Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
1
Nr 7 A.
Godkänd av första kammaren den 6 maj 1930.
Godkänd av andra kammaren den 6 maj 1930.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande
utgifterna för budgetåret 1930/1931 under riksstatens
sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
(Statsutskottets utlåtande nr 7.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har
Eders Kungl. Majit i avseende å sjunde huvudtiteln (punkt 1 av det vid
propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden
nämnda dag) föreslagit riksdagen att
dels å ordinarie staten för finansdepartementet uppföra ytterligare ett
kansliråd i lönegraden B 30 och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4;
dels godkänna följande stat för finansdepartementet att tillämpas från och
med den 1 juli 1930:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 188,900
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.
................................................................................... » 40,400
Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,
förslagsanslag ..................,......................................................... » 19,100
Summa kronor 248,400;
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1b sami. Nr 7 A.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 229,900 kronor, med 18,500 kronor till
248,400 kronor.
Under elfte huvudtiteln av den till innevarande års riksdag avlåtna
statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj :t, i överensstämmelse
med riksdagens i skrivelse den 28 maj 1929, nr 217, uttalade förväntan,
framlagt förslag av innebörd, att prövningen av frågor örn understöd
åt efterlevande till personal i arbetarställning eller med sådan personal
i förevarande hänseende närmast jämförliga anställningshavare skulle
hädanefter uppdragas åt Eders Kungl. Majit att handhavas enligt vissa
angivna riktlinjer, varvid Eders Kungl. Majits befogenhet skulle begränsas
till fall, där änkepension skulle normalt utgå med högst 384 kronor
för år och i särskilda fall med förhöjt belopp, högst 444 kronor.
I enlighet med förslag av riksdagens bankoutskott i dess utlåtande nr 14
har riksdagen i anledning av Eders Kungl. Majits berörda framställning
och en inom riksdagen väckt motion heslutit bemyndiga Eders Kungl.
Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet angivna riktlinjer,
till ett sammanlagt belopp av förslagsvis 30,000 kronor om året besluta
örn understöd åt änkor och barn efter anställningshavare i statens
tjänst, att utgå å allmänna indragningsstaten eller beträffande understöd
åt efterlevande efter personer, anställda vid de affärsdrivande verken, av
de medel, av vilka verkets omkostnader bestridas.
1929 års riksdag uttalade i sin förenämnda skrivelse, nr 217, att en
sådan omorganisation med avseende å sättet för pensionsärendenas behandling
syntes önskvärd, att beredningen av pensionsfrågor, vilka förelädes
riksdagen, centraliserades till ett departement samt att, därest en
dylik omläggning funnes böra vidtagas, det även borde tagas under omprövning,
huruvida icke jämväl övriga på Eders Kungl. Majits prövning
ankommande pensionsfrågor — måhända med vissa undantag — borde
överflyttas till finansdepartementet.
De allmänna synpunkter, departementschefen nu efter övervägande anlagt
på förevarande spörsmål, synas helt ansluta sig till riksdagens mening.
I fråga örn avgränsningen mellan finansdepartementets och övriga
departements befattning med avseende å pensions- och understödsärendena
och särskilt de grupper av dylika ärenden, som vid en centralisering
till finansdepartementet alltjämt böra bibehållas i andra departement,
har det synts departementschefen vara tillräckligt att i detta sammanhang
allenast i sina huvuddrag utstaka gränserna för finansdepartementets
ämbetsbefattning i förevarande hänseende utan att nu i alla
detaljer taga ställning till uppdelningen av hithörande ärenden mellan
departementen. Även enligt riksdagens mening synas några definitiva
gränser för ärendenas behandling nu icke böra fastställas. De riktlinjer,
departementschefen uppdragit, synas emellertid i allt väsentligt kunna
godtagas.
3
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Såsom departementschefen framhållit, kan givetvis ett så avsevärt tillskott
i arbetsbördan, som ett övertagande av pensions- och understödsärendenas
handläggning innebär, icke undgå att öva inflytande på personalbehovet
inom finansdepartementet;
Enligt det föreliggande förslaget skulle departementets arbetskrafter
utökas med ett kansliråd och ett kontorsbiträde å ordinarie stat samt en
extra ordinarie tjänsteman (förste amanuens med heltidstjänstgöring).
Förslaget härutinnan har riksdagen ansett sig böra bifalla. Riksdagen,
som uppmärksammat, att indragning av arbetskrafter i jämförlig omfattning
inom övriga departement icke ifrågasatts, vill likväl uttala sin förväntan,
att de möjligheter, som otvivelaktigt böra föreligga till inskränkning
i arbetskrafterna, tillvaratagas.
Då riksdagen icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i
övrigt under förevarande punkt föreslagit, får riksdagen sålunda anmäla,
att riksdagen
dels å ordinarie staten för finansdepartementet uppfört ytterligare ett
kansliråd i lönegraden B 30 och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4;
dels godkänt följande stat för finansdepartementet, att tillämpas från
och med den 1 juli 1930:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 188,900
Avlöningar till icke-ordmarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ........................................................................... » 40,400
Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,
förslagsanslag............................................................................ » 19,100
Summa kronor 248,400;
dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 229,900 kronor, med 18,500 kronor
till 248,400 kronor.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande
av kostnaderna inom finansdepartementet för ökad föredragning
i regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 35,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, har
alltså till bestridande av kostnaderna inom finansdepartementet för ökad
föredragning i regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
anslag av 35,000 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
De centrala ämbetsverken.
3:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att
dels godkänna följande ordinarie stat för kammarkollegium, att till
-
lämpas från och med den 1 juli 1930:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 242,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... » 42,900
Summa kronor 285,400;
dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,
nu 287,100 kronor, med 1,700 kronor till 285,400 kronor.
Riksdagen, som funnit billighetsskäl tala för bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag örn höjning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. samt förutsätter, att höjningen allenast är
av tillfällig natur, har i övrigt icke haft något att erinra mot förevarande
framställning och får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande ordinarie stat för kammarkollegium, att tillämpas
från och med den 1 juli 1930:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 242,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................................................................ » 42,900
Summa kronor 285,400;
dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,
nu 287,100 kronor, med 1,700 kronor till 285,400 kronor.
4:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat
för mynt- och justeringsverket, att tillämpas från och med budgetåret
1930/1931;
dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,
nu 600,000 kronor, med 214,800 kronor till 385,200 kronor.
I likhet med departementschefen har riksdagen ansett det vara med
god ordning överensstämmande, att en specificerad utgiftsstat, omfattande
såväl avlöningsstat som övriga utgiftstitlar, bringas i tillämpning
jämväl å mynt- och justeringsverket. Lika med departementschefen ansluter
sig ock riksdagen till riksräkenskapsverkets uppfattning, att bruttoprincipen
bör tillämpas vid upprättandet av utgiftsstaten i fråga. Då
riksdagen ej heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl.
Majit i detta sammanhang föreslagit, har riksdagen ansett sig böra bifalla
Eders Kungl. Majits under förevarande punkt gjorda framställning.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över fi -
Riksdagens skrivelse Nr 7 A. 5
nansärenden den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för myntoch
justeringsverket, att tillämpas från ock med budgetåret 1930/1931;
dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,
nu 600,000 kronor, med 214,800 kronor till 385,200 kronor.
5:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till kammarrätten (punkt 5) har riksdagen i särskild skrivelse
(nr 134) anmält sitt beslut.
6:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till statistiska centralbyrån (punkt 8) kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.
7:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att höja
ordinarie reservationsanslaget till underhållande av statistiska centralbyråns
bibliotek, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.
I samband med Eders Kungl. Maj:ts under punkterna 9 och 10 i statsrådsprotokollet
framlagda förslag har riksdagen till behandling förehaft
en inom riksdagen väckt motion, 1:53, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta
1) höja ordinarie reservationsanslaget till underhållande av statistiska
centralbyråns bibliotek, nu 3,000 kronor, till 5,000 kronor; samt
2) för inbindning av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört, att den av statistiska
centralbyrån framlagda, å sid. 40—41 under sjunde huvudtiteln återgivna
utredningen syntes starkt motivera, att de sålunda motionsvis begärda
beloppen anvisades.
Av den i ärendet förebragta utredningen synes riksdagen till fullo
ådagalagt, att trängande behov föreligger av ökade medel till underhållande
av statistiska centralbyråns bibliotek. Riksdagen har alltså beslutat
att ställa ytterligare anslag till förfogande för ändamålet under nästkommande
budgetår, och det har synts riksdagen lämpligt, att medlen
beredas dels genom höjning av ordinarie reservationsanslaget till bibliotekets
underhållande och dels genom ett extra anslag för inbindning. Vad
anslagsbeloppen angår, har riksdagen ansett sig böra stanna vid den
av Eders Kungl. Majit föreslagna höjningen i fråga örn förstnämnda
anslag, under det att inbindningsanslaget har synts riksdagen skäligen
böra, i enlighet med vad centralbyrån och motionären föreslagit, bestämmas
till 4,000 kronor. I fråga örn detta anslag gör riksdagen anmälan
under nästföljande punkt.
Under förevarande punkt får riksdagen alltså annuila, att riksdagen
höjt ordinarie reservationsanslaget till underhållande av statistiska centralbyråns
bibliotek, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
8:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att för
inbindning av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Marits förslag och med bifall till motionen 1:53 i nu ifrågavarande hänseende
för inbindning av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.
9:o) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 12) att för
avlöningar åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.
Av skäl, departementschefen anfört, bar riksdagen funnit det av statistiska
centralbyrån framlagda folkräkningsprogrammet böra komma till
utförande i den omfattning, centralbyrån förordat.
Mot den föreslagna organisationen av folkräkningen bar riksdagen ej
heller haft anledning till erinran.
Vad kostnadsberäkning och anslagsäskanden angår, innebär det föreliggande
förslaget medels anvisande dels för avlönande av viss för folkräkningen
avsedd personal bos statistiska centralbyrån, dels för verkställande
av specialräkning av lapsk och finsk befolkning, dels för ersättning
till kyrkobokförare, dels ock för bestridande av kostnader för
tryckning av mantalsblanketter. Även i dessa hänseenden har riksdagen
funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen, som under de tre nästföljande punkterna anmäler, att riksdagen
beviljat anslag i enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit
för verkställande av specialräkning av finsk och lapsk befolkning, för
beredande av ersättning åt kyrkobokförare samt för tryckning av mantalsblanketter,
får alltså nu anmäla, att riksdagen för avlöningar åt personal
vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.
10:o) Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen för verkställande av specialräkning
av lapsk och finsk befolkning för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
Illo) Under åberopande av vad riksdagen under punkt 9 här ovan anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av ersättning till
kyrkobokförare för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 190,000 kronor.
12 :o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 9 anfört, får
riksdagen anmäla, att riksdagen för verkställande av tryckning av man
-
Riksdagens skrivelse Nr 7 A. 7
talsblanketter för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 45,000 kronor.
13:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till
upprätthållande av riksräkenskapsverkets verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 16,700 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag,
har alltså till upprätthållande av riksräkenskapsverkets verksamhet för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 16,700 kronor.
14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 18) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till allmänna civilförvaltningens lönenämnd för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.
lärn) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen
till statens bostadsnämnd för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
anslag av 8,000 kronor.
16:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till
avlönande av statens tryckerisakkuninge jämte erforderliga biträden
m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 26,700 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, har
alltså till avlönande av statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga
biträden m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 26,700
kronor.
Skatteomkostnader.
17:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 21) att
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de för
vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet
med vad av departementschefen föreslagits,
dels för budgetåret 1930/1931 för tullverket godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöning sstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr.
Arvode till tullverkets ombudsman ................ »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag ........................... »
544,100
2,000
160,000 kr. 706,100
8
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr. 10,836,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 150,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst
l, 000, respektive 500 kronor för år räknat » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag....................................... » 1,782,000 kr. 12,770,20»
B. Indragning sstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 15,940
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr. 920,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster ...................................... » 13,000 kr. 958,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
................................................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag .................................... » 420,000
Hemliga utgifter.................................................... » 4,000
övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,742,960 kr. 2,204,260
Summa förslagsanslag kr. 16,654,500,
dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett
mot statens slutsumma svarande belopp av 16,654,500 kronor,
dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie
stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja
övergå på den nya staten, ma under budgetåret 1930/1931 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Eders Kungl. Maj:t,
efter förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i. lämpligt förhållande
till den tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller
Eders Kungl. Majit eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till
högre belopp för år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1921
(nr 444) angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för
år 1922 blivit bestämt.
9
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Vidkommande till en början avlöningsstaten för generaltullstyrelsen bar
departementschefen först upptagit till behandling den av 1926 års besparingssakkunniga
på sin tid väekta frågan örn minskning av antalet byråer
inom styrelsen och därvid på anförda grunder biträtt styrelsens förslag
örn ytterligare anstånd med denna frågas avgörande. Då jämväl riksdagen
funnit vissa skäl härför föreligga, har riksdagen, som förutsätter,
att frågan följes med uppmärksamhet, icke velat motsätta sig detta
förslag.
Vad denna stat angår, innebär det förevarande förslaget vidare uppförande
å ordinarie stat av en revisors- och en kammarskrivarbefattning, avsedda
för styrelsens revisionsbyrå, samt en kammarskrivarbefattning, avsedd
för placering å kameralbyrån. Av den till stöd för ifrågavarande förslag
lämnade utredningen har det synts riksdagen styrkt, att ett stadigvarande
behov av dessa tjänster måste anses föreligga, och riksdagen finner
sig därför samt med hänsyn i övrigt till de arbetsuppgifter, som påvila
innehavarna av berörda befattningar, böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag i nu angivna hänseenden.
I övriga anslag å avlöningsstaten för generaltullstyrelsen har någon
ändring icke föreslagits, och riksdagen har ej heller funnit skäl därtill.
Lika med departementschefen förutsätter riksdagen emellertid, att, såsom
nu är fallet, posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. icke må överskridas utan Eders Kungl. Maj:ts medgivande.
Innan förslag till personalförteckning för lokaltullförvaltningen framlagts
i statsrådsprotokollet, har till behandling upptagits väckta frågor örn
tullstationens i Furusund förändring till tullexpedition, örn indragning av
tullstationen i Saltbacken samt örn ändring i de vid tullstationens i Nynäshamn
inrättande föreskrivna villkor.
Vad de sålunda väckta spörsmålen beträffar, har riksdagen icke funnit
skäl till erinran mot förslagen, i vad de avse tullstationerna i Furusund
och Sättbacken. Däremot kan riksdagen icke bifalla framställningen örn
ändring i de villkor, som föreskrivits vid inrättandet av tullstationen i
Nynäshamn.
Vidkommande sistberörda fråga vill riksdagen erinra därom, att såsom
villkor för inrättande av tullkamrar i rikets städer sedan gammalt stadgats,
att vederbörande stad skulle tillhandahålla för tullkammarens behov
erforderliga lokaler med inventarier m. m. Ett betydande antal av de
städer, där tullkammare finnes, åtnjuter emellertid s. k. tolagsersättning,
som delvis anses utgöra vederlag för nyssberörda prestation. Sådan ersättning
har dock icke tillerkänts de städer, i vilka på senare tider tullkammare
inrättats. För att i tullhänseende tillgodose trafiken vid andra
orter än städer har inrättats ett stort antal enklare organiserade och
mindre kostsamma tullanstalter, numera benämnda tullstationer eller
tallexpeditioner. Behovet av tjänstelokaler för dessa tullanstalter tillgodoses
för närvarande på olika sätt. På en del ställen äger tullverket
10
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
fastighet eller byggnad, däri tjänstelokal är inrymd; på ett stort antal
platser tillhandahålles lokal av tullanstaltens föreståndare. Detta är fallet
bland annat vid flertalet tullexpeditioner och de vid riksgränsen mot Norge
belägna tullstationer, som före ikraftträdandet den 1 maj 1928 av 1927
års tullstadga benämnts gränstullstationer. Föreståndarna för dessa tullexpeditioner
och tullstationer åtnjuta emellertid i denna sin egenskap ett
särskilt mindre arvode, som delvis utgör ersättning för tjänstelokalens tillhandahållande.
På de återstående platserna är tjänstelokal upplåten av
vederbörande kommun eller enskilt företag, i vars intresse tullanstalten
är inrättad. För närvarande äro dessa platser till antalet 17, däri inberäknat
5 platser, å vilka tillfälliga stationer under seglationstiden inrättats på
begäran av enskilda företag, vilkas intressen stationerna huvudsakligen
äro avsedda att tillgodose.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, bar från och med den 1 augusti
1917 tullstation varit anordnad i Nynäshamn, intill den 1 juli 1924 på trafikaktiebolaget
Stockholm—Nynäs’ bekostnad men, efter framställning av
Eders Kungl. Maj:t till 1924 års riksdag, från och med sistnämnda dag på
bekostnad av statsverket, dock med villkor att bolaget tillliandabölle ej
mindre åt stationen, kostnadsfritt för tullverket, erforderliga expeditionsoch
vaktlokaler samt behövligt varumagasin än även för personalen tjänliga
bostäder mot skälig byra. Medgivande till stationens anordnande på
enahanda villkor lämnades sedermera årligen för ett vart av budgetåren
1925/1926, 1926/1927 och 1927/1928. För sistnämnda budgetår skulle för
stationens räkning avses en tullöveruppsyningsmanstjänst vid en av vissa
med utgången av budgetåret 1926/1927 indragna tullstationer. Enligt
Eders Kungl. Maj:ts brev till generaltullstyrelsen den 1 juni 1928 angående
tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1928/1929 skulle för tullstationens
räkning erforderlig personal — utom tullöveruppsyningsmannen
tre tull vakter — uppföras å ordinarie stat; och i sammanhang härmed
bemyndigades styrelsen att föranstalta örn uppehållande på statsverkets
bekostnad från och med ingången av sistnämnda budgetår tills vidare,
så länge sådant funnes erforderligt, av en tullstation i Nynäshamn, dock
fortfarande på förut angivna villkor.
Då kostnaden för personalen vid tullstationen i Nynäshamn år 1924
övertogs av statsverket, dock med vissa ovan omförmälda förpliktelser för
trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs, skedde detta av anledning, att tullstationen
vore betingad av den allmänna trafiken och rörelsen i Nynäshamn
och alltså måste anses betjäna icke allenast bolagets, utan även ett
allmänt intresse. Det styrelsen år 1928 av Eders Kungl. Majit lämnade
bemyndigande att föranstalta örn stationens uppehållande tills vidare, så
länge sådant funnes erforderligt, föranleddes därav, att behovet av en
tullstation i Nynäshamn finge anses konstant. Jämväl enligt detta Eders
Kungl. Majits beslut skulle emellertid samma förpliktelser åligga bolaget.
Den av trafikaktiebolaget nu åberopade omständigheten för ett upp -
11
Riksdagens skri velse Nr 7 A.
hävande av de sålunda bolaget åvilande förpliktelserna — tullstationens
uppförande å ordinarie stat — har synts riksdagen icke utgöra motiv för
bifall till framställningen ifråga, och bärande skäl i övrigt härtill hava ej
heller anförts. Därest bolaget ej uppfyller de en gång åtagna förpliktelserna,
torde det enligt riksdagens mening böra ankomma på Eders
Kungl. Majit att vidtaga därav föranledda åtgärder, i syfte att statsverket
i varje fall icke må betungas av särskilda kostnader för tullokaler.
Beträffande härefter det av Eders Kungl. Majit framlagda förslaget till
personalförteckning för lokaltullförvaltningen innebär detsamma en avsevärd
utökning av det nuvarande ordinarie personalbeståndet. Förslaget
avser sålunda, att antalet ordinarie tjänster skulle ökas med ej mindre än
131 dylika tjänster. Såsom av utredningen i ärendet framgår, har emellertid
generaltullstyrelsen gått än längre i sina krav ifråga örn uppförande
å ordinarie stat av nya tjänster och föreslagit sådana till ett antal
av 231. Motionsvis har förslag framkommit örn ett ännu större antal
tjänster än generaltullstyrelsen ifrågasatt.
Med anledning av berörda förslag vill riksdagen — på sätt ock i generaltullstyrelsens
framställning skett — erinra, att vid upprepade tillfällen
uttalanden gjorts av statsmakterna, vari med skärpa framhållits angelägenheten
av besparingar och inskränkningar i statsförvaltningen och
vikten av att personalökning i största möjliga män undvekes. Vad tullverket
beträffar, må erinras, hurusom vid riksdagsbehandlingen av frågan
örn tullverkets stater för budgetåret 1928/1929, varvid inom statsutskottet
delade meningar yppades örn det antal nya tjänster, som borde uppföras å
stat, såväl av utskottets flertal som av reservanterna angavs såsom förutsättning
för beviljande av nya tjänster, att någon utvidgning av de sålunda
fastställda personalstaterna ieke skulle ifrågasättas under den närmaste
framtiden.
I betraktande härav har riksdagen givetvis icke kunnat undgå att ställa
sig synnerligen tveksam mot de nu framlagda förslagen örn utökning av
det ordinarie personalbeståndet vid lokaltullförvaltningen. Då emellertid
utredningen i ärendet synts riksdagen giva vid handen, att med hänsyn
till den under senare tider alltjämt ökade trafiken samt de nya arbetsuppgifter,
tullverket fått sig pålagda, ytterligare personal måste anses
erforderlig samt, såvitt förutses kan, behovet härav synes vara konstant,
har riksdagen ansett sig böra medgiva, att ett antal nya tjänster nu uppföres
å ordinarie stat. Försiktigheten har dock synts riksdagen bjuda att
icke gå längre än Eders Kungl. Majits förslag innebär. Vad beträffar
ett i en motion (lii 316) framställt yrkande om nya ordinarie tillsyningsinanstjänster
vid tullkammaren i Västerås, förutsätter riksdagen, att
detta krav, i den mån det befinnes berättigat, bör kunna tillgodoses inom
ramen av det antal tjänster av denna kategori, vilkas inrättande riksdagen
ansett sig böra bevilja. I detta sammanhang vili riksdagen emellertid,
under erinran örn den av 1914 års tullkommission uppställda ledande
grundsatsen att användande av överkvalificerad arbetskraft bör
12
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
i största möjliga mån undvikas, uttala önskvärdheten av, att genom generaltullstyrelsens
försorg ytterligare undersökning verkställes, huruvida
icke genom en mera rationell arbetsfördelning denna princip kan i större
grad, än vad hittills varit fallet, fullföljas.
Vad angår förslagen i avseende å personalförteckningen för kustbevakningen,
gäller i huvudsak vad riksdagen ovan anfört ifråga örn utökning
av antalet ordinarie tjänster vid lokaltullförvaltningen jämväl beträffande
förslagen rörande sagda förteckning. Riksdagen har sålunda funnit skäl
anförda för en utökning av det ordinarie personalbeståndet även vid
nämnda bevakning.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, avser Eders Kungl. Maj:ts förslag
uppförande å ordinarie stat av 10 kustuppsyningsmanstjänster, 10
förste kustvakttjänster, 15 kustbevaknings- och 20 kustbevakningsbiträdestjänster,
utgörande sålanda en utökning av det nuvarande antalet dylika
tjänster, tillhopa 267, med 55 tjänster. Vad Eders Kungl. Majit
sålunda föreslagit har riksdagen bifallit.
Eders Kungl. Majits förslag i avseende å gränsbevakningens personalbestånd
och organisation innebär icke någon ändring i det nu gällande.
Mot förslaget härutinnan har riksdagen icke haft något att erinra.
Beräkningen av de å avlöningsstaten för tullstaten uppförda särskilda
anslagen har ej heller givit riksdagen anledning till erinran. Såsom för
närvarande gäller, hör anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. icke få överskridas utan Eders Kungl. Maj:ts
medgivande.
Vad slutligen angår Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande indragningsstaten,
pensionsstaterna och omkostnadsstaten, har riksdagen ävenledes
i dessa delar godkänt Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av vad ovan anförts, får riksdagen sålunda anmäla,
att riksdagen
dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte
de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas
i enlighet med vad av chefen för finansdepartementet i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 3 januari 1930 föreslagits,
dels för budgetåret 1930/1931 för tullverket godkänt följande
Ordinarie stat.
A. Avlöning sstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.............................................................
kr. 544,100
» 2,000
Arvode till tullverkets ombudsman
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag....................
160.000 kr. 706,100
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Tullstaten.
13
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
............................................................. kr. 10,836,700
Yikariatsersättningar, förslagsanslag » 150,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å
högst 1,000, respektive 500 kronor för år
räknat ........................................................ » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag....................... » 1,782,000 kr. 12,770,200
B. lndragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 15,940
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
............................................................. kr. 920,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ................................... * 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster .................................... » 13,000
kr. 958,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
............................................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag .................................. » 420,000
Hemliga utgifter............................................... » 4,000
övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,742,960 kr. 2,204,260
Summa förslagsanslag kr. 16,654,500.
dels i riksstaten uppfört ordinarie förslagsanslaget för tullverket till
ett mot statens slutsumma svarande belopp av 16,654,500 kronor,
dels ock förklarat, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie
stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja
övergå på den nya staten, må under budgetåret 1930/1931 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilkpt Eders Kungl. Maj:t,
efter förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande
till den tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller
Eders Kungl. Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till
14
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
högre belopp för år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1921
(nr 444) angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för
år 1922 blivit bestämt.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till
särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig
införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.
Lika med departementschefen och generaltullstyrelsen anser riksdagen
kraftiga åtgärder alltjämt vara av behovet påkallade för spritsmugglingens
bekämpande. Riksdagen har alltså anvisat medel för ändamålet
jämväl för nästkommande budgetår och härvid beviljat det av Eders
Kungl. Majit äskade anslaget.
Riksdagen bar alltså till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets
försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
19:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att minska
ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader, nu 400,000 kronor,
med 35,000 kronor till 365,000 kronor.
Vad ifrågavarande anslagsäskande angår, vill riksdagen erinra därom,
att riksdagen numera beslutat, att kungl, förordningen den 17 maj
1923 (nr 113) örn utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid
köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror skall äga
fortsatt tillämpning jämväl under nästkommande budgetår.
Vid sådant förhållande och då den av generalpoststyrelsen verkställda
beräkningen av anslaget icke givit riksdagen anledning till erinran, bar
riksdagen bestämt anslaget i överensstämmelse med vad nämnda styrelse
föreslagit eller till 375,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget
till stämpelomkostnader, nu 400,000 kronor, med 25,000 kronor till
375,000 kronor.
20io) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 25) att höja
ordinarie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 3,200,000
kronor, med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, höjde sistlidet års riksdag förevarande
anslag med 400,000 kronor eller från 2,800,000 kronor till 3,200,000
kronor, och Eders Kungl. Majits föreliggande förslag innebär, att anslaget
nu skulle ånyo höjas med 300,000 kronor. Höjningen av anslaget
skulle alltså vid bifall till Eders Kungl. Majits förslag under två budgetperioder
utgöra icke mindre än 700,000 kronor.
15
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Även om riksdagen funnit skäl anförda för att en ökning av anslaget i
fråga nu åter vidtages, har riksdagen dock funnit en begränsning av det
av Eders Kungl. Majit äskade beloppet böra ske. Riksdagen har ansett,
att anslagsökningen bör reduceras till 200,000 kronor, och har alltså höjt
ordinarie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 3,200,000
kronor, med 200,000 kronor till 3,400,000 kronor.
Ersättningar för särskilda förmåner och
rättigheter m. m.
21 :o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(punkt 26) har riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget för ersättning
till städerna för mistad tolag, nu 7,800,000 kronor, med 600,000 kronor
till 7,200,000 kronor.
22:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 27) har riksdagen
i riksstaten uppfört ordinarie anslaget för ersättning till vissa städer
och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
med 1,713,228 kronor.
23:o) Med anledning av Eders Kungl. Majits framställning (punkt 28)
har riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget till vederlag för nedlagda
utskänkningsrättigheter, nu 50,000 kronor, med 5,000 kronor till
45,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
24io) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för
budgetåret 1930/1931 såsom extra förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor 40,000 kronor,
samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor 40,000 kronor.
Eders Kungl. Majits förevarande, på kammarkollegii beräkningar grundade
förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen har alltså för budgetåret 1930/1931 såsom extra förslagsanslag
anvisat
a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor 40,000 kronor,
samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor 40,000 kronor.
25:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att höja
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, nu
5.000,000 kronor, med 1,000,000 kronor till 6,000,000 kronor.
16
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot beräkningen av ifrågavarande
anslag, har höjt ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda
kommuner, nu 5,000,000 kronor, med 1,000,000 kronor till 6,000,000
kronor.
Diverse.
26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av staten åliggande kommunala och andra utskylder för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
27: o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 32) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, såsom bidrag till svenska stadsförbundet för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.
28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till svenska landskommunernas förbund för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 2,000 kronor.
29:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 34)
bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom
bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
30:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att såsom
bidrag till internationella byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.
Riksdagen har i likhet med departementschefen ansett, att medel för
nu ifrågavarande ändamål böra anvisas å riksstaten. Då riksdagen icke
heller baft något att erinra emot anslagets karaktär eller storleken av
detsamma, bar riksdagen alltså såsom bidrag till internationella byrån i
Paris för mått och vikt för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 1,000 kronor.
31 :o) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 36) att såsom
bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.
Då vad riksdagen under nästföregående punkt anfört i fråga örn anslag
till internationella byrån i Paris för mått och vikt jämväl synes äga giltighet
beträffande förevarande framställning, får riksdagen anmäla, att
17
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
riksdagen såsom bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.
32:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 37) att höja
ordinarie förslagsanslaget för tillsyn över sparbankernas förvaltning, nu
110.000 kronor, med 90,000 kronor till 200,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag,
har alltså höjt ordinarie förslagsanslaget för tillsyn över sparbankernas
förvaltning, nu 110,000 kronor, med 90,000 kronor till 200,000 kronor.
33:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, för fortsatt utgivande av kammarrättens årsbok för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
34:o) i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,
nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor till 30,000 kronor.
35:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) angående
anslag till tryckningskostnader kommer riksdagen att i särskild skrivelse
anmäla sitt beslut.
36:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att höja
ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, nu 260,000 kronor, med 20,000 kronor till 280,000 kronor.
Då Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke givit riksdagen
anledning till erinran, har riksdagen alltså höjt ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 260,000
kronor, med 20,000 kronor till 280,000 kronor.
37:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 42) att höja
ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 40,000 kronor, med
20.000 kronor till 60,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla förevarande förslag, har alltså
höjt ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 40,000 kronor,
med 20,000 kronor till 60,000 kronor.
38:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 44) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av kostnader för avlöning sförhöjning ar åt vissa icke-or dinar ie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. t''i sami. Kr 7 A. 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 7 A.
Övriga ordinarie anslag.
39:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon
ändring icke ifrågasatts.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört samtliga
de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit
särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.
Stockholm den 6 maj 1930.
Med undersåtlig vördnad.
S01613. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.