Statsutskottets utlåtande Nr 169.

1

Nr 169.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1931 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
och propositionen nr 220 gjorda framställningar
angående rusdrycksmedlen samt statsskuldens amortering
jämte i dessa ämnen väckta motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen, nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har
Kungl. Majit beträffande inkomsterna föreslagit riksdagen, bland annat:
dels att under »skatter» upptaga nedan nämnda inkomsttitlar med föl -

jande belopp:

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning .............. kronor 18,500,000

Kusdrycksförsäljningsmedel: bevillning:

« Partibandelsbolag .............................. » 9,000,000

yS Detaljhandelsbolag .............................. » 24,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning .......................................... » 40,000,000

Maltskatt, bevillning ................................ » 17,500,000

Summa kronor 109,000,000,

dels ock att under titeln »i anspråk tagna kapitaltillgångar» upptaga,
förutom andra poster, under »Statens produktiva fonder» och underrubriken
»statsverkets fond av rusdrycksmedel» 5,433,232 kronor, under
»fonden för statsskuldens amortering» 13,455,000 kronor samt under »statsverkets
kassafond» 23,229,173 kronor.

Under utgifterna har Kungl. Majit dels i anslutning till förberörda
framställning beträffande rusdrycksfonden föreslagit riksdagen att följande
anslag skulle utgå av denna fond, nämligen:

Femte huvudtiteln.

Statens tvångsarbetsanstalten förslagsanslag........................ kronor 565,000

Bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, reservationsanslag
............................................................................... » 50,000

Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.,

reservationsanslag.................................................................... » 100,000

Frälsningsarméns räddningshem ........................................... » 10,000

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 85 höft. (Nr 169—171.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i

Landskrona.............................................................................

Statens vårdanstalt å Venngam för alkoholister, förslags-

kronor

42,000

anslag ........................................................................................

»

175,000

Kestaurering av Venngams slott, reservationsanslag ........

Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet m. m.,

»

50,000

reservationsanslag....................................................................

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

»

90,000

driftkostnader, förslagsanslag ............................................

Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., förslags-

250,000

anslag........................................................................................

Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,

»

5,000

reservationsanslag ...................................................

Resor vid tvångsinternering av alkoholister, förslags-

»

75,000

anslag........................................................................................

»

10,000

Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag ............

Vissa arbeten vid erkända alkoholistanstalten Hemmet

»

4,000

Ålvgården, reservationsanslag ............................................

Sinnesslöanstalten i Lund (del av reservationsanslaget

»

55,000

till hospitalsbyggnader) .......................................................

Särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig in-

5>

1,300,000

försel av spritdrycker, lönnbränning m. m.....................

»

200,000

Säger

kronor 2,981,000

Sjunde huvudtiteln.

Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets
försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m.,

reservationsanslag ................................................................

Ersättning till vissa städer och köpingar för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel....................

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förs lagsanslag
......................................................................................

Säger

» 600,000

» 1,401,732

» 40,000

kronor 2,041,732

Åttonde huvudtiteln.

Undervisnings- och upplysningsverksamhet, reservationsanslag
........................................................................................

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservationsanslag
......................................................................................

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder, reservationsanslag ................ »

Säger kronor
Summa kronor

200.500
200,000

10,000

410.500
5,433,232,

dels ock att till avbetalning å statsskulden för budgetåret 1931/1932 anvisa
de anslag, tillsammans uppgående till 33,600,000 kronor, vilka finnas
upptagna i en statsrådsprotokollet bifogad tabell, att utgå enligt 1 § i
förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Ovannämnda under femte huvudtiteln äskade anslag till statens vård -

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

3

anstalt å Venngarn för alkoholister å 175,000 kronor och till främjande
av nykterlietsnämndernas verksamhet m. m. å 90,000 kronor hava av riksdagen
bestämts till 174,600 respektive 80,000 kronor. Till följd härav bör
slutsumman 5,433,232 kronor sänkas med 10,400 kronor till 5,422,832 kronor.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över
finansärenden för förenämnda dag bär departementschefen beträffande
dispositionen av rusdrycksmedlen, fonden för statsskuldens amortering
och statsverkets kassafond anfört följande (sid. 7—9):

»Enligt vad jag nyss angav, uppgår skattebudgetens utgiftssida till
785.90 miljoner kronor. Örn med denna siffra sammanställes nu nämnda
totalbelopp av påräkneliga inkomster 749.21 miljoner kronor, framgår därav,
att ett ytterligare inkomstbelopp av 36.69 miljoner kronor är erforderligt
för budgetens balansering.

När det gäller att anskaffa medel för att täcka denna brist, har jag utgått
ifrån att några skatteförhöjningar eller nya skatter ej böra ifrågasättas.
Däremot synes det mig självfallet, att i ett läge sådant som det
nuvarande de besparade tillgångar, som uppsamlats i statsverkets kassafond,
böra bidraga med ett avsevärt belopp. Jag anser detta så mycket
mera på sin plats, som tvivelsutan fonden för närvarande är större än
dess ändamål kräver och en alltför stor anhopning av besparade medel
under gynnsammare statsfinansiellt läge alltid innebär en stark frestelse
till statsutgifter, som måhända icke äro oundgängligen nödvändiga.
Även med denna utgångspunkt måste det emellertid med hänsyn till det
av mig förut berörda, befarade underskottet på löpande budget anses
uteslutet att av kassafondens tillgångar taga i anspråk hela det belopp,
som erfordras för att täcka nyssnämnda underskott. Härvid bör jämväl
beaktas, att de inkomstberäkningar, som nu göras för budgetåret 1931/
1932, på grund av de ovissa faktorer, varmed man har att räkna, innefatta
så många osäkerhetsmoment, att, även örn försiktighet vid beräkningarna
iakttages, icke heller nästa statsreglering kan förutsättas vara under
alla förhållanden säkerställd. Skulle lågkonjunkturen bliva mera djupgående
och av längre varaktighet, än man nu utgår ifrån, kunde ett alltför
kraftigt grepp ur kassafonden medföra bekymmersamma konsekvenser
för senare statsregleringar.

Under sådana omständigheter har jag ansett mig böra taga under
övervägande spörsmålet om rusdrycksmedlens budgetära användning.
Med tillämpning av de enligt 1926 års författning i ämnet gällande regler
skall ett belopp av 75 miljoner kronor under nästa budgetår användas
för allmänna budgetändamål, medan 33.6 miljoner kronor skola disponeras
för avbetalning å statsskulden.

Frågan att använda rusdrycksinkomsterna för allmänna budgetändamål
i större utsträckning än gällande förordning förutsätter väcktes redan
i samband med framläggandet av fjolårets statsverksproposition av
dåvarande chefen för finansdepartementet. Enär emellertid nämnda för -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

ordnings giltighetstid utgår nied budgetåret 1931/1932 och följaktligen
frågan i allt fall måste inom kort bliva föremål för övervägande, avvisade
min företrädare i ämbetet tanken på att då föreslå någon ändring i
författningen.

l)et skäl, som sålunda i fjol anfördes mot ett rubbande i förtid av den
år 1926 fastslagna ordningen för rusdrycksmedlens användning, äger
alltjämt giltighet. Härtill kommer, att frågan örn den fortsatta avsättningen
av medel till avbetalning å statsskulden synes mig böra ses i
ett vidare sammanhang, nämligen i samband med spörsmålet örn en omvärdering
av det i statens affärsförvaltning nedlagda lånekapitalet och
örn en eventuell nedskrivning av oräntabla delar av sådant kapital. Förskjutningarna
i penningvärdet, utvecklingen på kommunikationsväsendets
område och inom det ekonomiska livet i övrigt hava medfört i olika
hänseenden väsentligen förändrade förhållanden, vilka synas mig påkalla
en undersökning över huvud taget av statens investeringar av lånekapital
och detta kapitals nuvarande och framtida avkastning. En utredning
i nu nämnda hänseenden lärer med det snaraste böra igångsättas,
så att densamma kan beräknas föreligga färdig till 1932 års riksdag.
Slutligen må även påpekas, att åtskilliga frågor med betydande ekonomisk
räckvidd stå på dagordningen, vilka frågor ej lära kunna undanskjutas
någon längre tid. Detta synes utgöra en ytterligare anledning
att icke nu föregripa spörsmålet örn rusdrycksmedlens användning. Av
samtliga dessa skäl har jag icke ansett mig böra föreslå någon ändring
i 1926 års förordning. Jag förutsätter emellertid, att det för avbetalning
å statsskulden avsedda beloppet tages i anspråk jämväl för den beslutade
nedskrivningen av statens järnvägars lånekapital, utgörande för nästa
budgetår 2.5 miljoner kronor.

1 detta sammanhang tillåter jag mig bringa i erinran, att fonden för
statsskuldens amortering vid ingången av nu löpande budgetår visade
en behållning av 56.98 miljoner kronor. Enligt beslut av 1930 års riksdag
skall ett belopp av 5.4g miljoner kronor av fondens medel tagas i anspråk
för täckande av vissa förluster å lånemedelskapital. Frånräknas
detta belopp, kvarstår i fonden en behållning av 51.52 miljoner kronor.
Enligt gällande riksstat beräknas för innevarande budgetår ett tillskott
till fonden av 21.88 miljoner kronor, och den för budgetåret 1931/1932
förutsatta avsättningen till fonden är enligt riksstatsförslaget upptagen
till 28.08 miljoner kronor. Även örn, på sätt jag senare i dag under »utgifter
för kapitalökning» får tillfälle att vidare beröra, vissa betydande
belopp skulle av fondens medel komma att tagas i anspråk för nedskrivning
av icke räntabelt lånekapital, särskilt hos statens vattenfallsverk,
synes betänklighet icke möta att för budgetens finansiering använda ett
rimligt belopp ur fonden, i varje fall icke därest av fonden ej tages i
anspråk mera än som motsvaras av anslag under den del av budgeten,
som åsyftar utgifter för kapitalökning. Bortsett från det till avbetalning

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

5

å statsskulden avsedda beloppet samt avsättningen till rusdrycksmedelsfonden
uppgå kapitalökningsanslagen å skattebudgeten till 13.46 miljoner
kronor, fördelande sig med 4 miljoner kronor på statens affärsverksamhet,
2 miljoner kronor på fonden för statens aktier, 2.46 miljoner kronor
på statens utlåningsfonder och 5 miljoner kronor på fonden för mötande
av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. Till undvikande av
nya eller höjda skatter föreslår jag, att i nuvarande budgetläge ett mot
dessa anslag svarande belopp av 13.46 miljoner kronor tages i anspråk av
amorteringsfonden.

Under förutsättning av bifall härtill skulle underskottet i statsregleringen
nedbringas till 23.23 miljoner kronor. Detta belopp är icke större,
än att det bör kunna täckas ur kassafonden. Jag förordar alltså, att av
fondens tillgångar nämnda summa disponeras för budgetens balansering.
Därmed skulle fonden — bortsett från den minskning som skulle bliva
följden i händelse av större eller mindre brist i löpande eller nästkommande
statsreglering — nedbringas till omkring 50 miljoner kronor.»

I anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda framställningar hava inom
riksdagen väckts åtskilliga, till statsutskottet remitterade motioner.

Sålunda har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren (nr 101) av herrar A. J. Bärg och Oscar Olsson och den andra
inom andra kammaren (nr 144) av herr A. Olsson i Gävle m. fl. hemställts,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag, att de under punkterna
30, 31, 32, 33 och 56 i femte huvudtiteln samt under punkten 25 i
sjunde huvudtiteln upptagna anslagen å tillhopa 3,426,732 kronor skola
utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel;

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag, att 13.46 miljoner kronor
skola anvisas ur fonden för statsskuldens amortering;

att riksdagen måtte besluta, att de i föregående punkter upptagna beloppen
— respektive 3,426,732 kronor och 13.46 miljoner kronor — skola
anvisas av under budgetåret 1931/1932 inflytande rusdrycksmedel; samt
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära, att Kungl.
Majit måtte låta företaga en ingående utredning, att föreläggas 1932 års
riksdag, dels om rusdrycksmedlens användning i budgeten, dels om avsättning
av rusdrycksmedel till rusdrycksmedels- och amorteringsfonderna
samt dessa fonders framtida uppgifter.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren (nr 102) av herrar J. Bergman och TJ. Leander och den andra
inom andra kammaren (nr 134) av herr E. Ljunggren hemställts, att riksdagen
måtte avslå det i statsverkspropositionens finansplan ingående förslaget
att för vissa där uppgivna budgetändamål taga i anspråk 13.46 miljoner
kronor ur fonden för statsskuldens amortering.

Ytterligare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren (nr 103) av herrar J. Bergman och U. Leander och den andra

6

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

inom andra kammaren (nr 135) av herr E. Ljunggren hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för täckande av beräknat underskott i statsregleringen
förutom de 23.23 miljoner kronor, som enligt statsverkspropositionens
finansplan skulle tagas ur statsverkets kassafond, ytterligare
taga i anspråk ett belopp av 8.46 miljoner kronor ur nämnda fond.

Slutligen har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 123, av herr
C. Carleson hemställts, att riksdagen måtte besluta, att 1 och 2 §§ i förordningen
av den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel,
sådana dessa paragrafer lyda enligt däri åren 1926 och 1927 vidtagna
ändringar, skola erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1.

Statsverkets behållna inkomster av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel,
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
maltskatt samt statsverket tillkommande medel i aktiebolaget Vinfe
spritcentralens vinst ävensom den årliga ränteavkastningen å statsverkets
fond av rusdrycksmedel skola, i den män icke annorlunda av riksdagen
beslutas, för varje räkenskapsår disponeras för statsregleringen.

§ 2.

Statsverkets fond av rusdrycksmedel är avsedd att användas för reglering
av sådana ekonomiska förhållanden, som äro en följd av mera ingripande
åtgärder till rusdryckshanteringens begränsande eller avveckling,
varjämte bidrag ur fonden kunna lämnas för åtgärder till nykterhetens
främjande.

I avseende å de av motionärerna till stöd för deras framställningar
anförda skäl får utskottet hänvisa till motionerna.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 maj 1931 till riksdagen avlåten
proposition nr 220 under åberopande av hilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att med ändring
av i statsverkspropositionen framlagda förslag angående upptagande
i riksstaten för budgetåret 1931/1932 av vissa inkomsttitlar,

dels i nämnda riksstat beräkna bland annat inkomsttiteln Fonden för
statsskuldens amortering till 16,955,000 kronor,

dels ock i samma riksstat upptaga i anspråk tagna kapitaltillgångar
av statsverkets kassafond till vad som erfordras för att täcka det belopp,
för närvarande beräknat till 31.83 miljoner kronor, varmed utgifterna
eljest skulle komma att överstiga inkomsterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i avseende å här ovan angiven del av förslaget
anfört följande:

»Då enligt de nu verkställda beräkningarna skattebudgetens utgiftssida

7

Statsutskottets utlåtande Nr lö9.

_ bortsett från. anslagen att täckas med automobilskattemedel skulle

komma att överstiga budgetförslagets motsvarande slutsumma med 7.4
miljoner kronor, medan inkomsterna — frånsett automobilskattetitlarna
— böra beräknas 4.7 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen,
skulle följaktligen bristen i allmänna skattebudgeten för närvarande
kunna uppskattas till i runt tal 12.i miljoner kronor.

Vid övervägande av frågan örn anvisande av utväg att täcka denna
brist har jag liksom vid framläggandet av finansplanen i årets statsverksproposition
utgått ifrån att under nuvarande förhållanden på det
ekonomiska området skatteförhöjningar eller nya skatter böra undvikas.
Jag har därför närmast undersökt, huruvida — utöver vad i statsverkspropositionen
föreslagits - tillgängliga medelsreserver kunna för ändamålet
anlitas.

Med avseende härå må till en början erinras därom, att, såsom förut
påpekats, enligt statsverkspropositionen ett belopp av 13,455,000 kronor,
motsvarande utgifter för kapitalökning, föreslagits skola disponeras
ur fonden för statsskuldens amortering. På liknande sätt lärer det ytterligare
belopp av 3.50 miljoner kronor, som nu under kapitalökningsbudgeten
beslutats till förlag för inköp av smågatsten och som, enligt vad jag
nyss nämnde, lärer böra täckas av andra statsinkomster än lånemedel,
kunna tagas i anspråk av nämnda fonds tillgångar. Ifrågavarande inkomsttitel
skulle sålunda i riksstaten beräknas till 16,955,000 kronor.

För täckande av återstående brist i budgetförslaget, i runt tal 8.6 miljoner
kronor, föreslår jag, att kassafonden anlitas. Vid tiden för statsverkspropositionens
framläggande ansåg jag visserligen, att bidraget ur
denna fond borde begränsas till ungefär det belopp av 23.23 miljoner kronor,
som därvid föreslogs. Jag förutsatte emellertid då, att fonden skulle
komma att utsättas för en kännbar påfrestning för täckande av brist i
löpande statsreglering. Enligt de av mig nu lämnade, nya beräkningarna
är ställningen härutinnan gynnsammare än man tidigare vågat utgå
ifrån. Med hänsyn härtill torde kassafonden i själva verket, även örn
därifrån tages i anspråk vad jag nu föreslår i ytterligare tillskott för
finansiering av nästkommande statsreglering, icke komma att nedbringas
till lägre belopp än jag vid tiden för statsverkspropositionens framläggande
räknade med.

Med det av mig nu ifrågasatta ytterligare tillskottet av cirka 8.6 miljoner
kronor skulle bidraget från kassafonden till nästkommande budgets
finansiering stiga från 23.23 miljoner till 31.83 miljoner kronor. Då kassafondens
vid ingången av innevarande budgetår icke disponerade tillgångar
utgjorde 73.76 miljoner kronor, skulle alltså fonden — bortsett
från den påkänning, som kan bliva följden av en mindre brist i löpande
statsreglering — nedbringas till omkring 41.93 miljoner kronor. Givetvis
bör hinder ej möta att låta det här angivna beloppet av 31.83 miljoner
kronor, varmed kassafonden skulle bidraga till nästa statsieglering, i

Utskottets

yttrande.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 169.

anledning av den fortsatta anslagsbehandlingen vid innevarande riksdag
undergå smärre jämkningar uppåt eller nedåt. Med hänsyn till det ovissa
läget och till kommande statsregleringar finner jag det däremot icke
tillrådligt att i väsentligen större utsträckning anlita fonden för budgetens
finansiering.

I detta sammanhang må omnämnas, att jag ansett mig böra taga under
förnyat övervägande, huruvida i nuvarande budgetläge en större andel av
inflytande rusdrycksmedel borde kunna få disponeras för allmänna budgetändamål
än det belopp av 75 miljoner kronor, som enligt 1926 års författning
i ämnet för nästa budgetår står till förfogande för sådant ändamål.
I avseende härå anförde jag vid statsverkspropositionen framläggande,
att motsvarande fråga dryftats redan i fjolårets statsverksproposition,
men att dåvarande chefen för finansdepartementet ställt sig
avvisande mot tanken att i förtid ändra den år 1926 fastslagna ordningen
för rusdrycksmedlens användning. Samma skäl ägde alltjämt giltighet.
Därjämte tillfogade jag, att frågan örn den fortsatta avsättningen av medel
till avbetalning å statsskulden — vartill de överskjutande inkomsterna
av rusdrycksacciserna för närvarande så gott som uteslutande disponeras
— syntes mig böra ses i ett vidare sammanhang, nämligen i samband med
spörsmålet örn en omvärdering av det i statens affärsförvaltning nedlagda
lånemedelskapitalet och örn en eventuell nedskrivning av oräntabla
delar av sådant kapital, varom utredning med det snaraste syntes böra
komma till stånd. Förut i dag har Kungl. Majit fattat beslut örn igångsättande
av utredning i nu angivna syfte. Utredningen är avsedd att så
bedrivas, att det skall bliva möjligt att på grundval därav vid höstens
statsregleringsarbete överblicka behovet av fortsatta avsättningar till
fonden för statsskuldens amortering för täckande av eventuellt erforderliga
nedskrivningar av statens lanemedelskapital. Under sådana omständigheter
synes det mig icke ändamålsenligt att utan avvaktan på
denna utrednings slutförande ändra gällande ordning på förevarande område.
De svårigheter, som säkerligen komma att möta vid uppgörande
av statsregleringsförslaget för budgetåret 1932/1933, utgöra ytterligare
eft skäl att tills vidare hålla olika utvägar öppna, då möjlighet nu i alla
fall föreligger att utan skatteökning åstadkomma balans i budgeten för
nästa statsregleringsår.»

Då samtliga ovanberörda frågor stå i det förhållande till varandra,
att de böra behandlas i ett sammanhang, och desslikes äro av den betydelse,
att deras avgörande synes böra ske, innan riksdagen beslutar angående
statsregleringen i dess helhet, har utskottet ansett sig böra för
riksdagen nu framlägga särskilt utlåtande i ämnet. Härvid lärer dock
böra undantagas frågan örn dispositionen av statsverkets kassafond för
så vitt denna är avsedd att användas såsom regleringspost för täckande

Statsutskottets utlåtande Nr 169. 9

av den brist, som vid statsregleringens slutliga uppgörande må komma
att uppstå.

Vidare bör märkas, att utgångspunkten för såväl Kungl. Maj:ts som
utskottets förslag är, att rusdrycksmedlen komma att upptagas i enlighet
med Kungl. Maj:ts beräkning till 109 miljoner kronor. Då beslut angående
denna inkomsttitel, vars behandling ankommer på bevillningsutskottet,
ännu icke föreligger, lärer statsutskottet böra erhålla bemyndigande
att beträffande avsättningen till fonden för statsskuldens amortering
göra den jämkning i det härför avsedda beloppet, som må påkallas
av eventuell ändring i det av Kungl. Majit beräknade beloppet för
rusdrycksmedlen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag är byggt på den förutsättningen, att
rusdrycksmedelsförordningens bestämmelser bibehållas oförändrade jämväl
för nästkommande budgetår. Av inflytande rusdrycksinkomster, 109
miljoner kronor, skulle härvid, på sätt i förordningen föreskrives, för
budgetändamål få direkt disponeras 75 miljoner kronor. Av återstoden
skulle 0.4 miljon kronor tillföras rusdrycksmedelsfonden (för att tillsammans
med inflytande räntemedel, 4.6 miljoner kronor, möjliggöra en
föreskriven avsättning av 5 miljoner kronor) samt 33.6 miljoner kronor
avsättas för statsskuldens amortering. Samtidigt skulle emellertid till
budgeten återföras dels från rusdrycksmedelsfonden ett belopp av sammanlagt
5,422,832 kronor för täckning av vissa anslag för nykterhetsändamål
och andra likartade ändamål, dels ock från fonden för statsskuldens
amortering ett belopp av sammanlagt 16,955,000 kronor för täckning av
kapitalökningsanslag av beskaffenhet att ej böra utgå av lånemedel.

På sätt i väckta motioner påvisats, kunna visserligen invändningar resas
mot det sålunda tillämpade förfaringssättet, som bland annat budgettekniskt
sett medför olägenheter i form av dubbelföringar å budgetens inkomstoch
utgiftsidor, varigenom denna förlorar i överskådlighet och till sina
shitsiffror förryckes.

Vid 1926 års revision av rusdrycksmedelsförordningen angavs emellertid
irttryckligen, att de då antagna författningsbestämmelserna visserligen
skulle vara av provisorisk natur men med giltighet för tiden fram
till den 1 juli 1932. Redan på grund härav anser sig utskottet — i anslutning
jämväl till 1930 års riksdags i frågan intagna ståndpunkt — böra
avstyrka, att man nu vidtager någon författningsändring. Härmed torde
böra anstå i avvaktan på slutförandet av den utredning, som igångsatts
enligt Kungl. Maj:ts beslut av den 21 maj 1931 och varav resultaten
torde komma att föreläggas 1932 års riksdag.

Ej heller i sak har utskottet funnit anledning frångå Kungl. Maj:ts
förevarande förslag örn anlitande av rusdrycksmedlen för täckning av
nästkommande budgetårs statsutgifter.

Av rusdrycksmedelsfonden skulle alltså, såsom nämnts, tagas i anspråk
sammanlagt 5,422,832 kronor för skilda å 1931/1932 års budget beslutade

10

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

utgifter för nykterketsändamål och därmed sammanhörande ändamål; erinras
må att avsättningen till fonden för samma budgetår skulle uppgå
till 5,000,000 kronor, varav 4,600,000 kronor utgöra räntemedel och 400,000
kronor övrig avsättning från rusdrycksmedelsinkomsterna. Från fonden
för statsskuldens amortering skulle för täckning av kapitalökningsutgifter
— däribland ett belopp av 3,500,000 kronor, som anvisats som
förlag för inköp av gatsten — tagas i anspråk 16,955,000 kronor. Härvid
bör dock beaktas, att av rusdrycksmedelsinkomsterna skulle som täckning
för olika statsskuldsamorteringsanslag användas ej mindre än 33,600,000
kronor. Skillnaden mellan dessa båda summor — eller 16,645,000 kronor
— utvisar det belopp, varmed rusdrycksmedlen i verkligheten skulle direkt
bidraga till statsskuldens amortering.

Av vad utskottet sålunda anfört följer, att utskottet ej kunnat biträda
den av herr Carleson väckta motionen örn vidtagande redan vid denna
riksdag av vissa ändringar i rusdrycksmedelsförordningen liksom ej heller
de förslag, som i övrigt motionsvis framställts örn annan disposition
av rusdrycksmedelsinkomsterna än den i statsverkspropositionen förutsatta.

Beträffande det av herrar Bärg och Oscar Olsson samt Olsson i Gävle
m. fl. motionsvis framställda yrkandet örn framställning bos Kungl.
Majit rörande utredning angående rusdrycks- och statsskuldsamorteringsfonderna
m. m., vill utskottet endast framhålla, att en dylik utredning
numera på sätt ovan nämnts igångsatts.

Enligt utskottet från riksgäldskontoret tillhandakomna upplysningar
bör beträffande titeln »Avbetalning å statsskulden» — vilken slutar på
ett belopp av 33,600,000 kronor — i Kungl. Maj:ts förslag vidtagas den
ändringen, att ett nytt anslag å 838,400 kronor uppföres för amortering
av det nyupplagda 1931 års 4 procent lån, i följd varav omnumrering av
övriga anslag bör ske samt förslagsanslaget till avsättning till fonden
för statsskuldens amortering bör minskas med nämnda belopp 838,400
kronor till 27,238,100 kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet, som i
särskilt utlåtande denna dag framställer förslag beträffande avsättning
till rusdrycksmedelsfonden, nu hemställa,

I) att riksdagen, med avslag å de av herrar Bergman
och Leander, Ljunggren samt Carleson i ämnet
väckta motionerna 1:102 samt II: 134 och 123
samt med avslag desslikes å de av herrar Bärg och
Oscar Olsson samt Olsson i Gävle m. fl. väckta motionerna
1:101 och 11:144, i vad sistnämnda båda motioner
avse ändringar i Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, må

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

11

a) under rubriken i anspråk tagna kapitaltill-.
gångar i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga

1) under rubrik »statsverkets fond av rusdrycksmedel»
5,422,832 kronor;

2) under rubrik »fonden för statsskuldens amortering»
16,955,000 kronor;

b) till avbetalning å statsskulden för budgetåret
1931/1932 anvisa de anslag, tillsammans uppgående
till 33,600,000 kronor, vilka finnas upptagna i bifogade
tabell (Bilaga), att utgå enligt 1 § i förordningen
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel; dock
att av statsutskottet må vidtagas den jämkning i
anslaget för avsättning till fonden för statsskuldens
amortering, med därav följande jämkning i ovannämnda
slutsumma, som kan föranledas av en ändrad
beräkning av rusdrycksmedelstitlarna;

II) a) att ovannämnda av herrar Bärg och Oscar
Olsson samt Olsson i Gävle m. fl. väckta motioner
1:101 och 11:144, i vad de avse begäran örn utredning
rörande rusdrycks- och statsskuldsamorteringsfonderna
ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda; b)

att de av herrar Bergman och Leander samt
Ljunggren väckta motionerna 1:103 och 11:135 ej må
av riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson, Oscar
Olsson, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, J. G. Walles, C. G. V. Hammarskjöld, D. A. Petrén,
K. E. Andersson i Eliantorp, O. A. Ernfors och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.
Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. A:son Törnkvist i Karlskrona,
G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson
i Digernäs och O. Nilsson i Örebro.

Reservation

av herrar Rosén, Oscar Olsson och Wigforss.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

Bilaga.

Tabell över anslagen till avbetalning å statsskulden.

8

9

10

A. Amortering å vissa lån.

Av staten upptagna obligationslån.

1886 års 31/* % lån,förslagsanslag 874,215

1890 » 3V2 X » 1,112,445

1899 » 3’/s X » 690,840

1931 »4 % » 838,400

Av staten övertagna lån.

Örebro — Svartå järnvägsaktiebolags

obligationslån............................... 31,000

Järnvägsaktiebolaget Malmö —Kontinentens
obligationslån:

Av år 1898.................... 60,000

» » 1902.................... 29,000 89,000

Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags
obligationslån:

i

» Yg 1896 ................ 22,000

» år 1903 ................ 118,000 226,000

Av V7 1896 ................ 86,000

B. Nedskrivning av statens järnvägars
lånekapital.

Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital
............................................................

C. Fonden för statsskuldens amortering.

Avsättning till fonden för statsskuldens
amortering, förslagsanslag ........................

Summa

Att täckas av

lånemedel

Kronor

andra statsinkomster

Kronor

3,515,900

346,000

2,500,000

27,238,100

Summa

Kronor

3,861,900

2,500,000

27,238,100

33,600,000