Riksdagens skrivelse Nr o A.

1

Nr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1930.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret 1930H931 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen
till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta
motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1930/1931 har Eders
Kungl. Majit i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att

dels från och med den 1 juli 1930 från övergångsstat till ordinarie stat
för socialdepartementet återföra den å förstnämnda stat uppförda kanslirådsbefattningen; dels

godkänna de av departementschefen i sagda statsrådsprotokoll förordade
förslagen till ordinarie avlöningsstat och till övergångsstat för socialdepartementet
;

dels ock i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Eders Kungl. Majlis kansli med oförändrat belopp,
245,500 kronor.

Såsom av redogörelsen i ärendet framgår, innebär Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag om återförande till ordinarie stat från och med nästkommande
budgetårs ingång av den nu å övergångsstat uppförda kanslirådsbefattningen
ett upphävande i viss mån av den organisation av socialdepartementet, som
i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
genomfördes vid 1926 års riksdag.

Visserligen lämnade sistlidet års riksdag utan erinran Eders Kungl. Maj:ts
då gjorda framställning örn bibehållande i tjänst under innevarande budgetår
av ifrågavarande å övergångsstat uppförda befattningshavare, men därmed

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 5 A. sos 80 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

får givetvis icke tagas för självfallet, att riksdagen frångick sin förut i likhet
med Eders Kungl. Majit intagna ståndpunkt, att befattningen ifråga bör kunna
genom organisatoriska förändringar inom departementet indragas.

Även örn riksdagen funnit vissa omständigheter hava anförts, som kunna
anses tala för Eders Kungl. Majits i nu ifrågavarande hänseende framlagda
förslag, har riksdagen dock i betraktande av den korta tid, som förflutit,
sedan riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Majits förslag beslöt indragning
av berörda befattning, ansett ytterligare erfarenhet örn den nya organisationens
verkningar böra vinnas, innan en åtgärd sådan som den av Eders
Kungl. Majit nu ifrågasatta vidtages. Med hänsyn härtill har det synts
riksdagen försiktigast att icke nu binda sig för en förstärkning av departementets
ordinarie personal genom att återföra ifrågavarande kanslirådsbefattning
till ordinarie stat. Då riksdagen emellertid med hänsyn till departementets
nuvarande arbetsbörda funnit medel erforderliga jämväl under nästkommande
budgetår för avlönande av en befattningshavare i kansliråds
tjänsteställning å avdelningen för hälso- och sjukvårdsärenden, har riksdagen
anvisat det härför nödiga beloppet, 10,020 kronor (29:e löneklassen), såsom
extra anslag till förstärkning av departementets arbetskrafter. I den mån
medel erfordras för befattningshavarens uppfattning i löneklass, synes det
icke vara påkallat att därtill anvisa särskilda anslagsmedel, utan bör, vad
som eventuellt kan erfordras för avlöningsförhöjningar, utgå av departementets
förslagsanslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Yad Eders Kungl. Majit i övrigt under förevarande punkt föreslagit, har
icke givit riksdagen anledning till erinran.

På grund av vad riksdagen sålunda beslutat, bör departementets ordinarie
avlöningsstat, nu slutande å 226,400 kronor, bibehållas oförändrad, under
det att övergångsstaten, i överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit
föreslagit, bör upptagas med 7,700 kronor. Det ordinarie förslagsanslaget
till socialdepartementets avdelning av Eders Kungl. Majits kansli, nu 245,500
kronor, har alltså bestämts till 234,100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

avslagit Eders Kungl. Majits förslag, i vad det avser återförande från
och med den 1 juli 1930 från övergångsstat till ordinarie stat för socialdepartementet
av den å förstnämnda stat uppförda kanslirådsbefattningen;

dels godkänt följande ordinarie avlöningsstat och övergångsstat för socialdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. förslagsanslag
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård

och barnavård....................................................................................

Summa kronor

B. Övergångsstat.

Kronor.

175,200

45,200

6,000

226,400

Avlöningar, förslagsanslag

kronor 7,700

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

dels minskat det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av
Eders Kungl. Majis kansli, nu 245,500 kronor, med 11,400 kronor till 234,100
kronor;

dels till förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning av Eders
Kungl. Maf.ts kansli beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
10,020 kronor;

dels ock medgivit, att möjligen erforderliga medel till avlöningsförhöjningar
åt den befattningshavare, som må komma att anställas med anlitande
av sist omförmälda anslag, må utgå av förslagsanslaget till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m.

2:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till ersättning
för inspektions- och upplysningsarbete med avseende å spädbarns- och
förlossningshem för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000
kronor.

I anslutning till vad riksdagen uttalade i samband med behandlingen av
förevarande anslagskrav vid 1929 års riksdag, finner sig riksdagen böra uttrycka
sin bestämda förväntan, att den nu pågående undersökningen av
spädbarns- och förlossningshemmen under instundande budgetår slutföres i
syfte att frågan örn den fortlöpande kontrollens anordning må bliva föremål
för prövning av 1931 års riksdag.

Då storleken av det äskade anslagsbeloppet icke givit riksdagen anledning
till erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för
innevarande budgetår ägt rum, till ersättning för inspektions- och upplysningsarbete
med avseende å spädbarns- och förlossningshem för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

3:o) Beträffande Eders Kungl. Majis förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till socialstyrelsen (punkt 3) kommer riksdagen att framdeles meddela
sitt beslut.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Majis därom gjorda framställning (punkt 5)
bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förlikningsman
för medling i arbetstvister m. ra. för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Majis förslag (punkt 6) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsdomstolen för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 51,000 kronor.

6:o) På grund av Eders Kungl. Majis förslag (punkt 7) har riksdagen, i
likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilda skiljedomare
i arbetstvister för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av
4,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till offentliga
arbetsförmedlingen i riket m. m., att utgå enligt av departementschefen

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade
grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000
kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär viss utvidgning av möjligheterna
att från anslaget lämna understöd åt den offentliga arbetsförmedlingen.
Beträffande denna fråga har socialstyrelsen anfört i huvudsak följande: Statens

arbetslöshetskommission hade, efter samråd med styrelsen, på
hösten åren 1927 och 1928 föranstaltat, att tjänstemän vid arbetsförmedlingen
i några fall blivit satta i tillfälle att beresa sina verksamhetsområden. Dessa
resor, som åsyftat att söka uppspåra det så att säga latenta behovet av arbetskraft
på landsbygden och att anvisa sålunda vunna arbetstillfällen åt
arbetslösa, hade närmast utgjort ett led i kommissionens strävanden att söka
motverka arbetslöshet. Resorna hade också bekostats av kommissionen. De
hade lett till goda, i vissa fall utmärkta resultat.

Uppenbart vore emellertid, att dylika resor kunde vara välbehövliga jämväl
ur synpunkten av den offentliga arbetsförmedlingens egna uppgifter.
I allt fall funne styrelsen det önskvärt, att styrelsen kunde bereda tjänstemän
vid den offentliga arbetsförmedlingen tillfälle att, då skäl därtill förefunnes,
i förmedlingssyfte beresa sina verksamhetsområden.

Dylika resor borde enligt sakens natur i regel åsyfta att tillgodose landsbygdens
behov av arbetskraft. Styrelsen, som författningsenligt ägde disponera
medel ur arbetsförmedlingsanslaget bland annat till bestridande av
kostnader »för de särskilda anordningar, som vidtagits för arbetsförmedling
för landsbygdens behov», ansåge sig med hänsyn därtill redan nu med stöd
av dessa bestämmelser behörig att bestrida kostnaderna för resor av ifrågavarande
slag. Innan så skedde, hade styrelsen emellertid velat anmäla
denna sin uppfattning, för den händelse Kungl. Majit skulle pröva saken
vara av beskaffenhet att lämpligen böra bringas till riksdagens kännedom.

Örn spörsmålet i allt fall skulle föranleda framställning till riksdagen,
kunde det förtjäna övervägas, örn ej styrelsens behörighet i sammanhang
därmed borde utvidgas därhän, att styrelsen, efter prövning i varje särskilt
fall, finge bevilja den offentliga arbetsförmedlingen ersättning ur arbetsförmedlingsanslaget
för resor, som dess tjänstemän prövades böra företaga i
förmedlingssyfte jämväl i fall, där resorna ej avsåge landsbygden.

Rese- och traktamentsersättningen, som borde utgå under hänsyn tagen
till vederbörande tjänstemans tjänsteställning, syntes lämpligen böra beräknas
högst enligt de grunder, som angåves i klass II C i gällande resereglemente.

Departementschefen har i frågan uttalat, att han ansåge den sålunda föreslagna
utvidgningen för bidrags lämnande praktisk och lämplig och har därför
tillstyrkt en ändring av gällande bidragsbestämmelser i sådant hänseende.
Rätten till dylikt statligt understöd syntes emellertid — såsom socialstyrelsen
även förutsatt — böra erhålla en begränsad omfattning. Sålunda borde frågor
örn understöd av ifrågavarande slag samt beloppet därav prövas ur skälighetssynpunkt
samt från fall till fall. A andra sidan syntes förmånen av understöd
böra kunna tillgodonjutas både då resorna avsett arbetsförmedling å landet
och då de åsyftat dylik förmedling i stad. Understödet borde utgå med
ledning av den rese- och traktamentsersättning, som till befattningshavaren
utbetalats, dock under iakttagande att gottgörelse icke finge lämnas med högre

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

o

belopp, än som enligt gällande allmänna resereglemente skulle kunnat utgå
för resa i statens ärende och i intet fall efter förmånligare grunder än dem,
som vöre förenade med rese- oell traktamentsklass IIC av samma reglemente.
Föreskrifterna i ämnet borde utfärdas av Eders Kungl. Maj:t att träda i
tillämpning från och med den 1 juli 1930.

Beträffande anslagets användning i övrigt bär någon ändring icke ifrågasatts.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn utvidgad dispositionsrätt till
ifrågavarande anslag Ilar riksdagen icke kunnat undgå att hysa viss tveksamhet.
Då emellertid den föreslagna utvidgningen är avsedd att tillgodose
vissa praktiska krav, som göra sig gällande vid den offentliga arbetsförmedlingens
bedrivande, har riksdagen icke velat motsätta sig framställningen.
Med hänsyn till svårigheten av att överblicka de ekonomiska konsekvenserna
av ett bifall till förslaget har riksdagen dock funnit försiktigheten bjuda,
att visst begränsat belopp ställes till socialstyrelsens förfogande för ändamålet.
Riksdagen har bestämt nämnda belopp till högst 2,000 kronor för
nästkommande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen icke haft något att
erinra mot storleken av det under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till offentliga arbetsförmedlingen i riket
m. m., för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 240,000
kronor, att utgå enligt av riksdagen ovan angivna ändrade grunder.

8:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen skall
från och med den 1 juli 1930 vara bestämt på följande sätt:

9 yrkesinspektörer....................................................

Lönegrad

................................ B 28

1 skogs- och ffottledsinspektör...............................

................................ B 27

1 yrkesinspektris ....................................................

................................ B 26

9 yrkesinspektörsassistenter ..................................

................................ B 21

2 yrkesinspektrisassistenter....................................

............................... B 18

18 underinspektörer ............................................

............................... B 16;

dels föreskriva, att av riksdagen i samband med lönereglering godkända särskilda
bestämmelser beträffande yrkesinspektör skola från och med den 1
juli 1930 i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande befattningen såsom
skogs- och ffottledsinspektör;

dels godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och
med budgetåret 1930/1931:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 282,400

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 2,000

Kontorskostnader m. m....................................................... 11400

Summa kronor 301,500;

G

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels ock lioja clet ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen, nu
291,500 kronor, med 10,000 kronor till 301,500 kronor.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag bär riksdagen
till behandling föreliaft en inom riksdagen väckt motion, II: 315, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till yrkesinspektionens verksamhet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslagare 75,400 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

Vid 1929 års riksdag väcktes av ledamöter i riksdagens andra kammare
en motion, vari föreslogs, att befattningen som skogs- och fiottledsinspektör
skulle uppföras å ordinarie stat och i lönehänseende likställas med inspektörsbefattning.
Motionärerna framhöllo därvid, att det var av stor vikt att
genom tryggande i lönehänseende av denna inspektörshefattning kunna
för densamma få bibehålla en person med de kvalifikationer för denna
tjänst, som den nuvarande innehavaren ansågs vara i besittning av. Därigenom
erhåller uppenbarligen också — vilket måste anses riktigt — inspektören
en fastare och mera oberoende ställning, icke allenast gentemot
de lokala tillsyningsorganen, utan även ifråga örn förhållandet mellan arbetare
och arbetsgivare.

Ehuru förenämnda motion ej föranledde någon åtgärd från riksdagens
sida på sätt som motionärerna föreslagit, är det dock med tillfredsställelse
som nu kan konstateras, att den ändå möjligen medverkat till att Kungl.
Majit till innevarande års riksdag hemställer, att befattningen som skogsoch
fiottledsinspektör uppföres å ordinarie stat.

Förutom den nu nämnda motionen väcktes även en annan motion av
samma ledamöter i andra kammaren, i vilken föreslogs, att riksdagen skulle
besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag
till stärkande av skogs- och flottledsliärbärgeslagen samt den i samband
därmed utövade yrkesinspektionens effektivitet samt fortast möjligt för
riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde ge anledning.
Den av motionärerna begärda utredningen blev också av riksdagen beslutad.

En av de viktigaste förutsättningarna för att en lagstiftning, som tillkommit
i syfte att tillrättalägga missförhållandena å ett visst område, skall
kunna ernå detta ligger nog däri, att man på samma gång skapar organ,
vilkas uppgift är att utöva kontroll över efterlevnaden av lagen. Utan sådan
kontroll lili lagstiftningar ofta endast paragrafer utan egentligt värde och
alldeles särskilt är detta förhållandet på de områden, där gynnsamma betingelser
för lagens saboterande äro tillfinnandes.

Orsaken till att den år 1919 tillkommna skogs- och flottledshärbärgeslagstiftningen
ej fyllt sin uppgift på sätt, som enligt lagens mening var ämnat,
är nog att söka i den bristande kontrolllen över dess efterlevnad, varigenom
det getts möjlighet att i stor utsträckning sätta den ur funktion och sålunda
undkomma verkningarna av densamma. Den bristande kontrollen återigen
har sin grund däri att tillräcklig inspektionspersonal för kontrollens utövande
ej ställts till förfogande. För att förstå detta, torde behöva erinras
därom, att i vårt land tages årligen till användning cirka 10,000 härbärgen
enbart för skogsdrivningarna. Men då man ställer detta vid sidan av det
jämförelsevis ringa antal härbärgen, som årligen bliva föremål för inspektion,
är det ej svårt att därur utläsa den brist, som ifråga örn inspektionens efliek- *
tivitet föreligger. Till stöd för detta aber ojnas tillgänglig officiell redogörelse
över förrättad inspektion av härbärgen och stallar under åren 1921—1927,
av vilken framgår, att i medeltal rinder dessa år inspekterades endast 441
härbärgen och 259 stallar.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. <

Deli hittills utförda inspektionen bär på grund av otillräcklig inspektionspersonal
huvudsakligen skett efter därom till skogs- och flottledsinspektören
från arbetarhåll inkommen anmälan. Men det är ej tillfyllest, att inspektion
av härbärgen sker endast i sådana fall, då anmälan gjorts. Skall syftet med
denna lagstiftning vinnas, så är det av utomordentligt stor vikt, att inspektion
av härbärgen kommer till utförande i långt större utsträckning än som
tidigare varit fallet. Anmälan bör alltså inte ensamt vara förutsättningen
för °att inspektion skall komma ifråga, utan bör i detta hänseende en om1
äggning ske på så sätt, att en fortlöpande inspektion kommer till utförande
oberoende av huruvida anmälan därom skett eller ej, och för detta erfordras,
att nödigt antal assistenter ställes till skogs- och flottledsinspektörens
förfogande. Det är så mycket mer skäl därtill, som erfarenheten visar, att
det inte är uteslutande de mest bristfälliga härbärgena, som anmälas för
inspektion, utan exempel kunna framdragas, vilka bestyrka riktigheten av
att härbärgen i ännu mera bristfälligt skick än sådana, som efter skedd anmälan
blivit av vederbörande myndighet förklarade otjänliga och hälsofarliga
och med anledning därav utdömda, komma till användning. På grund av
vissa inverkande orsaker är ett sådant tillstånd möjligt.

Skogsarbetarbefolkningen har under en längre tid levat under ett snart
sagt olidligt ekonomiskt betryck. Föreliggande officiella siffror utvisa, att
gruppen skogsarbetare är den enda arbetargrupp i vårt land, som fått sina
reallöner försämrade sedan år 1913. Därjämte förmärkes också en alltmera
tilltagande arbetslöshet inom de egentliga skogsarbetarområdena i landet.

Skogsarbetsgivarna utöva genom den makt, som kapital, förfogandet ö\ er
produktionsmedlen samt en effektiv organisation förlänar dem över de av
skogsarbetet för sin utkomst beroende, en ekonomisk press, som inte endast
håller dessa nere i ett tillstånd av ekonomisk utarmning, utan denna makt
medverkar också till att sätta skogs- och flottledshärbärgeslagstiftningen ur
funktion, och att denna lags annars mycket lovvärda syfte att bereda skogsarbetarna
tjänliga bostäder äventyras. Sålunda är det möjligt att genom
utnyttjandet av dessa ekonomiska maktmedel komma utom lagens räckvidd,
vilket skulle kunna förhindras, örn kontrollen över dess efterlevnad skärptes.
Det är nämligen så, att många skogsarbetare av rädsla för repressalier från
skogsarbetsgivarnas sida draga sig för att anmäla ett härbärge för inspektion,
huru befogat detta annars kunde vara. Följden kan nämligen bliva
den, att när ett hälsovådligt härbärge anmälts och detta medfört härbärgets
utdömande, vilket åsamkat arbetsgivaren kostnader för reparation eller nybyggnad,
så yppa sig sedermera svårigheter för dem, som tagit detta initiativ
att hos arbetsgivaren få utföra något mera arbete. Arbetskraften har efter ett
sådant tilltag blivit mindre begärlig än den möjligen tidigare varit. Alla
arbetsgivare kunna dock inte brytas över en kam med avseende a villigheten
eller ovilligheten att ställa sig till efterrättelse skogs- och flottledsliärbärgeslagens
föreskrifter. Medan mot den ena inga större anmärkningar
kunna göras, är det däremot påtagligt, att en annan utnyttjar alla till buds
stående medel för att undkomma lagens verkningar. Sålunda kan man
konstatera, att med nuvarande ineffektiva kontroll över lagens efterlevnad,
beror det i många fall ej så mycket på lagens innebörd utan fastmer på
simi re eller bättre vilja hos vederbörande arbetsgivare vilka härbärgen, som
komma att tillhandahållas. Det är påtagligt att rättvisa måste skipas
även i detta hänseende, ty det kan icke vara riktigt att den, som visar
uppenbar likgiltighet för lagens helgd, skall formligen åtnjuta en örn än
självtilldelad premiering genom utnyttjandet av de ekonomiska maktresurserna,
medan en annan med större respekt för lagen av denna anledning
inte kan tillgodogöra sig samma ekonomiska fördel som den andre. Skall

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

skogs- oell flottledshärbärgeslagens syfte nås, så måste ilen lucka, som den
nuvarande bristande kontrollen över lagens efterlevnad onekligen utgör,
tilltäppas. Biträden till nödigt antal måste därför ställas till skogs- och
flottledsinspektörens förfogande, varigenom det ges möjlighet att utföra en
fortlöpande inspektion av härbärgen och stallar i skogarna. Anmälan bör
alltså inte ensamt utgöra förutsättningen för att inspektionen skall komma
till stånd.

Därjämte torde det även vara så, att inspektionen måste forceras i hastigare
tempo under tiden efter sedan avverkningsplatserna för kommande
säsong äro kända samt härbärgen och stallar iordningställda. Ehuru det
visserligen i många fall är nödvändigt, så torde det dock vara mindre lämpligt
att förrätta flertalet inspektioner under vintertiden sedan manskapet
inflyttat, utan bör inspektion i största möjliga omfattning utföras innan inflyttning
skett.

I ovannämnda motion vid 1929 års riksdag föreslogs, att fyra biträden
eller underinspektörer voro nödvändiga för att en verkligt effektiv inspektion
skulle kunna ske, men i den till årets riksdag avlämnade statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln föreslår Kungl. Majit att endast en
assistent för denna inspektionsverksamhet skall tillsättas.

I skrivelse av den 28 september 1929 har socialstyrelsen med avseende
å åtgärder till höjande av skogs- och flottledshärbärgeslagarnas effektivitet
framhållit, att en ökad inspektionsverksamhet, vilken är nödvändig för
vinnande av denna effektivitet, ofrånkomligen förutsätter en förstärkning
av den personal, som är anförtrodd att utföra inspektionsverksamheten,
samt att den erforderliga personalökningen bör komma till stånd genom
en förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter å hithörande område.
Styrelsen föreslår i anslutning härtill, dels att hos skogs- och flottledsinspektören
från och med den 1 juli 1930 tillsvidare anställes en assistent å extra
stat, dels ock att styrelsen måtte beredas möjlighet att till ytterligare biträde
åt nämnda inspektör tillsvidare under en tid av fem månader årligen anställa
en extra befattningshavare. Ehuru detta förslag till utökning av personal
för inspektionsverksamheten inte kan anses tillfyllest för utövande av den
nödvändiga kontrollen över lagens efterlevnad, och som till hälften understiger
den personalutökning, som motionärerna vid 1929 års riksdag ansågo
vara behövlig, så innebär ju socialstyrelsens förslag en förbättring jämförd
med Kling], Majits förslag.

Då någon utökning av personal för ifrågavarande inspektionsverksamhet
utöver det av socialstyrelsen föreslagna antalet knappast kan vara möjligt
ernå vid innevarande riksdag, vilja undertecknade stanna vid detta förslag
och varmt förorda detsamma till antagande. Genom den ehuru ringa utökning
av inspektionspersonal, som förslaget innebär, nödvändiggöres emellertid
att det under femte huvudtiteln upptagna extra anslaget till yrkesinspektionens
verksamhet höjes från 72,000 kronor till 75,400 kronor.;

I likhet med departementschefen anser riksdagen den av socialstyrelsen
förebragta utredningen rörande den tillsynsverksamhet, som äger rum enligt
skogs- och flottledshärbärgeslagarna, giva vid handen, att denna verksamhet
icke för närvarande kan utövas i den omfattning, som med hänsyn till
lagarnas syfte och verksamhetens betydelse måste anses önskvärd. För
höjande av inspektionens effektivitet torde för den skull åtgärder böra
vidtagas.

Eders Kungl. Majit har nu i berörda hänseende föreslagit, att skogs- och
flottledsinspektören måtte tilldelas kvalificerat biträde vid fullgörande av

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

honom åliggande arbetsuppgifter. Enligt Eders Kungl. Marits förslag skulle
detta biträde utgöras ay en extra assistent med avlöning enligt 20:e lönegraden
för extra ordinarie tjänstemän. Socialstyrelsen har emellertid ansett
denna förstärkning icke vara till fyllest utan har därjämte hemställt, att
medel måtte beredas för anställande av ytterligare ett biträde åt nämnde
inspektör tillsvidare under en tid av fem månader årligen. Såsom av förenämnda
motion framgår, har denna mening ock omfattats av motionärerna.

Riksdagen ansluter sig ävenledes till den uppfattningen, att för vinnande
av nödig effektivitet av nu ifrågavarande inspektionsverksamhet den av socialstyrelsen
föreslagna och av motionärerna förordade arbetsförstärkningen är
erforderlig. Mot den föreslagna placeringen av assistentbefattningen har
riksdagen för sin del icke haft något att erinra, och det synes riksdagen, att
lönen till den för tjänstgöring under viss del av året avsedda befattningshavaren
bör, i överensstämmelse med vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd
föreslagit, bestämmas att utgå enligt 16:e lönegraden för extra ordinarie
tjänstemän. På grund därav erfordras en höjning av det av Eders
Kungl. Maj:t äskade anslaget till yrkesinspektionens verksamhet. Denna
höjning har synts riksdagen böra bestämmas till i avrundat tal 3,000 kronor.

Vad angår frågan örn uppförande å ordinarie stat av befattningen såsom
skogs- och flottledsinspektör, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag och under nästföljande punkt anmäler sitt beslut om anslag
till yrkesinspektionens verksamhet, får alltså nu anmäla, att riksdagen med
bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen skall
från och med den 1 juli 1930 vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad

9 yrkesinspektör..............................................................................

1 skogs- och flottledsinspektör .......................................................

1 yrkesinspektris ..................................................................................

9 yrkesinspektörsassistenter..................................................................

2 yrkesi aspekt risassistenter..................................................................

18 underinspektörer.................................................................................

dels föreskrivit, att av riksdagen i samband med lönereglering godkända
särskilda bestämmelser beträffande yrkesinspektör skola från och med den
1 juli 1930 i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande befattningen såsom
skogs- och flottledsinspektör;

dels godkänt följande stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och
med budgetåret 1930/1931:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................

Kontorskostnader m. m.....................................................................

B 28
B 27
B 26
B 21
B 18
B 16

Kronor.

282,400

2,000

17.100

Summa kronor 301,500

10

Riksdagens skrivelse, Nr 5 A.

dels och höjt det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen, nu 291,500
kronor, med 10,000 kronor till 301,500 kronor.

9:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till yrkesinspektionens
verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 72,000 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag
och förutberörda motion II: 315 till yrkesinspektionens verksamhet för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 75,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till föreningen
för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen har uppmärksammat, att av de bidrag, ifrågavarande förening
för år 1929 fått mottaga från enskilda sammanslutningar, det från ömsesidiga
socialförsäkringsbolagens förening utgående beloppet utgjort allenast
600 kronor. Detta belopp har synts riksdagen anmärkningsvärt ringa, då
det borde ligga i nämnda förenings intresse att effektivt understödja den
verksamhet, föreningen för arbetarskydd främjar.

Under uttalande härav får riksdagen, som icke haft något att erinra mot
storleken av det nu föreslagna anslagsbeloppet, anmäla, att riksdagen, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreningen för arbetarskydd
i Stockholm för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 6,000
kronor.

liro) Med bifall till Eders Kungl. Majis förslag (punkt 14) har riksdagen
till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 10,000 kronor.

12:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till riksförsäkringsanstaltens
verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
.förslagsanslag av 1,405,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget
ett anslag å 1,385,000 kronor.

Riksdagen, som funnit den föreslagna höjningen av förevarande anslag
tillfyllest motiverad, har alltså till riksförsäkringsanstaltens verksamhet för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,405,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 44,600 kronor.

Beträffande ifrågavarande anslag innebär Kungl. Majis förevarande förslag,
att anslagsposten till ersättning till sakkunniga m. m. skulle med hänsyn
till storleken av det för budgetåret 1928/1929 för ifrågavarande ändamål utbetalade
beloppet ävensom till den alltjämt fortgående ökningen av antalet
besvärsmål höjas för nästa budgetår med 2,000 kronor eller från 15,500 kronor
till 17,500 kronor.

På grund av besparing å anslaget i dess helhet för budgetåret 1928/1929
har dock anslaget, oaktat höjningen av sagda anslagspost, ansetts kunna
bibehållas vid dess nuvarande belopp, 44,600 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

11

Mot den föreslagna höjningen av anslagsposten till ersättning åt sakkunniga
lii. lii., vilken, som nämnts, icke föranleder någon ökning av anslaget
i dess helhet, har riksdagen icke haft något att erinra. Riksdagen delar de
av departementschefen uttalade betänkligheterna i fråga om den pa senare
år starkt stegrade balansen av oavgjorda mål hos försäkringsrådet, meli
anser i likhet nied departementschefen och försäkringsrådet, att erfarenheterna
av den senast gjorda personalökningen böra avvaktas, innan några
ytterligare åtgärder vidtagas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 44,600 kronor.

14:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 18) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring
för olycksfall i arbete m. m., nu 240,000 kronor, med 15,000 kronor till

255,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot den av Eders Kungl. Majit
föreslagna höjningen av förevarande anslag, har alltså höjt det ordinarie
förslagsanslaget till kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring för olycksfall
i arbete m. m„ nu 240,000 kronor, med 15,000 kronor till 255,000 kronor.

15:o) Med bifall till Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 19) har riksdagen
till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur
statens egnahemslånefond för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 1,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring, nu 50,000
kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
har höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring’
nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.

liro) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till sjukkasseväsendets befrämjande (punkt 21) kommer riksdagen
att framdeles meddela sitt beslut.

18:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 23)
dels medgiva, att befattningen såsom generaldirektör och chef för pensionsstyrelsen
må från och med den 1 juli 1930 i avlöningsreglementet den 22
juni 1921 (nr 451 ; jfr 1925 nr 270) för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas bland
de i 5 § 1 mom. första stycket angivna befattningar, vilka tillsättas genom
förordnande på viss tid mot arvode för ar räknat av 19,000 kronor,

dels ock godkänna följande stat för pensionsstyrelsen, att tillämpas från
eich med budgetåret 1930/1931:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .........................

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare

618,000

21,000

1,000

Summa kronor 640,000

12

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels och lioja det ordinarie förslagsanslaget till pensionsstyrelsen, nu

638,000 kronor, med 2,000 kronor till 640,000 kronor.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett skäl föreligga för
ändrad tjänsteställning för chefen för pensionsstyrelsen, har funnit sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och får alltså anmäla, att
riksdagen

dels medgivit, att befattningen såsom generaldirektör och chef för pensionsstyrelsen
må från och med den 1 juli 1930 i avlöningsreglementet den
22 juni 1921 (nr 451; jfr 1925 nr 270) för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas
bland de i 5 § 1 mom. första stycket angivna befattningar, vilka tillsättas
genom förordnande på viss tid mot arvode för år räknat av 19,000
kronor;

dels godkänt följande stat för pensionsstyrelsen, att tillämpas från och
med budgetåret 1930/1931:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 618,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 21,000

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .................................... 1,000

Summa kronor 640,000

dels oek höjt det ordinarie förslagsanslaget till pensionsstyrelsen, nu 638.000
kronor, med 2,000 kronor till 640,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att till pensionsstyrelsens
verksamhet m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
förslagsanslag av 650,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion, II: 197, däri hemställts, att riksdagen, vid bifall till vad
Eders Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkt 24) hemställt, ville uttala
sig förutsätta, att åtgärder böra av Eders Kungl. Majit vidtagas i syfte åvägabringa,
att pensionsfondfullmäktige vid medelsplaceringar i enskilda bankinstitut
likställa Jordbrukarbanken med de nu av fullmäktige anlitade bankföretagen.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Under punkt 24 i statsverkspropositionens femte huvudtitel hemställer
Kungl. Majit bland annat, att för bestridande av kostnaderna för den del
av pensionsstyrelsens verksamhet, som avser förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden,
ett belopp av 65,000 kronor måtte av fondmedel för budgetåret
1930—1931 utbetalas till pensionsstyrelsen. Någon anledning till
erinran mot detta Kungl. Majits förslag synes oss icke föreligga. Vid
behandlingen av detta spörsmål anse vi dock av riksdagen bör uppmärksammas,
att i samband med fondförvaltningen pensionsstyrelsen och dess
fondfullmäktige, i enlighet med av Kungl. Majit lämnat bemyndigande, äga
att i enskilda banker placera penningmedel till betydande belopp. Ifrågavarande
medgivande är av Kungl. Majit lämnat med hänsyn till att fondmedlen
i största möjliga omfattning böra göras räntebärande, och skulle

Ililc pel agens skri reine A r •» A.

13

eljest medlen, i afbidan på fast placering, innestå i riksbanken utan någon
som keist räntegottgörelse. _

Evad det gäller medelsplaceringen i enskilda banker bär av Kungl. Majit
till pensionsfondfullmäktige icke lämnats annan föreskrift än att medlen skola
placeras i bank, vars bolagsordning blivit av Kungl. Majit fastställd samt
vars grund- och reservfonder skola uppgå till ett sammanlagt belopp av
minst 5 miljoner kronor.

Yid verkställandet av medelsplaceringarna i de enskilda bankerna Lava
pensionsfondfullmäktige koncentrerat dessa på de fyra storbankerna (Skand.
Kredit A.-B., Sv. Handelsbanken, Stockholms ensk. bank och Göteborgs1
»anken) samt Stockholms Intecknings Garanti A.-B. I ett par fall hava
mindre belopp dessutom placerats i andra bankföretag.

Då riksdagen föregående år hade att taga ställning till en del A.-B. Jordbrukarbanken
berörande spörsmål, framfördes i riksdagen motionsvis yrkande
örn, att riksdagen skulle uttala sig för, att åtgärder skulle av Kungl. Majit
vidtagas i syfte att de statliga monopolföretagen skulle hava sina kontanta
penningmedel innestående i den statsägda Jordbrukarbanken. Bankoutskottet,
som behandlade ifrågavarande motioner, uttalade, att ifrågavarande företags
medelsplaceringar borde av företagens ledningar bedömas från rent affärsmässiga
utgångspunkter, vadan det icke synts bankoutskottet lämpligt att
riksdagen meddelade några direktiv i sådant hänseende. Emellertid framhölls
i utlåtandet, att det syntes utskottet, att vid rent affärsmässigt bedömande
medelsplacering i Jordbrukarbanken borde tagas under örem ägande
likaväl som placering i annan bank.

Vad i detta fall anfördes rörande affärsmässiga utgångspunkter vid fattandet
av beslut örn medelsplaceringar, kan icke i samma omfattning gälla
beträffande pensionsförsäkringsfonden. För förvaltningen av nämnda fond
hava nämligen fondfullmäktige att i första hand följa de förvaltningen fastställda
bestämmelserna. Inom ramen av dessa hava sedan fondfullmäktige
att på bästa sätt handhava förvaltningen. Att härvid även affärsmässiga
synpunkter böra beaktas är naturligt. Det kan dock ifrågasättas, huruvida
några sådana synpunkter kunnat giva anledning till fondfullmäktiges åtgärd
att° icke godtaga den av staten själv ägda Jordbrukarbanken såsom ett av
de bankinstitut, vari fondens medel placeras. Då staten själv äger denna
bank, borde ur ren säkerhetssynpunkt densamma kunna fullt likställas med
de nu anlitade bankerna, och de ränteförmåner, som erhållas hos dessa,
torde även kunna erhållas hos Jordbrukarbanken. Motiven för pensionsfondfullmäktiges
åtgärd torde följaktligen vara att söka i andra orsaker.

Det belopp, pensionsförsäkringsfonden har innestående i enskilda banker,
torde i allmänhet överstiga tio millioner kronor, varför lätt inses deli synnerliga
betydelse för de gynnade bankinstituten, som ifrågavarande insättningar
lia. "Det skulle då också starkt kunna ifrågasättas, huruvida icke de
statliga myndigheterna borde verkställa sådana fördelaktiga placeringar i det
av staten själv ägda bankföretaget. Da det emellertid kan vara för pensionsfondfullmäktige
fördelaktigt att huva möjlighet knyta förbindelser nied även
andra banker än den statsägda, vilja vi icke ga sa långt som att framställa
ett yrkande örn, att samtliga pensionsförsäkringsfondens i enskilda banker
placerade medel skola innestå i Jordbrukarbanken, utan inskränka oss till,
att samma förmånliga ställning, som nu tillkommer endast de fem nämnda
bankerna, även bör komma Jordbrukarbanken till del.

En ytterligare omständighet, som synes oss böra i detta sammanhang
beaktas, är Jordbrukar bankens ställning såsom en kreditinstitution för det
svenska jordbruket. I dessa tider, då jordbrukets ekonomiskt svåra förhållanden
liro allmänt kända och särskilda åtgärder från statens sida övervägas
för detsammas stödjande, är det naturligt, att starka krav ställas även

14

Riksdagens skrivelse Nr ö A.

å Jordbrukarbanken såsom det enskilda kreditinstitut, som härvid i främsta
rummet anlitas. Klart är, att Jordbrukarbanken vid sin kreditgivning bör
förfara med den största varsamhet och att statsmakterna böra tillse att icke
onödiga risker tagas utan i dess ställe en sund bankrörelse bedrives. Det
torde dock ankomma på andra härför avsedda myndigheter att reglera omfattningen
av Jorclbrukarbankens rörelse, vadan pensionsfondfullmäktige icke
torde hava, anledning att ingå i ett övervägande av hithörande förhållanden.
I dess ställe torde det, med hänsyn tagen till pensionsförsäkringsfondens
kapitalbildning genom sammanskott av kapital av landets samtliga invånare,
bland vilka den svenska jordbrukareklassen utgör en betydande del, endast
vara rättvist att någon del även placeras så, att den blir stödjande för denna
samhällsgrupp.»

Mot Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har
riksdagen icke haft något att erinra.

Yad angår det motionsvis framställda yrkandet därom, att fullmäktige för
pensionsförsäkringsfonden vid medelsplaceringar i enskilda bankinstitut
måtte likställa jordbrukarbanken med de nu av fullmäktige anlitade bankföretagen,
har riksdagen, med beaktande av jordbrukarbankens ställning, funnit
skäl anförda till, att sagda bank icke försättes i ogynnsammare läge än övriga
av fullmäktige anlitade bankföretag, och på denna grund ansett sig böra
biträda motionärernas yrkande.

Riksdagen får alltså dels anmäla, att riksdagen till pensions styrelsens verksamhet
m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av

650,000 kronor; dels ock för Eders Kungl. Majit uttala, att riksdagen förutsätter,
att åtgärder av Eders Kungl. Majit vidtagas i syfte att åvägabringa,
att fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden beträffande medelsplaceringar
i enskilda bankinstitut likställa jordbrukarbanken med de hittills av fullmäktige
anlitade bankföretagen.

20:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att dels till statens
kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 43,000,000
kronor, dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden
för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på
frivilliga avgifter grundade försäkringen.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förevarande
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om
allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 43,000,000 kronor;

dels ock medgivit, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.

21 :o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26) att av det förslagsanslag,
som kan komma att för budgetåret 1930/1931 beviljas till statens
kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring,
må för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt
de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit meddelas, av pensionsstyrelsen
under samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

15

Beträffande frågan om disponerande för åtgärder till förebyggande oell
hävande av invaliditet av ett belopp å högst 100,000 kronor av anslaget till
statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring ansluter sig riksdagen till den av departementschefen uttalade
uppfattningen, att avvikelse nu icke bör ske fran den av statsmakterna
beträffande statens understödjande av ifrågavarande verksamhet under senare
åren intagna ståndpunkten. Beloppet i fråga har sålunda bestämts i överensstämmelse
med det föreliggande förslaget. Riksdagen har dock vid prövning
av detta spörsmål ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke, vid jämförelse
mellan sagda belopp och de medel, som för ändamålet bestridas ur pensionsförsäkringsfonden,
sistnämnda medel tagas i anspråk i alltför stor omfattning.

Vad angår det väckta spörsmålet örn användande av fondmedel för försöksverksamhet
på folktandvårdens område, vill riksdagen framhålla, att det synes
riksdagen ock kunna ifrågasättas, huruvida icke genom utökning av styrelsens
sjukvårdsverksamhet jämväl till detta område verksamheten i fråga måste
anses erhålla en alltför stor omfattning. Riksdagen förutsätter, att denna
fråga kommer att prövas ej blott av de den 12 mars 1929 tillkallade sjukvårdssakkunniga
utan jämväl av pensionsutredningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
medgivit, att av det förslagsanslag, som för budgetåret 1930/1931 beviljats
till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn
allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit meddelas, av
pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp av högst

100,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till ersättning
till postverket för pensionsutbetalning^!’ för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra förslagsanslag av 265,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
har alltså till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 265,000 kronor.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 28) har riksdagen
till ersättning till häradsskrivare för pensionsförteckningar för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 54,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 29) att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med
budgetåret 1930/1931;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 613,400 kronor, med 5,100 kronor till 608,300 kronor.

Yad Eders Kungl. Majit i skilda hänseenden föreslagit under förevarande
punkt, har icke föranlett till erinran från riksdagens sida.

Riksdagen har alltså,

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter,
att tillämpas från och med budgetaret 1930/1931,

1C

.Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels och nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten
nu 613,400 kronor, med 5,100 kronor till 608,300 kronor.

25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 31) bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till frälsningsarméns räddningshem för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra anslag av 6,000 kronor.

26:o) På grund av Eders Kungl. Majis förslag (punkt 32) bär riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens vårdanstalter
för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 27,000
kronor.

27:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 33) att

dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alko -

holister, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931:

Stat.

A. AvlöningSStat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., Jörslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 35,000

Summa kronor 121,000

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å
Venngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
nu 123,000 kronor, med 2,000 kronor till 121,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majis förslag,
har alltså

dels godkänt följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alko -

holister, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 35,000

Summa kronor 121,000

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å
"Venngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
nu 123,000 kronor, med 2,000 kronor till 121,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för anordnande
av en paviljong vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Å. Tengelin uppgjorda,
den 20 september 1929 dagtecknade ritningar för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 134,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

17

Såsom av utredningen i ärendet framgår, har platsbristen å de allmänna
anstalterna för manliga alkoholister samt avsaknaden av möjlighet att å
Yenngarn i önskvärd mån särskilja olika kategorier av klientelet och därigenom
erhålla önskvärd individualisering av vården föranlett framläggandet av förevarande
förslag örn uppförande av en ny paviljong vid Yenngarn. Örn nödvändigheten
av en dylik utvidgning och förbättring av Yenngarnsanstalten
har riksdagen ock blivit övertygad.

Enligt det framlagda byggnadsförslaget skulle den nya paviljongen uppföras
av trä. Örn lämpligheten härav har riksdagen dock icke kunnat undgå
att hysa tveksamhet. Då det gäller uppförande av nybyggnader vid en anstalt
sådan som den ifrågavarande, där en del av de intagna tidvis måste hållas
instängda, synes eldf are synpunkten böra i hög grad beaktas. På grund
härav och sedan riksdagens vederbörande utskott haft ingående överläggningar
med, bl. a., arkitekten hos byggnadsstyrelsen Å. Tengelin, som uppgjort
ritningarna till paviljongen, har riksdagen kommit till den bestämda
uppfattningen, att en nybyggnad av sten vid anstalten måste anses äga
så stora företräden framför en träbyggnad, att riksdagen funnit det förstnämnda
alternativet böra genomföras. Yisserligen ställa sig byggnadsko stnaderna
enligt detta alternativ högre än vid uppförandet av en träbyggnad,
men för denna merkostnad, som, enligt vad under överläggningarna framkommit,
bör kunna begränsas till 31,000 kronor, synes till fullo erhållas
vederlag genom de fördelar en byggnad av sten i stället för av trä måste
anses skänka, bland annat därigenom att underhållskostnaderna för en stenbyggnad
ställa sig obetingat lägre än motsvarande kostnader för en träbyggnad.
För möjliggörande av att paviljongen i fråga må kunna uppföras på
sätt riksdagen sålunda beslutat, har alltså riksdagen, som i övrigt icke haft
något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär,
för ändamålet beviljat ett belopp av 165,000 kronor.

t oder hänvisning till det anförda, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
för anordnande av en paviljong vid statens vårdanstalt å Venny arn för
alkohol ister i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Å. Tengelin
uPPgj°r(la, den 20 september 1929 dagtecknade ritningar med däri av riksdagen
beslutad ändring för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 165,000
kronor.

29:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att
dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000
kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sand. Nr 5 A.

808 30 2

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels ock medgiva, att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och
enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt, därest
denna anstalt nedlägges, efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit till
annan erkänd alkoholistanstalt med samma syfte för budgetåret 1930/1931
utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag
och vårdplats än även ett belopp för vårddag, som med 1 krona understiger
det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta likalydande motioner, 1:109 och II: 183,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta örn höjning till 120,000 kronor
av det å femte huvudtiteln under avdelningen alkoholistvård upptagna reservationsanslaget
å 40,000 kronor till befrämjande av nykterhetsnämndernas
verksamhet m. m. under budgetåret 1930/1931,

dels ock en inom riksdagen väckt motion, I: 25, vari hemställts, att riksdagen
måtte å riksstaten för budgetåret 1930/1931 å femte huvudtiteln under
avdelningen Alkoholistvård uppföra ett reservationsanslag å 15,000 kronor
till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.

De beslut örn anslag till alkoholistvården, som fattades år 1926, inneburo,
såsom i statsrådsprotokollet erinrats, en viss omläggning av verksamheten
på detta område i syfte att åstadkomma en mera effektiv tillämpning av
hithörande lagstiftning. Beträffande anslaget å 150,000 kronor till främjande
av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. uttalades emellertid den förhoppningen,
att dylika medel icke skulle bliva erforderliga efter utgången
av den fyraårsperiod, varför anslaget beviljades. Då berörda period går till
ända med utgången av innevarande budgetår, gäller det för den skull att avgöra,
huruvida även därefter understöd bör utgå från statsverket för understödjande
av nykterhetsnämndernas verksamhet.

I likhet med departementschefen har riksdagen härvid funnit, att ett definitivt
ståndpunktstagande till denna fråga lämpligen bör uppskjutas i avvaktan
på resultatet av pågående revision av alkoholistvårdlagstiftningen.
Då emellertid de gynnsamma erfarenheterna från den efter 1926 bedrivna
verksamheten otvivelaktigt giva vid handen, att statligt understöd till främjande
av nykterhetsnämndernas verksamhet bör utgå även under nästkommande
budgetår, har riksdagen ansett, att medel böra för ändamålet beviljas.
Eders Kungl. Majit har nu i detta hänseende — under förutsättning att
beräknad reservation å 3,000 kronor må tagas i anspråk — äskat ett belopp
av 40,000 kronor, under det att, såsom förut nämnts, motionsvis ifrågasatts,
att beloppet måtte bestämmas till 120,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

19

Vid prövning av vad sålunda föreslagits, Ilar riksdagen funnit starka skäl
tala för, att en höjning vidtages i det av Eders Kungl. Majit begärda beloppet.
Riksdagen Ilar funnit ådagalagt, att ifrågavarande anslag i viktiga avseenden
raöjliggjort ett betydligt effektivare arbete på alkoholistvårdens område än
som tidigare kunnat bedrivas. I ovanberörda motioner, I: 109 och II: 183,
hava, som det synts riksdagen, med fog framhållits åtskilliga omständigheter,
som göra ett ökat understöd från statens sida motiverat. Sålunda har påpekats,
att kännedomen om den rätta tillämpningen av alkoholistvårdslagstiftningen
ännu vore mycket bristfällig hos många av landets nykterhetsnämnder,
att därför upplysningsverksamhet i olika former vore i hög grad
av behovet påkallad samt att nämnderna i många fall saknade erforderliga
medel för verksamhetens bedrivande.

E tan att uttala sig örn storleken av de belopp, som böra tillerkännas de
olika verksamhetsgrenarna, har riksdagen beslutat, att till främjande av
nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. under nästkommande budgetår anvisa
ett belopp av 60,000 kronor, att av Eders Kungl. Majit efter förslag av
socialstyrelsen fördelas. Anslaget torde — liksom övriga bär ifrågavarande
anslag till alkoholistvården — utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Detta riksdagens beslut innebär vid jämförelse med det av Eders Kungl.
Majit äskade beloppet en höjning av anslaget med 50 procent.

Under erinran örn att enligt bestämmelsen i § 2 i kungörelsen den 12
november 1926, nr 456, angående understöd av statsmedel åt nykterhetsnämnder
understöd ej må överstiga 500 kronor och ej heller halva beloppet
av de utgifter, som nämnden visar sig hava under vederbörande år
fått vidkännas för fullgörande av sina uppgifter, vill riksdagen i detta sammanhang
ifrågasätta, huruvida det icke bör tagas under övervägande, att
understöd må utgå till nämnderna i mindre bärkraftiga kommuner med större
andel än berörda stadgande medgiver.

Vad härefter angår anslag till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,
har, såsom av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår, departementschefen
avstyrkt socialstyrelsens förslag om uppförande i riksstaten för
budgetåret 1930/1931 av ett anslag å 15,000 kronor för detta ändamål. Såsom
skäl för sitt ståndpunktstagande härutinnan har departementschefen anfört, att
till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för innevarande
och nästa budgetperiod i form av reservationer å tidigare disponibelt anslag
finnes tillgängligt ett belopp av omkring 30,000 kronor samt att förslag
framlagts örn utvidgning av den statliga alkoholistanstalten vid Venngarn,
vilket skulle betyda en utökning inom en nära framtid av vårdmöjligheterna
för manliga alkoholister å allmänna anstalter med 28 platser.

Motionsvis har emellertid, såsom förut angivits, yrkats, att ett dylikt anslag
å 15,000 kronor måtte uppföras å riksstaten.

Då riksdagen nu haft att taga ställning till berörda spörsmål, har riksdagen,
som beaktat, att jämväl departementschefen ansett tillgången på vårdplatser
vid erkända alkoholistanstalter väl knapp, av skäl, socialstyrelsen och motionären
anfört, icke velat motsätta sig, att anslag till nyssnämnda belopp an -

20

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

visas för nästkommande budgetår. Riksdagen får i detta sammanhang erinra
därom, att ledningen för hemmet Gunnarskog ifrågasatt, att hemmets verksamhet
under närmaste tiden skulle upphöra. Skulle så ske, torde annan
anstalt böra anordnas för samma ändamål, så att vård må kunna beredas
även för kvinnliga alkoholister. Enligt riksdagens mening är bristen på vårdplatser
å allmänna alkoholistanstalter nu så kännbar, att de tillfällen att öka
platsantalet, som kunna yppa sig och befinnas lämpliga, vare sig fråga är
örn ordnandet av nya eller utvidgandet av redan befintliga erkända anstalter,
böra tillvaratagas.

Då riksdagen i övrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen,

I.o) i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag samt ovanberörda
motioner, 1:109 och II: 183, ävensom med bifall till motionen I: 25,
dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet rn. m. för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till resor vid tvång sinternering av alkoholister för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels ock till interneringskostnader i vissa fall förbudgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel; ävensom II:

o) medgivit, att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och
enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt,
därest denna anstalt nedlägges, efter särskild prövning av Eders Kungl. Maj:t
till annan erkänd alkoholistanstalt med samma syfte för budgetåret 1930/1931
utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp av 1 krona för
dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag, som med 1 krona understiger
det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget.

30: o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsinspektion
av fattigvård och barnavård för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
anslag av 49,650 kronor.

31:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 37) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård
och barnavård i allmänhet, nu 1,750,000 kronor, med 50,000 kronor till

1,700,000 kronor.

32:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

21

svenska fattigvårds- och barnavårds för bundet för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 16,500 kronor.

33:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 39)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag
till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
förslagsanslag av 110,000 kronor.

34:o) Beträffande Eders Kungl. Marits förslag angående ordinarie anslaget
till barnhusen (punkt 40) kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
35:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 440,000
kronor, med 40,000 kronor till 480,000 kronor;

dels medgiva, att från nämnda anslag må utgå hyra m. m. samt ersättning
för icke belagda platser m. m. i en planerad nybyggnad vid ett av Stockholms
kyrkliga skyddshemsförening anordnat skyddshem för flickor, ävensom
i ett nytt dylikt skyddshem, avsett att anordnas av Stockholms stadsmission,
allt i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 3 januari 1930 angivna grunder;

dels ock medgiva, att för anordnande av ifrågavarande skyddshemsavdelning
och skyddshem må, i huvudsak på de i avtalsförslagen angivna villkoren,
beviljas lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening med högst

82,000 kronor och till Stockholms stadsmission med högst 100,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen har synts riksdagen till fullo ådagalägga,
att det tillgängliga antalet platser å de skyddshem, varom nu är
fråga, är otillräckligt. Behovet av att ett ytterligare antal dylika platser
beredes, lärer för den skull vara uppenbart. Vad särskilt angår den föreslagna
utvidgningen av Stockholms kyrkliga skyddshem sförenings verksamhet,
vilken icke kommer att medföra någon ökning i statens bidragsskyldighet
eller inkräkta på verksamheten i övrigt, har riksdagen i likhet med departementschefen
funnit denna utvidgning innebära stora fördelar för såväl de
unga mödrarnas uppfostran som en rationell vård av deras barn. Biksdagen,
som icke funnit något att erinra mot de framlagda avtalsförslagen eller mot
beräkningen av det anslag, varom fråga är, har alltså ansett sig böra bifalla
vad Eders Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit och får sålunda
anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 440,000
kronor, med 40,000 kronor till 480,000 kronor;

dels medgivit, att från nämnda anslag må utgå hyra m. m. samt ersättning
för icke belagda platser m. m. i en planerad nybyggnad vid ett av
Stockholms kyrkliga skyddshemsförening anordnat skyddshem för flickor,
ävensom i ett nytt dylikt skyddshem, avsett att anordnas av Stockholms
stadsmission, allt i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 3 januari 1930 angivna grunder;

dels ock medgivit, att för anordnande av ifrågavarande skyddsliemsavdelning
och skyddshem må, i huvudsak på de i avtalsförslagen angivna villkoren,
beviljas lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening med högst

82,000 kronor och till Stockholms stadsmission med högst 100,000 kronor.

22

Biksdagens skrivelse Nr 5 A.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

36:o) Eders Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 42) att
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i medicinalstyrelsen skall
från och med den 1 juli 1930 vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet................. —

1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i av -

löningsreglementet .................................................................................... —

2 byråchefer.................................................................................................. B 30

5 medicinalråd................................................................................................ B 30

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ............................................. B 29

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning............................. B 26

1 sekreterare (å medicinalbyrån)................................................................. B 26

1 kamrerare .................................................................................................. B 24

3 sekreterare................................................................................................. B 24

1 kassör ........................................................................................................ B 21

3 notarier ..................................................................................................... B 21

1 inspektris över sjuksköterske väsendet ................................................... B 20

1 kansliskrivare............................................................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt .............................................................................. B 7

4 kanslibiträden............................................................................................ B 7

2 expeditionsvakter..................................................................................... B 5

4 kontorsbiträden........................................................................................ B 4

1 skrivbiträde ............................................................................................... B 2

Anni. 1. Den i lönegraden B 26 uppförda sekreterare''ansten sänkes vid inträdande
ledighet till lönegraden B 24.

Anm. 3. Kassörsbefattningen i lönegraden B 21 utbytes vid inträffande ledighet mot
en likabenämnd befattning i lönegraden B 11.

Anm. 3. En kanslibiträdesbefattning utbytes vid inträffande ledighet mot en kontorsbiträdesbefattning.

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till''ordinarie
avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret
1930/1931;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu
344,400 kronor, med 24,600 kronor till 369,000 kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle apoteksbyrån från
och med nästkommande budgetår uppföras å ordinarie stat. Detta föranleder
dels ändring av förteckningen å styrelsens ordinarie tjänstemän, dels uteslutande
av det extra anslaget till medicinalstyrelsens verksamhet, dels ock
ökning av anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet, veterinärrådet
m. m. Den förra posten skulle ökas med 12,500 kronor och den
senare med 8,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

23

Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att till avlöning för en från och
med ingången av år 1931 inrättad befattning såsom inspektör för sinnesslöanstalterna
för nästkommande budgetår skulle beräknas ett belopp av 1,750
kronor — därav arvode 1,000 kronor och ersättning för minskad avlöning
750 kronor — att utgå från anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare, vetenskapliga rådet, veterinärrådet m. m. samt att för utökning
av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd med en medlem, företrädande
pediatrik och barnavård, samma anslagspost måtte ökas med ytterligare

1,000 kronor.

Eders Kungl. Majit har i detta sammanhang föreslagit, att medicinalstyrelsens
veterinärråd i dess nuvarande form och sammansättning skulle upphöra
och det vetenskapliga rådet i stället utökas med medlemmar, som tillförde
medicinalstyrelsen erforderlig sakkunskap inom vederbörliga vetenskapsgrenar
och verksamhetsfält å det veterinära området. En dylik omorganisation
har åtminstone icke tills vidare ansetts kräva ökade medel till vetenskapliga
rådet. Däremot har föreslagits, att benämningen å vederbörande post inom
styrelsens ordinarie stat genom uteslutande av »veterinärrådet» från och
med nästa budgetår ändras till »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vetenskapliga rådet m. m.». I anslutning härtill Ilar ock föreslagits
att ifrågavarande delpost under sagda liuvudpost från samma tidpunkt benämnes
»vetenskapliga rådet».

Slutligen har föreslagits, att två icke-ordinarie expeditionsvakter hos medicinalstyrelsen
beredas avlöning såsom extra ordinarie expeditionsvakter,
vilket beräknats medföra en höjning av posten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare, vetenskapliga rådet m. m. med 816 kronor.

Vidkommande först Eders Kungl. Maj:ts förslag örn överförande från och
med nästa budgetårs ingång av medicinalstyrelsens apoteksbyrå till ordinarie
stat har riksdagen funnit de åligganden, som numera påvila chefen för sagda
byrå, vara av den omfattning och art, att skäl tala för att bereda innehavaren
av befattningen i fråga ordinarie anställning. En härför talande omständighet
synes ock ligga däri, att förevarande tjänsteman är den, vilken inom
styrelsen närmast har att handlägga de på apotekens ekonomi djupt ingripande
ärenden, som beröra revideringar av medicinaltaxan och i samband
därmed stående, alltjämt aktuella frågor angående nedbringande av läkemedelspriserna.
Härtill kommer, att man vid tjänstens ordinarieblivande kan
förvänta, att innehavaren av befattningen kommer att betrakta densamma
såsom en sluttjänst och sålunda icke som en övergångspost, avsedd att
meritera för erhållande av privilegium å något av de större apoteken. Riksdagen
har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vad däremot angår förslaget örn arvode m. m. till en inspektör för vissa
sinnesslöanstalter, har riksdagen icke kunnat undgå att hysa stor tveksamhet
mot en uppdelning av inspektionsverksamheten på det område, varom här
är fråga. Riksdagen förutsätter, att frågan örn centralisering av denna verksamhet
tages under förnyat övervägande. I avvaktan härå har riksdagen

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

emellertid ansett sig icke böra motsätta sig Eders Kungl. Majis förslag
örn beräknande av visst årsarvode och ersättning för mistade löneförmåner
åt inspektören, dock att årsarvodet synts riksdagen böra begränsas till 1,500
kronor och ersättningen för mistade löneförmåner nedsättas till 1,200 kronor.
På grund härav kan posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. minskas med 400 kronor.

Såsom av den i ämnet lämnade redogörelsen framgår, innebär Eders
Kungl. Majis förslag vidare, bland annat, höjning av den i nyssnämnda
post ingående delposten för bestridande av kostnaderna för vetenskapliga
rådet och veterinärrådet, nu 18,000 kronor, med 1,000 kronor till 19,000
kronor. Detta förslag är föranlett av att vetenskapliga rådet utökats med
en medlem, företrädande pediatrik och barnavård. Även örn riksdagen jämväl
här hyst tveksamhet örn nödvändigheten av denna utökning, har riksdagen
dock, vid det förhållande att ifrågavarande medlem redan är utsedd, icke
velat motsätta sig förslaget ifråga.

I övrigt har Eders Kungl. Majis förslag icke givit riksdagen anledning
till erinran, dock att riksdagen med hänsyn till ett av Eders Kungl. Maji
den 7 mars 1930 meddelat beslut örn en å övergångsstat uppförd notaries
överflyttning till ordinarie stat funnit övergångsstaten böra minskas med
7,200 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar i medicinalstyrelsen skall
från och med den 1 juli 1930 vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............... —

1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i av -

löningsreglementet ............................................................................. —

2 byråchefer ............................................................................................... B 30

5 medicinalråd ............................................................................................. B 30

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket............................................. B 29

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ........................... B 26

1 sekreterare (å medicinalbyrån)............................................................... B 26

1 kamrerare ............................................................................................... B 24

3 sekreterare................................................................................................ B 24

1 kassör........................................................................................................ B 21

3 notarier................................................................................................... B 21

1 inspektris över sjuksköterskeväsendet................................................ B 20

1 kansliskrivare ........................................................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt.............................................................................. B 7

4 kanslibiträden ......................................................................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................................................. B 5

4 kontorsbiträden ..................................................................................... B 4

1 skrivbiträde ............................................................................................. B 2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 25

Antti. 1. Den i lönegraden B 26 uppförda sekreterare ansten sänkes vid inträffande ledighet
till lönegraden B 24.

Anm. 2. Kassörsbefattningen i lönegraden B 21 utbytes vid inträffande ledighet mot en
likabenämnd befattning i lönegraden B 11.

Anm. 3. En kanslibiträdesbefattning utbytes vid inträffande ledighet mot en kontorsbiträdesbefattning.

dels beslutat, att å övergångsstat skola från och med den 1 juli 1930 vara
upptagna följande befattningar, nämligen:

Lönegrad.

1 byråveterinär.............................................................................................. B 26

1 ombudsman .............................................................................................. B 24

dels godkänt följande förslag till ordinarie avlöningsstat och övergångsstat
för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931:

Ordinarie avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 251,700

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare....................................... 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet

m. m., förslagsanslag.............................................. 97,800

Summa kronor 350,500

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................................................................ 18,100;

dels oclc höjt det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu 344,400
kronor, med 24,200 kronor till 368,600 kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till sinnessjuknämnden
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av

8,000 kronor.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett lämpligt, att avlöningen
till ordföranden och övriga ledamöter i sinnessjuknämnden bestämmes
att utgå delvis i form av årsarvode och delvis i form av dagarvode
för de dagar, då sammanträde med nämnden bevistats. Mot de föreslagna
arvodesbeloppen har riksdagen ej heller funnit skäl till erinran. De ifrågasatta
arvodena till suppleanterna hava ock synts riksdagen böra beviljas.

Beträffande däremot frågan örn sekreterarens arvode har riksdagen, innan
närmare erfarenhet vunnits rörande omfattningen av den arbetsbörda, som
kan komma att påvila denne befattningshavare, funnit arvodet böra bestämmas
till ett lägre belopp än Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt. Riksdagen har
ansett, att sagda arvode bör sättas till samma belopp som medicinalrådsassistentens
avlöning eller 4,200 kronor. Likaså har det synts riksdagen,
att posten för resekostnader bör i avvaktan på erfarenhet om den kommande
belastningen å denna post minskas till 2,000 kronor.

1 övrigt har riksdagen icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.
Majit föreslagit.

På grund av riksdagens beslut kan det för nästkommande budgetår för
ifrågavarande ändamål äskade anslaget nedsättas till 6,600 kronor.

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till sinnessjuknämnden för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 6,600 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska
laboratorium, nu 152,800 kronor, med 23,000 kronor till 175,800 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har alltså

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska laboratorium,
nu 152,800 kronor, med 23,000 kronor till 175,800 kronor.

39:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens farmaceutiska
laboratorium för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 24,500 kronor.
40:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 46) att
dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1930 till
306 och från och med den 1 januari 1931 till 311;

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för
förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret
1930/1931;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 2,942,500 kronor, med 81,000 kronor till 3,023,500
kronor.

Mot Eders Kungl. Majlis förevarande förslag, som avser fullföljande av 1916
års provinsialläkarkommittés på sin tid framlagda plan i fråga örn antalet
ordinarie provinsialläkardistrikt, har riksdagen icke funnit skäl till erinran
och får alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1930 till
306 och från och med den 1 januari 1931 till 311;

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, nu 2,942,500 kronor, med 81,000 kronor till 3,023,500 kronor.

41 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till flyttningsbidrag åt
vissa provinsialläkare för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 2,000 kronor.

42:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
48) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 4,200 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

27

43:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) har riksdagen,
i likhet nied vad för innevarande budgetår ägt rum, till dyrtidstillägg åt vissa
extra provinsialläkare för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 1,000 kronor.

44:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag till statens sinnessjukhus
(punkt 51) kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

45:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 53) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 625,000
kronor, med 135,000 kronor till 760,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot beräkningen av förevarande
anslag och har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för
obildbara sinnesslöa, nu 625,000 kronor, med 135,000 kronor till 760,000 kronor.

46:o) I överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit föreslagit (punkt
54) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara
sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 750,000 kronor, med 70,000
kronor till 820,000 kronor.

47:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 55) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu 145,000 kronor,
med 30,000 kronor till 175,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för budgetåret
1930/1931 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,200 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 34,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förslag beträffande avlönings- och omkostnadsstaten
för Salboliedsanstalten hava icke föranlett erinran från riksdagens sida.
Vad angår det för handhavande av sjukvården vid sagda anstalt ifrågasatta
arvodet till överläkaren å Salaanstalten, har detta synts riksdagen väl avvägt.
Förutom fria resor eller ersättning för resor i förekommande fall torde
sålunda överläkarens ersättning för handhavande av nämnda sjukvård böra
bestämmas till 1,200 kronor. Ersättning härutöver — i form av traktamente
eller eljest — bör sålunda icke få ifrågakomma.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,200 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 34,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 57) att för budgetåret
1930/1931 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förevarande
förslag, har riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat

28

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels till avlöningar och vikariatsersättningar rn. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.

50:o) I enlighet nied Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 58) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 3,000 kronor.

öbo) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 60) att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna
för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 3,700,000 kronor, med 600,000 kronor
till 4,300,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna
för anslagets användning.

Yad angår den under förevarande punkt föreslagna ändringen i sättet
för utbetalande av driftbidrag till kustsanatorierna, har riksdagen funnit vad
som till stöd härför anförts motivera en dylik åtgärd. Riksdagen har alltså
godkänt vad av departementschefen härutinnan förordats.

Då anledning till jämkning av det av Eders Kungl. Majit under förevarande
punkt äskade anslagsbeloppet icke synts riksdagen föreligga, får
riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för
tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 3,700,000 kronor, med 600,000 kronor till

4,300,000 kronor;

dels ock godkänt den av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändringen i grunderna för anslagets
användning.

52:o) På grund av Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt
61) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
folksanatorierna för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 150,000
kronor.

53:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 62) att till vissa
arbeten vid Österåsens folksanatorium för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 145,000 kronor.

De ändrings- m. fl. arbeten vid Österåsens sanatorium, vartill medel för
nästkommande budgetår äskas, hava synts riksdagen av behovet påkallade
och av beskaffenhet att snarast böra komma till utförande.

Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag härutinnan har alltså riksdagen,
som icke haft något att erinra mot de för ändamålet beräknade
kostnaderna, till vissa arbeten vid Österåsens folksanatorium för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 145,000 kronor.

54:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 63) att till
understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra förslagsanslag av 450,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

29

Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
Ilar riksdagen alltså till understödjande av dispens är verksamt, c t för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 450,000 kronor.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till behandling av medellösa lupuspatienter
från landsorten, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000
kronor.

56:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) angående höjning
av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter
vid radiumhemmet i Stockholm kommer riksdagen att framdeles meddela
sitt beslut.

57:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) har riksdagen
till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 500,000 kronor.

58:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
67) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1930,1931 anvisat ett
extra förslagsanslag av 750,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 68) att till bidrag
till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor.

Riksdagen delar departementschefens mening därom, att länsstyrelserna
böra, där så icke redan skett, efter samråd med medicinalstyrelsen påkalla
landstingens och kommunernas intresse för ett mera rationellt ordnande av
frågan örn uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka.

Under uttalande härav och då riksdagen icke funnit anledning till erinran
mot beräkningen av nu ifrågavarande anslag, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor.

60:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 69) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor.

61:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 70) att

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,
underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget
till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg, under samma avdelning och underavdelning med rubriken kliniker
vid vanföreanstalter uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 160,000
kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade grunderna för sistnämnda
anslags användning.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran vare sig mot de föreslagna
förändringarna i avseende å rubrikerna å förevarande och de under punkterna
62—64 här nedan omförmälda anslagen eller mot storleken av de

30

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

äskade anslagsbeloppen och grunderna för deras användning, får alltså under
denna punkt anmäla, att riksdagen,

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,
underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget
till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg,
under samma avdelning och underavdelning med rubriken kliniker
vid vanföreanstalter uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 160,000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för sistnämnda anslags
användning.

62:o) Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt
anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,
underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget
till polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg, under samma avdelning och underavdelning med rubriken polikliniker
vid vanföreanstalter uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 15,000
kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för sistnämnda anslags
användning.

63:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 61 anfört får
riksdagen anmäla, att riksdagen,

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,
underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget
till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra, under
samma avdelning och underavdelning med rubriken skol- och uppfostringshem
för vanföra uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för sistnämnda anslags
användning.

64:o) Under åberopande av vad riksdagen under punkt 61 anfört, får
riksdagen anmäla, att riksdagen,

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,
underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget
till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. m., under samma avdelning och underavdelning
med rubriken yrkesskolor för vanföra m. m. uppfört ett ordinarie
förslagsanslag av 150,000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för sistnämnda anslags
användning.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till vanföreanstalt
i Härnösand för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 475,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr o A.

31

Av de beräknade kostnaderna för vanföreanstaltens uppförande hava hittills
anvisats 725,000 kronor. Det nu äskade anslaget utgör slutbeloppet för
anstaltens färdigställande.

Förevarande förslag har riksdagen ansett sig böra bifalla, men vill
emellertid på given anledning hava uttalat, att enligt riksdagens mening
arkitektarvodet synes hava beräknats väl högt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till vanföreanstalt i Härnösand
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 475,000
kronor.

66:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 75)

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare, nu 120,000 kronor, med 10,000 kronor till 130,000 kronor;

dels oclc godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna
för anslagets användning.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare, nu 120,000 kronor, med 10,000 kronor till 130,000 kronor;

dels ock godkänt den av departementschefen i statrådsprotokollet över socialärenden
den 3 januari 1930 förordade ändringen i grunderna för anslagets
användning.

'' 07:o) På grund av Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning

(punkt 76) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till Eugeniahemmet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,000
kronor.

68:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 77) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till lindring i mindre bemedlade
patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

69:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till bidrag
för anställning av distriktssköterskor, att utgå enligt av departementschefen
förordade ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
förslagsanslag av 220,000 kronor.

Yad Eders Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit riksdagen,
har riksdagen funnit sig böra bifalla och har alltså till bidrag för anställning
av distriktssköterskor, att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade grunder, för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 220,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till dyrtidshjälp
åt distriktssköterskor, att utgå enligt av departementschefen förordade
ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 1,500 kronor.

Den föreslagna ändringen i grunderna för ifrågavarande dyrtidshjälps åtnjutande
har riksdagen funnit sig böra bifalla.

32

Riksdagens skrivelse, Nr 5 A.

Då storleken av det äskade anslaget — utgörande samma belopp, som för
innevarande budgetår anvisats — ej heller givit riksdagen anledning till
erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor,
att utgå enligt av departementschefen i statsrådprotokollet över
socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade grunder, förbudgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor.

71:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier för deltagande
i kurs för utbildande av instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

72:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 81) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.

73:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 82) att till dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor m. fl., att utgå enligt av departementschefen
förordade ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
förslagsanslag av 100,000 kronor.

Under hänvisning till riksdagens under punkt 70 här ovan gjorda uttalande
angående anslag till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, får riksdagen, som ej
heller haft något att erinra mot förevarande förslag, anmäla, att riksdagen
till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., att utgå enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 januari 1930 förordade
ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 100,000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 83) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu 120,000 kronor, med

20,000 kronor till 140,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majis förevarande
förslag och har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen,
nu 120,000 kronor, med 20,000 kronor till 140,000 kronor.

75:o) Med bifall till Eders Kungl. Majis förslag (punkt 84) har riksdagen
till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra reservationsanslag av 31,000 kronor.

76:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maji föreslagit riksdagen (punkt 85)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till sjuktransporter
med flygplan för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor.

77:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till vissa
anordningar för sjuktransporter med flygplan i Boden för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 7,500 kronor.

Då riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majis förevarande
förslag, har riksdagen alltså till vissa anordningar för sjuktransporter med
flygplan i Boden för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 7,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3:s

78:o) Eders Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 87) att till understöd
åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Riksdagen bär ansett sig böra medgiva, att medel för främjande av den
verksamhet, varom här är fråga, ånyo beredas å riksstaten. Då storleken
av det äskade anslagsbeloppet ej heller givit riksdagen anledning till erinran,
har riksdagen alltså till understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter
m. rn. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 2,000
kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

79:o) Beträffande Eders Kungl. Majda förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till Överståthållarämbetet (punkt 88) kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.

80:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 89) att
dels besluta, att vid länsstyrelsen i Stockholms län skall från och med
den 1 juli 1930 inrättas en befattning såsom länsnotarie av lia klass;

dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen till ordinarie
avlöningsstat samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna,
att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931;

dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,
nu 4,046,600 kronor, med 35,600 kronor till 4,082,200 kronor.

Vid prövning av förevarande anslagsäskande har riksdagen i likhet med
statskontoret kommit till den uppfattningen, att en besparingsundersökuing
för länsstyrelsernas vidkommande snarast bör igångsättas.

Såsom skäl för sin mening härutinnan har statskontoret åberopat det nu
föreliggande, omfattande anslagskravet från länsstyrelsernas sida samt alldeles
särskilt den väntade ökningen i länsstyrelsernas arbetsuppgifter. Först
genom en dylik undersökning kunde det eldigt statskontorets förmenande
bliva utrönt, i vad mån tillkomsten av de nya ämbetsuppgifterna för länsstyrelserna
krävde anställande av ytterligare personal, och statskontoret funne
sig dessförinnan böra motsätta sig inrättandet av nya ordinarie befattningar.
Denna statskontorets mening biträdes av riksdagen. Riksdagen kan sålunda
icke bifalla det nu framlagda förslaget örn nyinrättande av en länsnotarietjänst
av lia klass i Stockholms län.

Slutligen torde ock i detta sammanhang böra beaktas, att tillräckliga motiv
icke synas föreligga för ett frångående av den förut av riksdagen hävdade
åsikten, att frågan om inrättandet av nya ordinarie befattningar bör på en
gång upptagas till prövning beträffande samtliga länsstyrelser.

På grund av den ställning, riksdagen sålunda intagit till berörda fråga,
bär anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän för nästkommande
budgetår upptagits med oförändrat belopp, 2,660,000 kronor.

Vad däremot angår beräkningen av anslagsposterna till personligt lönetillägg
till landssekreterare och landskamrerare samt till avlöningar till ickeBihang
till riksdagens protokoll WHO. 14 sami. Nr 5 A. «08 so 3

34

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ordinarie befattningshavare, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Då riksdagen slutligen funnit framställningen om medels anvisande för
anlitande i större omfattning, än vad hittills varit fallet, av sakkunniga inventeringsbiträden
åt landsfogdarna m. fl. välbetänkt samt icke haft något
att erinra mot storleken av det härför äskade beloppet eller mot vad Eders
Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
dels avslagit Eders Kungl. Majis förslag örn inrättande vid länsstyrelsen
i Stockholms län från och med den 1 juli 1930 av en befattning såsom
länsnotarie av lia klass;

dels godkänt följande förslag till ordinarie avlöningsstat samt till övergångsstat
för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas från och
med budgetåret 1930/1931:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........................... 2,660,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................... 50,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag
......................................................................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag
.......................................................................................... 46,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. va., förslagsanslag 1,161,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.................................. 15,000

Sakkunniga inventeringsbiträden åt landsfogdarna m. fl., förslagsanslag
..................................................................... 10,000

Summa kronor 4,066,000

Övergångsstat.

Lön

Tj änst-görings-

Summa

penningar

1 lanträntmästare i Väster-norrlands län..................

1 lanträntmästare i Norr-bottens län.....................

2,500

2,500

1,300

1,300

3,800

3,800

lEfter 5 år kan lönen
[ höjas med 500 kronor.

Summa kronor

5,000

2,600

7,600

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,
nu 4,046,600 kronor, med 27,000 kronor till 4,073,600 kronor.

81 :o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående dels ordinarie
förslagsanslaget till fögderiförvaltningarna (punkt 90) och dels ordinarie förslagsanslaget
till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna (punkt 91)
kommer riksdagen att framdeles meddela sina beslut.

82:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ortstillägg till landsfogden
i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
anslag av 200 kronor.

35

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

83:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 93) att till ersättning
åt lappfogdar in. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majda förslag
i ämnet, får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,600 kronor.

84:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 94) har riksdagen
till kostnader i anledning av val av landstingsmän m. fl. år 1930 för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Polisväsendet.

85:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 95) att till polisväsendet
i riket för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,190,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Majd under förevarande punkt i skilda hänseenden
föreslagit riksdagen, har riksdagen funnit sig böra bifalla.

Riksdagen har alltså till polisväsendet i riket för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra förslagsanslag av 2,190,000 kronor.

86:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 96) att till vissa ersättningar
åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet, att utgå enligt
av departementschefen förordade ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra förslagsanslag av 870,000 kronor.

Enligt vederbörande kungörelse utgår resekostnadsersättning till landsfiskal,
bland annat, för tjänsteresa, som företagits för undersökning eller utredning
enligt lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården eller lagen den 6
juni 1924 örn samhällets barnavård eller för handräckning enligt någon av
dessa lagar.

Det nu föreliggande förslaget innebär, att i kungörelsen skulle intagas
stadgande örn rätt för landsfiskal att uppbära motsvarande ersättning jämväl
för tjänsteresor i och för undersökningar och utredningar i frågor rörande
mantalsskrivning.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett skäligt, att sådan
ändring vidtages i kungörelsen den 26 juni 1925 angående ersättning åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet för vissa av deras verksamhet
föranledda utgifter m. lii., att landsfiskal må för resor, varom nu är fråga,
tillerkännas samma rätt till resekostnadsersättning, som han enligt de för
anslaget fastställda grunderna äger uppbära för vissa andra tjänsteresor för
närliggande ändamål. Enligt riksdagens mening synes berörda fråga, såsom
ock departementschefen framhållit, icke äga det sammanhang med spörsmålet
om landsfiskalernas lönereglering, att den ej kan avgöras utan samband med
dylik reglering.

Riksdagen, som sålunda funnit sig böra godkänna genomförandet av ifråga
varande ändring i grunderna för anslagets användning och icke haft något

36

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

att erinra mot beräkningen av anslaget för nästkommande budgetår, får
alltså anmäla, att riksdagen till vissa ersättningar åt befattningshavare vid
polis- och åklagarväsendet, att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade grunder,
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 870,000 kronor.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) att till utbildningskurs
i kriminalteknik m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
förslagsanslag av 31,000 kronor.

Av den i förevarande ämne lämnade utredningen har riksdagen kommit
till den uppfattningen, att, även örn vissa anmärkningar hava framställts
mot det förslag, varpå Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning grundar
sig, övervägande skäl dock tala för anordnande genom statens försorg av de
kurser, varom här är fråga, till en början försöksvis under nästkommande
budgetår. Riksdagen har alltså funnit, att medel för anordnande av en
dylik kurs under det kommande budgetåret böra ställas till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande.

Vad i ärendet förordats beträffande kursernas omfattning, programmet för
desamma, sättet för utseende av deltagare m. m., har icke föranlett erinran
från riksdagens sida.

Även i avseende å de uppgjorda kostnadsberäkningarna har riksdagen ansett
sig kunna i huvudsak godkänna det av Eders Kungl. Majit framlagda förslaget.
I ett hänseende har riksdagen dock funnit sig böra vidtaga en avvikelse från
detsamma. Detta gäller dagsersättningen under vistelsen i Stockholm till de
statsstipendierade kursdeltagarna. Jämlikt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle
denna ersättning utgå i enlighet med bestämmelserna i resereglementet och
sålunda för dygn utgöra 19 kronor för landsfogde och 13 kronor för landsfiskal
och skulle med landsfiskaler i förevarande hänseende likställas de,
som innehava stadigvarande förordnande på vakanssatta landsfiskalstjänster
eller som eljest enligt gällande bestämmelser uppehålla landsfiskalstjänst
mot åtnjutande av full avlöning. Till statsstipendierade kursdeltagare, som
ej på grund av sin tjänsteställning vid resor i tjänsten hade rätt till högre
traktamente, skulle ersättningen utgå med 10 kronor för dygn. Riksdagen har
icke funnit tillräckliga motiv för en dylik differentiering av kursdeltagarnas
ersättning, utan riksdagen har för sin del ansett, att ersättningen bör utgå
med enahanda belopp till varje kursdeltagare, oavsett vilken befattningshavargrupp,
han tillhör, samt att sagda ersättning bör bestämmas till 13 kronor
för dygn. Den sålunda beslutade ändringen i Eders Kungl. Maj:ts förslag
har icke synts böra föranleda jämkning av det av Eders Kungl. Majd äskade
anslagsbeloppet.

Under åberopande av det anförda får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
till utbildningskurs i kriminalteknik m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra förslagsanslag av 31,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

37

Diverse.

88:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) Ilar riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu
525,000 kronor, med 25,000 kronor till 500,000 kronor.

89:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredning
angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

90:o) På grund av Eders Kungl. Majda därom gjorda framställning (punkt
102) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 1,175,000 kronor, med 175,000 kronor till 1,000,000
kronor.

91:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.

Övriga ordinarie anslag.

92:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört samtliga
de ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt
omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 9 april 1930.

Med undersåtlig vördnad.