderna för beräkningen av kostnaderna
å mathållningsanslaget i huvudsak följande. Med hänsyn till den sänkning
i livsmedelspriserna, som ägt rum, sedan arméförvaltningen hösten 1929
avgivit sitt förslag rörande beräkningen av normalportionspriset för budgetåret
1930/1931, hade riksdagen ansett sig kunna räkna med en nedsättning
i detta pris till 78 öre, vartill skulle komma för »övriga kostnader» 12 öre.
Mathållningsanslaget borde alltså beräknas efter en kostnad av (78 + 12 =)
90 öre per man och tjänstgöringsdag. I avseende å försöken med det nya
utspisningssystemet vid truppförbanden samt i samband därmed utby te a^
militär liandräckningspersonal mot civil personal hade riksdagen, som funnit
önskvärt, att detta utspisningssystem snarast genomfördes vid samtliga
truppförband och formationer av armén, ansett, att detsamma under budgetåret
1930/1931 borde utsträckas att omfatta 26 truppförband jämte arméns
underofficersskola och infanteriskjutskolan. Detta innebure, att, utöver vid
av Kungl. Majit beräknade 20 truppförband jämte un der officer sskolan, detta
system under budgetåret 1930/1931 genomfördes vid ytterligare 6 truppförband,
vartill bomme infanteriskjutskolan. Efter en dagskostnad av 90 öre
24
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
per man erfordrades ett belopp av 6,301,800 kronor. Härtill borde, i enlighet
med inom intendentsdepartementet verkställda underhandsberäkningar,
ytterligare en summa av 308,440 kronor avses för åtgärder rörande tillämpningen
av det nya utspisningssystemet jämte utbyte av militär handräckningspersonal
mot civil personal vid 26 truppförband samt arméns underofficers -skola och infanteriskjutskolan. Sammanlagt borde alltså under mathållningsanslaget
beräknas ett belopp av (6,301,800 + 308.440 =) 6,610,240 kronor eller,
i avjämnat tal, 6,610,000 kronor.
Ordinarie mathållningsanslaget upptogs i enlighet härmed i riksstaten
för innevarande budgetår med 6,610.000 kronor.
Efter att hava redogjort för en av arméförvaltningen-''framlagd beräkning
av mathållningsanslaget har departementschefen anfört följande:
:> Såsom förut nämnts, har för innevarande budgetår medelsbehovet för de
egentliga mathållningskostnaderna vid armén beräknats efter ett belopp per
manskapstjänstgöringsdag av 90 öre, varav 78 öre avsetts motsvara kostnaden
för proviant å förläggningsorten, det s. k. normalportionspriset, och
12 öre övriga mathållningskostnader. För nästkommande budgetår har arméförvaltningen
föreslagit ändring beträffande denna beräkning såtillvida, att
normalportionspriset skulle uppskattas till 79 öre eller det belopp, som, i
helt örestal, utgjort den genomsnittliga normalportionskostnaden under
budgetåret 1929/1930. Med hänsyn till den nedgång i livsmedelsprisen, som
ägt rum, efter det arméförvaltningens förslag till beräkning av medelsbehovet
å detta anslag ingavs till Kungl. Majit, synes emellertid en sänkning kunna
vidtagas av det utav ämbetsverket beräknade normalportionspriset. Med
ledning av från arméförvaltningens intendentsdepartement införskaffade
uppgifter rörande priserna vid de under hösten 1930 verkställda upphandlingarna
torde sålunda normalportionskostnaden för budgetåret 1931/1932
kunna uppskattas till <5 öre. För bestridande av övriga matkållningskostnader
torde man jämväl för sistnämnda budgetår böra räkna med ett belopp
av 12 öre för man och dag. Utgifterna för manskapets mathållning skulle
i enlighet härmed för nästa budgetår beräknas efter ett dagskostnadsbelopp
av (75 + 12 =) 87 öre.
Vidkommande härefter systemet med utbyte av militär handräckningspersonal
mot kvinnlig personal i matinrättningarna jämte införandet av s. k.
individuell utspisning, innebär arméförvaltningens förevarande framställning,
att under nästkommande budgetår detta utspisningssystem skulle tillämpas
vid sammanlagt 36 truppförband samt arméns underofficersskola och infanteriskjutskolan,
d. v. s. vid ytterligare 10 truppförband utöver dem, vid vilka
systemet tidigare vunnit tillämpning. Under hänvisning till det förut örnförmälda,
av 1930 års riksdag gjorda uttalandet rörande önskvärdheten av,
att ifrågavarande utspisningssystem snarast komme att genomföras vid armén ,
och i betraktande av vad arméförvaltningen anfört i frågan, finner jag mig
böra tillstyrka, att det nya utspisningssystemet under nästa budgetår införes
i den omfattning, som avses enligt ämbetsverkets förslag.
Tillämpningen av det utav mig förordade normalportionspriset påkallar
emellertid en jämkning beträffande arméförvaltningens beräkning av de med
utspisningssystemet förenade merkostnaderna å förevarande anslag. Hessa
merkostnader, i det föregående angivna till 434,000 kronor, böra sålunda
i stället beräknas till 436,000 kronor. Ifrågavarande kostnader torde, i likhet
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 25
med vad fallet är beträffande motsvarande utgifter under innevarande budgetår,
få bestridas av medel å ordinarie mathållningsanslaget.
Då, såsom i det föregående nämnts, antalet manskapstjänstgönngsdagar
för budgetåret 1931/1932 bör beräknas till 7,070,000, torde för manskapets
mathållning böra upptagas ett belopp av (7,070,000 X 0.87 =) 6,150,900 kronor.
Härtill bör läggas förenämnda belopp av 436,000 kronor. Anslaget bor således
upptagas med (6,150,900 + 436,000=) i avrundat tal 6,587,000 kronor.»
Mot den av departementschefen framlagda anslagsberäkningen har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till mathållning,
nu 6,610,000 kronor, med 23,000 kronor till 6,587,000
kronor.
26:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att öka ordinarie
reservationsanslaget till munderingsutrustning, nu 4,039,000 kronor, med
37,000 kronor till 4,076,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 68—70.
Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning
har under de senare åren beräknats efter ett belopp av 55 öre
örn dagen för varje man och 15 öre örn dagen för varje häst.
Anslaget är i riksstaten för löpande budgetår upptaget till 4,039,000
kronor.
Beträffande munderingsanslagets beräkning för budgetaret 1931/1932 har
arméförvaltningen anfört följande.
Då behovet av munderingsutrustning icke ännu blivit tillgodosett för de
förband, vilka avsåges att mobiliseras enligt nuvarande försvarsordning, läge
det givetvis synnerlig vikt uppå, att munderingsanslaget så beräknades, att
det bleve fullt tillräckligt för att åtminstone bibehålla, nuvarande stock av
munderingsutrustning, samtidigt som de värnpliktiga liölles nöjaktigt klädda
såväl i som utom tjänsten. .
Arméförvaltningen tilläte sig i detta sammanhang erinra därom, att de
jämlikt bemyndigande den 18 juni 1927 tillkallade sakkunniga för verkställande
av utredning örn åtgärder för beredande av större trygghet till liv och
hälsa åt de värnpliktiga uti sitt den 24 september 1928 avgivna betänkande
framhållit, att det i vissa fall, sannolikt av ekonomiska hänsyn, forekomme
vid armén, att klädesplagg användes så länge, att de bleve ytterst slitna och
lämnade otillräckligt skydd mot köld och väta. De sakkunniga, som ansett
det vara tydligt, att dylika förslitna plagg icke utgjorde fullgod utrustning
vid ogynnsam väderlek, hade därför förordat, att myndigheterna och de anslagsbeviljande
statsmakterna borde tillse, att de påtalade materielbristerna
komme att avhjälpas. .
Under ovan angivna förhållanden funne arméförvaltningen det icke vara
föfsvarbart, att munderingsanslaget fortfarande beräknades efter nuvarande
snävt tilltagna beräkningsgrunder, vilket ovillkorligen måste medföra, att do
Utskottets
yttrande.
Munderingsutrustning•
[30.
]
Utskottets
yttrande.
Intendentur -anslaqet.
[31.]
26 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
värnpliktiga under sin tjänstgöring försåges nied allt för kårt slitna persed16^’ut
ifrågasätta höjningen av anslaget till 60 öre per nian och
!~a8 .. därför enligt ämbetsverkets mening icke nu längre undanskjutas.
jin'' c\en del av anslaget, som avsåges för hästutredningspersedlarnas
underhåll, ifrågasatte arméförvaltningen icke någon ändring av den nuvarande
beräkningsgrunden, eller 15 öre per hästtjänstgöringsdag.
Munderingsanslaget borde alltså för budgetåret 1931/1932 beräknas efter
ett belopp av 60 öre örn dagen för varje man och 15 öre om dagen för varje
IläSt.
Ehuru, enligt vad arméförvaltningens framställning synes utvisa, en höjning
av beräkningsgrunden för uppskattandet av medelsbehovet beträffande
munderingsutrustning för manskapet kunde vara önskvärd, ansåge sig departementschefen
av statsfinansiella skäl icke nu böra ifrågasätta någon dylik
höjning. Departementschefen funne sig böra förorda, att de för innevarande
budgetår tillämpade grunderna för anslagets beräkning, eller 55 öre för man
och dag samt 15 öre för häst och dag, följdes jämväl vid anslagsberäkningen
för budgetåret 1931/1932.
I enlighet härmed har anslaget beräknats på följande sätt:
Tjänstgöringsdagar för manskap:
för fast anställt manskap 2 424 000 dagar
» värnpliktiga (bil. nr 53) 4 646 000 »
Säger 7 070 000 dagar å 0,55 kr. 3 888 500: —
Underhållsdagar för hästar (bil.
nr 58):
vid staber m. fl...... 75 555 dagar
» infanteriet...... 220 555 »
» kavalleriet...... 862150 »
» trängen....... 90 325 »
» intendentnrtrupperna . 3 095 »
Säger 1251680 dagar å 0,15 kr. 187752:— 4076252-eller i avrundat tal..........
Kronor.
4 076 000
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning,
nu 4,039,000 kronor, med 37,000 kronor till
4,076,000 kronor.
27.o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att öka ordinarie
reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m., nu 1,259,000
kronor, med 7,000 kronor till 1,266,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 70 och 71.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
I 1930 års statsverksproposition beräknades medelsbeliovet under ordinarie
reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m. för
budgetåret 1930/1931 sålunda:
Titel I. |
Kasernutredning...................... |
......................... kronor |
505,540: — |
Titel II. |
Förplägnadsutredning............. |
.......................... » |
382,296: 70 |
Titel III. |
Intendenturfordon................... |
....... » |
235,000: — |
Titel IV. |
Skidmateriel........................... |
........................ » |
70,000: — |
Titel V. |
Pionjärmateriel ...................... |
...... » |
42,000: — |
Titel VI. |
Signalmateriel......................... |
....................... » |
50,000: — |
Summa kronor 1,284,836: 70 |
eller, i avrundat tal, 1,285,000 kronor.
Med hänsyn till av riksdagen vidtagen sänkning beträffande det i statsverkspropositionen
beräknade antalet värnpliktstjänstgöringsdagar blev emellertid
anslaget av riksdagen å riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaget
med allenast 1,259,000 kronor.
Anslagsposten till leasernutredning bär för budgetåret 1931/1932 av arméförvaltningen
beräknats efter ett belopp av 7 öre för man oell dag.
Den för förplägnadsutredning avsedda anslagsposten har för innevarande
budgetår upptagits med 5 öre för man och dag samt 1 öre för hast och dag.
Arméförvaltningen anser, att samma beräkningsgrund bör tillämpas även for
nästkommande budgetår.
För intendenturfordon, skidmateriel, pionjärmateriel och signalmat eriel Ilar
arméförvaltningen i sina anslagsberäkningar för nästkommande budgetår
upptagit samma belopp som för det nu löpande budgetåret eller respektive
235,000, 70,000, 42,000 och 50,000 kronor.
Mot arméförvaltningens förslag rörande grunderna för uppskattandet av
medelsbehovet under anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.
för budgetåret 1931/1932 har departementschefen icke haft något att erinra.
Medelsbeliovet har beräknats på följande sätt.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottets
yttrande.
Bränsle
anslaget.
[32.]
I. Kasernutredning.
Tjänstgöringsdagar för manskap:
för fast anställt manskap 2 424 000 dagar
» värnpliktiga (bil. nr 53) 4 646 000 »
Säger 7 070 000 dagar ä 0,07 kr...... 494 900: —
II. Förplägnadsutredning.
Tjänstgöringsdagar för manskap:
för fast anställt manskap 2 424 000 dagar
» värnpliktiga (bil. nr 53) 4 646 000 »
Säger 7 070 000 dagar å 0,05 kr. 353 500: —
Underhålls dagar för hästar
(bil. nr 58):
vid staber m. fl. ..... . 75 555 dagar
» infanteriet...... 220 555 »
» kavalleriet...... 862150 »
» artilleriet....... 732 290 »
» ingenjörtruppema . . . 107 315 »>
» trängen........ 90 325 »
» intendenturtrupperna . 3 095 »
Säger 2 091285 dagar å 0,oi kr. 20 912:85
III. Intendenturfordon........
IV. Skidmateriel..........
V. Pionjärmateriel.........
VI. Signalmateriel.........
374 412: 85
235 000:-70 000: —
42 000: —
50 000: —
eller i avrundat tal
Säger kr. 1 266 312:85
Kronor.
1 266 000
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
kasernutredning, intendenturfordon m. m., nu 1,259,000 kronor,
med 7,000 kronor till 1,266,000 kronor.
28:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32) att i riksstaten för
budgetåret 1931/1932 upptaga ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse,
vatten, renhållning och tvätt med oförändrat belopp, 3,150,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 72—75.
För nästkommande budgetar har arméförvaltningen föreslagit en höjning
av anslagssumman med 153,000 kronor eller till 3,303,000 kronor.
Vid övervägande av frågan örn beräkningen av medelsbehovet å förevarande
anslag för budgetaret 1931/1932 har tillräcklig anledning icke synts
departementschefen föreligga att vidtaga någon höjning beträffande anslagets
nuvarande belopp, 3,150,000 kronor. Utgiftsbelastningen å anslaget för det
Statsutskottets utlåtande Nr 4. ^9
sistförflutna budgetåret hade visserligen uppgått till omkring 3,272,000 kronor
och sålunda med cirka 122,000 kronor överstigit anslagssumman i riksstaten,
men såsom av föredragande departementschefen framhölls i nastlidet års
statsverksproposition, röner medelsbehovet under detta anslag inflytande av
ett flertal ovissa faktorer, och vad särskilt kostnaderna för bränsle angår,
vore det icke möjligt att med bestämdhet uttala sig örn priserna på kolbränsle
och ved under det följande budgetåret. Vidare vore att märka, att
antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga kunde beräknas bliva lägre under
budgetåret 1931/1932 än vad fallet varit under det senaste budgetåret, i följd
varav en nedgång i kostnaderna, särskilt för tvätt, vore att motse.
Utskottet har i samband med behandlingen av förevarande anslag funnit
sig böra framhålla önskvärdheten av att vid kasernernas uppvärmning vedbränsle
kommer till användning i den utsträckning, detta lämpligen låter
sig göra.
I enlighet med Kungl. Majis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga
ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt med oförändrat belopp, 3,150,000 kronor.
29:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 33) att öka ordinarie
reservationsanslaget till remontering, nu 300,000 kronor, med 122,000 kronor
till 422,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. <5 78.
Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till remontering har
för innevarande budgetår beräknats salunda:
Utgifter.
Inköp av 410 remonter ä 1,100 kronor
......................................................
Transport-, rese- och diverse kostnader
...................................................
Omkostnader vid depåerna.................
Å depå störtade remonter ...............
kronor 451,000: —
» 76,875: —
» 7,500: —
*_12,875. kronor 548,250: —
Inkomster.
Ersättning för utrangerade stamhästar kronor 36,000: —
Ersättning för till tjänstehästar uttagna
stamliästar.......................................—_*_16,000: » 52,000: —
Återstod kronor 496,250: —
eller, i avrundat tal, 496,000 kronor.
Med hänsyn till å anslaget förefintliga besparingar har emellertid anslagsbeloppet
å riksstaten nedsatts till 300,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Remontering.
[33.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Viskottets
yttrande.
Furagering
[34.]
För budgetåret 1931/1932 bar medelsbekovet under remonteringsanslaget
beräknats på följande sätt:
Utgifter. |
Kronor. |
Summa kronor. |
||
Inköp av remonter. |
||||
410 remonter å 1100 kronor..... |
451000 |
— |
||
Transport-, rese- och diverse kostnader. |
||||
410 remonter å 187 kronor 50 öre .... |
76 875 |
— |
||
Omkostnader vid depåerna . . |
7 500 |
— |
||
Å depå störtade remonter. |
||||
10 remonter å 1 287 kronor 50 öre..... |
12 875 |
— |
||
Summa kronor |
548 250 |
— |
||
Inkomster. |
||||
Ersättning för utrangerade stamhästar. |
||||
Ett beräknat belopp av kronor........... 36000- |
||||
Ersättning för till tjänstehästar uttagna stamhästar |
||||
10 under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 uttagna hästar å 1 600 kronor................. 16 000- |
52 000 |
|||
Återstod kronor |
496 250 |
_ |
||
eller i avrundat tal.......... |
— |
— |
496 000 |
— |
Med hänsyn till förefintliga reservationer bar anslagsbeloppet ansetts
kunna begränsas till 422,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till remontering,
nu 300,000 kronor, med 122,000 kronor till 422,000
kronor.
30:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 34) att minska ordinarie
förslagsanslaget till furagering, nu 2,845,000 kronor, med 527,000 kronor
till 2,318,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 78—80.
Medelsbehovet under ordinarie förslagsanslaget till furagering uppskattades
i 1930 års statsverksproposition till, i avrundat tal, 3,057,000
kronor. I fråga örn de vid truppförbanden befintliga hästarna beräknades
härvid kostnaden för furage å förläggningsorten till 1 krona 26 öre och övriga
furageringskostnader till 9 öre, tillhopa 1 krona 35 öre, allt per underhållsdag.
Vad utfodringskostnaderna för de vid remontdepåerna befintliga
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
31
remonterna beträffar, uppskattades furageringskostnaderna per remont och
dag under tiden för remonternas stallfodring enligt samma beräkningsgrund
som för hästarna vid truppförbanden, medan under tiden för deras betesgång
dagskostnaden beräknades till 70 öre per remont. I anslagsberäkningen
upptogs den sammanlagda kostnaden för remonternas furagering till 195,000
kronor.
Med hänsyn till den inträdda sänkningen i priset på havre ansåg riksdagen,
att kostnaden för normalrationen kunde bestämmas till 1 krona 16
öre i stället för i statsverkspropositionen föreslagna 1 krona 26 öre. Med
tillägg av det för övriga furageringskostnader föreslagna dagskostnadsbeloppet
av 9 öre borde enligt riksdagens mening furageringsanslaget beräknas efter
1 krona 25 öre för underhållsdag, vartill komme det för remonternas furagering
avsedda beloppet av 195,000 kronor. I enlighet härmed upptog riksdagen
ordinarie furageringsanslaget i riksstaten för innevarande budgetår
med 2,845,000 kronor.
För budgetåret 1931/1932 har departementschefen, med hänsyn till den
allmänna nedgången i prisen å foderartiklar, ansett sig icke behöva räkna
med ett högre normalrationspris än 93 öre. Medelsbehovet för bestridande
av övriga furageringskostnader har enligt tidigare tillämpade grunder ansetts
böra beräknas efter ett dagskostnadsbelopp av 9 öre. Den totala kostnaden
för furagering av truppförbandens hästar kunde sålunda uppskattas till
(0.9 3 -I- 0.0 9 =) 1 krona 2 öre för häst och underhållsdag.
Utfodringskostnaderna för de vid remontdepåerna befintliga remonterna
hava upptagits till 185,000 kronor.
Till furagering för budgetåret 1931/1932 har äskats ett anslag av 2,318,000
kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen,
hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till furagering,
nu 2,845,000 kronor, med 527,000 kronor till 2,318,000
kronor.
31:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att öka ordinarie
reservationsanslaget till anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, nu
571,000 kronor, med 41,000 kronor till 612,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 80—86.
Ordinarie reservationsanslaget till anskaffning, underhåll och drift av
motorfordon har i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagits med 571,000
kronor samt beräknats sålunda:
Utskottets
yttrande.
Anskaffning,
underhåll och
drift av
motorfordon.
[35.]
JJtskottets
yttrande.
Engångskostnader
för anskaffning
av
intendenturmat
eriel.
[36.]
Truppför
bandens
Övningar.
[37.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
för nyanskaffning av lastbilar för ekonomikörslor samt av
motorcyklar, avsedda för staber och truppförband
111 • A............................................................................... kronor 109,000: —
» underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor
......................................................................... » 81,000: —
» underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber och
truppförband m. fl....................................................... » 50,000: —
» underhåll och drift av i trängens bilkompanier ingående
motorfordon m. m.............................................. » 331,000: —
Summa kronor 571,000: —
För budgetåret 1931/1932 har medelsbehovet under förevarande anslag
beräknats på följande sätt:
för
T>
»
nyanskaffning av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor,
samt av personbilar och motorcyklar, tilldelade
staber och truppförband m. fl. (52,300 + 27,000 +
12,000=)........................................................................ kronor
nyanskaffning av motorfordon, ingående i trängens
bilkompanier.................................................................. »
underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor
........................................................................... »
underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber
och truppförband m. fl............................................. »
underhåll och drift av i trängens bilkompanier ingående
motorfordon .................................................. >
91,300: —
59,000: -
81,000: —
50,000: —
331.000: —
eller i avrundat tal, 612,000 kronor.
Summa kronor 612,300: —
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till anskaffning,
underhåll och drift av motorfordon, nu 571,000 kronor,
med 41,000 kronor till 612,000 kronor.
32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader för anskaffning
av intendenturmateriel för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att minska ordinarie
reservationsanslaget till truppförbandens övningar, nu 1,775,000 kronor, med
45,000 kronor till 1,730,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 87—97.
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 33
Ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar upptogs i
riksstaten för budgetåret 1929/1930 med 1,675,000 kronor.
I 1930 års statsverksproposition uppskattades medelsbehovet under förevarande
anslag till 1,870,000 kronor enligt följande beräkning:
Titel I.
» II.
» III.
* IY.
» Y.
Hästlega .........................................
Befälsövningar...............................
Yinterövningar.................................
Truppförbandens övriga övningar
kronor 313,000:
» |
116,000: — |
............... » |
276,000: — |
............... » |
1,115,000: — |
Q ............ |
50,000: — |
Summa kronor |
1,870,000: — |
Riksdagen fann en ökning av anslaget i förhållande till detsammas storlek
för budgetåret 1929/1930 påkallad men ansåg ökningen böra begränsas till
100,000 kronor. I enlighet härmed upptogs anslaget i riksstaten för budgetåret
1930/1931 med 1,775,000 kronor.
Jämlikt av Kungl. Maj:t den 27 juni 1930 fastställd stat för detta anslag
har det av riksdagen anvisade beloppet disponerats för med anslaget avsedda
olika ändamål sålunda:
Till hästlega ............................................
» befälsövningar....................................
» vinterövningar....................................
» truppförbandens övriga övningar ...
» frivilliga övningar med landstormen
.............. kronor |
313,000: — |
............... » |
96,500: — |
............... » |
260,000: — |
............... » |
1,055,500: — |
............... $ |
50,000: — |
Summa kronor 1,775,000: — |
För budgetåret 1931/1932 har medelsbehovet å förevarande anslag beräknats
under samma titlar som för innevarande budgetår med det tillägg,
att under titel Y jämväl beräknats medel till övningar med frivilliga automobilkåren.
Medelsbehovet har beräknats sålunda:
Titel I.
» n.
» lii.
* IY.
» V.
Hästlega.......................................................... kronor
Befälsövningar................................................. »
Vinterövningar ............................................. »
Truppförbandens övriga övningar................. »
Frivilliga övningar med landstormen och övningar
med frivilliga automobilkåren _»
305,900: —
96,500: —
260,000: —
1,108,500: —
56,000: -
Summa kronor 1,826,900: —
Med hänsyn till å anslaget förefintliga reservationer har emellertid den
äskade medelsanvisningen å riksstaten kunnat begränsas till 1,730,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka förslaget örn upptagande underdela
anslag av medel för övningar med frivilliga automobilkåren till ett
belopp av 6,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 8 sami. 4 haft. (Nr 4.)
Utskottets
yttrande.
404 31 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Luftförsvars
övninqar.
[39.]
Sjukvårds
anslaqet.
[40.]
Utskottets
yttrande.
Arméns bakteriologiska
laboratorium.
[41.]
Utskottets
yttrande.
Jämväl i övrigt föranleder den framlagda anslagsberäkningen icke någon
erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
truppförbandens övningar, nu 1,775,000 kronor, med 45,000
kronor till 1,730,000 kronor.
34:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anordnande av luftförsvarsövningar för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
36,000 kronor.
E. Sjukvård m. m.
35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att minska ordinarie
reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m., nu 572,000 kronor,
med 30,000 kronor till 542.000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer å sid. 99—101 av statsrådsprotokollet.
Medelsbehovet under sjukvårdsanslaget har för budgetåret 1931/1932 beräknats
efter samma grunder som för innevarande budgetår. Med hänsyn
till å anslaget förefintlig reservation har emellertid medelsanvisningen å riksstaden
kunnat begränsas till 542,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
sjuk- och veterinärvård m. m., nu 572,000 kronor, med 30,000
kronor till 542,000 kronor.
36:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att till bestridande
av kostnaderna för arméns bakteriologiska laboratorium för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 102 av
åberopade statsrådsprotokollet.
Av budgetredovisningen framgår, att förevarande anslag under en följd
av år icke kommit till användning. Yid sådant förhållande har utskottet
icke funnit nödvändigt att anslaget vidare upptages i riksstaten. Därest
emellertid visst belopp skulle visa sig behövligt för ifrågavarande ändamål,
torde Kungl. Majit äga möjlighet att av till Kungl. Majlis disposition stående
anslag anvisa erforderliga medel.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
35
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke må av riksdagen
bifallas.
37:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 38) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet
i lerig för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
Frivilliga
sjukvårdsväsendet
i
krig.
[42.]
38:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag (punkt 43) hemställer
utskottet,
Engångskostnader
för
anskaffning
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande av -Vuk- och
budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader får ani- m°,rdsmateriel.
skaffning av sjuk- och veterinärvårdsmateriel för budgetåret 1931/ j
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
F. Vapen och ammunition.
39:o) Beträffande Kungl. Majits framställningar rörande ordinarie reservationsanslaget
till vapen och ammunition m. m. (punkt 44) samt rörande engångskostnader
för anskaffning av artillerimateriel (punkt 45) har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat här
erinra.
Vapen och
ammunition
m. m. samt
engångskostnader
för
anskaffning
av artillerimateriel.
[44 och
45.]
40:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 46) hemställer utskottet, Underhåll av
och försök
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande med strids
°
.. /*.. .. • vägnar.
budgetår ägt rum, för underhåll av och försök med stridsvagnar [ari
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag ^ '' ''
av 50,000 kronor.
41:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 47) att för försök med Försök med
infanterikanoner för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag ^inoner
av 80,000 kronor. [47 ]
I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Majit
riksdagen att för försök med infanterikanoner för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor. Detta förslag vann ej
36
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
riksdagens bifall. Samma anslagsäskande upptogs jämväl i statsverkspropositionen
år 1930, men blev även av nämnda års riksdag avslaget.
I den till arméförvaltningens artilleridepartement ställda skrivelse från
inspektören för infanteriet — dagtecknad den 28 augusti 1928 — som låg till
grund för Kungl. Maj:ts i berörda ämne bos riksdagen gjorda framställningar,
anfördes följande.
Den utformning, som stridssättet erhållit under och efter världskriget,
förutsatte en infanteribeväpning med avsevärt ökade och mera mångsidiga
möjligheter till eldverkan än vad tidigare kunnat förutses. Nya typer av
mål, bl. a. pansrade sådana, hade tillkommit, vilka krävde sina speciella motvapen.
Erfarenheten hade vidare givit vid handen, att även ett väl utrustat
och mot dylika mål i övrigt användbart fältartilleri med dess relativt tunga
och lätt synliga pjäser icke kunde hastigt nog komma till rätta i de växlande
och oförmodade stridslägen, som det nutida oregelbundet och på stort
djup grupperade infanteriet ofta framtvingade.
Ett stort behov av ett särskilt infanteriartilleri gjorde sig därför gällande
icke minst inom vår armé, där terrängförhållandena och ett fåtaligt fältartilleri
ofta torde föranleda, att infanteriet självt måste sörja för det för
stridens genomförande erforderliga eldskyddet och eldunderstödet.
I av Kungl. Majit senast fastställda reglementen och instruktioner, vilka
avhandlade verksamheten under strid, förutsattes, att infanteriets tunga
vapen — kulsprutor och infanteriartilleri — skulle kunna lämna detta eldskydd
och eldunderstöd. I avseende på den materielanskaffning, som härför
erfordrades, hade de ökade kraven såtillvida beaktats, att varje infanteriregemente
tilldelats en granatkastarpluton, bestående av två granatkastare.
Denna beväpning vore emellertid såväl i kvalitativt som kvantitativt avseende
alldeles otillräcklig för att kunna lösa förekommande beskjutningsuppgifter.
Infanteriartilleriet måste nämligen i likhet med fältartilleriet, ehuru på
kortare avstand än detta, kunna bekämpa mål med såväl tlackeld som kasteld.
För beskjutning av stillastående mål bakom skydd hade granatkastarna
med sina krökta banor och efter senaste försöksvis prövade förbättringar
visat sig ändamålsenliga. Däremot vore de oanvändbara gentemot mål, vilka
borde beskjutas med flackeld, d. v. s. mot rörliga mål eller där in- och
genomträngning av pansar eller annat skydd förutsattes (stridsvagnar, pansarbilar
o. dyl.).
För bekämpande av dylika mål, då avstånd och skydd vore sådana, att
de gevärskalibriga vapnen icke kunde påräkna verkan, krävdes infanterikanoner.
Infanteriet måste äga möjlighet att nedkämpa sådana mål för att
kunna fylla sina uppgifter i striden.
På. grund av det anförda anhölle inspektören för infanteriet, att arméförvaltningens
artiileridepartement måtte gå i författning örn utprövandet
av lämplig infanterikanonmateriel, förslagsvis med utgångspunkt från de
inom landet (aktiebolaget Bofors) konstruerade 47 mm. infanterikanon L/33
samt 75 mm. infanterikanon L/15 m/28 (vikterna å pjäserna i eldställning
resp. 310 och 375 kg.), samt att redan vid uppgörandet av departementets
anslagsäskanden för budgetåret 1929/1930 medel måtte begäras för inköp av
åtminstone en dylik försökspjäs med erforderlig ammunition och utredning.
För egen del uttalade arméförvaltningen i ärendet, bland annat, att ytterligare
en pjäs, en infanterikanon, vore behövlig för vissa stridsuppgifter, vid
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 37
vilkas lösande fältartilleriet icke alltid vore påräkneligt. För sådana ändamål
syntes en kulspruta även av mycket grov kaliber icke vara tillräckligt
effektiv. För utförande av de i inspektörens skrivelse omförmälda försöken
erfordrades därför anskaffande av en lämplig försökspjäs jämte ammunition,
och beräknades kostnaderna härför till 80,000 kronor.
I sin skrivelse den 30 augusti 1930 angående lantförsvarets medelsbehov
för nästkommande budgetår har arméförvaltningen meddelat, att inspektören
för infanteriet hos ämbetsverket ånyo framhållit infanterikanonens stora betydelse
för höjande av infanteriets stridsvärde och därför hemställt, att medel
för försök med en dylik pjäs matte ånyo äskas av riksdagen. Arméförvaltningen,
som förklarat sig alltjämt anse, att nämnda försök snarast
borde komma till utförande, har på grund härav anhållit, att Kungl. Majit
måtte föreslå 1931 års riksdag att för försök med infanterikanoner för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Det av inspektören för infanteriet framställda förslaget örn anoidnande
av försök med infanterikanoner har, såsom av det anförda framgår, vid de
tvenne senaste årens riksdagar varit föremål för prövning, men några medel
härför hava hittills icke anvisats. I betraktande av vad myndigheterna anfört
rörande betydelsen av att dylika vapen finnas att tillgå vid infanteriet,
och då hela spörsmålet örn beväpningen vid armén lärer komma att av den
nyligen tillsatta försvarskommissionen underkastas närmare övervägande,
synes det önskvärt, att försök med infanterikanoner nu komma till stånd, i
syfte att nämnda kommission må bliva i tillfälle att på grundval av vid
försöken vunna erfarenheter taga ställning till frågan örn infanteriets utrustande
med materiel av berörda slag. Mot det för ändamålet beräknade
kostnadsbeloppet, 80,000 kronor, har jag icke något att erinra.»
Med hänsyn till vad departementschefen anfört, har utskottet ansett sig
böra tillstyrka det av Kungl. Majit begärda anslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för försök med infanterikanoner för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000
kronor.
42:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 48) hemställer utskottet,
att riksdagen må för försök med viss artillerimateriel för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
80,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Försök med
viss artillerimateriel.
[48.]
38
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
G. Byggnader och ingenjörmateriel.
^övningsfält ^,0) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande ordinarie reservationsanoch
skjut- slaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor (punkt 49) samt rörande
ordnant ordnande av förläggningen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
förläggningen (Punkt 50) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat här
vid skjutskolan
för erinra.
anteriet och
‘ t.
[49 och
50.J
Flyttning 44:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) får utskottet,
byggnader. som d®f av till ärendet hörande handlingarna, hemställa,
att riksdagen må för flyttning av vissa byggnader för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 18,000
kronor.
Skyddsanordningar
vid
Livregemen -tets husarers
och Gota
trängkårs
skolskjutninqsbana.
[52.]
45:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 52)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för sjög dds anordning ar vid Livregementets
husarers och Göta trängkårs sJcolslcjutningslana för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 23,000 kronor.
Förrådsbyggnader
för
granatkastarammunition
och handgranater.
[53.]
46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,
att riksdagen må för uppförande av förrådsbyggnader för
gr anatlcastarammunition och handgranater för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.
Äng
och
värmecentral
m. m.
vid Bodens
artilleriregemente
samt
centraluppvärmning
i
vissa bostadsbyggnader
i Boden.
47:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till äng- och
värmecentral m. m. vid Bodens artilleriregemente (punkt 54) och till centraluppvärmning
i vissa bostadsbyggnader i Boden (punkt 55) har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat här
erinra.
[54 och
55.]
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
39
48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för anordnande
av centralvärmeledning i vissa byggnader tillhörande Norrlands trängkårs
kasernetablissemang m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 55,000 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 124 och 125.
Ifrågavarande anslagsäskande grundar sig på följande beräkning:
Värmeledning i underofficersmässen....................................... kronor 3,500:
Byggnadsarbeten i samband därmed ...................................
Utvidgning av samlingsrummet i mässbyggnaden ...............
Värmeledning i södra kasernbyggnaden................................
Byggnadsarbeten i samband därmed ....................................
Ändring i fråga örn dispositionen av vissa lokaler ...........
Inredande av bostäder för husmoder, kokerska och eldare
Oförutsedda utgifter m. ...................................
1,000
500
17.000
4,000
10,300
16.000
2,700
Summa kronor 55,000
Centralvärmeledning
i vissa
byggnader
tillhörande
Norrlands
trän gkårs
kasernetablissemang
m. m.
[56.]
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för anordnande av centralvärmeledning i
vissa byggnader tillhörande Norrlands trängkårs Jeasernetablissemang
m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 55,000 kronor.
TJtskottets
yttrande.
49:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) hemställer ut
skottet,
befästningar
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande i Boden.
budgetår ägt rum, för elektrifiering av vissa befästningar i Boden [57.J
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
63,000 kronor.
50:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställda förslag (punkt 59) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till försök med ny ingenjörmateriel förbudgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor.
Försök med
ny ingenjörmateriel.
[59.]
51 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader för anskaffning
av ingenjörmateriel för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 122,000 kronor.
Engångskostnader
för anskaffning
av
ingenjnrmat
eriel.
[60.]
40
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
brevduve , ^ 1 överensstämmelse med Kungl. Marits förslag (punkt 61) hemställer
väsende.'' utskottet,
riksdagen må. i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till arméns brevduveväsende för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
Fortifikations- 53:o) Med
depante- kottet,
mentets åtgärder
för
industriens
krigsorganisation.
[62.]
tillstyrkande av Kungl. Majda förslag (punkt 62) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till fortifikationsdepartementets åtgärder för
industriens krigsorganisation för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 21,000 kronor.
Utvidgning av
Skillingaryds
skjutfält.
[63.]
54:o) Beträffande Kungl. Majda framställning örn anslag för utvidgning av
Skillingaryds skjutfält (punkt 63) kommer utskottet framdeles under riksdagen
att avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
^Bohusläns''’ 5£°! KjUngL Maj'':t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att för utvidgning
regementes av bohusläns regementes övningsfält för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
övningsfält, extra anslag av 21,100 kronor.
[64.] Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 139—143.
Motion. Uti en inom andra kammaren av herrar G. Karlsson i Munkedal och C.
Brännberg väckt motion (nr 154) har hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Majlis förslag om beviljande av förenämnda anslag.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Yttrande8 ■ ^ utskottet fuilnit de skäl, sorn av departementschefen anförts för utvidgning
av övningsfältet, vara vägande, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj ds förslag och avstyrker följaktligen den väckta motionen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj ds. förslag och
med avslag å herrar Karlssons i Munkedal och Brännbergs
förevarande motion (II: 154) för utvidgning av Bohusläns regementes
övningsfält för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 21,100 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
41
56:o) Uti en av herr P. Persson i Trången m. fl. inom andra kammaren
väckt motion (nr 133) har hemställts, att riksdagen måtte för inrättande av
centralvärmeanordning i underofficersbostäderna vid Jämtlands fältjägarregemente
anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Den av motionärerna förebragta utredningen i ärendet har utskottet icke
funnit vara av den art, att utskottet kunnat på grundval av densamma fatta
ståndpunkt till det framställda yrkandet. Därest införandet av värmeledning
i underofficersbostäderna vid regementet skulle visa sig behövligt, förutsätter
utskottet, att frågan härom kommer att göras till föremål för pröfning
av Kungl. Majit och förslag i ärendet därefter föreläggas riksdagen.
Då alltså någon särskild åtgärd från riksdagens sida i den av motionärerna
behandlade frågan icke nu torde vara påkallad, får utskottet hemställa,
att herr Perssons i Trången m. fl. förevarande motion (11:133)
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
57:o) Uti en av herr E. Andersson i Stockholm inom andra kammaren
väckt motion (nr 250) har hemställts, att riksdagen i enlighet med därom av
arméförvaltningen avgivet förslag må bevilja ett anslag av 50,000 kronor för
uppförande av ett varmbadhus vid Åkers krutbruk.
Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
Motion om
anslag till
till inrättande
av centralvärmeanordning
i underofficersbostäderna
vid
Jämtlands
fältjägarregemente.
Utskottets
yttrande.
Motion om
anslag till
uppförande av
varmbadhus
vid Åkers
krutbruk.
H. Diverse.
58:o) I
skottet,
enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 65) hemställer ut
att
riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för rustning och rotering, nu 325,000 kronor, med
35,000 kronor till 290,000 kronor.
Ersättning
för rustning
och rotering.
[65.]
59:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 67) att upptaga ordi- Semester dt
naria förslagsanslaget till semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare
med oförändrat belopp, 160,000 kronor. anställda
arbetare.
[67.]
Uti en av herr E. Andersson i Stockholm inom andra kammaren väckt Motion.
motion (nr 255) har hemställts, att riksdagen vid behandling av anslagen
Utskottets
yttrande.
Ersättning
till staden
Lund.
[68.]
Dy r tidstillägg
ål
befattningshavare
vid
lant för sv aret.
[69.]
42 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
till semester åt arbetare vid armén, marinen och flygvapnet må besluta, att
semester skall tilldelas dessa arbetare efter de grunder, som gälla för extraordinarie
befattningshavare vid samma verb.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet vill erinra örn, att 1930 års riksdag, i anledning av väckt motion,
i skrivelse nr 4 (punkten 68) uttalat, att enligt riksdagens mening anledning
syntes föreligga att taga under övervägande, huruvida icke föreskrifterna örn
semester för försvarsväsendets arbetare kunde bättre än för närvarande vore
fallet anpassas efter vederbörandes anställningstid och tjänsteålder. Utredning
rörande denna fråga har igångsatts, men ärendet föreligger enligt vad
departementschefen meddelat ännu icke i det skick, att det kan underställas
Kungl. Maj:ts prövning.
Då utredning i ärendet alltså pågår, har utskottet icke ansett sig kunna
tillstyrka riksdagen att för närvarande göra något uttalande i frågan. Motionen
synes alltså icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer,
a) att herr Anderssons i Stockholm förevarande motion
(II: 255) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
b) att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932
upptaga ordinarie förslagsanslaget till semester åt vid lantförsvaret
anställda arbetare med oförändrat belopp, 160,000
kronor.
60:o) Beträffande Kungl. Majis framställning örn viss ersättning till staden
Lund (punkt 68) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet
velat här
erinra.
61:o) Beträffande Kungl. Majis framställning rörande anslag till dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid lantförsvaret (punkt 69) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom
för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr i.
43
lil. SJÖFÖRSVARET.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m,
62:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer ut- för^™ngen
skottet, [70.]
att riksdagen må, med godkännande av vid statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 3 januari 1931 fogat förslag
till stat för marinförvaltningen, att tillämpas under budgetåret
1931/1932, i riksstaten för samma budgetår upptaga ordinarie
förslagsanslaget till marinförvaltningen med oförändrat belopp,
253,200 kronor.
63:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående avlöning till personal Avlöning^
vid kårer och stater m. fl. (punkt 71) kommer utskottet att framdeles under *l-d
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen stater m. fl.
[7L]
anmäla.
64:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 73) att till bestridande AoMsersättav
kostnaderna för avskedsersättning åt övertaliga månadslönare m. fl. vid Zligamånldsmarinen
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000 lönare m.fl.
° vid marinen.
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 165 och
166 av åberopade statsrådsprotokollet.
Såsom under punkt 7:o) här ovan omförmälts, har uti en inom andra
kammaren av herr E. Andersson i Stockholm väckt motion (nr 254) hemställts,
att riksdagen vid behandling av frågan örn anslag till avskedsersättning
åt övertalig personal vid armén och marinen må besluta, att bestämmelserna
i Svensk författningssamling nr 10 år 1926 skola gälla intill den
30 juni 1932.
Efter att hava redogjort för marinförvaltningens framställning angående
medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1931/1932 bär departementschefen
för egen del anfört följande:
»Såsom i det föregående vid behandlingen av frågan om anslag till avskedsersättning
åt övertalig personal vid armén framhållits, förutsatte 1930
[73.]
Motion.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottets
yttrande.
Marinens
reservstat,
[74.]
års riksdag, att någon ytterligare utsträckning av giltighetstiden för bestämmelserna
angående avskedsersättning m. m. icke skulle äga rum, utan att
den slutliga regleringen av arbetarantalet skulle komma att genomföras före
utgången av juni månad 1931. Yid sådant förhållande och då det i marinförvaltningens
framställning omförmälda spörsmålet örn en ändring av organisationen
vid flottans varv i Stockholm ännu icke kan upptagas till avgörande,
finner jag mig icke kunna tillstyrka marinförvaltningens förslag örn
utsträckning av rätten till avskedsersättning. Under förevarande anslag
torde alltså för nästkommande budgetår allenast behöva beräknas medel till
bestridande av å nämnda budgetår belöpande kostnader för avskedsersättningar,
som tidigare blivit beviljade. Enligt vad som framgår av marinförvaltningens
skrivelse, uppskattas detta medelsbehov till 35,000 kronor.»
1 fråga om det motionsvis framställda yrkandet rörande utsträckning av
giltighetstiden för kungörelsen den 15 januari 1926 angående avskedsersättning
och förtidspension åt övertaliga civila löntagare vid armén och marinen
till den 1 juli 1932 får utskottet hänvisa till vad utskottet under nämnda
punkt 7:o) anfört och hemställt.
Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts under förevarande
punkt framlagda anslagsäskande, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för avskedsersättning
åt övertaliga månadslönare m. fl. vid marinen för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000
kronor.
65:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 3 januari 1931 fogat förslag till stat för marinens reservstat
att gälla för budgetåret 1931/1932;
b) medgiva, att personal, som med rätt till pension under
budgetåret 1931/1932 avgår från reservstat, må under sin återstående
livstid uppbära pension av statsmedel med i berörda
statsrådsprotokoll omförmälda kungörelse den 18 juni 1925 (nr
290) angivna belopp;
c) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga ordinarie
förslagsanslaget till marinens reservstat med oförändrat belopp,
58,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
45
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.
66:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 76) att öka ordinarie för- De värnslagsanslaget
till de värnpliktigas avlöning, nu 490,000 kronor, med 3,000 avlöningkronor
till 493,000 kronor. [76.]
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 168 och
169 av åberopade statsrådsprotokollet.
Ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning är i riksstaten
för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 490,000 kronor.
Anslaget har beräknats sålunda:
Penningbidrag ....................................................................... kronor 489,500: —
Avlöningstillägg åt reservkadetter vid kustartilleriet........ »_600: —
Summa kronor 490,100: —
eller, i avrundat tal, 490,000 kronor.
Anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932 har beräknats till 493,000 kronor
med utgångspunkt från nedan intagna sammanställning av antalet tjänstgöringsdagar:
-
Antal tjänstgörings-dagar |
Samma tjänstgöringsdagar |
|||
med penningbidrag |
för |
för |
||
å 50 öre. |
å 1 krona. |
värn- pliktiga. |
kadetter |
|
Flottaa. Värnpliktiga i linjetjänst.............. Ersättningsreserv.................. Kadetter m. fl.................... |
312 560 3 350 |
132 670 19170 |
445 230 |
22 620 |
Summa |
377 910 |
151 840 |
507 230 |
22 520 |
Till följd av hemförlovning beräknas avgå...... |
— |
1000 |
1000 |
— |
Säger för flottan |
877 910 |
150 840 |
506 230 |
22 520 |
Kustartilleriet. Värnpliktiga i linjetjänst.............. Ersättningsreserv.................. Värnpliktiga studenter............... Kadetter m. fl.................... |
101 380 |
43 980 5 470 7 880 |
145 360 |
9 000 |
Säger för kustartilleriet |
189680 |
57 880 |
| 287 960 |
9000 |
Sammanlagt antal tjänstgöringsdagar |
567 510 |
208170 |
| 744190 |
31520 |
775 710 |
775710 |
Penningbidragen hava beräknats till sammanlagt 491,940 kronor, vartill
komma 600 kronor för avlöningstillägg åt reservkadetter vid kustartilleriet.
Anslaget har avrundats till 493,000 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
JJtskottets
yttrande.
Inskrivnings
mönstring soch
färdkostnader
m. m.
[77.]
Utskottets
yttrande.
Studie -stipendier.
[79.]
Förplägnad.
[81.]
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
hemställa,
att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas
avlöning, nu 490,000 kronor, med 3,000 kronor till
493,000 kronor.
67:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 77) att öka ordinarie
förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m., nu
120,000 kronor, med 20,000 kronor till 140,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 169 av åberopade statsrådsprotokollet.
Ordinarie förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader
m. m. har från och med budgetåret 1926/1927 i riksstaten upptagits
med ett belopp av 120,000 kronor.
Med hän sjul till den ökade utgiftsbelastningen å anslaget har en höjning
av detsamma nu föreslagits av Kungl. Majit.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till inskrivnings-,
mönstrings- och färdkostnader m. m., nu 120,000 kronor,
med 20,000 kronor till 140,000 kronor.
C. Undervisning, understöd, expenser m. m.
68:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 79) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier utan
angivet belopp.
D. Förplägnad, beklädnad m. m.
69:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 81) att minska ordinarie
förslagsanslaget till förplägnad, nu 2,426,000 kronor, med 146,000 kronor
till 2,280,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 173 och 174 av åberopade statsrådsprotokollet.
Ordinarie förslagsanslaget till förplägnad har i riksstaten för budgetåret
1930/1931 upptagits med 2,426,000 kronor.
Till grund för anslagets beräkning har lagts en portionskostnad för man
och dag av 84 öre i land och 1 krona 40 öre ombord.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
47
Utskottets
yttrande.
I enlighet med marinförvaltningens förslag hava kostnaderna för nästkommande
budgetår beräknats för landportion till 80 öre och för sjöportion
till 1 krona 30 öre för dag.
Med utgångspunkt från 950,000 tjänstgöringsdagar ombord och 1,306,120
tjänstgöringsdagar i land har Kungl. Majit beräknat anslagsbehovet för budgetåret
1931,1932 till (0.80X1,306,120 + 1.30 x 950,000=) 2,279,896 kronor
eller, i avrundat tal, 2,280,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Majis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till förplägnad,
nu 2,426,000 kronor, med 146,000 kronor till 2,280,000
kronor.
70:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 82) att minska ordi- Beklädnad.
narie reservationsanslaget till beklädnad, nu 1,219,000 kronor, med 110,000 [82.]
kronor till 1,109,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 174 och 175 av åberopade statsrådsprotokollet.
Ordinarie reservationsanslaget till beklädnad har i riksstaten för budgetåret
1930/1931 upptagits med 1,219,000 kronor. Anslaget har beräknats
efter en kostnad av 55 öre för man och dag.
Även för budgetåret 1931/1932 har medelsbehovet under förevarande
anslag beräknats efter 55 öre för man och dag. Med utgångspunkt från
2.234.120 tjänstgöringsdagar skulle medelsbehovet alltså utgöra (0.6 5 X
2.234.120 =) 1,228,766 kronor eller, i avrundat tal, 1,229,000 kronor. Med
hänsyn till å anslaget förefintlig reservation har emellertid medelsanvisningen
å riksstaten för samma budgetår ansetts kunna begränsas till
1,109,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits för- utskottets
slag, får hemställa, yttrande.
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
beklädnad, nu 1,219,000 kronor, med 110,000 kronor till 1,109,000
kronor.
71:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 83) att öka ordinarie Kasern- och
reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis
m. m., nu 152,300 kronor, med 4,600 kronor till 156,900 kronor. samt säng
Utredningen
i ärendet återfinnes å sid. 175 av åberopade statsrådsproto- servis m• m
kollet. [83.]
Ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt
sängservis m. m. har i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppförts med
Utskottets
yttrande.
ökade förmåner
under
sjökommendering
åt
personal,
tjänstgörande
å undervattensbåt.
[84.]
Kustartilleriets
krig sberedskap
och
övninqar.
[85.]
48 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
152,800 kronor. Anslagsbehovet bär beräknats efter en kostnad för man
och dag av 12 öre, varjämte för musikinstrument vid flottan och kustartilleriet
upptagits ett särskilt belopp av 6,500 kronor.
Antalet tjänstgöringsdagar, som lagts till grund för anslagsberäkningen
för nästkommande budgetår, har av Kungl. Majit beräknats på följande sätt:
Antalet tjänstgöringsdagar i land............................................. 1,306,120 dagar
Härifrån avgå för personal, som icke åtnjuter inkvartering
eller förplägnad in natura ................................................. 53,000 »
Återstå 1,253,120 dag ar.
Kungl. Majit har nu med utgångspunkt från sagda antal tjänstgöringsdagar
och med oförändrad dagkostnad av 12 öre beräknat medelsbehovet
för kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. till (1,253,120 X
0.12 =) 150,374 kronor 40 öre eller, i avrundat tal, 150,400 kronor. Därtill
har lagts den beräknade kostnaden för musikinstrument, 6,500 kronor. Anslaget
har sålunda upptagits med 156,900 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot den föreslagna anslagsberäkningen,
får hemställa,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till kasernoch
förplägnadsutredning samt sängservis m. m., nu 152,300
kronor, med 4,600 kronor till 156,900 kronor.
E. övningar.
72:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 84) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av oleade förmåner under sjölcommendering
åt personal, tjänstgörande å undervattensbåt, för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000
kronor.
73:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 85) att minska ordinarie
reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu
513,800 kronor, med 7,300 kronor till 506,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 176—178
av åberopade statsrådsprotokollet.
Ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med ett belopp
av 513,800 kronor.
Departementschefen har beträffande medelsbehovet under anslaget för
budgetåret 1931/1932 anfört följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
49
»Såsom i det föregående omförmälts, är anslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaget med
513,800 kronor. I denna summa ingår ett belopp av 14,600 kronor, som
beräknats erforderligt för bestridande av kostnaderna för en under nyssnämnda
budgetår vid kustartilleriets skjutskola anordnad kurs för reservofficerare
vid kustartilleriet. Enligt vad chefen för kustartilleriet meddelat,
torde dylika kurser för en tid framåt behöva anordnas vartannat år. Vid
sådant förhållande synes det vara lämpligt, att kostnaderna för varje kurs
fördelas med lika belopp på två efter varandra följande budgetår. För nästkommande
budgetår bör sålunda för ifrågavarande ändamål beräknas ett
belopp av 7,300 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för det
nu löpande budgetåret innebär en minskning med 7,300 kronor. I övrigt
anser jag mig icke böra ifrågasätta någon ändring i det för sistnämnda budgetår
för kustartilleriets krigsberedskap och övningar anvisade anslagsbeloppet.
Förevarande anslag bör alltså för nästkommande budgetår uppföras med
(513,800 — 7,300 =) 506,500 kronor.»
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu 513,800 kronor,
med 7,300 kronor till 506,500 kronor.
74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att öka ordinarie reservationsanslaget
till krigsövningar vid kustfästningarna, nu 15,000 kronor,
med 5,000 kronor till 20,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 178 och 179 av beropade statsrådsprotokollet.
Ordinarie reservationsanslaget till krigsövningar vid kustfästningarna
har från och med budgetåret 1926/1927 i riksstaten upptagits med ett belopp
av 15,000 kronor.
Den ifrågasatta anslagsförhöjningen är förorsakad därav, att å anslaget
befintliga reservationer betydligt nedgått.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
krigsövningar vid kustfästningarna, nu 15,000 kronor, med 5,000
kronor till 20,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Krigsövningar
vid
kustfästninqarna.
[86.]
Utskottets
yttrande.
Bihang lill riksdagens ''protokoll 1931. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)
404 31 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Sjukvård
för marinen.
[87.]
Utskottets
yttrande.
Underhåll av
flottans fartyg
och byggnader
ra. ra.
[88.]
Flottans
ersättnings
byggnad.
[89.]
Befästningar,
kust
artilleriets
kaserner
ra. ra.
och kustartilleriets
materiel ra. ra.
[90 och
91.]
F. Sjukvård.
75:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 87) att öka ordinarie
reservationsanslaget till sjukvård för marinen, nu 188,000 kronor, med 800
kronor till 188,800 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 179 och 180 av åberopade statsrådsprotokollet.
Ordinarie reservationsanslaget till sjukvård för marinen har i riksstaten
för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 188,000 kronor. I
anslaget ingår, bland annat, en för sjukvård för manskap m. fl. avsedd anslagspost,
vilken beräknats efter 5 öre för man och tjänstgöringsdag.
Med hänsyn till att det för nästkommande budgetår beräknade antalet
tjänstgöringsdagar för manskap m. fl. vid marinen med omkring 16,000 dagar
skulle komma att överstiga det dagantal, som legat till grund för beräkningen
av nyssnämnda anslagspost, har Kungl. Majit ansett anslaget böra ökas med
i runt tal 800 kronor till 188,800 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majits förslag, får
hemställa,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
sjukvård för marinen, nu 188,000 kronor, med 800 kronor till
188,800 kronor.
G. Flytande materiel och byggnader.
76:o) Beträffande Kungl. Majits framställning i fråga örn anslaget till underhåll
av flottans fartyg och byggnader m. m. (punkt 88) har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat här
erinra.
77:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 89) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för flottans ersättningsbyggnad för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 9,198,000
kronor.
78:o) Beträffande Kungl. Majits framställningar rörande anslagen till befästningar,
kustartilleriets kaserner m. m. (punkt 90) och till kustartilleriets
materiel m. m. (punkt 91) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet
velat här
erinra.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
51
79:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 92) att minska ordinarie
reservationsanslaget till anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets drift av sjömotorfordon,
nu 25,800 kronor, med 1,800 kronor till 24,000 kronor. JZZdon
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 190—192 av åberopade statsråds- ^
protokollet.
På förslag av Kungl. Majit beslöt 1930 års riksdag att i riksstaten uppföra
ett nytt ordinarie reservationsanslag, benämnt »Anskaffning, underhåll
och drift av sjöförsvarets motorfordon». Detta anslag upptogs för budgetåret
1930/1931 med 25,800 kronor.
Medelsbehovet under anslaget har beräknats salunda:
för anskaffning av en ny lastbil ......................kronor 5,300:
» underhåll och drift av 4 personbilar
och 4 lastbilar å 2,000 kronor ----kronor 16,000: —
» underhåll och drift av 1 lastbil .... » 3,000:
» underhåll och drift av 2 brandbilar _»_1,500: _>
20,500:
Summa kronor 25.800: —
Med hänsyn till att det för underhåll och drift av två brandautomobiler
vid flottans station i Karlskrona för innevarande budgetår beräknade beloppet
av 1,500 kronor visat sig otillräckligt, har Kungl. Majit föreslagit en
höjning av sagda belopp med 3,500 kronor till 5,000 kronor. Till följd härav
och då någon medelsanvisning för nyanskaffning av lastautomobiler för sjöförsvarets
räkning under nästkommande budgetar icke ansetts erforderlig,
har medelsbehovet under anslaget beräknats till (20,500 + 3,500 =) 24,000
kronor.
Den av Kungl. Majit framlagda anslagsberäkningen har icke givit ut- utskottets
skottet anledning till erinran, varför utskottet hemställer, yttrande.
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon,
nu 25,800 kronor, med 1,800 kronor till 24,000 kronor.
80:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 93) hemställer utskottet, Förnyelse
av kust“
att riksdagen må, i likhet vad för som innevarande budgetår fästningarnas
ägt rum, till förnyelse av lustfästningarnas Immateriel för bud- ^materiel.
getåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 ly3-J
kronor.
81 ;o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 94) att till utökning utökning av
av elektriska verkstaden vid flottans varv i Karlskrona för budgetåret 1931/1932 bristaden
anvisa ett extra reservationsanslag av 53,150 kronor. vid flottans
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 194 och 195
av åberopade statsrådsprotokollet. ("94.1
52
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottets
yttrande.
Torpedinskjutningsstation
i
Stockholms
skärgård.
[95.]
Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för
nästkommande budgetår gjort framställning örn anvisande av medel för utökning
av elektriska verkstaden vid flottans varv i Karlskrona.
Efter att hava redogjort för innehållet i berörda skrivelse, som grundade
sig på vissa av varvschefen vid flottans station i Karlskrona framlagda beräkningar
rörande den föreslagna utökningen av verkstadslokalerna, har departementschefen
anfört följande:
»Av vad varvschefen anfört framgår, att det nuvarande lokalutrymmet för
den elektriska verkstaden vid flottans varv i Karlskrona icke är tillräckligt. En
utökning av verkstadslokalerna synes för övrigt vara av behovet påkallad icke
blott ur utrymmessynpunkt utan även för att skapa lämpligare och mera hygieniska
arbetsförhållanden för personalen. Jag anser mig därför böra tillstyrka
myndigheternas förslag örn en utökning av ifrågavarande verkstad. Kostnaderna
för de i förslaget såsom behövliga angivna lokalernas iordningställande
och inredande m. m. hava av marinförvaltningen beräknats till sammanlagt
106,300 kronor. Emot denna beräkning har jag icke något att erinra. På sätt
marinförvaltningen föreslagit, torde detta belopp kunna fördelas på två budgetår
med hälften på vartdera. För nästkommande budgetår erfordras alltså för
ändamålet ett belopp av 53,150 kronor.»
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
hemställa,
att riksdagen må till utökning av elektriska verkstaden vid
flottans varv i Karlskrona för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 53,150 kronor.
82:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 95) att för uppförande
av en torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 196—198 av åberopade statsrådsprotokollet.
Marinförvaltningen har i sin framställning rörande sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1931/1932 hemställt, att ett belopp av 210,000 kronor
måtte anvisas för uppförande av en torpedinskjutningsstation i Stockholms
skärgård.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Frågan örn uppförande av en fast inskjutningsstation för torpeder i Stockholms
skärgård har länge stått på dagordningen. Behovet av en dylik anläggning
har under de senaste åren ytterligare ökats, efter det flottans
station i Stockholm tilldelats undervattensbåtar, utrustade med 53 cm. torpeder,
för vilkas inskjutning de hittillsvarande provisoriska anordningarna vid nämnda
station visat sig vara fullständigt otillräckliga. På grund härav kunna dessa
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
53
torpeder icke klargöras för utlämning till fartygen utan att dessförinnan sändas
till Karlskrona för inskjutning. Dessa transporter av torpederna mellan Stockholm
och Karlskrona medföra emellertid betydande extra kostnader, vartill
kommer, att berörda förhållande är ur krigsberedskapssynpunkt otillfredsställande.
Numera har bristen på en torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård
även i andra hänseenden börjat göra sig gällande. Sålunda hava, enligt^vad
som inhämtas av marinförvaltningens senaste framställning i ämnet, svårigheter
uppstått att vid inskjutningsstationen i Karlskrona kunna medhinna inskjutning
i erforderlig omfattning av det på grund av den pågående nytillverkningen
alltmera ökade antalet 53 cm. torpeder. Risk kommer därför att föreligga
för att en del av de redan tillverkade torpederna icke i händelse av
behov omedelbart kunna tagas i bruk. Vidare har anhopningen av torpeder i
Karlskrona medfört, att det därstädes förefintliga lokalutrymmet för torpedernas
förvaring blivit otillräckligt, varför det redan under den närmaste tiden
torde bliva nödvändigt att där uppföra nya lokaler för nämnda ändamål,
såvida icke en mera avsevärd del av torpedförrådet kan förflyttas till Stockholms
station, varest lokaler för dess förvaring finnas tillgängliga.
Med hänsyn särskilt till sistnämnda omständigheter synes iordningställandet
av den planerade torpedinskjutningsstationen i Stockholms skärgård icke längre
böra uppskjutas. Frågan härom torde därför ånyo böra underställas riksdagen.
Enligt av marinförvaltningen framlagd kostnadsberäkning, emot vilken jag
icke har något att erinra, skulle kostnaderna för inskjutningsstationens utbyggande
uppgå till sammanlagt 210,000 kronor. Detta belopp torde emellertid
kunna fördelas på två budgetår med hälften på vartdera. För nästkommande
budgetår skulle alltså för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av
105,000 kronor.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet, som tagit del av
de till ärendet hörande handlingarna, hemställa,
att riksdagen må för uppförande av en torpedinskjutningsstation
i Stockholms skärgård för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.
83:o) Uti en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion
(nr 58) har hemställts, att riksdagen ville besluta att till reparation och ombyggnad
av orgelverket i Amiralitetskyrkan i Karlskrona för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 16,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet, som vill erinra örn att Kungl. Majit icke ansett sig böra för
riksdagen framlägga förslag om anvisande av anslag för ifrågavarande ända
-
Utskottets
yttrande.
Motion angående
reparation
och ombyggnad
av
orgelverket i
Amiralitetskyrkan
i
Karlskrona.
Vt skottets
yttrande.
54 Statsutskottets utlåtande Nr 4.
mål, finner sig icke böra i anledning av motionen föreslå upptagandet härför
av särskilt anslag.
Utskottet hemställer,
att herr B. Holmgrens förevarande motion (II: 58) icke må
av riksdagen bifallas.
Motion angå- 84:o) Uti en inom andra kammaren likaledes av herr B. Bolmgren väckt
en<ringar>‘av~ mo^on (nr 108) har hemställts, att riksdagen ville för vissa förbättringar i
bostads- anordningarna för underofficerarnas och manskapets bostadsförhållanden
^ombord^4*° om^or(l & pansarskeppet Sverige för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
pansarskeppet ^ e s erva tion s an slag av 53,350 kronor.
Sverige. Körande denna motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
Tillbyggnadsoch
ändringsarbeten
för
skeppsgossekårens
i
Marstrand
förläggning i
Karlstens
fästning.
[96.]
85:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96) att, i avvaktan på
den proposition i ämnet, som kunde komma att till riksdagen avlåtas, tillsvidare
för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens i
Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1931/1932 beräkna
ett extra reservationsanslag av 179,000 kronor.
I fråga örn denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
Koncentrering [86:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning i fråga örn anslag för kon''driftendnom
cen^rering av verkstadsdriften inom Vaxholms fästning (punkt 97) kommer
Vaxholms utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
^97*]? härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Centraluppvärmning
i
vissa fort
inom
Vaxholms
fästning.
[98.]
87 :o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 98) får
utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, hemställa,
att riksdagen må för centraluppvärmning i vissa fort inom
Vaxholms fästning för budgetåret^ 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 29,300 kronor.
Vissa anläggningar
å
Stora Fjäderholmen.
[99.]
88:o) Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingar, får
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99) hemställa,
att riksdagen må medgiva, att för vissa anläggningar å Stora
Fjäderholmen må disponeras ett belopp av 11,300 kronor ur
Stockholms varvs byggnadsfond.
55
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
89:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning (punkt 100) örn medel till
konservering av Ny Älvsborgs fästning har riksdagen redan fattat beslut;
varom utskottet velat här
erinra.
Konservering
av Ny Älvsborgs
fästning.
[100.]
H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan teknisk materiel.
90-o) I enlighet med Kungl. Mårts förslag (punkt 101) hemställer ut- Luftvärns
i
° materiel m. m.
skottet, för flottans
att riksdagen må för anskaffning av luftvärnsmateriel m. m.
för flottans fartyg för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra LiUi-J
reservationsanslag av 80,000 kronor.
91:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) hemställer
utskottet, för kustfäst
att
riksdagen må för anskaffning av luftvärnsmateriel m. m. ®
för kustfästningarna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra L -J
reservationsanslag av 135,000 kronor.
92:o) I överensstämmelse med Kungl. Majda förslag (punkt 103) hem- Nya kärner
ställer utskottet, mannens
... . , i , / artilleri
att
riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budget- pjäser.
år ägt tutti, till isättande av nya kärnrör m. m. i marinens artilleri- [103.]
pjäser för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.
93:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104) hemställer ut- Modern
skottet, ammunition
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande pirninga!nt
budgetår ägt rum, för anskaffning av modern artilleriammuni- [104.]
tion för kustfästningarna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
94-o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt lOo) hemställer Eldlednings
''
materiel för
utskottet, nya sjöfronts•
batterier.
[105.]
56
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Minmateriel
för marinen.
[106.]
Provning och
undersökning
av bris anta
sprängämnen
m. m.
[107.]
Motmedel mot
undervattensbåtar.
[108.]
Radiopejl
stationer.
[109.]
Oas sky ddsmateriel
för
flottan.
[110.]
Gasskyddsmateriel
för
kust fästningarna.
[lil.]
att riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av éldledningsmateriel för
nya sjöfrontsbatterier för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.
95:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106) hemställer
skottet,
att riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till anskaffning av minmateriel för marinen
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.
[96:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107) hemställer utskottet,
® riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för prövning och undersökning av brisanta
sprängämnen m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor.
97:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av motmedel mot undervattensbåtar
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.
98:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetar ägt rum, för anskaffning av radiopejlstationer för
budgetaret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
19,000 kronor.
99:°) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110) hemställer
utskottet,
att riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av gasskyddsmateriel för
flottan för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
100:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt lil)
hemställer utskottet,
att riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av gasskyddsmateriel för
kustfästningarna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
57
101 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer
utskottet,
■ att riksdagen må till forsöle med teknisk materiel för budget
året
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor.
Försök med
teknisk
materiel.
[112.]
102:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anvisande av medel Luftvämsför
anskaffning av luftvärnsstrålkastare för Vaxholms fästning (punkt 113) ^ Vaxholms
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket fästning.
utskottet velat härigenom för riksdagen [113.]
anmäla.
103 ol I enlighet med Kungl. Mai:ts förslag (punkt 114) hemställer ut- Åtgärder för
'' ° industriens
skottet, krig sorg anis a
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår tion.
ägt rum, till åtgärder för industriens krigsorganisation för [114.]
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
25,000 kronor.
104:o) I fråga örn Kungl. Maj:ts framställning angående medel till ökning
av skottvidden för vissa kanoner inom Älvsborgs fästning har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom
erinra.
Ökning av
skottvidden
för vissa
kanoner inom
Älvsborgs
fästning.
[115.]
I. Sjökarteverket.
105:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till redigering och utgivning av tidskriften
» Underrättelser för sjöfarande» för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 38,000 kronor.
Tidskriften
» Underrättelser
för
sjöfarande».
[lie.]
106:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) hemställer ut- later
''
nationella
skottet, . # hydrografiska
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande byrån.
budgetår ägt rum, till beredande av bidrag till internationella [117,]
hydrografiska hyran för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
förslagsanslag av 8,500 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
J. Diverse.
Ersättning för 107:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) hemställer ut.
rustning och skottet,
rotering.
n jg i a^t riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till er
sättning
för rustning och rotering, nu 1,480 kronor, med 980
kronor till 500 kronor,
Dyrtidstillägg 108:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för dyrtidstillägg
&thala!?lvid'' åt befattningshavare vid sjöförsvaret (punkt 119) kommer utskottet att framsjöförsvaret
deles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för
[119.] riksdagen
anmäla.
IV. FLYGVAPNET.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
Avlöning, 109:o) Beträffande Kungl. Maurts förslag rörande anslaget till avlöning,
resekostnader rekrj|;erill& resekostnader] m. m. (punkt 120) ävensom en av herr B. Holmrn.
rn. gren inom andra kammaren väckt motion (nr 59) örn anslag till felräknings
[120.
] penningar för redogöraren vid 2. flygkåren kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
B. De värnpliktigas avlöning m. m.
De värn- 110:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 122) att öka ordinarie
öfning3och förslagsansIaget til1 de värnpliktigas avlöning och färder m. m., nu 137,000
färder m. m. kronor, med 2,800 kronor till 139,800 kronor.
[122.] Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 230—232
av åberopade statsrådsprotokollet.
I överensstämmelse med den för 1925 års riksdag framlagda planen erhöll
flygvapnets organisation under budgetåret 1926/1927 en omfattning ungefär
motsvarande 60 % av organisationens storlek efter fullbordad uppsättning
av vapnet. Sedermera har emellertid avvikelse från nyssnämnda plan skett
i så måtto, att organisationen under budgetåret 1927/1928 bibehållits i huvudsak
oförändrad, samt att utökningen av densamma under budgetåren 1928/
1929, 1929/1930 och 1930/1931 i stort sett begränsats till att stanna vid
respektive omkring 70 %, 80 % och 90 % av den omfattning, vapnet efter
fullbordad uppsättning avses att erhålla.
I fråga örn flygvapnets fortsatta uppsättande har departementschefen förordat,
att utökningen av organisationen under budgetåret 1931/1932 bibehålies
vid i huvudsak samma procenttal som för innevarande budgetår, eller
90 % av den omfattning, vapnet efter fullbordad uppsättning avsetts att
erhålla.
Statsutskottets utlåtande Nr 4. 59
Den för nästkommande budgetår föreslagna anslagsförliöjningen är beroende
på en ökning av antalet tjänstgöringsdagar.
I fråga örn den utsträckning, i vilken flygvapnets organisation bör genomföras
under budgetåret 1931/1932, ansluter sig utskottet till vad Kungl.
Maj:t härutinnan föreslagit och anser alltså, att beräkningarna för nämnda
budgetår böra grundas på en uppsättning till omkring 90 procent av den
omfattning, vapnet efter genomförd organisation avsetts att erhålla.
Den av Kungl. Majit framlagda anslagsberäkningen giver icke utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas
avlöning och färder m. m., nu 137,000 kronor, med
2,800 kronor till 139,800 kronor.
C. Expenser m. m.
lilio) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) får utskottet,
med hänsyn till att medelsanvisningen under ifrågavarande anslag visat sig
otillräcklig, hemställa,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier
och expenser m. m., nu 20,000 kronor, med 2,000
kronor till 22,000 kronor.
112:o) Under erinran örn att jämning av huvudtitelns slutsumma plägar
ske med anlitande av flygvapnets anslag till tryckningskostnader, får utskottet
på grund av Kungl. Majits förslag (punkt 124) hemställa,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till tryckningskostnader,
nu 10,062 kronor, med 6,960 kronor till 17,022
kronor;
dock att i anslagets belopp må göras den ändring, som kan
erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
D. Förplägnad, intendenturmateriel och övningar.
113:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 125) att minska ordinarie
förslagsanslaget till mathållning och furagering, nu 271,600 kronor,
med 41,100 kronor till 230,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 235 240
av åberopade statsrådsprotokollet.
Ordinarie förslagsanslaget till mathållning och furagering har i riksstaten
för innevarande budgetår upptagits med 271,600 kronor enligt följande
fördelning:
Titel I. Mathållning ...
Titel II. Furagering......
............. kronor 265,680: —
............. » 5,920: -
Summa kronor 271,600: —
Utskottets
yttrande.
Skriv -materialier
och expenser
m. ra.
[123.]
Trycknings
kostnader.
[124.]
Mathållning
och furagering.
[125.]
60
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottets
yttrande.
Seklädnadsoeh
munderingsutrustning
samt
kasern- och
förplägnadsutredning.
[126.]
TJtskottets
yttrande.
Anskaffning
av beklädnadsoch
munderingsutrustning.
[127.]
Med utgångspunkt från 245,000 tjänstgöringsdagar i land och 4,000 tjänstgöringsdagar
ombord och en portionskostnad av respektive 90 öre och 1
krona 30 öre för man och dag har anslagstiteln för mathållning för budgetåret
1931/1932 upptagits med (245,000 X 0.90 -f 4,000 x 1.30 =) 225,700
kronor.
Under titeln furagering har medelsbehovet beräknats efter 4,745 underhållsdagar
och en kostnad av 1 krona 2 öre för underhållsdag. I enlighet
härmed har ifrågavarande anslagspost upptagits med (4,745 X 1.0 2 =) 4,839
kronor 90 öre.
Anslaget till mathållning och furagering har sålunda för budgetåret
1931/1932 upptagits med (225,700 + 4,839.90=) 230,539 kronor 90 öre eller,
i avrundat tal, 230,500 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av
förevarande anslag, får hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till mathållning
och furagering, nu 271,600 kronor, med 41,100 kronor
till 230,500 kronor.
114:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 126) att öka ordinarie
reservationsanslaget till beklädnads- och munderingsutrustning samt kasernoch
förplägnadsutredning, nu 207,900 kronor, med 2,100 kronor till 210,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 240 och 241 av åberopade statsrådsprotokollet.
Anslaget har för budgetåret 1931/1932 beräknats efter enahanda grunder
som för innevarande budgetår. Den föreslagna ökningen är beroende på större
personal tillgång.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till beklädnads-
och munderingsutrustning samt kasern- och förplägnadsutredning,
nu 207,900 kronor, med 2,100 kronor till 210,000
kronor.
115:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 127) att för anskaffning
av beklädnads- och munderingsutrustning för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor. I
I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1930/1931
hemställde flygstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för
anskaffning av beklädnads- och munderingsutrustning bevilja ett anslag av
510,000 kronor samt att därav för nyssnämnda budgetår såsom extra reserva -
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
61
tionsanslag anvisa 170,000 kronor. Denna framställning föranledde emellertid
icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Flygstyrelsen bär nu ånyo gjort framställning örn anvisande av medel
för ifrågavarande ändamål samt därvid anfört följande.
Vid flygvapnets uppsättning bade vapnet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
29 juni 1926 bland annat erhållit viss munderingsutrustning, bestående av
från armén visst antal närmare angivna persedlar jämte 20,000 meter kläde
m/10 ock från marinen beklädnad för 400 man.
De från armén överlämnade munderingspersedlarna bade varit av sådana
storleksnummer, att avsevärda förändringsarbeten måst å dem utföras, för
att de skulle bliva användbara för fredsbruk. De bade dessutom utgjorts
av äldre årgångar och av blandade modeller, vadan munderingskostnaderna
än ytterligare ökats och persedlarna varit mindre lämpade till helgdags
Med
påvisade utgångsläge och förevarande förhållanden bade det ordinarie
munderingsanslaget varit otillräckligt för erforderlig komplettering och nyanskaffning,
och hade flygstyrelsen funnit, att en extra _ medelstilldelning
vore erforderlig för fyllande av vapnets behov av munderingsutrustning.
Visserligen hyste styrelsen alltjämt den uppfattningen, att nödiga medel
för anskaffning av fullständig mobiliseringsutrustning borde stalius till förfogande
men då det förlidet år framställda kravet dara icke föranlett någon
Kungl Maj:ts åtgärd, hade styrelsen icke för närvarande funnit sig vilja
ånyo framföra förslaget. Emellertid torde det i alla händelser vara erforderligt
att så öka fredsutrustningen, att manskapet vid flygvapnet kunde tillgodoses
härmed i samma utsträckning och på liknande sätt som vid armén
och marinen. Även örn en sålunda begränsad anskaffning icke tillgodose^
mobiliseringsbehovet, så vore den likväl ägnad att underlätta en framtida
komplettering av materielstocken till fulla förråd.
Sedan genom generalorder F. 50/1930 modeller fastställts till flygvapnets uniform
m/30, hade flygstyrelsen genom anlitande av arméns och mannens centrala
beklädnadsverkstäder anskaffat 1,550 omgangar munderingsutrustning avm,oO,
bestående av vapenrock, byxor, kavaj, flygtjänst- och skärmmossa, ifrågavarande
anskaffning hade betingat en kostnad av i runt tal 100,000 kronor,
och hade härför tagits i anspråk såväl kårernas som flygstyrelsens tillgängliga
medel å munderingsanslaget. I besparingssyfte hade för nela tillverkningen
använts det från armén överlämnade klädet m/10, som för andamålet
omfärgats till blå färg. Den gjorda anskaffningen vöre emellertid icke tillräcklin
för tillgodoseende av fredsbehovet, och medel saknades for ytterligare
nyanskaffning. För fyllande av sagda behov erfordrades ännu en uppsättning
örn 1,500 omgångar munderingsutrustning, bestående av vapenrock,
byxor, kavaj, flygtjänst- och skärmmössa. Kostnaden härför belöpte sig,
under förutsättning att fortfarande omfärgat kläde m/10 bomme till användning
till 90,000 kronor. Därest sagda belopp ställdes till vapnets forfominde,
skulle den övriga nyanskaffningen av i fredsutrustningen ingående
persedlar kunna nödtorftigt bestridas av utgående ordinarie anslag.
I anslutning till det anförda hemställde flygstyrelsen, att Kungl Majit
måtte föreslå riksdagen att för anskaffning av beklädnads- och munderingsutrustning
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
90,000 kronor.
Av vad flygstyrelsen sålunda anfört, har synts departementschefen framgå,
att en extra medelsanvisning för anskaffning av beklädnads- och munderings
-
62
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
utrustning vore oundgängligen erforderlig. Departementschefen har emellertid
funnit anslaget för nästkommande budgetår kunna begränsas till 60,000
kronor, vilket belopp nu äskats av Kungl. Maj:t.
Utskottets Utskottet, sorn'' icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslå» får
yttrande. hemstäila,
att riksdagen må för anskaffning av beklädnads- och mundering
sutrustning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Fly g öv nin g ar. |116:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Maj:t
[129.1 upptagit ordinarie reservationsanslaget till flygövningar med oförändrat belopp,
1,500,000 kronor (punkt 129).
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 244 av åberopade statsrådsprotokollet.
| Flygstyr elsen — som utgått ifrån att flygvapnets uppsättning under nästa
budgetår skulle fullbordas och övningarna bedrivas i härav betingad vidgad
omfattning — har hemställt örn ökning av ifrågavarande anslag, nu 1,500,000
kronor, till 1,687,000 kronor.
I sammanhang härmed har flygstyrelsen i fråga örn bestridandet av kostnader
för anskaffning och underhåll av idrottsmateriel anfört följande.
Vid flygvapnet intoge idrottsövningar ett betydelsefullt rum å övningsprogrammet.
Förutom de idrottsövningar, som, i likhet med vad förhål•
landet vöre vid såväl armén som marinen, bedreves av truppen, vore samtlig
flygutbildad personal ålagd att för sin fysiska träning deltaga i de idrottsövningar,
som vederbörande chefer anbefallde. Styrelsen ville därvid erinra
örn, att vapnet genom beslut av 1926 års riksdag tilldelats ridhästar i syfte
att bereda tillfälle till den motion, som Tidningen förlänade. Det ringa antalet
hästar, som ställts till förfogande, vore emellertid ingalunda tillräckligt
att tillgodose kravet på personalens fysiska träning. Härför krävdes även
bedrivande av idrottsövningar av annan art. För detta ändamål erfordrades
materiel av olika slag. De med anskaffningen och underhållet av denna
materiel förbundna kostnaderna hade gäldats av förevarande anslag, vilket
styrelsen för sin del icke ansett stå i strid med av Kungl. Majit fastställda
stater för anslagets disposition. Emellertid hade från den kamerala revisionens
sida erinringar framställts gentemot övningsmedlens användande för
ifrågavarande ändamål. Flygstyrelsen hade härigenom velat bringa förhållandet
till Kungl. Majits kännedom med förmälan tillika, att styrelsen hade
för avsikt att i sitt förslag till stat för nästkommande budgetårs anslag hemställa
örn sådan förändring av föreskriften, att ovisshet i nu förevarande
hänseende uteslötes.
Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot att kostnader
för anskaffning och underhåll av idrottsmateriel bestredes från förevarande
anslag. Det syntes departementschefen emellertid böra tagas i övervägande,
huruvida icke vid fastställandet av stat för anslaget visst maximibelopp
borde bestämmas för utgifter av här ifrågavarande art.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
63
Därest, såsom av departementschefen föreslagits, flygvapnets nuvarande
organisation under budgetåret 1931/1932 bibehölles oförändrad, har deparmentschefen
funnit någon ökning av anslaget till flygövningar icke vara erforderlig,
utan har anslaget för nämnda budgetår ansetts böra upptagas med
samma belopp som för det nu löpande budgetåret eller 1,500,000 kronor.
Utskottet har icke velat motsätta sig, att kostnader för anskaffning och utskottets
underhåll av idrottsmateriel bestridas från förevarande anslag under budget- yttrande.
året 1931/1932. Dock har utskottet i detta sammanhang funnit sig böra
framhålla önskvärdheten av att en undersökning sker, huruvida icke kostnader
av ifrågavarande slag för framtiden beträffande sjöförsvaret och flygvapnet
böra bestridas från andra anslag än övningsanslagen.
Då utskottet ej haft något att invända mot den föreslagna anslagsberäkningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till flygövningar med oförändrat
belopp, 1,500,000 kronor.
E. Sjukvård m. m.
117:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 130) sjuk- och
hemställer utskottet,
att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till sjukoch
veterinärvård, nu 22,900 kronor, med 100 kronor till 23,000
kronor. |
F. Vapen och ammunition.
118:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) får utskottet,
som tagit del av de till ärendet hörande handlingar, hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av jlygbomber för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000
kronor.
119:o) Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingar, får
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) hemställa,
att riksdagen må för försök med tunga flygplankulsprutor för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
22,500 kronor.
[130.]
Flygbomber.
[132.]
Försök med
tunga flygplankulsprutor.
[133.]
64
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Förbättring
av vissa
skjutbanor.
[135.]
Uppvärmnings
anläggning
inom
kanslihuset i
1. flygkårens
etablissemang
i Västerås.
[136.]
Eldsläckningsmateriel.
[137.]
Uppmuddringsarbeten
m. m. vid
> Sjö flygstationen
i
Karlskrona.
[138.]
Flygmateriel.
[139.]
Fallskärmar.
[141-]
Förlag av
materialier
för flygplantillverkninq.
[142.]
G. Byggnader, flygmateriel m. m.
120:o) På grund av Kungl. Majda förslag (punkt 135) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för förbättring av vissa skjutbanor för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000
kronor.
121:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning (punkt 136) örn anvisande
av medel för installerande av uppvärmningsanläggning inom kanslihuset i
1. flygkårens etablissemang i Västerås för budgetåret 1931/1932 har riksdagen
redan fattat beslut; varom utskottet velat här
erinra.
122:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må för anskaffning av eldsläckningsmateriél för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
8,000 kronor.
123:o) I fråga örn Kungl. Maj:ts framställning (punkt 138) örn anvisande
av medel för utförande av vissa uppmuddringsarbeten m. m. vid sjöflygstationen
i Karlskrona för budgetåret 1931/1932 har riksdagen redan fattat
beslut; varom utskottet velat här
erinra.
124:o) Beträffande Kungl. Majds förslag rörande ordinarie reservationsanslaget
till flygmateriel (punkt 139) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
125:o) I fråga örn Kungl. Majds framställning örn anvisande av medel
för anskaffning av fallskärmar (punkt 141) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
126:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majds förslag (punkt 142) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för anskaffning av förlag av materialier för
flygplantillverkning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 30,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
65
127:o) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av medel
till anskaffning av markradiostationer (punkt 143) har riksdagen redan fattat
beslut; varom utskottet velat härigenom
erinra.
128:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 144) att till bestridande
av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,200,000 kronor.
Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 68) av herr E. Trygger m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr
96) av herr A. Lindman m. fl. har vidare hemställts, att riksdagen måtte
till bestridande av engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. m.
för budgetåret 1931/1932 anvisa 3,100,000 kronor.
Beträffande ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
129:o) På därom av Kungl. Majit gjord framställning (punkt 145) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för flygindustriens krigsorganisation för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor.
130:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 146) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för försök för utprövande av ny materiel
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
25,000 kronor.
131:o) Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt 147) rörande anskaffning
av en personbuss för 2. flygkåren å Hägernäs kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom
för riksdagen
anmäla.
Markradio
stationer.
[143.]
Engångskostnader
för
anskaffning
av flygmateriel
m.m.
[144.]
Motioner.
Flyg
industriens
krigs
organisation.
[145.]
Försök för
utprövande av
ny materiel.
[146.]
Personbuss
för 2. flygkåren
å
Hägernäs.
[147.]
H. Diverse.
132:o) Beträffande Kungl. Majits förslag rörande anslag för dyrtidstillägg Dyriidstillägg
åt befattningshavare vid flygvapnet (punkt 148) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom flygvapnet.
för riksdagen [148.]
anmäla.
Bihang till riksdagens protokoll W31. 6 sami. 4 haft. (Nr 4.)
404 81 5
66
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
V. GEMENSAMMA ANSLAG.
133:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till för sv ar sväsendets lönenämnd för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 13,000 kronor.
Tiförbätt-ine 134:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 151) att, i avvaktan
för viss per- P;°l 4 en proposition, sorn kunde komma att till riksdagen avlåtas angående
sonat inom tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen,
stats förvalt- tillsvidare under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1931/1932 beräkna ett
ningen. extra förslagsanslag av 8,000 kronor.
[151.] Beträffande ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
Försvars
väsendets
lönenämnd.
[150.]
Provisoriskt 135:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 152) att, i avbidan på
åt vissa be- ^en ProPosifi°n i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande
fattnings- av provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst tills^tensttjänst''
vidare under fiärde huvudtiteln för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra
[152 ] förslagsanslag av 250,000 kronor.
I fråga örn denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen
anmäla.
Rikskommissionen
för
ekonomisk
försvarsberedskap.
[153.]
136:o) I överenstämmelse med Kungl. Majits förslag (punkt 153) och under
hänvisning till sid. 261—264 i statsrådsprotokollet hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna vid statsrådsprokollet över försvarsärenden den
3 januari 1931 fogat förslag till stat för rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap, att gälla under budgetåret 1931/
1932,
b) för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 78,000 kronor.
Militärmete
orologisk
informations
tjänst.
[154.]
137:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 154) att till bestridande
av kostnader för militärmeteorologisk informationstjänst för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 17,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 264—268
av åberopade statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
67
I riksstaten för innevarande budgetår är anvisat ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor till bestridande av telegramkostnader för den militärmeteorologiska
informationstjänsten.
Styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har hemställt,
att jämväl för budgetåret 1931/1932 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas
ett belopp av 10,000 kronor.
Styrelsen har därutöver gjort framställning örn anvisande av medel för
avlönande av en särskild föreståndare för anstaltens militäravdelning samt
till bestridande av avdelningens expenskostnader. De härför erforderliga
kostnaderna hava uppskattats till 7,000 kronor..
Departementschefen, som ansett sig böra tillstyrka de av styrelsen gjorda
framställningarna, har beräknat anslagsbeloppet för nästkommande budgetår
till 17,000 kronor, vilket belopp nu äskats av Kungl. Majit.
Utskottet har icke haft något att erinra mot det av Kungl. Majit framlagda
förslaget rörande organisationen av ifrågavarande militäravdelning.
Jämväl de gjorda kostnadsberäkningarna har utskottet ansett sig böra
lämna utan erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för militärmeteor
ologisk informationstjänst för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra förslagsanslag av 17,000 kronor.
138:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 155) att dels i riksstaten
uppföra ett ordinarie anslag, benämnt » Kom munalutskvider för försvarsväsendets
till tjänstebostäder upplåtna fastigheter, förslagsanslag», dels ock
under detta anslag anvisa ett belopp av 83,000 kronor. I
I en till 1930 års riksdag avlåten, den 21 februari 1930 dagtecknad proposition
(nr 135) framställde Kungl. Majit förslag angående gäldandet av
staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa försvarsväsendets
fastigheter. Förslaget innebar, bland annat, att de skatteutgifter, som
belöpte å försvarsväsendets såsom tjänstebostäder upplåtna fastigheter, skulle
för budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 bestridas av de anslag, till vilka
inkomsterna av dessa fastigheter inflyta, d. v. s. respektive försvarsgrenars
ordinarie avlöningsanslag. Såsom framgår av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet, yttrade emellertid föredragande departementschefen
i anslutning till den ståndpunkt, som i ärendet intagits av statskontoret
och riksräkenskapsverket, att i samband med uppgörandet av förslag
till riksstat för budgetåret 1931/1932 borde tagas under övervägande,
huruvida icke för bestridande av ifrågavarande skatteutgifter skulle för framtiden
under fjärde huvudtiteln uppföras ett särskilt, för de tre försvarsgrenarna
gemensamt skatteanslag av förslagsanslags natur.
Kungl. Maj:ts proposition bifölls av riksdagen.
Utskottets
yttrande.
Kornmunalutskylder
för
försvarsväsendets
till
tjänstebostäder
upplåtna
fastigheter.
[155.]
68
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottets
yttrande.
Övriga
ordinarie
anslag.
Arméförvaltningen laar nu föreslagit, att för bestridande av staten åliggande
kommunalutskylder för lantförsvarets till tjänstebostäder upplåtna
fastigheter måtte anvisas ett särskilt anslag. Departementschefen är emellertid
av den uppfattningen, att ett för de tre försvarsgrenarna gemensamt
anslag borde för ändamålet uppföras i riksstaten, vilket dock enligt
departementschefens mening icke hindrade, att de olika försvarsgrenarnas
utgifter redovisades å särskilda titlar under riksstatsanslaget. Det nya anslaget
syntes departementschefen böra erhålla förslagsanslags natur och
upptagas såsom ordinarie anslag. Enligt till departementschefen lämnade
uppgifter beräknades medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 för de utskylder,
varom här vore fråga, belöpa sig till 61,000 kronor å lantförsvarets,
20,000 kronor å sjöförsvarets samt 2,000 kronor å flygvapnets fastigheter,
eller sammanlagt till 83,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majda förslag, får
hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra ett ordinarie anslag, benämnt »Kommunalutskylder
för försvarsväsendets till tjänstebostäder upplåtna
fastigheter, förslagsanslag»,
b) under detta anslag anvisa ett belopp av 83,000 kronor.
VI. ÖVRIGA ORDINARIE ANSLAG.
139:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under fjärde huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under fjärde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1931/1932 uppföras med oförändrade
belopp.
Stockholm den 10 mars 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
69
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, G. I. Asplund, J. G. Walles,
C. G. V. Hammarskjöld, I. Hj. E. Paidi, J. Sandén och Alexander Nilsson;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,
A. lson Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son
Holmgren, E. G. Eriksson i Stockholm, A. Danielsson, G. A. Anderson i Storegården,
K. S. V. Ward, J. Jönsson i Revinge och C. J. Högström.
Reservationer:
vid punkt 7 (avskedsersättning åt övertalig personal vid armén) av herrar
Nilsson i Malmö, Pauli, Sandén, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson i Stockholm,
Ward och Högström, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må
a) med anledning av herr Anderssons i Stockholm förenämnda
motion (II: 254) besluta, att giltighetstiden för kungörelsen
den 15 januari 1926 (nr 10) skall, vad beträffar marinens
personal, utsträckas till den 30 juni 1932;
b) -------------------
vid punkt 20:o) (frivilliga skytteväsendets befrämjande) av herrar Nilsson
i Malmö, Asplund, Walles, Paidi, Sandén, Anderson i Råstock, Törnkvist i
Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Ward och Högström, som ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
• »Under erinran örn att anslag till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
icke upptagits i 1925 års proposition rörande försvarsfrågan, har utskottet
ansett sig icke böra tillstyrka, att medel anvisas av riksdagen för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1931/1932. Ej heller finner utskottet skäl
föreligga att godkänna Kungl. Maj:ts förslag örn försäljning till skytteföreningarna
av skarp ammunition.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande dyrtidstillägg åt viss hos skytteförbundens
överstyrelse anställd personal finner sig utskottet däremot böra tillstyrka.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till det frivilliga
skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1931/1932;
b) avslå Kungl. Maj:ts förslag om försäljning till de frivilliga
skytteföreningarna av skarpa patroner m/94;
c) -------------------
70
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
vid punkt 33:o) (truppförbandens övningar).
Samma reservanter som de vid punkt 20:o) antecknade hava ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet har icke ansett skäl föreligga att tillstyrka anvisande av högre
belopp än 1,675,000 kronor. I detta belopp bör då jämväl anses ingå medel
till övningar med frivilliga automobilkåren. Fördelningen av anslagsbeloppet
jämte förefintliga reservationer synes böra verkställas av Kungl. Majit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
truppförbandens övningar, nu 1,775,000 kronor, med 100,000
kronor till 1,675,000 kronor.»
vid punkt 41:o) (försök med infanterikanoner) av herr Törnkvist i Karlskrona,
vilken ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag å Kungl. Maj:ts
förslag.
vid punkt 64:o) (avskedsersättning åt viss personal vid marinen).
Samma reservanter som de vid punkt 7:o) antecknade hava ansett, att
utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för avskedsersättning
åt övertaliga månadslönare m. fl. vid marinen för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 55,000
kronor.
vid punkt 73:o) (kustartilleriets krigsberedskap och övningar).
Samma reservanter som de vid punkt 20:o) antecknade hava ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Under erinran örn att förevarande anslag i kostnadsberäkningarna till den
nya marinorganisationen upptagits till ett belopp av 350,000 kronor, har utskottet
icke ansett sig böra tillstyrka anvisande av högre belopp än 425,000
kronor jämte den på nästkommande budgetår belöpande kostnaden för anordnandet
av en kurs för reservofficerare vid kustartilleriets skjutskola, 7,300
kronor, eller tillhopa 432,300 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till
kustartilleriets krigsberedskap och övningar, nu 513,800 kronor,
med 81,500 kronor till 432,300 kronor.»
vid punkt 82:o) (torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård).
1) Samma reservanter som de vid punkt 20:o) antecknade hava ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, har icke
funnit tillräckliga skäl vara anförda för att kunna nu tillstyrka anordnandet
av ifrågavarande torpedinskjutningsstation.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
71
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av riksdagen
bifallas. >
2) av herr Strindlund.
vid punkt 83:o) (orgelverket vid Amiralitetskyrkan i Karlskrona).
1) av herrar Bergqvist, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge och Holmgren,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den i ämnet väckta
motionen;
2) av herr Törnkvist i Karlskrona.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1
Verkliga utgifter.
IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.
1 |
-------!_!---------------- '' .............- .......... |
Ordinarie |
Extra |
; |
anslag |
anslag |
|
Kronor |
Kronor |
||
1. Departementet, |
|||
1 |
Departementschefen ........................................................ |
24,000 |
|
2 |
Departementet, förslagsanslag ........................................ |
271,700 |
|
3 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i departementet, för- |
||
slaqsanslaq .................................................................. |
* 35,000 |
||
Säger för departementet |
295,700 |
35,000 |
|
i 2. Lantförsvarets |
|||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader ni. m. |
|||
1 |
Arméförvaltningen, förslagsanslag.................................... |
532,668 |
|
2 |
Arméförvaltningens verksamhet ................................... |
32,900 |
|
3 |
Avlöning till personal vid staber och truppförband |
||
m. fl., förslagsanslag .................................................... |
*25,000,000 |
||
4 |
Avlöning till personal å övergångsstat vid armén, |
||
förslagsanslag ................................................................ |
5,800,000 |
||
5 |
Avskedsersättning åt övertalig personal vid armén, |
||
förslagsanslag ................................................................ |
150,000 |
||
6 |
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations- |
||
anslag ........................................................................... |
21,450 |
||
7 |
Rekryteringskostnader, reservationsanslag........................ |
104,000 |
|
8 |
Avskedspremier m. m., förslagsanslag............................ |
115,000 |
|
9 |
Arméns reservstater, förslagsanslag ................................ |
681,000 |
|
10 |
Reservstat för furirer vid Gotlands trupper, förslags- |
i |
|
anslag ............................................................................ |
| |
30,000 |
|
11 |
Arméns personal över stat, förslagsanslag .................... |
790,000 |
1 |
12 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......... |
210,000 |
|
13 |
Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag- |
| |
|
ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag ........... |
80,000 |
||
14 |
Flytlningsersättning, förslagsanslag ............................... |
200,000] |
|
15 |
Resestipendier, reservationsanslag ................................. |
16,000 1 i |
|
Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m |
| 33,550,118 |
212,900 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 4 höft. (Sr ''t.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
1 2 3 |
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag .................... Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
2,758,000 75,000 1,000,000 |
i j |
||
Säger för de värnpliktigas avlöning, inskrivning och |
|||
redovisning............................................................... |
3,833,000 |
1 |
|
I |
C. Undervisning, understöd, expenser m. m. |
||
1 |
Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervis- |
||
ningsanstalter och utbildningskurser, reservationsan- |
|||
slag .............................................................................. |
929,000 |
||
2 |
Granatkastarkurs vid infanteriskjutskolan, reservations- |
j |
|
anslag ............................................................................ |
13,000j |
||
3 |
Studiestipendier, reservationsanslag ............................... |
— |
|
4 |
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande, |
||
reservationsanslag ....................................................... |
25,750 |
||
5 |
Befrämjande av den andliga vården vid armén, reser- |
||
vationsanslag ................................................................ |
50,000 |
||
6 |
Frivilliga skylteväsendets befrämjande,reservationsanslag |
470,000 |
|
7 |
Skri vina teriali er och expenser, reservationsanslag ....... |
555,000 |
1 |
8 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................ |
235,000 |
|
9 |
Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag |
30,000 |
|
10 |
Generalstabens översiktskarta över Sverige, reserva- |
||
tionsanslag .................................................................... |
7,200 |
||
11 |
Konservering av vissa samlingar i krigsarkivet, reser- |
||
vationsanslag ................................................................ |
10,000 |
||
12 |
Verket »Sveriges krig åren 1611—1632-i, reservations- |
||
anslag ............................................................................ |
19,000 |
||
13 |
Krigskollegii historia, reservationsanslag ...................... |
i |
9,460 |
! |
Säger för undervisning, understöd, expenser m. m. |
1,824,750 |
528,660 |
D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, |
|||
övningar m. in. |
|||
1 |
Mathållning, förslagsanslag............................................... |
6,587,000 |
|
2 |
Munderingsutrustning, reservationsanslag ....................... |
4,076,000 |
|
3 |
Kasemutredning, intendenturfordon m. m., reservations- |
||
anslag ........................................................................... |
1,266,000 |
||
1 |
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslags- |
||
anslag ......................................................................... |
3,150,000 |
||
5 |
Remontering, reservationsanslag .................................... |
422,000 |
|
6 |
Furagering, förslagsanslag ................................................ |
2,318,000 |
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
3
-!i!--1-----..................T |
Ordinarie |
Extra |
|
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
7 |
Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, re- |
||
servationsanslag ............................................................ |
612,000 |
||
8 |
Engångskostnader för anskaffning av intendentur- |
||
materiel, reservationsanslag ........................................ |
34,ööö |
||
1 9 |
Truppförbandens övningar, reservationsanslag................ |
1,730,000 |
|
| 10 |
Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag ............ |
700,000; |
|
11 |
Luftförsvarsövningar, reservationsanslag ....................... |
I |
36,000 |
Säger för förplägnad, intendenturmateriel, remontering, |
I 1 |
||
övningar m. m........... .............................................. |
20,861,000 |
70,000 |
|
E. Sjukvård m. m. |
| |
||
1 |
Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag........ |
542,000 |
|
i 2 |
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag |
20,000 |
|
3 |
Engångskostnader för anskaffning av sjuk- och veteri- |
||
närvårdsmateriel, reservationsanslag............................ |
60,000 |
||
Säger för sjukvård m. m. |
542,000 |
80,000 |
|
J |
F. Vapen och ammunition. |
||
1 |
Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag........ |
* 4,514,800 |
|
2 |
Engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel, |
||
reservationsanslag ....................................................... |
* 1,918,800 |
||
3 |
Underhåll av och försök med stridsvagnar, reserva- |
||
tionsanslag ................................................................... |
50,000 |
||
4 |
Försök med infanterikanoner, reservationsanslag............ |
80,000 |
|
5 |
Försök med viss artillerimateriel, reservationsanslag... |
80,000 |
|
Säger för vapen och ammunition |
4,514,800 |
2,128,800 |
|
| |
G. Byggnader och ingenjörmateriel. |
||
1 |
Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservationsanslag |
* 2,094,300 |
|
I 2 |
Ordnande av förläggningen vid skjutskolan för in- |
||
'' i |
fanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ............ |
* 140,000 |
|
1 3 |
Flyttning av vissa byggnader, reservationsanslag ........ |
18,000 |
|
1 4 |
Skyddsanordningar vid Livregementets husarers och |
||
Göta trängkårs skolskjutningsbana, reservationsanslag |
23,000 |
||
5 |
Förrådsbyggnader för granatkastarammunition ochhand- |
||
granater, reservationsanslag ........................................ |
34,000 |
||
6 |
Äng- och värinecentral m. m. vid Bodens artillerirege- |
||
mente, reservationsanslag ........................................... |
j |
* 110,000 |
|
7 |
Centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader i Boden, |
||
reservationsanslag ........................................................ |
1 |
* 40,000 |
* Beloppet redan beviljat av riksdagen.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
| |
Ordinarie |
Extra |
|
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
8 |
Centralvärmeledning i vissa byggnader, tillhörande Norr- |
1 |
|
lands trängkårs kasernetablissemang, m. m., reserva- |
i |
||
tionsanslag ............................... |
55,000 |
||
9 |
Elektrifiering av vissa befästningar i Boden, reserva- |
||
tionsanslag ........................................... |
63,000 |
||
10 |
Ingenjörmateriel, reservationsanslag ................................ |
172,000 |
|
11 |
Försök med ny ingenjörmateriel, reservationsanslag .... |
75,000 |
|
12 |
Engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel, |
||
reservationsanslag ....................................................... |
122,000 |
||
13 |
Arméns brevduveväsende, reservationsanslag ................ |
6,000 |
|
14 |
Forlifikationsdepartementets åtgärder för industriens |
||
krigsorganisation, reservationsanslag ........................ |
21,000 |
||
15 |
Utvidgning av Skillingaryds skjutfält, reservationsanslag |
* 100,000 |
|
16 |
Utvidgning av Bohusläns regementes övningsfält ....... |
21,100 |
|
Säger för byggnader och ingenjörmateriel |
2,866,300 |
828,100 |
|
l |
H. Diverse. |
||
1 |
Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag .... |
290,000 |
|
2 |
Extra utgifter, reservationsanslag .................................... |
400,000 |
|
3 |
Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för- |
||
slagsanslag ............................................................. |
160,000 |
||
4 |
Viss ersättning till staden Lund .................................... |
** 47,000 |
|
5 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lantförsvaret, |
||
förslaqsanslaq .............................................................. |
* 3,700,000 |
||
Säger för diverse |
850,000 |
3,747,000 |
|
Säger för lantförsvaret |
68,841,968 |
7,595,460 |
|
3. Sjöförsvaret |
|||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. |
|||
i |
Marinförvaltningen, förslagsanslag.............................. |
253,200 |
|
2 |
Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., för- |
||
slagsanslag ............................................... |
*11,500,000 |
||
3 |
Avlöning till personal å övergångsstat vid marinen, |
||
förslagsanslag ......................................... |
1,900,000 |
||
4 |
Avskedsersättning åt övertaliga månadslönare m. fl. |
||
vid marinen, förslagsanslag ........................................ |
35,000 |
||
5 |
Rekryteringskostnader, förslagsanslag ............................ |
90,000 |
|
6 |
Marinens reservstat, förslagsanslag .............................. |
58,000 |
|
7 |
Marinens reservpersonal, förslagsanslag ....................... |
80,000 |
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
J:* Beloppet redan beviljat av riksdagen.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
5
* 1 |
Ordinarie anslag Kronor |
Extra anslag Kronor |
|
8 9 10 |
1 Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............ Flyttningsersättning, förslagsanslag ...............................1 Resestipendier, reservationsanslag....................................| |
100,000 50,000 12,000; |
|
Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. |
14,043,200 |
35,000 |
|
1 |
i • B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag ....................j |
1 493,000 |
|
2 |
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag |
15,000 |
|
3 |
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m., |
140,000 |
|
Säger för de värnpliktigas avlöning, inskrivning och |
648,000 |
||
C. Undervisning, understöd, expenser ro. ro. |
|||
1 2 |
Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalterm.m., reservationsanslag ........................................................ Studiestipendier, reservationsanslag................................ |
30,000 |
|
3 |
Understöd åt föreningar, reservationsanslag.................... |
24,450 |
|
4 |
Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag |
340,000 |
|
5 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................ |
75,000 |
|
6 |
Biblioteksverksamhet för underbefäl och manskap vid |
5,500 |
|
Säger för undervisning, understöd, expenser m. m. |
474,950 |
1 i |
|
D. Förplägnad, beklädnad ro. m. |
I |
||
1 |
Förplägnad, förslagsanslag................................................ |
| 2,280,000 |
|
2 |
Beklädnad, reservationsanslag ....................................... |
1,109,000 |
|
3 |
Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m., |
1 156,900 |
1 |
4 |
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., för-slaqsanslaq ................................................................... |
800,00(1 |
I |
Säger för förplägnad, beklädnad m. m |
4,345,900 |
| |
6
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
! |
1 Ordinarie |
Extra |
|
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
E. Övningar. |
| |
||
1 |
Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag |
4,510,000 |
|
2 |
Ökade förmåner under sjökommendering åt personal, |
1 |
|
tjänstgörande å undervattensbåt, reservationsanslag |
45,000j |
||
3 |
Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserva- |
! |
|
tionsanslag .................................................................... |
500,500 |
||
1 4 |
Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag |
20,000 |
|
1 |
Säger för övningar |
5,036,500 |
45,000 |
1 1 |
F. Sjukvård. |
I |
|
1 |
Sjukvård för marinen, reservationsanslag........................ |
188,800 |
_J |
i |
G. Flytande materiel och byggnader. |
||
1 |
Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., re- |
||
servationsanslag ............................................................ |
* 5,900,000 |
||
2 |
Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag ............ |
9,198,000 |
|
3 |
Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reserva- |
||
tionsanslag .................................................................... |
* 300,000 |
||
4 |
Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag........ |
* 600,000 |
|
5 |
Anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets mo- |
||
torfordon, reservationsanslag........................................ |
24,000 |
||
6 |
Förnyelse av kustfästningarnas båtmateriel, reserva- |
||
tionsanslag ............................................................... |
200,000j |
||
Utökning av elektriska verkstaden vid flottans varv i |
|||
Karlskrona, reservationsanslag .................................... |
53,150 |
||
8 |
Torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård, reser- |
||
vationsanslag .............................................................. |
105,000! |
||
9 |
Vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skepps- |
||
gossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fäst- |
|||
ning, reservationsanslag................................................ |
** 179,000 |
||
10 |
Koncentrering av verkstadsdriften inom Vaxholms |
||
j |
fästning, reservationsanslag ........................................ |
** 75,000| |
|
11 |
Centraluppvärmning i vissa fort inom Vaxholms fäst- |
||
ning, reservationsanslag ................................................i |
29,300 |
||
Säger för flytande materiel och byggnader! |
6,824,000 |
9,839,450j |
|
j |
H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan i |
||
- | |
teknisk materiel. |
||
1 |
Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner, |
i |
|
reservationsanslag ...................................................... | |
50,000 |
||
2 |
Luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg, reserva-, |
||
tionsanslag ....................................... |
80,000, |
* Beloppet redan beviljat av riksdagen.
** Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Ordinarie |
Extra |
||
i • |
anslag |
anslag |
|
Kronor |
Kronor |
||
3 |
Luftvärnsmateriel m. m. för kustfästningarna, reser- |
||
vationsanslag ................................................................ |
135,000 |
||
4 |
Nya kararör m. m. i marinens artilleripjäser, reserva-'' |
||
tionsanslag .................................................................... |
30,000 |
||
5 |
Modern artilleriammunition för kustfästningarna, reser- |
||
vationsanslag ............................................................... |
00,000 |
||
6 |
Eldledningsmateriel för nya sjöfrontsbattener, reserva- |
||
tionsanslag .................................................................... |
20,000 |
||
7 |
Minmateriel för marinen, reservationsanslag ................ |
75,000 |
|
8 |
Prövning och undersökning av brisanta sprängämnen |
||
m. m., reservationsanslag ............................................ |
25,000 |
||
9 |
Motmedel mot undervattensbåtar, reservationsanslag |
75,000 |
|
10 |
Radiopejlstationer, reservationsanslag .......................... |
19,000 |
|
11 |
Gasskyddsmateriel för flottan, reservationsanslag ........ |
50,000 |
|
i 12 |
Gasskyddsmateriel för kustfästningarna, reservations- |
||
00,000 |
|||
i ! 13 |
Försök med teknisk materiel, reservationsanslag ........ |
75,000 |
|
14 |
Luftvärn sstrålkastare för Vaxholms fästning, reserva- |
||
tionsanslag .................................................................... |
* 70,000 |
||
15 |
Åtgärder för industriens krigsorganisation, reservations-anslaq ............................................................................ |
25,000! |
|
Säger för artilleri-, min-, torped-, radio- och annan |
|||
teknisk materiel............................................................ |
50,000 |
799,000 |
|
I. Sjökarteverket. |
|||
i |
Avlöning till sjökarteverkets personal, förslagsanslag... |
182,050 |
|
2 |
Omkostnader för sjömätningsväsendet, reservationsanslag |
340,400 |
! |
3 |
Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet, |
||
reservationsanslag ........................................................ |
15,000 |
||
1 |
Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande», reservations- |
||
38,000 |
|||
5 |
Internationella hydrografiska byrån, förslagsanslag........ |
8,500 |
|
Säger för sjökarteverket |
537,450j 46,500 |
||
J. Diverse. |
|||
i i |
Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen |
||
och instruktioner m. lii., reservationsanslag............... |
15,000 |
||
2 |
Extra utgifter, reservationsanslag .................................... |
70,000 |
|
3 |
Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag .... |
500 |
|
4 |
Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, för- |
||
slagsanslag .................................................................... |
1 50,000 |
||
5 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid sjöförsvaret, för- |
||
slaqsanslaq .................................................................... |
i |
! * l,n00,000 |
|
Säger för diverse |
235,500 |
| 1,500,000 |
|
1 |
Säger för sjöförsvaret |
j 32,384,300 |
| 12,264,950 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
4. Flygvapnet. |
|||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. |
|||
1 |
Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m., förslags- |
||
anslag ............................................................................ |
* 1,254,000 |
||
2 |
Resestipendier, reservationsanslaq.................................... |
6,000 |
|
Säger för avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. |
1,260,000 |
||
B. De värnpliktigas avlöning m. lii. |
|||
i |
De värnpliktigas avlöning och färder m. m., förslags- |
||
anslag ........................................................................... |
139,800 |
||
C. Expenser m. m. |
|||
i |
Skrifmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag |
22,000 |
|
2 |
Tryckningskostnader, reservationsanslaq .................... |
17,022 |
|
• Säger för expenser m. m. |
39,022 |
||
D. Förplägnad, intendenturmateriel och övningar. |
|||
1 |
Mathållning och furagering, förslagsanslag.................... |
230,500 |
|
2 |
Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern- |
||
och förplägnadsutredning, reservationsanslaq........... |
210,000 |
||
3 |
Anskaffning av beklädnads- och munderingsutrustning, |
||
reservationsanslag ....................................................... |
60,000 |
||
4 |
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., |
||
förslagsanslag ................................................................ |
180,000 |
||
5 |
Flygövningar, reservationsanslaq .................................... |
1,500,000 |
|
Säger för förplägnad, intendenturmateriel och övningar |
2,120,500 |
60,000 |
|
E. Sjukvård ni. m. |
|||
1 |
Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag ..................... |
23,000 |
|
F. Vapen och ammunition. |
|||
1 |
Vapen och ammunition, reservationsanslag.................... |
108,000 |
|
2 |
Flygbomber, reservationsanslag...................................... |
70,000 |
|
3 |
Försök med tunga flygplankulsprutor, reservationsan- |
||
slag ............................................................................... |
22,500 |
||
Säger för vapen och ammunition |
108,000 |
92,500 |
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 4.
9
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
G. Byggnader, flygmateriel m. m. |
. |
||
1 |
Byggnader, flygfält m. m., reservationsanslag................ |
210,000 |
|
2 |
Förbättring av vissa skjutbanor, reservationsanslag .... |
12,000 |
|
3 |
Uppvärmningsanläggning inom kanslihuset i 1. flyg- |
||
kårens etablissemang i Västerås, reservationsanslag. .. |
* 25,000 |
||
4 |
Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag........................ |
8,000 |
|
5 |
Vissa uppmuddringsarbeten m. m. vid sjöflygstationen |
||
i Karlskrona, reservationsanslag ................................ |
* 30,000 |
||
6 |
Flygmateriel, reservationsanslag .................................... |
** 2,376,000 |
|
7 |
Materielprovning, reservationsanslag ............................ |
30,000 |
|
8 |
Fallskärmar, reservationsanslag ................................... |
** 148,500 |
|
9 |
Förlag av materialier för flygplantillverkning, reserva- |
||
tionsar.slag .................................................................... |
30,000 |
||
10 |
Markradiostationer, reservationsanslag ............................ |
* 30,000 |
|
11 |
Engångskostnader för anskaffning av flygmateriel |
||
m. m., reservationsanslag............................................ |
** 2,200,000 |
||
12 |
Flygindustriens krigsorganisation, reservationsanslag .... |
25,000 |
|
13 |
Försök för utprövande av ny materiel, reservationsan- |
||
slag ................................................................................ |
25,000 |
||
14 |
Personbuss för 2. flygkåren å Hägernäs, reservations- |
||
anslag .......................................................................... |
** 26,000 |
||
Säger för byggnader, flygmateriel m. m. |
2,616,000 |
2,559,500 |
|
H. Diverse. |
|||
1 |
Extra utgifter, reservationsanslag................................... |
31,000 |
|
2 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flygvapnet, |
||
förslagsanslag............................................................... |
** 110,000 |
||
Säger för diverse |
31,000 |
110,000 |
|
Säger för flygvapnet |
6,337,322 |
2,822,000 |
|
5. Gemensamma anslag. |
|||
1 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- |
1 |
|
vationsanslag ................................................................ |
140,000 |
||
2 |
Försvarsväsendets lönenämnd ........................................ |
13,000 |
|
3 |
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den |
||
civila statsförvaltningen, förslagsanslag .................... |
** 8,000 |
||
4 |
Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i |
||
statens tjänst, förslagsanslag........................................ |
** 250,000 |
||
5 |
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap |
78,000 |
|
0 |
Militärmeteorologisk informationstjänst, förslagsanslag.. |
17,000 |
|
7 |
Kommunalutskylder för försvarsväsendets lill tjänste- |
||
bostäder upplåtna fastigheter, förslagsanslag ........... |
83,000 |
||
Säger för gemensamma anslag |
223,000 |
366,000 |
|
— Summa |
108,082,290 |
23,083,410 |
* Beloppet redan bcviljut av riksdagen.
»* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. fi sami. i haft. (Nr k.)