Statsutskottets utlåtande Nr 29.
i
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1931 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Magd i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag
till luftfartsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)
l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har
Kungl. Maj:t i avseende ås sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till
kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 33 av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
samma dag) att dels till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor; dels ock
bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet
återgivna förslaget till avtal mellan svenska staten och bolag,
som erhåller understöd för idkande av regelbunden luftfart, träffa avtal örn
uppehållande av sådan luftfart.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 109—125 av åberopade statsrådsprotokollet.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 84,
av herr J. Nilsson i Malmö, och den andra inom andra kammaren, nr 138,
av herr A. Anderson i Råstock, har hemställts, att kontraktet med Aktiebolaget
Aerotransport baseras på 700,000 kronors årligt understöd, samt
att till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1931/1932 anvisas
ett extra reservationsanslag av 650,000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
För innevarande budgetår har till understöd av regelbunden luftfart anvisats
ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.
I propositionen nr 112 till 1930 års riksdag angående understöd av regelbunden
luftfart m. m. meddelade föredragande departementschefen, att tillkallade
sakkunniga föreslagit, att för upprätthållande av regelbunden luftfart
å leden Malmö—Amsterdam under 12 månader och å leden Stockholm—
Helsingfors under 8 månader skulle under fem år anvisas ett belopp av
700,000 kronor för år. Den statsfinansiella situationen hade emellertid icke
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 19 haft. (Nr 29.) au si 1
Understöd
av regelbunden
luftfart.
[33.]
2
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
medgivit att för fortsatt subvention av regelbunden luftfart räkna med det
av de sakkunniga föreslagna beloppet utan hade föranlett, att för ändamålet
kunde avses endast den dåvarande summan av 500,000 kronor. För att göra
det möjligt att med det mindre subventionsbeloppet utsträcka luftfarten å
de för närvarande trafikerade linjerna Malmö—Amsterdam och Stockholm—
Helsingfors hade aktiebolaget Aerotransport erbjudit sig att söka få främmande
luftfartsbolag att fullgöra mer än det av de sakkunniga föreslagna
halva antalet turer.
I två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren och
den andra inom andra kammaren, hemställdes örn sådan ändring av § 2 i
det i propositionen intagna förslaget till kontrakt mellan staten och vederbörande
luftfartsbolag, att trafikperioden bestämdes till 12 månader å linjen
Malmö—Amsterdam och till 8 månader å linjen Stockholm—Helsingfors, samt
att den årliga subventionssumman höjdes till 700,000 kronor.
I skrivelse den 28 maj 1930 (nr 298) uttalade riksdagen, bland annat, att
riksdagen ansåge det av de sakkunniga framlagda programmet i stort sett
lämpligt utformat. Riksdagen anförde emellertid tillika, att, enligt vad vederbörande
utskott inhämtat, den av de sakkunniga framlagda planen syntes
åtminstone i huvudsak kunna genomföras, även med en nedsättning av
anslagsbeloppet från 700,000 kronor till 600,000 kronor. Ytterligare anförde
riksdagen bland annat följande:
I likhet med vissa i ärendet hörda luftfarts- och även sjöfartssammanslutningar
har riksdagen ej kunnat undgå att uppmärksamma, att vid genomförandet
av de sakkunnigas flygprogram de svenska luftlinjerna skulle komma
att så gott som helt gå fram över utländskt territorium, medan å andra
sidan ombesörjandet av flygningen å de svenska luftlederna skulle få ankomma
å utländska företagare. Detta har visserligen motiverats av nödvändigheten
att med det begränsade subventionsbelopp, som står till förfogande,
inskränka den svenska trafiken till de för vårt lands vidkommande
viktigaste utlandsförbindelserna. Som ett betydelsefullt nationellt framtidsintresse
måste dock enligt riksdagens mening framstå, att även den inhemska
flygtrafiken kan utvecklas. Riksdagen vill emellertid förutsätta, att såväl
myndigheterna som vederbörande svenska flygföretag hava sin uppmärksamhet
riktad på denna angelägenhet. Särskilt måste vid uppgörandet av planerna
för samarbetet med de utländska flygföretag, som trafikera våra inomlandslinjer,
största avseende fästas vid att nämnda trafik uppfyller skäliga
anspråk i fråga örn regelbundenhet, flygtider samt lämpliga anslutningar till
övriga luftlinjer m. m.
Slutligen framhöll 1930 års riksdag vikten av att vid slutande av avtal
med vederbörande flygföretag det tillsåges, att detta förfogade över tillräckligt
kapital för rörelsens bedrivande. I anslutning härtill anmäldes i
skrivelsen, att riksdagen till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.
I skrivelse den 1 september 1930 har aktiebolaget Aerotransport anfört:
Med anledning av riksdagens uttalande att vederbörande flygföretag borde
förfoga över tillräckligt kapital för rörelsens bedrivaude hade bolaget förhandlat
med vissa finanskretsar inom landet örn aktieteckning, och dessa
hade ställt i utsikt att deltaga i en nyemission, under förutsättning att
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
3
bolaget erhölle 700,000 kronor i årlig subvention. Det bade sålunda visat
sig, att något deltagande med svenskt kapital i bolagets framtida utveckling
icke vore att påräkna vid en årlig subvention av 600,000 kronor, enär man
ansett, att visserligen genom inskränkning i flygprogrammet riskerna för
kapitalförluster kunde minskas, men att man då samtidigt med mycket
större säkerhet även minskade utsikterna till att driften så småningom bleve
räntabel. Dels ökades kostnaderna per flygkilometer, dels vunne man icke
den flygtrafikens popularisering, som man ansåge särskilt skulle främjas av
att flygtrafiken komme att fortgå regelbundet största möjliga del av året.
Dessa krav på en betryggande subvention vore fullt befogade, då det icke
funnes några möjligheter att på det stadium lufttrafiken nu befunne sig
bedriva luftfart i den utsträckning, som påfordrades av riksdagen, med en
årlig subvention av 600,000 kronor. Att utföra helårstrafik med en årlig
subvention av 700,000 kronor fordrade redan detta den största sparsamhet i
organisationen och innebure en årlig trafikfrekvens, betydligt större än den,
som nu ernåddes av flygbolagen. Detta hade ävenledes med skärpa framhållits
av luftfartsmyndighetens tekniske sakkunnige.
Med anledning av vad sålunda anförts har aktiebolaget Aerotransport
anhållit, att det årliga subventionsbeloppet måtte bestämmas till 700,000 kronor
I ärendet hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium, generalpoststyrelsen,
järnvägsstyrelsen och statskontoret samt av cheferna för generalstaben,
marinstaben och flygvapnet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Till en början vill jag framhålla, att jag, liksom gjordes i propositionen
nr 112 till 1930 års riksdag, vid förevarande spörsmåls bedömande utgår från
att den regelbundna luftfarten fortfarande kommer att drivas av aktiebolaget
Aerotransport.
I sitt betänkande hava luftfartssakkunniga uttalat, att kontrakt om statsunderstöd
blott borde avslutas med bolag, som besutte ett avsevärt eget kapital.
Liknande synpunkt har gjorts gällande av riksdagen, som i sin förenämnda
skrivelse framhållit vikten av att vid avslutande av avtal med vederbörande
flygföretag tillsåges, att detta förfogade över tillräckligt kapital för rörelsens
bedrivande.
I enlighet med de sålunda gjorda uttalandena har aktiebolaget Aerotransport
fört förhandlingar med vissa finansmän rörande möjligheten att medelst aktieteckning
tillföra bolaget nytt kapital. Såsom villkor för sådant kapitaltillskott
har därvid uppställts den fordran, att statssubventionen bestämmes till sådant
belopp, att det av de sakkunniga framlagda programmet kan genomföras, d. v. s.
att aktiebolaget Aerotransport kan till hälften deltaga i lufttrafik under hela
året å linjen Malmö—Amsterdam och under åtta månader å linjen Stockholm—
Helsingfors. Enär ett deltagande i trafiken i denna utsträckning icke visat sig
möjligt med det av riksdagen anvisade beloppet av 600,000 kronor för år och
kapitaltillskott för den skull icke nu stått att erhålla, har kontrakt med aktiebolaget
Aerotransport i enlighet med det förslag, som förelädes 1930 års riksdag,
ej kunnat avslutas, utan har det ursprungliga kontraktet med bolaget förlängts
till den 1 juli 1931, för att frågan örn statsunderstöd under en ny period måtte
kunna ånyo underställas riksdagens prövning.
I likhet med de sakkunniga och flertalet av de före avlåtandet av propositionen
till 1930 års riksdag hörda myndigheterna anser jag, att tiden är
inne att utsträcka trafiken å linjen Malmö—Amsterdam till att omfatta hela
året. Endast därigenom blir denna luftfartsled till verklig nytta för samfärdseln
och särskilt för postbefordringen samt möjliggöres för vederbörande
4
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
luftfartsföretag att genom bättre utnyttjande av personal och materiel småningom
uppnå full räntabilitet. Samma skäl tala även för en förlängning i enlighet
med de sakkunnigas förslag av luftfarten å linjen Stockholm—Helsingfors.
I propositionen till 1930 års riksdag meddelades, att av en inom kommunikationsdepartementet
verkställd granskning av de kalkyler, vilka läge till grund
för de sakkunnigas beräkning av subventionsbehovet, framginge att. med iakttagande
av största sparsamhet i bolagets förvaltning, kostnaderna för genomförande
av det av de sakkunniga framlagda programmet för dagflygningen
skulle kunna i viss mån nedbringas. Kommerskollegium har, såsom framgår
av den förut lämnade redogörelsen, efter att hava tagit del av berörda kalkyler
uttalat, att inkomsten av postbefordringen borde kunna höjas med omkring
40,000 kronor och vissa utgiftsposter minskas med tillhopa 22.700 kronor. Omförmälda
ökning av inkomsterna för postbefordringen blir dock möjlig blott
under förutsättning att den av de sakkunniga beräknade postersättningen för
dagflygningen utgår, även örn under tiden för försökspostflygning nattetid de
postmängder, som sändas med dagflygplanen, betydligt minskas. Generalpoststyrelsen,
som har för avsikt att innevarande år utsträcka nattpostflygningen
till fyra månader, har emellertid ställt i utsikt att den av de sakkunniga beräknade
gottgörelsen för dagpostbefordran ändock skall utbetalas. Vid bestämmande
av subventionsbeloppet torde man alltså kunna taga hänsyn till de
av kommerskollegium sålunda jämkade kalkylerna beträffande inkomster och
utgifter. Däremot lär man icke, såsom järnvägsstyrelsen ansett, kunna tillmäta
den på senare tiden inträffade stegringen av penningvärdet någon nämnvärd
betydelse för subventionsfrågans bedömande. Det förhåller sig nämligen så,
att materialpriset på det flygtekniska området huvudsakligen bestämmes av
konstruktionens beskaffenhet och föga påverkas av konjunkturläget. I fråga
om bränslet har visserligen under senaste tiden en prissänkning ägt rum, vilken
närmast torde vara att hänföra till viss för närvarande rådande konkurrens på
området. För en femårsperiod lär man dock knappast böra bygga kalkylerna
på en dylik prisändring, vars varaktighet icke kan förutsägas. Att på grund
härav med luftfartsföretaget träffa avtal endast för kortare tid torde icke låta
sig göra, därest företaget skall kunna erhålla erforderligt nytt kapital.
Även om vissa här förut omförmälda faktorer tyda på, att det av de sakkunniga
föreslagna programmet i och för sig bör kunna genomföras även med
något mindre subventionsbelopp än de sakkunniga tänkt sig, finnas emellertid,
såsom aktiebolaget Aerotransport erinrat och jag i det föregående återgivit,
vissa omständigheter, vilka peka i motsatt riktning och från vilka man icke lärer
kunna bortse. För att understödet •—- med vidhållande av synpunkten att
rörelsen i sitt nya skede bör starta med betryggande ekonomiska förutsättningar
— i någon väsentligare mån skall kunna nedsättas under det av ole sakkunniga
föreslagna beloppet, synes det knappast kunna undgås att bereda aktiebolaget
Aerotransport av nämnda omständigheter betingad skälig kompensation. I en
till kommunikationsdepartementet ingiven promemoria har bolaget i sådant
syfte gjort framställning örn vissa ändringar i det av de sakkunniga framlagda
kontraktsförslaget, varigenom bolaget skulle beredas en del lättnader i villkoren.
Av skäl. som vid behandlingen av kontraktsförslaget skola närmare angivas,
är jag beredd att i huvudsak tillstyrka vad sålunda föreslagits. Vidare
har man vid finansplanens bedömande att taga hänsyn till den minskade utgift,
som uppstår, därest bolaget, såsom redan i det för förra årets riksdag framlagda
förslaget till avtal förutsattes, icke skulle vara skyldigt att enligt de sakkunnigas
förslag alltid för linjetrafiken använda tremotoriga flygplan, utan,
då omständigheterna därtill föranleda, få insätta något av sina enmotoriga
flygplan. Härigenom skulle bolaget kunna någon tid uppskjuta inköpet av ett
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
5
nytt tremotorigt flygplan, varigenom vinnes viss minskning i den årliga utgiften
för amortering. Tages slutligen även i beaktande den avskrivning av
aktiebolaget Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden, som jag, på sätt
längre fram närmare omnämnes, anser mig kunna förorda, måste en subvention
av 650,000 kronor anses fullt motsvara det av de sakkunniga avsedda
understödet, vilket under då i beräkning tagna förutsättningar sattes
till 700,000 kronor. Jag anser följaktligen, att bolaget bör i det blivande avtalet
tillförsäkras ett årligt understöd av 650,000 kronor mot skyldighet att
fullgöra det av de sakkunniga föreslagna programmet, dock med de lättnader
i vissa hänseenden, för vilka jag vid behandlingen i det följande av kontraktsfrågan
får tillfälle redogöra. Enär till följd av att lufttrafiken under senare
delen av år 1930 endast uppehållits å Amsterdamlinjen något mer än tre månader
och å Helsingforslinjen tre månader samt luftfarten under innevarande år
icke är avsedd att börja å den förstnämnda linjen förrän den 15 mars och å den
senare linjen förrän den 1 maj, komma å det för löpande budgetår anvisade
reservationsanslaget å 600,000 kronor till understöd av regelbunden luftfart
besparingar att uppstå till sådant belopp, att till ändamålet för nästa budgetår
även med nu föreslagen subvention behöver anvisas allenast enahanda
summa av 600,000 kronor.
Jag vill i detta sammanhang framhålla att, därest aktiebolaget Aerotransport
icke skulle lyckas erhålla erforderligt nytt kapital, Kungl. Majit bör
vara oförhindrad att med användande av det anslag, som må av riksdagen för
ifrågavarande ändamål beviljas, ordna trafiken på för landet mest ■ tillfredsställande
sätt.
Departementschefen har i förevarande sammanhang framlagt förslag till
avtal med det statsunderstödda företaget. I avseende å bestämmelserna örn
lufttrafikens omfattning har departementschefen därvid erinrat, att luftfartssakkunniga
intagit föreskrift örn att statsunderstöd skulle utgå under förutsättning
att regelbunden luftfart upprätthölles med en tur dagligen i vardera
riktningen å linjen Malmö—Amsterdam under hela året och å linjen Stockholm—Helsingfors
under åtta månader. För år 1931, betraktat såsom övergångsår,
finge enligt de sakkunnigas förslag trafiken å Amsterdamlinjen begränsas
till tio månader. I anslutning härtill anför departementschefen följande:
Aktiebolaget
Aerotransport har nu hemställt att i kontraktet måtte bestämmas,
att tiden till och med den 31 december 1932 skall betraktas såsom övergångstid,
varunder trafiken må begränsas enligt närmare bestämmelser av Kungl.
Majit, och att efter den 1 januari 1933 trafiken skall upprätthållas i full utsträckning,
såvida icke Kungl. Majit annorlunda förordnar. Det är bolagets
avsikt att trafiken å Amsterdamlinjen skall under innevarande år fortgå till
början eller mitten av november samt att under år 1932 luftfarten skall å
samma linje upprätthållas tio månader. Därefter skall trafiken fortgå hela
året om. För att detta skall bliva möjligt är det dock nödvändigt, att de tillämnade
och delvis redan påbörjade fyrlederna över Danmark och Tyskland
bliva färdiga. Skulle så mot förmodan icke bliva förhållandet, bör enligt bolagets
förslag Kungl. Majit hava möjlighet att ytterligare förlänga övergångstiden.
Vad angår Finlandslinjen hemställer bolaget icke om någon avkortning
av trafikperioden. Under år 1931 skulle luftfarten dock måhända sluta redan
i början av oktober.
Mot vad sålunda föreslagits ifråga om luftfarten å Amsterdamlinjen har jag
intet att erinra.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
Utskottets
yttrande.
Departementschefen har vidare under förevarande punkt redogjort för en
uppkommen fråga örn villkoren för förnyad upplåtelse av mark till flygplats
i Malmö, varvid förutsatts, att ifrågavarande mark skulle fortfarande utan avgift
upplåtas till vederbörande flygbolag.
Vid sin prövning av ärendet har utskottet ej kunnat undgå att uppmärksamma
den svaga ekonomiska ställning, som aktiebolaget Aerotransport för
närvarande har. En rekonstruktion av bolaget är emellertid avsedd att under
närmaste tiden äga rum, varvid ställts i utsikt att nytt kapital tillföres bolaget.
Det ytterligare kapitalbehovet lärer, enligt vad som vid utskottets
behandling av ärendet framkommit, ej kunna skattas till lägre belopp än
500,000 kronor.
Under förutsättning att en dylik rekonstruktion av bolaget åstadkommes
samt att härvid nytt kapital till nyssnämnda belopp av minst 500,000 kronor
insättes i företaget, vill utskottet tillstyrka, att avtal för en femårsperiod
slutes med bolaget på i huvudsak de villkor, som av Kungl. Majit föreslagits.
Särskilt avseende har utskottet härvid fäst vid den i avtalsförslaget
intagna bestämmelsen örn rätt för Kungl. Majit att, därest ej verksamheten
tillfredsställande handhaves, uppsäga avtalet. Utskottet vill framhålla
angelägenheten av en i möjligaste mån effektiv kontroll över bolagets
ekonomiska förvaltning med aktgivande i all synnerhet på att bolagets personalorganisation
lämpligt begränsas och anpassas efter föreliggande arbetsuppgifter
samt att tillbörlig varsamhet i övrigt iakttages i fråga om bolagets
utgifter av olika slag.
I anslutning härtill tillstyrker utskottet likaledes Kungl. Majlis förslag
örn anslags anvisande. För nästkommande budgetår skulle härvid stå till
förfogande ett subventionsbelopp av 650,000 kronor, nämligen dels ett riksstatsanslag
å 600,000 kronor, dels ock vissa å tidigare beviljade anslagsmedel
beräknade besparingar till belopp av 50,000 kronor.
Det motionsvis framställda yrkandet örn ökning av det årliga understödsbeloppet
till 700,000 kronor kan utskottet alltså icke biträda. Erinras må,
att redan subventionens bestämmande till det av departementschefen föreslagna
beloppet 650,000 kronor innebär en höjning med 50,000 kronor i förhållande
till den summa av 600,000 kronor, varmed understödet vid 1930 års riksdag
ansågs böra utgå.
På sätt i det följande under punkt 10:o) närmare omförmäles, skulle härtill
komma ytterligare statliga uppoffringar för avskrivning av viss Aktiebolaget
Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden.
Skulle ej aktiebolaget Aerotransport lyckas åstadkomma en kontant
kapitalinsats till ovannämnda belopp, bör, på sätt i statsverkspropositionen
förutsättes, Kungl. Majit vara oförhindrad föranstalta örn lufttrafikens organisation
på annat lämpligt sätt.
Yid bifall till Kungl. Majits förslag skulle den svenska flygtrafiken åtminstone
under den närmaste tiden bliva i huvudéak inriktad på de båda utlandsförbindelserna
Malmö—Amsterdam samt Stockholm—Helsingfors. I
1
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
anledning härav föranledes utskottet — i anslutning till 1930 års riksdags
ovan återgivna uttalanden — ytterligare erinra om önskvärdheten av att såväl
myndigheterna som vederbörande flygföretag hava sin uppmärksamhet
riktad på möjligheten av att utveckla jämväl en flygtrafik över inhemska
luftlinjer.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och med avslag å de av herrar Nilsson i Malmö och
Anderson i Råstock i ämnet väckta motionerna 1:84 och
II: 138, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må
a) till understöd av regelbunden luftart för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med det i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 3 januari 1931 återgivna förslaget till avtal mellan
svenska staten och bolag, som erhåller understöd för idkande
av regelbunden luftfart, träffa avtal örn uppehållande av sådan
luftfart.
2:o) Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till radiotjänst för Kadiotjänst
luftfarten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor, harten"
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 129-133 av åberopade statsråds- ro^ n
protokollet. *-
I propositionen nr 112 till 1930 års riksdag yttrade departementschefen,
att, örn också åtskilliga skäl kunde anföras för bifall till de sakkunnigas
förslag angående fri radiotjänst för luftfarten, han dock ansåge sig, med hänsyn
till nödvändigheten att begränsa statens utgifter, icke kunna tillstyrka
anvisandet av det av de sakkunniga föreslagna anslaget.
Under det sist förflutna året hava krav ånyo framställts på att staten
måtte tillhandahålla fri radiotjänst för luftfarten. Sålunda har aktiebolaget
Aerotransport i sin förenämnda skrivelse den 1 september 1930 hemställt,
att radiotjänsten för luftfarten måtte bliva avgiftsfri, samt erinrat örn att
i utlandet radiotjänst i allmänhet utan avgift tillhandahölles den regelbundna
luftfarten. Avsaknaden i Sverige av liknande anordning hade, förutom att
bolaget därigenom åsamkades dryga kostnader, lett till vissa svårigheter,
enär bolaget för betjäning av främmande luftfartsföretag i Sverige nödgats
debitera även kostnad för radiotjänst, vilket medfört, att man i utlandet,
ehuru radiotjänsten diir vore fri, påfört aktiebolaget Aerotransport extra
avgifter såsom kompensation.
I överensstämmelse med luftfartsakkunnigas mening skulle vederbörande
flyghamnar tillhandahålla för radioanläggningarna erforderliga lokaler samt
mark, kraft, belysning, uppvärmning och städning. Statsverket skulle däremot
ersätta telegrafverket, som betjänar radioanläggningarna, dels hyra för
8
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
Utskottets
yttrande.
Instrumentutrustning
och försök
med instrumentflygning.
[35.]
Utskottets
yttrande.
anläggningarna, beräknad till 14,100 kronor, dels kostnader för avlöning af
radiotelegrafister (3 i Malmö, 1 i Stockholm och 1 i Kalmar), beräknade till
24,000 kronor och dels möjligen något mindre belopp för övriga omkostnader,
eller sammanlagt omkring 40,000 kronor.
Utskottet har ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet förutsätter emellertid att jämväl Göteborg i erforderlig utsträckning
kan beredas liknande radiotjänst.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till radiotjänst för luftfarten för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.
3:o) Kungl. Majit har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning
och försök med instrumentflygning för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 133 och 134 av åberopade statsrådsprotokollet.
I fråga örn instrumentflygning har aktiebolaget Aerotransport i sin skrivelse
den 1 september 1930 angående fortsatt subvention m. m. anfört följande:
För att vid helårstrafik kunna upprätthålla trafiken med tillfredsställande
regularitet är bolaget nödsakat inköpa instrument, vilka möjliggöra flygning
i dimma och genom moln. Bolagets förare måste dessutom öva sig i begagnandet
av dessa instrument och bliva vana vid s. k. hlindflygning. Då den regelbundenhet,
som enligt avtal skall upprätthållas å bolagets linjer, med nära
10 procent överstiger den, som nu å europeiska flyglinjer ernås, kommer regulariteten
och säkerheten, för den händelse den icke skulle kunna genomföras i
nyssnämnda utsträckning, att avsevärt försämra trafikens räntabilitet. Inköp
av dylika instrument jämte övningar i blindflygning innebära dock för bolaget
så betungande utgifter, att, örn desamma ensamt skola bäras av bolaget, dessa
inköp och övningar icke torde kunna förverkligas. Luftfartssakkunniga hade
även med hänsyn härtill föreslagit ett anslag av 25,000 kronor för inköp av
instrument och för blindflygning.
Aktiebolaget Aerotransport har i anslutning härtill hemställt, att till instrumentutrustning
och försök med dimflygning måtte för budgetåret 1931/1932
anvisas 25,000 kronor.
I sitt över bolagets framställning avgivna utlåtande har statskontoret framhållit,
att frågan örn anslag till instrumentutrustning och försök med instrumentflygning
varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning i samband med övriga
anslag för flygtrafiken under innevarande budgetår utan att skäl därvid befunnits
föreligga att framlägga förslag till riksdagen örn beviljande av medel
för ändamålet. Några nya skäl ledande till annan ståndpunkt i frågan ansåge
statskontoret ej hava blivit förebragta.
Kommerskollegium har icke haft något att erinra mot bolagets framställning
i denna del.
Ifrågavarande anslag — till instrumentutrustning och försök med instrumentflygning
— avser att förbättra metoderna för flygplanens navigering
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
9
samt därmed också att öka trafiksäkerheten. Med tanke särskilt på de
klimatiska svårigheter, varmed flygningen å de svenska luftlederna är förknippad,
i all synnerhet under vinterhalvåret, har utskottet ej velat motsätta
sig beviljande av detta anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till iiisirumentutrustinny och försök med instrumentflygning
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till belysningsanordningar å Bulltofta flygplats för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor;
b) medgiva, att besparingar, som kunna uppstå å anslaget,
må användas till expeditionsplattform å omförmälda flygplats.
5:o) Kungl. Majit har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till bidrag till
Uppförande av en hangar vid Stockholms stads flyghamn vid Lindarängen
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 94,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 147 och 148 av åberopade statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 16 maj 1929, nr 179, har riksdagen anmält, att riksdagen
beslutat, att för uppförande av en hangar och en lyftkran vid Stockholms
stads flyghamn vid Lindarängen skulle utgå statsbidrag motsvarande halva
kostnaden, dock högst med 244,000 kronor, samt för berörda ändamål för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Därefter har 1930 års riksdag till det beslutade statsbidraget för budgetåret
1930/1931 anvisat ytterligare 100,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Ifrågavarande hangar är nu färdig med undantag av värmeledningen, och
kostnaden lär komma att hålla sig omkring den beräknade summan eller
488,000 kronor. Det av Stockholms stads flyghamn sstyrelse begärda beloppet
av 94,000 kronor, utgörande återstoden av statsbidraget under förutsättning
att hangaren kostar minst 48^,000 kronor, torde alltså böra anvisas. Därest,
sedan hangaren blivit fullt färdig och räkenskaperna av byggnadsstyrelsen
granskats, styrelsen skulle finna, att verkliga kostnaden för hangaren med
tillhörande lyftanordningar understiger 488,000 kronor, kommer statsbidraget
att minskas med hälften av det belopp, varmed kostnaden understiger den
beräknade.»
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet
tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. I detta sammanhang
har utskottet emellertid ej kunnat undgå att uppmärksamma, att i det in
Bihang
till riksdagens protokoll 1931. t) sand. 19 haft. (Nr 29.) 884 Di 2
Belysnlngsanordningar
ä Bulltofta
flygplats.
[36.]
Hangar vid
Stockholms
stads flyghamn.
[38.]
Utskottets
yttrande.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
Väderlekstjänst
för
luftfarten.
[39.]
Utskottets
yttrande.
Telegramkostnader
för
väderlekstjänst
för
luftfarten.
[40.]
gångna avtalet mellan staten och Stockholms stad staten ej förbehållits någon
rätt till gottgörelse, för fall att hangaren mot ersättning upplåtes för
annat ändamål.
Utskottet hemställer.
att riksdagen må till bidrag till uppförande av en hangar
vid Stockholms stads flyghamn vid Lindarängen för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 94,000 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till väderlekstjänst
för luftfarten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av
36,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 149—154 av åberopade statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1930/1931 har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten
anvisat ett extra anslag av 20,900 kronor.
För ifrågavarande ändamål har av statens hydrografisk-meteorologiska anstalt
begärts ett belopp av 46,436 kronor för budgetåret 1931/1932.
Departementschefen har för egen del ansett en begränsning till 36,000
kronor möjlig. En tillförlitlig väderlekstjänst vore dock nödvändig för att
tillgodose säkerheten vid luftfarten. Uppenbart vore också, att ökade krav
ställas på väderlekstjänsten, då flygningen utsträckes till de ur klimatisk
synpunkt mindre gynnsamma årstiderna. Det syntes därför under alla förhållanden
oundgängligt, att en jämförelsevis betydande ökning av de för
berörda ändamål avsedda medlen vidtoges.
I det av Kungl. Majit äskade beloppet av 36,000 kronor ingår en summa
av 3,424 kronor för väderlekstjänst vid Kalmar flyghamn, varav 2,584 kronor
belöpa å dagflygningen och 840 kronor å nattpostflygningama. Enligt vad
utskottet inhämtat, synes emellertid numera mindre sannolikt, att någon
dagflygning vid Kalmar flyghamn under närmaste tiden skall äga rum, vadan
man alltså ej skulle behöva räkna med behovet av väderlekstjänst för detta
ändamål. Utskottet har på grund härav ansett anslagsbeloppet kunna nedsättas
från av Kungl. Majit äskade 36,000 kronor med 2,500 kronor till
33,500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till väderlekstjänst för luftfarten för budget
året 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 33,500 kronor.
7:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 40) får utskottet hem
ställa,
att riksdagen må. i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av
7,000 kronor.
11
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
8-o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) får utskottet hem- Biträde vid
) o ° handlägg
ställa, Tili. alBe av
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår ärenden
ägt rum, till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 11,600 ^
kronor.
9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) får utskottet hem- Extra beslut/
o nln§är siv
Ställa, e luftfartyg.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår j-40.]
ägt rum, till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.
10:o) I samband med de under sjätte huvudtiteln äskade anslagen till av
luftfartsväsendet har Kungl. Maj:t (punkt 34 av det vid statsverksproposi- luftfartslånetionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av fonden,
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden) föreslagit riksdagen medgiva,
att av aktiebolaget Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden må enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande avskrivas ett belopp av högst 300,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 125—129 av statsrådsprotokollet
rörande utgifterna linder riksstatens sjätte huvudtitel.
Från luftfartslånefonden hava lån beviljats, förutom till Malmö stad för
uppförande av en hangar å Bulltofta flygplats, till aktiebolaget Flygmateiiel
för inköp av flygplan och motorer. A lånen till aktiebolaget Flygmateriel
återstodo vid 1930 års slut ett sammanlagt oguldet belopp av 708,802 kronor
17 öre. _ _ ,
Såsom framgår av propositionen nr 93 till 1925 års riksdag (sid. 21)
och statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (sjätte huvudtiteln, sid. 109)
har aktiebolaget Flygmateriel, vars kapital utgör blott 5,000 kronor, bildats för
att, även örn aktiebolaget Aerotransport skulle komma på obestånd, de flygplan
och motorer, för vilkas anskaffande lån ur luftfartslånefonden beviljats,
skola till hela sitt värde kunna användas för betalning av återstående delar av
dessa lån. Aktiebolaget Aerotransport har iklätt sig borgen såsom för egen skuld
för aktiebolaget Flygmateriels lån, och detta bolags förluster drabba följaktligen
aktiebolaget Aerotransport.
I förut nämnda skrivelse den 1 september 1930 har aktiebolaget Aerotransport
gjort framställning örn beredande av medel — 300,000 kronor
till täckande av vissa förluster för aktiebolaget Flygmateriel. _
Assistenten hos luftfartsmyndigheten, civilingenjören Tord Angström kar
verkställt värdering av den aktiebolaget Flygmateriel tillhöriga egendom, som
utgör säkerhet för bolagets lån från luftfartslånefonden, och kommit till det
resultatet, att inom aktiebolaget Flygmateriel följande avskrivningar böra
företagas:
12
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
• 1. Tidigare bokförd tillgång, som saknar underlag.......... |
Kronor |
äre |
45 608 |
12! |
|
2. Bokfört värde av L Il-motorer |
||
3. Radioapparater.............. . |
||
Härtill kommer en nödlidande amortering örn cirka Summa kronor |
||
145,359 160,000 |
22 i |
|
305,359 |
221 |
Departementschefen har för egen elei i ärendet anför följande:
Då aktiebolaget Aerotransports ekonomiska ställning är sådan, att bolaget
ijkan ens någon elei av sin borgen för aktiebolaget Flygmateriels
skulder, måste man efter den av Angström verkställda värderingen av aktiebolaget
Flygmateriels tillgångar, vilken värdering godkänts av bolagets styrelse
och revisorer, konstatera, att lnftfartslånefonden lidit en förlust, uppgående
till ungefär 300,000 kronor, dock med den begränsning, som kan
uppkomma genom försäljning av vissa motorer. Beträffande anledningen
till denna förlust må i anslutning till den av Ångström gjorda uppställningen
följande anföras.
Yid försäljning av ett flygplan av föråldrad modell erhöll aktiebolaget
Flygmateriel på sin tid en summa, som med 45,608 kronor 12 öre understeg
flygplanets bokförda värde. Ävskrivning av detta belopp erfordras
alltså.
Därjämte har bolaget ^ förvärvat ett rätt stort antal motorer av typen
L II, för vilkas inköp lån beviljats ur luftfartslånefonden men vilka icke
vidare kunna användas av bolaget, enär driftserfarenheterna givit vid handen,
att man lämpligen borde övergå till annan motortyp. Avskrivning bör således
äga rum av ett belopp motsvarande L Il-motorernas bokförda värde
eller 89,751 kronor 10 öre. Härifrån böra dock eventuellt inflytande försaljmngsmedel
avdragas. Aktiebolaget Aerotransport har nämligen meddelat,
att bolaget ligger i underhandling örn försäljning av några av omförmälda
motorer av typen L II, särskilt två som änriu icke tagits i bruk. De motorer,
som ej kunna avyttras till skäligt pris, torde böra överlämnas till flygvapnet
för att ingå i dess materielreserv. Härigenom kunna motorerna bliva till
viss nytta.
Vidare bör, enär de å bolagets flygplan inmonterade radioapparaterna
delvis äro föråldrade, dessas bokförda värde nedskrivas med 10,000 kronor
Slutligen bör avskrivning ske beträffande ett belopp, motsvarande årligen
eftersatt amortering å aktiebolaget Flygmateriels lån från luftfartslånefonden.
Härmed förhaller sig pa följande sätt. Aktiebolaget Aerotransport, som
under år 1924 och första halvåret 1925 drev sin luftfart utan annat statsunderstöd
än ett mindre bidrag från postverket, hade på grund härav redan
a id avslutandet sistnämnda ar av kontrakt med staten örn årligt understöd
åsamkat sig stora förluster. Enligt föreskrifterna för lån ur luftfartslånefonden
bestämmer Kungl. Majit, sedan företagets räkenskaper för förvaltningsåret
avslutats, med vilket belopp lån för inköp av flygplan och motorer
för det gångna året skall amorteras. Amorteringen har i enlighet härmed
icke fullgjorts förrän året efter det, som amorteringen avser. Det belopp,
varmed amorteringen sålunda blivit eftersatt, utgör omkring 160,000 kronor!
Aktiebolaget Aerotransport, vilket, såsom förut omförmälts, skall förränta
och amortera aktiebolaget Flygmateriels lån från luftfartslånefonden, har
Statsutskottets utlåtande Nr 21). 13
till följd av brist på medel icke heller av det löpande årets inkomster förmått
avsätta erforderligt belopp för beräknad inbetalning till staten i form av
amortering å lånen från luftfartslånefonden. Amorteringarna, som ägt rum
på fastställda tider, hava alltså kommit att belasta räkenskaperna för ett
senare år än det, som amorteringarna avsett. Härigenom har också i aktiebolaget
Flygmateriels räkenskaper materielen kommit att upptagas med
omkring 160,000 kronor mer än som motsvarat dess dåvarande värde. Avsikten
är nu att i samband med aktiebolaget Aerotransports ekonomiska
sanering övergå till det riktiga systemet att amorteringen för ett år verkställes
med detta års inkomster. Då amortering skall ske, beträffande flygplan
under visst antal år och ifråga örn motorer med ett bestämt belopp
i förhållande till deras gångtid, möter det ingen svårighet att vid slutet
av ett år beräkna amorteringsbeloppet. Vid själva övergången till det nya
systemet skulle emellertid, därest icke den föreslagna avskrivningen av omkring
160,000 kronor kommer till stånd, aktiebolaget Aerotransport i hyra
för flygplan och motorer nödgas till aktiebolaget Flygmateriel utgiva vad
som motsvarar två års amortering. Härtill saknar bolaget medel.
Vad angår storleken av det totalbelopp, som enligt det anförda skulle
avskrivas, torde det få ankomma på Kungl. Majit att därutinnan bestämma,
sedan det visat sig i vad mån medel kunna tillföras aktiebolaget Flygmateriel
genom eventuell försäljning av L Il-motorer. Avskrivningen bör dock
givetvis ej få avse högre belopp än sammanlagt 300,000 kronor.
Därest, på sätt jag nu föreslagit, den luftfartslånefonden åsamkade förlusten
avskrives — vartill riksdagens medgivande torde böra inhämtas —
lärer statskontoret framdeles hos Kungl. Majit göra framställning om täckande
av förlusten med anlitande av fonden för statsskuldens amortering.
Kungl. Majit torde alltså böra föreslå riksdagen medgiva, att av aktiebolaget
Flygmateriels skuld till luftfartslånefonden må enligt Kungl. Majits
bestämmande avskrivas ett belopp av högst 300,000 kronor.
Hemställan örn avlåtande av sådant förslag torde jag få göra vid anmälan,
i samband med behandling av utgifter för kapitalökning, av luftfartslånefondens
ställning.
Statens låneengagemang hos aktiebolaget Flygmateriel har, enligt vad
som framkommit, föranlett en förlust för luftfartslånefonden av i runt tal
300,000 kronor. Att en förlust till så betydande belopp skall behöva åsamkas
staten, finner utskottet anmärkningsvärt. Uppenbarligen har den kontroll,
som hittills i detta avseende utövats från statens sida, ej varit tillfredsställande.
Då emellertid en avskrivning av det konstaterade förlustbeloppet synes
oundviklig, får utskottet tillstyrka Kungl. Majits förevarande förslag.
Av departementschefen har förutsatts, att vissa av de motorer, för vilka
avskrivning nu måste ske, skulle överlämnas till flygvapnet för att ingå i
dess materielreserv. Enligt utskottets mening bör dylik överlåtelse allenast
äga rum i den mån ifrågavarande motorer kunna efter vederbörlig prövninggodkännas
som tjänlig flygmateriel för flygvapnet.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att av aktiebolaget Flygmateriels
skuld till luftfartslånefonden må enligt Kungl. Majits bestämmande
avskrivas ett belopp av högst 300,000 kronor.
Stockholm den 6 mars 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Utskottets
yttrande.
Bihang till riksdagens protokoll Will. U sami. lil haji. (Nr 2ll.)
341 31 A
14
Statsutskottets utlåtande Nr 29.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J.
M. Svensson i Kompersmåla, E. J. G. Rosén, J. G. Walles, P. A. Bergström och
J. Clemedtson;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Alson Törnkvist i Karlskrona, G.
Strindlund, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J.
Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp och O. E. F. Järte;
med undantag därav att i behandlingen av punkt 10 deltagit herr I. Hj. Pauli
i stället för herr Olof Olsson.
Reservationer:
vid punkt 1 (understöd av regelbunden luftfart),
1) av herr Nilsson i Gränebo;
2) av herr Rosén beträffande utskottets motivering;
3) av herr Strindlund, vilken ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag
å såväl Kungl. Maj:ts förslag som de i ämnet väckta motionerna.
vid punkt 3 (instrumentutrustning m. m.) av herr Strindlund, vilken ansett
att utskottet bort hemställa örn avslag å Kungl. Maj:ts framställning.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1931.