Statsutskottets utlåtande Nr 128.

1

Nr 128.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1931 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande
av irist i samrealskolans i Söderhamn medel.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 6 mars 1931 avlåten proposition, nr 182, vilken
hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, bar Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva, att till
täckande av den genom vissa av framlidne rektor R. Hillström begångna
oegentligheter uppkomna bristen i samrealskolans i Söderhamn medel må
av det i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppförda extra förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter utgå ett belopp av 39,090 kronor 41 öre.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll.

Enbgt utdrag av realskolans i Söderhamn räkenskaper för budgetåret 1927/

1928 balanserades vid utgången av samma budgetår till budgetåret 1928/

1929 som tillgångar i fjorton olika kassor och fonder ett belopp av sammanlagt
36,469 kronor 7 öre.

Det i anslutning till räkenskaperna stående inveuteringsinstrumentet var
av följande lydelse:

Inventering sinstrument.

Vid inventering denna dag av realskolans i Söderhamn kontanta medel

samt värde- och säkerhetshandlingar företeddes:

kontant.....................................kronor 726: 92

motbok nr 10129 med Söderhamns stads sparbank, kap. » 16,629: 81

* » 10577 » > » » kap. » 1,185:43

» 1704 » Svenska Handelsbanken, kap.. . . » 115:32

A.-B. Atlas Diesels 5Va-procents obligationer, ser. C. n:r

0150, 051, 0152, 1608, 1609, Ser. B. nr 603, nominellt » 10,000: —

Svenska Statens 5 procents obligationer, Litt. C. nr 25714,

nom........ » 1,000: —

» » » » » Litt. D. nr 02104,

nom........ » 500: —

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 0 sami. 38 käft. (Nr 128—129.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

depositionsbevis nr 21726 med Svenska Handelsbanken. . kronor 1,000: —
» » 20278 » » » . . » 900: —

» » 22157 » » » * 2,500: -

Summa kronor 34,557: 48

ett av Brand- och livförsäkringsaktiebolaget Svea utfärdat försäkringsbrev
för lösöret å sextiotvåtusen (62,000) kronor.

Samtliga dessa värde- och säkerhetshandlingar befunnos vara behörigen
förvarade och vidmakthållna.

Söderhamn den 2. 7. 1928.

Alfred Thulin. G. N:son Thune.

Av kollegiet utsedda inventeringsmän.

I en den 16 april 1929 dagtecknad skrivelse till länsstyrelsen i Gävle,
som av länsstyrelsen överlämnades till riksräkenskapsverket, meddelade
adjunkten vid samrealskolan i Söderhamn G. W. N:son Thune i egenskap
av vikarierande rektor vid nämnda skola, att rektorn vid skolan R. Hillström
berövat sig livet, samt att vid verkställd inventering av läroverkets
kassor inga medel fminos tillgängliga.

Sedan härefter riksräkenskapsverket anmodat adjunkten vid samrealskolan
A. Thulin ävensom Thune att inkomma med förklaring över den av dem
den 2 juli 1928 verkställda inventeringen, anförde Thulin och Thune i den
3 maj 1929 avgiven förklaring bland annat följande:

Vi kunna icke anse, att vi genom något vårt förfarande vid inventeringen
visat grövre försummelse. Givetvis är det, sedan Hillströms brottslighet
nu kommit i dagen, lätt att konstatera, att inventeringen borde gjorts med
stor skärpa. Vi saknade dock anledning till varje tanke på att han på ett
brottsligt sätt manipulerat med kassorna, så mycket mer som han sedan år
1910 skött förvaltningen av läroverkets medel, utan att någon anmärkning
mot denna förvaltning kommit till vår kännedom. Vid sådant förhållande
hade vi fog anse varje begäran att få granska obligationer och bankkonton
onödigt sårande för vår chef. Det torde dock i första hand stå fast, att
medlen förkommit icke genom vår försumlighet utan genom Hillströms
brottslighet, och att även en så stark kontroll, som över huvud står underordnade
till buds gent emot en överordnad, näppeligen kunnat hindra försnillningarna.

I skrivelse till Kungl. Maj:t anhöll därefter Thune i egenskap av vikarierande
rektor vid skolan, att Kungl. Maj:t ville besluta om ersättning av
allmänna medel för de av Hillström försnillade fonderna och kassorna.

Med anledning av sistnämnda framställning anbefallde Kungl. Maj:t genom
beslut den 16 augusti 1929 länsstyrelsen att, på rekvisition i mån av
behov och mot redovisningsskyldighet, tillhandahålla rektor vid samrealskolan
i Söderhamn högst 7,500 kronor att användas till bestridande av resterande
avlöningar och andra trängande utgifter för läroverket; och skulle
nämnda belopp avföras under titeln »Förskott mot framdeles ersättning».
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut skulle vidare rektor hava att snarast möjligt

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

3

sedan utrett blivit, huruvida och i så fall i vad mån vederbörande kollegieledamöter
kunde komma att ersätta omförmälda brist i läroverkets kassor
och fonder, till Kungl. Majit inkomma med anmälan härom, och förklarade
Kungl. Majit sig vilja sedermera till prövning upptaga frågan örn ersättande
av det sålunda beviljade förskottet.

Sedan härefter riksräkenskapsverket till skolöverstyrelsen överlämnat vissa
handlingar rörande ifrågavarande brist för den åtgärd, som kunde på överstyrelsen
ankomma, anhöll överstyrelsen hos länsstyrelsen i Gävle, att länsstyrelsen
ville vidtaga de åtgärder, den kunde finna erforderliga för att i
förevarande fall bevara det allmännas rätt.

Med skrivelse den 19 juli 1930 har därefter länsstyrelsen till skolöverstyrelsen
överlämnat viss genom vederbörande landsfogde och magistraten i
Söderhamn verkställd utredning i ärendet, ävensom från vederbörande ledamöter
av Söderhamns samrealskolas kollegium infordrad förklaring, huruvida
de vore villiga att ersätta nu ifrågavarande brist.

Kollegieledamöterna hava förklarat, att de icke vore villiga att i någon
mån ersätta den genom Hillströms oegentligheter uppkomna bristen.

Länsstyrelsen har anfört, bland annat, att länsstyrelsen visserligen ansåge,
att inventeringarna uppenbarligen icke gjorts med erforderlig skärpa, men
att länsstyrelsen dock med hänsyn till inventeringsmännens ställning till
Hillström såsom deras chef ansåge billigheten tala för, att någon ersättningsskyldighet
icke utkrävdes av dem, utan att de förskingrade medlen ersattes
av statsverket. Länsstyrelsen föresloge därför överstyrelsen att överlämna
handlingarna till Kungl. Majit för beslut huru i saken vidare skulle
förfaras.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat örn vissa bestämmelser
rörande kassor, avgifter och redovisning vid läroverken. Därvid vore
först att märka, att intill utgången av oktober 1928 stadgan för rikets allmänna
läroverk den 18 februari 1905 ägde tillämpning och att nu gällande
läroverksstadga av den 24 september 1928 trädde i kraft den 1 november
samma år. Båda stadgarna innehölle, framhåller departementschefen, där
ej här nedan annorlunda angåves, enahanda bestämmelser i nu ifrågavarande
hänseende.

Varje allmänt läroverk skall äga ljus- och vedkassa, biblioteks- och materielkassa
samt premie- och fattigkassa, och åligger ansvaret och redogörelsen
för dessa kassor vederbörande rektor som jämväl, där ej annorlunda
är föreskrivet, bestämmer angående utgifter, som ur desamma skola bestridas.
Utom nämnda kassor skall vid varje läroverk finnas en byggnadsfond.
Vården av jämte ansvaret för sistnämnda fond ålåg enligt 1905 års stadga
vid högre allmänt läroverk och realskola för gossar rektor jämte en av kollegiet
och två av vederbörande kommunalstyrelse utsedda delegerade. Enligt
gällande stadga åligger vården av jämte ansvaret för byggnadsfonden lokalstyrelsen.
Redogörelse för fonden ankommer på rektor. För donationsmedel
till stipendier eller för annat ändamål skall, därest de stå under ett

4

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

läroverks omedelbara förvaltning, rektor ansvara och redogöra, såvida ej
annorlunda är särskilt föreskrivet.

Räkenskaperna över de kassor, för vilka rektor ansvarar, skulle jämlikt §
227 i 1905 års stadga vid högre allmänt läroverk och realskola för gossar
av kollegiet årligen granskas och underskrivas. Enligt gällande läroverksstadga
skola räkenskaperna efter granskning av två utav kollegiet utsedda
revisorer föreläggas kollegiet och av dess ledamöter underskrivas.

Räkenskaperna över förvaltningen av läroverkets byggnadsfond skulle enligt
1905 års stadga, där icke annorlunda var särskilt stadgat, årligen granskas
av två revisorer, vilka i stift, där byggnadskassa fanns, utsågs den
ene av domkapitlet och den andre av vederbörande kommunalstyrelse, samt
i övriga stift båda av kommunalstyrelsen. Enligt 1928 års stadga tillkommer
det som regel lokalstyrelsen att verkställa granskning av räkenskaperna.

Jämlikt kungörelsen den 7 december 1906 angående bestämmelser rörande
sättet för uppgörande av de allmänna läroverkens räkenskaper m. m.
gäller i fråga örn läroverkens räkenskaper samt den offentliga kontrollen
av desamma, bland annat, att till styrkande av den i räkenskaperna utbalanserade
behållning inventering av kassor och fonder, med avseende å såväl
kontanta tillgångar som värde- och säkerhetshandlingar, skall förrättas
av två utav läroverkskollegiet utsedda inventeringsmän å sista söckendagen
av varje räkenskapsår, efter det in- och utbetalningar för dagen upphört,
eller, där hinder härför möter, å första söckendagen av nästföljande räkenskapsår,
före det in- och utbetalningar för dagen tagit sin början, och skall
dessutom dylik inventering förrättas av eforus eller inspektor minst en gång
örn året å tid, som omedelbart före inventeringen tillkännagives för redogöraren.
Vid räkenskaperna skola vidare fogas vederbörligen underskrivna
instrument över de föreskrivna inventeringarna ävensom bankinrättningsbevis
över tilläventyrs å upp- och avskrivnings- eller annan löpande räkning
vid inventeringstillfällena innestående medel.

Till denna i propositionen lämnade redogörelse för gällande bestämmelser
i ämnet bör göras det tillägget, att i samband med ovannämnda stadgande
om räkenskapernas granskning och underskrivande av kollegiets ledamöter
är föreskrivet, att örn icke anmärkning göres vid räkenskapernas beskaffenhet,
eller, i avseende på någon för medlen ställd säkerhet och i följd av
grövre försummelse härutinnan förlust uppkommer, kollegiets ledamöter, en
för alla och alla för en, äro ansvariga för densamma.

Med förut omnämnda skrivelse den 29 oktober 1930 har skolöverstyrelsen
— med instämmande i de av länsstyrelsen framhållna synpunkterna — till
Kungl. Majit överlämnat handlingarna i ärendet för den åtgärd, Kungl. Majit
kunde finna erforderlig.

I ärendet föreligger en av läroverkets nuvarande rektor till skolöverstyrelsen
insänd tablå, utvisande Hillströms stärbhus’ skulder till läroverkets
kassor och fonder enligt bokslutet den 30 juni 1929, utgörande sammanlagt
45,337 kronor 19 öre, de av förvaltningen i stärbhusets konkurs under budgetåret
1929 1930 inbetalta beloppen, tillhopa 6,246 kronor 78 öre, och de
enligt bokslutet den 30 juni 1930 gjorda avskrivningarna, uppgående till
39,090 kronor 41 öre.

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

5

1 ärendet hava därefter yttranden avgivits den 22 november 1930 av riksräkenskapsverket,
den 7 februari 1931 av statskontoret och den 25 februari
1931 av justitiekanslersämbetet.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande:

»I enlighet med flertalet av de hörda myndigheterna anser jag starka billighetsskäl
tala för, att talan icke anställes mot dem, som i följd av bristfällig
kontroll eller annan försummelse må kunna anses vållande till
att den genom rektor Hillströms förskingringar uppkomna bristen i samrealskolans
i Söderhamn medel icke tidigare upptäckts. Jag föreslår, att den
del av ifrågavarande brist, som icke kunnat täckas genom utdelning i redogörarens
konkurs, eller 39,090 kronor 41 öre, ersättes av statsmedel. Denna
ersättning anser jag böra på sätt statskontoret föreslagit bestridas av anslaget
till oförutsedda utgifter. Härtill torde erfordras riksdagens samtycke. I händelse
av bifall till vad jag föreslår, anser jag något uttalande i frågan om
ersättningsskyldighetens efterskänkande icke vara erforderligt.

Beträffande det i riksräkenskapsverkets yttrande gjorda uttalandet rörande
upphävande av läroverkskollegiernas befattning med läroverkens kassor och
ansvar för deras förvaltning vill jag erinra örn, att jag vid anmälan till
årets statsverksproposition av de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret
1930/1931 av utgifterna under åttonde huvudtiteln under punkt 164
i samband med frågan om arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna
meddelat, att en av skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket gemensamt
gjord framställning om en allsidig utredning angående den ekonomiska förvaltningen
vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter för närvarande
är beroende på Kungl. Maj:ts prövning, ävensom i samband därmed
uttalat min förhoppning, att möjlighet skall kunna beredas att snart igångsätta
denna utredning.»

Med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna anser sig ut- utskottets
skottet böra tillstyrka, att riksdagen lämnar det av Kungl. Majit äskade yttrande,
medgivandet.

Då förevarande fall emellertid utgör ett talande exempel på bristfälligheterna
i den nuvarande ordningen för läroverkens ekonomiska förvaltning,
vill utskottet — under erinran om riksdagens under punkten 158 av skrivelsen
den 17 april 1931, nr 8 A redan gjorda uttalande i ämnet — ännu
en gång framhålla vikten av att snarast möjligt åtgärder vidtagas i syfte
att rättelse härutinnan måtte komma till stånd.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen måtte medgiva, att till täckande av den
genom vissa av framlidne rektor R. Hillström begångna
oegentligheter uppkomna bristen i samrealskolans i Söder -

6

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

hamn medel må av det i riksstaten för budgetåret 1930/1931
uppförda extra förslagsanslaget till oförutsedda utgifter utgå
ett belopp av 39,090 kronor 41 öre.

Stockholm den 8 maj 1931.

‘På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson-, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson
i Kompersmåla, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, I. Ej. E. Pauli och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar S. Bengtsson i Norup, A. Alson Törnkvist i Karlskrona,
G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson
i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, P. C. Jonsson i Eskilstuna,
A. Norsell och F. V. Sandvall.