Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1931 kl. 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1931/1932, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1931/1932 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag
fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1931 (bilaga
till 1931 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och inkomstberäkning för budgetåret 1931/1932 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland annat,
riksräkenskapsverkets skrivelse den 6 december 1930 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll uttalade departementschefen
sig till en början örn det ekonomiska läget under år 1930, vilket
han betecknade som något sämre än näst föregående år. Beträffande
därefter de grunder, på vilka den av departementschefen uppgjorda finansplanen
vilade med hänsyn till utsikterna i ekonomiskt hänseende för
budgetåret 1931/1932, anförde departementschefen, att utgångspunkterna
härutinnan uppenbarligen vore mer än vanligt ovissa. Att även för
Sveriges del innevarande kalenderår komme att uppvisa ett sämre ekonomiskt
resultat än förra året syntes departementschefen emellertid högst
antagligt, och vad angick utsikterna för första halvåret 1932 — därom
meningarna förefölle gå mera i sär — förklarade departementschefen sig
hålla för sannolikt, att en återgång till de relativt goda tider vi haft under
de senaste åren ej komme att ske så snabbt som vissa optimistiska bedömare
ansåge troligt.

Vid anmälan av finansplanen lämnade departementschefen vidare, med
hänsyn till kassafondens betydelse ur statsregleringssynpunkt, en översikt
av fondens utveckling under den senast tilländalupna femårsperioden.
Departementschefen konstaterade därvid, att kassafonden under de
senaste budgetåren varit stadd i fortgående stegring, så att behållningen,
som vid början av budgetåret 1927/1928 utgjort 30.91 miljoner kronor, vid
utgången av sistförflutna budgetår stigit till 78.70 miljoner kronor. Där liihang

till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. 32 höft. (Nr 47.)

L

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

ifrån borde emellertid avräknas det belopp å 5 miljoner kronor, som av
1930 års riksdag tagits i anspråk för finansiering av statsregleringen för
budgetåret 1930/1931, varefter i fonden kvarstode ett belopp av 73.76 miljoner
kronor. I sammanhang därmed redogjorde departementschefen för
olika omständigheter, som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande
budgetår, samt framhöll, att man för det dåvarande hade att
utgå från sannolikheten av en, måhända rätt kännbar, påfrestning på
kassafonden till täckande av brist i sagda statsreglering.

Resultatet av budgetarbetet hade blivit, enligt vad departementschefen
framhöll, att i riksstatsförslaget skattebudgetens utgiftssida slutade på ett
belopp av 785.90 miljoner kronor, medan summan av skattebudgetens påräkneliga
inkomster utgjorde 749.21 miljoner kronor. Ett ytterligare inkomstbelopp
av 36.69 miljoner kronor var sålunda erforderligt för budgetens
balansering.

När det gällde att anskaffa medel för att täcka denna brist, utgick departementschefen
ifrån att några skatteförhöjningar eller nya skatter ej
borde ifrågasättas. Däremot syntes det honom självfallet, att i ett läge
sådant som det föreliggande de besparade tillgångar, som uppsamlats i
statsverkets kassafond, borde bidraga med ett avsevärt belopp. Departementschefen
ansåg detta så mycket mera på sin plats, som tvivelsutan
fonden för närvarande vore större än dess ändamål krävde och en alltför
stor anhopning av besparade medel under gynnsammare statsfinansiellt
läge alltid innebure en stark frestelse till statsutgifter, som måhända icke
vore oundgängligen nödvändiga. Även med denna utgångspunkt måste
det emellertid med hänsyn till det befarade underskottet på löpande budget
anses uteslutet att av kassafondens tillgångar taga i anspråk hela det
belopp, som erfordrades för att täcka nyssnämnda underskott. Härvid
borde jämväl beaktas, att inkomstberäkningarna för budgetåret 1931/1932
på grund av de ovissa faktorer, varmed man hade att räkna, innefattade
så många osäkerhetsmoment, att, även örn försiktighet vid beräkningarna
iakttoges, icke heller nästa statsreglering kunde förutsättas vara under
alla förhållanden säkerställd. Skulle lågkonjunkturen bliva mera djupgående
och av längre varaktighet, än man då utginge ifrån, kunde ett
alltför kraftigt grepp ur kassafonden medföra bekymmersamma konsekvenser
för senare statsregleringar.

Efter att hava avvisat tanken att genom beslut vid innevarande års
riksdag i förtid ändra den år 1926 fastslagna ordningen för rusdrycksmedlens
användning föreslog departementschefen på skäl, som av honom
närmare utvecklades, att — till undvikande av nya eller höjda skatter —
av fonden för statsskuldens amortering skulle tagas i anspråk ett belopp
av 13.46 miljoner kronor (exakt 13,455,000 kronor). Detta belopp motsvarade
summan av de till kapitalbudgeten hörande anslag till statens affärsverksamhet,
fonden för statens aktier, statens utlåningsfonder samt fonden
för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, som

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 3

enligt budgetförslaget skulle täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

Under förutsättning av bifall härtill skulle — fortsatte departementschefen
vidare — underskottet i statsregleringen nedbringas till 23.23 miljoner
kronor. Detta belopp var enligt departementschefens mening icke
större, än att det borde kunna täckas ur kassafonden. Departementschefen
förordade alltså, att av sistnämnda fonds tillgångar sagda summa disponerades
för budgetens balansering. Därmed skulle fonden nedbringas till
omkring 50 miljoner kronor, varifrån dock ytterligare vore att avräkna
vad som åtginge till täckande av eventuell brist i löpande eller nästkommande
statsreglering.

I överensstämmelse med de grunder, som här översiktligt åter givits, einåddes
balans i statsregleringsförslagets skattebudget.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,
i överensstämmelse med departementschefens förslag, beiäk
nade till följande belopp:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ....................

Utjämningsskatt .....................................

Utskiftningsskatt ....................................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
..............................................

Stämpelmedel ........................................

Automobilskattemedel ................................

Tullmedel ............................................

Tobaksskatt ..........................................

Brännvinstillverkningsskatt ........................

kronor 158,000,000
» 4,800,000

» 100,000

» 500,000

» 53,000,000

» 52,000,000

» 138,000,000

» 67,000,000

» 18,500,000

Rusdrycksf örsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................................

Detaljhandelsbolag ................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ..

Maltskatt ............................................

Postverket (överskott) ................................

9,000,000

24.000. 000

40.000. 000
17,500,000

15.000. 000

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,
att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1931 skall utgå med 145
procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp.

Beträffande vad departementschefen och riksräkenskapsverket anfört
i fråga örn beräkningen av bevillningarna får utskottet hänvisa till ovan
omförmälda statsrådsprotokoll (»Inkomsterna» sid. 15—22 och 24 samt den
därtill fogade bilagan I sid. 9—38 och 60—67).

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

I en den 21 maj 1931 dagtecknad proposition, nr 220, har Kungl. Majit
framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret
1931/1932. Av vad chefen för finansdepartementet anfört till det
vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden
må här följande redogörelse lämnas.

Den 29 april 1931 hade riksräkenskapsverket jämlikt dess instruktion
framlagt beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering. Enligt
denna beräkning, vilken grundade sig på uppgifter från de olika ämbetsverken
och myndigheterna, skulle större överskott att tillföras kassafonden
uppstå å skattetitlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, stämpelmedel,
tullmedel och tobaksskatt, och sammanlagt skulle inkomsterna, efter
avdrag av underskott å vissa inkomsttitlar, komma att medföra ett överskott
att tillföras kassafonden av 9.22 miljoner kronor. Utgifterna åter
beräknades medföra en nettobelastning av kassafonden med 13.31 miljoner
kronor. Enligt denna beräkning skulle alltså kassafonden genom löpande
statsreglering tagas i anspråk med ett nettobelopp av 4.09 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning syntes departementschefen
i huvudsak väl grundad. Enligt numera tillgängliga uppgifter
hade emellertid senast redovisade månad att uppvisa en tillfällig meruppbörd
av stämpelmedel på mellan 2 och 3 miljoner kronor utöver vad
riksräkenskapsverket haft anledning räkna med. Å andra sidan hade
tullupphörden under sistlidna april månad visat stark nedgång i jämförelse
med samma månad i fjol. Det syntes för den skull sannolikt, att
den slutliga bristen i budgeten komme att röra sig kring det av riksräkenskapsverket
kalkylerade beloppet.

Departementschefen erinrade vidare, att under riksdagens lopp åtskilliga
ändringar vidtagits i avseende å det i statsverkspropositionen framlagda
budgetförslagets utgiftssida ävensom att å andra sidan vissa anslagsminskningar
vore att anteckna. Under förutsättning bland annat
att lånemedel icke toges i anspråk för det på riksdagens initiativ beslutade
anslaget å 3.50 miljoner kronor till förlag för inköp av smågatsten,
syntes man, enligt vad ett av departementschefen verkställt överslag gåve
vid handen, hava att räkna med att skattebudgeten — bortsett från de
anslag, som täckas av automobilskattemedel — i förhållande till statsverkspropositionen
ökats med i runt tal 7.4 miljoner kronor.

Beträffande konjunkturutsikterna framhöll departementschefen, att
vad som efter statsverkspropositionens avlåtande inträffat syntes bestyrka
riktigheten av den tveksamhet rörande ett snart inträdande omslag i
konjunkturerna, varåt departementschefen då, på sätt ovan omförmälts,
gav uttryck. Med den oklarhet, som alltjämt rådde inom det ekonomiska
livet, läte det sig fortfarande icke göra att fälla något säkrare
omdöme rörande utsikterna för framtiden. Redan den omständigheten,
att under de gångna månaderna några bestämda tecken knappast förmärkts,
som varslade örn en ljusning i konjunkturerna, syntes emellertid

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

5

böra uppmärksammas vid fastställandet av inkomstberäkningarna för
nästa budgetår. Departementschefen hade för den skull ansett särskild
anledning i år föreligga att ånyo upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna
till omprövning.

För att erhålla material till ett dylikt bedömande hade departementschefen,
på sätt även föregående år skett, anmodat cheferna för vederbörande
verk och företag att till den 1 maj inkomma med förnyade beräkningar
rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av
vissa inkomsttitlar i riksstaten, som vore av större statsfinansiell betydelse,
nämligen stämpelmedel, tullmedel, tobaksskatt, överskotten å affärsverken,
inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag samt
rusdrycksmedlen.

Enligt de mottagna svaren skulle i fråga om de angivna inkomsttitlarna
anledning till sänkning i statsverkspropositionens beräkningar föreligga
beträffande tullmedlen med 2 miljoner kronor eller från 138 miljoner
till 136 miljoner kronor, beträffande överskotten å statens järnvägar
och statens vattenfallsverk — vilka överskott i statsverkspropositionen
beräknats till respektive 30 miljoner och 15.15 miljoner kronor — med
respektive 4 miljoner och O.is miljon kronor samt beträffande inkomsten
av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, i budgetförslaget upptagen till
7 miljoner kronor, med 1 miljon kronor. Dessa minskningar utgjorde
tillhopa 7.15 miljoner kronor. Höjning hade icke ifrågasatts av någon av
de nämnda inkomsttitlarna.

De sålunda gjorda förnyade inkomstberäkningarna fann departementschefen
sig böra med vissa jämkningar biträda. Departementschefen, som
ansåg skäl föreligga att bibehålla statsverkspropositionens beräkning av
tullmedlen, sammanfattade sitt ställningstagande i övrigt till dessa beräkningar
sålunda, att av ifrågavarande större inkomsttitlar i statsverkspropositionen
»diverse inkomster» borde höjas med 0.4 miljon kronor samt
»statens vattenfallsverk» ävenledes med 0.4 miljon kronor, men att
nedsättning syntes böra företagas för »statens järnvägar» med 4 miljoner
kronor, för »Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag» med 1 miljon
kronor, för »allmänna järnvägslånefonden» med O.i miljon kronor och för
»fonden för låneunderstöd» med 0.4 miljon kronor. Slutresultatet skulle
alltså bliva en sänkning i förhållande till statsverkspropositionen med
4.7 miljoner kronor.

Då enligt de verkställda beräkningarna skattebudgetens utgiftssida —
bortsett från anslagen att täckas med automobilskattemedel — skulle
komma att överstiga budgetförslagets motsvarande slutsumma med 7.4
miljoner kronor, medan inkomsterna — frånsett automobilskattetitlarna
— borde beräknas 4.7 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen,
skulle följaktligen bristen i allmänna skattebudgeten för närvarande
kunna uppskattas till i runt tal 12.i miljoner kronor.

Vid övervägande av frågan om anvisande av utväg att täcka denna

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

brist hade departementschefen liksom vid framläggandet av finansplanen
i årets statsverksproposition utgått ifrån att under nuvarande förhållanden
på det ekonomiska området skatteförhöjningar eller nya skatter
borde undvikas. Departementschefen hade därför närmast undersökt,
huruvida — utöver vad i statsverkspropositionen föreslagits — tillgängliga
medelsreserver kunde för ändamålet anlitas.

Med avseende härå erinrade departementschefen till en början därom,
att enligt statsverkspropositionen ett belopp av 13,455,000 kronor, motsvarande
utgifter för kapitalökning, föreslagits skola disponeras ur fonden
för statsskuldens amortering. På liknande sätt syntes det ytterligare
belopp av 3.50 miljoner kronor, som nu under kapitalökningsbudgeten beslutats
till förlag för inköp av smågatsten och som, enligt vad ovan
nämnts, enligt departementschefens uppfattning borde täckas av andra
statsinkomster än lånemedel, kunna tagas i anspråk av nämnda fonds
tillgångar. Ifrågavarande inkomsttitel skulle sålunda i riksstaten beräknas
till 16,955,000 kronor.

För täckande av återstående brist i budgetförslaget, i runt tal 8.6 miljoner
kronor, föreslog departementschefen, att kassafonden anlitades. Vid
tiden för statsverkspropositionens framläggande ansåg departementschefen
visserligen, att bidraget ur denna fond borde begränsas till ungefär
det belopp av 23.23 miljoner kronor, som därvid föreslogs. Det förutsattes
emellertid då, att fonden skulle komma att utsättas för en kännbar påfrestning
för täckande av brist i löpande statsreglering. Enligt de ovan
omförmälda, nya beräkningarna vore ställningen härutinnan gynnsammare
än man tidigare vågat utgå ifrån. Med hänsyn härtill syntes kassafonden
i själva verket, även örn därifrån foges i anspråk vad nu föresloges
i ytterligare tillskott för finansiering av nästkommande statsreglering,
icke komma att nedbringas till lägre belopp än departementschefen
vid tiden för statsverkspropositionens framläggande räknade med.
Med det sålunda ifrågasatta ytterligare tillskottet av cirka 8.6 miljoner
kronor skulle bidraget från kassafonden till nästkommande budgets finansiering
stiga från 23.23 miljoner till 31.83 miljoner kronor. Då kassafondens
vid ingången av innevarande budgetår icke disponerade tillgångar
utgjorde 73.76 miljoner kronor, skulle alltså fonden — bortsett från
den påkänning, som kunde bliva följden av en mindre brist i löpande
statsreglering — nedbringas till omkring 41.93 miljoner kronor. Givetvis
borde hinder ej möta att låta det angivna beloppet av 31.83 miljoner kronor,
varmed kassafonden skulle bidraga till nästa statsreglering, i anledning
av den fortsatta anslagsbehandlingen vid innevarande riksdag undergå
smärre jämkningar uppåt eller nedåt. Med hänsyn till det ovissa
läget och till kommande statsregleringar fann departementschefen det
däremot icke tillrådligt att i väsentligen större utsträckning anlita fonden
för budgetens finansiering.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

7

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Rörande utfallet av 1931 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt
har inom finansdepartementet före avlåtandet av ovan omförmälda
proposition nr 220 upprättats följande, den 20 maj 1931 dagtecknade promemoria: »Efterföljande

beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade
uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt,
där taxeringsarbetet hunnit avslutas vid medio av innevarande
maj. För landsbygden föreligger härvid ett relativt betydande material.
Jämväl för städerna hava uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt.
För Stockholms stad föreligger emellertid ännu ej några
motsvarande sammanräkningar rörande taxeringsresultaten. Ett antal
i Stockholm taxerade bolag har dock underkastats särskild undersökning.

Aktiebolag Övriga

Beskattningsbart belopp, miljoner kronor:

Stockholm............................................................................ 282 706

Göteborg ...................................................................... 78 203

Malmö ................................................................................ 22 89

Övriga städer med mer än 10,000 invånare ............ 85 460

Städer med mindre än 10,000 invånare .................... 17 188

Samtliga städer 484 1,646

Landsbygd ........................................................................ 45 703

Gemensamt taxeringsdistrikt ........................................ — 16

Hela riket 529 2,365

Beräknad skatteprocent i medeltal (under förutsättning
att inkomst- och förmögenhetsskatten skall

utgå med 145 procent å skattens grundbelopp) .... 7.7 % 5.3 %

Uträknad skatt miljoner kronor ................................ 40.7 125.3

166TÖ

Härav beräknas inflyta 95.5 procent eller miljoner

kronor ................................................................................ 158.5

Även om det icke är osannolikt, att inflytandeprocenten blir lägre än
vad ovan antagits och därmed skattens avkastning kommer att stanna
något under vad sålunda beräknats, saknas tillräckliga stöd i det använda
materialet för att beräkna inkomst- och förmögenhetsskatten till
lägre belopp än i statsverkspropositionen, eller 158 miljoner kronor.»

I sitt anförande till det vid propositionen nr 220 fogade statsrådsprotokollet
har chefen för finansdepartementet för egen del beträffande förevarande
inkomsttitel framhållit, att enligt de uppgifter, som till departementet
inkommit, anledning knappast förefunnes att vare sig höja eller
sänka statsverkspropositionens beräkning, som slutade på 158 miljoner
kronor.

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

På sätt framgår av omförmälda proposition nr 220 har den i skattebudgeten
för nästkommande budgetår påräkneliga bristen, som i statsverkspropositionen
upptagits till 36.69 miljoner kronor, sedermera beräknats
komma att ökas med 12.i miljoner kronor. I enlighet med i
nämnda proposition nr 220 framställt förslag har riksdagen numera beslutat,
att av fonden för statsskuldens amortering ett belopp av 16.955 miljoner
kronor skall användas för budgetens finansiering. Återstående
brist, i propositionen beräknad till 31.83 miljoner kronor, skulle enligt
propositionen täckas genom att från kassafonden tages i anspråk ett motsvarande
belopp.

På grund av de beslut, som riksdagen numera fattat i anslagsfrågor,
torde skattebudgetens utgiftssida komma att överstiga statsverkspropositionens
motsvarande slutsumma med 7.56 miljoner kronor, vadan bristen
i skattebudgeten synes komma att med omkring 0.16 miljon kronor överstiga
den i propositionen nr 220 beräknade. Efter avdrag för det belopp,
som skall bestridas av fonden för statsskuldens amortering, återstår följaktligen
en brist av i runt tal 32 miljoner kronor.

Oaktat med hänsyn till nu rådande allmänna ekonomiska konjunkturer
betänkligheter måste hysas mot att skattebudgeten i så stor omfattning,
som föreslagits, finansieras genom kassafondens anlitande, har utskottet
likväl på förenämnda av chefen för finansdepartementet uttalade skäl
icke ansett sig böra föreslå skatteförhöjningar eller nya skatter för täckande
av nämnda brist.

Utskottet har därför föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatten
skall utgå efter ett procenttal av 145. Med stöd av ovan införda,
inom finansdepartementet upprättade promemoria rörande utfallet av
1931 års taxering har utskottet ansett sig kunna för nästa budgetår beräkna,
att i inkomst- och förmögenhetsskatt skall inflyta ett belopp av
158 miljoner kronor.

Utskottet hemställer följaktligen,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen framlagda förslag angående
skatteprocenten, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1931 skall utgå med 145 procent av
de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1931/1932 beräknas till kronor 158,000,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

9

2io.

Utjämningsskatten.

Kungl. Majits förslag angående beräkning av utjämningsskatten har
ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att utjämningsskatten måtte för budgetåret 1931/1932
beräknas till ...................... kronor 4,800,000.

3:o.

Utskiftningsskatten.

Utskottet, som saknat anledning att frångå den av Kungl. Maj:t föreslagna
beräkningen, får hemställa,

att utskiftningsskatten måtte för budgetåret 1931/
1932 beräknas till .................... kronor 100,000.

4:o.

Bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.

I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter måtte för budgetåret 1931/1932 beräknas
till .............................. kronor 500,000.

5:o.

Stämpelmedlen.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna beräkningen av stämpelmedlen har
ritskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1931/1932

beräknas till ...................... kronor 53,000,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami- 32 höft. (Nr 47.) 2

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

6:o.

Automobilskattemedlen.

Denna inkomsttitel har, såsom ovan omförmälts, i statsverkspropositionen
beräknats till 52 miljoner kronor.

Riksdagen har emellertid numera beslutat, dels att utöver den i förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit
stadgade skatten å bensin skall erläggas en tilläggsskatt av 2 öre
för liter (bevillningsutskottets betänkande nr 41 och memorial nr 44),
dels ock att en tillfällig skatt å bensin av likaledes 2 öre för liter skall
erläggas för bensin, som finnes inom riket den dag förordningen örn
nyssnämnda tilläggsskatt träder i kraft (bevillningsutskottets memorial
nr 45). Genom de sålunda beslutade ändringarna i beskattningen torde
automobilskattemedlen kunna för nästkommande budgetår beräknas till
60 miljoner kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att automobilskattemedlen måtte för budgetåret
1931/1932 beräknas till ............ kronor 60,000,000.

7:o.

Tullmedlen.

I statsverkspropositionen har, såsom ovan nämnts, förevarande inkomsttitel
beräknats till 138 miljoner kronor. I det föregående bar jämväl
antytts, att generaltulldirektören i en till finansdepartementet i slutet
av april månad detta år lämnad uppgift funnit sig dåmera böra beräkna
tullmedlen för nästkommande budgetår till 136 miljoner kronor,
men att departementschefen vid framläggandet av propositionen nr 220
ansett skäl föreligga att bibehålla statsverkspropositionens beräkning av
tullmedlen.

Utskottet, som icke funnit sig böra frångå sistnämnda beräkning,
hemställer,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1931/1932 beräknas
till .......................... kronor 138,000,000.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

11

8:o.

Tobaksskatten.

Genom en den 3 januari 1931 dagtecknad proposition, nr 17, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen en höjning av den procentuella värdeskatten å
de olika slagen av tobaksvaror med 2 procent, dock med undantag för
snus. Denna proposition har numera, på hemställan av bevillningsutskottet
i dess betänkande nr 12, av riksdagen bifallits. Som emellertid
statsverkspropositionens beräkning av tobaksskatten verkställts med utgångspunkt
från denna skattehöjning och då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot beräkningen, får utskottet hemställa,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1931/1932
beräknas till ...................... kronor 67,000,000.

9:o.

Brännvinstillverkningsskatten.

Utskottet, som saknat anledning frångå den av Kungl. Majit föreslagna
beräkningen, får hemställa,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret
1931/1932 beräknats till ......kronor 18,500,000.

10 :o.

Rusdrycksförsäljningsmedlen.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen
har utskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet
hemställer därför,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret
1931/1932 beräknas sålunda i
Rusdrycksf örsäl jningsmedel i

Partibandelsbolag ............ kronor 9,000,000

Detaljhandelsbolag ............ » 24,000,000.

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

lito.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

I en den 3 januari 1931 dagtecknad proposition, nr 16, har Kungl.
Maj:t framlagt förslag om fortsatt tillämpning intill utgången av juni
månad år 1932 av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningajrna
den 20 juni 1924 (nr 228) och den 22 mars 1929 (nr 42) gjorda ändringar.
På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 30) har
denna proposition av riksdagen numera bifallits.

I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
måtte för budgetåret 1931/1932 beräknas
till ................................ kronor 40,000,000.

12 :o.

Maltskatten.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den av Kungl.
Majit föreslagna beräkningen av förevarande inkomsttitel, får utskottet
hemställa,

att maltskatten måtte för budgetåret 1931/1932 beräknas
till ........................ kronor 17,500,000.

13 :o.

Postverket (överskott).

I överensstämmelse med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,

att överskottet å postverket måtte för budgetåret
1931/1932 beräknas till ............ kronor 15,000,000.

Stockholm den 30 maj 1931.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

13

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Björnsson, Leander, Månsson
i Furuvik, Nylander i Stockholm, Olsson i Ramsta, Björklund, Olsson i Golvvasta,
Wohlin, Olsson i Gävle, Nilsson i Hörby, Åström, Wijkström, Larsson
i Örbyhus, Andersson i Katrineholm och Larson i Tönnersa.

Reservation

av herr Wohlin.

Bihang till riksdagens protokoll 1931.

7 sami. 32 haft. (Nr U7.)

3