Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.

1

• Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1931 kl. 2 etli.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående
ökad effektivitet vid uttagandet av skatt å aktieutdelning,

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 272, har herr Johansson i Bro hemställt, »att riksdagen ville
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag angående
effektivare metoder för uttagande av skatt för utdelning å aktier».

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån densamma ej
här nedan återgivits, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Fysisk person är för tid, under vilken han varit här i riket bosatt, underkastad
såväl statlig som kommunal skatteplikt för utdelning å svenska
aktier, varmed jämställes utdelning å svenska hanklotter och andelar
i svenska ekonomiska föreningar. Utländsk juridisk person ävensom
fysisk person för tid, under vilken han icke varit här i riket bosatt, är
skattskyldig för sådan utdelning till inkomst- och förmögenhetsskatt, utjämningsskatt
samt kommunal progressivskatt men icke till kommunal
inkomstskatt. . (

I och för kontroll över att utdelning å aktier hlir taxerad har i 38 §
taxeringsförordningen den 28 september 1928 stadgats, bland annat, att
svenskt aktiebolag skall årligen titan anmaning meddela uppgift till taxeringsmyndighet
rörande utdelningens belopp för envar person, som uppburit
eller ägt uppbära utdelning, i den mån denne är för bolaget känd.

Genom det sätt, varpå uppgiftsplikten rörande utdelning från aktiebolag
anordnats, har såsom motionären framhållit icke sällan inträffat, att
i utlandet bosatta delägare i svenska aktiebolag undgått taxering för
sådan utdelning samt i aktier nedlagd förmögenhet. Ännu oftare torde
hända, att den i utlandet bosatta aktieägaren väl taxeras i vederbörlig
ordning men underlåter att erlägga påförd skatt, då medel saknas att
tvångsvis uttaga det påförda skattebeloppet. Härigenom har beskattningen
av i utlandet boende aktieägare i stor omfattning blivit illusorisk.

Nu nämnda förhållande har emellertid redan uppmärksammats av

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 7 sami. Ii haft. (Nr 7—9.) 1

Utskottet.

Gällande

bestämmelser.

Utskottets

yttrande.

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.

statsmakterna. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 februari
1928 tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet sakkunniga
att inom departementet biträda med utredning av frågan örn aktiebolagens,
de solidariska bankbolagens, kommanditbolagens samt de ekonomiska
föreningarnas beskattning ävensom sådana frågor, som därmed
äga samband. Bland de frågor, som hänskjutits till nämnda sakkunniga
(1928 års bolagsskatteberedning), märkes spörsmålet, huruvida skatt på
aktieinkomster helt eller delvis borde uppbäras i form av kupongskatt
av den art, som förekommer i vissa främmande länder.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:272 av herr Johansson i Bro, ant
gående ökad effektivitet vid uttagandet av skatt å

aktieutdelning, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 18 februari 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Bergman, Boman, Ericson i Oberga,
Jönsson i Slätåker, Leander, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Björklund,
Olsson i Golvvasta, Wohlin, Olsson i Gävle, Wahlmark, Åström, Andersson i
Katrineholm, Heiding, Anderson i Norrköping och Ander.