Riksdagens skrivelse Nr 389.

1

Nr 389.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1930.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa i samband med 1927 års
skolreform stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet
väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 177 och memorial nr 203.)

Till KONUNGEN.

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd ock behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.
Maj.-t under åttonde huvudtiteln (punkt 148 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, beräkna en höjning av det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken för budgetåret 1930/1931 med 587,900
kronor.

Vidare har Eders Kungl. Majit under punkt 153 av samma huvudtitel föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda
riksdagen förelagd, till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de
allmänna läroverken m. m. för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra anslag
av 878,400 kronor.

Eders Kungl. Majit har vidare under punkterna 155, 156, 157 och 158 av
åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1930/1931 beräkna dels

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken ett
extra anslag av 119,700 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1980, 74 sami. Nr 889.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 389.

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken ett
extra anslag av 105,200 kronor,

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken ett extra
anslag av 45,300 kronor,

dels ock till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna
läroverken ett extra anslag av 47,300 kronor.

Slutligen har Eders Kungl. Majit under punkt 161 föreslagit riksdagen att,
bland annat, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, för budgetåret 1930/1931 beräkna en höjning av den i det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt
skolläkare, nu 37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 31 januari
1930 dagtecknad proposition, nr 119, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit
riksdagen att

7. beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

medgiva, att, utöver vad beträffande denna organisation nu är stadgat, vid
realskola må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i
statsrådsprotokollet angivit, femårig och fyraårig linje kunna anordnas som
förenad linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass;

B. upprättande och ombildning av läroverk:

besluta:

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. i örebro skall från och med den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas
ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola med anknytning,
på sätt departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans
såväl fjärde som sjätte klass, ävensom fyraårigt latingymnasium, under
villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller
hyresersättning åt rektor;

2. i en var av städerna Linköping och Borås skall från och med den tid,
Kungl. Majit bestämmer, upprättas en realskola för flickor med anknytning,
på sätt departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans
såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande kommun
åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3. realskolorna vid de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Hälsingborg skola anordnas med anknytning, på sätt
departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans såväl
fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande kommun åtager sig

Riksdagens skrivelse Nr 889.

3

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:

1. gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Linköping
och Borås skall ombildas till samgymnasium, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. vid ett vart av de allmänna läroverken i Linköping, Karlskrona, Västervik,
Arvika, Söderhamn och Åmål skall en femårig linje av realskolan ombildas
till en sådan förenad linje som här ovan under A omförmäles, och vid ett
vart av de allmänna läroverken i Borås, örebro, Halmstad, Sundsvall, Östersund,
Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand,
Ängelholm, Trälleberg och Falköping ävensom vid östra realskolan i Göteborg
och realskolan i Malmö skall en fyraårig linje av realskolan ombildas till dylik
förenad linje;

c) i avseende å lyceema:

1. — med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera av högre allmänna läroverket
för gossar i Malmö och högre realläroverket i Göteborg samt av latinlyceilinjen
vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm — skall

dels vid högre latinläroverket i Göteborg samt vid högre allmänna läroverken
i Uppsala och Lund med upprättandet av vederbörande lyceilinjer tills vidare
anstå;

dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, med upprättandet
av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen tills vidare anstå
samt i stället tills vidare finnas ett gymnasium, omfattande fyraårigt latingymnasium
och fyraårigt realgymnasium, samt en realskola, anordnad med
fem ettåriga klasser och anknytande till folkskolans fjärde klass;

2. intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjerna blivit fullt genomförd,
skall Kungl. Majit äga att, efter förslag av skolöverstyrelsen och
inom gränserna för de för ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som
kunna bliva erforderliga med hänsyn därtill att, på grund av att upprättandet
av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av utökning av realskola respektive
gymnasium vid vederbörande läroverk genom upprättande av nya parallellavdelningar; 3.

första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att
minst 8 lärjungar blivit godkända i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövningama^ C.

anslag till de allmänna läroverken:

dels för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken,
med den fördelning som av Kungl. Majit bestämmes, m. m. höja det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 588,750 kronor; dels

för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

4

Riksdagens skrivelse Nr 389.

läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare höja nämnda anslag, nu
37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor;

kommande förty, vid bifall ej mindre härtill än även till Kungl. Maj:ts under
punkterna 148, 149 och 150 i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel
framlagda förslag, det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
nu 7,453,225 kronor, att ökas med 634,525 kronor till 8,087,750 kronor; dels

till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 817,100
kronor;

dels till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre
lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 55,000 kronor;

dels till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 119,600 kronor;

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 105,900 kronor;

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 45,300 kronor;

dels till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 47,300 kronor.

II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:

A. upprättande av kommunala flickskollinjer:

dels godkänna följande allmänna förutsättningar för åtnjutande av statsbidrag
till kommunal flickskollinje:

1. Kommunal flickskollinje skall vara inrättad vid allmänt läroverk samt
vara upprättad och underhållen av skolområde, bestående av ett eller flera
skoldistrikt, eller, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av annan kommunal samfällighet
eller förening av flera sådana, samt hava till ändamål att bereda
kvinnliga lärjungar, som genomgått näst högsta klassen av realskola vid allmänt
läroverk, tillfälle att inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig
bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och därvid
tillika i större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk
verksamhet, särskilt inom hemmets område.

2. Kommunal flickskollinje skall vara anordnad med treårig lärokurs.

3. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskollinje skall undervisningen,
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som gälla för
kommunala flickskolor, anordnas antingen på både en teoretisk och en praktisk
utbildningslinje eller på endera av dessa linjer.

4. Kommunal flickskollinje skall, vare sig den omfattar både en teoretisk
och en praktisk linje eller enbart en av dessa linjer, hava sammanlagt minst 30
lärjungar.

Riksdagens skrivelse Nr 889.

5

5. Kommunal flickskollinje skall stå under skolöverstyrelsens inseende.

6. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuta från
föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.

7. Vid varje kommunal flickskollinje skall minst halva antalet av de ordinarie
lärarna utgöras av kvinnor.

8. Läsåret skall hava samma längd som vid det allmänna läroverk, vid
vilket flickskollinjen är inrättad.

9. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla tjänliga och tillräckliga
lokaler samt erforderliga och lämpliga skolmöbler och nödig undervisningsmateriel.

10. Statsbidrag till kommunal flickskollinje må utgå endast där Kungl.
Majit, med hänsyn tagen till inom skolområdet redan befintliga läroanstalter,
för vilka statsbidrag utgår, finner förutsättningar saknas för uppehållande eller
upprättande av fullständig flickskola och prövar inrättandet av kommunal
flickskollinje med av skolområdet föreslagen organisation vara för orten behövligt
och lämpligt.

11. Undervisningen i kommunal flickskollinje, vilken skall stå öppen för
elever oberoende av deras hemorter, skall vara avgiftsfri, såvida ej i visst fall
på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda bestämmes i skolans
reglemente. Terminsavgifter må dock i intet fall bestämmas till olika belopp
för elever allt efter deras olika hemorter, ej heller påföras medellösa lärjungar.

12. I övrigt skall kommunal flickskollinje vara organiserad och undervisningen
därstädes anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
gälla för kommunal flickskola;

dels bestämma,

att lärarpersonalen vid kommunal flickskollinje skall åtnjuta samma avlöningsförmåner
med därtill hörande villkor och bestämmelser, som äro eller varda
bestämda för lärare vid kommunal flickskola, dock med iakttagande, att de i
sådant hänseende stadgade särskilda arvoden skola utgå till rektor vid kommunal
flickskollinje med 400 kronor, till biträdande föreståndarinna med 100
kronor, till vikarierande rektor med 200 kronor samt till vikarie för biträdande
föreståndarinna med 100 kronor, allt för år räknat;

dels föreskriva, att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala flickskollinjer
skola, förutom vad angår själva organisationen och därmed sammanhängande
eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:

I.

Statsbidrag till kommunal flickskollinje, vilken av Kungl. Majit blivit erkänd
såsom sådan, utgår på följande sätt:

a) till flickskollinje, där undervisningen är anordnad på teoretisk och praktisk
linje eller på enbart teoretisk linje, med 9,200 kronor för år, och till flickskollinje,
där undervisningen är anordnad på enbart praktisk linje, 5,600 kronor
för år; samt därutöver

6

Riksdagens skrivelse Nr 889.

b) till parallellavdelning av lägsta årsklassen med 2,800 kronor för år, dock
att sådant bidrag må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,
som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar
komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning
upprättas inom densamma, samt att parallellavdelning ej må upprättas
utan skolöverstyrelsens medgivande;

c) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta klasserna, under
iakttagande av de i b) angivna begränsningarna, med 2,800 kronor för år för
parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för
parallellavdelning inom den praktiska linjen;

d) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd, barnavård och
trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att vid
läsårets början vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i
varje lärjungegrupp inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar
komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas.

Härförutom skall till varje kommunal flickskollinje av statsmedel utgå bidrag
för lärare enligt samma grunder som gälla för kommunal flickskola.

n.

Till skolområde, vilket enligt plan, som av Kungl. Maj :t godkännes, upprättar
kommunal flickskollinje genom successivt uppbyggande med en eller två
klasser av sådan linje, skall, under den tid, som erfordras för dess utbyggande
till treårig kommunal flickskollinje, och utan hinder därav att densamma icke
omfattar tre årsklasser, statsbidrag, med tillämpning i övrigt av de här ovan
under A I stadgade grunder och med de i fråga örn de två högsta årsklasserna
av praktisk linje där angivna undantag, beräknas till 2,800 kronor för varje
årsklass eller avdelning av årsklass, under villkor:

a) att linjen i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass;

b) att linjen fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten följd;

c) att vid linjen finnas ordinarie lärare till ett antal, som med en understiger
antalet årsklasser i linjen, dock att då enbart praktisk linje är upprättad, endast
en ordinarie lärare behöver anställas och att denne behöver tillsättas först vid
tredje klassens upprättande, samt att rektor förordnas vid den nya organisationens
påbörjande; ävensom

d) att flickskollinjen i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i enlighet med
de för kommunal flickskollinje gällande föreskrifter.

III.

För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under A I och II givna
stadganden skola i övrigt gälla de föreskrifter, som i sådant avseende äro eller
varda utfärdade för kommunala flickskolor;

Riksdagens skrivelse Nr 889.

7

dels bemyndiga Kungl. Majit att ifråga om tillämpningen av de under A I
—III angivna grunder utfärda de närmare föreskrifter, vilka, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som gäller i fråga örn kommunala flickskolor, kunna
befinnas erforderliga;
dels ock besluta,

a) att lärarpersonalen vid kommunala flickskollinjer skall vara delaktig i statens
pensionsanstalt, med iakttagande i tillämpliga delar av vad angående delaktighet
i denna anstalt är stadgat i fråga örn lärare vid kommunala flickskolor,
med rätt för Kungl. Maj :t att utfärdade de närmare bestämmelser, som på grund
härav befinnas erforderliga; samt

b) att, därest på grund av inrättandet av kommunal flickskollinje statsunderstödd
enskild högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet och på den
grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring går
förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid början av
skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning,
som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1930,
intill dess hon fyller 60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående
till två tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser
vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående
dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension
till samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet av
sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande
vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas
avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari 1931.

B. kommunal flickskola, som är förenad med statlig realskola för flickor:
föreskriva, att å ort, där efter prövning av Eders Kungl. Majit kommunal
flickskola är i visst organisatoriskt avseende, på sätt departementschefen i
statsrådsprotokollet angivit, förenad med statlig realskola för flickor, rektor
skall, utom lön såsom rektor vid den statliga realskolan, åtnjuta ett särskilt
årligt arvode av 600 kronor.

C. anslag till kommunala flickskolor och flickskollinjer:
dels, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag
till kommunala flickskolor å 50,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie
förslagsanslag till statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer
med enahanda belopp, 50,000 kronor;

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni
1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor och flickskollinjer med
följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

8

Riksdagens skrivelse Nr 889.

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders Kungl
Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;

dels ock för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen
dels en motion (I: 300), vari hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å vad Eders Kungl. Majit föreslagit i
punkten I A samt i punkterna I B a) 3 samt b) 2 (sid. 123, 124), besluta, att
försöksvis de enligt 1927 års organisationsplan avsedda linjerna skola ersättas
vid ett vart av de allmänna läroverken i Borås och Jönköping av två förenade
linjer av den typ Eders Kungl. Maj :t föreslagit och vid ett vart av de allmänna
läroverken i Västervik, Arvika, Söderhamn, Trälleberg samt Åmål av en
dylik förenad linje;

att riksdagen måtte, med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit i
punkterna I B a) 1 och 2) och b) 1, uttala sin förväntan att för 1931 års
riksdag framlägges en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det
mindre antal statliga flickläroverk, som må, efter noggrann prövning och med
iakttagande av större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag innebär,
ytterligare finnas nödiga (sid. 124);

att riksdagen måtte, på sätt de sakkunniga föreslagit, bifalla förslaget i
fråga örn lycéerna (sid. 85, 86, 125);

att såsom villkor för statsunderstöd till kommunal flickskola och till kommunal
flickskollinje skall gälla, att lärjungeantalet i varje klass genomsnittligt
blir minst 15;

att slutligen de av Eders Kungl. Maj :t begärda anslagen ändras i överensstämmelse
med vad sålunda hemställts;
dels en motion (I: 303), vari hemställts,

ej mindre att riksdagen måtte, med godkännande i övrigt av vad i Eders
Kungl. Majits proposition, nr 119, föreslagits,

dels besluta här nedan angivna ändringar i det av Eders Kungl. Maj :t framlagda
förslaget och följaktligen

I. Beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

medgiva, att, utöver vad beträffande denna organisation nu är stadgat, vid
realskola på ort, som, efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall, av
Kungl. Majit bestämmes, må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i sitt anförande till statsrådsprotokollet angivit samt med iakttagande
av vad i motionen anförts, femårig och fyraårig linje kunna anordnas
som förenad linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte
klass;

Riksdagens skrivelse Nr 889.

9

B. Upprättande och ombildning av läroverk:

besluta:

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. i var och en av städerna Uppsala, Lund och örebro skall från och med
den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas ett högre allmänt läroverk för
flickor, omfattande realskola med anknytning, på sätt av departementschefen
angivits, till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, ävensom fyraårigt latingymnasium,
under villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. i en var av städerna Norrköping, Linköping, Jönköping, Borås, Karlstad
och Västerås skall från och med den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas
en realskola för flickor med anknytning, på sätt av departementschefen angivits,
till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möberutrustning ävensom bostad eller hyresersättning
åt rektor;

3. avslå vad Eders Kungl. Majit hemställt under denna punkt;

b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:

1. gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Norrköping,
Linköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås skall ombildas till
samgymnasium, under villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning
åt rektor;

2. vid ett---—----förenad linje;

dels ock godkänna vad i motionen anförts med avseende på undervisningsplan
för förenad realskollinje ävensom med avseende på den tid, inom vilkens
förlopp lyceifrågan skall upptagas till förnyad prövning;

än även att vederbörande utskott måtte företaga de förändringar i propositionens
anslagssummor, som ett bifall till motionen kan föranleda;

dels två likalydande motioner (I: 307 och II: 480), i vilka hemställts, att
riksdagen vid beslut om upprättande av flickrealskolor i vissa städer måtte

1) dels besluta, att i Norrköping skall från och med den tid Kungl. Majit
bestämmer upprättas en realskola för flickor, under villkor att Norrköpings
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och
möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2) dels besluta, att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i Norrköping
skall från och med höstterminen 1930 provisoriskt ordnas som samgymnasium,
under villkor att Norrköpings stad åtager sig tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3) dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolan i
Norrköping må, i den mån på grund av flickskolans inrättande den kommunala
mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning begränsas, kunna efter Kungl.
Maj:ts beprövande i varje särskilt fall överflyttas såsom ordinarie ämneslärare
till flickrealskolan, därvid de grunder i avseende å avlöningsförmåner och pen -

10

Riksdagens skrivelse Nr S89.

sionsrätt må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda i fråga
örn överflyttning till statsläroverk av de den 1 juli 1927 anställda ordinarie
ämneslärarna vid kommunal mellanskola, som ombildas till allmänt läroverk,
eller under punkten 5:o i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 86/1929 föreslås
i liknande hänseende;

4) dels medgiva, att statsbidrag till kommunala mellanskolan må, därest
mellanskolan till följd av flickrealskolans inrättande successivt nedlägges, utan
binder av bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918
(nr 927) utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i § 16
första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass
eller avdelning av årsklass;

5) dels medgiva, att, därest kommunala mellanskolan till följd av flickrealskolas
inrättande successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor
vid den kommunala mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,
arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas
till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till del i förhållande
till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl. Maj :t prövar
skäligt;

6) dels besluta, att, därest riksdagen lämnar sitt bifall helt eller delvis till
vad här ovan föreslagits att träda i tillämpning redan under budgetåret 1930/
1931, anvisa härför nödiga medel;

dels två likalydande motioner (I: 308 och II: 488), i vilka hemställts, att
riksdagen ville

1. beträffande de allmänna läroverken

dels avslå vad Eders Kungl. Majit under A hemställt,

dels, med avslag å vad under B hemställts, besluta

a) att i örebro skall, från och med den tid Kungl. Majit bestämmer, upprättas
ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola med anknytning
till folkskolans sjätte klass ävensom treårigt latingymnasium, under
villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller
hyresersättning åt rektor;

b) 1. att det högre allmänna läroverket i en var av städerna Lund, Borås och
Västerås skall ombildas till högre samläroverk, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler samt
bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. att, intill dess högre flickläroverk inrättas i städerna Uppsala, Linköping,
Norrköping, Jönköping och Karlstad, gymnasiet vid de i nämnda städer
upprättade läroverken skall ombildas till samgymnasium under de ib) 1. angivna
villkor;

c) 1. att de vid läroverken i Uppsala och Lund anordnade lyceilinjerna i
anslutning till under b) 1. och 2. angivna ombildning skola ersättas vid det
förra läroverket av treårigt latingymnasium, vid det senare läroverket av fyrklassig
realskola och treårigt latingymnasium;

2. att vid statens provskola, Nya elementarskolan i Stockholm, med upp -

Riksdagens skrivelse Nr 389.

11

rättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen skall tills vidare
anstå samt i stället tills vidare finnas fyrklassig realskola samt fyraårigt latingymnasium
och treårigt realgymnasium;

dels ock anvisa erforderliga medel för genomförande av ovan föreslagna organisation
;

II. Beträffande kommunala flickskolor och flickskolelinjer:
med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förslag under A, B och C
dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor med
oförändrat belopp, 50,000 kronor;

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni
1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med enahanda belopp
och efter enahanda grunder som under innevarande budgetår;

dels ock för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor;

dels en motion (I: 309), vari hemställts, att sådan modifikation av riksdagen
vidtages i den av Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 119 föreslagna
organisationen, att under B. b) tillägges ett moment 3, innehållande:

3. vid samrealskolorna i Norrtälje och Askersund skall den fyraåriga realskolan
ombildas så till vida, att den genom förenad linje får sådan anknytning
till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, som under A. omförmäles;

ävensom att den ändring av anslagssumman företages, som föranledes av ett
bifall till ovanstående hemställan;

dels en motion (II: 438), vari hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i
punkten I A samt i punkterna I B a) 3 samt b) 2 (sid. 123, 124), besluta, att
försöksvis de enligt 1927 års organisationsplan avsedda linjerna skola ersättas
vid ett vart av de allmänna läroverken i Borås och Jönköping av två förenade
linjer av den typ Eders Kungl. Maj:t föreslagit och vid ett vart av de
allmänna läroverken i Västervik, Arvika, Söderhamn, Trälleberg samt Åmål
av en dylik förenad linje;

att riksdagen måtte, med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i
punkterna I B a) 1 och 2 och b) 1, uttala sin förväntan att för 1931 års riksdag
framlägges en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det mindre
antal statliga flickläroverk, som må efter noggrann prövning och med iakttagande
av större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag innebär, ytterligare
finnas nödiga (sid. 124);

att riksdagen måtte, på sätt de sakkunniga föreslagit, bifalla förslaget i
fråga örn lycéerna (sid. 85, 86, 125);

att slutligen de av Eders Kungl. Maj:t begärda anslagen ändras i överensstämmelse
med vad sålunda hemställts;

dels en motion (II: 479), vari hemställts, att riksdagen måtte

1) dels besluta att i Norrköping i likhet med vad som föreslagits beträffande
Linköping och Borås skall från och med den tid Kungl. Maj :t bestämmer upprättas
en realskola för flickor med anknytning, på sätt i kungl, propositionen
nr 119 angivits, till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under villkor

12

Riksdagens skrivelse Nr 389.

Den kvinnliga
ungdomens

högre skolundervisning.

att Norrköpings kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt
rektor;

2) dels besluta att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i Norrköping
skall fran och med höstterminen 1930 provisoriskt ordnas som samgymnasium,
under villkor att Norrköpings stad åtager sig tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3) dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolan i
Norrköping må, i den mån på grund av flickrealskolas inrättande den kommunala
mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning begränsas, kunna efter
Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall i största möjliga utsträckning
överflyttas såsom ordinarie ämneslärare till flickrealskolan, därvid de grunder
i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt må äga tillämpning, som av
1927 års riksdag blivit fastställda i fråga örn överflyttning till statsläroverk
av de den 1 juli 1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal mellanskola,
som ombildas till allmänt läroverk, eller under punkten 5 :o i Eders Kungl.
Maj:ts proposition nr 86/1929 föreslås i liknande hänseende;

4) dels medgiva, att statsbidrag till kommunala mellanskolan må, därest
mellanskolan till följd av flickrealskolans inrättande successivt nedlägges, utan
hinder av bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918
(nr 927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i § 16
första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass
eller avdelning av årsklass;

5) dels medgiva, att, därest kommunala mellanskolan till följd av flickrealskolas
inrättande successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor vid
den kommunala mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,
arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas
till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i förhållande
till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt; 6)

dels besluta att, därest riksdagen lämnar sitt bifall helt eller delvis till
vad här ovan föreslagits att träda i tillämpning redan under budgetåret 1930/
1931, anvisa härför nödiga medel;

dels en motion (II: 481), vari hemställts, att vid samrealskolan i Askersund
den fyraåriga realskolelinjen på sätt i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 119
angives ombildas till en förenad fem- och fyraårig linje med anknytning till
folkskolans såväl fjärde som sjätte klass;

dels ock en motion (II: 487), vari föreslagits, att riksdagen med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts förslag örn upprättandet av en statlig realskola för flickor
i Borås måtte besluta, att skolan tillsvidare skall bestå av en fyraårig linje.

I likhet med vissa motionärer måste riksdagen finna anmärkningsvärt, att
från Eders Kungl. Maj:ts sida icke förebragts en fullständig och slutgiltig
plan för den högre flickundervisningens ordnande, varigenom överblick kunnat
vinnas över hithörande ekonomiska och organisatoriska frågor. I detta

Riksdagens skrivelse Nr 389.

13

läge har riksdagen saknat erforderligt material för att, såsom önskvärt varit,
medverka till att alla i detta avseende svävande organisationsspörsmål nu i
ett sammanhang erhålla sin lösning.

Vid prövningen av Eders Kungl. Maj:ts förslag och föreliggande motioner
har riksdagen emellertid låtit sig angeläget vara att nu söka uppnå en definitiv
lösning av berörda spörsmål, i all den utsträckning omständigheterna medgivit.

Härvid har den vägledande synpunkten varit att åvägabringa en ordning,
som icke på statsverket och kommunerna ställer större ekonomiska krav, än
förhållandena göra oundgängligen nödvändiga.

Vid den sålunda verkställda prövningen har riksdagen blivit övertygad därom,
att behov av ett högre flickläroverk i örebro måste anses vara för handen.
Riksdagen har alltså beslutat, att i nämnda stad ett dylikt läroverk skall
komma till upprättande under de i propositionen angivna villkoren. Till frågan
om sagda läroverks organisation återkommer riksdagen i det följande.

Beträffande därefter frågan örn upprättande av ytterligare nya särskilda
flickläroverk synas de under senare år allmänt sjunkande lärjungesiffrorna
vid de allmänna läroverken ägnade att mana till synnerlig försiktighet. Med
hänsyn till de statsfinansiella konsekvenserna kan riksdagen icke finna välbetänkt
att, på sätt departementschefen i anslutning till skolsakkunnigas
ståndpunkt velat göra, nu vid ordnandet av läroverksförhållandena å de olika
orterna tillämpa andra grunder än som skett i samband med 1927 års omorganisation.

Ur synpunkten av nu berörda grunder kan riksdagen i likhet med vad i motionerna
I: 308 och II: 488 föreslagits icke finna någon anledning att ytterligare
uppskjuta ordnandet av den högre flickundervisningen i Västerås. På sätt jämväl
departementschefen framhållit, kan nämligen det nu konstaterbara lärjungeantalet
vid därvarande gossläroverk icke anses påkalla upprättandet av
särskilt flickläroverk i denna stad. Riksdagen anser därför, att läroverket i
fråga bör omedelbart ombildas till högre samläroverk.

I samma motioner har tillika påyrkats, att gossläroverket i Lund skulle
ombildas till samläroverk. Då ej heller i detta fall lärjungeantalet lägger
hinder i vägen för en dylik anordning och då, såsom av skolöverstyrelsen
framhållits, det med hänsyn till provårsutbildningen måste anses vara av
vikt att för densamma äga till förfogande ej blott gossläroverk utan jämväl
samläroverk, har riksdagen funnit sig böra bifalla motionerna även i denna
del.

Vidkommande läroverket i Borås, i fråga örn vilket motsvarande yrkande
framställts i motionerna 1:308 och 11:488, har riksdagen visserligen funnit
goda skäl tala för en sådan ombildning. Då emellertid, enligt vad riksdagen
inhämtat, vissa lokala svårigheter skulle inträda, därest en dylik ombildning
omedelbart beslutades, har riksdagen ansett sig icke nu böra bifalla motionerna
i denna punkt. Riksdagen har icke heller ansett sig kunna bifalla
Eders Kungl. Maj:ts förslag om upprättande av en särskild flickrealskola i
staden. Enligt riksdagens mening kunna betänkligheter även ur allmänna

14

Riksdagens skrivelse Nr 889.

synpunkter ej minst med tanke på svårigheterna att tillfredsställande ordna
materiellfrågan anföras mot att upprätthålla särskilda realskolor för flickor.
Riksdagen har av samma anledning icke heller ansett sig kunna medgiva inrättandet
av det föreslagna flickläroverket i Linköping.

Den redan av riksdagen åberopade omständigheten, den minskade lärjungefrekvensen
vid statsläroverken, särskilt å gymnasiestadiet, har synts riksdagen
möjliggöra ett allmänt tillgodoseende av kravet på flickornas gymnasieutbildning
i de övriga av de städer, där denna angelägenhet icke tidigare
ordnats. Eders Kungl. Majk har i sådan avseende föreslagit, att gymnasiet
vid ett vart av läroverken i Linköping och Borås skall ombildas till samgymnasium.
I motionerna 1:303, 1:308 och 11:488 här enahanda yrkande framställts
beträffande läroverken i Norrköping, Jönköping och Karlstad. Riksdagen
finner goda skäl anförda för en sådan ombildning och har alltså bifallit
de ifrågavarande förslagen. Enahanda skäl synas riksdagen kunna
åberopas jämväl för en ombildning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket
i Uppsala till samgymnasium, varför riksdagen funnit en sådan ombildning
nu höra äga rum.

Med detta ställningstagande från riksdagens sida återstår allenast att tillgodose
behovet av den kvinnliga ungdomens utbildning för realexamen i städerna
Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad. Det
synes riksdagen ingalunda uteslutet, att det ur såväl statens som vederbörande
stadssamhällens synpunkt skall te sig mest fördelaktigt att även i dessa
städer tillgodose nämnda utbildningsbehov genom läroverkens ombildning till
samläroverk och den dyrbarare anordningen med inrättande av nya läroverk
såmedelst undgås. Klarhet i detta avseende torde dock icke kunna vinnas
förrän någon tids ytterligare erfarenhet föreligger. Vid sådant förhållande
hava motionerna 1:300 och 11:438, i vad de avse framläggande för 1931
års riksdag av en slutlig och fullständig plan för inrättande av ett mindre
antal statliga flickläroverk, icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen har vidare att ingå i ett närmare övervägande av organisationen
av flickläroverket i örebro samt samgymnasierna vid läroverken i Uppsala,
Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad ävensom samläroverken
i Lund och Västerås. I detta sammanhang har riksdagen jämväl
prövat Eders Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag beträffande ändrad organisation
av realskolestadiet vid de förut inrättade högre flickläroverken i Stockholm,
Malmö, Hälsingborg och Göteborg.

De skäl, som av departementschefen anförts till förmån för en dylik omorganisation
av sistberörda läroverk, finner riksdagen icke hållbara. I likhet
med vad i motionerna I: 300, I: 303, I: 308 och II: 488 samt II: 438 gjorts gällande,
mäste riksdagen för sin del hävda, att dessa läroverks organisation
slutgiltigt fastställts av 1927 års riksdag. Vid sådant förhållande har riksdagen
icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Med
denna ståndpunkt och då riksdagen, som ansett allenast ytterligare ett högre
flickläroverk böra komma till stånd, hyser den uppfattningen, att skolorganisationen
i örebro, sedd i det hela, icke uppvisar några principiella avvikel -

Riksdagens skrivelse Nr 889.

15

ser från den i förstnämnda fyra städer föreliggande, kan riksdagen icke finna
skäl att uteslutande för Örebroläroverkets del tillämpa en annan anknytning
till folkskolan än den för övriga läroverk av denna typ redan fastställda.
Med bifall till vad i motionerna I: 303 och II: 488 härutinnan hemställts,
har riksdagen sålunda ansett sig böra besluta, att realskolan vid Sfigda läroverk
anordnas 4-klassig med anknytning allenast till folkskolans sjätte klass.
I fråga åter örn gymnasiet, har riksdagen, med beaktande av att detta skulle
omfatta uteslutande latinlinje och då stadens hittillsvarande flickgymnasium
varit fyraårigt, icke velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna
del och har förty icke kunnat biträda det i sistnämnda motioner framställda
yrkandet örn gymnasiets anordnande såsom treårigt.

Vad därefter angår organisationen av de nya samläroverken och samgymnasierna,
synes enligt av riksdagen verkställda undersökningar någon utökning
av gymnasieorganisationen icke böra beräknas erforderlig vid läroverken
i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås. Vid ett
vart av läroverken i Uppsala och Lund torde däremot, i stället för anordnande
av parallellavdelningar till det fyraåriga latingymnasiet, av vilka behov
kan förutses komma att föreligga, böra upprättas en treårig latinlinje. I
fråga örn realskolestadiet torde det för de föreslagna samläroverken komma
att i vissa fall visa sig behövligt att anordna ytterligare parallellavdelningar,
vilka tillsvidare i avvaktan på närmare erfarenhet torde kunna bekostas av
extraläraranslaget i enlighet med för detta givna bestämmelser.

Vad slutligen beträffar tidpunkten för upprättandet av örebroläroverket för
flickor, torde denna böra bestämmas av Eders Kungl. Maj:t. Ombildningen
av de förutnämnda läroverken bör försiggå successivt med början i realskolans
första klass resp. gymnasiets första ring. I den mån vederbörande kommuner
före början av höstterminen innevarande år underkastat sig föreskrivna
villkor, torde ombildningen böra påbörjas redan från och med läsåret 1930
—31. Riksdagen förutsätter, att från Eders Kungl. Maj:ts sida åtgärder
vidtagas för att, i enlighet med härför gällande grunder, tillgång till kvinnliga
lärarekrafter tillförsäkras de nya samläroverken.

I samband med inrättandet av samgymnasium i städerna Uppsala och Lund
böra givetvis de privata flickgymnasierna i dessa städer icke vidare ifrågakomma
till statsunderstöd.

Vad beträffar Eders Kungl. Maj:ts förslag örn kommunala flickskolor och
flickskollinjer, har till en början riksdagen föranletts till den erinran, att med
hänsyn till de betydande kostnaderna en viss varsamhet synes vara av nöden,
då det gäller att med statsunderstöd anordna särskilda offentliga läroanstalter
för kvinnlig ungdom. Utan att ingå i närmare prövning av den plan, som i
detta avseende framlagts av 1927 års skolsakkunniga, har riksdagen i allmänhet
velat framhålla, att vid hithörande organisationsspörsmåls bedömanmande
lärer böra beaktas dels den ståndpunkt riksdagen intagit i fråga om
fortsatt understödjande av privat flickskola å vissa orter, dels de förutsättningar,
som lagts till grund för riksdagens prövning av 1928 års förslag
till kommunala flickskolor.

16

Riksdagens skrivelse Nr S89.

Vad särskilt angår de nn föreslagna kommunala flickskolelinjerna måste
riksdagen ställa sig mycket betänksam mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Uppmärksammas må, att från riksdagens sida ifrågasatts övervägande av
sådana linjers inrättande allenast vid de statliga /iicfcläroverken. Det föreliggande
. förslaget åter åsyftar att möjliggöra ett allmänt anordnande av
linjerna i fråga vid samläroverken och erhåller därigenom mycket avsevärda
ekonomiska konsekvenser för statsverket. Härtill kommer, att införandet
av den ifrågavarande skolformen icke lärer kunna undgå att föregripa organiserandet
av de praktiska realskollinjer, varom utredning pågår i enlighet
med av 1927 års riksdag gjord hemställan.

Under dessa omständigheter har riksdagen icke kunnat finna välbetänkt
att nu bifalla förslaget i fråga. Då riksdagen sålunda avslagit Eders Kungl.
Maj:ts proposition i denna del, saknar riksdagen anledning att närmare uttala
sig örn de föreslagna understödsvillkoren.

I motionen I: 300 har ifråga örn kommunal flickskola påyrkats, att lärjungeantalet
i varje klass skäligen bör fastställas till 15 eller för hela skolan
till 105, mot för närvarande gällande 13 resp. 91.

Riksdagen vill framhålla, att en dylik ändring av 1928 års riksdags beslut
skulle i avsevärd grad försvåra upprättandet av kommunala flickskolor och
därmed i uppenbar strid mot riksdagens uttalade önskan bidraga till att länka
strömmen av bildningssökande kvinnlig ungdom in på de utbildningsvägar,
som leda till real- och studentexamen. Riksdagen vill även erinra därom, att
såsom villkor för statsunderstöd till kommunal mellanskola föreskrivits ett
genomsnittligt lärjungeantal i varje klass av allenast 10. Riksdagen har därför
ej kunnat bifalla yrkandet i motionen I: 300, i vad det avser kommunal
flickskola.

Vad Eders Kungl. Majit föreslagit i fråga örn kommunal flickskola, som
är förenad med statlig realskola för flickor, har icke föranlett någon riksdagens
åtgärd, vid det förhållandet att enligt riksdagens mening någon sådan
realskola åtminstone för närvarande icke bör komma till stånd.

Vissafrågor Vid bedömandet av det föreliggande förslaget rörande anordning av realriämpningen
skolan såsom förenad linje har riksdagen i första hand ansett sig böra konstads
1927 års tera, att erfarenheten i fråga örn den år 1927 beslutade läroverksorganisatiosktZ7l-
nen annu är och måste vara mycket bristfällig. Detta faktum har jämväl
allmänt framhållits från de hörda lokala skolmyndigheternas sida. Enligt
riksdagens åsikt kan alltså med ledning av förefintligt erfarenhetsmaterial
något behov av partiell revision av den fastställda organisationen icke motiveras,
och detta så mycket mindre som enligt samma myndigheters ganska
allmänt uttalade uppfattning utvecklingen regelmässigt förutsättes komma
att förlöpa i enlighet med 1927 års plan.

Riksdagen har därjämte vid prövningen av förslaget i fråga, sådant det i
propositionen utformats, icke kunnat undgå att fästa avseende vid den kostnadsökning,
varmed detsamma är förbundet såväl direkt genom ökade anspråk
på lärarkrafter vid de allmänna läroverken som ock särskilt indirekt

Riksdagens skrivelse Nr 380.

17

genom sina konsekvenser vid flickundervisningens ordnande å vissa orter. Då
riksdagen vidare mäste hålla före, att genom den inriktning, förslaget av departementschefen
givits, detsamma är ägnat att i väsentliga hänseenden rubba
de grunder, på vilka 1927 års läroverksorganisation bygger, ej minst därigenom
att. den s. k. förenade linjen skulle komma att utgöra en fast beståndsdel
i organisationen, har riksdagen icke funnit sig kunna bifalla Eders Kungl.
Ma.j :ts hemställan i nu förevarande avseende.

De betänkligheter, vilka sålunda inställt sig, hava emellertid enligt riksdagens
uppfattning icke samma betydelse, därest den ifrågasatta anordningen
allenast komme till stånd försöksvis och i begränsad omfattning vid ett mindre
antal av riksdagen bestämda läroverk, där betingelserna kunna anses lämpliga
och där tillika möjliga praktiska tillämpningssvårigheter vid övergången
till den fastställda organisationen kunna förväntas såmedelst bliva lättade.
Riksdagen har fördenskull funnit sig icke böra motsätta sig att, på sätt i motionerna
I: 300, I: 303 och II: 438 ifrågasattes, den 1927 fastställda organisationen
under iakttagande av erforderliga garantier må i nedan angiven utsträckning
kunna tills vidare ersättas av s. k. förenad linje.

Vid valet av de läroverk, där sådana försök må kunna komma till stånd, har
det synts riksdagen önskvärt, att skilda typer bliva representerade, ävensom
att olika landsdelar därvid böra ifrågakomma. Jämväl synas försöken böra
äga rum under växlande yttre förutsättningar. Med utgångspunkt härifrån
har riksdagen ansett sig kunna medgiva, att förenad linje må kunna komma
till stånd vid de allmänna läroverken i Västervik, Vänersborg, Borås, Falköping,
Hälsingborg, Trelleborg, Halmstad, Arvika, Åmål, Härnösand och Östersund.
Med avseende å ombildningen till förenad linje vid dessa läroverk synes
Eders Kungl. Maj:ts förslag kunna godtagas utom i följande delar. Vid läroverket
i Västervik torde en av de båda realskollinjerna böra tills vidare kunna
anordnas såsom förenad linje. Riksdagen förutser nämligen, att senast i samband
med den indragning av statsunderstödet till den privata flickskolan i staden,
som av 1927 års riksdag förutsatts, behov av två realskollinjer vid läroverket
kommer att inträda. Att, på sätt Eders Kungl. Maj :t ifrågasatt, anordna
realskolan uteslutande såsom en förenad linje vid bland annat läroverket i Arvika
kan riksdagen icke finna tillrådligt redan av den anledningen, att en sådan
åtgärd torde nödvändiggöra uppehållande av flickskolan i orten, detta i strid
med vad som av 1927 års riksdag förutsatts. En sådan utveckling skulle uppenbarligen
förhindra de besparingar till icke obetydliga belopp i utgifterna för
privatskoleväsendet, som vid reformens beslutande beräknades. Då, enligt riksdagen
tillhandakomna upplysningar, vid detta läroverk lärjungantalet i första
klassen redan under nästkommande läsår torde komma att överstiga maximiantalet
för en klassavdelning, kan riksdagen endast på det sätt bifalla förslaget,
att vid nämnda läroverk en av realskolans linjer tills vidare ersättes av
förenad linje. I fråga örn samrealskolorna i Trelleborg, Falköping och Åmål,
torde jämväl gälla, att en realskola utan parallellavdelningar vid dessa läroverk
med till visshet gränsande sannolikhet icke kan vara tillfyllest, och riks Bihang

till riksdagens protokoll 1930. lh sami. Nr 380. 2

18

Riksdagens skrivelse Nr S89.

dagen har därför medgivit, att även vid sistnämnda tre läroverk en av linjerna
tills vidare ersättes av förenad linje.

Av den ställning riksdagen sålunda intagit följer, att riksdagen icke kunnat
bifalla motionen 11:481. Uppmärksammas måste ock i detta sammanhang, att
inhiberandet av den fyrklassiga realskolan vid läroverket i Askersund betingats,
icke av uteblivande av lärjungar, utan av svårigheten vid tillhandahållande
av lokaler för folkskolan i staden. Ej heller kan riksdagen bifalla motionen
I: 309 beträffande förenad linje vid samrealskolan i Norrtälje.

Vid intagande av den ståndpunkt, som riksdagen nyss angivit, förutsätter
riksdagen, att någon ändring av grunderna för realskolans organisation icke
vidtages, utan att särskilda föreskrifter av Eders Kungl. Majit meddelas rörande
de ifrågavarande försökens bedrivande. Likaledes finner sig riksdagen,
i anslutning till motionen 1:303, böra som en oeftergivlig förutsättning fasthålla,
att försöken med förenad linje icke få lägga hinder i vägen för att samtliga
från folkskolans sjätte klass inträdessökande lärjungar, vilka i prövningen
godkänts, vinna inträde vid vederbörande läroverk. Till vinnande av detta
syfte bör med anlitande, då så finnes erforderligt, av reservationsanslaget till
extra lärare, klassavdelning upprättas, så snart lärjungeantalet i avdelning av
förenad linje överstiger 35. Likaledes skall gälla, att försöken må genomföras,
endast i den mån antalet lärjungar i den fyraåriga kursen understiger 10.
Då detta antal uppnås, skall denna kurs bilda egen klassavdelning med skild
undervisning. Givetvis bör till ledning vid försöken med den förenade linjen
särskild undervisningsplan meddelas, vilken synes kunna utformas i huvudsaklig
anslutning till vad skolöverstyrelsen angivit.

I enlighet med den ståndpunkt, åt vilken riksdagen ovan givit uttryck, måste
det ännu anses för tidigt att fälla ett slutgiltigt omdöme örn den år 1927
införda lyceiformens framtida möjligheter. Riksdagen ser sig redan av denna
anledning förhindrad att bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag, vilket åsyftar
väsentlig begränsning av denna skoltyps förekomst. I detta sammanhang
vill riksdagen hava uttalat, att det enligt riksdagens mening måste anses nödvändigt
att genom Eders Kungl. Maj:ts åtgöranden allmänheten erhåller
närmare upplysning rörande den år 1927 genomförda skolreformens innebörd
och praktiska räckvidd.

Av den åvägabragta utredningen har riksdagen sålunda icke känt sig övertygad
örn riktigheten av att nu låta anstå med upprättandet av lyceilinjema
vid läroverken i Uppsala och i Lund. Vad åter angår högre latinläroverket
i Göteborg, har riksdagen icke funnit tillräckliga skäl att motsätta sig Eders
Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande statens provskola, nya elementarskolan, föranleder under föreliggande
omständigheter förslaget om anstånd tills vidare med upprättande av
reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen icke någon erinran från riksdagens
sida. Däremot kan riksdagen icke bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
i vad detsamma gäller den organisation, som skulle ersätta de ifrågavarande
lyceilinjema. Det äger enligt riksdagens mening sin riktighet, något
som jämväl i motionerna 1:308 och 11:488 framhållits, att fastställandet av

Riksdagens skrivelse Nr 389.

19

läroverksorganisationen i huvudstaden av 1927 års riksdag skedde nied beaktande
av att möjligheter till övergång från folkskolans sjätte klass skulle
förefinnas vid nya elementarskolan. I anledning härav begränsades ock vid
övriga läroverk den fyrklassiga realskolan starkt. Under dessa omständigheter
lär det få anses bäst överensstämma med grunderna för den beslutade
reformen, att realskolan vid nya elementarskolan göres fyrklassig, vadan
riksdagen med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del bifallit motionen.
Likaledes finner riksdagen goda skäl vara anförda för att realgymnasiet
vid läroverket i fråga blir treårigt och finner sig alltså jämväl härutinnan
böra bifalla motionärernas hemställan.

- I likhet med departementschefen anser riksdagen skäligt, att frågan örn lyceiorganisationens
omfattning prövas ånyo tidigast tre år härefter.

Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande ett minimiantal av 8 godkända lärjungar
för upprättande av första krets av lyeeilinje har icke föranlett någon
erinran från riksdagens sida.

Riksdagen finner sig till sist böra uttala, att den godtagna begränsningen av
lyceilinjernäs förekomst givetvis bör föranleda en motsvarande reduktion tills
vidare i de ifrågavarande läroverkens ordinarie läraruppsättning, och riksdagen
förutsätter, att genom Eders Kungl. Maj :ts försorg vederbörlig jämkning
av staterna vidtages.

Det allmänna jämkningsbemyndigande, intill dess organisationsplanen beträffande
lyceilinjerna blivit fullt genomförd, som av Eders Kungl. Majit uti
nu förevarande hänseende ifrågasatts, kan riksdagen av principiella skäl icke
lämna, utan torde i de fall, då antalet lärjungar icke medgiver upprätthållande
av lyceets klasser, desamma böra under läsåret indragas utan att ersättas av
realskol- eller gymnasieklasser.

Mot de av departementschefen under denna punkt verkställa beräkningarna Beräkningen
har riksdagen i och för sig intet att erinra. Emellertid har riksdagen avslagit
Eders Kungl. Maj :ts förslag örn inrättande av realskolor för flickor i Linko- ä riksstaten.
ping och Borås samt beslutat dels att det högre allmänna läroverket i en var y>a ordinarie
av städerna Lund och Västerås skall ombildas till samläroverk, dels lärartjänster
ock att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Uppsala,
Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad skall ombildas
till samgymnasium. Härav föranledas vissa ändringar i de i den kungl, propositionen
gjorda anslagsberäkningarna. Först och främst avgår från den summa
å 588,750 kronor, varmed enligt Eders Kungl. Maj :ts förslag reservationsanslaget
till de allmänna läroverken skulle för nya ordinarie lärartjänster behöva
höjas, ett belopp av 13,000 kronor, utgörande kostnaderna för flickrealskolorna
i Linköping och Borås. Till den summa, som därefter återstår, eller
575,750 kronor bör läggas dels 1,000 kronor, utgörande kostnaden för arvode
å 500 kronor åt en tillsyningslärare vid vart och ett av de föreslagna samläroverken
i Lund och Västerås, dels ock 1,200 kronor, utgörande kostnaden för
arvode åt en kvinnlig sakkunnig vid vart och ett av läroverken i Uppsala, Norrköping,
Jönköping och Karlstad.

20

Riksdagens skrivelse Nr 389.

Extra och
vikarierande
lärare m. lii

AxvodesförhSjning
åt
vissa extra
ordinarie ämneslärare
vid
högre lärarinneseminariet,
allmänna
läroverk och
statens folk9kolesemirier.

Extra arvodEn
åt teckningslärare.

Enligt departementschefens beräkningar skulle i extra anslag till arvoden
åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1930/1931 erfordras 817,100 kronor, motsvarande en höjning av 300,800
kronor.

.Vissa av riksdagen i det föregående bestämda ändringar i Eders Kungl,
Maj:ts förslag möjliggöra emellertid en nedsättning av denna summa.

Enligt riksdagens beslut skulle några flickrealskolor i Linköping och Borås
icke komma till stånd. Härigenom besparas å förevarande anslag ett belopp
av 2,240 kronor.

Vidare bär riksdagen anslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag om dubbel anknytning
till realskolan vid de fyra högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Hälsingborg. Härav föranledes en minskning av anslagsbehovet
med tillhopa 13,200 kronor.

Härjämte har riksdagen beträffande den förenade linjen beslutat inrättande
av sådan vid 11 angivna läroverk i stället för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
22. Detta riksdagens beslut föranleder jämväl en minskning i behovet av
extra lärare. Kostnadsbesparingen kan enligt av riksdagen verkställda beräkningar
uppskattas till 35,700 kronor i runt tal.

Sammanlagda kostnadsminskningen enligt riksdagens beslut skulle alltså
utgöra 51,140 kronor.

Den av Eders Kungl. Majit äskade summan, 817,100 kronor, kan alltså minskas
till 765,960 kronor.

Den av departementschefen förordade ordningen, enligt vilken skolöverstyrelsen
skulle äga att inom gränserna av härför anvisade medel fatta beslut örn
tillfälligt upprättande av parallellavdelningar, synes riksdagen hava skäl för
sig. Under villkor att denna befogenhet av överstyrelsen utövas endast under
de i propositionen angivna förutsättningar, finner riksdagen därför det ifrågasatta
förfaringssättet kunna godtagas. Riksdagen förutsätter emellertid, att
ifrågavarande anslag disponeras på sådant sätt, att vad riksdagen i avseende
å den förenade linjen ovan anfört örn från sjätte folkskolklassen kommande
lärjungars tillträde till vederbörande läroverk kan vinna noggrant beaktande.

Mot vad under denna punkt föreslagits, har riksdagen intet att erinra.

Enligt Eders Kungl. Maj :ts förslag erfordras för ifrågavarande ändamål
ett extra anslag av 119,600 kronor för budgetåret 1930/1931.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Majrts förslag örn inrättande av flickrealskolor
i Linköping och Borås, besparas härigenom i nämnda anslag ett
belopp av 540 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 389.

21

Extra arvoden
åt gymnastiklärare.

Vidare besparas ett belopp av 1,080 kronor genom att riksdagen ställt sig
avvisande mot förslaget örn dubbel anknytning till realskolan vid de högre
flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg.

Härjämte möjliggör riksdagens beslut beträffande den förenade linjen en
kostnadsminskning, vilken enligt av riksdagen verkställda beräkningar kan
uppskattas till 3,100 kronor i runt tal.

Den av Eders Kungl. Majit äskade summan kan alltså nedsättas med 4,720
kronor, vadan anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra i
runt tal 114,800 kronor.

Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras
ett extra anslag av 105,900 kronor för budgetåret 1930/1931.

Genom riksdagens avslag å förslaget örn flickrealskolor i Linköping och
Borås besparas ett belopp av 680 kronor, varemot en merkostnad föranledes
dels av riksdagens beslut om inrättande av två samläroverk å 1,360 kronor,
dels ock av riksdagens beslut om inrättande av fyra samgymnasier utöver de
av Eders Kungl. Majit föreslagna å 1,360 kronor.

Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål er- Extra arvofordras
ett extra anslag av 45,300 kronor för budgetåret 1930/1931. den åt mnsik ''Då

riksdagen avslagit Eders Kungl. Majits förslag örn inrättande av flickrealskolor
i Linköping och Borås samt om dubbel anknytning till realskolan
vid de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg,
besparas härigenom dels ett belopp av 360 kronor, dels ock ett belopp av 720
kronor.

Anslaget torde därför för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas till i runt
tal 44,200 kronor.

lärare.

Extra arvoden
åt lärarinnor
i
kvinnligt

Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras
ett extra anslag å 47,300 kronor för budgetåret 1930/1931.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Majits förslag örn dubbel anknytning
till realskolan vid de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och handarbete.
Hälsingborg, besparas härigenom ett belopp av 600 kronor.

Å andra sidan föranleder riksdagens beslut örn inrättande av två samläroverk
en kostnadsökning å 300 kronor.

Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle för budgetåret 1930/1931 erford- Arvoden till
ras en höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslags- skolkare,
posten: arvoden åt skolläkare med 3,875 kronor.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Majits förslag om inrättande av flickrealskolor
i linköping och Borås, besparas härigenom ett belopp av 300 kronor,
varför den erforderliga höjningen av nämnda anslagspost torde böra beräknas
till 3,575 kronor.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Majits förslag angående kommunala Kommunala
flickskolan jer, bör ifrågavarande anslag fortfarande hava beteckningen: stats- fl i ct sk olli nj e?
bidrag till kommunala flickskolor. Mot Eders Kungl. Majits förslag, att an -

22

Riksdagens skrivelse Nr 389.

Tillfällig löneförbättring
åt
lärarpersonalen
vid kommunala
flickskolor
ock
flickskollinjer.

slaget för budgetåret 1930/1931 upptages med oförändrat belopp, 50,000 kronor,
har riksdagen intet att erinra.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag angående kommunala
flickskollinjer, bör ifrågavarande anslag fortfarande hava beteckningen: tillfällig
löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor. Mot
Eders Kungl. Majlis förslag, att anslaget för budgetåret 1930/1931 upptages
med oförändrat belopp, 8,000 kronor, har riksdagen intet att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, som icke funnit
sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, anmäla, att
riksdagen

I. beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

funnit sig icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda
förslag;

B. upprättande och ombildning av läroverk:

beslutat;

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. att i Örebro skall från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, upprättas
ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola anordnad
med fyra ettåriga klasser och med anknytning till folkskolans sjätte klass,
ävensom fyraårigt latingymnasium, under villkor att vederbörande kommun
åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag örn upprättande av realskolor för flickor
i Linköping och Borås;

3. avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser omorganisation av de
högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg; b)

i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:

1. att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna
Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad skall ombildas
till samgymnasium, under villkor att vederbörande kommun åtager sig
att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning
åt rektor;

2. att medgiva, att vid de allmänna läroverken i Västervik, Hälsingborg,
Halmstad, Vänersborg, Borås, Östersund, Härnösand, Falköping, Trälleberg,
''Åmål och Arvika må tills vidare under av riksdagen ovan angivna förutsättningar
försöksvis kunna anordnas s. k. förenad realskollinje med anknytning
till folkskolans såväl sjätte som fjärde klass; skolande därvid vid vart och ett
av de nämnda läroverken en av realskolans linjer kunna tills vidare ersättas
av sådan förenad linje;

3. att det högre allmänna läroverket i vardera av städerna Lund och Väster -

Riksdagens skrivelse Nr 389.

23

ås skall, från och med den tid, Kungl. Majit bestämmer, ombildas till högre
samläroverk, under villkor, att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning
åt rektor;

4. att vid de högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund skall från och
med den tid, Kungl. Majit bestämmer, utöver redan fastställd organisation
finnas treårigt latingymnasium;

c) i avseende å lyceernai

1. med avslag å Eders Kungl. Majlis förslag i vad detsamma avser anstånd
tills vidare med upprättande av vederbörande lyceilinje vid högre allmänna
läroverken i Uppsala och Lund ävensom inrättande vid statens provskola,
nya elementarskolan i Stockholm, av fyraårigt realgymnasium; och av
en realskola, anordnad med fem ettåriga klasser och anknytande till folkskolans
fjärde klass, samt med bifall till Eders Kungl. Majits under denna punkt i
övrigt framställda förslag, att — med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera
av högre allmänna läroverket för gossar i Malmö och högre realläroverket i
Göteborg samt av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i
Stockholm, —

. dels vid högre latinläroverket i Göteborg skall med upprättande av vederbörande
lyceilinje tills vidare anstå;

dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, skall med
upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen tills vidare anstå
samt i stället tills vidare finnas fyraårigt latingymnasium och Itreålrigt
realgymnasium samt realskola, anordnad med fyra ettåriga klasser och anknytande
till folkskolans sjätte klass;

2. avslå Eders Kungl. Majits under denna punkt framställda förslag;

3. att första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att
minst 8 lärjungar blivit godkända i anställd inträdesprövning.

C. anslag till de allmänna läroverken i

a) för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken,
med den fördelning som av Eders Kungl. Majit bestämmes, m. m. höjt
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 578,150
kronor;

b) för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken ingående posten i arvode åt skolläkare höjt nämnda anslag, nu
37,325 kronor, med 3,575 kronor till 40,900 kronor;

kommande förty och då riksdagen förut bifallit Eders Kungl. Majits under
punkterna 148, 149 och 150 i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda
förslag, det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
nu 7,453,225 kronor, att ökas med 623,025 kronor till 8,076,850 kronor;

c) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
m. m. anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 765,900
kronor;

d) till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre

24

Riksdagens skrivelse Nr 889.

lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminariet anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 55,000 kronor;

e) till extra arvoden åtj teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 114,800 kronor;

f) till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 108,200 kronor;

g) till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisat för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 44,200 kronor;

h) till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna
läroverken anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 47,100 kronor.

II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:

A. upprättande av kommunala flickskollinjer:

funnit sig icke kunna bifalla vad Eders Kungl. Maj :t föreslagit beträffande
upprättande av kommunala flickskollinjer;

B. beträffande kommunal flickskola

beslutat, att Eders Kungl. Maj :ts förslag, i vad det avser kommunal flickskola,
som är förenad med statlig realskola för flickor, icke skall föranleda
någon riksdagens åtgärd;

C. beträffande anslag till kommunala flickskolor:

1. uppfört det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag till kommunala
flickskolor med oförändrat belopp, 50,000 kronor;

2. medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni
1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders Kungl.
Maj :t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder bebestämmer; 3.

för sådan tillfällig löneförbättring anvisat för budgetåret 1930/1931 ett
extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

301855