Statsutskottets utlåtande Nr 10.
1
i
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande
anslagen till handelsdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
Departementets
verksamhet
.
[1*.]
Till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet är i riksstaten
för innevarande budgetår anvisat ett anslag å enahanda belopp
som det nu äskade.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15,900 kronor.
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1931/1932 har
Kungl. Majit i avsende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till
handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda
dag) att till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver
det ordinarie anslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15,900 kronor.
2:o) Pä grund av Kungl. Majrts förslag (punkt 2) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 2) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
* Hänvisa!'' till punkt i statsrådsprotokollet.
Ökad föredragning
i
regeringsrätten.
[2.1
Bihang till riksdagens protokoll ISSI. 6 sami. 10 liäfl. (Nr 10.)
1
Kommers
kollegium.
[3-1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna
inom handelsdepartementet för ökad föredragning i
regeringsrätten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 10,000 kronor.
Centrala verk med underlydande stater.
3:o) Kungl. Majit hav föreslagit riksdagen (punkt 3) att, med godkännande
av det av departementschefen förordade förslaget till stat för kommerskollegium,
att tillämpas från och med den 1 juli 1931, höja det ordinarie
förslagsanslaget till kollegium, nu 538,300 kronor, med 1,850 kronor
till 540,150 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2—4 i statsrådsprotokollet.
Den av departementschefen förordade staten för kommerskollegium är
av följande lydelse:
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag------ kronor 405,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ....................................» 106,850
kronor 511350.
Örergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ...............
kronor 28,300.
Denna stat skiljer sig från den nu gällande allenast därigenom, att
posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. höjts
med ett belopp av 1,850 kronor och anslaget till kollegium alltså ökats
med samma belopp. Anslagshöjningen är avsedd för beredande av ökad
skrivhjälp åt kollegium.
Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må, med godkännande av det av chefen
för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1931 förordade förslaget
till stat för kommerskollegium, att tillämpas
från och med den 1 juli 1931, höja det ordinarie förslagsanslaget
till kollegium, nu 538.300 kronor, med
1,850 kronor till 540.150 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
29
rörelse och icke kunna utan s synnerlig olägenhet uppskjutas i
avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1931/1932
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Beträffande sättet för beredande av täckning för de här ovan tillstyrkta anslagen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.
Stockholm den 6 februari 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof
Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson
i Kompersmåla, E. J. G. Bosén, E. A. Lundell, C. L Asplund, J. G. Walles och
C. G. V. Hammarskjöld;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. B. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i
Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp och K. S. V. Ward.
Reservation
vid punkt 30:o) (kraftstation vid Sillre) av herr Kvarnzelius.
Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
310364
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 3
4io) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till uppehål- Kammerslande
av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsan- ^twnAeT*
slaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 27,784 [4.]
kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 5 och 6
i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för innevarande budgetår har, utöver det ordinarie förslagsanslaget
till kommerskollegium, anvisats ett extra anslag av 11,784
kronor till förstärkning av kollega arbetskrafter.
Beträffande användningen av anslaget har Kungl. Majit den 11 april
1930 meddelat närmare beslut, därvid Kungl. Majit förklarat, att inom
kommerskollegium finge tillsvidare under budgetåret 1930/1931 anställas
nedannämnda befattningshavare med lön enligt vederbörande löneplan på
sätt av följande sammanställning framgår i
Befattning Lönegrad
Å kamrer ar- och kassakontoret:
1 extra kanslibiträde .................................. B 7
A industrihy råns elektriska sektion:
1 extra förste byråingenjör ............................ B 24
1 extra kontorsbiträde ................................ B 4.
Den av Kungl. Majit nu äskade förhöjningen av förevarande anslag är
föranledd av att utgifterna för resekostnads- och traktamentsersättningar
åt hos kommerskollegium anställda befattningshavare ansetts böra hädanefter
bestridas från detta anslag och icke, såsom hittills, från huvudtitelns
anslag till rese- och traktamentspenningar. Dessa utgifter hava
beräknats till 16,000 kronor för nästkommande budgetår.
Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag, hemställer
alltså utskottet,
att riksdagen må till uppehållande av kommerskollegii
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 27,784 kronor.
5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5) att med godkän- Bergsstaten.
nande av det av departementschefen förordade förslaget till stat för [5.]
bergsstaten, att tillämpas från och med den 1 juli 1931, höja det ordinarie
förslagsanslaget till bergsstaten, nu 99,500 kronor, med 8,500 kronor til!
108,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 6 och 7 i statsrådsprotokollet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Vid 1929 års riksdag genomfördes, i enlighet med av Kungl. Majit
framlagt förslag, ny organisation av och ny lönereglering för bergsstaten.
Den av riksdagen godkända staten för bergsstaten har följande utseende:
Avlöningar
till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......kronor 92,000
Expenser m. ............................................ * 7,500
Förslagsanslag kronor 99,500.
Den nu förordade staten skiljer sig från den gällande därigenom, att en
särskild post å 8,500 kronor upptagits för bestridande av utgifterna för
resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavarna vid
bergsstaten.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marits förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med godkännande av det av chefen
för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1931 förordade förslaget
till stat för bergsstaten, att tillämpas från och
med den 1 juli 1931, höja det ordinarie förslagsanslaget
till bergsstaten, nu 99,500 kronor, med 8,500 kronor
till 108,000 kronor.
Sprängämnes- 6:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6) att till uppehålinspekt
onens lande av sprängämnesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie för[6
] slagsanslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av
9,300 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 7 och 8
i statsrådsprotokollet.
På Kungl. Majits framställning har riksdagen för budgetåret 1930/1931,
i likhet med vad allt sedan år 1923 ägt rum, till arvode till en assistent
åt sprängämnesinspektören anvisat ett extra anslag, vilket för närvarande
utgår med ett belopp av 6,800 kronor. Anslaget erhöll vid 1929
års riksdag förslagsanslags natur, och av detsamma är ett belopp av
6,048 kronor avsett till grundavlöning och återstoden till avlöningsförhöjningar.
Nu äskad förhöjning av anslaget med 2,500 kronor är avsedd för bestridande
av utgifterna för resekostnads- och traktamentsersättningar för
sprängämnesinspektionens befattningshavare.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
5
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till uppehållande av spängämnesinspektionens
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra förslagsanslag av 9,300 kronor.
7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till uppehållande
av statens elektriska inspektions verksamhet, utöver det ordinarie
förslagsanslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslagav
26,600 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 11 och 12 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Marits förslag har riksdagen för budgetåret 1930/
1931, i likhet med vad allt sedan år 1920 ägt rum, till arvoden åt två
assistenter vid statens elektriska inspektion anvisat ett extra anslag, vilket
för närvarande utgår med ett belopp av 13,600 kronor. Av anslaget,
som vid 1929 års riksdag erhöll förslagsanslags natur, är ett belopp av
12,096 kronor avsett till grundavlöningar och återstoden till avlöningsförhöjningar.
Den nu ifrågasatta ökningen av anslaget har sin grund i att utgifterna
för resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid
statens elektriska inspektion ansetts böra bestridas från anslaget i stället
för, såsom hittills, från huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.
I sammanhang med Kungl. Marits förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 39,
inom första kammaren av herr G. Strömberg, och den andra, nr 63, inom
andra kammaren av herrar E. Ahl och G. W. Källman, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att till uppehållande av statens elektriska
inspektions verksamhet måtte å extra stat uppföras ytterligare två inspektörer
i 27 lönegraden och tre assistenter i 21 lönegraden, samt att för
budgetåret 1931/1932 det extra förslagsanslaget måtte höjas från föreslagna
26,600 till 66,600 kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag får utskottet
tillstyrka.
Vad angår det motionsvis väckta yrkandet om utökning av elektriska
inspektionens befattningshavare med två inspektörer och tre assistenter,
har utskottet ansett sig icke kunna utan föregående utredning av kommerskollegium
och förslag från Kungl. Maj:ts sida förorda någon förändring
av antalet tjänstemän av den kategori, varom fråga är. Utskot
-
Statens elektriska
inspektions
verksamhet.
18.]
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
tet, som finner den centralisering, som nu råder på förevarande område,
mindre tillfredsställande, förväntar, att Kungl. Majit tager under
övervägande, huruvida den nuvarande organisationen fyller de anspråk,
som de senaste årens utveckling ställer på densamma.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maurts förslag
och med avslag å herr Strömbergs samt herrar
Ahls och Källmans ovanberörda motioner, I: 39 och
II: 63, till uppehållande av statens elektriska inspektions
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 26,600 kronor.
Fartygs- 8:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till uppehål''''ve^ksamMt!
lande av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie förslags[9.
] anslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 101,620 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 12—16
i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Majits därom gjorda framställning har riksdagen
till upprätthållande av fartygsinspektionens verksamhet utöver det
ordinarie förslagsanslaget för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag
av 100,000 kronor.
4.770 kronor 9,702
1.770
Nämnda anslag är, på sätt framgår av punkt 8 i tionde huvudtiteln
av 1930 års statsverksproposition, avsett att användas på följande sätt:
Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort
i Stockholm ........................................ kronor 4,932
Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort
i Göteborg ............................................ »
Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort
i Sundsvall........................... »
Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort
i Stockholm ................................ »
Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort
i Göteborg .................................... »
Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige ............
Ersättning för skrivmaterialier, lokalhyror och andra kontorskostnader
för fartygsinspektörerna och extra funktionärerna
Resekostnads- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna
och extra funktionärerna .........................................
1,836
1,770
5,376
1,000
34,000
49,922
Summa kronor 100,000.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. >
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle, såsom av det ovanstående
framgår, ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår höjas
med 1,620 kronor. Beloppet ifråga är avsett för lokalhyror»
I överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t salunda föreslagit får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till uppehållande av fartygsinspektionens
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 101,620 kronor.
9:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till navi- [10—17.]
gationsskolorna (punkt 10), dels till provisorisk avlöningsförhättring för
lärare vid navigationsskolarna (punkt 11), dels till ålderstillägg för personalen
vid undervisningsanstalter för sjöfart (punkt 12), dels till navigationslärarkursen
(punkt 13), dels till praktisk lärarkurs (punkt 14), dels
till praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan
(punkt 15), dels till kompletteringskurs vid tekniskt läroverk (punkt 16),
dels ock till maskinlaboratorier (punkt 17) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 18) att Skeppsm/tt
äels
medgiva, att kommerskollegium må bevilja skeppsmätningskon- ningskognai.
trollörerna kostnadsfri ledighet årligen under 25 dagar intill det år, un- L
der vilket vederbörande fyller 40 år, samt därefter under 35 dagar, då
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, samt till vikarie
under sådan ledighet ävensom under kontrollörs ledighet för uppehållande
av skeppsmätningsöverkontrollörs- och överinspektörsbefattningen i
kollegium utbetala ett arvode av högst 10 kronor örn dagen jämte dyrtidstillägg
därå enligt de för icke reglerade verk gällande grunder,
dels ock i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till skeppsmätningskostnad med 40,000 kronor.
I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 20—22
i statsrådsprotokollet.
Bet ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad, under en
längre följd av år upptaget med 32,200 kronor, höjdes, enär anslaget visat
sig otillräckligt, vid 1930 års riksdag till 40,000 kronor.
Från anslaget bestridas dels arvoden å 5,000 kronor till envar av rikets
fyra skeppsmätningskontrollörer, placerade i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Sundsvall, dels ock kostnaderna för av skeppsmätarna lämnat biträde
vid vissa kontrollmätningar av fartyg.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Viskottets
yttrande.
bots- och fyrinrättningen.
L19-]
I likhet med departementschefen har utskottet ansett billighetsskäl
tala för att skeppsmätningskontrollörerna årligen beredes någon tids kostnadsfri
ledighet. Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har utskottet — örn
ock med viss tvekan — funnit sig böra biträda.
Då utskottet ock ansett sig böra tillstyrka att till vikarie under sådan
ledighet ävensom under annan ledighet, som med förevarande förslag avses,
ersättnihg. må utgå med föreslaget belopp jämte dyrtidstillägg, får utskottet
alltså, då anslagssummans storlek icke givit anledning till erinran,
hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att kommerskollegium må bevilja
skeppsmätningskontrollörerna kostnadsfri ledighet årligen
under 25 dagar intill det år, under vilket vederbörande
fyller 40 år, samt därefter under 35 dagar, då
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, samt till vikarie under sådan ledighet ävensom
under kontrollörs ledighet för uppehållande av skeppsmätningsöverkontrollörs-
och överinspektörsbefattningen
i kollegium utbetala ett arvode av högst 10 kronor
örn dagen jämte dyrtidstillägg därå enligt de för icke
reglerade verk gällande grunder; samt
b) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptaga det
ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad
med 40,000 kronor.
liro) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 19) att
dels från och med den 1 juli 1931 bestämma antalet ordinarie befatt -
ningshavare vid lots- och fyrstaten på följande sätt:
Befattning Lönegrad
Distriktsbeläl och personal å distrlktsexpeditionerna.
3 lotskaptener .................................................................................................... 13
3 » .................................................................................................... 12
6 lotslöjtnanter ...... 11
6 expeditionsbiträden........................................................................................ 6
3 kontorsbiträden ............................................................................................ 2»
Lotspersonal.
18 överlotsar ..................................................................................................... 10
19 lotsförman å lia klass lotsplats ................................................................ 9’
27 » » 2:a » » ................................................................ 7
321 lotsar » Ira » » ................................................................ 6
81 lotsar » 2:a » » ................................................................ 5
37 lotsförman » 3:e » » ................................................................ 5
41 lotsar » 3:e » » 4.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
9
Befattning
Personal å fyrskepp och fyr saint å gasstation.
12 fyrmästare å Ira klass fyrskepp ........................................
1 distr)ktsfyrmästare ................................................................
26 fyrmästare å lia klass fyr ................................................
1 » |
» gasstation.................................... |
||
6 » |
» 2:a klass fyrskepp.................... |
||
35 » |
» 2:a |
fyr ............................ |
|
1 :> |
» 3:e |
» |
fyrskepp .................... |
19 » |
» 3:e |
» |
fyr ............................ |
24 fyrvaktare |
» lia |
» |
fyrskepp .................... |
27 » |
» Ira |
» |
fyr ............................ |
1 » |
» gasstation.................................... |
||
7 » |
» 2:a och |
3:e klass fyrskepp .... |
|
43 » |
» 2:a |
» |
3:e » fyr................ |
99 fyrbiträden |
» fyrskepp, fyr och gasstation |
Lönegrad
...... 10
...... 10
.......10
...... 10
...... 8
...... 8
...... 6
...... 6
...... 5
...... 5
...... 5
...... 4
...... 4
...... 3.
Personal å lotsverkets ångfartyg.
1 befälhavare .................................................................................................... H
7 maskinister .................................................................................................... 8;
dels godkänna av departementschefen förordade förslag till stat för
lotsstyrelsen, avlöningsstat för lots- och fyrstaten ävensom omkostnadsstat,
att tillämpas från och med den 1 juli 1931;
dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska det ordinarie
förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen, nu 6,310,560 kronor, med
66,200 kronor till 6,244,360 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 23—35 i statsrådsprotokollet.
Å riksstaten för budgetåret 1930/1931 är det ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen uppfört med ett belopp av 6,310,560 kronor.
Från berörda anslag bestridas utgifterna för följande stater, nämligen!
Stat för lotsstyrelsen .................................. kronor 199,600
Avlöningsstat för lots- och fyrstaten .................. » 4,560,000
övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten .. » 2,900
Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten .. » 384.000
Omkostnadsstat ........................................ » 1,164,060
Summa kronor 6,310,560.
Den av 1930 års riksdag — efter behandling av Kungl. Maj:ts förslag
till besparingar och förenklingar i lotsstyrelsens organisation — godkända
staten för ämbetsverket har följande utseende:
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 154,700
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ......................................... » 37.700
kronor 192,400.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 10*
Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 7,200.
Enligt riksdagens skrivelse den 27 maj 1930, nr 288, skall bland annat
den för närvarande i lönegraden B 21 å styrelsens stat uppförda registratorstjänsten
vid inträffande ledighet nedflyttas till lönegraden B 11.
Vad först sistberörda stat angår, skulle denna vid bifall till Kungl.
Maj:ts nu framlagda förslag från och med den 1 juni 1931 erhålla följande
ändrade utseende:
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 150,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ........................................ » 37,700
kronor 188,200.
Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 7,200.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle sålunda
nedsättas med 4,200 kronor. Benna nedsättning är föranledd av att den
nuvarande registratorn beräknas komma att efter uppnådd pensionsålder
avgå från tjänsten med utgången av juni månad 1931.
Vidkommande härefter avlöningsstaten för lots och fyrstaten torde till
belysande av de belopp, varmed de för budgetåret 1929/1930 anvisade, i
denna stat ingående förslagsanslagen tagits i anspråk under samma budgetår,
få hänvisas till följande i statsrådsprotokollet intagna uppställning,
angivande i första sifferkolumnen de olika anslagen och i andra
sifferkolumnen de under budgetåret bestridda nettoutgifterna ur respektive
anslag. I en tredje sifferkolumn äro för jämförelse upptagna motsvarande
anslag för nu löpande budgetår:
1929- |
-1930 |
1930 — 1931 |
|
Ansia? |
Utgifter |
Anslag |
|
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags- |
|||
anslag ..................................................... |
2,590,000 |
2,544,351 |
2,550,000 |
I.otspersonalens andel i lotspenningar, förslags- |
|||
anslag ..................................................... |
1,200,000 |
1,312,723 |
1,200,000 |
Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. |
30,000 |
41,378 |
30,000 |
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare |
|||
m. m., förslagsanslag ............................. |
575,000 |
689,931 |
600,000 |
För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, för- |
|||
slagsunslag ................................................ |
48,000 |
34,791 |
38,000 |
Kost elier kostpenningar till personalen å fyr- |
|||
skepp m. m., förslagsanslag........................ |
130,000 |
137,741 |
130,000 |
För betjäning av livräddningsanstalterna, förslags-anslag ................................................... |
10don |
11 »84 |
12,000 |
Summa kronor |
4,585,000 |
4,772,799 |
4,560,000 |
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 11
I fråga om beräkningen av denna stat har departementschefen anfört
följande:
»I avlöning sstaten för lots- och fyrstaten har lotsstyrelsen till en början
föreslagit dels indragning av tolv tjänster, nämligen elva lotsbefattningar,
därav fem å Ira, två å 2:a och fyra å 3:e klass lotsplats, samt en fyr*
mästarbefattning å 3:e klass fyrskepp, dels ock utbyte av två fyrvaktarbefattningar,
därav en å 2:a eller 3:e klass fyrskepp och en å 2:a eller 3:e
klass fyr, mot två fyrbiträdesbefattningar, allt från och med den 1 juli
1931. Mot förstnämnda förslag, som innebär ett fullföljande av sedan
några år tillbaka pågående åtgärder för minskning av lotsverkets fasta
personal, Ilar jag icke något att erinra och tillstyrker jag därför, att
befattningarna indragas från och med den 1 juli 1931. Icke heller har jag
någon erinran att framställa mot det ifrågasatta utbytet av två fyrvaktarbefattningar
mot lika många lägre avlönade fyrbiträdesbefattningar.
Med avseende å beräkningen av det belopp, varmed det å denna stat
uppförda avlöningsanslaget för ordinarie personal bör upptagas, har lotsstyrelsen
uttalat, att anslaget möjligen skulle i någon mån kunna sänkas.
Med hänsyn till de skedda och även för nästkommande budgetår emotsedda
överskridandena å det å samma stat upptagna avlöningsanslaget
till icke ordinarie befattningshavare m. m. borde emellertid enligt styrelsens
mening med omräkning av båda dessa anslag anstå, till dess ytterligare
erfarenhet vunnits örn de för ändamålen erforderliga beloppens
storlek. Oavsett resultatet av en dylik omräkning borde likväl avlöningsanslaget
till de icke-ordinarie befattningshavarna redan nu uppräknas
med åtminstone 25,000 kronor.
Av ovan återgivna, inom lotsstyrelsen uppgjorda tablå över anslagsbelastningen
under budgetåret 1929/1930 framgår, att å nu ifrågavarande
båda anslag, vilka för sagda budgetår utgjorde 2,590,000 kronor respektive
575,000 kronor, utgifterna för samma tid uppgått till, i runda tal, 2,544,400
kronor respektive 689,930 kronor. Ehuru även jag är av den uppfattningen
att med en definitiv omräkning av dessa anslag bör tillsvidare anstå —
i avbidan på utfallet av den granskning av organisations- och personalförhållandena
vid lotsverket som bland annat ur besparingssynpunkt lärer
böra inom en nära framtid företagas — synes mig likväl med hänsyn till
den nuvarande faktiska årskostnaden en mindre omjustering redan nu
böra företagas. I fråga örn förstnämnda anslag, vilket för löpande budgetår
är upptaget med ett till 2,550,000 kronor nedsatt belopp, finner jag
mig sålunda, med hänsyn till den redan inträdda och vid bifall till mitt
förslag örn indragning eller utbyte av vissa tjänster ytterligare emotsedda
minskningen i belastningen å samma anslag, böra föreslå en nedsättning
med 10,000 kronor. Jag förordar i sammanhang härmed, att avlöningsanslaget
till de icke-ordinarie befattningshavarna, vilket anslag för inne
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
varande budgetår är uppfört med ett till 600,000 kronor förhöjt belopp,
höjes med motsvarande belopp 10,000 kronor.
Vidkommande därefter anslaget till kost eller kostpenningar till personalen
å fyrskepp m. m. har lotsstyrelsen ifrågasatt höjning från nuvarande
belopp 130,000 kronor till 140,000 kronor. Som skäl härför framhåller
styrelsen såväl den nuvarande belastningen å anslaget — överskridandena
under de två sista budgetåren berodde på genomförd, nödvändig ökning
av besättningen å ett pär fyrskepp ävensom på några vidtagna smärre förbättringar
i kosthållningen — som den ytterligare förväntade stegring
i densamma, vilken komme att uppstå vid bifall till ett av fyrpersonalens
förening väckt, av styrelsen förordat förslag örn höjning av det uti gällande
spisordning upptagna kontanta bidraget, nu 8 öre, till kryddor och
småartiklar till 25 öre, allt för man och dag.
Mot styrelsens ifrågavarande förslag har jag icke någon annan erinran
att göra än att, med hänsyn till den numera inträdda prissänkningen å
livsmedel, ökningen synes mig kunna sättas något lägre än vad lotsstyrelsen
föreslagit. För egen del förordar jag, att anslaget för budgetåret
1931/1932 bestämmes till 138,000 kronor.
I avseende å anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar är att
märka, att i det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget
till beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1931/1932 inkomsttiteln
Lotspenningar upptagits med ett från 3,000,000 kronor till
2,800,000 kronor nedsatt belopp. Då å utgiftssidan anslaget till lotspersonalens
andel i lotspenningar bör sättas till 40 procent av inkomsttitelns
belopp eller sålunda, vid bifall till chefens för finansdepartementet nyssberörda
förslag, till 1,120,000 kronor, föranledes härav i avlöningsstaten
för lots- och fyrstaten en ändring, som med icke mindre än 80,000 kronor
sänker slutsumman av samma stat.
Vid bifall till vad som föreslagits dels av mig här ovan, dels ock av
chefen för finansdepartementet beträffande inkomsttiteln Lotspenningar,
skulle alltså för budgetåret 1931/1932 avlöningsstaten för lots- och fyrstaten
erhålla följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .. kronor 2,540,000
Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag . » 1,120,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 30,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ...................................... » 610,000
För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag
.............................................. » 38,000
Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp
m. m., förslagsanslag ................................ » 138,000
För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag
.............................................. » 12,000
Förslagsanslag kronor 4,488,000. *
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
13
I avseende å övergångs- och indragning sstaten för lots- och fyrstaten
samt pensionsstaten för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten hava några
ändringar icke företagits.
I omkostnadsstaten, i vilken ingår ett flertal förslagsanslag för olika
ändamål och vilken, såsom redan anförts, slutar å ett belopp av 1,164,060
kronor, har Kungl. Maj:! föreslagit följande ändringar, nämligen dels
sänkning av förslagsanslaget till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer
och livräddningsstationer med 20,000 kronor eller från 160,000
kronor till 140,000 kronor, dels ock höjning av förslagsanslaget till fyrskeppens
reparation, rustning m. m. med 20,000 kronor eller från 245,000
kronor till 265,000 kronor samt av förslagsanslaget till lotsverkets ångfartygs
och tjänstefartygs underhåll m. m. med 10,000 kronor eller från
200,000 kronor till 210,000 kronor.
Vid bifall härtill skulle omkostnadsstaten komma att erhålla följande
utseende för nästkommande budgetår:
Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer
och livräddningsstationer, förslagsanslag ........kronor 140,000
» reparation och underhåll av byggnader vid lots- och
fyrplatser samt livräddningsstationer, håkar och
andra anstalter, vilka icke här nedan särskilt
upptagas, ävensom dithörande inventariepersed
lar,
förslagsanslag .............................. » 200,000
» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och
intagning, driftkostnader ävensom dithörande
inventariepersedlar, förslagsanslag .............. » 265,000
» lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll
och komplettering, rustning och driftkostnader
ävensom dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag
.......................................... » 210,000
» bidrag till underhåll, komplettering och drift av
båtar
vid lotsplatser ............................ » 60,000
» bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning
och intagning, förslagsanslag .............. » 100,000
» skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen,
förslagsanslag .......................... » 27,500
» kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten, förslagsanslag
..................................... » 75,000
» grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand,
förslagsanslag .................................. » 5,000
» rese- och traktamentskostnader m. m., förslagsanslag » 60,000
» utbildande av personal för radiotelegrafering, förslagsanslag
..................................... » 3,500
» extra utgifter, förslagsanslag .................... » 25,000
14
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
gitravde.
Till bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en
fyr å Kap Spartel, förslagsanslag ................ kronor 2,500
» bidrag från Sverige för uppförande och underhåll
av en fyr å Kap Guardafui, förslagsanslag ...... » 560
Förslagsanslag kronor 1,174,060.
Anslaget till lots- och fyrinrättningen skulle alltså enligt Kungl. Maurts
förslag för budgetåret 1931/1932 upptagas med (195,400 + 4,488,000 + 2,900
+ 384,000 + 1,174,060 =) 6,244,360 kronor. Höjning skulle göras i anslaget
till omkostnadsstat med 10,000 kronor, medan minskningar skulle göras
i anslaget till stat för lotsstyrelsen med 4,200 kronor och i anslaget till
avlöningsstat för lots- och fyrstaten med 72,000 kronor. Sammanlagt
skulle anslaget till lots- och fyrinrättningen alltså minskas med (10,000 —
4,200 — 72,000 =) 66,200 kronor.
Vad Kungl. Majit i skilda hänseenden föreslagit riksdagen under förevarande
punkt har utskottet funnit sig böra tillstyrka och får alltså hemställa.
att riksdagen må
a) från och med den 1 juli 1931 bestämma antalet
befattningshavare vid lots- och fyrstaten på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
Distriktsbefäl oeh personal n distriktsexpeditionerna.
3 lotskaptener................................................................ 13
3 » 12
6 lotslöjtnanter ............................................................ 11
6 expeditionsbiträden................................................... 6
3 kontorsbiträden ........... 2.
Lotspersonal.
18 överlotsar .................................................................... 10
19 lotsförman å Ira klass lotsplats ............................ 9
27 » » 2:a » » ............................ 7
321 lotsar » T.a » » 6
81 » » 2:a » » 5
37 lotsförman » 3:e » » 5
41 lotsar » 3:e » » 4.
Personal a fyrskepp och fyr samt å gasstation.
12 fyrmästare å lia klass fyrskepp.......................... 10
1 distriktsfyrmästare.................................................... 10
26 fyrmästare å l:a klass fyr .................................... 10
1 » » gasstation ................................... 10
6 » » 2:a klass fyrskepp......................... 8
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
15
Befattning Lönegrad
35 fyrmästare å 2:a klass fyr .................................... 8
1 » » 3:e » fyrskepp............................ 6
19 » » 3:e » fyr .................................... 6
24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp............................ 5
27 » » l:a » fyr ................................... 5
1 » » gasstation............................................ 5
7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............ 4
43 » » 2:a » 3:e » fyr....................... 4
99 fyrbiträden » fyrskepp, fyr och gasstation 3.
Personal ä lotsverkets ångfartyg.
1 befälhavare................................................................ 11
7 maskinister ............................................................... 8?
b) godkänna av chefen för handelsdepartementet i
statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari
1931 förordade förslag till stat för lotsstyrelsen,
avlöningsstat för lots- och fyrstaten ävensom omkostnadsstat,
att tillämpas från och med den 1 juli
1931; samt
c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska
det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,
nu 6,310,560 kronor, med 66,200 kronor till
6,244,360 kronor.
12:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) angående anslag till
säkerhetsanstalter för sjöfarten jämte i detta ämne väckta motioner kommer
Utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
13:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) angående anslag till
patent- och registreringsverket kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
14:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 22) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 65—67) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt ruin,
Säker hets''
anstalter för
sjöfarten.
[20.]
Patent- och
registreringsverket.
[21.]
Kostnader,
som föranledas
av överståthållar
ämbetets
och länsstyrelsernas
befatt
ning med vissa
slag av registrering.
[22.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
a) till bestridande av kostnaderna för den Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings-
med flera register för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor,
samt
b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande
avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.
Forsäkrings- 15:0) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 23) att minska det
"^t23.0],e" ordinarie förslagsanslaget till försäkringsinspektionen, nu 137,000 kronor,
med 52,000 kronor till 85,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 67 och 68 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1930/1931 är det ordinarie förslagsanslaget
till försäkringsinspektionen upptaget med 137,000 kronor.
Den av 1930 års riksdag godkända staten för försäkringsinspektionen har
följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade
till ................................................................................................ kronor 63,600
Arvoden å 3,000 kronor till två ledamöter .......................... » 6,000
Till vikariatsersättningar, avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsvis beräknat till ............................................ » 44,800
Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator ............ » 6,400
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsvis beräknade
till ................................................................................................ » 3,200
Dyrtidstillägg, förslagsvis beräknat till » 13,000
Förslagsanslag kronor 137,000.
I förhållande till staten för nästföregående budgetår utvisar den nu
gällande staten en ökning med 5,300 kronor. Denna ökning har föranletts
dels av en vidtagen förhöjning av avlöningsförmånerna för inspektionens
chef dels ock av inrättandet av en huvudsakligen för arbetsuppgifter, härrörande
från 1929 års lag örn trafikförsäkring, avsedd extra ordinarie kansliskrivarebefattning.
Med avseende å inspektionens stat har någon ändring icke föreslagits.
Då emellertid förevarande utgiftsanslag hädanefter ansetts böra uppföras
med det belopp, till vilket motsvarande inkomsttitel beräknats, och
denna titel, »bidrag till försäkringsinspektionen», i enlighet med chefens
för finansdepartementet förslag upptagits till 85,000 kronor, har anslaget
begränsats till denna summa.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 17
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsånslaget
till för säkring sinspektionen, nu 137,000 kronor,
med 52,000 kronor till 85,000 kronor.
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, med godkännande
av det av departementschefen förordade förslaget till stat för
statens provningsanstalt, att tillämpas från och med den 1 juli 1931, höja
det ordinarie förslagsanslaget till statens provningsanstalt, nu 329,100
kronor, med 12,000 kronor till 341,100 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 68—71 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1930/1931 är det ordinarie förslagsanslaget
till statens provningsanstalt upptaget med 329,100 kronor.
Den av riksdagen godkända staten för provningsanstalten har följande
utseende:
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ................................................ kronor 165,000
Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare
m. m................................................. » 42,000
Inspektörens arvode ....................................... » __ 1,000 kronor 208,000
Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ....................................................... kronor 30,600
Omkostnadsstat.
Till |
gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor |
9,000 |
|
» |
värme, förslagsanslag ............................ |
5,000 |
|
» |
inventarier och inventariers underhåll |
» |
6,000 |
» |
bibliotek .................................................... |
» |
2,500 |
» |
glasvaror, förslagsanslag........................ |
» |
4,000 |
» |
tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m., |
||
förslagsanslag ........................................ |
» |
28,000 |
|
laboratorieutensilier, kemikalier, mate- |
|||
rialier, förbrukningsartiklar, prov-ningsanordningar m. m., förslags-anslag........................................................ |
» |
17,000 |
|
» |
expenser, förslagsanslag ........................ |
» , |
16,000 |
» |
försäkring av byggnader och utrust- |
||
ning, underhåll av tomten m. m., |
» |
3,000 kronor |
90,500
Förslagsanslag kronor 329,100.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 10 håff. (Nr 10.)
Statens
provnings
anstalt.
[24.]
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
underhållande
av handelshögskolan
i
Stockholm.
[25.]
Ex jior t stipendier.
[26.]
Enligt Kungl. Majrts nu framlagda förslag skulle höjning ske dels av
posten för tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m. med 10,000 kronor och
dels av posten för laboratorieutensilier m. m. med 2,000 kronor.
I övriga å anstaltens stat uppförda anslag har icke någon ändring ifrågasatts.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Med hänsyn till de stegrade utgifterna å posterna för tillfälliga
biträden m. m. har utskottet emellertid ansett det kunna ifrågasättas,
huruvida icke bestämmelse bör meddelas därom, att denna post — i likhet
med vad som gäller för de i avlöningsstaten för tullstaten ingående
anslagen för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. —
icke må överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med godkännande av det av chefen
för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över liandelsärenden den 3 januari 1931 förordade förslaget
till stat för statens provning sanstalt, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1931, höja det ordinarie
förslagsanslaget till statens provningsanstalt, nu
329,100 kronor, med 12.000 kronor till 341.100 kronor.
Handel och sjöfart.
17 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 72 och 73) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under förutsättning att verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes
efter i huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till
underhållande av samma skola under läsåret 1931—
1932 å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra anslag av 40,000 kronor,
att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse
utbetalas med hälften under senare halvåret 1931
och återstående hälften under förra halvåret 1932 under
villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid
högskolan komma att finnas inrättade under hela läsåret
1931—1932.
'' 18:o) Kungl. Maj:! har föreslagit riksdagen (punkt 26) att till exportstipendier,
att användas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
19
den 26 september 1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 73—76
i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål bar riksdagen för innevarande budgetår
anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd av förefintliga
reservationer å tidigare anvisade anslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till exportstipendier, att användas
i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den
26 september 1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000
kronor.
19:o) På grund av Kungl. Marits därom gjorda framställning (punkt
27) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 76 och 77) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom understöd under år 1931 till
auktoriserade handelskamrar i riket, att utgå med ett
belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare under
av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1931
förordade villkor, å riksstaten för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 24,000 kronor.
20:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under åberopande
av vad statsrådsprotokollet (sid. 77—80) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom understöd för år 1931, på
sätt av ellef en för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1931
förordats, till svenska handelskamrar i utlandet å
riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
anslag av 60,500 kronor.
21:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 81—83) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet.
Statsunderstöd
till auktoriserade
handelskamrar
i riket.
[27.]
Statsunderstöd
till
svenska
handelskamrar
i utlandet.
[28.]
Bidrag till
Sveriges allmänna
exportförening.
[29.1
20
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Bidrag till
en internaHonell
byrå i
Bryssel för
handelsstatistik.
[30.]
Ersättning
åt sjömatlehusen.
[81.]
Läkarundersökning
av
sjöfolk.
[32.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, under villkor att Sveriges allmänna
exportförening under år 1931 bedriver sin
verksamhet i huvudsakligen den form och i minst
den omfattning, som i företedd förslagsstat för samma
år angivits, samt att i granskningen av föreningens
verksamhet och räkenskaper deltager en av
Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till
föreningens verksamhet under sistnämnda år å riksstaten
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag
av 20,000 kronor.
22:o) I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30) och under åberopande
av vad statsrådsprotokollet (sid. 84 och 85) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna under år 1932 för en
internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å
riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
förslagsanslag av 600 kronor.
23:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 31) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 85—
88) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, å riksstaten för budgetåret 1931/
1932 till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra
anslag av 162,000 kronor för beredande under år 1931
åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande
bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning
samt för andra dem åvilande uppgifter för
statsverkets räkning.
24:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) och under åberopande
av vad statsrådsprotokollet (sid. 88 och 89) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
:
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk
i enlighet med de av chefen för handelsdepartementet
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
21
i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari
1931 angivna grunder för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) och under åberopande
av vad statsrådsprotokollet (sid. 89 och 90) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa till
arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispaschörsassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den
andre i Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.
26:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 90) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till täckande av den å Sverige
för år 1931 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande
av internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra förslagsanslag av 9,500 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att till bestridande
av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91—94 i statsrådsprotokollet.
Till förevarande ändamål har å riksstaten för innevarande budgetår
anvisats ett anslag å 250,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts framställning,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till bestridande av drift- och underhållskostnader
för statens isbrytarfartyg för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av
200,000 kronor.
28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att till bestridande
av kostnader för anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
Arvoden åt två
dispaschbrsassistenter.
[33.1
Bidrag till
uppehållande
av internationell
patrullering.
tjänst i
Atlanten.
[34.]
Drift- och
underhållskostnader
flir
statens isbrytarfartyg.
[35.]
Anskaffande
av ytterligare
ett .stätens isbrytarfartyg.
[36.]
22 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 94—96
i statsrådsprotokollet.
I
I en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1930 dagtecknad proposition,
nr 234, föreslog Kungl. Majit riksdagen att dels besluta anskaffande av
ytterligare ett statens isbrytarfartyg av i huvudsak de dimensioner och
med den maskinstyrka, som av dåvarande chefen för handelsdepartementet
förordats, för en beräknad kostnad av 3,400,000 kronor, dels ock för
detta ändamål för budgetåret 1930/1931 under tionde huvudtiteln anvisa
ett extra reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
I skrivelse den 9 maj 1930, nr 209, anmälde sedermera riksdagen, att
riksdagen bifallit Kungl. Majits i förberörda proposition framställda förslag.
T skrivelsen anförde riksdagen, under hänvisning till departementschefens
yttrande rörande isbrytar fartygets typ, storlek och maskinstyrka,
att departementschefens förslag härutinnan icke givit riksdagen anledning
till erinran samt att riksdagen jämväl biträdde departementschefens
mening rörande uppskov tillsvidare med det definitiva ståndpunktstagandet
till frågan örn fartygets förseende med maskineri.
Genom brev den 30 maj 1930 fann Kungl. Majit sedermera gott anbefalla
marinförvaltningen att i samråd med kommerskollegium skyndsamt
verkställa utredning rörande lämpligaste typen av framdrivningsmaskineri
för det statens isbrytarfartyg, vars anskaffande beslutats av riksdagen,
ävensom att, på grundval av denna utredning och isbrytarsakkunnigas
förberörda förslag samt med behörigt iakttagande av vad i ämnet
anförts dels i det vid ovannämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 14 mars 1930 dels ock i riksdagens
skrivelse av den 9 maj samma år, skyndsamt uppgöra och till han
delsdepartementet inkomma med av erforderliga ritningar och tillhörande
specifikation åtföljt, definitivt förslag till fartyget.
I skrivelse den 28 november 1930 har marinförvaltningen — under förmälan
att, då en exakt kostnad för fartygets byggande läte sig beräkna
först efter infordrandet av definitiva anbud, det syntes lämpligt att dylika
anbud infordrades, innan ritningarna fastställdes — dels förordat
diesel-elektriskt maskineri som lämpligaste typen av framdrivningsmaskineri
för fartyget dels ock hemställt örn bemyndigande att infordra
anbud å fartygets byggande.
Vid ärendets föredragning den 30 december 1930 fann Kungl. Majit
gott uppdraga åt marinförvaltningen att från inhemska, eventuellt även
utländska varv och verkstäder infordra anbud å byggandet av ett isbrytarfartyg
med diesel-elektriskt framdrivningsmaskineri och i övrigt av
beskaffenhet, som avsåges i ovannämnda brev den 30 maj 1930.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
23
»Såsom av min redogörelse i föreliggande fråga framgår, har den av
marinförvaltningen verkställda utredningen dragit en avsevärd tid, en
omständighet som till allra största delen måste tillskrivas nödvändigheten
att vidtaga ingående samt därför tidsödande undersökningar rörande
den lämpligaste typen av framdrivningsmaskineri för det nya fartyget.
Emellertid har behandlingen av ifrågavarande anskaffningsärende numera
fortskridit så långt, att maskintypen fastställts, varjämte marinförvaltningen
bemyndigats infordra anbud å fartygets byggande. Såvitt nu
kan bedömas, torde fartyget kunna beräknas vara färdigt att levereras under
senare delen av budgetåret 1931/1932. Emellertid bör man räkna med
att erforderliga prov och eventuella slutjusteringar först kunna ske efter
ingången av därpå följande budgetår, varför slutlikvid först skulle äga
rum vid sistnämnda tidpunkt. Med hänsyn härtill och då totala beloppets
storlek gör det önskvärt att få detsamma fördelat på tre budgetår förordar
jag nu för egen del, att å riksstaten för budgetåret 1931/1932 för
ifrågavarande byggnadsarbete uppföres ett anslag av 1,000,000 kronor.»
Utskottet, som ansett sig böra biträda förevarande förslag, får alltså
hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för
anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
29:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 37)
och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 96 och 97) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
Bidrag till
en internatio
nell byrå i
Paria för ut
ställningar.
[37.]
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna för en internationell
byrå i Paris för utställningar k riksstaten för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av
2,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
24
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
Befrämjande 30:o) Med anledning av Kungl. Majrts förslag (punkt 39) och under
* “gjerssaV hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 98—102) i ämnet innehåller,
[39.] hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, i riksstaten för budgetåret 1931/
1932 upptaga
a) det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande
i allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till manufakturernas
befrämjande med 4,000 kronor, samt
b) de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen
med följande belopp, nämligen
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare
, i de särskilda näringsyrkena med 21,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av
hantverk och annan mindre industri med 8,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industri och hantverk med
9,500 kronor,
och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna
sig åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.
Understöd åt 31 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) och under åberoffs^svensk
pande av vad statsrådsprotokollet (sid. 106 och 107) i ämnet innehåller,
hemslöjd, får utskottet hemställa,
[4i.] . .* .
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd
såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av
8,000 kronor.
Understöd åt 32 :o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42)
SVföre*ingen!~ oc^ ander hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 108—110) i ämnet
[42.] innehåller, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 25
att riksdagen, må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, åt svenska slöjdföreningen såsom
bidrag för uppehållande av dess verksamhet under
år 1931 å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 10,000 kronor.
33:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 43) Arvoden åt
och under hänvisning till innehållet i ämnet å sid. lil och 112 i stats
rådsprotokollet, får utskottet hemställa, [43.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvoden åt torvingenjörer
m. m., i enlighet med vad av chefen för handelsdepartementet
i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 3 januari 1931 förordats, för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.
34:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 44)
och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 112—114) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,
a) under i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 3 januari 1931 angivna villkor såsom bidrag till
Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet
under år 1931 å riksstaten för budgetåret 1931/
1932 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor, samt
b) såsom bidrag till organisationens verksamhet genom
hantverksinstitutet under år 1931 å riksstaten
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av
7,000 kronor.
Understöd
till Sveriges
hantverksorqanisation.
[44.]
35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att Befrämjande
dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att
enligt av Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt ning hos hanthantverksmästare
för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildnings- ^rksmästare.
tid från tidpunkt under budgetåret 1931/1932,
dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverks
mästare för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 45,125 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 114—116 i statsrådsprotokollet.
För befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
hava alltsedan år 1917 av riksdagen anvisats anslag. Dessa anslag hava
26
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
avsett dels — och huvudsakligen — statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av lärlingar samt därmed förbundna utlärlingspenningar
och statspremier, dels ock statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna
till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av penningpremier
till därav förtjänta lärlingar.
Bestämmelser rörande de olika formerna för statsunderstöden hava
av Kungl. Majit fastställts den 2 november 1917. Ändringar hava skett
den 25 oktober 1918, den 9 juli 1920 och den 3 maj 1929.
Vad först angår statsunderstöden till hantverksmästarna, vilka understöd
ursprungligen bestämdes till 300 kronor per lärling, utgå dessa numera
med 400 kronor per lärling för en lärotid av tre år. Av detta belopp
utbetalas 125 kronor vid första, 100 kronor vid andra och 75 kronor
vid tredje läroårets slut, sedan för varje gång av ombud för Sveriges
hantverksorganisation avgivits utlåtande, huruvida mästaren, för såvitt
på honom ankomme, bedrivit lärlingens utbildande på ett för utbildningens
fullbordande vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående
100 kronor utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom
avlagt prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom
är lärlingen själv, örn han efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations
utlärlingsbevis, berättigad till en utlärlingspenning av 20
kronor och kan. örn han i utlärlingsbeviset tillerkänts högsta vitsord för
skicklighet i yrket, dessutom erhålla statspremium av högst 100 kronor.
I fråga örn planen för den praktiska utbildningens anordnande finnas,
utöver bestämmelsen örn lägst tre års lärotid, endast allmänt hållna föreskrifter.
Sålunda åligger det mästaren bland annat att bedriva lärlingens
utbildande på sådant sätt, att denne, för såvitt på mästaren beror,
kan efter den föreskrivna lärotidens utgång genom prov visa sig kompetent
att erhålla hantverksorganisationens utlärlingsbevis, samt att
ställa sig till efterrättelse de anvisningar eller föreskrifter rörande lärlingsutbildningen,
som av kommerskollegium elier eljest kunna komma
att utfärdas.
Anslagsbeloppen till statsunderstöd åt hantverksmästare samt till utlärlingspenningar
och statspremier hava utgått med synnerligen varierande
belopp, beroende därpå, att anslag ej anvisats samtidigt för understöd
till fullständig utbildning av en lärlingsgrupp i taget, utan endast
för ett läroår i sänder, att understöden ökats såväl till storlek som antal
samt att de, från att till en början hava anvisats i förskott för ett
läroår, sedan utgått i efterskott och från och med år 1923 under vissa år
successive helt indragits. Från och med budgetåret 1927/1928 hava emellertid
ånyo anvisats anslag för utbildande av nya lärlingsgrupper.
Jämlikt medgivande av 1930 års riksdag har antalet lärlingsunderstöd
ökats från 75 till 100 stycken för den lärlingsgrupp, vars utbildning påbörjas
under löpande budgetår.
Vad angår anslaget till hantverksföreningar för utdelande av lärlings -
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 27
premier har detta utgått med 3,000 kronor för ett vart av åren 1918—1921,
4,000 kronor för år 1922, 2,000 kronor för budgetåret 1923/1924, 1,000 kronor
för ett vart av budgetåren 1924/1925—1927/1928 samt 2,000 kronor för
ett vart av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930. För innevarande budgetår
utgår anslaget med ett till 3,000 kronor förhöjt belopp.
Det å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisade anslaget till befrämjande
åv praktisk lärlingsutbildning bos hantverksmästare slutar å ett
belopp av 43,945 kronor.
Medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 för ifrågavarande ändamål —
motsvarande understöd enligt de fastställda bestämmelserna för de årsgrupper
lärlingar, vilkas utbildning jämlikt medgivanden av 1928—1930
års riksdagar redan pågår eller under den närmaste framtiden kommer
att påbörjas — framgår av nedanstående tablå.
" Lärlingsgrupp för budgetår |
Anslagets användning |
Anslagsbehov |
1928/1929 ........................... |
3:e utbildningsåret |
75 st. å 75 kronor 5,625 |
'' |
Återstående belopp |
75 > » 100 » 7,500 |
Utlärlingspenningar |
75 » » 20 » 1,500 |
|
Statspremier |
75 » » 100 » 7,500 22,125 |
|
1929/1930 ........................... |
2:a utbildningsåret |
75 » > 100 7,500 |
1930/1931 ........................... |
lia » |
100 » » 125 » 12,500 |
Summa kronor 42,125 |
Till sagda belopp, 42,125 kronor, skulle vid bifall till det nu föreliggan
de förslaget komma ett belopp å 3,000 kronor, utgörande statsbidrag åt
hantverksföreningarna för utdelande av lärlingspremier.
Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kom
merskollegium att enligt av Kungl. Majit föreskrivna
grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1931/1932; samt
b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 45,125 kronor.
36io) 1 anledning av Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt
46) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 117—124) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
Uppehållande
av den inda
striella standardiseringsverksamheten
[46.
1
Undersöknings-
och försvarsarbeten
å områden,
som genom
Sveriges geologiska
andersöknings
försorg
äro eller
kunna varda
för kronans
räkning inmutade.
[47.]
28 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande
av den industriella standardiseringsverksamheten för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 40,000
kronor.
37:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 47) att för verkställande
av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 150,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 125—
133 i statsrådsprotokollet.
På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar hava 1921—1927 års
riksdagar beviljat anslag för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten
å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg voro eller kunde bliva för kronans räkning inmutade. De särskilda
anslagsbeloppen — som anvisats å 1921 och 1922 års tilläggsstater
och därefter å riksstaten för varje helt budgetår — hava utgjort respektive
40,000, 75,000, 140,000, 55,000, 50,000, 100,000 och 100,000 kronor.
Under punkt 37 i tionde huvudtiteln av 1928 års statsverksproposition
föreslog Kungl. Majit riksdagen att för fullföljande av förherörda arbeten
å riksstaten för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 70,000 kronor. I anledning av Kungl. Majits berörda
förslag hemställdes i en inom riksdagen väckt motion (lii 239), att
ifrågavarande anslag måtte höjas till 100,000 kronor samt att därutöver
ett anslag å 50,000 kronor måtte ställas till Kungl. Majits förfogande
att efter framställning av Sveriges geologiska undersökning användas
till inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å enskild
mark i de fall, där Kungl. Majit funne sådant förvärv vara till
fördel för staten.
I sin skrivelse nr 10 A anförde sedermera riksdagen i anledning av
Kungl. Majits framställning och berörda motion följande. De motiv,
motionären anfört till stöd för sina förslag, hade riksdagen funnit
värda beaktande. Vad särskilt anginge förslaget örn ställande av medel
till Kungl. Majits disposition till inköp av jordägarandelar i av
staten inmutade fyndigheter å enskild mark, syntes riksdagen de för
förslaget därutinnan anförda skälen tungt vägande, och hade riksdagen
sålunda ansett sig böra bevilja medel för ändamålet i fråga. Enligt
riksdagens mening syntes dock icke ett särskilt anslag för ändamålet
böra uppföras i riksstaten, utan syntes visst belopp, vars storlek
riksdagen ansåge böra bestämmas till högst 30,000 kronor, inräknas i
anslaget för verkställande av undersöknings- och försvarsarbetena och
Statsutskottets utlåtande Nr. IQ. 29
användas i överensstämmelse med vad motionären föreslagit. Det
gamla anslaget borde för den skull erhålla förändrad benämning och
syntes lämpligen kunna betecknas: »Undersöknings- och försvarsarbeten
å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg
äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m.» Ett så högt
belopp som det av motionären föreslagna för själva undersöknings- och
försvarsarbetena ansåge sig riksdagen emellertid icke kunna anvisa,
utan syntes sammanlagda anslaget för såväl ifrågavarande arbeten
som inköp av jordägarandelar böra begränsas till 100,000 kronor. Skulle
det för inköp av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å
enskild mark avsedda beloppet — helt eller delvis — icke tagas i anspråk,
borde enligt riksdagens mening vad som odisponerat återstode få
användas för de undersöknings- och försvarsarbeten, varom fråga vöre.
Genom beslut den 13 juli 1928 ställdes ett belopp av 70,000 kronor
till Sveriges geologiska undersöknings förfogande för. bedrivande av
undersöknings- och försvarsarbeten. Sedan det visat sig, att förutsättning
för framställande av för kronan fördelaktigt förslag till inköp av
jordägarandelar icke förelåg efter användning av nyssnämnda belopp,
medgav Kungl. Maj:t den 28 september 1928 på därom av geologiska
undersökningen gjord framställning, att ett ytterligare belopp av 28,000
kronor finge användas till nyssnämnda arbeten.
Även för vartdera av budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 har riksdagen
för verkställande av liknande undersöknings- och försvarsarbeten anvisat
ett anslag å 100,000 kronor. Enär en betydande del av dessa års
arbeten avsett kronoparker samt möjligheter till acceptabla förvärv
av jordägarandelar ej synts föreligga inom enskilda tillhöriga områden,
hava anslagen i deras helhet avsetts att användas enbart för ovannämnda
arbetens bedrivande och alltså icke till någon del för inköp
av jordägarandelar. Ifrågavarande båda årsanslag hava i vederbörlig
ordning ställts till Sveriges geologiska undersöknings förfogande.
Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»Då jag nu har att taga ställning till det av chefen för Sveriges geologiska
undersökning framställda och av kommerskollegium tillstyrkta
anslagsäskandet, anser jag mig till en början höra hänvisa till de uttalanden
i ämnet, som vid föregående tillfällen, när fråga förelegat örn anslag
till arbeten av nu förevarande slag, gjorts av mina företrädare i
ämbetet.
I likhet med dem finner jag uppenbart, att de av Sveriges geologiska
undersökning under de senare åren inom ifrågavarande områden av Västerbottens
län bedrivna arbetena, genom vilka påvisats betydande tillgångar
av värdefulla mineralråämnen, vilkas förekomst i vårt land tidi
-
30
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottets
yttrande.
gare var okänd eller som, så vitt var känt, endast sparsamt förekommo,
böra fullföljas, ävensom att de vid undersökningsarbetena vunna resultaten
böra vederbörligen tillvaratagas. Då därjämte de fortsatta undersökningsarbetena
komma ovannämnda, nu pågående utredning angående
statens gruvegendom i Västerbotten direkt till godo, i det att ju genom
samma arbeten bland annat lärer erhållas den mera ingående kännedom
örn vissa malmfyndigheters sammansättning och brytningsvärde,
som riksdagen enligt sin förberörda skrivelse nr 400 funnit önskvärd,
tillstyrker jag, att erforderligt anslagsäskande för ifrågavarande arbetens
utförande göres hos riksdagen.
Givetvis är det omöjligt att kunna på förhand exakt beräkna storleken
av de kostnader, som för nästa budgetår kunna uppkomma för de av
mig förordade arbetenas bedrivande. För att ifrågavarande arbeten må
kunna bedrivas med önskvärd intensitet, synes det mig emellertid tillrådligt
att icke fastställa anslaget för ändamålet till lägre belopp än det,
varå geologiska undersökningens ovannämnda preliminära kostnadskalkyl
slutar. Härvid utgår jag emellertid från att anslaget ställes till
Kungl. Maj:ts disposition för att endast i mån av uppkommande behov
och efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande utbetalas till Undersökningen.
»
I .sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr
100, inom första kammaren av herr C. I. Asplund m. fl. och den andra,
nr 256, inom andra kammaren av herr E. Hage m. fl., vari hemställts, att
riksdagen ville för sin del medgiva, att den till 30,950 kronor uppgående
behållningen å det av 1928 års riksdag beviljade reservationsanslaget å
70,000 kronor för bestridande av kostnader för inlösen av anläggningar
m. m. vid gruvföretaget i Granbergsliden, såsom numera för sagda ändamål
obehövligt, må få användas dels för inlösen av anläggningar m. m.
å andra fyndigheter, i vilka kronan har jordägarandel, dels för inköp av
jordägarandelar i fyndigheter å enskild mark, i vilka kronan innehar inmutarrätten,
allt i de fall, där Kungl. Maj:t finner sådana förvärv vara
till fördel för staten.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.
Att, i likhet med vad som skett sedan ett antal år tillbaka, anslag beviljas
för verkställande av de arbeten, vartill medel av Kungl. Majit nu
äskas, har utskottet funnit sig böra tillstyrka.
Vad beträffar storleken av det belopp, som ansetts böra utgå för ändamålet
under nästkommande budgetår, har, såsom nämnts, Kungl. Majit
begärt ett belopp å 150,000 kronor. I förenämnda motioner har därjämte
föreslagits, att viss behållning — 30.950 kronor — å ett av 1928 års riksdag
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
31
beviljat reservationsanslag måtte få användas dels för inlösen av anläggningar
m. m. å fyndigheter, i vilka kronan har jordägarandel, dels
för inköp av jordägarandelar i fyndigheter å enskild mark, i vilka kronan
innehar inmutar rätten.
Vad motionärerna anfört till stöd för detta förslag, har utskottet funnit
värt beaktande. Under erinran dels örn att medel tidigare stått till
disposition för det ändamål, varom fråga är, dels ock örn de avsevärda
belopp, som alltsedan 1921 nedlagts å undersöknings- och försvarsarbeten
å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg för
kronans räkning inmutats, vill utskottet tillstyrka åtgärders vidtagande
i det av motionärerna angivna syftet. Emellertid anser utskottet sig
icke kunna förorda motionärernas förslag, i vad detsamma avser disponerande
av omförmälta behållning å det av 1928 års riksdag beviljade
reservationsanslaget, utan synes utskottet att eventuellt erforderliga medel
under nästa budgetår kunna bestridas från det av Kungl. Majit nu
äskade anslaget samt, örn så skulle krävas, från det anslag, som omf örmäles
under nästkommande punkt och mot vars storlek utskottet icke har något att
erinra. Förstnämnda anslag torde på grund härav erhålla förändrad benämning
och synes lämpligen kunna betecknas: »Undersöknings- och
försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade m. m.»
Då storleken av det av Kungl. Majit äskade anslaget under förevarande
punkt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså
hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förevarande
förslag och herr Asplunds m. fl. och herr
Hages m. fl. ovanberörda motioner, 1:100 och II: 256,
för verkställande av undersöknings- och försvarsarbeten
å områden, som genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade m. m., å riksstaten för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 150,000 kronor.
38:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 48) att för bestridande
av kostnader för under kommerskollegii förvaltning stående gruvegendom
å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 134—138 i statsrådsprotokollet.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande bär departementschefen
anfört:
»Av den här förut lämnade redogörelsen framgår bland annat, att av
Kostnader för
under kommer
skollegu
förvaltning
stående gruvegendom.
[48.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
det utav 1928 års riksdag under Utgifter för kapitalökning: Fonden, för
förlag till statsverket anvisade reservationsanslaget å 70,000 kronor för
bestridande av kostnader för inlösen av anläggning i gruvföretaget vid
Granbergsliden m. m. tagits eller beräknas komma att tagas i anspråk
ett sammanlagt belopp av (5,050 + 2,000 + 6,000 + 15,000 + 11,000 =)
39,050 kronor, vadan behållningen å anslaget för närvarande utgör 30,950
kronor. Denna behållning torde, såvitt nu kan bedömas, icke till någon
del behöva tagas i anspråk för utgifter för förvärvande åt kronan av
nya gruvtillgångar eller till andra ändamål för vilka anslaget är avsett,
varför samma behållning vid innevarande hudgetårs utgång lärer komma
att återfalla till budgeten.
För bestridande åter av de årligen återkommande kostnaderna för
gruvförsvarsavgifter samt — för utmål i vilka kronan endast är delägare
— kostnader för viloståndsresolutioner och arvoden till gruvföreståndare,
vilka utgifter icke kunna anses tillföra kronan några nya tillgångar
och för vilkas täckande det därför synes mig i princip riktigare
att andra statsinkomster än lånemedel komma till användning, torde
nya medel böra beredas på nästkommande budgetårs riksstat. Mot det
av kommerskollegium ifrågasatta anslagsbeloppet, 10,000 kronor, har jag
icke någon erinran att göra. Med hänsyn till vad kollegium därutinnan
anfört torde anslaget böra erhålla förslagsanslags natur.»
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för bestridande av kostnader för
under kommerskollegii förvaltning stående gruvegendom
å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra förslagsanslag av 10,000 kronor.
Kostnader för 39:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 49) att för bestritainens^gniv-
dande av kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning
aktiebolags stående egendom å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra
förvaltning ang|ag av 10 000 kronor.
stående egen- ° ’
dom. I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 138 och
[49.] 139 i statsrådsprotokollet.
Av ett av 1928 års riksdag anvisat reservationsanslag å 70,000 kronor,
varom förut omförmälts, har ett belopp av 11,000 kronor anvisats till Mertainens
gruvaktiebolag för bestridande av vissa utgifter, såsom gruvförsvarsavgifter
samt tillsyns- och underhållskostnader.
Detta bolag började sin verksamhet år 1901 med ett aktiekapital av
5,000,000 kronor, som förblivit oförändrat. Bolagets ändamål är att bearbeta,
förädla eller på annat sätt tillgodogöra sig malmer och minera
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
33
lier, att uppköpa och försälja malm, att utöva förlags- och rederirörelse
samt annan därmed sammaphängande verksamhet ävensom att eventuellt
självt idka eller genom förvärvande av andelar eller aktier i gruvor eller
bolag deltaga i idkande av gruvdrift eller annan sådan verksamhet, vartill
beskaffenheten hos bolaget tillhörande egendomar eller med bolaget
förbundna gruvor eller bolag kan giva anledning eller som bolaget eljest
anser för sig lämplig.
Enligt bestämmelse i § 6 i 1907 års malmavtal mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag m. fl. överlät detta bolag med äganderätt
till svenska staten samtliga aktier i Mertainens gruvaktiebolag.
Rätten att utnyttja gruvorna är emellertid begränsad genom samtidigt
träffad överenskommelse, vilken i 1927 års malmavtal något modifierades.
Bolaget har aldrig drivit någon egentlig gruvrörelse och har efter 1907
närmast tjänstgjort som statens organ för förvaltning av vissa staten
tillhöriga gruvor, nämligen från början dels dem, som vid överlåtelsen
av aktierna tillhörde bolaget, och dels dem, som genom samma avtal överlätos
direkt till staten, vartill sedan lades de gruvor, soln staten 1908
inköpte från aktiebolaget Svappavaara malmfält. Bolaget äger några
hemmansdelar i Svappavaara och Saivorova samt förvaltar några aktiebolaget
Svappavaara malmfält tidigare tillhöriga hemmansdelar i Svappavaara.
För malmkommissionens räkning utfördes under åren 1918—1920 diverse
undersökningsarbeten inom Mertainens malmfält, för vilka redogörelse
lämnats i kommissionens slutbetänkande. Då av dessa undersökningar
syntes framgå, att malmfyndigheten vid Mertainen icke vore
i betryggande grad skyddad geuom befintliga utmål, har bolaget verkställt
inmutningar därstädes och under åren 1929 och 1930 fått ytterligare
15 utmål anvisade, så att antalet utmål inom Mertainens malmfält
nu uppgår till 30.
Bolagets regelbundet återkommande utgifter utgöras i första hand av
försvarsavgifter och andra direkta utgifter för gruvornas försvar samt
i andra hand av omkostnader för tillsyn och underhåll m. m. av fastigheter
och skog jämte utskylder samt slutligen av arvoden för styrelse
och revisorer m. m. Som tillfälliga utgifter torde böra betecknas de
med förvärvandet av de nya utmålen förbundna kostnaderna för undersökning,
försvarsarbeten och utmålsläggning.
Bolagets enda fasta inkomster utgöras av arrenden och hyror. Genom
försäljning av virke från skogarna inflyta dessutom vissa belopp med
längre tids mellanrum. Inkomsterna hava emellertid icke varit tillräckliga
att möta utgifterna, utan har bolaget erhållit tillskott av statsmedel
till täckande av skillnaden.
Detta tillskott, som under en följd av år utgått med 8,000 kronor, fördelade
med hälften från vartdera av sjunde och tionde huvudtitelns an
Bihang
till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 10 hafi. (Nr 10).
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
slag till extra utgifter, uppgick för år 1929 till sammanlagt 10,000 kronor,
av vilket belopp hälften täcktes från vartdera av nämnda extra utgiftsanslag.
Det senast av bolaget för år 1930 erhållna tillskottet av statsmedel
har utgått med 5,000 kronor från sjunde huvudtitelns anslag till
extra utgifter och, såsom redan nämnts, med 11,000 kronor från meranämnda
av 1928 års riksdag anvisade anslag å 70,000 kronor, vilket anslag
vid löpande budgetårs utgång emellertid kommer att bortfalla.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»Jämväl i fortsättningen torde årliga tillskott av statsmedel erfordras
för bestridande av kostnaderna för förvaltningen av den Mertainens
gruvaktiebolag tillhöriga egendomen. Med hänsyn härtill torde ett särskilt
anslag för ändamålet böra upptagas å riksstaten. Med utgångspunkt
från storleken av ifrågavarande utgifter för de båda nästförflutna
åren torde för budgetåret 1931/1932 anslaget, vilket lärer böra anvisas
å extra stat, icke böra bestämmas lägre än till 10,000 kronor.»
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,
att riksdagen må för bestridande av kostnader för
under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning stående
egendom å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra anslag av 10,000 kronor.
Ingeli jörsvetenskapsakademien.
Teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet
inom kraftoch
bränsleområdet.
[51.]
40:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 51) att för bedrivande
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 90,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 140—146
i statsrådsprotokollet.
I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 307,
med därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag lämnade Kungl. Majit riksdagen en närmare redogörelse
för resultaten av en i anledning av skrivelse från riksdagen den 13 maj
1916, nr 128, verkställd utredning, huruvida och på vilket sätt, med synpunkt
företrädesvis inriktad på upprättande av någon vetenskapligpraktisk
institution, staten skulle kunna medverka till varaktigt befrämjande
av en planmässig kraft- och bränslepolitik. I samband härmed föreslog
Kungl. Majit riksdagen att till bedrivande genom ingenjörsveten
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
35
•skapsakademien av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom
kraft- och bränsleområdet såsom förslagsanslag, högst, att utgå enligt av
Kungl. Majit fastställda närmare villkor, anvisa dels å tilläggsstat för år
1920 under sjunde huvudtiteln ett belopp av 150,000 kronor, därav 50,000
kronor skulle användas till inköp av apparatutrustning, dels ock å extra
stat för år 1921 under tionde huvudtiteln ett belopp av 200,000 kronor.
Kungl. Majits berörda framställning blev av riksdagen bifallen.
Vid föredragning den 9 juli 1920 av riksdagens i ämnet avlåtna skrivelse,
i vad densamma avsåg det å tilläggsstat för år 1920 beviljade anslaget,
godkände Kungl. Majit efter kommerskollegii börande en av ingenjörsvetenskapsakademien
ingiven organisationsplan för forskningarnas
bedrivande. Vidare medgav Kungl. Majit, att sistnämnda anslag
finge användas i huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien
därom avgivet förslag. I detta bade akademien, under hänvisning till en
förslaget bilagd sammanställning av »uppgifter för ett blivande svenskt
bränsleinstitut», approximativt uppdelat anslagsbeloppet, i den mån det
ej avsåge inköp av apparatutrustning, i mindre summor för igångsättande
av förberedande undersökningar rörande några i sammanställningen
upptagna spörsmål, som akademien ansåg i första rummet böra
komma under behandling. Bland dessa märktes vetenskapliga undersökningar
av företrädesvis teknisk natur rörande torv, skiffrar och
skifferprodukter samt vedkolningsprodukter ävensom tekniskt-vetenskapliga
undersökningar i förening med upplysningsverksamhet i bränslebesparande
syfte dels i förhränningsfrågor med särskild hänsyn till
träbränslets användning, dels på ångalstringsområdet.
Beträffande anslaget å extra stat för år 1921 förordnade sedermera
Kungl. Majit den 19 november 1920, att detsamma finge av akademien
användas i huvudsaklig överensstämmelse med ett av akademien avgivet
förslag, innebärande fortsättning samt i viss mån utvidgning av de
under år 1920 påbörjade undersökningarna.
Även för år 1922, för första halvåret 1923 samt för samtliga följande
budgetår hava till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av
tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
beviljats anslag, vilka uppgått till för år 1922 200,000 kronor, för
första halvåret 1923 75,000 kronor, för vart och ett av de följande sex
budgetåren 100,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1929/1930 och
1930/1931 90,000 kronor. Härvid bör anmärkas, dels att anslaget vid 1922
års riksdag erhöll reservationsanslags natur, dels att i det å riksstaten
för budgetåret 1924/1925 uppförda anslaget var inrymt ett understöd å
7,500 kronor till tvenne utom akademien stående personer för bedrivande
av försök med oljeframställning ur alunskiffer, dels ock att beträffande
det för löpande budgetår beviljade anslaget — i likhet med vad under de
fem närmast föregående budgetåren ägt rum — förutsatts, att någon
mindre del av detsamma må, örn sådant befinnes lämpligt, efter Kungl.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Maj:ts närmare beprövande kunna tagas i anspråk för understödjandeav
utom akademien stående förtjänta forskare.
Vidare bar 1930 års riksdag i anledning av utav Kungl. Maj:t i samma
års statsverksproposition, punkt 44 av tionde huvudtiteln, därom gjord
framställning för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning
ur trä m. m.
Sedan ingenjörsvetenskapsakademien inkommit med förslag till planer
för användningen av ifrågavarande båda anslag, upptagande beträffande
oljeutvinningsanläggningen dels 70,000 kronor för apparatutrustning
m. m. dels ock kostnader för försöksdrift med anläggningen under ett år,
av vilka sistnämnda kostnader ett belopp av 40,000 kronor beräknades
kunna utgå från det för tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom
kraft- och bränsleområdet avsedda anslaget, har Kungl. Majit genom brev
den 29 augusti 1930 anbefallt statskontoret att till akademien, på rekvisition,
utbetala ej mindre 85,000 kronor av det för budgetåret 1930/1931 anvisade
anslaget för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning inom
kraft- och bränsleområdet än även hela det för samma budgetår anvisade
anslaget till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning ur trä m. m.
att av akademien användas i huvudsaklig överensstämmelse med de av
akademien avgivna planerna.
Innan departementschefen yttrat sig angående frågan örn anslag för
nu berörda ändamål för nästkommande budgetår, har departementschefen
bragt i erinran, hurusom 1930 års riksdag i sin skrivelse nr 286, i
samband med anvisandet av ovannämnda båda anslag till tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet och till en oljeutvinningsanläggning, i anledning
av två vid samma riksdag väckta, likalydande motioner (1:186
och 11:299) anhållit, att Kungl. Majit ville taga i övervägande, huruvida
och i vad mån försöksarbeten enligt ingenjören David W. Berlins
vid Stränghult i Kronobergs län i liten skala prövade torvkolningsmetod
lämpligen skulle kunna komma till utförande med anlitande av förefintliga
statliga anläggningar, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill berörda övervägande kunde föranleda.
Sedan Kungl. Majit den 13 juni 1930 anbefallt kommerskollegium och
järnvägsstyrelsen att efter ingenjörsvetenskapsakademiens hörande gemensamt
verkställa utredning i det av riksdagen ovan angivna hänseendet
samt därmed ävensom med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda,
inkomma till Kungl. Majit, hava de båda ämbetsverken i ett den 30 oktober
1930 dagtecknat utlåtande på anförda skäl förklarat sig icke kunna
tillstyrka anslag till försök med ifrågavarande torvkolningsmetod eller
upplåtande för närvarande av någon förefintlig statlig anläggning därför.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 37
Vid anmälan av nu ifrågavarande anslagsäskande har departementschefen
anfört:
»Beträffande frågan örn fortsatt anslag till ingenjörsvetenskapsakademien
för bedrivande av forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
förhåller det sig ju så, att stora belopp av statsmedel under en
följd av år hava blivit anslagna för denna verksamhet, vilken som bekant
i huvudsak åsyftar utfinnandet av möjligheter att effektivare än hittills
utnyttja landets kraft- och bränsletillgångar samt nedbringa kostnaderna
för deras tillgodogörande. Det av akademien utförda arbetet har redan
givit åtskilliga för vår nationella hushållning fruktbärande resultat, och
anledning föreligger att hoppas, att ett fortsatt systematiskt bearbetande
av här ifrågavarande spörsmål skall bliva av stor betydelse för ett rationellt
tillgodogörande av vårt lands bränsletillgångar ävensom för en rationell
bränsleekonomi överhuvud. Med hänsyn till den utomordentliga betydelse,
de av akademien till behandling upptagna spörsmålen sålunda äga,
anser jag det angeläget, att ifrågavarande forskningsverksamhet så långt
som möjligt hålles vid makt. Då akademien för sådant ändamål i övervägande
grad är beroende av statligt stöd, tillstyrker jag, att anslaget för
budgetåret 1931/1932 upptages med enahanda belopp, som senast utgått
eller 90,000 kronor. Därvid förutsätter jag emellertid, att, på sätt som
avsetts för senast nu löpande budgetår, någon mindre del av anslagssumman
må, örn sådant befinnes lämpligt, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande
kunna tagas i anspråk för understödjande av utom akademien
stående förtjänta forskare.
Närmare föreskrifter rörande dispositionen av anslaget torde, i likhet
med vad som skett under föregående år, få efter av akademien avgivet
förslag meddelas av Kungl. Maj:t.
Vad därefter angår ovannämnda av riksdagen begärda samt av kommerskollegium
och järnvägsstyrelsen verkställda utredning på torvkolningsområdet
finner jag mig på de av ämbetsverken anförda skäl förhindrad
att framlägga något förslag i förevarande ämne.»
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 98, inom första kammaren
av herr J. Pålsson och den andra, nr 115, inom andra kammaren
av herr J. Jönsson i Revinge, vari föreslagits, att riksdagen måtte för
budgetåret 1931/1932 under tionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag
av 250,000 kronor för understödjande av pågående arbeten för
att ekonomiskt och praktiskt lösa torvkolningsfrågan i anslutning till
hittills på enskild väg framkomna rön och erfarenheter ävensom till upprättande
av fullständiga ritningar, kalkyler och kostnadsberäkningar för
de såsom ändamålsenliga befunna anläggningarna samt att medlen måtte
Utskottets
yttrande.
38 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
anvisas att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit tran pröva
skäligt i sådant avseende föreskriva,
dels ock en inom andra kammaren av greve A. Wachtmeister väckt
motion, nr 61, däri hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av
5,000 kronor att i enlighet med av Kungl. Majit utfärdade närmare bestämmelser
utgå som pris för bästa under år 1931 avprovad anordning
för vedeldning av värmeledningspannor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Med hänsyn till den stora betydelse, den genom ingen järs vetenskapsakademien
bedrivna forskningsverksamheten inom kraft- och bränsleområdet
måste anses äga, bör verksamheten uppenbarligen allt fortfarande
understödjas av statsmedel.
Kungl. Majits nu framlagda förslag innebär, att för sagda ändamål
skulle för nästkommande budgetår anvisas enahanda belopp som för
budgetåret 1930/1931 eller 90,000 kronor, varvid förutsatts, att, på sätt
som för löpande budgetår avsetts, någon mindre del av anslaget skulle,
örn sådant befunnes lämpligt, efter Kungl. Majits närmare beprövande
kunna tagas i anspråk för understödjande av utom akademien stående
förtjänta forskare. Mot vad sålunda föreslagits har utskottet icke haft
något att erinra.
Vad härefter angår de motionsvis gjorda yrkandena örn anvisande av
ett anslag å 250,000 kronor till vissa arbeten för lösning av torvkolningsfrågan,
har, såsom av statsrådsprotokollet framgår och i motionerna
erinrats, den av Kungl. Majit anbefallda, av kommerskollegium och järnvägsstyrelsen,
efter ingenjörsvetenskapsakademiens hörande, verkställda
utredningen i denna fråga resulterat däri, att båda ämbetsverken på anförda
skäl förklarat sig icke kunna tillstyrka anslag till försök med den
torvkolningsmetod, varom fråga är, eller upplåtande för närvarande av
någon förefintlig statlig anläggning därför. Vid sådant förhållande anser
sig utskottet, med allt beaktande av de skäl, motionärerna till stöd
för sitt förslag anfört, böra avstyrka de i detta ämne väckta motionerna.
Utskottet förutsätter, att vederbörande myndigheter även hädanefter
ägna denna fråga all tillbörlig uppmärksamhet.
Beträffande slutligen det motionsvis framställda yrkandet örn utfästande
av pris för bästa under innevarande år avprovad anordning för
vedeldning av värmeledningspannor, vill utskottet erinra därom, att 1930
års riksdag i anledning av väckta motioner riktat Kungl. Majits uppmärksamhet
på önskvärdheten av, bland annat, att en god vedeldad värmepanna
örn möjligt bleve utexperimenterad. Vidare må framhållas, att
ingenjörsvetenskapsakademien — enligt vad utskottet inhämtat — i april
1930 anordnat sammanträde med sakkunniga i fråga örn vedeldning i
39
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
värmeanläggningar, varvid, förutom akademien, socialstyrelsen, arméförvaltningen
samt konsulterande och fabriksintressen varit representerade.
Med anledning av gjorda erfarenheter förbereder nu akademien
jämförande prov mellan en speciellt för vedeldning tillverkad värmeledningspanna
och en ordinär, för kokseldning avsedd dylik panna. Proven
äro avsedda att omfatta såväl prima ved som gallringsved. Vid sidan
härav bearbetas inom akademien ett uppslag, som väntas komma att medföra
större möjligheter för fullständig förbränning av bränslet än som med
gängse eldstadskonstruktioner är regel och som därigenom skulle utgöra
ett steg på vägen mot en mera fulländad värmeledningspanna för vedbränsle.
Med hänsyn härtill och då, på sätt förut nämnts, binder icke möter
för Kungl. Majit att från anslaget för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet, örn så befinnes
lämpligt, taga i anspråk viss mindre del av detsamma för understödjande
av utom ingenjörsvetenskapsakademien stående förtjänta
forskare, bar utskottet ansett sig böra avstyrka jämväl det i motionen
II: 61 gjorda yrkandet.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
I. att riksdagen må för bedrivande av teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett
extra reservationsanslag av 90,000 kronor;
II. att herrar Pålssons och Jönssons i Revinge
ovanberörda motioner, I: 98 och II: 115, icke må vinna
riksdagens bifall; samt
III. att greve Wacbtmeisters motion, II: 61, likaledes
icke må av riksdagen bifallas.
Diverse.
41 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 146) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet, [52.]
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 45,000
kronor, med 40,000 kronor till 5,000 kronor.
42 :o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) får utskottet hem- Tryckning»-
kostnader.
ställa, [53.]
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 79,911 kronor, med 50
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
40
kronor till 79,961 kronor; dock att i anslaget må göras
flen jämkning, som kan erfordras för jämnande
av huvjidtitelns slutsumma.
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal inom
den civila
statsförvaltningen.
Provisoriskt
dyrort dillägg
åt vissa befattningshavare
i
statens tjänst.
Dyrtidsf iltåg g
åt befattningshavare
i statens
tjänst.
[55-57.]
Företag sr åkning.
[58.]
43:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels för beredande
av tillfällig löneförbättring åt viss personal inom den civila statsförvaltningen
(punkt 55), dels för beredande av provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst (punkt 56) och dels till täckande
av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i de till handelsdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer (punkt 57) kommer Utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
44 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för avlöningar
åt personal m. m. vid företagsräkningen för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 149—165 i statsrådsprotokollet.
I anledning av en av kommerskollegium i skrivelse den 8 oktober 1928
gjord framställning, varöver infordrade utlåtanden avgåvos av statistiska
centralbyrån och socialstyrelsen, uppdrog Kungl. Majit den 14 juni
1929 åt kommerskollegium att i samråd med nyssnämnda båda ämbetsverk
utarbeta och till Kungl. Majit inkomma med förslag till plan för
anordnande av en företagsräkning inom olika näringsgrenar, dock under
särskilt iakttagande vid uppdragets fullgörande av att kostnaderna för
räkningen i största möjliga utsträckning begränsades.
Efter överläggningar med representanter för Sveriges industriförbund,
Sveriges hantverksorganisation, Stockholms handelskammare, Sveriges
allmänna sjöfartsförening och den socialekonomiska vetenskapen
avgav kommerskollegium i samråd med ovannämnda båda ämbetsverk
i skrivelse den 23 december 1929 förslag i förevarande ämne.
Enligt detta förslag beräknades företagsräkningen under dea tid av
cirka 2 V* år, som dess utförande ansågs kräva, draga en totalkostnad
av i runt tal 275,000 kronor, varav 65,000 kronor för budgetåret 1930/1931,
allt exklusive vissa resekostnader, vilka lämpligen borde bestridas av
det å tionde huvudtiteln anvisade anslaget till rese- och traktamentspenningar.
Beträffande kollegii uttalande i denna fråga tillåter sig utskottet hänvisa
till sid. 149—160 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 41
Någon framställning i ämnet avläts icke av Kungl. Majit till 1930 års
riksdag.
Genom enskilt initiativ blev likväl frågan örn anordnande av en företagsräkning
föremål för behandling vid samma riksdag. I likalydande
motioner, I: 44 och II: 78, hemställdes nämligen, att riksdagen
måtte för anordnande av en dylik räkning i huvudsaklig överensstämmelse
med den av kommerskollegium framlagda planen för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
I skrivelse den 28 maj 1930, nr 294, uttalade sedermera riksdagen, bland
annat, följande.
Då gagnet av en företagsräkning, anordnad enligt det förslag, kommerskollegium
framlagt och i motionerna åberopats, syntes uppenbart
och tidpunkten för vidtagande av förberedande åtgärder i samband med
den stundande folkräkningen därjämte syntes särskilt lämplig, hade riksdagen
—• ehuru ett ärende av denna natur i regel borde undergå Kungl.
Maj:ts prövning, innan det förelädes riksdagen — ansett sig böra i så
måtto bifalla motionärernas hemställan, att riksdagen beviljat medel för
möjliggörande av uppgiftsinsamling enligt kollegii förslag i samband
med förberedelser till folkräkningen. Medel hade ock till något mindre
belopp ansetts böra tillhandahållas kollegium för verkställande av andra
förberedelser, som icke tålde uppskov.
Yad beträffade det för budgetåret 1930/1931 erforderliga anslaget, hade
detta synts riksdagen böra bestämmas till 25,000 kronor.
Riksdagen finge alltså anmäla, att riksdagen i anledning av förenämnda
motioner för insamling av uppgifter och påbörjande av andra
förberedande åtgärder i syfte att anordna en företagsräkning i huvudsaklig
överensstämmelse med av kommerskollegium avgivet förslag för
budgetåret 1930/1931 under tionde huvudtiteln anvisat ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.
Sedan kommerskollegium, efter remiss, den 21 juni 1930 inkommit
med förslag till plan rörande användningen av ifrågavarande anslag,
uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 27 i samma månad åt kollegium
att, i huvudsaklig överensstämmelse med sistnämnda förslag och med
användande av det utav riksdagen anvisade anslaget, vidtaga de för
ifrågavarande företagsräknings förberedande erforderliga åtgärder.
I skrivelse den 13 oktober 1930 har nu kommerskollegium — med erinran
örn vad i saken tidigare förekommit däribland anvisandet av förberörda
anslagsbelopp å 25,000 kronor för insamling av uppgifter m. m.
för en företagsräkning — anmält, att för företagsräkningens genomförande
erfordrades för budgetåret 1931/1932 ett anslag av 85,000 kronor.
I fråga örn den närmare innebörden av denna skrivelse och statskon -
42 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
terets däröver avgivna utlåtande torde få hänvisas till sid. 162 och 163
i statsrådsprotokollet.
I anledning av ett av statskontoret gjort uttalande att ledaren av företagsräkningen
och dennes närmaste biträde icke borde, såsom kommerskollegium
föreslagit, erhålla löneställning som byråchef respektive sekreterare
eller förste aktuarie utan allenast som förste aktuarie respektive
notarie eller aktuarie, har kommerskollegium avgivit förnyat utlåtande
i ärendet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Vad angår kostnaderna för den företagsräkning, vilken jämlikt riksdagens
beslut lärer höra komma till stånd, torde en definitiv beräkning
nu icke kunna framläggas, liksom givetvis icke heller för närvarande
med visshet kan förutses, under huru lång tid arbetet kan komma att
fortgå. För egen del har kommerskollegium approximativt uppskattat
de med arbetet i fråga förenade kostnaderna till ett sammanlagt belopp
av omkring 275,000 kronor, därvid kollegium ansett, att arbetet skulle
kräva en tid av cirka 2 V2 år.
Det för ändamålet under nästkommande budgetår erforderliga beloppet
har kollegium beräknat till 85,000 kronor. Därvid har kollegium,
på sätt redan omnämnts, bland annat utgått från att ledaren och hans
närmaste biträde skulle erhålla avlöning med belopp, motsvarande avlöning
till extra byråchef respektive sekreterare eller förste aktuarie.
Statskontoret har däremot på angivna skäl ansett, att ifrågavarande
håda personer icke borde erhålla högre löneställning än som tillkommer
förste aktuarie respektive notarie eller aktuarie. Jag delar statskontorets
mening härutinnan i fråga örn den biträdande ledaren liksom även
jag — vid jämförelse med vad som föreslagits beträffande ledningen
av folkräkningen — finner en lägre löneställning än den av kollegium
för ledaren av företagsräkningen ifrågasatta vara tillräcklig. Med
hänsyn till de skäl, som av kollegium anförts för ledarens placering i
högre löneställning än förste aktuaries, anser jag mig för egen del böra
förorda, att avlöningen åt denne må utgå med belopp, motsvarande avlöning
för befattningshavare å extra stat i 26:e lönegraden. I likhet med
statskontoret anser jag vidare, att såväl nuvarande personal i extra anställning
inom kollegium, vilken tages i anspråk för företagsräkningen,
som särskild för ändamålet anställd personal icke må på grund härav
anses såsom extra ordinarie befattningshavare. Med hänsyn till vad som
sålunda föreslagits torde det av kollegium ifrågasatta anslagsbeloppet
kunna i motsvarande mån nedsättas. För egen del förordar jag, att anslaget
bestämmes till 80,000 kronor.»
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
43
att riksdagen må för avlöningar åt personal m. m.
vid företagsräkningen för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
övriga ordinarie anslag.
45:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inneva- övriga
rande budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon änd- ma^^e
ring icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföras
med oförändrade belopp.
Stockholm den 20 mars 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAKNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. 11. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. F. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,
E. J. G. Rosén, E A. Lundell, C. I. Asplund, J. G. Walles och P A. Bergström;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.
Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, P. M. Olsson i
Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Andersson i Höör
och A. Norsell.
Reservation
vid punkt 40 (tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet)
av herrar Nilsson i Malmö, Walles och Anderson i Råstock, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka bifall till herrar Pålssons och Jönssons i Revinge
i ämnet väckta motioner.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Verkliga utgifter.
X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
A. Departementet. |
|||
1 |
Departementschefen ....................................................... |
24,000 |
|
2 |
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, |
||
förslagsanslag ................................................................ |
136,800 |
||
3 |
Departementets verksamhet, förslagsanslag.................... |
15,900 |
|
4 |
Ökad föredragning i regeringsrätten................................ |
10,000 |
|
Säger för departementet |
160,800 |
25,900 |
|
B. Centrala verk med underlydande stater. Kommerskollegium: |
|||
1 |
Kommerskollegium, förslagsanslag ............................ |
540,150 |
|
2 |
Kommerskollegii verksamhet, förslagsanslag ........... |
27,784 |
|
3 |
Bergsstaten, förslagsanslag ................................................ Sprängämnesinspektionen: |
108,000 |
|
4 |
Inspektionen, förslagsanslag ....................................... |
10,500 |
|
5 |
Inspektionens verksamhet, förslagsanslag ................ Statens elektriska inspektion: |
9,300 |
|
6 |
Inspektionen, förslagsanslag ........................................ |
30,100 |
|
7 |
Inspektionens verksamhet, förslagsanslag .............. Fartygsinspektionen: |
26,600 |
|
8 |
Inspektionen, förslagsanslag ........................................ |
185,700 |
|
9 |
Inspektionens verksamhet......................................... Undervisningsanstalter för sjöfart: |
101,620 |
|
10 |
Navigationsskolorna .................................................... |
* 203,000 |
|
11 |
Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navi- |
||
gationsskolorna, förslagsanslag ................................ |
* 5,700 |
||
12 |
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter |
||
för sjöfart, förslagsanslag ........................................ |
* 23,000 |
||
13 |
Navigationslärarkursen, reservationsanslag ................ |
* _ |
|
14 |
Praktisk lärarkurs, reservationsanslag ........................ |
* 2,500 |
|
15 |
Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska |
||
handelsflottan, reservationsanslag ............................ |
* 10,000 |
||
16 |
Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk, reserva- |
||
tionsanslaa ............................................... |
* 2,400 |
||
17 |
Maskinlaboratorier, reservationsanslag ........................ |
||
226,000 |
35,600 |
* Enligt förslag av Kungl. Maj:t, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
45
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
18 |
Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag............................ Lots- och fyrväsendet: |
40,000 |
|
19 |
Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag.................... |
6,244,360 |
|
20 |
Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag... |
* 528,000 |
|
21 |
Patent- och registreringsverket, förslagsanslag ............ |
* 1,300,000 |
|
22 |
Kostnaderna för den Överståthållarämbetet och läns- |
||
styrelserna åliggande befattning med registreringar |
10,000 |
||
23 |
Försäkringsinspektionen, förslagsanslag ........................ |
85,000 |
|
24 |
Statens provningsanstalt, förslagsanslag ........................ |
341,100 |
|
Säger för centrala verk med underlydande stater |
9,110,910 |
738,904 |
|
G. Handel och sjöfart. |
|||
1 |
Handelshögskolan i Stockholm........................................ |
40,000 |
|
2 |
Exportstipendier, reservationsanslag................................ |
12,000 |
|
3 |
Auktoriserade handelskamrar i riket ............................ |
24,000 |
|
4 |
Svenska handelskamrar i utlandet ................................ |
60,500 |
|
5 |
Sveriges allmänna exportförening.................................... |
20,000 |
|
6 |
Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för- |
||
slagsanslag ...................................................................4 |
600 |
||
7 |
Ersättning åt sjömanshusen ............................................ |
162,000 |
|
8 |
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................ |
40,000 |
|
9 |
Arvoden åt två dispaschörsassistenter............................ |
4,000 |
|
10 |
Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för- |
||
slagsanslag .................................................................... |
9,500 |
||
11 |
Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar- |
||
fartyg, förslagsanslag.................................................... |
200,000 |
||
12 |
Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg, |
||
reservationsanslag ........................................................ |
1,000,000 |
||
13 |
Internationell byrå i Paris för utställningar, förslagsanslag |
2,000 |
|
Säger för handel och sjöfart |
1,574,600 |
||
D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd. |
1 |
||
1 |
Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande |
||
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad |
4,000 |
||
Befrämjande av slöjderna: |
|||
Befrämjande i allmänhet av slöjderna: |
|||
2 |
Manufakturernas befrämjande .................... 4,000 Reservationsanslag: |
||
3 |
Reseunderstöd åt arbetare i de |
||
särskilda näringsyrkena ........ 21,000 |
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
4 |
Reseunderstöd åt idkare av hant- |
||
verk och annan mindre industri 8,000 |
|||
5 |
Reseunderstöd åt verkmästare |
||
och förmän inom industri och |
|||
hantverk ................................ 9,500 |
|||
6 |
Reseunderstöd åt teoretiskt och |
||
praktiskt bildade tekniker, som |
|||
icke ägna sig åt bergshante- |
|||
ringen .................................... 7,500 46,000 |
50,000 |
||
Befrämjande av hemslöjden: |
|||
7 |
Befrämjande av hemslöjden ........ 15,000 |
||
8 |
Föreningen för svensk hemslöjd.... 8,000 |
||
9 |
Svenska slöjdföreningen ................ 10,000 |
15,000 |
18,000 |
65,000 |
18,000 |
||
10 |
Arvoden åt torvingenjörer m. m..................................... |
20,000 |
|
Sveriges hantverksorganisation: |
|||
11 |
Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet |
4,000 |
|
12 |
Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom |
||
hantverksinstitutet.................................................... |
7,000 |
||
11,000 |
|||
13 |
Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant- |
||
verksmästare ................................................................ |
45,125 |
||
14 |
Industriella standardiseringsverksamheten .................... |
40,000 |
|
15 |
Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som |
||
genom Sveriges geologiska undersöknings försorg |
|||
äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade |
|||
m. m., reservationsanslag ........................................... |
150,000 |
||
16 |
Kostnader för under kommerskollegii förvaltning stå- |
||
ende gruvegendom, förslaqsanslaq ............................ |
10,000 |
||
17 |
Kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags för- |
||
vältning stående egendom.......................................... |
10,000 |
||
Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd |
69,000 |
304,125 |
|
E. Ingenjörsvetenskapsakademien. |
|||
1 |
Ingenjörsvetenskapsakademien ........................................ |
40,000 |
|
2 |
Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- |
||
och bränsleområdet, reservationsanslag ................... |
90,000 |
||
Säger för ingenjörsvetenskapsakademien |
40,000 |
90,000 |
|
F. Diverse. |
|||
1 |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............ |
5,000 |
|
2 |
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag |
85,000 |
|
3 |
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................ |
79,961 |
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
47
Ordinarie |
Extra |
||
anslag |
anslag |
||
Kronor |
Kronor |
||
4 |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- |
||
vationsanslag ................................................................ |
140,000 |
||
5 |
Extra utgifter, reservationsanslag .................................... |
25,000 |
|
6 |
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den |
||
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ................... |
* 65,000 |
||
7 |
Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i |
||
statens tjänst, förslagsanslag........................................ |
* 70,000 |
||
8 |
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för- |
||
slagsanslag ................................................................... |
* 700,000 |
||
9 |
Avlöningar åt personal m. m. vid företagsräkning, re- |
||
servationsanslag ............................................................ |
80,000 |
||
Säger för diverse |
334,961 |
915,000 |
|
Summa |
9,715,671 |
3,648,529 |
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.