Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 24 lebruari 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion örn rätt för adoptivbarn att
från civilstatens änke- och pupillkassa. m. fl. kassor åtnjuta
pension i likhet med delägares egna ''morn äktenskapet födda
barn. * . .

I en inom första kammaren under nr 17 väckt, till bankoutskottets förberedande
handläggning hänvisad motion har herr Leander hemställt,
»det riksdagen ville hos Kungl. Majit göra framställning örn åtgärders
vidtagande, på det att adoptivbarn måtte från civilstatens änke- och pupillkassa
samt andra liknande kassor komma i åtnjutande av pension med
samma rätt och under samma villkor, som gälla för delägares egna inom
äktenskapet födda barn».

Till stöd för yrkandet har motionären anfört följande:

»Enligt lag 14 juni 1917 örn adoption och lag 8 juni 1928 örn arv inträder
ett i vederbörlig ordning adopterat barn i alla de rättigheter, som
tillkomma föräldrars egna barn, och är samtidigt förpliktat att gentemot
adoptivföräldrarna utöva ett barns skyldigheter. Sålunda har det laglig
rätt att erhålla vård och uppfostran av adoptivföräldrarna, som det även
ärver i likhet med egna barn. Men det är även pliktigt att efter förmåga
se adoptivföräldrarna till godo och sörja för deras underhåll, örn
och när förhållandena sådant påkalla.

I ett fall står dock ett adoptivbarn utom de egna barnens rättsområde,
nämligen ifråga örn rätten att komma i åtnjutande av pension från civilstatens
änke- och pupillkassa eller andra liknande kassor, som lia till
ändamål att lämna stöd och underhåll till änkor och barn under viss
ålder efter avlidna statstjänare. Att adoptivfadern varit delägare av en
dylik kassa och under en följd av år erlagt stadgade avgifter till denna
berättigar underligt nog icke det barn, som han medelst adoption upptagit
till arv och eget att efter hans frånfälle från kassan uppbära den
pension, som tillkommer en delägares av honom inom äktenskapet födda
barn. Flera tjänstemannaänkor med adoptivbarn ha på grund av nämnda
förhållande, som knappast kan få annan benämning än missförhållande,
gått miste örn den hjälp, varav de varit i stort behov för att kunna
Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 8 sami 12 hafi (Nr 16)

]

Utskottet.

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

uppfostra det eller de barn, för vilka de helt och fullt iklätt sig föräldraansvar.

Åtskilliga gånger lärer det lia varit på tal att åstadkomma erforderlig
rättelse, och vissa utredningar lia verkställts i frågan. Visserligen har man
här som i andra fall helt allmänt uttalat en del farhågor för de konsekvenser,
som adoptivbarns insättande i rätten att uppbära pension skulle
kunna medföra, men några giltiga skäl att motsätta sig en så rimlig
fordran lia, såvitt jag känner, aldrig kunnat anföras. Att reformen låtit
vänta på sig torde härröra mera av en viss obenägenhet att skrida från
ord till handling än av någon motvilja mot själva saken. Det är också
svårt att förstå, varför ett barn med arvsrätt skall vara utestängt från
pensionsrätt.

Såvitt jag kunnat inhämta, är frågan för närvarande avförd från dagordningen.
Detta är anledningen, varför jag ansett mig böra på nytt
bringa den i åtanke. Detta sker under förhoppning, att den inom den
närmaste framtiden skall bliva nöjaktigt löst.

Det kan knappast råda tvivel örn, att även barn utom äktenskapet
borde tillerkännas den rätt, varom här är fråga. Att icke dessa också
medtagits i den hemställan, jag gör härnedan, har sin grund uteslutande
i den omständigheten, att detta kunde inveckla frågan och för adoptivbarnen
försvåra medgivandet att förklaras såsom pensionsberättigade.»

Frågan örn åtgärder för beredande av rätt till pension åt adoptivbarn
efter statstjänstemän har under senare år två gånger, nämligen under
åren 1921 och 1925, i anledning av väckta motioner varit föremål för
riksdagens prövning. Vid båda dessa tillfällen blevo de i ämnet gjorda
framställningarna på bankoutskottets hemställan av riksdagen avslagna
(bankoutskottets utlåtanden nr 42, punkten 3, år 1921 samt nr 16 år 1925).
Såsom skäl för motionernas avstyrkande framhölls från utskottets sida,
bland annat, att de för statstjänstemäns familjepensionering inrättade
pensionskassorna visserligen i allmänhet åtnjöte förvaltningsbidrag av
statsmedel och i flertalet fall jämväl statsbidrag till själva pensioneringen
men att pensioneringen dock i huvudsak bekostades med delägarnas egna
avgifter samt att delägarna enligt för kassorna gällande reglementen
hade att besluta örn ändringar i grunderna för pensionsrätten. Vid sådant
förhållande syntes det enligt utskottets mening uteslutande ankomma
på delägarna i respektive kassor att, därest så skulle befinnas önskligt,
själva vidtaga de åtgärder, som erfordrades för genomförande av
förslaget örn pensionsrätt för adoptivbarn.

De sålunda anförda skälen äga fortfarande giltighet. Riksdagen lärer
alltså i förevarande hänseende icke kunna vidtaga annan åtgärd än att
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn framläggande för kassornas delägare
av förslag till ändringar i det syfte, varom i motionen är fråga.
Utskottet finner emellertid icke tillräcklig anledning föreligga att förorda
ett initiativ från statsmakternas sida i denna på delägarnas avgörande
ankommande angelägenhet. På grund härav avstyrker utskot
tet bifall till motionärens förslag.

Bankoutskottets utlåtande Nr 16.

3

Utskottet hemställer,

att förevarande motion 1:17 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1931.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inora utskottet hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindien, Johansson
i Östersund, Lindgren, Ström i Lidköping, Johansson i Friggeråker och Stendahl;

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Wikström, Carlsson i Solberga*, Olson
i Torsby, Johansson i Sollefteå, Andersson i Falkenberg och Hammarlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.