Statsutskottets utlåtande Nr 121.

1

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta
motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.
Majit — jämte det i propositionen förutsatts, att gällande bestämmelser
om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola bibehållas
oförändrade även under budgetåret 1931/1932 — under åberopande
av det vid propositionen under rubrik: »Utgifterna. För flera huvudtitlar
gemensamma frågor; 7. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl.», fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för
nämnda dag, föreslagit riksdagen besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner
och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna
företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriöverstyrelsen
samt statens hingstdepåer och stuteri ävensom patent- och registreringsverket,
försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt
skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter skola utgå av
automobilskattemedlens fond.

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker
m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-
eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,
som beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och
pensions- och indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. ti sami. 55 höft. (Nr 121—122)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda till riksdagen den 3 januari
1931 avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1931/1932 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets
behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader
för dyrtidstillägg för budgetåret 1931/1932 såsom extra förslagsanslag
anvisa

under andra huvudtiteln
» tredje »

» fjärde »

departementet
lantförsvaret....
sjöförsvaret ....

flygvapnet........

under femte huvudtiteln

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» tionde »

.............................. kronor 1,160,000

.............................. » 190,000

kronor 35,000
» 3,700,000

» 1,500,000

_»____110,000 » 5,345,000

.............................. » 3,800,000

.............................. » 140,000

.............................. » 2,150,000

.................•............ » 5,200,000

............................. » 700,000.

I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag hava väckts följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 156, av herr G. Möller m. fl. och den andra inom andra kammaren, jämväl
nr 156, av herr P. A. Hansson m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen
måtte med anledning av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstilläggens utgående
till befattningshavare i statens tjänst besluta, att nämnda dyrtidstillägg
skall utgå för budgetåret 1931/1932 efter samma grunder, som gälla
för budgetåret 1930/1931, dock med nedanstående ändringar:

1) i stadgandet örn att dyrtidstillägget skall utgå med hänsyn till gällande
levnadskostnadsindex göres det undantaget, att örn nämnda indextal
för budgetåret 1931/1932 nedgår under siffran 160, så skall likväl dyrtidstillägget
beräknas efter sistnämnda siffra;

2) stadgandet örn minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig
befattningshavare, som är under 25 år, utgår;

3) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgår ett
tillägg enligt nedanstående grunder.

3

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk.

Löneklass

Tilläggens

belopp i kr. per år

A-ort

B-ort

C-ort

D-ort

E-ort

F-ort

G-ort

1— 8

180

192

204

216

240

264

288

9—10

144

156

168

180

204

228

252

11—12

108

120

132

144

168

192

216

13—14

84

96

108

120

144

168

192

15-16

72

84

96

108

132

156

180

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter andra
grunder, än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid de reglerade
verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade verk,
ävensom till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta dyrtidstillägg,
skall tillägg utgå å respektive dyrorter med samma belopp, som
enligt ovanstående tabell utgår till befattningshavare i reglerat verk,
vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med iakttagande dock, att befattningshavare,
vars avlöning är större än enligt löneklasserna 8 respektive
10, 12 eller 14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid skall hänföras
till den löneklassgrupp, där tillägget är mindre;

dels en inom andra kammaren av herr E. Andersson i Stockholm m. fl.
väckt motion, nr 252, däri yrkats, att riksdagen, utan annan förändring i
de gällande grunderna för beräknande av dyrtidstillägget än att bestämmelsen
örn minskning för dem, som äro under 25 år, borttages,
måtte besluta, att till samtliga befattningshavare, som åtnjuta dyrtidtillägg,
skall utgå ett provisoriskt tillägg med belopp, som äro angivna
i följande tabell.

Löneklass

0

• t s g r u

P P

A. ''

B.

c.

D.

E.

F.

G.

5............

396

432

468

504

540

576

612

6...........

360

396

432

468

504

540

576

7............

324

360

396

432

468

504

540

8............

288

324

360

396

432

468

504

9............

252

288

324

360

396

432

468

10............

216

252

288

324

360

396

432

11............

180

216

252

288

324

360

396

12............

132

168

204

240

276

312

345

13............

72

108

144

180

216

252

288

14 ...........

—

36

72

108

144

180

216

15 ... ........

—

—

—

24

60

96

132

16............

Beloppen

avse krc

mor per

ir.

- 1

. -

—

36

4

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

dels ock en inom andra kammaren av herr R. Lundquist i Rotebro m. fl.
väckt motion, nr 260, i vilken hemställts, att riksdagen ville besluta sådan
ändring av nu gällande bestämmelser rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst samt pensionärer, att dyrtidstillägget beräknas
efter ett procenttal, som motsvarar 55 procent av det av Kungl.
Majit fastställda talet för levnadskostnadsökningen med nuvarande
avdrag för befattningshavare vid nyreglerade verk samt pensionärer,
samt att begränsningen uppåt av det lönebelopp, å vilket dyrtidstillägg
skall utgå, bortfaller.

Jämväl förevarande motioner hava remitterats till statsutskottet, i vad
de ankomma på detta utskotts handläggning.

I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställnin
gar får utskottet hänvisa till motionerna.

Departementschefen har efter en redogörelse för löne- och pensionsfrågornas
läge anfört beträffande sin egen ställning till desamma följande
(sid. 14 i statsrådsprotokollet):

»Vid övervägande av den föreliggande frågan har jag därför stannat
för den uppfattningen, att förslag rörande avveckling av dyrtidstilläggen
och övergång till ett system med fasta löner samt angående lönereglering
för den vid undervisningsväsendet anställda personalen icke
bör föreläggas 1931 års riksdag. Till stöd för denna uppfattning talar
också den omständigheten, att i åtskilliga av de inkomna yttrandena
över lönekommitténs förslag erinringar framställts ej blott mot olika detaljer
i förslagen utan även mot centrala delar därav. Framför allt är
detta fallet, såvitt angår frågan örn lönereglering vid undervisningsväsendet.
En ytterligare granskning och överarbetning av förslagen synes
mig därför nödvändig.

Denna ståndpunkt innebär icke, att lönefrågornas behandling bör uppskjutas
på obestämd tid. Arbetet på dessa frågors beredning bör efter
min mening fullföljas så, att förslag i ämnet kan föreläggas riksdagen,
så snart prisförhållandena i erforderlig utsträckning stadgat sig, och,
under denna förutsättning, såvitt möjligt redan till 1932 års riksdag.»

Vad angår frågan örn dyrtidstillägg har departementschefen till en
början erinrat örn vad han sålunda anfört, varav framginge, att förslag
örn avveckling av systemet med dyrtidstillägg icke kommer att föreläggas
1931 års riksdag. Dyrtidstillägg borde alltså utgå även under nästkommande
budgetår, varvid gällande bestämmelser torde böra bibehållas
oförändrade.

Beträffande kostnaderna för dyrtidstilläggen anför departementschefen
följande.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen äro beroende av indexställningen för
levnadskostnaderna. Indextalens förskjutningar under senare år belysas
av efterföljande tablå:

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

5

Budgetår

Levnad

skostnadsindex

1 juli

1 oktober

1 januari

1 april

Medeltal

1923/1924 ......................................

174

177

176

173

175

1924/1925 ......................................

171

174

178

177

175

1925/1926 .......................................

176

175

174*

173

174.5

1926/1927 .......................................

172

171

171

170

171

1927/1928 ......................................

169

172

171

171

170.8

1928/1929 ......................................

173

172

170

171

171.5

1929/1930 .......................................

169

170

167

165

167.8

1930/1931 .......................................

164

163

161

Enligt tablån utgjorde för de tre senast förflutna budgetåren 1927/1928
—1929/1930 levnadskostnadsindex i medeltal respektive 170.8, 171.5 och 167.8.
Index har sedan ytterligare nedgått till 164 för första och 163 för andra
kvartalet av innevarande budgetår samt står den 1 januari 1931 vid siffran
161. Till jämförelse härmed må nämnas, att partiprisindex, som i medeltal
för år 1929 uppgick till 140, för november 1930 utgjorde 117. Körande
den framtida utvecklingen är det givetvis, såsom jag i annat sammanhang
påpekat, vanskligt att uttala sig. Med hänsyn till den väsentligt
starkare nedgången i partiprisindex torde emellertid anledning knappast
föreligga att för den genomsnittliga levnadskostnadsindex under nästa
budgetår räkna med en högre siffra än 160. Denna siffra torde böra läggas
till grund för beräkningarna av utgifterna för dyrtidstillägg.

De i enlighet härmed beräknade kostnaderna fördela sig på följande

sätt:

Milj kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken .................................... 20.3

Dyrtidstillägg i övrigt:

Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst å huvudtitlarna II—X .................. 19.5

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter .................. 19.5

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X .............. 0.7

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl....... 7.i

5. Pensionerade båtsmän m. fl............................j_. . l.i 47.9

Summa 68.2.

Vid dessa beräkningar har hänsyn tagits till den ökning i utgifterna för
dyrtidstillägg, som kan föranledas av ett bifall till det av mig förut bebådade
förslaget örn provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst.

Beträffande kostnaderna för genomförande av de motionsvis framlagda
förslagen till ändring i grunderna för dyrtidstilläggens utgående har
från sekreteraren hos 1928 års lönekommitté E. Norberg införskaffats
en promemoria av följande innehåll:

6

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Motion av herr Lundqvist i Rotebro m. fl.:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken, ökning ............................................... 5.0

Dyrtidstillägg i övrigt, ökning:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst å huvudtitlarna II—X ........................................ 4.5

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter........................................ 1.5

3. Övrigå dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X ............................ 0.1

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl................. 1.5

Summa 12.6

Tillkommer kostnad för maximeringens borttagande........................... 0.6

Tillhopa 13.2

Motion av herr Möller m. fl.:

Affärsverken och nyreglerade delar av allmänna civilförvaltningen

ordinarie tjänstemän ................................................................................ 7''6

extra ordinarie tjänstemän .................................................................... 1*3

Försvarsväsendet

ordinarie beställningshavare (ej manskap) ........................................ 0.6

Undervisningsväsendet

folk- och småskollärare............................................................................ 4. o

Övriga förvaltningsområden och befattningshavargrupper (däribland
aspiranter, extra tjänstemän, arbetare m. fl.) uppskattningsvis ... 1.5

Summa 15. o

Tillkommer kostnad för borttagande av begränsningen av dyrtidstillägget
åt befattningshavare under 25 år, uppskattningsvis........ 0.3

Tillhopa 15.3

Motion av herr Andersson i Stockholm m. fl.:

Affärsverken och nyreglerade delar av allmänna civilförvaltningen

ordinarie tjänstemän ................................................................................ 13.7

extra ordinarie tjänstemän ................................................................... 2.5

Försvarsväsendet

ordinarie beställningshavare (ej manskap) ....................................... 0.8

Undervisningsväsendet

folk- och småskollärare..................................................................... 6.5

Övriga förvaltningsområden och befattningshavargrupper (däribland
aspiranter, extra tjänstemän, arbetare m. fl.) uppskattningsvis . .. 2.8

Summa 26.3

Tillkommer kostnad för borttagande av begränsningen av dyrtidstillägget
åt befattningshavare under 25 år, uppskattningsvis........ 0.3

Tillhopa 26.6

Medan herr Lundqvists motion innebär ändring av dyrtidstilläggsgrunderna
för samtliga befattningshavare och pensionärer, avse de båda
andra motionerna endast att bereda lönetillägg åt befattningshavare i
vissa angivna lönelägen, varemot övriga befattningshavare samt pensionärer
ej beröras av dessa förslag. Denna väsentliga olikhet mellan niotio -

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

7

närernas yrkanden Ilar även nödvändiggjort användandet av skilda beräkningsmetoder
vid kostnadskalkyleringen. Kostnadssiffrorna för det
Lundquistska förslaget kunna sålunda sägas vara resultatet av en bruttoberäkning,
uppgjord i överensstämmelse med de grunder, som tillämpas
vid beräkningen av kostnaderna för dyrtidstilläggen i dess helhet. Siffrorna
torde även vara snarare i över- än underkant.

Vad återigen angår kalkylerna över herrar Möllers och Anderssons förslag
måste de av lättförklarliga skäl bliva mindre säkra. De i motionen
angivna lönetilläggen ansluta sig till den vid nyreglerade verk i allmänhet
gällande löneplanen, och de riktlinjer, som lämnas för beräknandet
av lönetilläggets storlek i övriga fall, äro icke tillräckligt uttömmande för
att undanröja tveksamhet vid tillämpningen. Därtill kommer en icke
mindre viktig omständighet, som minskar beräkningarnas tillförlitlighet,
nämligen att detaljerade uppgifter rörande all personal i olika inkomstlägen
icke funnits tillgängliga och sannolikt endast efter avsevärd tidsutdräkt
torde kunna anskaffas. Siffrorna måste sålunda betraktas som
nettosiffror och äro med all sannolikhet något för låga.

Till slut må påpekas, att det i alla tre motionerna endast talas örn »statens
befattningshavare». Huruvida detta uttryck skall anses inbegripa
även den kommunalanställda, till större delen av statsmedel avlönade lärarpersonalen
framgår icke tydligt. Vid beräkningarna har emellertid
förutsatts, att detta varit avsikten, liksom att tilläggen borde bestämmas
efter det löneläge, som erhålles vid inräknande av bostadsförmånen i

lönen.

Vidare har införskaffats följande approximativa beräkning av de belopp,
varmed anslagen till dyrtidstillägg under de olika huvudtitlarna
böra höjas vid bifall till herr Möllers m. fl. motioner angående särskilda
tillägg åt befattningshavare i 1—16 löneklasserna:

Andra huvudtiteln
Tredje »

Fjärde1 »

Femte »

Sjätte »

Sjunde »

Åttonde2 »

Nionde »

Tionde »

........ kronor 210,000

........ » 15,000

........ » 700,000

........ » 1,115,000

........ » 15,000

........ » 800,000

........ » 100,000

........ » 70,000

........ » 225,000

Summa kronor 3,250,000.

Det krisläge, vari vårt näringsliv för närvarande befinner sig, medför
beklagligen för stora befolkningslager inom vårt land hårda verkningar,
av vilka ej heller de i statens tjänst anställda kunna undgå att beröras.
Alltunder det statsinkomsterna äro i starkt avtagande, ställas i alltjämt
växande grad oavvisliga krav på avsevärda anslag för lindring av nöd
och arbetslöshet. Att under en sådan tid största betänksamhet måste hy -

Utskotteta

yttrande.

Exklusive manskap.

Exklusive kommunalanställd lärarpersonal.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

sas inför varje framfört yrkande om allmänna löneökningar borde vara
för alla och envar förståeligt.

Uppmärksammas måste att varje förslag, avsett att mera effektivt och
allmänt tillgodose önskemålen örn bättre löner, enkannerligen högre dyrtidstillägg,
allvarligt återverkar på hela det budgetära läget. Ett bifall
till de av herrar Möller m. fl. väckta motionerna kan antagas medföra
en merkostnad av cirka 11 miljoner; medtagas även folk- och småskollärare,
stiger denna siffra till 15 miljoner kronor, varvid dock ej räknats
med höjda dyrtidstillägg till pensionärer. Motsvarande siffror äro för
den av herr Lundquist m. fl. väckta motionen 13 miljoner kronor (varav
1.5 miljon kronor till pensionärer) och för den av herr Andersson i
Stockholm m. fl. väckta 26 miljoner kronor.

I anslutning till den av Kungl. Majit intagna ståndpunkten nödgas utskottet
därför ställa sig avvisande till de inotionsvis framkomna yrkandena
örn höjningar i dyrtidstilläggen. För befattningshavarna i Stockholm
och vissa andra dyrorter skulle dock i annan form — och för en
sammanlagd kostnad av inemot 2 miljoner kronor — beredas någon ytterligare
ekonomisk lättnad vid bifall till den av utskottet tillstyrkta
propositionen örn vissa provisoriska dyrortstillägg.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag och med avstyrkande
av de i ämnet väckta motionerna, får utskottet beträffande de delar av
Kungl. Maj :ts förslag, som nu äro föremål för prövning, hemställa,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under
andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna, med bifall
till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med
avslag å de av herrar Möller m. fl., Hansson i Stockholm
m. fl., Andersson i Stockholm m. fl. samt Lundquist
i Rotebro m. fl. i ämnet väckta motionerna (1:156 och
.11:156, 252 och 260), besluta, att gällande allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst skola fortfarande äga tillämpning;

b) besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare
och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk eller vid av
nämnda verk övertagna företag eller inrättningar
samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bankoch
fondinspektionen, sparbanksinspektionen, patentoch
registreringsverket samt försäkringsinspektionen
skola utgå av de medel, av vilka verkets eller
institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock
att dyrtidstillägg åt vägingenjörer, biträdande vägingenjörer
och vägingenjörsassistenter skola utgå
av automobilskattemedlens fond,

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

9

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets
verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade
i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag;

e) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
för budgetåret 1931/1932 såsom extra förslagsanslag
anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje » ........................

» fjärde »

departementet........ kronor 35,000

lantförsvaret ........ » 3,700,000

sjöförsvaret........... j> 1,500,000

flygvapnet ............ » 110,000

under femte huvudtiteln........................

» sjätte » ........................

» sjunde » ........................

» åttonde » ........................

» tionde » ......................

kronor 1,160,000
» 190,000

» 5,345,000

» 3,800,000

» 140,000

» 2,150,000

» 5,200,000

» 700,000.

Stockholm den 5 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof
Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i
Kompersmåla, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund och J■ G. Walles;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.
Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, A. Å.son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren,
E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, O. E. F. Järte,
J. E. Andersson i Ovanmyra och J. Jönsson i Revinge.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Reservationer:

l:o) av herrar Lindblad, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Asplund, Walles,
Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson i
Stockholm och Nilsson i örebro, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:

»Den av världskriget föranledda omkastningen i penningvärden och levnadskostnader
har ej kunnat undgå att starkt inverka på den allmänna
lönenivån. I motsats till statens befattningshavare hava andra löntagargrupper
— och detta gäller i all synnerhet de med statstjänstemännen
närmast jämförliga — erhållit sina löner anpassade efter den sålunda inträdda
levnadskostnadsstegringen. De statsanställda däremot få alltjämt
åtnöjas med en mycket otillräcklig kompensation för dyrtiden. I utsikt
ställda löneregleringar hava efterhand undanskjuta under hänvisning
till behovet av ytterligare utredningar eller andra skiftande motiveringar.
Vad den centrala statsförvaltningen beträffar, står för närvarande över
hälften av densamma på icke-ordinarie stat utan något ordnat pensionsväsen.

Vissa förväntningar knötos från tjänstemannahåll till 1928 års lönekommittés
arbete, varav resultatet framlades i ett den 29 juni 1980 till finansdepartementet
inkommet betänkande. Kommitténs förslag till lönereglering
och lönejusteringar i olika avseenden innebära, inberäknat statens
bidrag till det kommunala undervisningsväsendet, kostnadsökningar på
sammanlagt cirka 35 miljoner kronor. För den egentliga statsförvaltningens
del uppgår utgiftsstegringen till omkring 18 miljoner kronor. Dessa
belopp kunna förefalla betydande. De understiga dock väsentligt vad som
årligen besparats statsverket genom upprepade, i förminskande riktning
vidtagna ändringar i själva dyrtidstilläggsgrunderna; härtill komma de
betydande sänkningar, som av sig själva periodiskt inträtt genom levnadskostnadernas
fall. Ensamt en år 1923 beslutad ändring i förut gällande
dyrtidstilläggsnormer medförde en årlig besparing av cirka 30 miljoner
kronor.

Beträffande tidpunkten för ett eventuellt löneförslags framläggande
för riksdagen har man endast att lita till departementschefens uttalande,
att proposition i ämnet skall föreläggas riksdagen »så snart prisförhållandena
i erforderlig utsträckning stadgat sig och under denna förutsättning
såvitt möjligt» redan till 1932 års riksdag.

Under nu angivna omständigheter måste utskottet för sin del finna
mindre välbetänkt, örn de motionsvis framförda kraven på en, låt vara
mera tillfällig, lönefyllnad genom något förhöjda dyrtidstillägg även vid

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

11

denna riksdag skulle helt undanskjutas. Detta gäller framför allt de
sämst ställda befattningshavarna.

Utskottet har härvid ej förbisett de budgetära svårigheterna. Att de
i statens tjänst anställda erhålla en skälig och efter andra jämförliga lönegrupper
anpassad gottgörelse för sitt arbete, har dock alltid erkänts
vara ett samhälleligt intresse av sådan vikt, att dess uppfyllelse ej bör
rättvisligen få sättas i efterhand i förhållande till de övriga anspråk av
skiftande beskaffenhet, som ställas på statskassan.

Då det gällt att finna ett system för ifrågavarande extra dyrtidstillägg
utöver det nuvarande, har utskottet stannat för det förslag, som i detta
avseende föreligger utformat i de av herrar Möller m. fl. och Hansson
i Stockholm m. fl. väckta motionerna. Detta har uppbyggts efter den
enligt utskottets mening under förhandenvarande förhållanden riktiga,
av motionärerna så uttryckta tanken, att en provisorisk hjälp i första
hand och med procentuellt största tillskottet måste lämnas de små löntagare,
som hava att draga sig fram närmast existensminimum. Det
sålunda föreslagna extra tillägget sträcker sig från första löneklassen
uppåt till 16 löneklassen och utgår med efterhand uppåt fallande belopp;
en befattningshavare i första d. v. s. den lägsta löneklassen erhåller årligen
på A-ort 180 kronor och på G-ort 288 kronor; motsvarande belopp i
16 löneklassen äro på A-ort 72 kronor och på G-ort 180 kronor. I anslutning
härtill skulle jämväl borttagas nuvarande begränsning av dyrtidstillägget
för befattningshavare under 25 år.

Det torde ock få anses billigt, att i avvaktan på ändrade, mera rättvisa
avlöningsgrunder de nuvarande dyrtidstilläggsbeloppen ej tillsvidare underkastas
ytterligare beskärningar. I anslutning till motionärernas yrkande
tillstyrker alltså utskottet, att dyrtidstilläggen för budgetåret 1931/
1932 bibehållas vid nuvarande indextalet 160 oberoende av den levnadskostnadssänkning
som möjligen ytterligare då kan inträffa.

Utskottet avstyrker alltså herr Lundquists i Rotebro m. fl. samt herr
Anderssons i Stockholm m. fl. ovanberörda motioner, den sistnämnda i
vad den skiljer sig från utskottets förslag.

Kostnadsökningen för de föreslagna ändringarna i dyrtidstilläggsgrunderna
hava beräknats sålunda:

Milj. kr.

Affärsverken och nyreglerade delar av allmänna civilförvaltningen

ordinarie tjänstemän ............................................ 7.6

extra ordinarie tjänstemän ...................................... l.s

Försvarsväsendet

ordinarie beställningsliavare (ej manskap) ........................ 0.6

Övriga förvaltningsområden och befattningshavargrupper (däribland
aspiranter, extra tjänstemän, arbetare m. fl.) uppskattningsvis---- l.r»

Summa ll.n.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Tillkommer kostnad för borttagande av begränsningen av dyrtidstill lägget

åt befattningshavare under 25 år, uppskattningsvis ...... 0.3

Tillhopa 11.3.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet beträffande
de delar av Kungl. Maj:ts förslag, som nu äro föremål för
prövning,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare under andra,
tredje, femte—åttonde samt tionde huvudtitlarna, i
anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
med bifall till de av herr G. Möller m. fl. och herr
Hansson i Stockholm m. fl. väckta motionerna (1:156
och II: 156) samt med avslag å herrar Lundquists i
Rotebro m. fl. och Anderssons i Stockholm m. fl. motioner
(II: 260 och 252), den sistnämnda i vad den skiljjer
sig från utskottets förslag, besluta, att gällande allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst skola fortfarande äga tillämpning,
dock med nedanstående ändringar, som skola
äga tillämpning från och med den 1 juli 1931:

1) i stadgandet örn att dyrtidstillägget skall utgå
med hänsyn till gällande levnadskostnadsindex göres
det undantaget, att örn nämnda indextal för budgetåret
1931/1932 nedgår under siffran 160, så skall
likväl dyrtidstillägget beräknas efter sistnämnda
siffra;

2) stadgandet örn minskning av dyrtidstillägget för
icke barnförsörjningspliktig befattningshavare, som
är under 25 år, utgår;

3) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget
utgår ett tillägg enligt nedanstående grunder.

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk.

Löneklass

Tilläggens

belopp

i kr. per år

A-ort

B-ort

C-ort

D-ort

E-ort

F-ort

G-ort

1- 8

180

192

204

216

240

264

288

9—10

144

156

168

180

204

228

252

11 — 12

108

120

132

144

168

192

216

13—14

84

96

108

120

144

168

192

15—16

72

84

96

108

132

156

180

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

13

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta
avlöning efter andra grunder, än vad i löneplanen för
ordinarie befattningshavare vid de reglerade verken
är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade
verk, ävensom till i statens tjänst anställda arbetare,
vilka åtnjuta dyrtidstillägg, skall tillägg utgå å
respektive dyrorter med samma belopp, som enligt
ovanstående tabell utgår till befattningshavare i reglerat
verk, vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med
iakttagande dock, att befattningshavare, vars avlöning
är större än enligt löneklasserna 8 respektive 10,
12 eller 14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid
skall hänföras till den löneklassgrupp, där tillägget
är mindre.

b) besluta---anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstilllägg
för budgetåret 1931/1932 såsom extra förslagsanslag
anvisa

under andra huvudtiteln ..........

......... kronor 1,370,000

» tredje

» ..........

»

205,000

» fjärde

» ..........

.......... »

6,045,000

» femte

» ..........

.......... »

4,915,000

» sjätte

» ..........

.......... »

155,000

» sjunde

» ..........

.......... »

2,950,000

» åttonde

» ..........

.......... »

5,300,000

» tionde

» .........

......... »

925,000

2:o) av herrar Holmgren och Järte.