6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Utskottet.

Gällande

bestämmelser.

1928 års
riksdag.

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1931 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om ändrad beräkning av underlaget för fastighetsskatten be
träffande jordbruksfastighet.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 179
i första kammaren av herr Reuterskiöld m. fl. och nr 265 i andra kammaren
av herr Lindgren m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville besluta,
att såsom underlag för den del av den allmänna kommunalskatten,
vilken utgöres av fastighetsskatt, skall för jordbruksfastighet påföras
5 skatteören för varje 100 kronor av fastighetens jordbruks-, tomt
och industrivärde samt 4 skatteören för varje 100 kronor av dess skogsvärde».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till
motionerna.

Allmän kommunalskatt, varom stadgas i kommunallagarna, skall jämlikt
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) utgöras i förhållande
till det antal skattekronor och skatteören, som påföres en var
skattskyldig. Nämnda kommunalskatt utgår som fastighetsskatt samt
som kommunal inkomstskatt. Såsom underlag för fastighetsskatten på
föres för jordbruksfastighet sex skatteören för varje etthundra kronor
av fastighetens jordbruksvärde, fem skatteören för varje etthundra kro
nor av fastighetens tomt- och industrivärde och fyra skatteören för varje
etthundra kronor av fastighetens skogsvärde samt för annan fastighet
fem skatteören för varje etthundra kronor av fastighetens taxeringsvärde.
Underlaget för kommunal inkomstskatt utgör ett skatteöre för varje krona
beskattningsbar inkomst.

Då 1928 års riksdag i skrivelse nr 344 anmälde sitt beslut i kommunalskattefrågan,
anhöll riksdagen även, att Kungl. Maj:t ville föranstalta
örn utredning rörande, bland annat, frågan i vad mån och på vad sätt
tryggandet åt kommunerna av tillgång till fasta beskattningsunderlag
kunde komma att utöver fastighet vila å även andra beskattningsföremål
såsom näringsföretag och penningkapital samt likaledes frågan hur vid
en sådan beskattning hänsyn skulle kunna tagas till de skattskyldigas
olika skatteförmåga.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 7

Sedan vid 1930 års riksdag motioner blivit väckta om sådan ändring
av gällande kommunalskattelag, att för jordbruksfastighet skulle påföras
fem skatteören i stället för sex skatteören för varje 100 kronor av fastighetens
jordbruksvärde, anförde bevillningsutskottet i sitt i anledning av
motionerna avgivna betänkande nr 36 bland annat följande.

Vad beträffade frågan örn en sänkning av repartitionstalet för jordbruksvärde,
så bade inom utskottet uttalats sympatier för principiell likställighet
med annan fastighet. Men man hade å andra sidan hänvisat
till, att det ej vore lämpligt att nu upptaga detta spörsmål isolerat, då det
sammanhängde med andra frågor, exempelvis den ännu ej slutgiltigt avgjorda
frågan örn en näringsskatt å rörelse i allmänhet, vilken kunde
tänkas böra omfatta inventarier för olika slag av näringsidkare, samt
frågan örn det gällande skatteutjämningsförfarandets omfattning och tillgång
på medel för dylikt ändamål. Vidare hade framhållits, att ett bifall
till motionen endast skulle överflytta den ojämnhet, som kunde anses
föreligga mellan jordbruksvärde och annan fastighet, till förhållandet
mellan jordbruks- och skogsvärde. Det hade likaledes anförts, att i vissa
kommuner skattetrycket vore så utomordentligt hårt, att man ej utan
att noga klarlägga konsekvenserna i olika avseenden kunde våga företaga
någon sådan ändring i den hävdvunna skattefördelningen, som skulle
ytterligare sänka skattekronornas antal. Utskottet hade ej kunnat undgå
att taga intryck av dessa skäl och ansåge därför, att berörda spörsmål
borde särskilt undersökas i samband med den utredning, som ifrågasatts
av 1928 års riksdag.

Då utskottet funnit, att detta och andra därmed sammanhängande spörsmål
vore av den betydenhet och omfattning, att deras snara upptagande
till utredning måste anses önskvärt, hemställde utskottet, att riksdagen
ville i anledning av de väckta motionerna i skrivelse hos Kungl. Maj:t
bland annat framhålla önskvärdheten av att ifrågavarande i riksdagens
skrivelse nr 344 år 1928 omförmälda utredningar utfördes med den skyndsamhet,
som med hänsyn till uppgifternas natur och omfattning vore
möjligt.

I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen avlåta skrivelse
i ämnet till Kungl. Maj:t (nr 340).

Vid anmälan i statsråd den 30 juli 1930 av riksdagens skrivelser nr 344
är 1928 och nr 340 år 1930, i vad de avsågo utredning i förevarande ämne,
bemyndigade Kungl. Majit chefen för finansdepartementet att tillkalla
sakkunniga med uppdrag att inom departementet biträda med utredningen
i fråga. Jämlikt nämnda bemyndigande hava sju personer tillkallats
för biträdande med denna utredning (1930 års kommunalskatteberedning).

Dä den av motionärerna berörda frågan örn repartitionstalet för jordbruksfastighet
innefattas i den utredning på kommunalbeskattningens
område, varom 1928 och 1930 års riksdagar hemställt och för vilken kommunalskatteberedningen
tillkallats, har utskottet, utan att ingå i saklig
prövning av motionerna, funnit sig böra avstyrka bifall till desamma.

1930 års
riksdag.

1930 års

kommunal skattebered ning.

Utskottets

yttrande.

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Utskottet får alltså hemställa,

att de likalydande motionerna 1:179 av herr Renterskiöld
m. fl. och 11:265 av herr Lindgren m. fL, örn
ändrad beräkning av underlaget för fastighetsskatten
beträffande jordbruksfastighet, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 februari 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, Jönsson i Slätåker, Björnsson*,
Leander, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Björklund, Olsson i Golvvasta,
Olsson i Gävle, Wahlmark, Andersson i Boda, Hjalmarsson*, Ericson i Bokholm*,
Lithander*, Heiding, Anderson i Norrköping och Ander.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Jönsson i Slätåker, Jönsson i Boa, Olsson i Golvvasta, Andersson
i Boda, Heiding och Anderson i Norrköping, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort hava följande lydelse.

»Den av motionärerna berörda frågan örn repartitionstalet för jordbruksfastighet
innefattas i den utredning på kommunalbeskattningens
område, varom 1928 och 1930 års riksdagar hemställt och för vilken, kommunalskatteberedningen
tillkallats. Utskottet, som förutsätter att beredningen
kommer att handlägga denna fråga med all möjlig skyndsamhet,
bär, utan att ingå i saklig prövning av motionerna, funnit sig bora avstyrka
bifall till desamma.»

810681. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.