Statsutskottets utlåtande Nr 188.
1
Nr 138.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1931 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag, under viss förutsättning,
till vissa barnavårdsinstitutioner.
(3:e avd.)
I en inom: andra kammaren av herrar V. Hedlund i Östersund och P. S.
Hedlund i Häste väckt motion, nr 33, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, har hemställts, att, därest sistlidet års riksdags revisorers
hemställan i fråga örn upphörande av anvisning från riksbankens medel
av understöd åt barnavårdsinrättning bifalles, riksdagen måtte bevilja de barnavårdsinstitutioner,
varom i motionen är fråga, fortsatta anslag till enahanda
belopp som förut, vilka anslag skulle tilläggas och ingå i det under riksstatens
femte huvudtitel upptagna anslaget till barnhusen, som därigenom borde
höjas från 115,830 kronor till 124,330 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I riksdagens revisorers berättelse till 1931 års lagtima riksdag angående
riksbanken ha revisorerna i § 12 anfört följande:
»Enligt 45 § i gällande reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning
är överlämnat åt fullmäktige att låta av riksbankens medel utbetala anslag
till vissa barnhusinrättningar i riket, örn inträffade förändringar rörande
dessa anslag skola dock fullmäktige göra anmälan hos bankoutskottet.
Under åren 1925—-1929 hava av riksbankens medel utbetalts anslag till
följande barnhusinrättningar med nedannämnda belopp.
1925 |
1926 |
1927 |
1928 |
1929 |
|
Allmänna barnhuset i Stockholm...... |
4,500: — |
4,500: — |
4,500: - |
4,500: - |
4,500: — |
Frimurarbarnhuset i Stockholm....... |
4,500: — |
2,250: — |
2,250: - |
— |
4,500:- |
Malmqvistska bamuppfostringsanstalten i Stock- |
|||||
holm................. |
1,000:- |
1,000:- |
1,000: - |
1,000: — |
1,000:- |
Frimurarbarnhuset i Göteborg....... |
450:- |
450: - |
450: - |
— |
900: — |
Gustavianska barnhuset i Norrköping .... |
450: — |
150: — |
— |
300: — |
150: — |
Gävle stads barnhus........... |
— |
300: — |
150;- |
— |
300: — |
Summa kr. |
10,000: - |
8,650:- |
8,850: - |
5,800: — |
11,850: — |
Såsom framgår av en av fullmäktige till bankoutskottet vid 1870 års riksdag
lämnad utredning angående dessa anslag hava årliga bidrag, med några
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 65 käft. (Nr 188.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr ]38.
få undantag när, utgått av riksbankens medel till frimurarbarnhusen i Stockholm
och Göteborg sedan år 1762, till barnhuset i Norrköping sedan år 1799,
till barnhuset i Gävle sedan år 1780, till allmänna barnhuset i Stockholm sedan
år 1852 och till Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stockholm sedan
år 1864.
I en vid 1870 års riksdag väckt motion hade yrkats, att de i bankoreglementet
då upptagna s. k. välgörenhetsbidragen, vilka huvudsakligen utgjordes av
ovannämnda anslag till barnhusinrättningar, icke måtte vidare från riksbanken
utbetalas. Fullmäktige anförde i anslutning till sin i ärendet meddelade
utredning beträffande ifrågavarande anslag, ’att örn än indragningen av anslagen
icke inverkade på inrättningarnas bestånd, det dock vore antagligt, att
ett sådant bidrags uteblivande skulle i påräknad inkomst lämna ett tomrum,
som kunde lända till inskränkning i en allmännyttig verksamhet’. På grund
härav och då bidragen blivit för lång tid tillbaka beviljade att framgent utgå,
hemställde fullmäktige, att desamma måtte än vidare få fortfara. Bankoutskottet
fann med hänsyn till vad fullmäktige anfört och då, i händelse dessa
bidrag upphörde att från riksbanken utgå, riksdagen, efter utskottets tanke,
icke skulle kunna undgå att på annan väg för desamma anvisa ersättning, icke
skäl föreslå någon ändring i dittills gällande förhållande.
Anslagen till barnhusinrättningar från riksbankens medel hava, enligt vad
revisorerna funnit, uppkommit under en tid, då barnavårdsverksamheten i stor
utsträckning hade att lita till enskild offervillighet. Genom senare tiders
lagstiftning har emellertid barnavården blivit en angelägenhet, som åvilar
kommunerna, dock med i stor utsträckning förekommande ekonomiskt understöd
från statens sida. Bland de anslag som i riksstaten upptagits för barnavårdsverksamhet
återfinnes även ett anslag å 115,830 kronor, som avser direkta
bidrag till en del av de inrättningar, som erhålla understöd från riksbankens
medel. Då det är av väsentlig betydelse att alla statliga anslagsfrågor
av ovan angiven karaktär behandlas av Kungl. Maj:t och riksdagen i ett sammanhang
och då vidare en understödsverksamhet sådan som denna faller helt
utanför riksbankens egentliga uppgift, anse revisorerna, att någon anvisning
från riksbankens medel av understöd åt barnavårdsinrättningar icke bör ifrågakomma
samt att förty berörda bestämmelse i reglementet för riksbanken om
bemyndigande för fullmäktige att utlämna dylika understöd bör utgå.»
Med anledning av anmärkningen har Allmänna barnhusets direktion i ärendet
avgivit följande yttrande:
»Understöd av riksbanken till olika barnhus i riket började utdelas redan
1739, men först år 1851 tillkom anslaget till Allmänna barnhuset. Sistnämnda
år beviljade rikets ständer Allmänna barnhuset i Stockholm, efter en av bankoutskottet
i memorial nr 59, sida 8, gjord framställning, ett anslag av 3,000
riksdaler att utgå ur riksbankens räntevinst. Beloppet, som i gällande myntvärde
motsvarar 4,500 kronor, har därefter årligen av ifrågavarande vinstmedel
beviljats barnhuset.
I den inom bankoutskottet väckta motionen anfördes: ’att orsaken, varför
undantag i detta hänseende för sistberörda inrättning ägt rum, sannolikt varit
Statsutskottets utlåtande Nr 188.
3
den, att denna inrättning ansetts så försedd nied inkomster, att något sådant
bidrag icke varit av nöden; att detta jämväl tillförene torde hava varit förhållandet,
men att Allmänna Barnhuset numera råkat i en så bekymmersam
finansiell ställning, att största skäl syntes vara för handen att, genom årliga
bidrag från banken, hädanefter även söka underlätta denna inrättnings i så
hög grad viktiga verksamhet. Under de senaste tio åren hade nämligen Allmänna
Barnhusets räntebärande kapitalfond, som vid 1841 års slut utgjorde
514,575 R:dr, minskats med ett belopp, överstigande 200,000 R:dr, vilken betydliga
kapitalminskning föranlett det stora missförhållande mellan Barnhusets
inkomster och utgifter, att de förra under innevarande år icke uppgå till
mera än 79,112 R:dr 34 sk. 11 rst., då däremot utgifterna under samma tid
blivit approximativt beräknade till 118,579 R:dr, under det att Barnhuset vid
detta års början lämnade underhåll åt 3,499 barn’.
I sitt yttrande över motionen anförde utskottet, ’att i betraktande av dessa
förhållanden har utskottet, till beredande av någon lättnad för ifrågavarande
högst viktiga och icke blott för huvudstaden, utan för hela landet särdeles
gagneliga välgörenhetsinrättning, ansett billigheten fordra, att densamma, i
likhet med övriga barnhus inom riket, kommer i åtnjutande av årligt bidrag
från banken, vilket bidrag, med avseende å Allmänna Barnhusets vidsträcktare
verksamhet och omfattning, utskottet trott sig icke böra föreslå lägre än till
dubbelt mot vad Frimurare-barnhuset i Stockholm tillgodonjuter eller till
3,000 R:dr banko’.
Vid 1871 års riksdag väcktes motion (nr 10) örn upphörande av de i bankoreglementets
137 § omförmälda välgörenhetsbidrag. Bankofullmäktige, som
anmodats att till bankoutskottet inkomma med utredning, tillkännagåvo, efter
att ha redogjort för tillkomsten av de i reglementet upptagna välgörenhetsbidrag,
vad först angår bidragen till åtskilliga barnhusinrättningar, att om än
indragningen av dessa bidrag icke bör inverka på inrättningarnas framtida
bestånd, det dock är antagligt att ett sådant bidrags uteblivande skall i påräknad
inkomst lämna ett tomrum, som kan leda till inskränkning i en allmännyttig
verksamhet, vadan, och då bidragen dels blivit för lång tid tillbaka beviljade
att framgent utgå, dels i senare tid beviljats under förhållanden, som
ännu fortfara att äga sin fulla tillämpning, fullmäktige hemställa att berörda
bidrag, uppgående till allenast 8,650 R:dr, må än vidare få fortfara’.
Bankoutskottet avstyrkte motionen och anförde därvid, att örn bidragen upphörde
att utgå från banken, skulle riksdagen icke kunna undgå att på annan
väg anvisa ersättning för desamma. Riksdagen beslöt att anslagen fortfarande
skulle utgå.
Sedan direktionen i skrivelse den 30 januari 1929 framlagt förslag till Allmänna
barnhusets omorganisation, i vilket förslag upptagits bland barnhusets
inkomster här berörda anslag av riksbankens räntevinst, har Kungl. Majit under
V huvudtiteln punkt 40 anmält förslaget till 1930 års riksdag, som i skrivelse
den 11 juni 1930 (nr 367) dels förklarat, att riksdagen i princip icke
hade något att erinra mot den av chefen för socialdepartementet tillstyrkta omläggningen
av Allmänna barnhusets verksamhet, dels ock i riksstaten upp
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Utskottets
yttrande.
tagit ordinarie anslaget till barnhusen nied oförändrat belopp 115,830
kronor.
Någon som helst anmärkning mot anslaget ur riksbankens räntevinst gjordes
ej under ärendets behandling i riksdagen.
Med anledning av vad sålunda vid 1871 och innevarande års riksdagar förekommit
har direktionen utgått från att riksdagen ansett barnhuset böra i fortsättningen
få åtnjuta ifrågavarande anslag. Därest emellertid av formella
skäl skulle anses oriktigt att anslag utgår direkt ur riksbankens räntevinst,
vågar direktionen därför härigenom hemställa att beslut örn indragning av
anslaget till barnhuset ur riksbankens räntevinst dock icke måtte fattas med
mindre samtidigt vidtages åtgärd, varigenom förenämnda anslag under riksstatens
femte huvudtitel höjes med 4,500 kronor eller ock vederlag på annat
sätt beredes barnhuset för det hittills direkt ur riksbankens räntevinst utgående
anslaget.»
Även örn man liksom riksdagens revisorer må anse det vara mindre riktigt
efter nutida förhållanden att låta anslag direkt utgå ur riksbankens räntevinst,
bör det enligt vår mening under inga förhållanden komma ifråga att allenast
av denna orsak beröva ifrågavarande barnavårdsinstitutioner anslag, som de
under en mycket lång följd av år åtnjutit och haft anledning tro sig kunna alltjämt
få uppbära. Av ordalagen att döma synes ej heller detta hava av riksdagens
revisorer åsyftats.
Frågan synes lättast kunna ordnas på det sätt Allmänna barnhusets direktion
i sin ovanintagna skrivelse föreslagit.»
Såsom framgår av bankoutskottets utlåtande (nr 13) angående verkställd
granskning av riksbankens styrelse och förvaltning, hava fullmäktige i riksbanken
i skrivelse till bankoutskottet den 15 januari 1931 anfört, att fullmäktige
haft sin uppmärksamhet riktad på nu ifrågavarande, för bankens uppgift
främmande utbetalningar, samt uttalat, att de i likhet med revisorerna
ansåge, att dylika anslag icke vidare borde lämnas av bankens medel. Fullmäktige
hade följaktligen icke något att erinra mot, att den härom i bankoleglementet
givna bestämmelsen finge utgå.
I sagda utlåtande har bankoutskottet framhållit, att utskottet delade den
av revisorerna och fullmäktige uttalade meningen, att ifrågavarande för riksbankens
verksamhet främmande understöd under nu rådande förhållanden icke
kunde anses påkallade samt att fördenskull det stadgande i bankoreglementet,
varpå understödens utbetalande grundats, borde uteslutas ur reglementet.
Mot detta uttalande har icke framställts någon erinran från riksdagens sida
och i överensstämmelse med fullmäktiges i riksbanken förslag har riksdagen
numera beslutat härav betingad ändring i bankoreglemente^
Vid sådant förhållande skulle det visserligen kunna ifrågasättas, huruvida
icke det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln
med oförändrat belopp upptagna ordinarie anslaget till barnhusen, 115,830
kronor, borde höjas med det årliga belopp, 8,500 kronor, som sedan lång tid
tillbaka beräknats för ändamålet i fråga av riksbanksmedel. Utskottet har
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
5
emellertid efter övervägande ansett sig icke böra nu enbart på enskilda motionärers
yrkande förorda en sådan åtgärd, utan synes undersökning först böra
verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg, huruvida icke medel, därest sådana
erfordras, kunna utan höjning av riksstatsanslaget annorledes beredas, exempelvis
ur allmänna arvsfonden.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må med avslag å herrar Hedlunds i Östersund
och Hedlunds i Häste ifrågavarande motion i riksstaten
uppföra ordinarie anslaget till barnhusen med oförändrat belopp,
115,830 kronor.
Stockholm den 12 maj 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell,
O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson
i Kompersmåla, Oscar Olsson, E. A. Lundell, C. 1. Asplund, I. Hj. E. Pauli och
G. Kobb;
från andra kammaren: herrar C. B. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup,
A. Alson Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J.
Wigforss, B. Flson Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i örebro, S. Persson
i Fritorp, O. Andersson i Höör och O. E. F. Järte.
Reservation
av herrar Oscar Olsson, Asplund, Pauli och Törnkvist i Karlskrona, vilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Såsom framgår------ — finge utgå.
I sagda-----ur reglementet.
Mot detta-----—i bankoreglementet.
Vid sådant förhållande och då utskottet i likhet med motionärerna anser,
att de barnavårdsinstitutioner, som under en lång följd av år åtnjutit anslag
av riksbankens medel, icke böra fråntagas möjligheten att erhålla statsbidrag
utöver vad nu å riksstaten anvisat anslag medgiver, har denna möjlighet synts
utskottet böra beredas på sätt i motionen ifrågasatts eller genom höjning av
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 65 höft. (Nr 138.)
2
6
Statsutskottets utlåtande Nr 188.
det under femte huvudtiteln upptagna ordinarie anslaget till barnhusen. Då,
enligt vad utskottet inhämtat, det årliga ''belopp, som sedan lång tid tillbaka
beräknats för ändamålet i fråga av riksbanksmedel, utgjort omkring 8,500
kronor, torde sålunda ordinarie anslaget till barnhusen böra höjas med detta
belopp eller från 115,830 kronor till 124,330 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av herrar Hedlunds i Östersund
och Hedlunds i Häste ifrågavarande motion, II: 33, böja
det ordinarie anslaget till barnhusen, nu 115,830 kronor, med
8,500 kronor till 124,330 kronor.»
Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
311478