Riksdagens skrivelse Nr SSO.
1
Nr 330.
Godkänd av första kammaren den 2 juni 1930.
Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1930.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunalstyrelse
pä landet in. m. ävensom i ämnet väckta
motioner.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30.)
Till Konungen.
Genom en den 31 januari 1930 dagtecknad proposition, nr 99, har Eders
Kungl. Majit, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till
1) lag örn kommunalstyrelse på landet;
2) lag örn kommunalstyrelse i stad;
3) lag örn kommunala och kyrkliga val;
4) lag örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m.;
5) lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
örn kommunalstyrelse i Stockholm;
6) lag örn ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni
1924 (nr 349) örn landsting;
7) lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919
(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;
samt
8) lag om införande av lagen örn kommunalstyrelse på landet m. m.
I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft i
ämnet väckta motioner.
I ärendet har konstitutionsutskottet avgivit utlåtande, nr 30, varav ett
tryckt exemplar här bifogas.
Riksdagen, som endast beträffande 11 § i förslaget till lag örn kommunalstyrelse
på landet, 11 § i förslaget till lag örn kommunalstyrelse i stad och
15—18 §§ i förslaget till kommunal vallag beslutat ändringar i konstitutionsutskottets
lagförslag, får, under åberopande av vad konstitutionsutskottet
anfört,
A) med förklarande att Eders Kling]. Majrts förevarande förslag icke kunnat
i oförändrat skick antagas, anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande
lagar:
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330.
1227 30 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 330.
1)
Lag
Olli
kommunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas som följer:
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §•
Varje socken utgör en kommun. Äro två eller flera socknar redan förenade
till en kommun, skall därvid förbliva, till dess Konungen efter gjord framställning
annorlunda förordnar. Örn kommunalförbund oell örn kommuners
förening till fattigvårdssambälle är särskilt stadgat.
Räder osäkerhet beträffande gränsen för kommuns område, förordnar
Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal
indelning är särskilt stadgat.
2 §•
Medlem av kommun är envar, som är där mantalsskriven, ävensom var
och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger
eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt.
3 §•
Kommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda
sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar tillkommer annan.
Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
är särskilt stadgat.
4§-
Vad kommun samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande
rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för kommunens
gemensamma behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflyter
av sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma kommunen från
staten eller landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande
av kommunens gemensamma utgifter.
&§•
För anskaffande av medel, som utöver de i 4 § omförmälda inkomsterna
erfordras för bestridande av kommunens utgifter, äger kommunen beskattningsrätt
enligt vad i denna lag stadgas.
Riksdagens skrivelse Nr 830.
3
6 §•
Kommun äger att för överträdelse av de kommunalstadgar, som kommunen
kan finna skäl att uppgöra till främjande av sedlighet samt ordning
och säkerhet inom kommunen, i samma stadgar bestämma böter från och
med fem till och med etthundra kronor.
Örn utfärdande för område på landet i vissa fall av ordningsstadganden,
byggnadsordning, hälsovårdsstadganden och brandordning samt örn deras
upprätthållande är särskilt stadgat.
7 §•
Kommuns beslutanderätt utövas å kommunalstämma eller av kommunalfullmäktige.
Förvaltning och verkställighet tillkomma kommunalnämnd eller de styrelser,
nämnder eller personer, som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller
verkställighetsbestyr.
8 §•
I kommun med mera än 1,500 invånare skall den kommunen tillkommande
beslutanderätten, med de undantag varom förmäles i 9 §, uppdragas
åt kommunalfullmäktige.
Har kommunens invånarantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av kommunalfullmäktige, därest icke kommunalstämman
annorlunda besluter.
Kommun med 1,500 invånare eller därunder äger åt kommunalfullmäktige
uppdraga beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag örn upphävande
av sådant beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan
kommunalfullmäktige trädde i verksamhet och skall, örn det godkännes,
tillämpas från utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit
laga kraft.
Beslut örn införande eller avskaffande av kommunalfullmäktige skall ofördröjligen
anmälas hos länsstyrelsen.
9 §•
Finnas kommunalfullmäktige, inskränkes kommunalstämmans befattning
till följande ärenden, nämligen:
a) ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser om rösträtt;
b) val av ordförande och vice ordförande i kommunalstämman;
c) frågor om införande och avskaffande av kommunalfullmäktige samt örn
kommunalfullmäktiges antal;
d) frågor örn ställe för kommunalstämma, örn sättet för stämmas kungörande
samt örn sätt och ställe för förvaring av stämmans protokoll; ävensom
e)
val av nämndemän; av valmän för utseende av vattenrättsnämndemän;
av skiftesgodemän; samt av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän.
I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, äger kommunalstämman
utöva kommunens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.
4
Riksdagens skrivelse Nr SSO.
10 §.
Vad i lag eller författning är stadgat om befogenhet eller skyldighet
för kommunalstämmas ordförande att taga befattning med ärende skall i
kommun, där kommunalfullmäktige finnas, i stället gälla fullmäktiges ordförande,
där ej beslutanderätten i sådant ärende tillkommer kommunalstämman.
2 kap. Om kommunalstämma.
11 §•
Rättighet att deltaga i kommunalstämmas överläggningar och beslut tillkommer,
utom i fall, varom sägs i 13 §, envar inom kommunen mantalsskriven
man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Varje röstberättigad äger
en röst.
Sådan rättighet må dock ej utövas av den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) i avseende å honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit
till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder
för flera än två av dessa år; eller
e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda
rättighet.
Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt eller är
från dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som tillkommer
den andra maken.
Att den som är redovisningsskyldig till kommunen ej må deltaga i vissa
ärenden, stadgas i 63 § andra stycket.
12 §.
Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas
i kommunala vallagen.
13 §.
Angår ärende endast i mantal satt jord, må ej andra deltaga däri än de
som innehava sådan jord.
I ärende, varom nu är sagt, tillkommer rösträtt jordinnehavaren, ändå att
han ej är mantalsskriven i kommunen eller är omyndig eller i konkurstillstånd
eller ej uppnått sådan ålder, som sägs i 11 §; och må sådan rätt
utövas jämväl för oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet. För
omyndig röstar förmyndare, som har jorden under sin förvaltning, eller, där
dessa äro flera, den, som de bland sig utse; för oskiftat dödsbo, bolag eller
annan samfällighet må ej mera än en person föra talan.
Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall genom kommunalnämndens
föranstaltande finnas tillgänglig längd över de i sådant
ärende röstberättigade, vilka icke finnas upptagna såsom röstberättigade i
den allmänna röstlängden.
Riksdagens skrivelse Nr 380.
5
14 §.
Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin
talan och rösträtt å kommunalstämma.
Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven
med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten
skall tillika vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt
underskrivits av utställaren å den dag fullmakten utvisar samt att namnet
på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten.
Ar fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogill.
Fullmakt äger icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen
för utfärdandet.
Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt förmera
än en röstberättigad.
15 §.
Kommunalstämma utser bland de röstberättigade, som äro boende inom
kommunen och uppnått tjugufem års ålder, en ordförande och en vice ordförande
för fyra kalenderår. Avgår den valde under uppdragstiden, utses i
hans ställe annan för den återstående delen av samma tid. Underrättelse
om dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen
insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.
Ordförande eller vice ordförande kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan
medföra sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara ordförande eller vice ordförande än:
a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
b) den som uppnått sextio års ålder;
c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av kommunalstämman;
eller
d) vid valet den som de fyra senaste åren, det år då valet sker inberäknat,
tjänstgjort såsom ordförande eller vice ordförande.
16 §.
Kommunalstämma skall hållas i sockenstuga eller å annat ställe, som för
sådant ändamål blivit av stämman särskilt bestämt.
17 §.
1 morn. I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, skola årligen
tre ordinarie kommunalstämmor hållas:
6
Riksdagens skrivelse Nr 330.
en under tiden från och med den 16 mars till och med den 30 april för
besluts fattande i anledning av berättelsen örn föregående årets räkenskaper
och förvaltning samt för val av ledamöter och suppleanter i valnämnd;
en under tiden från och med den 1 oktober till och med den 15 november
för fastställande av kommunens utgifts- och inkomststat; samt
en i december månad för anställande av val till de befattningar inom
kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.
1 kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län må de två först nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger,
hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den
ovan stadgade tiden.
Ordinarie kommunalstämma i december må beträffande ordinarie kommunalstämma
eller kommunalstämmor under nästföljande år besluta, å vilken
dag sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å söneller
helgdag.
2 mom. Extra kommunalstämma hålles, när länsstyrelsen därom förordnar
eller kommunalnämnden sådant äskar eller ordföranden finner det nödigt.
Envar, som är röstberättigad å kommunalstämma, äger för uppgivet
ärende begära sådan stämmas hållande. Lämnas dylik framställning av ordföranden
utan avseende, skall han, örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen
med skälen därtill; och äger sökanden att däröver anföra besvär hos
länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut må talan ej föras.
18 §.
I kommun, där kommunalfullmäktige finnas, skall kommunalstämma
hållas, när det finnes erforderligt för behandling av ärende, i vilket beslutanderätten
är förbehållen stämman. Beträffande sådan stämma skola föreskrifterna
i 17 § 2 mom. äga motsvarande tillämpning.
19 §.
Kungörelse örn kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, vid hinder
för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift om tid,
ställe och överläggningsämne för stämman.
Kungörelsen uppläses från predikstolen i församlingens kyrka fjorton
dagar eller minst en vecka före stämman. Innefattar kommun jämte moderförsamling
även annex- eller kapellförsamling, och hålles i dennas kyrka gudstjänst
inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl därstädes. Är
kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen
den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så skyndsam
handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må
kommunalstämma hållas efter kortare kungörelsetid och även samma dag
den blivit pålyst; dock må ej å sådan stämma beslut fattas örn utgift eller
anskaffande av medel därtill eller avhändande av kommunen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.
7
Riksdagens skrivelse Nr 830.
Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl ansins å plats
eller platser inom kommunen, som kommunalstämman för ändamålet bestämt.
Tillkännagivande örn tid oell ställe för kommunalstämma bör ock, där
kommunalstämman icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster annorlunda besluta, införas i en eller flera ortstidningar,
såvida ej beträffande stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,
binder däremot möter. Kommunalstämman besluter, i vilken eller
vilka tidningar sådant tillkännagivande skall införas, därvid sådana tidningar
böra väljas, som genom spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar
bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom. Har vid fattandet
av sistnämnda beslut förslag örn tillkännagivandets införande i annan ortstidning
än de sålunda beslutade varit under omröstning och därvid erhållit
minst en tredjedel av de i omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet
införas jämväl i denna tidning. Tillkännagivandet skall, såvida ej
kommunalstämman annorledes besluti t, innehålla underrättelse allenast örn
de viktigare ärenden, vilka icke enligt lag skola förekomma å kommunalstämman.
Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivandet för intagande
i tidning, örn möjligt minst en vecka före stämman.
På kommunalstämma ankommande beslut, som här omförmälas, skola
fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse nästföljande kalenderår.
Den omständigheten, att kungörelse örn stämma ej blivit anslagen eller
att tillkännagivande ej blivit infört i tidning eller att kungörelse örn stämma,
som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i annex- eller kapellförsamlings
kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, utgör ej hinder
för stämmans hållande.
20 §.
De ärenden, som företagas till avgörande å kommunalstämma, skola förut
vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan kommunal
styrelse, nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller
av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende,
som beretts annorledes än av kommunalnämnden, företages till avgörande
å kommunalstämma, skall tillfälle lämnas nämnden att avgiva yttrande däröver.
Val må dock av kommunalstämma förrättas utan föregående beredning.
Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande
av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon
kommunens rättighet.
21 §.
Kan ärende, som handlägges å kommunalstämma, icke å den utsatta
dagen bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag. Om stämmans
fortsättande skall, därest stämman så besluter, kungörelse i vanlig ordning
utfärdas. Beslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden att, innan stämman
8 Riksdagens skrivelse Nr 330.
upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva tid för den fortsatta
stämman.
Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.
Begäres vid ärendes behandling å kommunalstämma bordläggning av
ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall
ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och
i vanlig ordning kungöra.
Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,
ske i fråga om val eller mera än en gång i samma ärende.
22 §.
Ordföranden åligger att å kommunalstämma framställa ärendena till överläggning
samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande än de
som finnas angivna i kungörelsen örn stämman.
Ny fråga kan vid kommunalstämma väckas av envar röstberättigad men
må icke avgöras förrän vid annan stämma samt efter vederbörlig beredning
och kungörelse.
23 §.
1 morn. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja
eller ej.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.
Begäres omröstning, skall den vid val ske med slutna sedlar Annan omröstning
sker öppet, där ej sluten omröstning begäres. Vid omröstning skola
de röstande avgiva sina röster efter upprop eller, där ordföranden så bestämmer,
i den tur de anmäla sig hos honom. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val lotten mellan
lika rösttal, men blir i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder.
Vid omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras
såsom vid val.
Val av kommunalnämnd samt av revisorer och revisorssuppleanter, som
avses i 63 §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av
ärenden, som skola företagas till avgörande å kommunalstämma, skall vara
proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med siffran
för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt stadgat.
2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån liärflytande rättighet eller inköp
av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd
stadsplan eller tomtindelning;
Riksdagens skrivelse Nr 330.
9
b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men
för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått,
i kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio
kronor för skattekrona;
d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i kommun, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för
skattekrona;
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i kommun, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tolv kronor för
skattekrona;
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i kommun, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger femton kronor för
skattekrona;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är örn antagande
av ackord; eller
h) införande av sådan ordning för medelsförvaltningen, som avses i 44 §
3 mom.
Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den
beslutits av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.
3 mom. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.
24 §.
Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må, där fråga ej är örn
antagande av ackord, av kommunalstämma beslutas allenast där, efter prövning
av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga
25
§.
1 mom. Kommunalstämmas ordförande är icke i denna sin egenskap
berättigad att uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget
förenade kostnader än för skrivhjälp, skrivmaterialier, postporton och dylika
utgifter, som för kommunens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande.
Kommunalstämman må för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning
skall utgå med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med
hänsyn till beräkneliga utgifter av nämnda art.
2 mom. Där det tinnes av behovet påkallat, äger kommunalstämman besluta,
att ledamot av kommunalnämnden och vald ledamot av annan kom
-
10
Riksdagens skrivelse Nr 3S0.
munal styrelse, nämnd eller beredning ävensom revisor skola för deltagande
i sammanträde eller förrättning inom kommunen i kommunens angelägenhet
åtnjuta gottgörelse av kommunens medel i form av dagtraktamente med
högst fem kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag. Kommunalstämman
må ock besluta, där kommunikationsförhållandena anses sådant kräva
och våglängden mellan ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdeseller
förrättningsstället är större än fem kilometer, att reseersättning skall
utgå till ledamoten eller revisorn. Denna ersättning må icke överstiga
hälften av belopp, beräknat efter lägsta avgift för automobil eller hästskjuts,
där icke järnväg eller omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas,
ej heller överstiga avgiften för tredje klass plats på järnväg eller plats i
omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel finnes, eller för salongsplats
på fartyg, där resan såmedelst sker.
Ersättning för resa, som enligt uppdrag i kommunens angelägenhet företages
utom kommunen av person, som sägs i första stycket, må, om kommunalstämman
så besluter, utgå efter annan grund än nu är sagt.
3 morn. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., samt ersättning
för kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, som
för kommunens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande, må efter kommunalstämmans
bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode
till sådan ledamot av kommunal styrelse, nämnd eller beredning, som utsetts
till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande
eller verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande
befattning inom styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock till
revisor. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år i sänder
och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och art kan
anses skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av tjänst,
yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande går
förlustig. Ersättningen för kostnader för skrivmaterialier, postporton och
dylika utgifter må, med iakttagande av vad i 1 mom. är stadgat för där
avsett fall, bestämmas att utgå med visst belopp.
4 mom. Sammanlagda beloppet av beslutade ersättningar, som omförmälas
i denna paragraf och som ej avse kostnader för skrivhjälp, skrivmaterialier,
postporton och djdika utgifter, må icke överstiga vad kommunens
ekonomiska bärkraft utan större olägenhet medgiver.
5 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas örn arvode
eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda
finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.
26 §.
Ordföranden skall vid kommunalstämma föra eller på sitt ansvar låta föra
protokoll.
Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet,
med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.
Justering av protokollet verkställes segast fjorton dagar efter stämman
Riksdagens skrivelse Nr 330.
11
å tid, som ordföranden bestämmer och vid stämman tillkännagiver, av ordföranden
jämte minst två därtill för varje gång av stämman utsedda närvarande
röstberättigade. Justering må ock verkställas av stämman antingen
genast eller vid stämma senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället
underrättelse meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen,
av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen
verkställts av stämman, minst två vid stämman närvarande röstberättigade.
Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen
i församlingens kyrka nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst
där hålles, och bevis därom åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.
Innefattar kommun jämte moderförsamling även annex- eller kapellförsamling,
erfordras sådant tillkännagivande allenast i moderförsamlingens kyrka.
Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av
ordföranden på sätt och å ställe, som kommunalstämman bestämt.
27 §.
Den som å kommunalstämma deltagit i avgörandet av ärende äger anföra
reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas innan stämman
avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas
sist vid justeringen av protokollet.
28 §.
Ordföranden skall tillse, att utdrag av kommunalstämmans justerade protokoll
tillställes kommunalnämnden eller de andra styrelser, nämnder eller personer,
åt vilka verkställighet av stämmans beslut uppdragits. För övrigt
äger envar att taga avskrift av protokollet och att utan avgift få avskriftens
riktighet bestyrkt.
29 §.
Kommunalstämmas förhandlingar skola vara offentliga.
Ordföranden vakar över ordningen å kommunalstämman samt kan varna
och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig oskickligt.
Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa
stämman.
3 kap. Om kommunalfullmäktige.
3° §•
Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden
sålunda, att
kommun med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20,
kommun med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25,
kommun med över 5,000 till och med 10,(KM) invånare utser 20—30, samt
kommun med över 10,000 invånare utser 25—40.
Kommunalstämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru
många kommunalfullmäktige skola utses för kommunen. Om beslutet skall
länsstyrelsen ofördröjligen underrättas,
12
Riksdagens skrivelse Nr 330.
31 §.
Rösträtt vid val av kommunalfullmäktige tillkommer envar, som äger rösträtt
å kommunalstämma. Yarje röstberättigad äger en röst.
32 §.
I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, obehörighet och rätt till
avsägelse skall vad i 15 § är stadgat örn ordförande i kommunalstämma
äga motsvarande tillämpning.
33 §.
Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1
januari året näst efter det, då valet skedde. I kommun, där val sker första
gången och icke äger rum under år, då allmänna val av kommunalfullmäktige
förrättas, skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då
sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.
Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall kommunen ändock
intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola
förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,
och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.
Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av
folkmängdens ökning eller minskning.
Om val av kommunalfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat.
34 §.
För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mera än 10,000 invånare
indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en kommunalfullmäktig utses för varje befolkningstal
motsvarande det som erhålles, då kommunens folkmängd delas med antalet
fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller hemman
ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige
för hela kommunen, i den mån det utan olägenhet kan ske, fördelas
lika på de särskilda valkretsarna.
Om indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag, kommunalfullmäktige
göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må
länsstyrelsen förordna örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts kommunalfullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar
skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår, under
vilket beslutet skall träda i tillämpning.
Riksdagens skrivelse Nr SSO.
13
35 §.
Om valdistrikt oell valdag samt vals kungörande, förrättande oell avslutande,
så ock örn förfarandet, när kommunalfullmäktig avgår före den
bestämda tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen.
36 §.
Kommunalfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland
sig en ordförande och en vice ordförande. Underrättelse om dessa val, med
angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas
till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.
För året näst efter det, då val av kommunalfullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas
av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.
37 §.
Angående ordinarie sammanträden av kommunalfullmäktige gäller vad i
17 § 1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor i kommun, där kommunalfullmäktige
icke finnas.
I övrigt sammanträda kommunalfullmäktige, när länsstyrelsen därom förordnar
eller kommunalnämnden eller de flesta av fullmäktige sådant äska
eller ordföranden finner det nödigt.
38 §.
Kungörelse örn kommunalfullmäktigsammanträde utfärdas första gången,
sedan beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av kommunalstämmans
ordförande och därefter av fullmäktiges ordförande eller, vid hinder för endera
av dem, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift örn
tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses från predikstolen i församlingens kyrka minst en vecka
före sammanträdet. Innefattar kommun jämte moderförsamling även annexeller
kapellförsamling och hålles i dess kyrka gudstjänst inom nämnda tid,
skall kungörelsen uppläsas jämväl därstädes. Ar sammanträde utsatt till
dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörande i nu
föreskriven ordning icke medhinnes, må sammanträde hållas efter kortare
kungörelsetid och även samma dag det blivit pålyst; dock må ej å sådant
sammanträde beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller
avhändande av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon
kommunens rättighet.
Beträffande kungörelses anslående och tillkännagivandes införande i tidning
skall vad i 19 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.
Den omständigheten, att kungörelse örn sammanträde ej blivit anslagen
eller att tillkännagivande ej blivit infört i tidning eller att kungörelse örn
sammanträde, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i kapell
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 330.
eller annexförsamlings kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, utgör
ej hinder för sammanträdets hållande.
Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan
sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar
förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.
39 §.
Kommunalfullmäktige ma ej företaga ärende eller besluta däri, såvida
icke flera än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig
enligt stadgandet i 63 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende,
utgör ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande
icke överstiger hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av kommunalfullmäktige godkänt
hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till kommunens kassa
två kronor och dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende till
de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.
40 §.
Varje kommunalfullmäktig äger en röst.
Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden och vice ordföranden
i kommunalstämman samt ordföranden och vice ordföranden i
kommunalnämnden, ändå att de icke äro kommunalfullmäktige, att vara tillstädes
och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer
jämväl ordförande eller vice ordförande i annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning vid behandling av ärende, som beretts av styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock revisor vid granskning av den av honom
avgivna revisionsberättelsen.
41 §.
Med avseende å kommunalfullmäktige och deras ordförande skall vad i
16 och 20—29 §§ är stadgat för kommunalstämma och dess ordförande äga
motsvarande tillämpning; dock skall omröstning, där sådan begäres, utom
vid val och tillsättande av tjänstebefattning alltid ske öppet. Kommunalfullmäktige
må för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom
stängda dörrar. Av protokollet vid kommunalfullmäktiges sammanträde skall
framgå, vilka fullmäktige varit närvarande.
42 §.
Kommunalfullmäktige må besluta, att, där vägläugden mellan kommunalfullmäktigs
hemvist och fullmäktiges sammanträdeslokal överstiger tio kilometer,
reseersättning vid deltagande i fullmäktiges sammanträde skall utgå
till honom, dock allenast enligt de grunder, som i 25 § 2 mom. första stycket
äro stadgade för där avsedda fall, och med motsvarande tillämpning av föreskriften
i samma paragraf 4 mom.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
15
4 kap. Olli kommunalnämnd.
43 §.
I varje kommun skall finnas en kommunalnämnd.
44 §.
1 mom. Kommunalnämnden tillhör att:
a) förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster oell i övrigt
handhava dess drätsel;
b) ombesörja verkställigheten av kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges
beslut, i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt
därtill utsedda styrelser, nämnder eller personer;
c) hava överinseende över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;
d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling
å kommunalstämma eller hos kommunalfullmäktige;
e) avgiva infordrade betänkanden i kommunens angelägenheter; samt
f) handhava och tillämpa av kommunen beslutade, vederbörligen fastställda
kommunala stadgar rörande sedlighet samt ordning och säkerhet
inom kommunen.
1 kommun, där kommunalfullmäktige finnas, må reglemente utfärdas för
kommunalnämnden. Sådant reglemente skall efter förslag av kommunalfullmäktige
fastställas av länsstyrelsen.
2 mom. Kommunalnämnden har ock att, i enlighet med vad särskilda
författningar föreskriva, taga befattning med andra ärenden, såsom beträffande
hälsovård, brandväsende, försäljning av rusdrycker och arbetarskydd.
3 mom. Kommun, där kommunalfullmäktige finnas, må, därest det med
hänsyn till särskilda omständigheter prövas lämpligt, besluta, att den medelsförvaltning,
som åligger kommunalnämnden, skall under nämndens inseende
handhavas i annan ordning. Sådant beslut skall underställas prövning av
Konungen, som äger fastställa reglemente för förvaltningen.
45 §.
Kommunalnämnden äger att för erkända överträdelser av de kommunalstadgar,
vilka det tillkommer nämnden att handhava, ålägga i samma stadgar
utsatta böter. Om den tilltalade nekar till gärningen, må förhållandet anmälas
hos vederbörande åklagare till beivran inför domstol.
Kallas någon, som är boende eller uppehåller sig inom kommunen, till
inställelse inför kommunalnämnden för att höras i ordningsmål eller i ärende,
för vilket han inför nämnden är redovisningsskyldig, är han pliktig att
hörsamma kallelsen, såvida han minst fyra dagar förut erhållit del därav.
Utebliver han utan laga förfall, äger nämnden fälla honom att böta fem
kronor till kommunens kassa och genom vite tillhålla honom att inställa
sig. I fall av tredska äger nämnden att fälla honom till vitet samt förelägga
16
Riksdagens skrivelse Nr 830.
högre vite. Yitena må dock tillsammans ej överstiga trettio kronor. Kan
den tredskande ändå ej förmås till inställelse, äger nämnden erhålla handräckning
hos polismyndigheten.
46 §''
Ledamöter av kommunalnämnden väljas av kommunalstämman eller, där
kommunalfullmäktige finnas, av dem till det antal, som stämman eller fullmäktige
finna lämpligt med hänsyn till kommunens vidd och folkmängd.
Antalet ledamöter må dock icke vara under fem eller över elva. Jämte ledamöterna
skola utses lika många suppleanter. Sker ej valet proportionellt,
skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas
till tjänstgöring.
47 §.
I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i kommunalnämnden,
obehörighet och rätt till avsägelse skall vad i 15 § är stadgat örn ordförande
i kommunalstämma äga motsvarande tillämpning.
Följande personer må icke vara ledamöter eller suppleanter i kommunalnämnden:
landshövding, landssekreterare, landskamrerare, länsassessor, domhavande
eller allmän åklagare i orten, ej heller tjänsteman eller betjänt,
som är anställd vid kommunens drätsel eller annat dess förvaltande verk
och är för sin befattning redovisningsskyldig inför nämnden.
48 §.
Ledamöter och suppleanter i kommunalnämnden väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet skall
förrättas i december månad året näst efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige
ägde rum.
Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade
tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår
annan ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.
Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda,
äga rum å ordinarie kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde
i december månad.
49 §.
Vid kommunalnämndens sammanträden äger kyrkoherden eller den hans
ämbete förvaltar, ändå att han icke är ledamot av nämnden, att i ärenden,
som angå åtgärder till främjande av sedlighet, yttra sig och framställa förslag
men ej deltaga i besluten.
50 §.
Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige utses bland nämndens
ledamöter en ordförande och en vice ordförande att tjänstgöra den tid, för
vilken de blivit invalda såsom ledamöter. Till dessa befattningar kunna
Riksdagens skrivelse Nr 330.
17
ordförande och vice ordförande i kommunalstämman eller kommunalfullmäktige
väljas, såvida de äro ledamöter i nämnden.
Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,
skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.
Aro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig
vid nämndens sammanträde, äger nämnden utse annan ledamot att för tillfället
föra ordet.
51 §.
Kommunalnämnden sammanträder å det ställe och å de tider nämnden
bestämmer och däremellan så ofta ordföranden finner det nödigt, ävensom
då länsstyrelsen därom förordnar eller minst halva antalet av nämndens ledamöter
för uppgivet ändamål gör framställning därom.
52 §.
Suppleanterna i kommunalnämnden böra i den vid valet bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder
för ledamot eller vid uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat fyllas, efter
ledamot,- som icke utsetts vid proportionellt val.
Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid nämndens sammanträden.
53 §.
Kommunalnämnden må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften
av ledamöterna äro tillstädes.
Ledamot eller till tjänstgöring kallad suppleant, som utan anmält, av nämnden
godkänt hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till kommunens
kassa två kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i
anseende till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.
54 §.
Med avseende å kommunalnämnden skall vad i 23 § 1 mom. är stadgat
för kommunalstämma äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning,
där sådan begäres, utom vid val och tillsättande av tjänstebefattning alltid
ske öppet.
55 §.
Vid kommunalnämndens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt
ansvar låta föra protokoll.
Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill
för varje gång av nämnden utsedda närvarande ledamöter. Justering
må ock verkställas av nämnden antingen genast eller vid nästa sammanträde.
Tillkännagivande om verkställd justering skall ske i den i 26 § föreskrivna
ordningen.
Envar äger att taga avskrift av kommunalnämndens protokoll och att utan
avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330.
12*7 30 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 330.
56 §.
Ordföranden åligger att ombesörja kommunalnämndens skriftväxling, mottaga
alla till nämnden ställda framställningar, ansvara för att räkenskaper
föras i enlighet med givna föreskrifter, vårda nämndens handlingar och hålla
register över dem.
De biträden, som befinnas nödiga vid utförande av dessa göromål samt
i 55 § avsedd protokollföring, antagas och entledigas av kommunalnämnden,
där de ej avlönas av ordföranden mot ersättning, varom stadgas i 25 §
3 mom.
57 §.
Kommunalnämnden utser för varje kalenderår inom eller utom sig en
kassaförvaltare.
Nämnden äger att, där den finner nödigt, för olika delar av kommunens
område sig till biträde antaga särskilda personer, vilka handla på nämndens
ansvar och efter de föreskrifter nämnden meddelar.
58 §.
Penningar eller värdehandlingar, som för kommunens räkning innehavas
av kommunalnämnden, skola så förvaras, att de icke sammanblandas med
andra penningar eller värdehandlingar.
Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,
skola för kommunens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.
59 §.
Envar ledamot av kommunalnämnden ansvarar gemensamt med de övriga
för de medel nämnden har under sin förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet han icke gjort anmärkning till protokollet.
60 §.
Örn kommunalnämndens befattning med kommunens drätsel samt örn revision
och meddelande av ansvarsfrihet sägs i 5 kap.; örn debitering och uppbörd
av kommunalskatt stadgas i 6 kap.
5 kap. Om kommunens drätsel.
61 §.
Kommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det nästföljande
kalenderåret.
Å statens utgiftssida skola upptagas:
a) det löpande årets beräknade brist;
b) de belopp i kapital eller ränta, varmed kommunens skulder under det
nästföljande året förfalla till betalning;
c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag
för oförutsedda behov.
Riksdagens skrivelse Nr 380.
19
Statens inkomstsida skall upptaga:
a) det löpande årets beräknade behållning;
b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som
ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.
Kommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning
enligt avslutade räkenskaper uppgått.
62 §.
Förslag till utgifts- och inkom ststat skall före september månads utgång
uppgöras av kommunalnämnden. För detta ändamål skola de styrelser,
nämnder eller personer, vilka kommunen för särskilda förvaltningsbestyr tillsatt,
före den 1 september till kommunalnämnden ingiva sina specialförslag
över utgifter och inkomster för det nästföljande året.
Kommunalnämndens statförslag skall från och med dagen för kungörandet
av den ordinarie kommunalstämma eller av det ordinarie kommunalfullmäktigsammanträde,
som skall hållas under tiden från och med den 1
oktober till och med den 15 november, vara offentligen tillgängligt på lämpligt
ställe, som tillkännagives i kungörelsen.
På nämnda stämma eller sammanträde upptages statförslaget till granskning
och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande,
samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för överläggning
och avgörande.
Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till kommunalnämnden.
63 §.
Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige skola årligen utses två
eller flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande
årets förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av kommunalnämnden eller eljest är redovisningsskyldig
till kommunen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant
för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga
i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av granskningen.
Revisorerna äga att när som helst inventera kommunens kassor och övriga
tillgångar samt taga del av räkenskaper och andra handlingar, som beröra
förvaltningen.
64 §.
Det åligger kommunalnämnden att i enlighet med givna föreskrifter föra
kommunens räkenskaper och avsluta dem för kalenderår. Räkenskaperna
skola årligen före den 1 februari tillhandahållas kommunalstämmans eller,
där kommunalfullmäktige finnas, dessas ordförande, vilken oförtövat, med
föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens avgivande, tillhandahåller
dem åt revisorerna.
2Q
Riksdagens skrivelse Nr 330.
Av kommunen för särskilda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser, nämnder
eller personer skola före den 15 januari varje år till kommunalnämnden avlämna
redovisning för de medel de under nästföregående kalenderår omhänderhaft
för att upptagas i kommunens allmänna räkenskaper och granskas
tillika med dem.
65 §.
Revisionsberättelsen avlämnas till kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige
finnas, dessas ordförande, som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas till granskning och avgörande å ordinarie kommunalstämma
eller kommunalfullmäktigsammanträde, som hålles i mars eller
april månad.
66 §.
På beslut av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige ankommer,
huruvida framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen
meddelas eller laga åtgärd för bevarande av kommunens rätt skall
vidtagas. Anställes ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom
ett år från det berättelsen framlades å kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde,
skall så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad.
Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på grund av brottslig
handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen.
6 kap. Om uttaxering och uppbörd.
67 §.
För täckande av kommuns medelsbehov, i den mån det ej fylles genom
andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och skogsaccismedel
enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt
och lagen örn skogsaccis. Yad därutöver erfordras skall fyllas genom
uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och
skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast fastställda
taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.
68 §.
Är i lag eller författning stadgat, att skatt till kommun skall utgå efter
andra grunder än i 67 § angivas eller att vissa från skattskyldighet till kommunen
eljest befriade medlemmar skola bidraga till fyllande av särskilda
behov, gäller till efterrättelse vad sålunda är förordnat.
Kommun äger ej besluta avvikelse från de i lag eller författning föreskrivna
grunderna för kommunalskatts utgörande.
69 §.
De utskylder, som enligt kommunens beslut i anledning av förslaget till
utgifts- och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras
av dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till kommunen, anses
för det löpande årets utskylder.
Riksdagens skrivelse Nr 380.
21
70 §.
Kommunalnämnden åligger att på grund av den fastställda utgifts- och
inkomststaten ävensom de beslut örn uttaxering till församling eller skoldistrikt,
som genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse delgivas
nämnden, oförtövat upprätta debiterings- och uppbördslängd.
Debiterings- och uppbördslängden upprättas enligt formulär, som fastställes
av Konungen. Upplägges längden i särskilda delar, skall sammandrag
upprättas över de särskilda delarnas slutsummor.
71 §.
Sedan debiterings- och uppbördslängden upprättats, skall kommunalnämnden
under fjorton dagar i december månad på lämpligt ställe hava längden
offentligen utlagd för granskning. Kungörelse örn den tid, då längden kommer
att sålunda vara utlagd, samt om plats för utläggandet skall uppläsas
från predikstolen i församlingens kyrka och införas i den eller de tidningar,
där tillkännagivande örn kommunalstämma skall ske.
Vill någon göra anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden, äger
han, därest han är medlem av kommunen eller hans rätt eljest är beroende
av debiteringen, att före årets utgång ingiva skriftlig anmälan därom till
kommunalnämnden.
Kommunalnämnden skall skyndsamt meddela beslut över de framställda
anmärkningarna och i längden införa de ändringar, som härav föranledas.
Längden anses härefter fastställd.
72 §.
Det åligger nämnden att härefter utfärda debetsedlar och inom utgången
av januari månad låta tillställa de skattskyldiga desamma.
73 §.
Uppbördsstämma för erläggande av sålunda debiterade kommunalutskylder
skall före februari månads utgång på liimpligt ställe inom kommunen förrättas
av kommunalnämnden eller, på dess ansvar, av vissa dess medlemmar eller
kommunens tjänstemän, såvida icke kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige
finnas, dessa annorledes bestämt örn tiden eller sättet för uppbörden.
Kungörelse om uppbördsstämma uppläses minst fjorton dagar före stämman
från predikstolen i församlingens kyrka, varjämte, där det lämpligen
kan ske, tid och ställe för stämman skola angivas å debetsedlarna. Tillkännagivande
örn stämman må ock, när skäl därtill äro, införas i den eller
de tidningar, där tillkännagivande om kommunalstämma skall ske.
74 §.
Har någon inom den i 71 § andra stycket bestämda tiden framställt anmärkning
mot debiterings- och uppbördslängden men anmärkningen ej godkänts,
må besvär däröver anföras i den ordning, som stadgas i 7 kap. Ej
må utom i nedan angivna fall klagan över debiteringen föras annorledes än
nu sagts.
22
Biksdagens skrivelse Nr 330.
Förmenar någon, att utskyld, som i debiterings- och uppbördslängden
finnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med
oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse genom besvär
hos länsstyrelsen i det län, inom vilket debiteringen skett. Besvären skola
ingivas till nämnda myndighet inom natt och år efter det utskylden blivit
klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr med posten till
länsstyrelsen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.
Kommunalnämnden äger att hos länsstyrelsen göra framställning örn
rättelse av debiteringen på den grund, att sådan underlåtits eller skett till
för lågt belopp. Dylik framställning skall ingivas till länsstyrelsen under
kalenderåret näst efter det, då debiteringen ägt rum.
Den som hos länsstyrelsen klagat över sin debitering är icke dess mindre
pliktig att vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,
med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få det för
mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.
75 §.
Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan
taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till kommunen,
blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall kommunalnämnden
göra därav föranledd ändring i debiteringen, utan hinder av att denna enligt
vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njuter skattskyldig ränta, enligt vad
särskilt är stadgat, å vad han äger återbekomma såsom för mycket erlagt.
Förmenar någon, att felaktighet förekommit vid åtgärd av kommunalnämnd,
som nu sagts, och vidtages ej efter anmälan rättelse av nämnden,
äger han att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen i den ordning, som
sägs i 74 § andra stycket, skolande tiden för besvärs anförande räknas från
det han erhållit vetskap örn kommunalnämndens beslut i anledning av anmälan.
76 §.
Efter uppbördsstämman upprättar kommunalnämnden restlängd å de skattskyldiga,
som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sin skatt och för
vilka ej avkortning eller avskrivning i laga ordning ägt rum. Restlängden
skall inom två månader efter uppbördsstämmans slut i två summerade
exemplar insändas till länsstyrelsen, som örn mottagandet utan avgift meddelar
kommunalnämnden bevis och efter verkställande av erforderliga anteckningar
översänder båda exemplaren till utmätningsmannen i orten; och
åligger det denne att i vederbörlig ordning indriva och till nämnden redovisa
de resterande utskylderna.
Restlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen, i kommun
där två eller flera exekutionsbiträden med skilda tjänstgöringsområden
finnas anställda särskilt för varje dylikt område.
Yid indrivandet av resterande utskylder uttages därutöver en avgift av
tre öre å varje full krona av det oguldna utskyldsbeloppet, dock ej mindre
än tjugufem öre. Örn användningen av dessa medel stadgas särskilt.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
23
77 §.
Skola efter det debiterings- och uppbördslängden blivit fastställd utskylder
påföras skattskyldig, åligger det kommunalnämnden att uppföra dessa utskylder
i ett tillägg till debiterings- och uppbördslängden samt att upprätta
debetsedlar och låta tillställa de skattskyldiga desamma. Uppbörd av utskylderna
förrättas å tid, som bestämmes av kommunalnämnden, ej tidigare
än trettio dagar efter det debetsedel kommit den skattskyldige till handa.
Beträffande utskylder, som nu sagts, skall 76 § äga motsvarande tillämpning.
78 §.
1 mom. Avkortning av kommunalutskylder skall verkställas av kommunalnämnden:
a)
då kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige
i laga ordning beslutat efterskänka påförda utskylder eller då,
utan att sådant beslut fattats, rätt att utfå utskylder i följd av ackord i
konkurs eller i ackordsförhandling utan konkurs icke längre föreligger, eller
b) då någon efter besvär över taxering eller debitering vunnit nedsättning
i eller befrielse från honom påförda utskylder.
Sedan avkortning av kommunalutskylder ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas
indrivande icke vidare företagas.
2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder må beslutas av kommunalnämnden
:
a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till utskyldernas
gäldande och införsel i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta
icke kan äga rum,
b) då upplysning örn den skattskyldiges vistelseort icke kunnat vinnas
eller den skattskyldige icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade
upplysningar antagits uppehålla sig, eller
c) då den skattskyldige vistas å utrikes ort och utsikt att utfå utskylderna
på den grund ej förefinnes.
Utan hinder av att avskrivning av kommunalutskylder ägt rum kvarstår
den skattskyldiges betalningsskyldighet. I händelse framdeles anledning
föreligger till antagande, att de obetalade utskylderna kunna uttagas, skola
åtgärder ånyo vidtagas för utskyldernas indrivande och redovisning.
3 mom. ©ver utskylder, som avkortats eller avskrivits före upprättande
av restlängd, skall kommunalnämnden upprätta särskild avkortnings- och av
skrivningslängd med angivande tillika av avkortnings- eller avskrivningsorsaken.
7 kap. Örn underställning och besvär.
79 §.
För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges
beslut underställas Konungens prövning och fastställelse, då
de angå:
a) avhändande eller pantförskrivning av sådan kommunen tillhörig fastighet,
som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit kom
-
24
Riksdagens skrivelse Nr 330.
munen genom gåva eller testamente, ävensom överenskommelse, som medför
ändring i någon kommunens rättighet till sådan fastighet;
b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att
underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av kommunens utan underställning skedda upplåning överstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tio gånger antalet
av de skattekronor och skatteören, varefter kommunalutskylder skolat utgöras
för sistförflutna året, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda
år beslutits skola i kommunen anskaffas genom uttaxering; eller
c) nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av de
platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som äro gjorda till
dess betjänande.
Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till
länsstyrelsen, vilken det åligger att överlämna handlingarna, jämte eget
yttrande, till Konungen.
80 §.
Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut,
vilka:
a) äro ämnade att tillämpas såsom kommunalstadgar till främjande av
sedlighet samt ordning och säkerhet inom kommunen;
b) avse arvode enligt 25 § 3 morn., där beslutet ej allenast innefattar förnyande
av dylikt för nästföregående år fattat lagligen gällande beslut; eller
c) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.
bamtliga av kommunen för ett och samma kalenderår fattade under b)
omförmälda beslut, därå fastställelse erfordras, skola samtidigt och senast
under det år besluten avse underställas länsstyrelsens prövning, vid äventyr
att beslut, såvida ej särskilda omständigheter anses böra föranleda
undantag, icke vinner godkännande. Till ledning vid prövningen av dessa
beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen till tablå över kommunens ekonomiska
ställning det år besluten avse.
Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
Över vägrad fastställelse må kommunen föra klagan hos Konungen.
...81§-
Medlem av kommun, som ej nöjes åt kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges
beslut, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse
däri genom besvär, örn beslutet
icke tillkommit i laga ordning,
står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.
Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till länsstyrelsen
inom trettio dagar efter den dag, då tillkännagivande örn verkställd juste
ring av det över beslutet förda protokollet enligt 26 § ägde rum, dagen
Riksdagens skrivelse Nr 880.
25
då det skedde likväl oräknad. Det åligger klaganden därjämte såväl att
vid besvären foga bevis om dagen, då sådant tillkännagivande ägde rum, som
ock att inom fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått
till kommunalstämmans eller, där beslutet fattats av kommunalfullmäktige,
till dessas ordförande ingiva diariibevis över att han besvärat sig.
Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå
i verkställighet.
82 §.
Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller
att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, äger länsstyrelsen, där besvären
finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.
Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för
den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes
strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund,
då länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.
83 §.
I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt
stadgat, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde
dagen efter det klaganden erhöll del av beslutet, dagen då det skedde
likväl oräknad; dock äger menighet, som klagar, tillgodonjuta femton dagar
längre besvärstid än nu sagts.
84 §.
För besvärs anförande mot kommunalnämnds beslut i sådana mål och
ärenden, vilka nämnden på grund av föreskrifter i särskilda författningar har
att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av kommun ej nöjes åt kommunalnämndens
beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, vad i
81—83 §§ är stadgat äga motsvarande tillämpning. Där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande, skall dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den
prövande myndigheten annorledes förordnar.
85 §.
Finner länsstyrelsen vid prövning av besvär eller framställning av kommunalnämnd
rörande debitering av kommunalskatt, att debitering obehörigen
verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger länsstyrelsen,
efter vederbörandes hörande, föreskriva erforderlig rättelse i debiteringen.
Jämväl må, örn någon av länsstyrelsen befrias från honom i debiterings-
och uppbördslängden påförd kommunalskatt på den grund, att annan
26
Riksdagens skrivelse Nr 330.
person bort uppföras till utgörande av densamma, länsstyrelsen, efter vederbörandes
börande, överflytta debiteringen på denne.
8 kap. Om köpingar och municipalsamhälien.
86 §.
Köping skall utgöra särskild kommun; dock att, där köping, då denna lag
träder i kraft, utgör kommun gemensamt med den socken, inom vars område
köpingen är belägen, därvid skall förbliva, intill dess annorlunda förordnas i
enlighet med vad örn ändring i kommunal indelning är särskilt föreskrivet.
I fråga örn köping, som utgör särskild kommun, gäller, med iakttagande
av för köpingen meddelade föreskrifter, vad i denna lag är stadgat. Annan
köping utgör municipalsamhälle, efter ty i 87 § sägs.
87 §.
Har Konungen förordnat, att för område på landet, som ej utgör egen
kommun, skall lända till efterrättelse:
a) ordningsstadgan för rikets städer,
b) byggnadsstadgan för rikets städer eller de i lag meddelade föreskrifterna
örn stadsplan och tomtindelning i stad,
c) vad i brandstadgan är föreskrivet örn stad eller
d) vad i hälsovårdsstadgan är föreskrivet örn stad,
skall området utgöra ett municipalsamhälle, som äger att oberoende
av kommunen i övrigt själv vårda alla gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter,
som föranledas av de i sådant förordnande avsedda
föreskrifternas tillämpning inom samhället. Yad nu är sagt skall, oberoende
av sådant förordnande, gälla örn köping, som ej utgör egen kommun, i avseende
å tillämpningen av därstädes gällande särskilda föreskrifter.
Ej må den omständigheten, att del av municipalsamhälle är undantagen
från tillämpningen av vissa bland de föreskrifter, som gälla den övriga delen,
föranleda därtill, att sistnämnda del anses såsom särskilt municipalsamhälle.
88 §.
För municipalsamhälle skall i avseende å dess särskilda ordnings- och hushållningsangelägenheter
vad i denna lag är stadgat äga motsvarande tillämpning,
med iakttagande därav att i stället för kommunalstämma, kommunalfullmäktige
och kommunalnämnd träda inom municipalsamhälle municipalstämma,
municipalfullmäktige och municipalnämnd. Indelning i valkretsar
för val av municipalfullmäktige skall dock icke i något fall företagas.
89 §.
Genom stadgandena i 87 och 88 §§ sker ej inskränkning vare sig i den
medlem av municipalsamhälle tillkommande rätt att såsom medlem av kommun,
vilken samhället tillhör, deltaga i överläggningar och beslut rörande
Riksdagens skrivelse Nr 330.
27
angelägenheter av enahanda art som dem, vilka avses i sagda paragrafer,
eller i hans skyldighet att lämna bidrag till utgifter, som föranledas av
sådana beslut.
90 §.
Finnas i visst fall särskilda omständigheter påkalla undantag från de
i 87—89 §§ givna stadgandena eller nödvändiggöra annan ordning för municipalsamhälles
beslutande- och beskattningsrätt, äger Konungen, efter framställning
av länsstyrelsen eller kommunen eller av samhället eller medlem
därav, att i ärendet förordna efter ty skäligt prövas.
28
Riksdagens skrivelse Nr SSO.
2)
Lag
om
komimmalstyrelse i stad.
Härigenom förordnas som följer:
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §•
Varje stad utgör en kommun. Örn kommunalförbund är särskilt stadgat.
Häder osäkerhet beträffande gränsen för stadskommuns område, förordnar
Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal
indelning är särskilt stadgat.
Örn Stockholms stad stadgas särskilt.
2 §•
Medlem av stadskommun är envar, som är där mantalsskriven, ävensom
var och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger
eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt.
3 §•
Stadskommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes,
vårda sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke
handhavandet därav enligt gällande författningar tillkommer annan.
Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
är särskilt stadgat.
4 §•
Vad stad samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande
rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma
behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflvter av
sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma staden från staten eller
landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande av stadens
gemensamma utgifter.
5§-
För anskaffande av medel, som utöver de i 4 § omförmälda inkomsterna
erfordras för bestridande av stadens utgifter, äger stadskommunen beskattningsrätt
enligt vad i denna lag stadgas.
6§-
Om utfärdande för stad av ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden
och brandordning samt örn deras upprätthållande är särskilt
stadgat.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
29
7 §.
Stadskommuns beslutanderätt utövas av stadsfullmäktige eller å allmän
rådstuga.
Förvaltning och verkställighet tillkomma, under inseende av magistrat,
drätselkammare eller de styrelser, nämnder eller personer, som äro utsedda
för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.
8§-
I stad med mera än 1,500 invånare skall den stadskommunen tillkommande
beslutanderätten, med de undantag varom förmäles i 9 §, uppdragas
åt stadsfullmäktige.
Har stadens invånarantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av stadsfullmäktige, därest icke allmänna rådstugan
annorlunda besluter.
Stad med 1,500 invånare eller därunder äger åt stadsfullmäktige uppdraga
beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag örn upphävande av sådant
beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan stadsfullmäktige
trädde i verksamhet och skall, örn det godkännes, tillämpas från
utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit laga kraft.
Beslut örn införande eller avskaffande av stadsfullmäktige skall ofördröjligen
anmälas hos länsstyrelsen.
9§-
Finnas stadsfullmäktige, inskränkes allmänna rådstugans befattning till
följande ärenden, nämligen:
a) överläggningar och beslut i sådana angelägenheter, som enligt särskilda
författningar äro förbehållna vissa klasser av stadens medlemmar;
b) frågor örn införande och avskaffande av stadsfullmäktige samt örn stadsfullmäktiges
antal; samt
c) val av nämndemän.
I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, äger allmänna rådstugan utöva
stadskommunens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.
2 kap. Örn stadsfullmäktige.
10 §.
Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda,
att
stad med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20,
stad med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25,
stad med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30,
stad med över 10,000 till och med 20,000 invånare utser 25—40,
stad med över 20,000 till och med 40,000 invånare utser 35—50, samt
stad med över 40,000 invånare utser 45—60.
30
Riksdagens skrivelse Nr 330.
Allmänna rådstugan besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru
många stadsfullmäktige skola utses för staden. Örn beslutet skall länsstyrelsen
ofördröjligen underrättas.
11 §•
Rösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven
man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått tjugu tre års ålder. Yarje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rösträtt må dock ej utövas av den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) i avseende å honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år; eller
e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda rättighet.
Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt eller är
från dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som tillkommer
den andra maken.
12 §.
Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas
i kommunala vallagen.
13 §.
Stadsfullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom staden
och uppnått tjugufem års ålder.
Stadsfullmäktig kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan
medföra sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,
landskamrerare, länsassessor, ledamot av magistraten, tjänsteman
eller betjänt vid magistraten eller allmän åklagare i orten, ej heller tjänsteman
eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel eller annat dess förvaltande
verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.
Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara stadsfullmäktig än:
a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
b) den som uppnått sextio års ålder;
Riksdagens skrivelse Nr 330. 31
c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av flertalet bland
övriga fullmäktige; eller
d) vid valet den som de fyra senaste åren, det år då valet sker inberäknat,
tjänstgjort såsom stadsfullmäktig.
14 §.
Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skedde. I stad, där val sker första gången och
icke äger rum under år, då allmänna val av stadsfullmäktige förrättas, skall
valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna
val nästa gång skola äga rum.
Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall staden ändock
intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas,
företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,
och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.
Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av
folkmängdens ökning eller minskning.
Örn val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat.
15 §.
För val av stadsfullmäktige skall stad med mera än 10,000 invånare indelas
i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst trettio stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande
det som erhålles, då stadens folkmängd delas med antalet fullmäktige
för hela staden; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela staden, i den mån
det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.
Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,
efter därom av magistraten uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning
hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna
örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige att avgiva
yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast
två månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall
träda i tillämpning.
16 §.
Örn valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande,
så ock örn förfarandet, när stadsfullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen.
17 §.
Stadsfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande samt, då stadsfullmäktige så besluta,
jämväl en andre vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med angivande
32
Riksdagens skrivelse Nr 330.
av de valdas namn och postadress, skall genom magistraten ofördröjligen
insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.
För året näst efter det, då val av stadsfullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas av den
som fullmäktige därtill särskilt utsett.
18 §.
Stadsfullmäktigsammanträde skall hållas å ställe, som för sådant ändamål
blivit av stadsfullmäktige bestämt.
19 §.
Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas enligt ordning, som
bestämmes av fullmäktige.
Vid ordinarie sammanträde före utgången av juni månad fattas beslut i
anledning av berättelsen örn föregående årets räkenskaper och förvaltning.
Vid ordinarie sammanträde före utgången av december månad fastställes
stadens utgifts- och inkomststat och anställas val till de befattningar inom
kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.
Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen därom förordnar eller magistraten
eller de flesta av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner
det nödigt.
20 §.
Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas första gången, sedan beslutanderätten
uppdragits åt fullmäktige, av magistraten och därefter av ordföranden
eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden. Kallelsen, vilken
skall utfärdas skriftligen och innehålla bestämd uppgift örn tid och ställe
samt, såvitt möjligt är, även örn överläggningsämne för sammanträdet, skall
.senast söckendagen före sammanträdet delgivas envar stadsfullmäktig.
En vecka före sammanträdet eller, örn saken ej tål sådant uppskov, senast
söckendagen förut bör tillkännagivande örn sammanträdet, med uppgift
å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i en eller flera ortstidningar,
därvid sådana tidningar böra väljas, som genom spridning inom olika
grupper av stadens invånare bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom.
Vid ordinarie sammanträde före utgången av december månad avgöres
för nästföljande kalenderår av stadsfullmäktige eller, där fullmäktige ej finnas,
av allmänna rådstugan, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas. Har vid fattandet av beslutet förslag örn tillkännagivandets
införande i annan ortstidning än de sålunda beslutade varit under omröstning
och därvid erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen deltagandes
röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning.
Den omständigheten, att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör
ej hinder för sammanträdets hållande.
Magistraten skall särskilt skriftligen underrättas örn sammanträde.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
33
21 §.
Stadsfullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke
flera än hälften av dem äro tillstädes. Ar tillstädesvarande fullmäktig enligt
stadgandet i 58 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör
ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande icke
överstiger hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av stadsfullmäktige godkänt
hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till stadens kassa tvåkronor
och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de närvarandes
fåtalighet inställas eller upplösas.
22 §.
Varje stadsfullmäktig äger en röst.
Vid stadsfullmäktigsammanträde äger borgmästaren eller stadsstyrelsens
ordförande eller, vid hinder för honom, den, vilken magistraten eller stadsstyrelsen
bland sina ledamöter utser, att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl ordförande eller
vice ordförande i kommunal styrelse, nämnd eller beredning vid behandling
av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock
revisor vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.
23 §.
Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen
meddela yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av
högre myndighet eller av magistraten hänskjutna till dem.
24 §.
De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller
av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende,
som beretts annorledes än av drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,
företages till avgörande av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas
kammaren eller utskottet att avgiva yttrande däröver.
Val må dock av stadsfullmäktige förrättas utan föregående beredning.
Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande
av staden tillhörig egendom eller efterskänkande av någon stadens
rättighet.
25 §.
Kan ärende, som handlägges å stadsfullmäktigsammanträde, icke å den
utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag.
Örn sammanträdets fortsättande skall, därest fullmäktige så besluta, kal
Bihamj
till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330. 1227 30 3
34
Riksdagens skrivelse Nr 330.
leise i vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kallelse, har ordföranden
att, innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande
tillkännagiva tid för det fortsatta sammanträdet.
Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.
Begäres vid ärendes behandling å stadsfullmäktigsammanträde bordläggning
av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall
ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och.
i vanlig ordning kungöra.
Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstevervikt,
ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.
26 §.
Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde framställa ärendena
till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande
än de som finnas angivna i kallelsen till sammanträdet.
Fråga, som fordrar skyndsam handläggning, må, med iakttagande av vad.
i 24 § är stadgat, ändå att den ej angivits i kallelsen, företagas till avgörande
å sammanträdet, där samtliga närvarande fullmäktige besluta, att den
skall upptagas.
Ny fråga kan vid stadsfullmäktiges sammanträde väckas av envar bland
dem men.må icke avgöras förrän vid annat sammanträde samt efter vederbörlig
beredning och kallelse.
27 §.
1 moni. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja
eller nej.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med
klubbslag.
Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val
ske öppet. Bär ej för särskilda fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika
för olika meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men blir
i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder. Vid omröstning
för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.
Val av drätselkammare samt av revisorer och revisorssuppleanter,. som
.avses i 58 §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av
ärenden, som skola företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skall vara
proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes antal delas med siffran
för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt stadgat.
Riksdagens skrivelse Nr 330. 35
2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd
stadsplan eller tomtindelning;
b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men
för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i
stad, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor
för skattekrona;
d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i stad, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för
skattekrona;
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tretton kronor för skattekrona;
3)
mera än tio procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta
uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger sexton kronor för skattekrona
;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är örn antagande
av ackord.
Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits
av stadsfullmäktige, allmän rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.
3 mom. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.
28 §.
Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må, där fråga ej är örn
antagande av ackord, av stadsfullmäktige beslutas allenast där, efter prövning
av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga
29
§.
1 mom. Stadsfullmäktiges ordförande är icke i denna sin egenskap
berättigad att uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget
förenade kostnader än för skrivhjälp, skrivmaterialier, postporton och dylika
utgifter, som för stadens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande.
Stadsfullmäktige må för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning skall utgå
med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med hänsyn till
beräkneliga utgifter av nämnda art.
36
Riksdagens skrivelse Nr 830.
2 mom. Där det finnes av behovet påkallat, äga stadsfullmäktige besluta,
att vald ledamot av drätselkammaren och av annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning ävensom revisor skola för deltagande i sammanträde
eller förrättning inom staden i stadens angelägenhet åtnjuta gottgörelse
av stadens medel i form av dagtraktamente med högst fem kronor
för sammanträdes- eller förrättningsdag. Stadsfullmäktige må ock besluta,
där kommunikationsförhållandena anses sådant kräva och väglängden mellan
ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes- eller förrättningsstället
är större än fem kilometer, att reseersättning skall utgå till ledamoten
eller revisorn. Denna ersättning må icke överstiga hälften av belopp, beräknat
efter lägsta avgift för automobil eller hästskjuts, där icke järnväg eller
omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas, ej heller överstiga avgiften
för tredje klass plats på järnväg eller plats i omnibus, där något av
dessa fortskaffningsmedel finnes, eller för salongsplats på fartyg, där resan
såmedelst sker.
Ersättning för resa, som enligt uppdrag i stadens angelägenhet företages
utom staden av person, som sägs i första stycket, må, örn stadsfullmäktige
så besluta, utgå efter annan grund än nu är sagt.
3 mom. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., samt ersättning
för kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter,
som för stadens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande, må efter stadsfullmäktiges
bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode
till sådan ledamot av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,
nämnd eller beredning, som utsetts till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,
kassaförvaltare, föredragande eller verkställande ledamot eller till
innehavare av annan motsvarande befattning inom kammaren, styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock till revisor. Arvodet skall till beloppet
bestämmas för högst ett år i sänder och må icke överstiga vad på grund
av göromålens omfattning och art kan anses skäligt, ej heller bestämmas
med hänsyn till den inkomst av tjänst, yrke eller näring, som uppdragets innehavare
genom dess fullgörande går förlustig. Ersättningen för kostnader
för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter må, med iakttagande
av vad i 1 mom. är stadgat för där avsett fall, bestämmas att utgå med visst
belopp.
4 mom. Sammanlagda beloppet av beslutade ersättningar, som omförmälas
i denna paragraf och som ej avse kostnader för skrivhjälp, skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter, må icke överstiga vad stadens
ekonomiska bärkraft utan större olägenhet medgiver.
5 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas örn arvode
eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda
finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.
30 §.
Ordföranden skall vid stadsfullmäktigsammanträde föra eller på sitt ansvar
låta föra protokoll. Erfordras för protokollföringen särskilt biträde,
Riksdagens skrivelse Nr 330.
37
och är ej i laga ordning bestämt om arbetets utförande, må, där stadsfullmäktige
anslagit medel till avlönande av sekreterare, befattningen tillsättas
av fullmäktige.
Protokollet, av vilket skall framgå, vilka fullmäktige varit närvarande, skall
upptaga för varje ärende överläggningsämnet och beslutet, med angivande
huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.
Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet
å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver,
av ordföranden jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige utsedda
närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige antingen
genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives, med anteckning
örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller,
där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet närvarande
ledamöter.
Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord dag offentligen
uppläsas.
Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras på
sätt och å ställe, som fullmäktige bestämt.
31 §.
Den som vid stadsfullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende
äger anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas
innan sammanträdet avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas skriftligen
och avgivas sist vid justeringen av protokollet.
32 §.
Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen
delgivas magistraten eller stadsstyrelsen. För övrigt äger envar att taga
avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet bestyrkt.
33 §.
Stadsfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda
dörrar.
Ordföranden vakar över ordningen vid stadsfullmäktigsammanträde samt
kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller
sig oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han
upplösa sammanträdet.
3 kap. Olli allmän rådstuga.
34 §.
Rättighet att deltaga i allmän rådstugas överläggningar och beslut tillkommer,
utom i fall, varom sägs i 35 §, envar, som äger rösträtt vid stadsfullmäktigval.
Yarje röstberättigad äger en röst.
38
Riksdagens skrivelse Nr 330.
Att den som är redovisningsskyldig till staden ej må deltaga i vissa ärenden,
stadgas i 58 § andra stycket.
35 §.
Beträffande rättighet att deltaga i överläggningar och beslut i sådana
angelägenheter, som enligt särskilda författningar äro förbehållna vissa
klasser av stadens medlemmar, gäller vad sålunda är stadgat.
Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall genom magistratens
föranstaltande finnas tillgänglig längd över de i sådant ärende röstberättigade,
vilka icke finnas upptagna såsom röstberättigade i den allmänna
röstlängden.
36 §.
Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin
talan och rösträtt å allmän rådstuga.
Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven
med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten skall tilllika
vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits
av utställaren å den dag fullmakten utvisar, samt att namnet på den
person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten. Är
fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogin.
Fullmakt äger icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen
för utfärdandet.
Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för
mera än en röstberättigad.
37 §.
Allmän rådstuga hålles inför magistraten.
38 §.
Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset eller å ställe, som för sådant
ändamål blivit av rådstugan eller, i brist på dess föreskrift, av magistraten
bestämt.
39 §.
I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, skola årligen två ordinarie allmänna
rådstugor hållas: en före utgången av juni månad för besluts
fattande i anledning av berättelsen örn föregående årets räkenskaper och
förvaltning samt en före utgången av december månad för fastställande
av kommunens utgifts- och inkomststat och för anställande av val till de
befattningar inom kommunen, vilka vid. årets slut bliva lediga, ävensom av
revisorer och revisorssuppleanter.
Den andra ordinarie allmänna rådstugan under året må beträffande
ordinarie rådstuga eller rådstugor under nästföljande år besluta, å vilken
dag sådan allmän rådstuga skall hållas eller huruvida allmän rådstuga skall
hållas å sön- eller helgdag.
Riksdagens skrivelse Nr S30.
39
40 §.
Extra allmän rådstuga hålles, när länsstyrelsen därom förordnar eller
magistraten finner det nödigt. Envar, som är röstberättigad å allmän rådstuga,
äger för uppgivet ärende begära rådstugas hållande.
Lämnas dylik framställning av magistraten utan avseende, skall magistraten,
örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen, med skälen därtill;
och äger sökanden att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens
beslut må talan ej föras.
41 §.
Kungörelse örn allmän rådstuga utfärdas av magistraten och skall innehålla
bestämd uppgift örn tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses från predikstolen i stadens kyrka eller kyrkor
minst fjorton dagar före sammanträdet. Ar allmän rådstuga utsatt till dag,
då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
Eör ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörande i nu
föreskriven ordning icke medhinnes, må allmän rådstuga hållas efter kortare
kungörelsetid och även samma dag den blivit pålyst; dock må ej å sådan
rådstuga beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller
avhändande av någon stadens egendom eller efterskänkande av någon stadens
rättighet.
Jämväl skall kungörelsen anslås å plats eller platser inom staden och
tillkännagivande örn tid och ställe för allmänna rådstugan, örn möjligt minst
en vecka förut, införas i en eller flera ortstidningar, örn sådant bestämts av
allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige finnas, av dessa i den ordning,
som för tillkännagivande örn stadsfullmäktigsammanträde är föreskriven
i 2° §.
Den omständigheten, att kungörelse örn allmän rådstuga ej blivit anslagen
eller att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder
för allmänna rådstugans hållande.
42 §.
Magistraten skall vid allmän rådstuga låta föra protokoll.
Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet,
med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.
Protokollet justeras genast, där så ske kan, men i annat fall offentligen
inför magistraten å tid, som tillkännagives innan allmänna rådstugan upplöses.
Envar äger att taga avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet
bestyrkt.
Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av
magistraten på sätt och å ställe, som allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige
finnas, dessa bestämt.
43 §.
Yad i 23—29, 31 och 33 §§ är stadgat örn stadsfullmäktige skall äga motsvarande
tillämpning i fråga örn allmän rådstuga; dock att rådstugans för
-
40
Riksdagens skrivelse Nr 3S0.
handlingar alltid skola vara offentliga samt att även i annat ärende än val
och tillsättande av tjänstebefattning omröstning skall ske med slutna sedlar,
därest det begäres.
4 kap. Om magistrat och stadsstyrelse samt om drätselkammare.
44 §.
1 mom. Örn tillsättande av magistrat är särskilt stadgat. Beträffande
magistraten, för såvitt den sammanfaller med rådstuvurätten, ävensom i
fråga örn magistratens handhavande av vad till exekutionsverket, säkerhets-,
ordnings-, sundhets- och sedlighetspolisen inom staden hör, gäller vad därom
i lag och författningar är stadgat.
2 mom. I stad utan magistrat skall för fullgörande av de eljest å magistraten
ankommande bestyr och åligganden, örn vilkas besörjande därstädes
ej i lag eller författning meddelats särskild föreskrift, finnas en stadsstyrelse,
bestående av en kommunalborgmästare såsom ordförande och minst två kommunalrådmän;
dock att utan hinder härav i stad, som kommit i åtnjutande
av stadsrättigheter före den 1 januari 1921, örn stadsstyrelses sammansättning
skall gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen är eller blir stadgat.
Kommunalborgmästare tillsättes av Konungen bland de tre behöriga personer,
som jämlikt av Konungen meddelade bestämmelser därtill föreslagits
av stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade invånare. Kommunalrådmän
utses av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.
Reglemente för stadsstyrelsen utfärdas av Konungen efter därom av stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan upprättat förslag.
45 §.
Magistraten äger att vaka över att av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan
lagenligt fattade beslut bringas till verkställighet av drätselkammaren
eller för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr tillsatta styrelser,
nämnder eller personer, som böra taga befattning därmed, ävensom att åt
staden donerad fast egendom och staden förunnade inkomstgivande rättigheter
bliva behörigen använda till sina bestämda ändamål.
Finner magistraten, att av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan fattat
beslut icke tillkommit i laga ordning, står i strid mot allmän lag eller författning
eller annorledes överskrider deras befogenhet, som fattat beslutet,
eller att underställning, där den bort äga rum, uraktlåtits, är magistraten
pliktig att vägra handräckning till verkställighet av samma beslut. Vägras
sådan handräckning, må stadsfullmäktige eller, örn beslutet fattats av allmän
rådstuga, denna fullfölja saken genom besvär i den ordning, som i allmänhet
är föreskriven för sökande av ändring i magistrats beslut.
46 §.
Magistraten tillsätter vid stadens förvaltning anställda tjänstemän och
betjänte, såvitt ej särskilda författningar eller reglementen annorlunda stadga.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
41
47 §.
Alla av staden utsedda styrelser stå i sin förvaltning under magistratens
överinseende.
48 §.
Framställningar och utlåtanden, som från stadsfullmäktige, allmänna rådstugan
eller av staden utsedda styrelser avgivas till högre myndighet, skola
insändas genom magistraten.
49 §.
Magistraten äger att hos stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan framställa
förslag i alla ämnen, som röra stadens gemensamma angelägenheter.
50 §.
Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan äga rätt att från magistraten
erhålla sådana handlingar och upplysningar, som i förekommande fall finnas
erforderliga.
51 §.
Vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat, skall i stad, där magistrat
ej finnes, gälla örn stadsstyrelsen.
52 §.
I varje stad skall finnas en drätselkammare.
Ledamöterna i drätselkammaren utses bland kommunens röstberättigade
medlemmar av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.
53 §.
Drätselkammare har att förvalta stadens egendom, uppbära dess inkomster
och i övrigt handhava dess drätsel samt därjämte ombesörja de allmänna
uppdrag för stadens räkning, vilka enligt för drätselkammaren gällande
reglemente tillhöra dess befattning.
Reglemente för drätselkammare fastställes av länsstyrelsen.
Förslag därtill skall, sedan det granskats och godkänts av stadsfullmäktige
eller allmänna rådstugan, av magistraten med eget yttrande insändas till
länsstyrelsen.
54 §.
Penningar eller värdehandlingar, som för stadens räkning innehavas av
drätselkammaren, skola så förvaras, att de icke sammanblandas med andra
penningar eller värdehandlingar.
Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,
skola för stadens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.
55 §.
Örn drätselkammarens befattning med kommunens drätsel samt örn revision
och meddelande av ansvarsfrihet sägs i 5 kap.; om debitering och uppbörd
av kommunalskatt stadgas i 6 kap.
42
Riksdagens skrivelse Nr 330.
5 kap. Om stadens drätsel.
56 §.
Stadskommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkom ststat för det
nästföljande kalenderåret.
A statens utgiftssida skola upptagas:
a) det löpande årets beräknade brist;
b) de belopp i kapital eller ränta, varmed stadens skulder under det nästföljande
året förfalla till betalning;
c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag
för oförutsedda behov.
Statens inkomstsida skall upptaga:
a) det löpande årets beräknade behållning;
b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som
ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.
Stadskommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning
enligt avslutade räkenskaper uppgått.
57 §.
Förslag till utgifts- och inkomststat skall före november månads utgång
uppgöras av magistraten efter hörande av drätselkammaren eller särskild av
stadsfullmäktige eller allmän rådstuga därför tillsatt beredning. För detta
ändamål skola de styrelser, nämnder eller personer, vilka staden för särskilda
förvaltningsbestyr tillsatt, å tid, som utsättes av magistraten, till drätselkammaren
ingiva sina specialförslag över utgifter och inkomster för det
nästföljande året.
Magistratens statförslag skall från och med dagen för tillkännagivandet
örn det ordinarie stadsfullmäktigsammanträde eller kungörandet av den allmänna
rådstuga, som skall hållas före utgången av december månad, vara
offentligen tillgängligt på lämpligt ställe, som utsättes i tillkännagivandet
eller kungörelsen.
På nämnda sammanträde eller rådstuga upptages statförslaget till granskning
och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till
beviljande, samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för
överläggning och avgörande.
Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till magistraten.
58 §.
Av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan skola årligen utses två eller
flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande
årets förvaltning.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
43
Den, vilken såsom ledamot av drätselkammaren eller eljest är redovisningsskyldig
till staden, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant
för granskning av förvaltning, för vilken kan kar att redovisa, ej keller
deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av granskningen.
Revisorerna äga att när som keist inventera stadens kassor ock övriga
tillgångar samt taga del av räkenskaper ock andra kandlingar, som beröra
förvaltningen.
59 §.
Det åligger drätselkammaren att i enlighet med givna föreskrifter föra
stadens räkenskaper ock avsluta dem för kalenderår.
Räkenskaperna skola årligen före den 1 april tillhandahållas magistraten,
vilken oförtövat, med föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens avgivande,
inför protokollet tillhandahåller dem åt revisorerna.
Av staden för särskilda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser, nämnder eller
personer skola före den 1 mars varje år till drätselkammaren avlämna redovisning
för de medel de under nästföregående kalenderår omhänderkaft för att
upptagas i stadens allmänna räkenskaper ock granskas tillika med dem.
60 §.
Revisionsberättelsen avlämnas till magistraten, som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas till granskning ock avgörande kos stadsfullmäktige
eller å allmän rådstuga vid det ordinarie sammanträde, som
hålles före utgången av juni månad.
61 §.
På beslut av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan ankommer, huruvida
framställd anmärkning skall förfalla ock ansvarsfrihet för förvaltningen
meddelas eller laga åtgärd för bevarande av stadens rätt skall vidtagas.
Anställes ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år
från det berättelsen framlades å stadsfullmäktigsammanträde eller allmän
rådstuga, skall så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder
av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på grund av brottslig handling,
där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen.
6 kap. Om uttaxering och uppbörd.
62 §.
För täckande av stads medelsbehov, i den mån det ej fylles genom
andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och skogsaccismedel
enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt
och lagen om skogsaccis. Vad därutöver erfordras skall fyllas genom
uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och
44
Riksdagens skrivelse Nr 330.
skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast fastställda
taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.
63 §.
1 mom. Personliga tjänstbarheter, vilka inom stad utgjorts efter förut antagna
grunder, må fortfarande, till dess annorlunda förordnas, utgöras efter
samma grunder.
2 mom. Är i lag eller författning stadgat, att skatt till stad skall utgå
efter andra grunder än i 62 § angivas eller att vissa från skattskyldighet till
staden eljest befriade medlemmar skola bidraga till fyllande av särskilda
behov, gäller till efterrättelse vad sålunda är förordnat.
Stadskommun äger ej i annan mån än i 3 mom. medgives besluta avvikelse
från de i lag eller författning föreskrivna grunderna för kommunalskatts
utgörande.
3 mom. Skulle i andra fall än dem, som ovan i denna paragraf bestämmas,
hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väekas förslag, att vissa till
staden skattskyldiga böra, i fråga örn uttaxering för visst ändamål, antingen
helt och hållet befrias från bidrag, eller vinna nedsättning däri, skall först
avgöras, huruvida ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande
av personlig eller efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare
prövning. Skall sådant förslag tagas under vidare prövning, skall det, innan
det av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga företages till slutligt avgörande,
överlämnas till magistraten, som vidtager den förberedande utredning frågan
kräver.
64 §.
De utskylder, som enligt stadens beslut i anledning av förslaget till utgifts-
och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras av
dem, vilka under det löpande året är o skattskyldiga till staden, anses för
det löpande årets utskylder.
65 §.
Magistraten åligger att på grund av den fastställda utgifts- och inkomststaten
ävensom de beslut örn uttaxering till församling eller skoldistrikt,
som genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse delgivas drätselkammaren,
oförtövat låta upprätta debiterings- och uppbördslängd.
Debiterings- och uppbördslängden upprättas i enlighet med de föreskrifter,
som meddelas av magistraten.
66 §.
Sedan debiterings- och uppbördslängden upprättats, skall denna under
fjorton dagar på rådhuset eller annat lämpligt ställe vara offentligen utlagd
för granskning. Kungörelse örn den tid, då längden kommer att sålunda
vara utlagd, samt örn plats för utläggandet skall offentligen anslås och införas
i den eller de tidningar, där tillkännagivande örn stadsfullmäktigsammanträde
eller allmän rådstuga skall ske.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
45
Vill någon göra anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden, äger
han, därest han är medlem av stadskommunen eller hans rätt eljest är
beroende av debiteringen, att före utgången av nyss sagda tid ingiva skriftlig
anmälan därom till magistraten.
Magistraten skall skyndsamt meddela beslut över de framställda anmärkningarna,
och skola ändringar, som härav föranledas, införas i längden.
Denna anses härefter fastställd.
67 §.
Sedan debiterings- och uppbördslängden fastställts, överlämnas den till
■drätselkammaren.
Det åligger härefter drätselkammaren att utfärda debetsedlar och låta tillställa
de skattskyldiga desamma.
68 §.
Uppbörd verkställes, med iakttagande av därom i drätselkammarens reglemente
givna föreskrifter, av drätselkammaren å tid och i ordning, som bestämmas
av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.
69 §.
Har någon inom den i 66 § bestämda tiden framställt anmärkning mot
debiterings- och uppbördslängden men anmärkningen ej godkänts, må besvär
däröver anföras i den ordning, som stadgas i 76 §, och skall tiden
för talans fullföljande räknas från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet.
Ej må utom i nedan angivna fall klagan över debiteringen föras
annorledes än nu sagts.
Förmenar någon, att utskyld, som i debiterings- och uppbördslängden
ifinnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med
■oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse genom besvär
hos länsstyrelsen i det län, inom vilket debiteringen skett. Besvären skola
ingivas till nämnda myndighet inom natt och år efter det utskylden blivit
klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr med posten till
länsstyrelsen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.
Drätselkammaren samt magistraten äga att hos länsstyrelsen göra framställning
örn rättelse av debiteringen på den grund, att sådan underlåtits
eller skett till för lågt belopp. Dylik framställning skall ingivas till länsstyrelsen
under kalenderåret näst efter det, vars utskylder debiteringen avser.
Den som hos länsstyrelsen klagat över sin debitering är icke dess
.mindre pliktig att vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsheloppet,
med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas,
.få det för mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.
70 §.
Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan
taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden,
iblivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall magistraten göra därav för
-
46
Riksdagens skrivelse Nr 330.
anledd ändring i debiteringen, utan hinder av att denna enligt vad ovan
sägs vunnit laga kraft, och njuter skattskyldig ränta, enligt vad särskilt
är stadgat, å vad han äger återbekomma såsom för mycket erlagt.
Förmenar någon, att felaktighet förekommit vid åtgärd av magistraten, som
nu sagts, och vidtages ej efter anmälan rättelse av magistraten, äger han att
däröver anföra besvär hos länsstyrelsen i den ordning, som sägs i 69 §
andra stycket, skolande tiden för besvärs anförande räknas från det han
erhållit vetskap om magistratens beslut i anledning av anmälan.
71 §.
Efter uppbördsstämma upprättar drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,
som ej vid uppbördsstämman behörigen goldit sin skatt och för
vilka ej avkortning eller avskrivning i laga ordning ägt rum. Kestlängden
skall summerad jämte berättelse, huru uppbörden utfallit, efter uppbördsstämmans
slut överlämnas till magistraten.
I stad, där magistraten eller ledamot av magistraten är överexekutor,
låter magistraten i vederbörlig ordning indriva och till drätselkammaren redovisa
de resterande utskylderna.
I annan stad skall restlängden inom två månader efter uppbördsstämmans
slut av magistraten insändas till länsstyrelsen, som örn mottagandet utan
avgift meddelar drätselkammaren bevis och efter verkställande av erforderliga
anteckningar översänder restlängden till utmätningsmannen i orten;
och åligger det denne att i vederbörlig ordning indriva och till drätselkammaren
redovisa de resterande utskylderna.
Bestlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen, och
i övrigt i enlighet med de närmare föreskrifter, som meddelas av magistraten.
Vid indrivandet av resterande utskylder uttages därutöver en avgift
av tre öre å varje full krona av det oguldna utskyldsbeloppet, dock ej
mindre än tjugufem öre. Örn användningen av dessa medel stadgas särskilt*
72 §.
Skola efter det debiterings- och uppbördslängden blivit fastställd utskylder
påföras skattskyldig, åligger det drätselkammaren att uppföra dessa utskylder
i ett tillägg till debiterings- och uppbördslängden samt att upprätta
debetsedlar och låta tillställa de skattskyldiga desamma. Uppbörd av utskylderna
förrättas å tid, som bestämmes av drätselkammaren, ej tidigare
än trettio dagar efter det debetsedel kommit den skattskyldige till handa.
Beträffande utskylder, som nu sagts, skall 71 § äga motsvarande tillämpning.
73 §.
1 mom. Avkortning av kommunalutskylder skall verkställas av drätselkammaren
:
a) då stadsfullmäktige, allmänna rådstugan, kyrkostämman eller kyrkofullmäktige
i laga ordning beslutat efterskänka påförda utskylder eller då,.
Riksdagens skrivelse Nr 330. 47
utan att sådant beslut fattats, rätt att utfå utskylder i följd av ackord i konkurs
eller i ackerdsförhandling utan konkurs icke längre föreligger, eller
b) då någon efter besvär över taxering eller debitering vunnit nedsättning,
i eller befrielse från honom påförda utskylder.
Sedan avkortning av kommunalutskylder ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas
indrivande icke vidare företagas.
2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder må beslutas av drätselkammaren
:
a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till utskyldernas
gäldande och införsel i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta
icke kan äga rum,
b) då upplysning örn den skattskyldiges vistelseort icke kunnat vinnas
eller den skattskyldige icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade
upplysningar antagits uppehålla sig, eller
c) då den skattskyldige vistas å utrikes ort och utsikt att utfå utskylderna
på den grund ej förefinnes.
Utan hinder av att avskrivning av kommunalutskylder ägt rum kvarstår
den skattskyldiges betalningsskyldighet. I händelse framdeles anledning
föreligger till antagande, att de obetalade utskylderna kunna uttagas, skola
åtgärder ånyo vidtagas för utskyldernas indrivande och redovisning.
3 mom. Över utskylder, som avkortats eller avskrivits före upprättande
av restlängd, skall drätselkammaren upprätta särskild avkortnings- och avskrivningslängd
med angivande tillika av avkortnings- eller avskrivningsorsaken.
7 kap. Örn underställning oell besvär.
74 §.
För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges och allmän rådstugas
beslut underställas Konungens prövning och fastställelse, då de
angå:
a) avhändande eller pantförskrivning av sådan staden tillhörig fastighet,
som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit staden
genom gåva eller testamente, ävensom överenskommelse, som medför ändring
i någon stadens rättighet till sådan fastighet;
b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att
underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av stadens utan underställning skedda upplåning överstiger skillnaden mellan,
å ena sidan, ett belopp motsvarande tio gånger antalet av de skattekronor
och skatteören, varefter kommunalutskylder skolat utgöras för sistförflutna
året och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits skola i
staden anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda summa icke inräknas
de belopp, som avse folkskoleväsendet; eller
c) nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av
de platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som äro gjorda
till dess betjänande.
48
Riksdagens skrivelse Nr 330.
Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall av magistraten,
åtföljt av dess utlåtande, insändas till länsstyrelsen, vilken det åligger att
överlämna handlingarna, jämte eget yttrande, till Konungen.
75 §.
Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut,
vilka:
a) innefatta av staden upprättade allmänna planer för hushållningen med
stadens donationsjord;
b) avse arvode enligt 29 § 3 morn., där beslutet ej allenast innefattar förnyande
av dylikt för nästföregående år fattat lagligen gällande beslut; eller
c) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.
Beslut, som skall underställas länsstyrelsens prövning, bör genom magistraten
och åtföljt av dess utlåtande insändas.
Samtliga av staden för ett och samma kalenderår fattade, under b) omförmälda
beslut, därå fastställelse erfordras, skola samtidigt och senast under
det år besluten avse underställas länsstyrelsens prövning, vid äventyr att
beslut, såvida ej särskilda omständigheter anses böra föranleda undantag,
icke vinner godkännande. Till ledning vid prövningen av dessa beslut skall
tillgång beredas länsstyrelsen till tablå över stadens ekonomiska ställning
det år besluten avse.
Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
Över vägrad fastställelse må stadskommunen föra klagan hos Konungen.
76 §.
Medlem av stadskommun, som ej nöjes åt stadsfullmäktiges eller allmänna
rådstugans beslut, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse
däri genom besvär, örn beslutet
icke tillkommit i laga ordning,
står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.
Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till länsstyrelsen
inom tjugu dagar efter den dag, då stadsfullmäktiges protokoll offentligen
upplästes eller allmän rådstugas protokoll justerades, dagen då det skedde
likväl oräknad. Det åligger klaganden därjämte såväl att vid besvären foga
bevis örn dagen, då sådan uppläsning eller justering ägde rum, som ock att
inom fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått till magistraten
ingiva diariiutdrag över att han besvärat sig.
Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå
i verkställighet.
77 §.
Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning eller
att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes över
-
Riksdagens skrivelse Nr 830. 49
skrider deras befogenhet, som fattat beslutet, äger länsstyrelsen, där besvären
finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.
Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för
den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes
strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då
länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.
78 §.
I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt
stadgat, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde
dagen efter det klaganden erhöll del av beslutet, dagen då det skedde likväl
oräknad; dock äger menighet, som klagar, tillgodonjuta femton dagar
längre besvärstid än nu sagts.
79 §.
För besvärs anförande mot drätselkammares beslut i sådana mål och
ärenden, vilka drätselkammaren på grund av föreskrifter i särskilda författningar
har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes
stadgat. I övrigt gäller vad i drätselkammarens reglemente är bestämt.
Örn magistratens överinseende över drätselkammaren sägs i 47 §.
80 §.
Finner länsstyrelsen vid prövning av besvär eller framställning av drätselkammaren
eller magistraten rörande debitering av kommunalskatt, att debitering
obehörigen verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt
belopp, äger länsstyrelsen, efter vederbörandes hörande, föreskriva erforderlig
rättelse i debiteringen. Jämväl må, om någon av länsstyrelsen befrias från
honom i debiterings- och uppbördslängden påförd kommunalskatt på den
grund, att annan person bort uppföras till utgörande av densamma, länsstyrelsen,
efter vederbörandes hörande, överflytta debiteringen på denne.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330.
iaa7 30 4
50
Riksdagens skrivelse Nr 830.
3)
Kommunal vallag.
Härigenom förordnas som följer:
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §•
Val, som avses i denna lag, kallas kommunalval och äro val av landstingsman,
kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.
2 §.
Örn valkretsar vid val av landstingsman, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige
och kyrkofullmäktige är särskilt stadgat.
2 kap. Örn valdistrikt och valförrättare.
3 §.
1 mom. Vid val av landstingsmän eller av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall varje kommun eller del av kommun, som enligt lagen om val
till riksdagen utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, bilda
ett valdistrikt.
2 morn. Vid val av municipalfullmäktige skall varje municipalsamhälle
bilda ett valdistrikt. Dock skall, där muncipalsamhälle helt sammanfaller med
två eller flera valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, varje sådant
distrikt utgöra ett valdistrikt jämväl vid val av municipalfullmäktige.
3 mom. Vid val av kyrkofullmäktige skall varje församling eller, där församling
är för dylikt val delad i valkretsar, varje sådan valkrets bilda ett valdistrikt.
Där på grund av bestämmelserna i lagen örn val till riksdagen delar
av församlingen eller av valkretsen ingå i olika valdistrikt vid val till riksdagens
andra kammare, skall dock varje sådan del bilda eget valdistrikt vid val av
kyrkofullmäktige. När skäl därtill äro, må länsstyrelsen förordna, att delar av
församling eller valkrets, vilka enligt dessa bestämmelser skulle var för sig
bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige, dock skola vid sådant val
tillsammans utgöra ett valdistrikt.
4 mom. Beslut örn distriktsindelning enligt lagen örn val till riksdagen skall,
där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämpning på landet beträffande
kommunalval, som förrättas enligt den under nästföljande år upprättade
röstlängden, och i stad å tid, som angives i beslutet.
4 §.
Röstberättigad äger utöva rösträtt allenast vid valförrättning för det valdistrikt,
där han är mantalsskriven.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
51
5 §.
Kommunalval förrättas för varje valdistrikt på landet inför den valnämnd,
som enligt lagen om val till riksdagen har att förrätta val till riksdagens andra
kammare för distriktet, samt i stad inför magistraten eller sådana dess deputerade,
som avses i nämnda lag.
I municipalsamhälle, som ej helt sammanfaller med ett eller flera valdistrikt
vid val till riksdagens andra kammare, skola dock vid val av municipalfullmäktige
municipalstämmans ordförande och två av stämman utsedda personer
vara valförrättare. Ordet föres av municipalstämmans ordförande.
Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige ej helt sammanfaller med valdistrikt
vid val till riksdagens andra kammare, skall val av kyrkofullmäktige
förrättas inför valnämnden i det distrikt vid val till andra kammaren, varav
det kyrkliga valdistriktet utgör del. Meddelar länsstyrelse beträffande valdistrikt
på landet förordnande, som avses i 3 § 3 morn., skall länsstyrelsen tilllika
förordna., inför vilken valnämnd val av kyrkofullmäktige i det sålunda
bildade distriktet skall förrättas.
3 kap. Örn röstlängd.
6 §..
Varje år skall röstlängd för kommunalval och kommunala beslut upprättas,
på landet och i stad, där magistrat ej finnes, av den tjänsteman, som verkställer
debitering av utskylder till kronan, samt i annan stad av magistraten eller, där
särskilda tjänstemän äro förordnade för nämnda debitering, av dessa under
magistratens inseende.
7 §.
Röstlängd upprättas för varje kommun. Äro i kommun flera valdistrikt vid
val av landstingsman samt kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige, skall
längden uppläggas i särskilda delar, en för varje valdistrikt; dock skall, där
sådant valdistrikt omfattar två eller flera församlingar eller distrikt vid val
av kyrkofullmäktige eller delar av församlingar eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige,
särskild del uppläggas för varje församling eller kyrkligt valdistrikt
eller del därav. Finnes inom kommun eller valdistrikt municipalsamhälle,
skall för detta särskild del uppläggas.
Örn röstlängd vid ändring i kommunal indelning gäller vad särskilt är
stadgat.
8 §.
T röstlängden skola enligt mantalslängden för året upptagas alla inom valdistriktet
mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå
en ålder av tjugutre år, med angivande för var och en, huruvida han äger eller
saknar rösträtt i avseende a beslut a kommunalstämma eller allmän rådstuga
ävensom val av kommunal- eller stadsfullmäktige och landstingsman.
Envar sådan person, örn vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni
brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt i ena eller andra
52
Riksdagens skrivelse Nr 330.
avseendet, antecknas i längden såsom röstberättigad; dock skall i fråga om den,
som först under kalenderåret uppnått eller uppnår den för rösträtt i visst avseende
särskilt föreskrivna åldern, anmärkas, att han icke är i sådant avseende
röstberättigad förr än efter utgången av löpande kalenderår.
Där en vid kommunala beslut och val, som i första stycket sägs, röstberättigad
person antingen saknar rösträtt å kyrkostämma och vid val av kyrkofullmäktige
på den grund, att han är främmande religionsbekännare eller anmält
sig till utträde ur svenska kyrkan eller tillhör icke territoriell församling,
eller ock saknar rösträtt å municipalstämma och vid val av municipalfullmäktige
av det skäl, att han häftar för honom påförda utskylder till municipalsamhället,
skall örn förhållandet göras anteckning i längden.
Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande, så ock örn
skyldighet för myndigheter att lämna erforderliga uppgifter till införande i
längden meddelas av Konungen.
9 §.
Senast den 30 juni skall röstlängden vara upprättad och avsänd eller avlämnad
på landet till valnämndens ordförande och i stad till magistraten, där
ej denna själv verkställt upprättandet.
Envar äger att under behörig tillsyn taga del av röstlängden ävensom göra
avskrift därav.
Yad i lagen örn val till riksdagen stadgas örn röstlängds framläggande till
granskning och örn kungörelse därom, om underrättelse till person, som i
längden upptagits såsom icke röstberättigad, örn framställande av anmärkning
mot längden och örn underrättelse till den, mot vilkens rösträtt anmärkning
framställts, örn prövning av sådan anmärkning samt örn längdens justering
ävensom örn klagan över valnämndens eller magistratens beslut skall äga mot
svarande tillämpning beträffande röstlängd, som avses i detta kapitel.
10 §.
Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd, anmärkning
ej förekommit, eller har med anledning av framställd anmärkning beslut givits
och rättelse, där sådan ifrågakommer, gjorts i röstlängden, länder längden, i
den mån ej enligt andra stycket rättelse skall verkställas, till ovillkorlig efterrättelse,
intill dess ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit till stånd.
Har på klagan, som förts i samband med besvär över valförrättning eller
annan omröstning, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, sedan beslutet
vunnit laga kraft, länsstyrelsen, ändå att felaktigheten ej föranlett omröstningens
upphävande, låta i längden införa av förklaringen föranledd rättelse.
[ j 4 kap. Om valdag. jf" ",
11 §.
Val av landstingsman skall förrättas tredje söndagen i september månad eller
i stad, där magistraten så besluter, närmast därförut infallande lördag.
Riksdagens skrivelse Nr 3S0.
53
Valet må dock utsättas till annan dag under tiden från och med den 13
till och med den 30 september, därest samma år, då valet skall äga rum, på
landet av kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dem
å ordinarie sammankomst i mars eller april månad och i stad av stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan å ordinarie sammankomst i
maj månad så beslutes med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster. Bestämmes annan valdag än tredje söndagen i september, skall
underrättelse därom meddelas länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då
valet skall äga rum.
12 §.
Val av kommunalfullmäktige skall förrättas å söndag under tiden från och
nied den 13 september till och med den 20 oktober. Valdag bestämmes det år,
då valet skall äga rum, av kommunalfullmäktige eller, där sådana ej finnas,
av kommunalstämman. Beslut, varigenom valet bestämmes till dagen för landstingsmannaval
i valdistriktet, skall fattas före den 15 juli.
I fråga örn val av municipalfullmäktige skall vad nu är sagt äga motsvarande
tillämpning, dock må val av municipalfullmäktige icke förrättas å samma
dag som landstingsmannaval för samhället. Där kommunalfullmäktigval i kommun,
varav samhället utgör del, icke förrättas å samma dag som landstingsmannaval,
må municipalstämman eller, där municipalfullmäktige finnas, dessa
besluta, att municipalfullmäktigvalet skall äga rum å samma dag som kommunalfullmäktigvalet.
13 §.
Val av stadsfullmäktige skall förrättas under tiden från och med den 13
september till november månads utgång. Valdag bestämmes av magistraten.
Val må dock ej förrättas å samma dag som landstingsmannaval för staden,
därest icke stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan före
den 15 juli det år, då valet skall äga rum, sådant besluter, i vilket fall magistraten
har att utsätta valet till den sålunda bestämda dagen.
Beträffande Stockholms stad gäller vad särskilt är stadgat.
14 §.
Val av kyrkofullmäktige för församling, som består av enbart landsbygd
eller av landsbygd och stad, skall förrättas å söndag under tiden från och med
den 13 september till och med den 20 oktober och för annan församling under
tiden från och med den 13 september till november månads utgång.
Dag för val av kyrkofullmäktige för församling bestämmes det år, då valet
skall äga rum, av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman.
Skola kyrkofullmäktige väljas både för kyrklig samfällighet, som avses
i 1 § i lagen örn församlingsstyrelse, och för församling, vilken helt eller delvis
ingår i samfälligheten, skall i församlingen eller församlingsdelen val av fullmäktige
för samfälligheten äga rum å samma dag som val av fullmäktige för
församlingen. I annat fall bestämmes dag för val av fullmäktige för samfällig
-
54
Riksdagens skrivelse Nr 330.
heten av samfällighetens fullmäktige eller, där sådana ej finnas, av samfällighetens
kyrkostämma. Skola kyrkofullmäktige väljas både för församling och
för skoldistrikt, som utgör del av församlingen, skall för skoldistriktet val av
fullmäktige äga rum å samma dag som val av fullmäktige för församlingen. Där
val av kyrkofullmäktige för församlingen skall förrättas å samma dag som val
av fullmäktige för kyrklig samfällighet, i vilken församlingen helt eller delvis
ingår, skall dock val av kyrkofullmäktige för skoldistriktet äga rum å annan
dag. Skall val av kyrkofullmäktige för skoldistriktet ej äga rum å samma dag
som val av fullmäktige för församlingen, bestämmes dag för val av fullmäktige
för skoldistriktet av skoldistriktets fullmäktige eller, där sådana ej finnas, av
skoldistriktets kyrkostämma.
Val av kyrkofullmäktige må icke förrättas å dag, då val av landstingsman,
kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige inom valdistriktet
äger rum.
Beträffande församling i Stockholm gäller vad särskilt är stadgat.
15 §.
1 morn. Val av landstingsman må äga rum, förutom å den i 11 § åsyftade
dagen, jämväl å dagen närmast efter eller närmast före sagda dag. Beslut
härom fattas på landet av kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige
finnas, av dem och i stad av magistraten.
2 moni. Val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige
eller kyrkofullmäktige må bestämmas att äga rum å två på varandra följande
dagar. I valdistrikt på landet skall endera dagen vara en söndag. Beslut
örn valets bestämmande till särskilda dagar fattas beträffande val av kommunalfullmäktige
av kommunalfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av kommunalstämman,
beträffande val av municipalfullmäktige av municipalfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av municipalstämman, beträffande val av stadsfullmäktige
av magistraten, samt beträffande val av kyrkofullmäktige av kyrkofullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman.
16 §.
Har val i valdistrikt på landet bestämts att äga runi å särskilda dagar, må
valet endera förrättningsdagen äga rum å annan lokal än den sedvanliga, därest
valnämnden med hänsyn till samfärdsförhållandena eller andra förhållanden
inom valdistriktet prövar det erforderligt.
Utsättes val att endera förrättningsdagen äga rum å annan lokal än den
sedvanliga, äger valnämnden jämväl, där förhållandena det påkalla, bestämma,
att valförrättningen den senare dagen icke skall företagas förrän å andra
dagen efter föregående förrättningsdag, dock att endera förrättningsdagen
alltid skall vara en söndag.
Vad i denna paragraf stadgas skall icke äga tillämpning beträffande val i
Riksdagens skrivelse Nr 330.
55
köping, som bildar särskild kommun, eller i municipalsamhälle, som helt sammanfaller
med ett eller flera valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare.
17 §.
Har val bestämts till samma dag som annat val inom valdistriktet, och utsättes
endera valet till särskilda dagar, skall, där valen skola förrättas inför
samma valförrättare, den sålunda utsträckta tiden tillämpas jämväl i fråga örn
det andra valet.
18 §.
Väljare är oförhindrad att avgiva sin röst vilken av de för valet utsatta förrättningsdagarna
han önskar å den för denna dag bestämda lokalen.
19 §.
Utsättes val av landstingsman till särskilda dagar, skall underrättelse angående
vilka dagar valet skall hållas samt å vilken lokal förrättningen skall för
varje särskild förrättningsdag äga rum av valnämnden eller magistraten meddelas
länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då valet skall ske.
5 kap. Om vals kungörande och förrättande.
20 §.
1 moni. När val av landstingsman skall äga rum, låter länsstyrelsen därom
i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna och införes i ortstidningar.
I kungörelsen skall antalet av dem som skola väljas inom varje valkrets
angivas samt, särskilt för varje valdistrikt, dagen och tiderna för valet ävensom
valstället noggrant utsättas.
2 mom. Örn val av kommunalfullmäktige, mumcipalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall i den beträffande kommunalstämma eller allmän rådstuga
föreskrivna ordningen kungörelse utfärdas: i stad av magistraten, beträffande
val av municipalfullmäktige i municipalsamhälle, som ej helt sammanfaller med
ett eller flera valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, av municipalstämmans
ordförande samt i övriga fall av valnämndens ordförande. I kungörelsen
skall antalet av dem som skola väljas angivas samt, särskilt för varje
valdistrikt, dagen och tiderna för valet ävensom val stället noggrant utsättas.
3 mom. Om val av kyrkofullmäktige skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse utfärdas: i stad av magistraten samt på landet av
valnämndens ordförande. I kungörelsen skall antalet av dem som skola väljas
angivas samt, särskilt för varje valdistrikt, dagen och tiderna för valet ävensom
valstället noggrant utsättas.
4 mom. Har val utsatts till särskilda dagar, skall i kungörelsen angående
valet tydligt angivas, vilka dagar valet skall hållas samt å vilken lokal förrättningen
skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. I kungörelsen skall
ock meddelas vad i 18 § är sagt.
56
Riksdagens skrivelse Nr S30.
5 mom. I fråga om Stockholms stad gäller vad särskilt är stadgat örn
kallelse till val av stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.
21 §.
Val äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas eller tryckta
eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som
valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens behöriga
fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som valförrättaren ej kan avstyra,
äger han att avbryta förrättningen.
I vallokal skall exemplar av denna lag finnas anslaget.
22 §.
1 morn. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen
samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad
minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst å
valdagen hålles i den församling, till vilken valdistriktet hör, skall uppehåll
göras för den tid gudstjänsten pågår. Vad nu är stadgat gäller, där val hålles
å särskilda dagar, med avseende å varje förrättningsdag.
Vallokal och valtider för varje valdistrikt bestämmas i stad av magistraten
och på landet av valnämnden eller i fall, som avses i 5 § andra stycket, av municipalstämmans
ordförande, örn beslut beträffande vallokal och valtider vid
landstingsmannaval skall underrättelse meddelas länsstyrelsen före juli månads
utgång det år, då valet skall äga rum.
2 mom. Där kommunalval förrättas å samma dag och inför samma valförrättare
som annat sådant val eller val av elektorer för utseende av ledamöter av
riksdagens första kammare, skola valen förrättas i samband, så att tillfälle beredes
väljare, som äger utöva rösträtt vid båda valen, att samtidigt avgiva sina
röster. Örn sammanräkning av de vid de särskilda valen avgivna rösterna skall
verkställas av olika myndigheter, skall särskilt exemplar av röstlängden användas
vid vartdera valet.
23 §.
Val är omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas valsedlar
av vitt papper utan kännetecken. Nederst å valsedels framsida må
vara såsom valbeteckning anbragt en av beteckningarna »landstingsmannaval»,
»kommunalfullmäktigval», »municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,
»kyrkofullmäktigval för församlingen», »kyrkofullmäktigval för samfälligheten»
eller »kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller annan beteckning i ord
för ifrågavarande val. Ovanför namnen skall å valsedel utsättas partibeteckning
(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för
viss meningsriktning). Ovanför partibeteckningen må förekomma en kartellbeteckning
(beteckning i ord för två eller flera vid valet samverkande partier)
och mellan partibeteckningen och namnen en fraktionsbeteckning (beteckning i
ord för viss grupp av väljare eller viss meningsriktning inom partiet).
Riksdagens skrivelse Nr Silo.
57
Valsedel bör innehålla tydlig uppgift å den eller de utseddas namn, titel
eller yrke och hemvist, så ock den beteckning i övrigt, som kan vara nödig för
att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.
Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller upptager
valsedel namn å någon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt.
Äro å valsedel eller särskild del därav upptagna flera namn, än enligt 24 § är
medgivet, anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.
24 §.
Valsedel skall upptaga namnen antingen i en följd, det ena under det andra,
eller ock på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar.
I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst dubbelt så många som det
antal landstingsmän eller fullmäktige valet avser, dock må, där endast en landstingsman
skall utses, valsedel innehålla tre namn. Namnen gälla själva landstingsmanna-
eller fullmäktigvalet, samt, i den mån de icke därvid tagas i
anspråk, val av suppleanter för landstingsmän eller av efterträdare för fullmäktige.
I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver
det antal landstingsmän eller fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras
vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva landstingsmanna- eller
fullmäktigvalet samt, i den mån namnen icke därvid tagas i anspråk, val av
suppleanter eller efterträdare. För suppleantvalet eller efterträdarvalet må dessutom
i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart
och ett av de för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet upptagna namnen.
Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det
ena under det andra. För val av suppleant eller efterträdare särskilt upptaget
namn, som saknar motsvarande namn för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet,
anses såsom obefintligt.
25 §.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt där
anbragt;
vilken upptager valbeteckning å annat ställe än nederst å framsidan;
vilken saknar partibeteckning;
vilken upptager parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning å annat ställe än
ovanför namnen;
vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen; eller
vilken icke upptager något giltigt namn.
Har vid val, vilket förrättats i samband med annat val, avgivits sedel, försedd
med valbeteckning för det senare valet, skall detta icke föranleda att
sedeln ogillas.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
f>8
Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med
annat val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbeteckning för det
förra valet och den andra för det senare valet, skall endast sedeln med valbeteckning
för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.
Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel
räknas.
Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas i
ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert finnes
jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogin.
26 §.
Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek
och beskaffenhet, tillhandahållas väljarna för det ändamål, varom förmäles i
27 §. Till varje väljare utlämnas ett valkuvert. Å valkuvert skall vara tydligt
anbragt valbeteckning för valet. Innan valkuvert utlämnas, skall, där förfarande,
som avses i 34 § 2 morn., ej kommer att äga rum, å kuvertet intryckas
en stämpel utvisande valdistriktet. Blanketter till valsedlar skola jämväl tillhandahållas
i vallokalen.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande, att
valurnan är tom.
27 §.
Väljarna äga avgiva sina röster i den tur de anmäla sig hos valförrättaren.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att
möjliggöra för envar att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel
i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade med skärmar
eller dylikt, dock så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten är
synligt, när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över
att väljares förehavande därstädes ej kan av någon iakttagas. Efter det väljaren
vid någon av omförmälda särskilda platser inlagt sin valsedel i kuvertet och
tillslutit detsamma, har han att utan dröjsmål personligen överlämna det till
ordföranden. Sedan denne förvissat sig, att den, som avlämnar valkuvertet, är
i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet är
försett med vederbörlig valbeteckning samt, där så är föreskrivet, behörigen
stämplat men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning,
att rösträtten utövats. Valkuvert, som saknar vederbörlig valbeteckning
eller stämpel, eller som är å utsidan märkt med annat kännetecken, skall ej
mottagas.
Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning
avgiva sin röst, äger att till biträde vid röstningen anlita den han själv
därtill utser.
28 §.
Äro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem ingiva valsedel
genom andra maken. Vill väljare begagna dylik rätt, skall valsedelsförsändelse
Riksdagens skrivelse Nr 330.
59
anordnas tidigast fjorton dagar tore dagen för valets början. Valsedelsförsändelse
skall anses vara anordnad den dag, då det i 29 § omförmälda vittnesintyget
underskrives.
29 §.
För valsedelsförsändelse, som avses i 28 §, skall användas ett innerkuvert
och ett ytterkuvert, vilka tillhandahållas genom kommunens eller församlingens
försorg. Ej må för ändamålet annat kuvert brukas. Örn beskaffenheten
av kuvert och örn väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs
i 60 §.
Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta
detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytter -kuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt
undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden
för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets
meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring.
30 §.
Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid valförrättningen
till ordföranden valsedelsförsändelse, varom sägs i 28 och 29 §§.
Finnes, att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är sådant, som
avses i 29 §, samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren och vittnesintyg
i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning, att ytterkuvertet blivit
efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall skall
det ej mottagas.
Sedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är sådant, som avses
i 29 §, samt att det är tillslutet och utan annat märke än i 60 § omförmäld ändamålsbeteckning,
stämplas detsamma, där så i 26 § är föreskrivet, och nedlägges
i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning,
att rösträtten utövats.
Är innerkuvertet ej sådant, som avses i 29 §, eller ej tillslutet eller finnes å
dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen, skall det ej mottagas.
31 §.
Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall
örn rätt att i visst fall ingiva valsedel till den myndighet, som har att verkställa
sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna, gälla vad i 6 kap.
stadgas.
32 §.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och
bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättare)!
inför öppna dörrar förvissa sig, att sigillen äro obrutna.
60
Riksdagens skrivelse Nr 330.
De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrättningen
eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om
utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet,
äga rätt att i den tur de anmäla sig avlämna sina valsedlar.
33 §.
1 moni. När alla, som vid det för valförrättnings slut fastställda klockslaget
äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar, förklarar ordföranden
röstningen avslutad.
2 mom. Omedelbart därefter upptagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med särskilda av Konungen
fastställda formulär och i formulären givna anvisningar skall föras vid förrättningen,
antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i protokollet
antalet av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit
i valet. Därefter tillkännagivas såväl antalet valkuvert som antalet av nyssnämnda
personer. Där särskilda val förrättas å samma dag inför samma valförrättare,
skall dessutom anteckning om detta förhållande göras i protokollet
för vartdera valet.
3 mom. Sedan dessa åtgärder vidtagits, inläggas valkuverten, där förfarande,
enligt 34 § icke kommer att äga rum, i ett eller flera hållfasta omslag,
som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill och förses
med påskrift angivande valet. De sålunda åsätta sigillen skola därefter avtryckas
å protokollet. Därjämte skall i protokollet antecknas antalet omslag,
vari valkuverten inlagts. Omslagen jämte protokollet skola därefter läggas i
säkert förvar. Efter det valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen.
4 mom. Då val förrättas å särskilda dagar, skall vad i 1—3 mom. är föreskrivet
äga motsvarande tillämpning beträffande varje förrättningsdag. Å
annan förrättningsdag än den sista skola, även örn förfarande enligt 34 § kommer
att äga rum, vidtagas de i 3 mom. omförmälda åtgärder, därvid omslagen
jämväl skola förses med påskrift angivande förrättningsdagen.
34 §.
1 mom. Där magistrat jämlikt 42 § har att verkställa sammanräkning av
de avgivna rösterna samt fråga ej är om val av landstingsman för valkrets
omfattande två eller flera städer, må sammanräkningen verkställas omedelbart
efter vidtagande av de i 33 § 2 mom. omförmälda åtgärderna. Härvid skall i
tillämpliga delar gälla vad i 7 kap. stadgas.
2 mom. Vid val av landstingsman, för vilket sammanräkning ej omedelbart
verkställes jämlikt 1 morn., så ock vid val av kommunalfullmäktige och
municipalfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för församling, som består
av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad, skola följande åtgärder vidtagas.
a) Sedan i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, öppnas valkuverten
Riksdagens skrivelse Nr 330.
61
och uttages innehållet. Innan så sker, skall, där valet förrättats å särskilda
dagar, ordföranden hava inför öppna dörrar förvissat sig, att de sigill, som
åsatts de i 33 § 3 mom. omförmälda omslagen, överensstämma med de å protokollet
avtryckta och äro obrutna, ävensom uttagit valkuverten ur omslagen,
i samband varmed kuverten skola hava räknats.
b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av
annat än en valsedel skall, efter det att i senare fallet innehållet återinlagts,
valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes. Antalet sålunda
tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller flera omslag. Å
varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert ävensom dessas
au tal.
c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts
enda innehåll, är ogin, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar
räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag
antecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar, ävensom dessas antal.
d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts
i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka
äro likalydande med avseende å välj arbeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning),
sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas,
varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. A
varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt
antal.
e) De omslag, varom i detta moment förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna
anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet, där förrättningen
äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas
å protokollet.
f) I protokollet skall, utöver vad i 33 § 2 mom. sagts, ytterligare antecknas:
1) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i b) inneslutits i andra
kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;
2) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i c) lagts åsido, jämte
antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts;
3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i d), samt
gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar inlagts;
g) Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl
föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att, sedan
de i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärderna vidtagits, verkställandet av de i a)-—f)
här ovan föreskrivna åtgärderna i sin helhet uppskjutes, dock icke längre än
till påföljande dag. Innan förrättningen sålunda avbrytes, skall tid för densammas
fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag,
vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra
till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och förrättningen
må ej ånyo företagas, innan valförrättare!! inför öppna dörrar förvissat
sig, att de åsätta sigillen äro obrutna.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
<;2
h) Sedan de i a)—f) här ovan föreskrivna åtgärderna vidtagits samt valprotokollet
upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de
närvarande, avslutas valförrättningen. Skall röstsammanräkningen verkställas
av annan än valförrättaren, åligger det denne att ofördröjligen till den
myndighet, som har att verkställa sammanräkningen, insända dels de förseglade
omslag, som avses i detta moment, dels valprotokollet eller, där
val förrättats å särskilda dagar, samtliga protokoll för valet, dels ock röstlängden.
Sker insändandet med posten, skall försändelsen assureras. Då sådant
insändande ej skall äga rum, skola omslagen jämte protokollet läggas i säkert
förvar.
3 mom. Vid val av stadsfullmäktige samt av kyrkofullmäktige för stadsförsamling
äger magistraten besluta, att de i 2 mom. omförmälda åtgärderna
skola vidtagas.
6 kap. Olli rätt för väljare att i vissa fall ingiva valsedel till den myndighet,
som har att verkställa röstsammanräkning.
35 §.
Väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänstegrupper, må
i den ordning i detta kapitel föreskrives avgiva valsedel genom försändelse
omedelbart till den myndighet, som har att verkställa sammanräkning av de
vid valet avgivna rösterna. Denna rätt må dock ej utövas i annat fall än då,
eldigt vad vid tiden för försändelsens anordnande kan tagas för visst, hinder
för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på grund därav,
att yrkets eller tjänstens utövning betingar hans vistande utom valdistriktet
vid den tidpunkt, då röstningen äger rum.
Hindret skall styrkas på sätt i 39 § stadgas.
Den rätt nu är sagd tillkommer:
a) den som utövar militärtjänst;
b) den som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans
räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller annan
personal å fartyg;
c) den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller svenskt konsulat;
d) den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag
eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrväsendet.
Rätt att avgiva valsedel genom försändelse, som nu nämnts, tillkommer
jämväl äkta make till den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller
svenskt konsulat, där vid tiden för försändelsens anordnande kan tagas för visst,
att hinder för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på
grund därav, att väljaren är bosatt å makens tjänsteort.
36 §.
Valsedelsförsändelse må ej anordnas tidigare än trettio dagar före den dag,
då valet skall börja, och ej heller senare än dagen för röstningens avslutande.
Valsedelsförsändelse skall anses vara anordnad den dag, då det i 39 § omförmälda
vittnesintyget underskrives.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
63
Valsedelsförsändelse skall hava inkommit till myndighet, som har att verkställa
röstsammanräkningen, före sammanräkningens början och ej senare än
dagen efter den, då röstningen avslutades.
37 §.
1 morn. Vid anordnande av valsedelsförsändelse skall väljaren anlita ojävigt
vittne.
Vistas väljaren inom riket, skall såsom vittne anlitas på landet ordförande
eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad tjänsteman, som
förordnas av magistraten.
Vistas väljaren utom riket, skall såsom vittne anlitas svensk konsul eller
ock, där väljaren tillhör besättning eller annan personal å svenskt fartyg, dettas
befälhavare eller, i händelse av förfall för denne, hans närmaste man.
De personer, som nämnts i detta moment, äro pliktiga att, när de därom
anmodas, tillhandagå väljaren såsom nu är sagt.
1 fråga örn viss grupp av väljare äger Konungen förordna, vilka personer
ytterligare må anlitas såsom vittne.
2 mom. Är väljaren ej personligen känd för vittnet, åligger det honom att
styrka sin identitet antingen genom intygande av trovärdig person eller ock
medelst prästbevis, debetsedel, arbets- eller sjöfartsbok eller annan tillfyllestgörande
handling.
38 §.
För valsedelsförsändelse skall användas ett innerkuvert med vidhängande
blankett och ett ytterkuvert, vilka tillhandahållas utom riket genom statsverkets
och inom riket genom kommunens eller församlingens försorg. Ej må
för ändamålet annat kuvert brukas. Om beskaffenheten av kuvert och örn
väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs i 60 §.
39 §.
Väljaren skall i enrum inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta.
Därefter skall i vittnets närvaro å den innerkuvertet vidhängande blanketten
tecknas noggrann upplysning angående de av väljarens yrke eller tjänst förorsakade
omständigheter, som hindra hans personliga närvaro vid valförrättningen,
ävensom förklaring, att han frivilligt och i enrum inlagt sin valsedel i
kuvertet och själv tillslutit detta. Vad sålunda tecknats å blanketten skall
egenhändigt underskrivas av väljaren. Tillika skola å blanketten angivas yrke
eller tjänsteställning, valdistrikt, som väljaren vid tiden för valet tillhör, och
hans hemvist inom valdistriktet, så ock de omständigheter i övrigt, angående
vilka Konungen föreskriver, att uppgift härvid skall meddelas.
Vittnet skall å blanketten vitsorda de omständigheter, vilka av väljaren angivits
såsom förfallogrund, och intyga, att väljaren egenhändigt skrivit sitt
namn å blanketten, såsom ovan sagts, samt att han omedelbart dessförinnan
befunnit sig i enrum, ävensom angiva dag och ort för intygets meddelande.
Innerkuvertet med vidhängande blankett skall av väljaren i vittnets när -
G4
Riksdagens skrivelse Nr 330.
varö inläggas i ytterkuvertet. Detta tillslutes ock adresseras till den myndighet,
som har att verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna.
En å ytterkuvertet anbragt uppgift, att det innehåller väljarens valsedel, skall
dessförinnan egenhändigt underskrivas av väljaren. Tillika angives det valdistrikt
väljaren tillhör och hans hemvist inom distriktet. Därefter skall försändelsen
av väljaren personligen överlämnas till nyssnämnda myndighet eller
genom posten eller annorledes tillställas samma myndighet. Överlämnas försändelsen
åt posten, skall den rekommenderas. Vittne, som enligt 37 § har
skyldighet att på sätt där sägs tillhandagå väljare, åligger ock att, då särskild
anhållan därom framställes, ombesörja försändelsens postbefordran mot gottgörelse
för postavgifter.
40 §.
Då valsedelsförsändelse ankommit till myndighet, som har att verkställa
röstsammanräkningen, skall anteckning därom, med uppgift å dagen för ankomsten,
ske i bok, som upplagts för ändamålet. Försändelserna förvaras
under lås.
41 §.
Närmare föreskrifter för tillämpning av stadgandena i 37 och 39 §§ meddelas
av Konungen.
7 kap. Om rösternas sammanräknande och valets avslutande.
42 §.
Sammanräkning av de vid kommunalval avgivna rösterna verkställes
vid val av landstingsmän
för valkrets, som består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad,
av länsstyrelsen;
för stad, som bildar egen valkrets, av magistraten; och
för annan stadsvalkrets av magistraten i den folkrikaste staden;
vid val av kommunalfullmäktige och municipal fullmäktige av länsstyrelsen;
vid val av stadsfullmäktige av magistraten; samt
vid val av kyrkofullmäktige
för församling, som består av enbart landsbygd eller av landsbygd och
stad, av länsstyrelsen; och
för stadsförsamling av magistraten.
43 §.
Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som skall påbörjas vid
val av stadsfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för stadsförsamling inom
sju dagar, vid val av landstingsmän i stadsvalkrets inom fyra dagar från valförrättningarnas
avslutande och i annat fall så snart omständigheterna medgiva
det.
Där sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen, skall örn förrättningen
utfärdas särskild kungörelse med uppgi ft i förekommande fall å den ordningsföljd,
vari sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas
Riksdagens skrivelse Nr 330.
65
för olika val; sådan särskild kungörelse skall senast sex dagar före förrättningens
början införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.
Där sammanräkningen verkställes av magistrat och ej äger rum omedelbart
efter röstningens avslutande, skall tid och ställe för sammanräkningen sist dagen
därförut kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.
Det åligger den myndighet, som har att verkställa sammanräkningen, att i
god tid före förrättningen tillse, att valprotokoll, röstlängd och omslag, som
avses i 33 § 3 mom. eller 34 § 2 morn., inkommit från samtliga de valdistrikt,
vilkas röster skola sammanräknas, samt att, där så ej skett, från försumlig
valförrättare infordra vad som felas. Myndigheten verkställer även förberedande
granskning av nämnda handlingar och inskaffar, där dessa härvid befinnas
icke vara i behörigt skick, på lämpligt sätt de upplysningar rörande anledningen
härtill, vilka prövas erforderliga.
44 §.
1 mom. Å utsatt tid och ställe verkställes sammanräkningen inför öppna
dörrar. Valprotokollen uppläsas och granskas, och sigillen å omslagen jämföras
med de sigill, som äro avtryckta å protokollen. Förekommer därvid ej
skälig anledning, att omslag blivit efter tillslutningen öppnat, brytes förseglingen.
I annat fall lämnas omslaget orubbat, och de däri inneslutna valsedlarna
inverka ej på valet.
2 mom. Hava valsedelsförsändelser ankommit, räknas desamma och antalet
jämföres med den över sådana försändelser förda boken. Därefter brytas försändelsernas
ytterkuvert. Har försändelse ankommit senare än i 36 § är sagt
eller är ytterkuvertet ej sådant eller ej försett med sådan påskrift, som föreskrives
i 38 och 39 §§, eller förekommer skälig anledning, att ytterkuvert efter
tillslutandet blivit öppnat, lämnas kuvertet obrutet och är däri innesluten valsedel
utan verkan på valet. Sedan övriga ytterkuvert brutits, granskas innerkuverten
med vidfästade blanketter. Finnas därvid flera kuvert härröra från
samma väljare, äro de alla ogilla och läggas orubbade åsido.
I övrigt skall tillses:
att den som avgivit valsedelsförsändelsen är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad och icke har inför valförrättare utövat sin rösträtt,
att han jämlikt 35 § är behörig att avgiva valsedelsförsändelse,
att valsedelsförsändelsen anordnats inom tid, som stadgas i 36 §, och i
enlighet med föreskrifterna i 37—39 §§, samt
att innerkuvertet är utan annat märke än ändamålsbeteckningen.
Brister något i nu nämnda hänseenden, lägges innerkuvertet orubbat åsido
såsom ogillt. I annat fall avskiljes blanketten, i sammanhang varmed i röstlängden
vid väljarens namn antecknas, att rösträtten utövats. Därefter blandas
de godkända innerkuverten med varandra.
3 mom. Sedan de i 1 och 2 mom. föreskrivna åtgärderna vidtagits, uttagas
valsedlarna ur de godkända innerkuverten och ur de inför valförrättarna avgivna
valkuverten. De sålunda uttagna valsedlarna jämte, där förfarande som
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330. 1227 30 5
66
Riksdagens skrivelse Nr 330.
avses i 34 § 2 morn. ägt rum, de från valförrättarna insända valsedlarna
granskas, varefter myndigheten prövar valsedlarnas giltighet och meddelar de
beslut, som föranledas av valsedlarna och protokollen, med hänsyn jämväl till
enligt vad ovan är sagt inhämtade upplysningar.
45 §.
För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter väljarbeteckning
(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning) sålunda, att valsedlar med samma
första beteckning sammanföras i särskilda grupper, här nedan benämnda Agrupper.
Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra beteckning, ordnas
A-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda
B-grupper. Till A-gruppen hörande sedlar med endast en beteckning
bilda en särskild B-grupp.
Förekomma inom B-grupp valsedlar med en tredje beteckning, ordnas
B-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda
C-grupper. Till B-gruppen hörande sedlar med endast två beteckningar
bilda en särskild C-grupp.
46 §.
1 mom. a) För varje C-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom
särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å C-gruppens valsedlar,
vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Vid varje sammanräkning
gäller valsedel allenast för ett namn.
b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först
å sedeln. C-gruppens valsedlar ordnas i namngrupper så, att sedlar med samma
första namn bilda en namngrupp.
Valsedlarna inom varje namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först
på namngruppens valsedlar.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.
c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,
bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.
Den eller de namngrupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och
nämnda valsedlar ordnas i nya namngrupper så, att sedlar, som vid den pågående
sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en namngrupp;
däremot bibehållas övriga befintliga namngrupper oförändrade. Valsedlarna
inom varje nybildad namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens
rösttal.
För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.
Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet eller sammanlagda rösttalet för
den eller de namngrupper, vilkas valsedlar gälla för namnet. Jämförelsetalet
för ett namn är lika med dess rösttal, där icke namngrupp av valsedlar, som
Riksdagens skrivelse Nr 330.
67
gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Har så skett,
erliålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal med namngruppens
platstal, ökat med 1, eller om flera namngrupper av valsedlar, som gälla för
namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa namngruppers
sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en namngrupp motsvarar den
del, namngruppen tagit i besättandet av plats eller platser, som förut utdelats,
ock beräknas sålunda, att namngruppens rösttal delas med största jämförelsetalet
vid sammanräkningen närmast före namngruppens bildande. Bråktal, som
uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet; böjning av den
sista decimalsiffran må ej äga rum.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
2 mom. För varje B-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning mellan de namn å B-gruppens valsedlar, vilka
ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Därvid anses namnen å
varje C-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 1 mom. bestämda ordningen
och tillämpas i övrigt de i nämnda moment angivna grunderna.
3 mom. För varje A-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning mellan de namn å A-gruppens valsedlar,
vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Därvid anses namnen
å varje B-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 2 mom. bestämda ordningen
och tillämpas i övrigt de i 1 mom. angivna grunderna.
4 mom. Skola genom valet två eller flera platser besättas, fördelas de mellan
de olika A-grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den Agrupp,
som för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit en A-grupp tilldelad, besättes genast så, att A-gruppens första
plats tillerkännes den, vilkens namn är det första i ordningen inom A-gruppen,
A-gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, A-gruppens
tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma
grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd
plats från en eller flera andra A-grupper.
Jämförelsetalet är lika med A-gruppens rösttal, så länge A-gruppen ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje
gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av
A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser
från två A-grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats,
vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från
tre A-grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare
efter samma grund.
Har en A-grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar
de å A-gruppens valsedlar upptagna namn, vilka ej avse allenast val av
suppleant eller efterträdare, skall den uteslutas från vidare jämförelse.
5 moni. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vilkens namn
står främst i ordningen inom den A-grupp, som, enligt vad i 4 mom. sägs, bär
största jämförelsetalet.
68 Riksdagens skrivelse Nr 330.
6 mom. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
47 §.
Sedan val av landstingsmän avslutats, skola suppleanter utses sålunda, att
för varje landstingsman inom den A-grupp, för vilken lian blivit vald, företagas
så många, dock minst två, nya sammanräkningar, som A-gruppen erhållit
platser. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera A-grupper, anses
han vald för den A-grupp, från vilken plats först tilldelades honom.
Vid varje sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga
landstingsmannens namn och på grund därav gällde för detta namn vid den
sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. Varje
valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit
genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman
sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas
det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen
särskilt upptagna suppleantnamnen eller, örn sådant namn ej finnes, det
namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, örn ej
heller sådant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleantnamnen
å valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är vald till suppleant
för den landstingsman sammanräkningen avser. Mellan lika rösttal skall
skiljas genom lottning.
De för varje särskild landstingsman valda suppleanterna intaga plats i den
ordning, i vilken de blivit utsedda.
48 §.
Hava vid valet landstingsmän eller fullmäktige icke blivit till föreskrivet
antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet
och, vid val av landstingsmän, jämväl av suppleanter. Äro landstingsmän men
ej suppleanter valda till erforderligt antal, skall vid valet bero.
49 §.
1 mom. Vid rösternas sammanräknande användas blanketter och föres
protokoll i överensstämmelse med formulär, som fastställts av Konungen, och
i formulären givna anvisningar.
2 morn. Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut eller finnes eljest
nödigt att uppskjuta eller avbryta densamma, skola alla valsedlar inläggas i
omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte
andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och
förrättningen må ej ånyo företagas, innan den myndighet, som har att verkställa
sammanräkningen, inför öppna dörrar förvissat sig, att de åsätta sigillen
äro obrutna.
3 mom. Samtliga valsedlar vid varje val inläggas, de godkända och de
underkända särskilt, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med
minst två närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras,
Riksdagens skrivelse Nr 380.
69
vid val av landstingsman till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse av
besvär, dessa blivit avgjorda, samt vid annat val intill utgången av den tid,
för vilken valet gäller.
50 §.
Yalets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid förrättningen
förda protokollet. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter
inkomna röstlängder återställas till vederbörande.
51 §.
Efter röstsammanräkning för val av landstingsman åligger det länsstyrelsen
eller magistrat, som verkställt sammanräkning, att översända avskrift av
protokollet över förrättningen till landstingets expedition samt att utan avgift
skyndsamt låta tillställa var och en landstingsman och suppleant ett utdrag
av detsamma i vad det rör honom, gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt
för den valde. Magistraten skall ock inom tre dagar efter röstsammanräkningen
till länsstyrelsen insända utdrag av protokollet över förrättningen,
upptagande de personers namn och boningsort, som blivit utsedda till landstingsman
och suppleanter, med angivande tillika av den ordning, i vilken de
för varje särskild landstingsman valda suppleanterna blivit utsedda.
Länsstyrelsen låter i länskungörelserna meddela underrättelse örn samtliga
valens utgång.
52 §.
1 mom. Avgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
inkallas enligt vad särskilt är stadgat till ordinarie landstingsman den
suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör i stället
inträda.
2 mom. Avgår fullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,
skall på fullmäktiges anmälan ny sammanräkning företagas. Sammanräkningen
verkställes vid offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart omständigheterna
medgiva det.
Den nya sammanräkningen äger rum inom den A-grupp, för vilken den avgångne
blivit vald. Blev den avgångne vald för flera A-grupper, skall sammanräkningen
ske inom den A-grupp, från vilken plats först tilldelades
honom. Yid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn
vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen.
Varje valsedel gäller såsom hel röst.
Röstvärdet skall, med iakttagande att namn å någon, som blivit genom
valet utsedd till fullmäktig, anses såsom obefintligt, tillgodoräknas det namn,
som står främst bland de för den avgångne fullmäktigen särskilt upptagna
efterträdarnamnen eller, örn sådant namn ej finnes, det namn för själva fullmäktigvalet,
som står främst å sedeln, eller, örn ej heller sådant namn finnes,
det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln. Den
70
Riksdagens skrivelse Nr 330.
som erhållit högsta rösttalet inträder såsom fullmäktig i den avgångnes ställe.
Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas under
försegling.
53 §.
Avgår jämväl enligt 52 § utsedd landstingsman eller fullmäktig före utgången
av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på enahanda sätt, som
i nämnda paragraf är sagt; och skall vid ny sammanräkning för utseende av
fullmäktig hänsyn såsom förut tagas blott till de valsedlar, vilka upptaga den
först avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning,
då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen.
54 §.
Vid sammanräkning, som avses i 52 § 2 mom. eller 53 §, föres protokoll i
överensstämmelse med formulär, som fastställts av Konungen, och i formulären
givna anvisningar. Protokollet skall upptaga de föreliggande omständigheterna
samt vem på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Valets utgång
kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda protokoll. Med protokollets
uppläsning är förrättningen avslutad.
55 §.
Finnes icke någon, som enligt de i 52 eller 53 § givna bestämmelserna kan
inträda i stället för avgången landstingsman eller fullmäktig, skall platsen stå
obesatt intill utgången av den tid, för vilken den avgångne varit vald.
56 §.
Är någon missnöjd med val, må han däröver anföra besvär hos Konungen;
och skall han, vid förlust av talan, sist inom trettio dagar efter den dag, då
valet avslutats, ingiva sina till Konungen ställda besvär till länsstyrelsen, som
genom kungörelse, vilken införes i en eller flera av ortens mest spridda tidningar,
utsätter viss kort tid, inom vilken förklaring över besvären må avlämnas
till länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen, örn sammanräkningen verkställts
av magistrat, från denna infordrar de avgivna valsedlarna samt övriga
handlingar rörande valet. Sedan den för förklarings avgivande bestämda tiden
tilländagått, har länsstyrelsen att ofördröjligen insända besvären jämte de förklaringar,
som inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga
handlingar rörande valet till vederbörande statsdepartement för att i regeringsrätten
skyndsamt föredragas och avgöras.
Skiljes den valde från uppdraget, skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas
därom. Länsstyrelsen, som där fråga är örn val av landstingsman låter
sådan underrättelse införas i länskungörelserna, vidtager, om icke i följd av
besvären över valet annan person förklarats vara vald, för inkallande till ordinarie
landstingsman av närmast i ordningen varande suppleant eller för förnyad
71
Riksdagens skrivelse Nr 330.
sammanräkning den åtgärd, som av beslutet över besvären ma föranledas. Har
bela valet upphävts, förordnar länsstyrelsen örn ofördröjlig! företagande av
nytt val för den tid, som avsetts med det upphävda valet, eller för den återstående
delen därav, samt om tid och ställe för valet.
Vid nytt val gäller i övrigt vad örn allmänt val är föreskrivet.
Yad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga
örn förrättning för ny röstsammanräkning.
8 kap. Särskilda bestämmelser.
57 §.
I ärenden rörande val är det envar tillåtet att, under iakttagande av behörig
tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt
brev med posten.
Om valsedelsförsändelse gäller vad i 39 § är stadgat.
58 §.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, da åtgärd för talans fullföljande
eller bevarande sist bör företagas, må åtgärden vidtagas å nästa söckendag.
59 §.
Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar, som
avses i 27 §, ordentligen verkställas.
Kostnaden för kungörande, som åligger valnämndens ordförande eller magistrat,
samt utgifter för stämplar, valkuvert och de i 33 och 34 §§ omförmälda
omslagen skola gäldas vid val av kyrkofullmäktige av församlingen och i övriga
fall av kommunen, vilken jämväl har att tillhandahålla lämpliga vallokaler och
bestrida kostnaden för de anordningar, som avses i 27 §.
60 §.
1 morn. Innerkuvert och ytterkuvert till valsedelsförsändelse skola vara av
ogenomskinligt papper och försedda med ändamålsbeteckning samt, vad vart
och ett val angår, lika till storlek och beskaffenhet.
Formulär till innerkuvert och ytterkuvert samt till blankett, som skall vidhänga
innerkuvert, ävensom till ändamålsbeteckning, förklaring, uppgift och
vittnesintyg fastställas av Konungen.
2 mom. Väljare äger att av person, vilken jämlikt 37 § må anlitas såsom
vittne vid anordnande av valsedelsförsändelse, pa begäran utan avgift erhålla
kuvert till sådan försändelse.
3 morn. För valdistrikt på landet har ordföranden i valnämnden och för stad
magistraten ej mindre att i god tid före varje val på lämpligt sätt lämna väljarna
underrättelse om de personers namn och adresser, vilka inom valdistriktet eller
staden må enligt 37 § anlitas såsom vittnen vid anordnande av valsedelsförsändelser
och av vilka väljarna äga erhålla kuvert till sådan försändelse, än
även att tillse, att erforderliga kuvert i god tid före valet finnas tillgängliga
72
Riksdagens skrivelse Nr 330.
hos nämnda personer. Kommun eller församling äger att från länsstyrelsen på
rekvisition mot ersättning bekomma dylika kuvert.
Kuvert till valsedelsförsändelse, som avses i 6 kap., skola i god tid före
valet vara tillgängliga jämväl hos de personer, vilka vid sådan försändelses anordnande
må anlitas såsom vittne av väljare utom riket. Dessa kuvert tillhandahållas
på statsverkets bekostnad.
61 §.
I fråga örn val av municipalfullmäktige skall varl i 59 och 60 §§ är stadgat
örn kommun äga motsvarande tillämpning å municipalsamhället, och skola de
i dessa paragrafer givna bestämmelserna örn ordförande i valnämnd, såvitt angår
municipalsamhälle, som ej helt sammanfaller med ett eller flera valdistrikt
vid val till riksdagens andra kammare, äga motsvarande tillämpning å municipalstämmans
ordförande.
62 §.
De i denna lag givna bestämmelserna om församling skola, i den mån ej
annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande kyrklig samfällighet
eller skoldistrikt, som avses i 1 § i lagen örn församlingsstyrelse.
Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende
å kyrklig samfällighet eller skoldistrikt, som i första stycket sägs, meddelas
sådana föreskrifter av Konungen.
63 §.
Vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat skall i stad, där magistrat
ej finnes, gälla örn den för staden tillsatta styrelsen.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
73
Formulär 1.
Formulär till valsedel, som avses i 24 § sista stycket i kommunala vallagen
Plats för kartellbeteckning. Plats för partibeteckning. Plats för fraktionsbeteckning. |
|
............................:.................................. |
|
Plats för valbeteckning. |
Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och suppleant-
eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleant- eller
efterträdarnamn.
Såsom valbeteckning må nederst å valsedelns framsida vara anbragt en av beteckningarna
»Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval»,
»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen», »Kyrkofullmäktigval
för samfälligheten» eller »Kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller
annan beteckning i ord för ifrågavarande val.
74
Riksdagens skrivelse Nr 330.
4)
Lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Skall enligt gällande föreskrifter annat val inom landsting än riksdagsmannaval
eller ock val å kommunalstämma, municipalstämma, allmän rådstuga
eller kyrkostämma eller inom kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,
stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige vara proportionellt, skola därvid
de i denna lag givna bestämmelserna lända till efterrättelse.
2 §.
Vid valet utses av och bland de i valet deltagande erforderligt antal personer
att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Där ordföranden med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan anledning
finner det nödigt, äger han att, sedan valsedlarna avlämnats och innan
sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande
och avslutande. Då så sker, skola av och bland de i valet deltagande
utses minst två personer att såsom vittnen närvara vid den fortsatta valförrättningen,
och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras, omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas
i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
skall ordföranden i vittnenas närvaro förvissa sig, att sigillen äro obrutna.
Särskild kungörelse örn dag för valförrättningens fortsättande erfordras ej.
3 §.
Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning
(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av de väljande
eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro omärkta.
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra.
Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla och slutna. Sedel må ej
upptaga flere men väl färre namn än det antal personer valet avser.
Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller upptager
valsedel namn å någon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt.
Äro å valsedel upptagna flere namn än vad ovan är medgivet, anses
det eller de sista, övertaliga namnen som obefintliga.
4 §.
De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med samma
partibeteckning bilda en grupp.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
75
Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som erfordras för utseende
av det antal personer valet avser, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens
valsedlar. Härvid iakttages:
a) Upptaga valsedlar till antal av mera än hälften av hela antalet valsedlar
inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blir detta namn det första
i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn och utgöra mera
än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blir detta
namn det andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och
samma andra namn samt utgöra mera än tre fjärdedelar av gruppens rösttal,
jämväl samma tredje namn, blir detta namn det tredje i ordningen; och så vidare
efter samma grunder.
b) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder
bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas.
Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom hel röst, där
icke något av sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller
såsom halv röst, där ett av sedelns namn erhållit rum i ordningen; såsom
tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels
röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma
grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit
högsta rösttalet.
Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där de under
a) angivna grunderna tillämpats, antalet av de valsedlar, som upptaga samma
första namn eller samma första och andra namn, och så vidare, men eljest,
för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna och det
rösttal, som uträknats för varje namn.
5 §.
1 mom. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika
valsedelsgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,
vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats,
som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första plats tillerkännes
den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen, gruppens
andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, gruppens tredje plats den,
som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att
den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller
flera andra grupper.
Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke
fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång
så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av gruppen
tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper,
skall dock vid beräkning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen
anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper,
anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma
grund.
76
Riksdagens skrivelse Nr 330.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar
antalet namn å gruppens valsedlar, är den utesluten från vidare jämförelse.
2 mom. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står
främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.
6 §.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal
lottning.
7 §.
Vid val av suppleanter skall vad bär
ledamöter äga motsvarande tillämpning.
8 §.
Den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i stället för
ledamot, skall bestämmas enligt följande regler:
a) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den
grupp, från vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga suppleanter,
och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre
rösttal.
b) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars namn blivit
tidigare uppfört i den jämlikt 4 § bestämda ordningen inom gruppen.
Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller flera
grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.
skall, där så erfordras, skiljas genom
ovan är stadgat i fråga örn val av
Riksdagens skrivelse Nr 330.
77
5)
Lag om ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
om kommunalstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att § 5 mom. 3—5, § 6 mom. 2 andra och fjärde
styckena, § 8 mom. 3 samt §§ 10—14 i förordningen den 23 maj 1862 örn
kommunalstyrelse i Stockholm skola upphöra att gälla ävensom att § 5
mom. 2, § 8 mom. 2 och § 45 i samma förordning skola, § 45 i nedan angivna
del, erhålla följande ändrade lydelse:
§5.
Mom. 2. Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande
verkan stadgas i kommunala vallagen.
§ 8.
Mom. 2. Örn valdistrikt samt örn vals förrättande och avslutande så
ock örn förfarandet, när stadsfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, stadgas i kommunala vallagen.
§ 45.
Sedan i —--kronan verkställa.
De utskylder till staden, vilka icke blivit inom föreskriven tid erlagda,
låter vederbörande uppbördsman i laga ordning uttaga. Vid indrivandet av
sådana medel må därutöver hos den restskyldige såsom ersättning för utsökningskostnaden
uttagas tre öre å varje krona av de resterande utskyldernas
belopp, dock ej mindre än tjugufem öre, vilken ersättning, då indrivningen
sker i Stockholm, skall ingå till stadskassan, men eljest tillfalla den, som verkställer
indrivningen.
78
Riksdagens skrivelse Nr 880.
6)
Lag om ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni
1924 (nr 349) örn landsting.
Härigenom förordnas, att 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni
1924 örn landsting skola, 5 och 58 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande
ändrade lydelse:
&§•
Kätt att---års ålder.
Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas
i kommunala vallagen.
7 §•
Landstingsmän jämte suppleanter väljas med de undantag, som i 13 §
andra stycket och 14 § tredje stycket omförmälas, för fyra år, räknat från
och med den 1 januari året efter det, då valet skett.
Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss åberopade
bestämmelser i 13 och 14 §§, skola tjänstgöra från och med den 1 januari
året efter det, då valet skett, och till utgången av tjänstgöringstiden för
övriga landstingsmän och suppleanter.
Rörande upphörande i vissa fall tidigare än ovan sägs av uppdrag att
vara landstingsman eller suppleant stadgas i 13 § tredje stycket och 14 §
fjärde stycket.
8 §•
1 mom. För val av landstingsmän indelas landstingsområdet i valkretsar.
För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver
efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal av 5,000.
2 mom. Vid landstingsområdes indelning i valkretsar skall med undantag,
varom nedan i denna paragraf och i 9 § förmäles, iakttagas, att för
varje valkrets komma att utses minst 5, högst 9 landstingsmän.
Stad, vars folkmängd utgör minst 15,000, bildar en valkrets.
Stad med mindre folkmängd än 15,000 förenas med annan stad eller andra
städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets. I valkrets, som
utgöres endast av städer, skall folkmängden uppgå till minst 15,000. Delar
av samma stad må icke ingå i olika valkretsar.
Valkrets bestående av stad och landsbygd bör icke utan synnerliga skäl
bildas.
Vid valkretsindelningen iakttages i övrigt, att området för annan valkrets
än den, i vilken två eller flera städer ingå, skall kunna omslutas med en
sammanhängande gränslinje, samt att delningen i vad angår landsbygden
verkställes, där så lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad,
men eljest efter kommuner. Med tingslag förstås sådan del av domsaga,
som utgör egen domkrets.
Riksdagens skrivelse Nr 880.
79
9 §•
Där med iakttagande av de i 8 § 2 mom. givna bestämmelser bildande
av valkrets på sätt i nämnda moment stadgas medför synnerlig olägenhet,
må område med mindre invånarantal, än i samma moment sägs, utgöra valkrets.
Sådan valkrets skall dock, örn landsbygd däri ingår, hava en folkmängd
av minst 10,000 samt i vad angår landsbygden utgöras av domsaga
eller av ett eller flera tingslag eller härad.
10 §.
Därest det antal landstingsman, som med tillämpning av de i 8 och 9 §§
meddelade föreskrifter bör utses inom ett landstingsområde, icke uppgår
till tjugu, skall såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja
landstingsman bestämmas lägre tal än det uti 8 § 1 mom. angivna, på det
att landstingsmännens antal för hela landstingsområdet må uppgå till minst
tjugu; och skall, med tillämpning av häremot svarande reduktion av folkmängdssiffrorna,
i övrigt gälla vad i 8 § 2 mom. och 9 § är stadgat.
11 §•
Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsman, som skall för
varje valkrets utses, fastställes efter de i 8—10 §§ angivna grunder av
landstinget. Förslag till omförmälda indelning skall till landstinget avgivas
av länsstyrelsen, sedan landstingsområdets kommuner beretts tillfälle att
yttra sig.
För landsting, som enligt 2 § första stycket nybildats, skall efter förslag
av länsstyrelsen indelning, varom i denna paragraf förmäles, fastställas av
det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte.
12 §.
Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda indelningen,
så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i 8—10 §§
påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget, på länsstyrelsens
förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen
; och skall, där ej sådant fall är för handen, som i 13 § första stycket
och 14 § andra stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän
nästa gång äger rum.
13 §.
Örn genom stads inträde i landsting eller genom ändring i den territoriella
indelningen landstingsområde utvidgas, äger nästa lagtima landsting,
på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa
den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.
Örn folkmängden i det område, varmed landstingsområdet utvidgats, uppgår
minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en landstingsman,
eller örn det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som
i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen
berörda valkretsar, är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall
80
Riksdagens skrivelse Nr 330.
å den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts
val företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen
nybildats av det överförda området eller del därav eller ock eljest
berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsman därstädes eljest icke
det året skulle äga rum.
Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,
äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den
eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar
fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val
utsedda landstingsmän och suppleanter.
I fall, som i första stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning,
som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de
val, som med anledning av jämkningen skola enligt andra stycket företagas,
ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket
tjänstgöringstiden inskränkes.
14 §.
Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av ändring i den territoriella
indelningen område, som bildar egen valkrets, att deltaga i visst
landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän och
suppleanter icke fortfara med sina befattningar.
Örn genom ändring i den territoriella indelningen område, som utgör del
av en eller flera valkretsar, upphör att deltaga i visst landsting, äger nästa
lagtima landsting, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess
yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.
Örn folkmängden i område, som upphört att deltaga i visst landsting,
uppgår minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en
landstingsman, eller örn det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning,
som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen
berörda valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen
utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å den
för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts
val företagas inom den eller de valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå
att val av landstingsmän därstädes eljest icke det året skulle äga rum.
Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,
äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den
eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar
fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val
utsedda landstingsmän och suppleanter.
I fall, som i andra stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning,
som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de
val, som med anledning av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas,
ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket
tjänstgöringstiden inskränkes.
Riksdagens skrivelse Nr 330.
81
15 §.
Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande
stadgas i kommunala vallagen.
32 §.
Yal av ledamöter och suppleanter i landstingets förvaltningsutskott samt
av personer för beredning, varom förmäles i 31 och 42 §§, så ock av revisorer
och revisorssuppleanter, som avses i 53 §, skall, där två eller flera
personer skola utses, vara proportionellt, därest det begäres av minst så
många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes
antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn
förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.
58 §.
Medlem av —--hållas tillgängliga.
Över landstingets beslut, som i 11—14 §§ avses, må ej klagas.
14 samt. Nr 330.
Bihang till riksdagens protokoll 1930.
i227 80 6
82
Riksdagens skrivelse Nr 330.
7)
Lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919
(nr 293) om ordning och villkor för ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning.
Härigenom förordnas, att 18, 19, 22, 38, 40, 42, 43 och 45 §§ i lagen den
13 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning skola, 18 § i nedan angivna del, erhålla följande ändrade lydelse:
18 §.
Är nybildad---ävensom kommunalnämnd.
Är nybildad kommun stad, som i 44 § 2 mom. lagen om kommunalstyrelse i
stad avses, skall Konungens befallningshavande inom samma tid förordna kommunalborgmästare,
vilken har att ofördröjligen hålla allmän rådstuga för val
av kommunalrådmän.
Skall i---av indelningsändringen.
19 §.
I landskommun eller köping, som ändras eller nybildas, må med uppgörande
av utgifts- och inkomstförslag för första året efter indelningsändringens ikraftträdande
anstå utöver den i 62 § lagen örn kommunalstyrelse på landet stadgade
tid, dock att utgifts- och inkomststatens bestämmande skall ske inom november
månads utgång.
22 §.
Konungen må efter därom gjord framställning bestämma beloppet av den
upplåning, som av nybildad kommun må beslutas utan underställning, intill
dess de i 79 § lagen örn kommunalstyrelse på landet och 74 § lagen om kommunalstyrelse
i stad i sådant hänseende meddelade bestämmelser kunna tilllämpas.
38 §.
Vid ändring i församlingsindelning äge stadgandena i 13 och 14 §§ motsvarande
tillämpning i fråga örn utövandet av församlings beslutanderätt.
40 §.
Skall ny församling bildas, åligge det domkapitlet att så fort ske kan under
året innan indelningsändringen träder i kraft och sist före den 1 oktober förordna
präst att föra ordet i församlingens kyrkoråd ävensom att hålla kyrkostämma
eller sammanträde med kyrkofullmäktige för val av ordförande och
vice ordförande samt kyrkoråd och skolråd.
I nybildad församling må under året innan indelningsändringen träder i
kraft fullmäktige och befattningshavare i församlingen utses oberoende av
eljest gällande bestämmelser örn tid för dylikt val; och skall i fråga örn berak
-
Riksdagens skrivelse Nr 380. 83
ilandet av deras tjänstgöringstid så anses, som om denna börjat först med ingången
av nästföljande året.
Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av dem
tillkommande uppgifter; och skola jämväl befattningshavare, som utses före
den nya församlingsindelningens ikraftträdande, genast träda i utövning av
sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i
anledning av indelningsändringen.
42 §.
Stadgandet i 22 § skall hava motsvarande tillämpning i fråga örn församling,
intill dess den i 66 § lagen om församlingsstyrelse meddelade bestämmelsen
örn lån, som må beslutas utan underställning, kan tillämpas.
43 §.
Stadgandet i 23 § äge motsvarande tillämpning angående beslut i försam -ling.
45 §.
Yad i denna lag är stadgat angående församling galle i tillämpliga delar
skoldistrikt, vars angelägenheter handläggas å kyrkostämma eller av kyrkofullmäktige,
ändå att dess område icke sammanfaller med församlingens
område.
84
Riksdagens skrivelse Nr 330.
8)
Lag om införande av lagarna om kommunalstyrelse på landet
och i stad lii. ni.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Från och med den 1 januari 1931 skola, med iakttagande av vad i denna
lag stadgas, följande nu antagna lagar lända till efterrättelse:
lagen örn kommunalstyrelse på landet;
lagen örn kommunalstyrelse i stad;
kommunala vallagen i vad den avser andra val än val av kyrkofullmäktige;
lagen örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m. i vad den avser andra val än val å kyrkostämma och inom
kyrkofullmäktige;
lagen örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
örn kommunalstyrelse i Stockholm;
lagen örn ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni
1924 (nr 349) om landsting;
lagen örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr
293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning,
i vad den avser ändring i 18, 19 och 22 §§ i sistnämnda lag.
2 §•
Genom de nya lagarna upphävas följande förordningar, stadga och lagar:
förordningen den 21 mars 1862 (nr 13) örn kommunalstyrelse på landet;
förordningen den 21 mars 1862 (nr 14) örn kommunalstyrelse i stad;
stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) örn proportionellt valsätt vid vissa val
inom landsting och stadsfullmäktige m. m. i vad den avser andra val än
val å kyrkostämma;
lagen den 30 juni 1920 (nr 392) örn rätt för vissa väljare att utan inställelse
inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt örn
behandling av valsedelsförsändelse;
lagen den 20 maj 1921 (nr 252) med vissa föreskrifter i fråga örn val av
kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän;
tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring av vad
sålunda upphävda författningar innehålla eller tillägg därtill;
så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot
de nya lagarnas bestämmelser.
3 §■
Beträffande de allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige,
municipalfullmäktige och stadsfullmäktige, som skola förrättas under år 1930,
skola de nya bestämmelserna äga tillämpning, dock skall i avseende å dessa
Riksdagens skrivelse Nr 380.
85
val i stället för föreskrifterna i 15 och 16 §§ i kommunala vallagen gälla vad
i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i fråga örn val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän stadgas örn vals utsättande
till olika dagar och örn vals förrättande å olika lokaler.
Bevisorer för granskning av kommuns förvaltning under år 1931 samt
suppleanter för dem skola med tillämpning av de nya bestämmelserna utses
under år 1930.
4§-
I fråga örn offentliggörande, underställning och godkännande av beslut,
som fattats före den 1 januari 1931, samt angående sökande av ändring i
sådant beslut så ock i fråga örn debitering, uppbörd och indrivning av
kommunalskatt för tidigare år än 1931 samt besvär i anledning därav skola,
där ej annat följer av vad i 3 § stadgas, förut gällande föreskrifter tillämpas.
De nya bestämmelserna äga tillämpning i avseende å val å kommunalstämma,
municipalstämma eller allmän rådstuga eller inom kommunalfullmäktige,
municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige för tid, som helt och
hållet infaller efter den 31 december 1930, men föranleda ej rubbning i beståndet
av sådana val, som företagits före samma dag.
5§-
Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till föreskrift,
som ersatts genom bestämmelse i de nya lagarna, skall denna i stället tilllämpas.
86
Riksdagens skrivelse Nr SSO.
B) hemställa,
1) att Eders Kungl. Majit snarast möjligt måtte föranstalta örn en allmän
revision av gällande förordning örn kommunalstyrelse i Stockholm i överensstämmelse
med de riktlinjer, som ovan angivits, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill revisionsarbetet giver anledning;
2) att Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa skyndsam utredning angående
ändringar i bestämmelserna örn tiden för landstingsmannaval i överensstämmelse
med de riktlinjer, som ovan angivits, samt för riksdagen framlägga
de förslag, som utredningen kan föranleda;
3) att Eders Kungl. Majit måtte snarast möjligt för riksdagen framlägga
förslag till införande av bestämmelser i kommunallagarna, att den som häftar
för honom påförda utskylder till kommun eller stad, vilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren, skall vara utesluten från valbarhet
vid val till kommunala förtroendeuppdrag;
4) att Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring
av bestämmelserna örn skadeståndsansvar för kommunala förtroendemän i överensstämmelse
med de riktlinjer, som ovan angivits, samt för riksdagen framlägga
de förslag, som utredningen kan föranleda.
Stockholm den 2 juni 1930.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1980,