Statsutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr IS.

Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1931 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Majit i
statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda
framställningar rn. m.

(l:a avd.)

LANTFÖRSVARET.

l:o) Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1931 dagtecknade propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 44 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden samma dag) föteslagit
riksdagen att upptaga ordinarie reservationsanslaget till vapen och
ammunition m. m. med oförändrat belopp, 4,514,800 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 103—107
av åberopade statsrådsprotokollet.

Vapen- och
ammunition
m. m.

[44.]

Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. har i
riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 4,514,800 kronor. Anslags -

behovet har beräknats sålunda:

Titel I. Artillerimateriel............................................... kronor 552,800: —

Titel II. Artilleriammunition......................................... » 1,160,000: —

Titel III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser
................................................... » 62,500: —

Titel IY. Handvapen och kulsprutemateriel m. m....... » 403,000: —

Titel Y. Handvapen- och kulspruteammunition m. m. » 2,048,500: —

Titel Yl. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen
och kulsprutor m. m......................... » 138,000: —

Titel VII. Till artilleridepartementets förfogande för
den industriella krigsberedskapen, för experiment
och försök samt till oförutsedda

utgifter........................................................... » 150,000: —

Summa kronor 4,514,800: —

Vid beräknandet av anslagsbehovet för nästkommande budgetår har departementschefen
ansett, att titlarna I, II, III, Yl och YII böra upptagas
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 13 haft. (Nr 18—19.) 26i si 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

Utskottets

yttrande.

Engångskostnader
för
anskaffning
av artillerimateriel.

[45.]

Byggnader,
övningsfält
och skjutbanor.

[49.]

med samma belopp, som för det nu löpande budgetåret beräknats. Med
hänsyn till att anslagstiteln IY ansetts böra höjas med 50,000 kronor för
bestridande av kostnader för vård av till övningar utlämnade kulsprutor,
kulsprutegevär och granatkastare, har föreslagits, att till nämnda anslagstitel
överflyttas ett belopp av 50,000 kronor från titeln V, som genom reducering
av tillverkningskostnaderna för lös ammunition m/14 kunnat minskas
med motsvarande belopp. Under anslagstitlarna IY och Y — vilka för
budgetåret 1930/1931 upptagits med respektive .403,000 kronor och 2,048,500
kronor — skulle alltså för nästkommande budgetär beräknas 453,000 kronor,
respektive 1,998,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,

att riksdagen må upptaga ordinarie reservationsanslaget till
vapen och ammunition m. m. med oförändrat belopp, 4,514,800
kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till bestridande
av engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,918,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 107 och 108 av åberopade statsrådsprotokollet.

I kostnadsberäkningarna för den nya härordningen hava upptagits vissa
engångskostnader för materielanskaffning. Ifrågavarande kostnader hava
avsetts att fördelas på en period av tio år. För anskaffning av materiel,
stående under artilleridepartementets förvaltning, har beräknats ett belopp
av sammanlagt 19,188,000 kronor.

För bestridande av här ifrågavarande engångskostnader hava 1928, 1929 och
1930 års riksdagar å riksstaten för vart och ett av budgetåren 1928/1929,
1929/1930 och 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat en tionde1
del av det för ändamålet avsedda engångskostnadsbeloppet eller 1,918,800
kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av engångskostnader för anskaffning av
artillerimateriel för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,918,800 kronor.

3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 49) att öka ordinarie
reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor, nu 2,606,000
kronor, med 88,300 kronor till 2,694,300 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

•>
O

Ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor
har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits nied 2,606,000
kronor. Vid uppskattandet av anslagsbehovet har behållningen av hyror,
renden m. m. för nämnda budgetår beräknats till 111,500 kronor, varjämte
för bestridande av utgifter från anslaget avsetts att tagas i anspråk ett belopp
av 68,000 kronor, utgörande överskott å den för budgetåret 1927/1928
beräknade behållningen under anslagstiteln för arrende-, jordskylds- och
tomtöresmedlen nr. m. I den av Kungl. Maj:t den 30 maj 1930 fastställda
staten för anslaget har sammanlagda medtelstillgången under anslaget alltså
upptagits med (2,606,000 + 111,500 + 68,000==) 2,785,500 kronor.

Enligt de grunder, som framlades för 1915 års riksdag, hava de årliga
kostnaderna för underhållet av lantförsvarets byggnader beräknats till V2
procent av anläggningskostnaderna under 1—4 året, 3/4 procent under 5—8
året och 1 procent från och med 9 året.

Körande medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1931/1932
har arméförvaltningen anfört följande.

I enlighet med förenämnda beräkningsgrunder borde underhållsmedlen
beträffande kasernetablissemanget för Svea ingenjörkår, vilket vid budgetårets
ingång varit i bruk under en tid av över 8 år, ökas med ''/t procent av anläggningskostnaden,
1,739,900 kronor, eller med 4,350 kronor. Enär särskilt
förstärkningsanslag numera bortfallit, borde med hänsyn till såväl det sätt,
på vilket nyssnämnda summa beräknats, som de grunder, enligt vilka byggnadsanslaget
blivit efter förstärkningsanslagets bortfallande vid genomförandet
av den nya härordningen beviljat, sagda summa ökas med 75 procent
eller till 7,610 kronor.

För de byggnader, som enligt bilaga till 1922 års statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (sid. 218), färdigställts senast under samma år för en anläggningskostnad
av 344,100 kronor, borde underhållsmedlen jämväl ökas
med V4 procent jämte, på grund av vad ovan anförts beträffande förstärkningsanslagets
bortfallande, 75 procent å sålunda erhållet belopp eller med
1,505 ki-onor.

För de byggnader, som enligt bilaga till 1926 års statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (sid. 176), färdigställts senast under samma år för en anläggningskostnad
av 568,284 kronor, borde underhållsmedlen ökas med V*
procent eller med 1,420 kronor.

Vidare beräknades genom fortifikationsdepartementets försorg komma att
före den 1 juli 1931 uppföras nedan angivna byggnader, för vilka underhållsmedel
från sagda tid erfordrades. Anläggningskostnaderna för desamma
beräknades uppgå till nedanstående belopp:

Kulspruteskjutbana vid Västernorrlands regemente ......... kronor 13,000: —

Till Stockholm, Strängnäs, Linköping och Växjö flyttade

förrådsbyggnader från nedlagda kasernetablissemang i

Sala, Örebro och Jönköping............................................ > 287,000: —

Summa kronor 300,000: -—

Enligt förutnämnda beräkningsgrunder erfordrades för underhåll av dessa
byggnader under ifrågavarande budgetår */2 procent av anläggningskostnaderna
eller 1,500 kronor.

Till följd av, bland annat, bestämmelserna angående inkallandet av till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga samt ordnandet av handräckningstjänsten

4

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

(generalorder den 18 juni 1926, nr 1043) hade det under de senaste åren blivit
allt svårare vid truppförbanden att för kasernvården erhålla handräckningspersonal,
varigenom utförandet av vanliga underhålls- och reparationsarbeten
med truppförbandens egna arbetskrafter, såsom föreskreves i kasern vårdsreglementet
§ 4 mom. 2, icke kunnat ske i samma utsträckning som förut.
På grund härav måste till truppförbanden m. fl. utgående underhålls- och
reparationsanslag, som redan förut visat sig knappt tillmätta, numera betecknas
såsom varande otillräckliga. Underhållsmedlen för etablissemangen, i
all synnerhet för de äldre av dem, torde nämligen med nuvarande beräkningsgrund
för anslag till underhåll utav 1/2—1 procent av anläggningskostnaderna
få anses vara — i jämförelse med de väsentligt högre underhållskostnader,
varmed andra myndigheter torde räkna ■— så lågt satta, att
en minskning i tillgång på egna arbetskrafter för kasernvården måste ogynnsamt
inverka på sagda vård. Underhållsstandarden för flera etablissemang
befunne sig ock i märkbart nedgående. Fortifikationsdepartementet ansåge,
att omförmälda minskning av truppförbandens m. fl. tillgång på egna arbetskrafter
för kasernvården nödvändiggjorde en ökning av byggnadsanslaget med
205,000 kronor, utgörande i medeltal 4,360 kronor för vart och ett av 47
etablissemang.

Med anledning av att förutvarande Vaxholms grenadjärregementes sjukhus
numera överlämnats till Vaxholms kustartilleriregementes vård och förvaltning,
kunde byggnadsanslaget minskas med 980 kronor.

Överlämnandet av förutvarande Andra livgrenadjärregementets lägerområde
å Malmen till flygvapnets förvaltning medförde däremot icke någon
minskning av byggnadsanslaget, enär sagda anslag, som under de senaste
åren visserligen bestritt kostnaderna för nödvändigt underhåll av lägerområdet,
icke inrymde underhållsmedel för dåvarande byggnader m. m.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts, borde byggnadsanslaget
ökas med (7,610 + 1,505 + 1,420 + 1,500 + 205,000 =) 217,035 kronor och minskas
med 980 kronor, vilket utgjorde en ökning med i runt tal 216,100 kronor,
eller från 2,785,500 kronor till i runt tal 3,001,600 kronor.

För budgetåret 1931/1932 hade inkomster och utgifter beträffande de
fastigheter, vilka förut redovisats under arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen
samt Järvafältets arrendemedel, beräknats sålunda:

Myndigheter m. m.

Beräknade

inkomster

kronor

Beräknade

utgifter

kronor

Södra arméfördelningen......................................................

130,383

108,928

Västra » ....................................................

137,481

125,594

Östra » .....................................................

275,111

177,538

Norra » ...................................................

61,298

53.845

Övre Norrland.....................................................................

1,450

935

Boden....................................................

54,887

21.018

54,500

18,794

5,945

Gotland............................................ ..................

Vissa myndigheter..........................................................

16(802

Fortifikationsdepartementets hyres- och arrendemedel (oförut-

698,430

546,079

sedda utgifter m. m.) ....................................................

50,000

Summa kronor

698,430

596,079 |

Beräknade inkomster ........................................................... kronor 698,430: —

» utgifter ................................................................ » 596,079: —

Beräknad behållning kronor 102,351: —

eller i runt tal 102,300 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

5

Beträffande nyssnämnda fastigheter hade den verkliga behållningen för
budgetåret 1928/1929 med 29,933 kronor 84 öre eller i runt tal med 30,000
kronor understigit den för samma budgetår beräknade behållningen, vilket
berodde därpå, att numera såsom jordbruks- och skogsfastigheter betecknade
fastigheter icke givit de för angivna budgetår beräknade inkomsterna.

Det för byggnadsanslaget beräknade medelsbehovet, 3,001,600 kronor,
kunde minskas med förutnämnda beräknade behållning under budgetåret
1931/1932 av 102,300 kronor men borde på grund av jordbruks- och skogsfastigheternas
minskade avkastning enligt ovan ökas med 30,000 kronor.
Medelsbehovet kunde sålunda minskas med 72,300 kronor eller till 2,929,300
kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att Kungl.
Maj:t måtte_ föreslå riksdagen att öka ordinarie reservationsanslaget till byggnader,
övningsfält och skjutbanor, nu 2,606,000 kronor, med 323,300 kronor
till 2,929,300 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har arméförvaltningen föreslagit
ökning av ordinarie byggnadsanslaget med, bland annat, ett belopp
av 205,000 kronor för bestridande av uppkommande merkostnader till följd
av bristande tillgång på militär liandräckningspersonal för kasernvården.
Samma förslag framställdes av ämbetsverket år 1929 men föranledde icke
någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. Icke heller nu synas tillräckliga
skäl för ifrågavarande anslagsökning föreligga, utan torde de hittillsvarande
grunderna för uppskattandet av kostnaderna för byggnadsunderhållet böra
tillämpas jämväl för nästkommande budgetår.

Den ökning av medelsanvisningen å anslaget med 30,000 kronor, som av
arméförvaltningen ifrågasatts i anledning därav, att den verkliga behållningen
av hyror och arrenden m. m. för budgetåret 1928/1929 med nyssnämnda
belopp understigit vad i sådant avseende beräknats, finner jag mig icke
kunna tillstyrka.

På grund av vad nu anförts och då jag icke i övrigt har något att erinra
mot arméförvaltningens anslagsberäkning, förordar jag, att byggnadsanslaget
för budgetåret 1931/1932 upptages med (2,929,300 — 205,000 — 30,000=)
2,694,300 kronor.»

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till byggnader,
övningsfält och skjutbanor, nu 2,606,000 kronor, med
88,300 kronor till 2,694,300 kronor.

4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 50) att för ordnande av
förläggningen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 140,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 117—119 av åberopade statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Ordnande av
förläggningen
vid skjutskolan
för infanteriet
och
kavalleriet.

[50.]

6

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

Utskottets

yttrande.

Äng- och
v annee enir a!
m. m. vid
Bodens
artilleriregemente.

[54.]

Centraluppvärmning

i vissa
bostadsbyggnader
i
Boden.

[55.]

Ersättning
till staden
Lund.

[68.]

För ifrågavarande ändamål Ilar enligt en av arméförvaltningens fortifikationsdepartement
uppgjord byggnadsplan beräknats en totalkostnad av
370,000 kronor.

I föreliggande fråga Ilar 1930 års riksdag uttalat, att då riksdagen ansett,
att ifrågavarande byggnadsplan borde godkännas, hade riksdagen, som funnit,
att medelsbeliovet för budgetåret 1930/1931 ej behövde upptagas till högre belopp
än som av Kungl. Majit föreslagits eller 110,000 kronor, dock velat framhålla,
att den omständigheten, att ej nu hela det för bvggnadsplanens realiserande
erforderliga beloppet av 370,000 kronor ställdes till förfogande, ej
borde utgöra hinder för igångsättandet och förberedandet av samtliga sådana
byggua(lsarbeten, som i första hand borde komma till utförande.

Kiksdagen anvisade alltså för ändamålet för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 110,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1930 har fortifikationsdepartementet
beräknat kostnaderna för de arbeten, som enligt departementets
mening borde komma till utförande under en första byggnadsperiod,
till 250,000 kronor. Då dessa arbeten ansetts böra fullbordas under år
1931, bär Kungl. Majit föreslagit, att utöver det av 1930 års riksdag anvisade
anslaget å 110,000 kronor ett belopp av 140,000 kronor ställes för
budgetåret 1931/1932 till förfogande för ifrågi ivarande ändamål.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag, får hemställa,

att riksdagen må för ordnande av förläggningen vid skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet; för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 140,000 kronor.

5:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 54) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för anordnande av äng- och värmecentral m. m. vid
Bodens artilleriregemente för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 110,000 kronor.

6:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 55) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för anordnande av centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader
i Boden för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
reservationsanslag av 40,000 kronor.

7:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 68) att för gäldande
av viss ersättning till staden Lund för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 47,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 145—148 av åberopade statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande J\''r 18.

7

I proposition den 21 februari 1930 (nr 177) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att godkänna en vid propositionen fogad, den 2 och den 5 september

1929 mellan Kungl. Majit oell kronan genom kasernkommittén, å ena sidan,
samt Lunds stad, å andra sidan, ingången preliminär överenskommelse angående
reglerandet av vissa ersättningsanspråk med anledning av Södra
skånska infanteriregementets förflyttning från Lund. Lnligt bestämmelse i
§ 8 av överenskommelsen skulle kronan för tiden från och med den 1 juli

1930 och intill dess en i överenskommelsen närmare angiven sinnesslöanstalt,
som avsåges att uppföras invid Lund, blivit färdig och tagits i bruk, till
staden betala ersättning, som skulle utgå för tid intill den 30 september
1934 med belopp, beräknat efter 12,000 kronor för helt år, samt för tid
efter den 30 september 1934 med belopp, beräknat efter 20,000 kronor för
helt år. Enligt § 11 i överenskommelsen skulle vidare kronan utan ersättning
med full äganderätt till staden överlata dels stadsägan nr 473 eller
ägolotterna nr 81 och 82 å Lunds stads östra fäladsmark, dels ock fastigheterna
Vw mantal Lilla Kaby nr 10 eller Nilstorp nr 2 (Nilstorp 24) i
Lunds socken samt skatteaugmentsängen Maskängen i Hardeberga socken,
varvid såsom tidpunkt för stadens tillträde av samtliga dessa fastigheter
skulle räknas den 14 mars 1930.

Härjämte föreslog Kungl. Majit i nämnda proposition riksdagen att för
bestridande av den i § 8 av överenskommelsen avsedda ersättningen åt Lunds
stad för budgetåret 1930/1931 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett
extra anslag av 12,000 kronor.

1 skrivelse den 31 maj 1930 (nr 308) anförde riksdagen, att det syntes
vara synnerligen fördelaktigt, därest fastigheterna Maskängen och Nilstorp
nr 2 samt ägolotterna nr 81 och 82 — jämte vissa andra fastigheter —
kunde disponeras för egnahemsbildning. Kiksdagen ansåge sig därför icke
kunna förorda, att de nämnda fastigheterna, pa sätt föreslagits, öveihimnades
till staden Lund, utan syntes desamma böra för nu angivna iindamål
bibehållas i statens ägo. Kiksdagen anförde vidare, att då den i det preliminära
avtalet mellan kasernkommittén och Lunds stad föreslagna överlåtelsen
till staden av ifrågavarande fyra ägolotter endast utgjorde en
detalj i uppgörelsen, staden enligt riksdagens mening icke torde komma att
motsätta sig den sålunda föreslagna ändringen, därest staden i stället bereddes
ett kontant vederlag härför. Beträffande storleken av denna ersättning
ansåge riksdagen, att densamma med hänsyn till ifrågavarande fastigheters
läge och uppgörelsens innehåll i övrigt skäligen borde bestämmas
till 35,000 kronor. Riksdagen förutsatte i anledning härav, att Kungl. Majit
komme att i denna fråga träffa överenskommelse med staden och att det
ytterligare erforderliga beloppet under nästkommande budgetår äskades av
Kungl. Majit, därest Kungl. Majit ej skulle finna skäl föreligga att av tillgängliga
medel utanordna detsamma. Riksdagen, som icke funnit anledning
till erinran mot den framlagda förslagsöverenskommelsen i övrigt, anmälde
sålunda, att riksdagen dels under ovan angivna villkor godkänt den mellan
Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Lunds

ö Statsutskottets utlåtande Xr 18.

stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelsen, dels ock för
bestridande av i § 8 i överenskommelsen avsedd ersättning åt Lunds stad
for budgetåret 1930/1931 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisat ett extra
anslag av 12,000 kronor.

Genom brev den 20 juni 1930 uppdrog härefter Kungl. Maj:t åt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement att snarast möjligt å Kungl. Majit»
och kronans vägnar, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, med
Lunds stad träffa avtal, innefattande sådan ändring av den i ärendet föreliggande
preliminära överenskommelsen, som betingades av riksdagens ovanberörda
beslut.

I anledning a\ nyssnämnda uppdrag överlämnade arméförvaltningens fortifikationsdepartement
med en till Kungl. Majit ställd, gemensamt med civila
departementet avlåten skrivelse av den 23 augusti 1930 ett mellan fortifikationsdepaitementet,
under förbehåll av Kungl. Majits godkännande, å ena,
samt Lunds stad, a andra sidan, träffat nytt avtal i ämnet, dagtecknat den
28 juli och den 23 augusti 1930. I samband härmed anfördes i huvudsak
följande.

^ ^ i)lLV ^-^ifikationsdepartementet framställd förfrågan hade Lunds stada
drätselkammare, enligt bemyndigande av stadsfullmäktige, förklarat sig villig
att a stadens ^ vägnar med Kungl. Majit och kronan träffa nytt avtal i den
förevarande frågan, varvid staden i stället för de ovan omförmälda fastigheterna
skulle tillerkännas ett kontant belopp av 35,000 kronor, att betalas
till staden senast den 1 juli 1931.

Vid insändandet, efter verkställt undertecknande, till fortifikationsdepartementet
av det nya kontraktet hade emellertid drätselkammaren — under
framhållande att, oaktat drätselkammaren bemärkt, att staden enligt den
tidigare preliminära överenskommelsen skulle haft rätt att tillträda de i
densamma omnämnda fastigheterna, för vilka beloppet 35,000 kronor avsåge
att utgöra vederlag, den 14 mars 1930, drätselkammaren dock godkänt fortifikationsdepartementets
förslag, att staden skulle bekomma nämnda belopp
senast den 1 juli 1931, och undertecknat kontraktsexemplaren, då drätselkammaren
ej ansett denna fråga böra uppskjuta överenskommelses träffande
i ärendet • hemställt, att vid kontraktsexemplarens översändande till Kungl
Majit fortifikationsdepartementet måtte med påpekande av förhållandet söka
utverka den räntegottgörelse åt staden, som departementet funne vara rättvis
och billig, eller ock alternativt feresia, att Kungl. Majit måtte, såsom
ock av riksdagen förutsatts, finna skäl föreligga att av tillgängliga medel
omedelbart utanordna ersättningsbeloppet.

I anslutning till vad riksdagen anfört finge civila departementet framhålla,
att, örn Kungl. Majit skulle finna skäl att omedelbart utanordna förenämnda
belopp å 35,000 kronor, detta syntes kunna anvisas å anslaget till extra
utgifter.

Med anledning av det anförda hemställde dels fortifikationsdepartementet,
att nyssnämnda kontrakt mellan departementet samt Lunds stads drätselkammare
måtte av Kungl. Majit godkännas, dels och fortifikations- och civila
departementen —- som ansåge, att någon räntegottgörelse till Lunds stad i
förevarande avseende ej borde ifrågakomma, men att det kunde vara skäligt,
att, på grund av vad stadens drätselkammare i ärendet anfört, det staden
tillkommande ersättningsbeloppet, 35,000 kronor, omedelbart utbetalades —

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

9

att samma belopp måtte av Kungl. Maj:t för ändamålet anvisas å anslaget
till extra utgifter mot framtida ersättning från det anslag, för vilket medel
borde äskas av riksdagen.

Genom beslut den 4 september 1930 godkände Kungl. Majit det med
fortifikations- och civila departementens skrivelse överlämnade, mellan fortifikationsdepartementet
och Lunds stad den 28 juli och den 23 augusti 1930
upprättade kontraktet. Härjämte medgav Kungl. Majit, att det staden jämlikt
detta kontrakt tillkommande ersättningsbelopp av 35,000 kronor finge till
staden omedelbart utbetalas samt avföras å lantförsvarets anslag till extra
utgifter; och förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles taga under omprövning
frågan om beloppets slutliga gäldande.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov förbudgetåret 1931/1932
har arméförvaltningen hemställt, att hos 1931 års riksdag måtte äskas erforderliga
medel för bestridande av den ersättning å 12,000 kronor, som för
tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 skulle utgå till Lunds stad, ävensom för
gäldandet av nyssnämnda belopp å 35,000 kronor, eller tillhopa 47,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»I enlighet med arméförvaltningens förslag torde medel böra av riksdagen
begäras för bestridande av den staden Lund kontraktsenligt tillkommande
ersättningen å 12,000 kronor för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932. Likaså
finner jag mig böra tillstyrka ämbetsverkets förslag i vad angår det slutliga
gäldandet av den gottgörelse å 35,000 kronor, som, på sätt förut nämnts,
utgivits till staden. För ifrågavarande ändamål torde således å riksstaten
för budgetåret 1931/1932 böra anvisas ett extra anslag av 47,000 kronor.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majits förslag, får utskottets
hemställa, yttrande.

att riksdagen må för gäldande av viss ersättning till staden
Lund för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 47,000
kronor.

SJÖFÖRSVARET.

8:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 88) att uppföra ordinarie Underhäll av
reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. fl°i{an* fartyg
med oförändrat belopp, 5,900,000. kronor. och byggnader

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade [88.]
statsrådsprotokollet sid. 180—184.

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr E. Trygger rn. fl. (nr 69) samt den andra inom andra kammaren av
herr A. Lindman m. fl. (nr 95) har hemställts, att riksdagen ville till under -

Motioner.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

håll av flottans fartyg och byggnader m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett ordinarie reservationsanslag av 6,500,000 kronor.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

»I skrivelse rörande medelsbehovet under anslaget ''Underhåll av flottans
fartyg och byggnader’ för budgetåret 1931/1932, vilken skrivelse i huvudsak
återgivits i statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln sid. 180 och följande,
har marinförvaltningen påvisat, att flottans dyrbara materiel icke kan nöjaktigt
underhållas med det reservationsanslag av 5,900,000 kronor, som av
fjolårets riksdag för ändamålet anvisades. Ämbetsverket beräknar, att ett
belopp av 6,500.000 kronor är för ändamålet erforderligt.

Kungl. Majit har också funnit en höjning av anslagsbeloppet önskvärd,
ifrågasätter icke — av statsfinansiella skäl — någon höjning utan hemställer,
att anslaget för nästkommande budgetår måtte upptagas med samma belopp
som för det nu löpande eller 5,900,000 kronor.

Enligt vår mening innebär det en synnerligen dålig ekonomi att icke
underhålla statens egendom. Det är uppenbart, att den dyrbara sjökrigsmaterielen
år från år måste undergå en värdeminskning, därest icke underhållsanslaget
är tillräckligt, en minskning icke blott i dess penningvärde
utan framför allt i dess stridsvärde. Det är uppenbart att flottans myndigheter
i första rummet måste nedlägga underhållskostnader på de fartyg, som
avses för sjöexpedition, under det att övriga fartygs underhåll först i andra
hand blir tillgodosett. Ett för knappt tillmätt underhållsanslag kommer sålunda
inom kort tid medföra, att alla de fartyg, vilka icke äro utrustade,
komma i ett så trängande behov av översyn och underhåll, att de icke vid
behov kunna mobiliseras inom beräknad tid utan först efter längre tids
översyn kunna bliva disponibla för tjänstebruk.

Detta förhållande anse vi vara ur försvarssynpunkt så anmärkningsvärt,
att vi icke tveka att tillstyrka det belopp som av marinförvaltningen beräknats
erforderligt.»

Kungl. Maj:ts Av marinförvaltningen har medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 beräkf»rätag.
näts till de belopp, som angivas i sista kolumnen av nedanstående tablå:

Statsutskottets utlåtande AV 18.

11

VarYschefen

Karlskrona.

Yarvschefen

Stockholm.

Summa.

Marinförvalt-

ningen.

Kronor.

Kronor. |

Kronor.

Kronor.

1. Fartyg oell båtar.

Reservinventarier m. m...............

Pansarskepp ..............................

Kryssare .................................

Jagare .......................................

Torpedbåtar ..............................

Motortorpedbåtar........................

Undervattensbåtar .....................

Specialfartyg..............................

Vedettbåtar.................................

Skeppsgossefartyg ....................

Logementsfartyg ........................

Transportmateriel samt mindre far-tyg och båtar m. m................

Torpedmateriel.............,,............

Radiomateriel..............................

Min-, spräng- och svepmateriel ...
Nautisk materiel .......................

191,600

862.300

669.300
510,800

4,850

305.100

162,750

363,250

181,900

200,200

105,000

22,000

9.000

30.000

68.700
180,300
104,400
175,900

3,200

506,700

149,200

243.500

144,250

198.500

90.000

38.700

34.000
21,200

260,300

1,042,600

773.700

686.700

3.200
4,850

811,800

311,950

606,750

181,900

144,250

398.700
195,000

60.700

43,000

51.200

250.000
827,400

773.700

421.700

2,000

805.000

306.000
327,600
181,900
144,250

398.700

195.000
60,700
43,000
51,200

3,618,050

1,958,550

5,576,600

4,788,150

2. Hus och byggnader....................

647,575

376,400

1,023,975

850,000

3. Avlöning till viss administrativ
personal.................................

i. Åtskilliga behov ........................

55.500

60.950

64,000

92,800

119,500

153,750

119,500 ;

153,750 !

4,382,075

2,491,750

6,873,825

5,911,400 ''

5. Byggnader i Marstrand...............

—

—

9,600

9,600 ;

6. För omsättning av undervattens-båtars ackumulatorbatterier......

—

—

i 300,000

300,000

7. Till marinförvaltningens disposi-tion .......................................

300.000

300,000

Summa summarum kronor

—

| 7,483,425

6,521,000

Beträffande medelsbeliovet, som för budgetåret 1930/1931 av riksdagen
upptagits med utgångspunkt från kostnadsberäkningarna för 1925 års marinorganisation,
korrigerade med hänsyn till vissa sedermera inträdda förhållanden,
bär marinförvaltningen i avseende å budgetåret 1931/1932 bland
annat anfört följande.

»Av det ovan anförda framginge, att det belopp, vartill 1925 års beräkningar
ledde, icke utan avsevärda korrigeringar kunde läggas till° grund för fastställandet
av de anslag, som nu erfordrades, sedan över 5 år förflutit efter
beräkningarnas utförande. Ersättningsbyggnadssakkunnigas beräkningar visade
även betydligt högre belopp för underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m. efter delvis genomförd ersättningsbyggnad än vad som under de senaste
åren beviljats. Även med reduktioner, vilka innebure icke tillrådliga inskränkningar
av krigsberedskapen, kunde av myndigheterna begärda anslag, vilka
beräknats med ledning av de senaste årens erfarenheter, icke bringas ned till
det belopp, vartill 1929 års riksdag nedsatt underhållsanslaget.

Inkomster och utgifter för uthyrda bostadsfastigheter m. m. samt för
Gnstafsviks örlogsdepå beräknades uppgå till följande belopp.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

Utskottets

yttrande.

Befästningar,
kustartilleriets

kaserner
m. m.

[90.]

Inkomster.

Utgifter.

Kronor.

Kronor.

Bostadsfastigheter i Karlskrona .................................

50,000

37.000

» » Stockholm .................................

12.000

—

Gustafsviks örlogsdepå........................

8.000

12,Otto

Summa

70,000

49,000

Behållningen beräknades sålunda komma att uppgå till (70,000 — 49,000 =}

21,000 kronor.

Härutöver beräknades hyresmedel komma att inflyta från områden i Djurgårdsstaden
ävensom å Beckholmen och å Fjäderholmarna. Dessa hyresmedel
skulle emellertid efter avdrag av erforderliga underhållskostnader m. m. för
fastigheterna tillföras Stockholms varvs byggnadsfond.

I enlighet härmed och med den ovan angivna tablån skulle anslagsbehovet
för underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. uppgå till (6,521,000 —
21,000=) 6,500,000 kronor.»

För egen del har departementschefen anfört följande:

»Av vad marinförvaltningen sålunda anfört synes framgå, att svårigheter
för närvarande föreligga att inom ramen av det nu för underhåll av flottans
fartyg och byggnader m. m. utgående anslagsbeloppet kunna på ett fullt nöjaktigt
sätt tillgodose de många och omfattande krav, som ställas på förevarande
anslag. Med hänsyn härtill kunde en höjning av anslagsbeloppet anses önskvärd.
Av statsfinansiella skäl finner jag mig dock icke nu böra ifrågasätta
någon dylik höjning utan hemställer, att anslaget för nästa budgetår upptages
med samma belopp som för det nu löpande budgetåret eller 5,900,000 kronor.»

Utskottet har icke ansett skäl föreligga att tillstyrka anvisande av högre
belopp än som beviljats av riksdagen för budgetåret 1930/1931 och som
jämväl äskats av Kungl. Majit för budgetåret 1931/1932. Utskottet avstyrker
alltså de väckta motionerna örn beviljande av högre anslag samt hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag och
med avslag å herrar Tryggers m. fl. samt Lindmans m. fl. ovanberörda
motioner (I: 69 och II: 95) i vad de skilja sig från Kungl.
Maj:ts förslag, i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga
ordinarie reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg
och byggnader m. m. med oförändrat belopp, 5,900,000 kronor.

9:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 90) att dels medgiva, att
ill befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. må disponeras å En per
mille fonden förefintlig behållning med undantag av 58,000 kronor, dels ock
minska ordinarie reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner
m. m., nu 320,000 kronor, med 20,000 kronor till 300.000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 185—188.

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

13

Marinförvaltningen Ilar beräknat medelsbehovet på följande sätt:

Vaxholms fästning
Karlskrona »

Älvsborgs >

Hemsö »

kronor 130,000
» 106,000

> 51,000

> 1,500

kronor 288,500

Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda utgifter »_84,500

Summa kronor 373,000

Från detta belopp borde dock avgå beräknad behållning å hyres- och arxendemedel,
26,200 kronor, vadan det återstående medelsbehovet utgjorde
(373,000 — 26,200 =) 346,800 kronor. Med anlitande av den av statskontoret
förvaltade En per mille fonden borde anslagsbehovet kunna ytterligare
minskas, så att detsamma även för nästkommande budgetår kunde begränsas
till i runt tal 320,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»I skrivelse den 2 maj 1930, nr 175, i anledning av riksdagens år 1929 församlade
revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli
1928—30 juni 1929 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte vid kommande
statsregleringar vidtaga sådana åtgärder, att den å En per mille fonden förefintliga
behållningen bomme till användning för underhållet av Älvsborgs fästning.

I utlåtande den 30 augusti 1930 över riksdagens berörda framställning har
marinförvaltningen anfört följande.

Vid utgången av budgetåret 1928/1929 hade En per mille fonden uppgått
till ett belopp av 77,562 kronor 31 öre. Enligt från statskontoret under hand
erhållen uppgift hade fonden vid utgången av budgetåret 1929/1930 ökats till
81,033 kronor 43 öre och kunde vid utgången av budgetåret 1930/1931 beräknas
uppgå till cirka 84,500 kronor. I enlighet med vad marinförvaltningen anfört
uti sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1931/1932
hemställde ämbetsverket, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av fondens medel finge disponeras

dels för Ökning av skottvidden för vissa kanoner inom Älvsborgs fästning
ett belopp av 18,000 kronor,

dels till konservering av Ny Älvsborgs fästning ett belopp av 40,000 kronor,
dels ock till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., vad som återstode
av fonden, sedan förenämnda av marinförvaltningen för andra ändamål äskade
belopp, tillhopa 58,000 kronor, därifrån undantag^, eller en beräknad summa
av 26,500 kronor.

I häröver den 20 september 1930 avgivet yttrande har riksräkenskapsverket
förklarat, att från riksräkenskapsverkets sida intet vore att erinra mot marinförvaltningens
förslag till disposition av ifrågavarande fond.

Såsom framgår av den redogörelse för En per mille fonden, som lämnats av
riksdagens år 1929 församlade revisorer (revisorernas berättelse del I, sid.
66—67), har nämnda fond tillkommit genom förordningen den 22 maj 1794 om
en allmän nederlagsfrihet å utländska varor i Göteborg. I § 5 av omförmälda

14

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

Utskottets

yttrande.

förordning föreskrevs nämligen, att av sådana varor skulle uppbäras — förutom
kronans nederlagsrecognition — ’En per Mille vid inkommandet och en
dito vid utgåendet till fond för Allmänna Byggnader i Göteborg, hörande till
militäriska behov och stadens försvar’. På grund av den förnyade nederlagsförordningen
den 5 maj 1813 upphörde nyssnämnda avgift att utgå, och fondens
inkomster hava sedan dess allenast bestått i räntor å utlånta medel och
kapitalvinst å utlottade obligationer. Såsom marinförvaltningen anfört, uppgick
behållningen å fonden, vars förvaltning från och med år 1873 handhafts
av statskontoret, vid utgången av budgetåret 1929/1930 till 81,033 kronor 43
öre, vilket belopp vid utgången av innevarande budgetår kan beräknas hava
ökats till omkring 84,500 kronor.

Marinförvaltningens förslag i fråga örn fondens disposition innebär, att större
delen av densamma, 58,000 kronor, skall användas för ökning av skottvidden
för vissa kanoner inom Älvsborgs fästning samt för konserveringsarbeten å
Ny Älvsborgs fästning, under det att återstoden skall disponeras för sådana
utgifter, som pläga bestridas av anslaget till befästningar, kustartilleriets
kaserner m. m., från vilket anslag underhållskostnaderna för Älvsborgs fästning
gäld.as.

Emot marinförvaltningens förslag, varigenom den å En per mille fonden
förefintliga behållningen skulle komma till användning för underhåll och vård
m. m. av nuvarande och äldre befästningsanordningar inom Älvsborgs fästning,
har jag icke något att erinra. Till frågorna örn ökning av skottvidden för vissa
kanoner inom Älvsborgs fästning och örn konservering av Ny Älvsborgs fästning
återkommer jag i det följande.

Efter avdrag av de för ökning av skottvidden för vissa kanoner i Älvsborgs
fästning samt för konservering av Ny Älvsborgs fästning avsedda beloppen,
tillhopa 58,000 kronor, beräknas av En per mille fonden återstå omkring 26,500
kronor vid ingången av nästkommande budgetår. Därest, såsom av mig förordas,
sistnämnda belopp får användas för underhåll av befästningar, kustartilleriets
kaserner m. m., torde förevarande anslag i riksstaten för nästa budgetår
icke behöva upptagas med så stort belopp, som av marinförvaltningen
ifrågasatts, eller 320,000 kronor, utan synes mig anslagsbeloppet kunna begränsas
till, i avrundat tal, 300,000 kronor.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna dispositionen
av En per mille fonden. Ej heller föranleder den gjorda anslagsberäkningen
till någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att till befästningar, kustartilleriets kaserner
m. m. må disponeras å En per mille fonden förefintlig behållning
med undantag av 58,000 kronor;

b) minska ordinarie reservationsanslaget till befästningar,
kustartilleriets kaserner m. m., nu 320,000 kronor, med 20.000
kronor till 300,000 kronor.

*Statsutskottets utlåtande Nr 16.

15

10:o) Kungl. Magt Ilar föreslagit riksdagen (punkt ill) att öka ordinarie Kustreservationsanslaget
till kustartilleriets materiel m. m., nu 580,000 kronor, materiel™, m.
med 20,000 kronor till 600,000 kronor. j-gg j

I sin framställning rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1930/1931 hemställde marinförvaltningen, att ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets materiel m. m., vilket i riksstaten för budgetåret 1929/1930
upptagits med ett belopp av 580,000 kronor, måtte för förstnämnda budgetår
ökas till 671,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet den 3 januari 1930
framhöll föredragande departementschefen, att han i likhet med marinförvaltningen
ansåge en ökning av förevarande anslag ofrånkomlig, därest kustartillerimaterielen
skulle kunna underhållas på ett såväl ur ekonomisk synpunkt
som med hänsyn till krigsberedskapen tillfredsställande sätt. Emellertid syntes
den av marinförvaltningen äskade anslagssumman kunna reduceras till 626,000
kronor. Kungl. Majlis i enlighet härmed till riksdagen avlåtna förslag blev
emellertid icke av riksdagen bifallet. -Riksdagen fann nämligen skäl icke föreligga
att höja anslaget och upptog alltså detsamma för budgetåret 1930/1931
med oförändrat belopp, 580,000 kronor.

Anslaget har enligt av Kungl. Majit fastställd stat fördelats sålundai

Vaxholms fästning ................................ kronor

Karlskrona » »

Älvsborgs > »

Hemsö » »

Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda utgifter »_

Summa kronor 580,000

286,080

221,800

15,500

7,000

49,620

Beträffande medelsbehovet under detta anslag för nästkommande budgetår
har marinförvaltningen anfört följande.

För budgetåret 1931/1932 hade kommendanterna beräknat följande belopp
erforderliga, nämligen kommendanten i Vaxholms fästning 388,525 kronor,
befälhavande amiralen i Karlskrona 286,000 kronor, kommendanten i Älvsborgs
fästning 15,700 kronor och kommendanten i Hemsö fästning 6,000 kronor, eller
sammanlagt 696,225 kronor. Härtill komme kostnaderna för tillsyn och underhåll
av anslagstavlor inom kustfästningarnas skyddsområden med 5,880 kronor.
Då till marinförvaltningens disposition för oförutsedda utgifter borde beräknas
ett belopp av omkring 60,000 kronor, skulle alltså det för budgetåret 1931/1932
erforderliga anslaget till kustartilleriets materiel m. m. uppgå till omkring

762,000 kronor. De senaste årens erfarenheter hade till fullo ådagalagt, att de
till förfogande stående underhållsmedlen varit allt för knappt tilltagna. Materielen
hade endast kunnat nödtorftigt underhållas, och blott genom eftersättande
av underhållet hade kostnaderna härför kunnat hållas inom anslagsramen.
Då det för innevarande budgetår beviljade anslaget avsevärt understege det av
marinförvaltningen såsom minimum beräknade beloppet, följde därav, att underhållet
av brist på medel komme att ytterligare bliva lidande.

Enär under det senast förflutna budgetåret ett flertal nya batterier fullbordats
och i samband därmed dels ny och dels från flottan överförd materiel
tillförts fästningarna, ansåge sig marinförvaltningen icke kunna upptaga be -

16

/Statsutskottets utlåtande Nr 18.

Utskottets

yttrande -

Konservering
av Ny
Älvsborgs
fästning.

[100.]

ökning av
skottvidden
för vissa
kanoner inom
Älvsborgs
fästning.

[115.]

loppen för underhåll av artilleri-, min- och radioinventarier till lägre belopp
än det av kommendanterna härför som minimum beräknade, vilket innebure en
ökning av det för innevarande budgetår av ämbetsverket beräknade anslaget till
ifrågavarande materiel med 19,000 kronor.

Vad beträffade anslagsbehovet för sjö- och lantförbindelser, krävdes även
en ökning. Beträffande denna fråga hade chefen för kustartilleriet i skrivelse
aen 31 juli 1930 framhållit, att, enligt vad vid flera tillfällen i olika skrivelser
och utredningar ådagalagts, tillgången på maskinpersonal vid kustartilleriet
vore så liten, att driften och tillsynen av maskinanläggningar ombord och i land
äventyrades.och att de för tjänsten eller i övrigt erforderliga förbindelserna
icke kunde i erforderlig och skälig utsträckning upprätthållas. Även i fråga
om minpersonal förelåge emellertid efter 1925 års omorganisation en avsevärd
brist, vilken nödvändiggjorde, att såsom befälhavare å kommunikationsbåtar
borde så långt lämpligen ske kunde avses förhyrd personal. Chefen för kustartilleriet
tillstyrkte därför bestämt ett av kommendanten i Vaxholms fästning
framlagt förslag örn att för ifrågavarande ändamål borde beräknas högre
belopp.

Kommendantens förslag innebure en ökning av den av marinförvaltningen år
1929 beräknade summan för sjö- och lantförbindelser av omkring 10,000 kronor.
Den totala ökningen skulle således utgöra (19,000 + 10,000 =) 29,000
kronor. Marinförvaltningen ansåge sig alltså för budgetåret 1931/1932 kunna
beräkna medelsbehovet för kustartilleriets materiel m. m. till ett belopp av
(671,000 + 29,000 =) 700,000 kronor.

Med hänsyn till vad myndigheterna i ärendet anfört bär en ökning av
medelsanvisningen synts departementschefen vara erforderlig. En så betydande
anslagsförhöjning som den av marinförvaltningen ifrågasatta har departementschefen
emellertid icke tillstyrkt, utan föreslagit, att anslagsbeloppet
skulle bestämmas till 600,000 kronor.

Utskottet bär ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majis förslag och får
alltså hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till
kustartilleriets materiel m. m., nu 580,000 kronor, nied 20,000
kronor till 600,000 kronor.

ll:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkt 100) får utskottet,
under hänvisning till vad under punkt 9:o) bär ovan anförts, hemställa,

att riksdagen må medgiva att till konservering av Ny Älvsborgs
fästning må disponeras ett belopp av 40,000 kronor från
En per mille fonden.

12:o) I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 115) får utskottet, som
tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, under hänvisning till vad
under punkt 9:o) bär ovan anförts, hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för ökning av skottvidden
för vissa kanoner inom Älvsborgs fästning må disponeras ett
belopp av 18,000 kronor från En per mille fonden.

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

17

FLYGVAPNET.

13:o) Med tillstyrkande av Kungl. Marits förslag (punkt 136) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för installerande av uppvärmningsanläggmng
inom kanslihuset i 1. jlygkårens etablissemang i Västerås
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138) hemställer utskottet,

att riksdagen må för utförande av vissa uppmuddringsarbeten
m. m. vid sjöflggstationen i Karlskrona för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

15:o) Med tillstyrkande av Kungl. Marits förslag (punkt 143) får utskottet,
som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, hemställa,

att riksdagen må till anskaffning av markradiostationer för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor

Stockholm den 6 februari 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, Olof Olsson,
0. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson
i Kompersmåla, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund, J. G. Walles och
C. G. V. Hammarskjöld;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, B. F-.son Holmgren, E. G. E. Eriksson i
Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp och K. S. V. Ward.

Uppvärmning
sanläggning
inom
kanslihuset
i 1. flygkårens
etablissemang
i Västerås.

[136.]

Uppmuddringsarbeten

m. m. vid

sjvflyg stationen

i
Karlskrona.

[138.]

Markradio stationer.

[143.]

Bihang till riksdagens protokoll ISAI. 6 sami. 13 haft. (Nr 18—19.) set 3i 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

Reservationer:

vid punkt Stoj (underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.) av herrar
Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Lundell, Hammarskjöld,
Wiklund, Nilsson i Bonarp, Strindlund, Holmgren och Persson i Fritorp,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som ansluter sig till de synpunkter, vilka anförts i de väckta
motionerna, har ansett, att ett belopp av 6,500,000 kronor är erforderligt för
underhåll av flottans fartyg och byggnader under budgetåret 1931/1932.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till herrar Tryggers m. fl. samt Lindmans m. fl.
ovanberörda motioner (1:69 och H: 95) öka ordinarie reservationsanslaget
till underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m., nu 5,900,000 kronor, med 600,000 kronor till 6,500,000
kronor.»

■ • 41

vid punkt 10:o) (kustartilleriets materiel m. m.) av herrar Lindblad, Olof
Olsson, Nilsson i Malmö, Asplund, Walles, Anderson i Råstock, Jansson i
Falun, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs och
Ward, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:

»Utskottet har icke funnit anledning föreligga att tillstyrka anvisande av
högre anslag än som ansetts bliva erforderligt enligt de till grund för 1925
års marinorganisation liggande beräkningarna eller 410,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska ordinarie -reservationsanslaget till
kustartilleriets materiel m. m., nu 580,000 kronor, med 170,000
kronor till 410,000 kronor.»