Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.
1
Jir 21.
Ankom till riksdagens kansli den 27 februari 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anstånd
för lottköpare från Näs kungsgård i Kopparbergs län med
erläggande av oguldna räntor och amorteringar å köpeskilling.
. . (2:a avd.)
.1 en till riksdagen den 30 januari 1931 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 4, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt
utdrag över statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag
föreslagit riksdagen medgiva, att innehavare av från Näs kungsgård i
Husby socken av Kopparbergs län försålda lotter må, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen enligt statsrådsprotokollet tillstyrkt,
medgivas anstånd med erläggande av räntor och amortering å köpeskilling,
därvid under den förlängda amorteringsfria tiden ränta å ogulden
köpeskilling beräknas efter fyra procent örn året.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Under åren 1924 och 1925 har jämlikt beslut av 1919 års lagtima
riksdag från Näs kungsgård i Kopparbergs län försålts ett antal styckningslotter
enligt då gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter
från kronoegendomar. Flera av lottköparna hava enligt utredningen
kommit i svårt ekonomiskt betryck och icke förmått fullgöra sin
betalningsskyldighet mot kronan. I anledning av framställningar från
lottköparna, huvudsakligen sådana som förvärvat obebyggda lotter och
sedermera bebyggt dessa, har Kungl. Maj:t såsom ovan nämnts den 30
april 1927 beviljat visst kortare anstånd med erläggande av oguldna
köpeskillingsräntor. Vad sålunda åtgjorts har av utredningen att döma
icke undanröjt de föreliggande svårigheterna.
Framställningar föreligga nu örn ytterligare åtgärder för lindrande av
köparnas villkor. Lottköparna hava sålunda hemställt, i huvudsak, att
få vissa oguldna räntor å köpeskillingarna efterskänkta samt så stor del
av kapitalskulden till kronan avskriven, som kunde prövas skäligt. I anledning
av de gjorda framställningarna har ett omfattande utredningsarbete
utförts,- avseende att klarlägga lotternas värden och avkastningsmöjliglieter
för framtiden samt lottägarnas förmögenhetsförhållanden.
Av utredningen framgår, att flera av lottköparna alltjämt befinna sig
i eu mycket svår ekonomisk ställning. Särskilt de, som nybyggt, hava
höga och delvis synnerligen illa reglerade skulder. Såsom en huvudorsak
till det otillfredsställande resultatet av detta egnahemsföretag an
Hihang
till riksdagens protokoll 19.11. 10 sami. 8 höft. (Nr 21 23.) 1
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2 i.
8''ives samstämmigt den omständigheten, att lägenheterna av egnahems
byggarna mottogos i vanhävdat skick. Genom de låga skördar, som särskilt
de första åren erhöllos, skulle de från lägenheterna erhållna inkomsterna
omöjligen hava räckt att täcka de löpande utgifterna. Skuldbördan,
som för flera av lottköparna redan från början på grund av
bristande tillgång till eget kapital var hög, har härigenom ävensom genom
byggnadsarbeten och andra för lägenheternas iordningställande erforderliga
arbeten ökats.
Departementschef en har i frågan anfört bland annat följande.
»I ärendet bär fran skilda hall vitsordats, att lottköparna äro mycket
arbetsamma och dugliga samt till det yttersta gjort vad i deras förmåga
stått för att hålla företagen i gång. De hava också hela tiden kvarstannat
å och behållit sina lägenheter. Det torde även få anses ådagalagt, att
lägenheterna, som i och för sig torde hava lämplig storlek och vara av
erforderlig beskaffenhet, i stort sett äro på väg att bliva bärkraftiga jordbruk.
Emellertid torde det även få anses utrett, att lottägarna, frånsett de
få som redan fullgjort sina betalningsskyldigheter, icke äro i stånd att
på en gång betala sina förfallna räntor å köpeskillingarna. Dessa obe
laida räntebelonn hava, såsom framgår av förestående uppgifter, i flera
fall kommit att uppgå till relativt mycket stora belopp. I avvaktan på
utredningens slutförande och ansökningarnas avgörande, hava vederbörande
myndigheter uppskjutit att vidtaga exekutiva åtgärder. Örn
staten skulle söka att nu utfå sina förfallna räntefordringar, torde det
\aia att emotse, att lottägarnas flertal icke kunde fullgöra sina betalningsskyldigheter
och icke vore i stånd att längre behålla sina fastigheter,
å vilka de nedlagt mycket arbete, varjämte staten helt visst vid
försök att åter sälja lotterna skulle åsamkas förluster.
I syfte att få förhållandena vid lägenheterna ordnade på ett ur håde statens
och lottköparnas synpunkt lämpligt sätt har nu egnahemsstyrelsen
efter ingående undersökningar å ort och ställe framlagt förslag till viss
reglering av det ekonomiska mellanhavandet mellan kronan i egenskap
av jordsäljare å ena sidan och lottköparna å den andra. Förslaget, som
tillstyrkts av domänstyrelsen och statskontoret, synes även mig vara av
beskaffenhet att böra genomföras. Med hänsyn till de speciella svårigheter
för lottköparna, som här på grund av den förenämnda dåliga hävden
vid tillträdet förelegat, torde åtgärden knappast behöva få
prejudicerande verkan. Jag har allsta ansett mig böra, med godtagande
av de utav myndigheterna för åtgärders vidtagande anförda
skäl, i huvudsak tillstyrka förslaget,---------- Ehuru, så
som
framgår av utredningen, alla lottägarnas ställning icke är likartad
i det vissa av dem hava större svårigheter och andra väsentligt mindre,
synes det med hänsyn till den form, hjälpan ordningen skulle erhålla, samt
vanskligheten av att inom en och samma egnahemskoloni behandla skilda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.
3
köpare olika, vara lämpligast, att på sätt myndigheterna förordat låtasknldregleringen
få under nedan angivna förutsättningar omfatta samtliga
egnahemsköpare vid Näs kungsgård.»
I anslutning till det sålunda anförda har departementschefen tillstyrkt
i huvudsak följande åtgärder till ordnande av kronans mellanhavanden
med lottköparna vid Näs kungsgård, nämligen
1) De å köpeskilling oguldna räntor, vilka belöpa på tiden intill den dag,
amorteringen enligt upprättad köpehandling skall begynna, må gäldas på så
sätt, att lottägaren utfärdar revers å ifrågavarande ränteskulds sammanlagda
belopp med rätt för kronan att inteckna reversen i fastigheten.
Å skuldbeloppet enligt denna revers erlägges ej ränta, och under fem år
från dess utfärdande erlägges ej heller amortering. Därefter amorteras
berörda skuldbelopp med en tiondel årligen under tio år. Fullgöres ej
sådan amortering, kan skuldbeloppet uppsägas till omedelbar betalning.
Eventuellt nu påförda räntor å oguldna räntebelopp avskrivas.
2) Amorteringen av den oguldna köpeskillingen framflyttas fem år
med skyldighet för lottägaren att därå årligen erlägga ränta från den
dag, amorteringen enligt köpehandlingen skolat inträda. Därvid iakttages,
att räntan å köpeskillingen under den tid, amorteringen sålunda
uppskjutas, beräknas efter fyra procent örn året.
Av den i ärendet lämnade utredningen synes det utskottet framgå, att
här ifrågavarande köpare av jordbrukslägenheter befinna sig i svårt ekonomiskt
läge och i allmänhet icke torde vara i stånd att i enlighet med köpevillkoren
uppfylla sina förpliktelser gentemot staten. Såsom en särskilt
bidragande orsak härtill har framhållits, att på grund av vissa särskilda
omständigheter lägenheterna av köparna emottogos i vanhävdat skick. På
grund härav och då det icke torde vara uteslutet, att genomförandet av
det nu föreslagna sättet för ordnandet av kronans mellanhavande med dessa
lägenhetsköpare kommer att medföra mindre förlust för kronan än om
kronans fordringar å dem nu skulle indrivas, anser utskottet vägande skäl
föreligga för ett godtagande av Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.
Stockholm den 26 februari 1931.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Utskottet,
Närvarande'', se utlåtande nr 10.