Banko utskottets utlåtande Nr 37.
1
Nr 37.
Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1931 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående viss
ändring i staten för statens pensionsanstalt.
I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1931 dagtecknad proposition
nr 198, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning,
har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
dels, med tillämpning från och med den 1 juli 1931, i personalförteckningen
för statens pensionsanstalt uppföra en förste aktuarie i lönegraden
B 26;
dels godkänna följande stat för statens pensionsanstalt, att tillämpas
från och med den 1 juli 1931:
Stat.
Arvoden till ledamöter av styrelsen, för ordföranden 4,000
kronor och för en ledamot 3,000 kronor ................ kronor 7,000
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____ » 68,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
................................................ » 34,800
Uppvärmning, lyse, städning, skrivmaterialier, expenser
m. m., förslagsanslag .................................. » 10,000
Hyra, depositionskostnader m. m., förslagsanslag ........ » 21,600
Summa kronor 141,900;
dels ock medgiva, att kostnaderna för tillämpning av staten för statens
pensionsanstalt må bestridas av de av styrelsen för anstalten omhänderhavda
medel.
I skrivelse den 24 februari 1931 Ilar statens pensionsanstalt gjort framställning
örn åtgärder för uppförande i tjänsteförteckningen för anstalten
av en ordinarie tjänst i 26:e lönegraden med benämning matematiker
(förste aktuarie) i stället för en hos anstalten nu befintlig icke-ordinarie
matematikerbefattning, motsvarande ordinarie tjänst i 24:e lönegraden
och med lön enligt de grunder, som angivas i 33 § av kungörelsen den 26
juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befatt
Bihang
lill riksdagens protokoll 1931. 8 sunil. 23 hafi. (lVr 37.)
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
ningsliavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen.
Med erinran, att pensionsanstalten tidigare vid flera tillfällen — däribland
i skrivelse den 9 oktober 1925, vars innehåll i propositionen återgivits
— gjort framställning i enhanda syfte, har anstalten i nn förevarande
skrivelse anfört huvudsakligen följande:
Omfattningen av den icke-ordinarie matematikerns arbetsuppgifter
hade efter hand väsentligen ökats i sammanhang med utvecklingen av anstaltens
hela verksamhet. Sålunda hade t. ex. antalet försäkringstekniskt
beräknade pensioner åren 1925—1930 ökats från 82 till 136 (medeltalet 114
per år) o. s. v. Matematikern åliggande ärenden tillhörde i allmänhet de
mest invecklade, som förekomme till behandling hos pensionsanstalten,
och hans arbete vore uppenbarligen av den mest vitala betydelse för anstaltens
verksamhet.
Redan de sakkunniga, vilkas betänkande av år 1919 legat till grund för
pensionsanstaltens reglemente, hade föreslagit anställande av en förste
aktuarie med den kompetens, som fordrades för att vara aktuarie vid
livförsäkringsbolag, och med avlöning enligt dåvarande andra lönegraden
eller samma lönegrad som för anstaltens kamrer och sekreterare och
hade till och med ansett, att, tills erfarenhet vunnits örn erforderlig ökning
av tjänstemännens antal, ingen annan ökning borde göras än den
föreslagna.
Anledningen till att anstalten just nu gjorde framställning rörande allenast
matematikerns ställning vore, att den brist i organisationen, som
finge anses ligga däri, att befattningen icke vore ordinarie, för närvarande
särskilt aktualiserats därigenom, att den tjänsteman, som innehade
befattningen allt sedan dess inrättande från den 1 maj 1923, ämnade söka
en annan motsvarande befattning inom statsförvaltningen (lönegrad 26),
oell pensionsanstalten därför stöde inför den, så vitt kunde bedömas, ej
osannolika utsikten att gå förlustig en synnerligen dugande arbetskraft.
Det finge nämligen anses tydligt, att för pensionsanstalten vore av största
vikt att på en så krävande post få behålla en med göromålen väl förtrogen
person, vilkens synnerliga duglighet och samvetsgrannhet styrelsen
haft tillfälle att under en lång tid konstatera. Och möjligheten att kunna
erhålla och vidare behålla en dugande efterträdare till honom förringades
självfallet väsentligen av de omständigheterna, att tjänsten vore i förhållande
till kraven på innehavarens kompetens oell prestationer relativt
lågt avlönad och att tjänsten icke kunde besättas med ordinarie innehavare.
Dessa svårigheter skulle för anstalten undvikas, därest ifrågavarande
befattning redan nu kunde uppföras på ordinarie stat, en åtgärd, vilken
i varje fall förr eller senare ändock måste vidtagas, vilka ändringar som
framdeles än kunde komma i fråga beträffande statens pensionsväsende.
Vad angår den lönegrad, i vilken befattningen skäligen borde placeras,
finge i det föregående anses hava lämnats tillräckliga skäl för, att lägre
lönegrad än B 26, eller samma lönegrad som för anstaltens kamrerare och
sekreterare, icke lämpligen borde ifrågakomma.
Över anstaltens framställning har statskontoret avgivit tillstyrkande
utlåtande.
Bankoulskottels utlåtande Nr 37.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som jämväl tillstyrkt bifall
till vad anstalten föreslagit, har i sitt utlåtande anfört bland annat följande:
Med
hänsyn till den utveckling, statens pensionsanstalt undergått under
senare år, finge det anses ostridigt, att anstalten nu och framgent hade
behov av en befattningshavare med försäkringsteknisk utbildning. Allmänna
civilförvaltningens lönenämnd hade därför intet att erinra mot att
den icke-ordinarie förste aktuarietjänst, som för närvarande funnes inrättad
vid anstalten, uppfördes å ordinarie stat.
Enligt den för anstalten gällande arbetsordningen ålåge det förste aktuarien
bland annat att verkställa de vid anstalten förekommande försäkringstekniska
beräkningarna samt att vara föredragande inför styrelsen
i ärenden angående reglerade befattningars förenande med pensionsrätt
och örn retroaktiv tjänstårsberäkning för befattningshavare, angående
engångsavgifter och anmälningar örn befattningshavares avgång med
rätt till uppskjuten pension ävensom i försäkringsmatematiska frågor.
De på förste aktuarien ankommande arbetsuppgifterna vore sålunda synnerligen
betydelsefulla för anstaltens verksamhet. Särskilt vid en jämförelse
med de tjänståligganden, som åvilade anstaltens kamrerare, funne
nämnden väl motiverat, att förste aktuariebefattningen hänfördes till
26 :e lönegraden.
Föredragande departementschefen, som förordat uppförande på anstaltens
ordinarie stat av en befattning i 26:e lönegraden med benämningen
förste aktuarie och med kompetensfordringar, motsvarande stadgade villkor
för behörighet till aktuariebefattning vid livförsäkringsbolag, bär beträffande
de ändringar i anstaltens stat, som samtidigt borde vidtagas,
anfört följande:
»Vid bifall till vad här föreslagits bör, på sätt pensionsanstalten förordat,
den i staten för anstalten ingående anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän, nu 59,000 kronor, höjas med i runt tal 9,500 kronor
till 68,500 kronor. Då anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
icke längre behöver tagas i anspråk för avlönande av
matematiker hos anstalten, torde å andra sidan denna post, som nu är
upptagen med 42,000 kronor, kunna minskas med, i avrundat belopp, 7,200
kronor och sålunda beräknas till 34,800 kronor. Härav böra högst 31,400
kronor få användas till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän,
extra befattningshavare och tillfällig personal, övertidsersättning, renskrivning
m. m., varför utom från ifrågavarande anslagspost liksom hittills
torde böra utgå vad som erfordras till beredande av avlöningsförliöjningar
till extra ordinarie tjänstemän, läkarvård jämte läkemedel och
dylikt samt begravningshjälp till sådan personal.
Såsom förut nämnts, finnes för närvarande utom staten anvisat ett förslagsvis
beräknat belopp å 21,600 kronor för bestridande av utgifterna för
hyra, depositionskostnader m. m. Detta belopp synes böra uppföras såsom
en särskild post å staten. Då vissa av de utgifter, som skola bestridas
från anslagsposten, icke på förhand kunna till sitt belopp med tillräcklig
noggrannhet beräknas, bör posten betecknas såsom förslagsanslag. Härvid
torde, i likhet med vad hittills varit fallet, böra föreskrivas, alf, an
slagsposten icke må överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Utskottet.
Slutligen får jag erinra, att kostnaderna för tillämpning av gällande
stat för statens pensionsanstalt bestridas av de av styrelsen för anstalten
omhänderhavda medel. Häri ifrågasattes ingen ändring.»
Beträffande utredningen i övrigt tillåter sig utskottet att hänvisa till
propositionen.
Med hänsyn till vad i ärendet framhållits angående omfattningen och
vikten av de arbetsuppgifter, som ankomma på pensionsanstaltens föredragande
i försäkringsmatematiska frågor m. m., har utskottet ansett sig
böra tillstyrka, att den hos anstalten nu befintliga icke-ordinarie tjänsten
såsom matematiker (förste aktuarie) förändras till en ordinarie förste
aktuariebefattning med placering i 26:e lönegraden av allmänna civilförvaltningens
löneplan.
Mot de ändringar i gällande stat för pensionsanstalten, som i samband
härmed föreslagits, har utskottet icke funnit anledning till erinran.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts
framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition.
Stockholm den 21 april 1931.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Guslafsson i Stensholm, Johansson
i Östersund, Lindgren, Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker*, Stendahl och Berling*;
från andra kammaren: herrar Winhler, Bäcklund, Loven, Ryberg*, Carlsson i Solberga*
Höglund i Göteborg, Leffler* och Johansson i Edsbyn.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
3U124. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.